Nyhet Arkiv - Sida 1232 av 1687

Områdena runt våra poler är de som påverkas snabbast av de pågående klimatförändringarna. De arter som finns där i dag hinner inte anpassa sig till ett varmare klimat, samtidigt som sydligare arter bereder ut sig i områdena och konkurrerar ut de ursprungliga arterna. Samma sak kommer att ske även i de svenska fjällen, visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Robert Björk har studerat den alpina tundran i den nordligaste delen av den skandinaviska fjällkedjan, väster om Abisko. Alpin tundra är en av tre sorters tundra som finns på jorden. Arktisk och antarktisk tundra förekommer endast i polarområden, medan den alpina tundran går att hitta på hög höjd i bergsområden över hela jordklotet. Kännetecken för tundran är det kalla klimatet, vilket medför att nedbrytningen och frigörelsen av näringsämnen från gamla växter sker långsamt. Växterna i tundran är alltså inte bara begränsade av den låga temperaturen utan också av bristen på kväve. För att kunna överleva har tundrans växter anpassat sig genom att växa mycket långsamt och bli väldigt gamla.

När snön samlas i stora mängder under vintern bildas så kallade snölegor. Snön ligger kvar där långt in på sommaren och förkortar därmed växternas växtsäsong, vilket gör att snölegorna domineras av lågvuxna kärlväxter och mossor. Klimatsimuleringar för norra Skandinavien förutsäger en ökad temperatur i framtiden, framförallt vintertid, kombinerat med ökad nederbörd i form av snö. Snön är bra på att tvätta ur atmosfären på föroreningar, som bland annat kväve, vilket gör att kvävenedfallet fördelas ojämnt över landskapet vid snösmältningen. Så trots att mängden snö kan öka i framtiden, kommer ett varmare klimat att leda till en tidigare snösmältning som ger en förlängd växtsäsong i snölegorna samt ett ökat kvävenedfall. Det skulle innebära att de växter som anpassat sig för ett kort växtsäsong och brist på kväve försvinner, till förmån för andra arter.

Förutom att de växter som finns i snölegorna i dag kan konkurreras ut av andra arter, påverkas även andra delar av den alpina näringskedjan av klimatförändringarna. Snölegorna förser nämligen det alpina landskapet med ekosystemtjänster, som till exempel en stadig tillförsel av vatten och näring från smält snö samt färskt bete av god kvalitet under den senare delen av växtsäsongen. Ett förändrat klimat skulle göra att dessa snölegor får en mer sporadisk förekomst i det alpina landskapet, vilket i sin tur kan få omfattande konsekvenser för den biologiska mångfalden i området samt för rennäring och turism.

Kontaktinformation
För mer information
Robert Björk
Institutionen för växt- och miljövetenskaper
Göteborgs universitet
Tel: 031-786 4804, Mobil: 0704-54 65 41
E-post: robert.bjork@dpes.gu.se

Handledare: Prof. Ulf Molau, Tel: 031-786 2665, E-post: ulf.molau@dpes.gu.se

Avhandlingen har titeln: ”Snowbed Biocomplexity: A Journey from Community to Landscape”.

Disputationen äger rum: Fredagen den 25 maj, kl 10.00 i föreläsningssalen, Carl Skottbergs gata 22B (Botanhuset), Göteborg.

Neuroaktiva steroider är en grupp steroider både syntetiskt tillverkade och naturligt förekommande som påverkar nervernas funktion. Förutom att de påverkar nerverna via arvsmassan (DNA) verkar nedbrytningsrester av steroidhormonerna progesteron, deoxykortikosteron och testosteron på GABAA-receptorn genom en snabbare mekanism där arvsmassan inte är inblandad. GABA är en förkortning av Gamma Amino Butryic Acid, gamma-aminosmörsyra som är en viktig signalsubstans i centrala nervsystemet hos däggdjur.

De neuroaktiva steroidernas bindningsställen är skilda från de ställen där benzodiazepiner och barbiturater binder och verkar. Verkningsställena har välkända samband mellan struktur och aktivitet. Pregnanolonsulfat är en icke-kompetitiv GABAA-receptorantagonist och hämmar GABA-aktiverade kloridströmmar.

Agonister till signalsubstanser ger samma verkan som den kroppsegna signalsubstansen, medan antagonister ger den motsatta eller blockering av agonistens och den kroppsegna signalstubstansens effekt. Kompetitiv antagonism innebär att ämnet binder till samma bindningsställe som den kroppsegna signalsubstansen. Oftast verkar kompetitiva antagonister genom att binda till receptorn utan att aktivera den. Icke-kompetitiv antagonism innebär att ämnet verkar på en annan process i kroppen än bindning till själva receptorn.

De receptorer som steroiderna verkar på är proteiner som är uppbyggda av flera olika polypeptidkedjor, subenheter (alfa, beta, gamma) utan kovalenta bindningar mellan sig. Polypeptider (hela proteiner eller subenheter av proteiner) är kedjor av aminosyror med två ändar, terminaler, C- (kol) och N- (kväve) terminal.

Målet med avhandlingen är att undersöka om effekten av några olika signalstubstanser är beroende av GABAA-receptorns alfa-subenheter. Vidare syftar studierna till att undersöka bindningsställena för pregnanolonsulfat och om dess effekter är beroende av GABA-receptorns gamma-subenhet. Dessutom beskrivs den hämmande effekten hos pregnanolonsulfat och 3-hydroxysteroider. Forskarna ville även undersöka om effekten av de neuroaktiva steroiderna är olika om man jämför receptorer från människa och råtta och om man jämför de långa (L) och korta (S) varianterna av gamma2-subenheten.

Experimenten utfördes på äggceller från afrikanska stora klogrodan, Xenopus laevis, som försetts med rekombinanta GABAA-receptorer innehållande subenheterna alfa1, alfa4, alfa5, beta2, gamma2L och gamma2S. Strömmarna över cellmembranen, som motsvarar signalsubstansernas påverkan på receptorerna, mättes med så kallad tvåelektrods voltage-clamp-teknik.

Några slutsatser: GABA- och pentobarbitalantagonism via bicucullin beror inte på receptorns alfa-subenhet. Pregnanolonsulfats bindningsställe på receptorn är ett annat än det för zinkjoner. 3-hydroxysteroider och pregnanolonsulfat hämmar GABAA-receptorn via olika mekanismer. Neuroaktiva steroiders effekter är olika mellan olika arter och mellan den långa och den korta varianten av gamma-subenheten.

Fredag 25 maj försvarar Mozibur Rahman, Inst. för klinisk vetenskap, obstetrik och gynekologi, Umeå universitet sin avhandling med titeln Effects of neuroactive steroids on the recombinant GABAA receptor in Xenopus oocyte.
Disputationen äger rum i sal D, 9 tr., Tandläkarhögskolan, NUS, Umeå universitet. Fakultetsopponent är ass. professor Bjarke Ebert, Danish Pharmaceutical University, Danmark.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Mozibur Rahman på telefon 090-785 46 21 eller e-post mozibur.rahman@obgyn.umu.se.

Rönen presenteras i en ny doktorsavhandling av biokemisten Rikard Alm. Alm har också som ett led i sin forskning utvecklat datorprogram som använts för att systematiskt kartlägga och identifiera proteiner. De har använts för att ringa in allergenet men är generellt användbara i andra sammanhang, t ex i samband med växtförädling.

Allergenet har fått beteckningen Fra a 1 och liknar ett redan känt allergen mot björkpollen. Man vet att björkpollenallergiker ofta också reagerar på vissa bär, frukter och grönsaker. Slutsatsen är att björkpollenallergiker är eller löper risk att också bli jordgubbsallergiker. Men de behöver alltså inte vara det.

Det fanns observationer som tydde på att personer som är överkänsliga mot röda jordgubbar kan äta vita jordgubbar utan besvär, bl a enligt trädgårdsentusiasten Åke Truedsson, som tagit fram de vita bären. Observationerna har nu bekräftats i en liten klinisk studie utförd vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg i samarbete med biokemisterna i Lund.

– Vi har analyserat tre vita jordgubbssorter, och de visade sig alla innehålla mycket låga koncentrationer av allergenet jämfört med de röda sorterna. Vi misstänkte först att allergenet kanske är kopplat till röda färgämnen i jordgubbarna. Men det har visat sig att det inte finns en sådan koppling. Så det bör vara möjligt att även ta fram en allergifri röd jordgubbe, säger Rikard Alm.

Men det visar sig också att koncentrationen av allergen i röda jordgubbar kan variera lika mycket inom sorten som variationen mellan sorterna.

– Med andra ord spelar odlingsförhållandena en stor roll, och exakt vilka faktorer som påverkar detta vet vi i dag inte. Den kan vara en uppgift för de odlare som vill ta fram en allergifri röd jordgubbe att undersöka det, konstaterar Rikard Alm.

– Det skulle inte vara så svårt att utveckla ett enkelt test där man med hjälp av antikroppar kan konstatera om det finns allergen i en jordgubbe, tillägger Cecilia Emanuelsson som handlett doktorandprojektet. Vi har redan sekvenserat allergenet, renat upp det och tagit fram sådana antikroppar. Förädlarna skulle kunna dra nytta av det.

Rikard Alm disputerar fredagen den 25 maj. Hans doktorsavhandling heter Proteome profiling of strawberry and characterization of a Bet v 1-homologous allergen. Han kan nås för ytterligare information på tel 0736 93 10 55.

De beräknade utsläppsvärdena varierar kraftigt beroende på vilken metod och vilka mätvärden man använder. En avgörande faktor är hur import av varor och tjänster vägs in. Med ökad global handel finns skäl att kartlägga hur utsläpp till följd av importen fördelar sig över världen istället för att endast se till nationella utsläpp. De sammanlagda utsläppen när den slutliga konsumtionen i ett land kartläggs blir också viktiga för en korrekt bild.

– Ökad global handel gör att vi får mindre insyn och kontroll över den miljöpåverkan som sker till följd av den produktion som vår konsumtion är beroende av. När olja utvinns för att exporteras till Sverige, eller när bomull odlas, skördas, spinns, vävs och färgas för att bli kläder som säljs hos oss, sker miljöpåverkan på olika håll i världen. Om detta vet vi som konsumenter i dag i stort sett ingenting, säger Annika Carlsson-Kanyama, forskare på KTH som lett studien.

De fyra metoder som jämförts ger värdena 57, 61, 68 respektive 109 miljoner ton koldioxid under ett år för Sveriges del. Forskarna har utgått från befintlig statistik över import och konsumtion i Sverige, och har sedan med hjälp av varierande datakällor över utsläpp från produktion i olika länder, beräknat storleksordningen på koldioxidutsläppen världen över från vår import.

– Beräkningarna tar hänsyn till hur mycket jordbruksprodukter, bensin, papper, banktjänster, transporter med mera som behövs för att vi ska kunna köpa en vara för en viss summa. För att producera till exempel cyklar för en miljon kronor behöver det tillverkas stål för x miljoner, plast för y miljoner och el för z miljoner, förklarar Annika Carlsson-Kanyama.

Dessa skattningar har jämförts med utsläppen av koldioxid i Sverige när man räknat bort det som hör ihop med exporten. Skattningarna ger utsläpp per capita som varierar mellan 6,3 och 12 ton koldioxid – att jämföra med Sveriges rapporterade utsläpp på 6 ton koldioxid per capita. Värdena för utsläppen från den privata och offentliga konsumtionen har räknats fram med hjälp av befintliga konsumtionsberäkningsverktyg där man också tar hänsyn till varors utsläpp under framställning och transport..

Tre av de jämförda metoderna använder i huvudsak svenska utsläppsdata medan en metod helt bygger på befintliga uppgifter från de länder Sverige handlar med. Den sistnämnda metoden ger det högsta resultatet.

– Uppgifter om hur mycket koldioxidutsläpp och andra miljöpåverkande gaser som sker från olika sektorer finns från de flesta länder men kvaliteten på uppgifterna varierar kraftigt. Rika länder har oftast bra statistik över utsläpp från sektorer medan fattiga länder har sämre underlag, säger Annika Carlsson-Kanyama.

Beräkningssättet att titta på avsändarland för importen och inte på det land där produktionen sker medför att utsläpp från vissa länder utanför EU underskattas. En jämförelse mellan utsläppsnivåer visar att utsläppen underskattas från bl.a. Ryssland och f.d. Sovjetrepubliker (21 procent), Asien (4-14 procent), Latinamerika (8 procent) och Nordamerika (7 procent). För EU-länder, Australien och länder i Nordafrika överskattas utsläppen.

Studien, som har gjorts på uppdrag av Naturvårdsverket, har genomförts vid avdelningen för industriell ekologi på KTH i samverkan med Statistiska centralbyrån samt NTNU, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet i Trondheim.

Kontaktinformation
Kontakt
Annika Carlsson-Kanyama, projektledare, 0709-588897, annikack@ket.kth.se

När landskap uppmärksammats inom fiktionsfilm har det vanligen kopplats till berättelsens framskridande eller karaktärernas utveckling. I sin avhandling utforskar filmvetaren Henrik Gustafsson vid Stockholms universitet istället landskap som ett uttryck i sin egen rätt, och ibland med sin egen agenda.

– Inom måleri, litteratur och fotografi har landskap på olika sätt gestaltat och förklarat relationen mellan nation och natur, individ och samhälle, ursprung och samtid. Min avhandling visar hur landskap också kan erbjuda en möjlighet för att resa frågor kring och reflektera över representation, självbild och minne, säger Henrik Gustafsson.

En utgångspunkt för avhandlingen är att landskap är tidsbundet snarare än platsbundet.

– Landskap är alltså inte något ”där ute” att beskåda eller att fånga på film utan förstås som en rad samverkande uttryck, idéer och föreställningar i rörelse över nationella och kulturella gränser och mellan ”höga” och ”låga” konstformer.

I fokus för avhandlingen står det sena sextiotalets och tidiga sjuttiotalets ”New Hollywood” film, en benämning som anspelar på ett släktskap med andra nya vågor i europeisk film och på en generation amerikanska regissörer som Robert Altman, Dennis Hopper och Terrence Malick som bröt upp från traditionella berättarkonventioner. Central för perioden är en problematiserad idé om nationell identitet och ifrågasättandet av nationella myter och medier. Perioden sammanfaller också med en omfattande revidering och förnyelse av landskap inom en rad andra konstnärliga och akademiska discipliner.

Avhandlingen är baserad på en omläsning av ett antal centrala filmer i denna ofta diskuterad period i amerikansk film, klassiker som ”Badlands” och ”Deliverance” men också mindre uppmärksammade filmer som ”The Last Movie” och ”Two-Lane Blacktop”. Samtidigt kastar den ljus över vad som förblivit outforskad terräng inom filmvetenskap.

Avhandlingens titel: Out of Site: Landscape and Cultural Reflexivity in New Hollywood Cinema 1969-1974.

Disputationen äger rum den 25 maj kl 10 i föreläsningssalen, Filmhuset, Borgvägen 5, Stockholm.

Ytterligare information:
Henrik Gustafsson, doktorand vid filmvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, tfn arbete 08-674 76 25, hem 08-640 18 84, mobil 070- 671 18 71, e-post henrik.gustafsson@mail.film.su.se

För bild, kontakta universitetets presstjänst tfn 08-16 4090, e-post press@su.se.

Det är inte bara när det är melodifestival som länder poängsätts och rankas. Tvärtom mäts staters framgångar och misslyckanden också i allvarligare sammanhang. Internationella organisationer rapporterar till exempel om länder präglas av korruption eller till vilken grad de kan anses vara marknadsekonomier.

I sin avhandling ”States under scrutiny: international organizations, transformation and the construction of progress” analyserar Matilda Dahl, doktorand vid Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet, den ökande granskningen av stater.

Hon jämför i sin studie tre olika ”granskare”: EU-kommissionen, den Europeiska utvecklingsbanken (EBRD) och frivilligorganisationen Transparency International (som bevakar och bekämpar korruption). Dessa organisationers granskning av Estland, Lettland och Litauen är i fokus.

-Granskningen av stater är förstås en förenkling. Det är för att skapa möjligheter att jämföra och mäta. Relativt oberoende av organisation och område följer granskningsprocesser en viss logik, där traditionell revision kan ses som är ett förhärskande ideal, säger Matilda Dahl.

I det nya Europa finns föreställningar om vad som bör räknas som framsteg och hur dessa bör mätas och utvärderas. Index, rankningar och rapporter skapar en bild av utvecklingen och får den att verka linjär och målinriktad. Samtidigt ställer granskarna krav på det som granskas. Det kan ofta handla om att producera rätt typ av information vid rätt tidpunkt och på rätt sätt. I den processen skapas olika föreställningar om vad som är problem och hur de bör lösas. Genom jämförelse med andra länders utveckling och med de egna utvecklingen, konstrueras ”framsteg” och också föreställningar om vad en modern (europeisk) stat är eller bör vara.

De omvälvande förändringarna i Central- och östeuropa sedan början på nittiotalet beskrivs ofta som en av de viktigaste händelserna i Europa i modern tid. Många studier rörande de ekonomiska och politiska förändringarna i de berörda länderna har redan gjorts. Däremot har den intensiva övervakningen som ett flertal internationella organisationer stod för studerats i lägre utsträckning. Länderna lämnades knappast vind för våg i sin strävan att modernisera.

– Tvärtom har utvecklingen i de forna Sovjetrepublikerna Estland, Lettland och Litauen bevakats och styrts av många internationella organisationer. Att bli accepterad som ”EU-fähig” innebar att man öppnade upp för olika typer av granskning, inom olika områden. Det blir då viktigt att bättre förstå granskningens roll. Den kan ses om en del i en växande transnationell reglering, så kallad governance, på både europeisk och global nivå, säger Matilda Dahl.

Matilda Dahl disputerar i företagsekonomi vid Stockholms universitet och är verksam på Södertörns högskola. Disputationen sker 25 maj kl.10.00.

Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Matilda Dahl, doktorand. tfn 08-608 41 65, mobil 0709-409 837e-post matilda.dahl@sh.se

Du blir uppringd av en person och tycker dig känna igen rösten, men kan inte placera den. Det blir allt mer uppenbart att du borde känna igen personen – och helt plötsligt gör du det. Ett ord eller en referens till en gemensam upplevelse gör att du omedelbart vet vem det är du prata med. Känner du igen situationen? Det har säkert också hänt dig flera gånger att du av misstag pratat med en förälder, en kusin eller någon annan som låter väldigt lik personen du avsåg att prata med. Misstaget kan ibland vara pinsamt och du tycker kanske att du borde ha hört att det inte var din kompis.

Varför vissa personen låter så lika att de blir nästan oskiljbara är bara delvis utforskat. I en serie studier som sammanställs i en avhandling från Umeå universitet undersöks ett antal faktorer som påverkar hur vi känner igen andra människor på deras röst. Kognitionsvetaren Erik Eriksson visar att dialekten är en mycket viktig faktor när vi identifierar personer. Den är så viktig att vi inte kan bortse från den när vi försöker lägga rösten på minnet. Därför leder det till förvirring om en person som vi bara delvis känner växlar mellan dialekter. Med hjälp av filmmaterial med Johnny Depp visar Eriksson och andra att imitationer av dialekter och accenter kan påverka människors förmåga att skilja röster åt, men att det beror på imitationens kvalitet och lyssnarnas erfarenhet av den imiterade dialekten och accenten.

Erik Eriksson visar också att korrigerad hörselnedsättning inte påverkar graden av identifiering mer än vad ålder generellt gör. Personer som av ålder har nedsatt och korrigerad hörsel har alltså inte svårare att känna igen röster än andra personer i samma ålder som inte har en korrigerad hörselnedsättning. Däremot skiljer sig båda dessa grupper mot yngre lyssnare. Äldre människor är mer beroende av att den kända personens röst presenteras i ett sammanhang som de äldre är vana att höra personen i.

Erik Eriksson är den första som disputerar i ämnet kognitionsvetenskap vid Umeå universitet. Han är uppväxt i Uppsala och har studerat kognitionsvetenskap i Umeå.

Torsdagen den 24 maj försvarar Erik Eriksson, institutionen för filosofi och lingvistik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln “That voice sounds familiar: factors in speaker recogntion” Disputationen äger rum i hörsal F, humanisthuset, Umeå universitet, kl. 10.00. Fakultetsopponent är professor Christopher Darwin, School of Life Sciences, University of Sussex.

Kontaktinformation
För mer information eller intervju, kontakta gärna Erik Eriksson på
Tel 090-786 56 78 eller e-post erik.eriksson@ling.umu.se.

Att försöka skapa ett så resurssnålt samhälle som möjligt är ett mål som drivs inte minst av våra politiker. Politiska beslut leder exempelvis till kraftigt reducerade gränsvärden när det gäller utsläpp, och det innebär i sin tur nya krav på våra transportsystem.
För att öka förmågan att förbättra transportsystemets produkter behövs effektivare produktutvecklingsmetoder – och allt arbete ska ske på en global arena, i samarbete mellan företag i snart sagt hela världen.

I doktorsavhandlingen The enabling of product information in the conceptual phase, med vilken Patrik Boart disputerar vid Luleå tekniska universitet den 23 maj, presenteras en metod som utökar förmågan att ta fram produktmodeller redan i ett tidigt skede av produktionsutvecklings-processen. Produktmodellerna ger möjlighet att simulera en produkts slutliga egenskaper.

– Samtidigt delas produktinformationen mellan de globala företagen på ett effektivare sätt, och därmed kan systemet, inklusive de produkter det handlar om, få betydligt mer resurssnåla och miljövänliga egenskaper.

Patrik Boart kommer ursprungligen från Örnsköldsvik (f. -76) och tog sin civilingenjörsexamen i maskinteknik med inriktning konstruktion 2002. Han är anställd vid Volvo Aero Corporation på en avdelning som arbetar med utveckling av produktionsutvecklingsprocessen.

Upplysningar: Patrik Boart, tel. 0520-942 54, 070-686 51 70, patrik.boart@volvo.com eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se

– Resultaten, som måste betecknas som tillförlitliga, rätar ut ett av få återstående frågetecken kring patientsäkerheten vid blodtransfusion” säger Olof Nyrén, professor vid Institutionen för Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik och huvudansvarig för projektet.

Studien genomfördes i samarbete med forskare vid Statens Serum Institut i Köpenhamn. Forskarna har samlat ihop datoriserade uppgifter om 1,13 miljoner blodgivare och 1,31 miljoner mottagare av blod i Sverige och Danmark. De kunde då identifiera drygt 12 000 patienter som fått blod från givare som diagnostiserats med cancer inom fem år efter blodtransfusionen.

Mottagarna följdes sedan i upp till 34 år med hjälp av registersamkörningar mot bland annat de svenska och danska cancer- och dödsorsaksregistren. Som jämförelsegrupp användes 342 000 patienter som man säkert kunde säga inte hade tagit emot blod från givare med latent cancer. De två gruppernas cancerrisker jämfördes med statistiska metoder, varvid hänsyn togs till kön, ålder, bostadsort, blodgrupp, antal blodtransfusioner och tid sedan den första transfusionen.

Det visade sig att patienterna i de två jämförda grupperna hade exakt samma cancerrisk. Hur man än vände och vred på data fanns det inget som tydde på att patienter som fått blod från givare med en ännu inte diagnostiserad cancer har en ökad risk att själva utveckla cancer.

– Trots att säkerheten inom den transfusionsmedicinska verksamheten numera är mycket hög arbetar man ändå kontinuerligt med att försöka identifiera eventuella förbisedda risker. Den svensk-danska databas som byggts upp för det här projektet kan även fortsättningsvis vara mycket användbar i det arbetet, säger professor Olof Nyrén.

Publikation:
“Risk of cancer after blood transfusion from donors with subclinical cancer; a retrospective cohort study”
Gustaf Edgren, Henrik Hjalgrim, Marie Reilly, Trung N Tran, Klaus Rostgaard, Agneta Shanwell, Kjell Titlestad, Johanna Adami, Agneta Wikman, Casper Jersild, Gloria Gridley, Louise Wideroff, Olof Nyrén och Mads Melbye
The Lancet, 18 maj 2007

För mer information, kontakta:

Doktorand Gustaf Edgren (försteförfattare)
Tel: 08-524 861 40 eller 0708-18 68 62
E-post. gustaf.edgren@ki.se

Professor Olof Nyrén
Tel: 070-742 80 20
E-post: olof.nyren@ki.se

Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95 eller 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se

Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se

Integrativ medicin innebär att alternativa behandlingsformer integreras i den västerländska, naturvetenskapligt baserade, medicinen. För att en sådan integrering ska kunna ske måste man först utföra en strikt vetenskaplig utvärdering av dessa alternativa behandlingsformer, något som idag görs i mycket liten utsträckning. Exempel på områden som intresserar forskarna är akupunktur, örtmedicin, naprapati, kiropraktik, meditation och hypnos. Även livsstilsfaktorers betydelse för hälsan ska utvärderas, till exempel betydelsen av sömn, stress, matvanor, sexuella och sociala relationer.

De första forskningsprojekten vid Osher Centrum påbörjades i höstas. Bland annat leder Martin Ingvar en studie om den så kallade placeboeffekten, alltså den del av läkemedels inverkan som inte beror på substansen i sig.

– Martin Ingvar har en unik förmåga att belysa frågeställningar ur både biologiskt och psykologiskt perspektiv, med mycket god vetenskaplig metodik. Han har spännande visioner om vad forskning i integrativ medicin kan åstadkomma för att förbättra människors hälsa. Dessutom har han mycket god erfarenhet av att bygga upp och leda verksamheter av den här typen, säger Karin Harms-Ringdahl, professor i fysioterapi och ordförande i Osher Centrums styrelse.

Karolinska Institutets satsning på integrativ medicin möjliggörs genom en donation av den amerikanska affärsmannen Bernard Osher och hans svenskfödda hustru Barbro Osher. Donationen på cirka 43 miljoner kronor, som gjordes 2005, är den största i Karolinska Institutets snart 200-åriga historia som medicinskt universitet. Makarna Osher har tidigare startat liknande forskningscentrum vid University of California i San Francisco och Harvard Medical School i Boston.

Martin Ingvar kommer närmast från ett uppdrag som föreståndare för Karolinska Institutet MR-Centrum. Han är också prefekt vid Institutionen för klinisk neurovetenskap.

För mer information, kontakta:

Professor Harriet Wallberg-Henriksson, rektor
Tel: 08-524 864 80
E-post: harriet.wallberg-henriksson@ki.se

Professor Karin Harms-Ringdahl, styrelseordförande Osher Centrum
Tel: 08-524 888 15 eller 08-517 722 27
Mobil: 070-513 47 58
E-post: karin.harms-ringdahl@ki.se

Pressekreterare Sabina Bossi
Tel: 08-524 860 66
Mobil: 070-614 60 66
E-post : sabina.bossi@ki.se

Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och information medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se

Sedan slutet av 1980-talet har alla Central- och Östeuropeiska länder genomgått stora politiska och ekonomiska förändringar, men även hälso- och sjukvårdssystemet har genomgått radikala förändringar. Dr Kaja Põlluste har gjort en unik utvärdering av det nya estniska hälso- och sjukvårdsektorn med fokus på resultaten och kvalitén på hälsosystemet.

– Vid planering av hälsoreformer är det viktigt att se på resultatet i relation till de existerande folkhälsoproblemen och om det verkligen givit befolkningen en förbättrad hälsa. Ur det perspektivet och med patienten i centrum har jag undersökt primärvårdens och sjukvårdsförsäkringens tillgänglighet och vårdkvalitet och folkhälsoreformens påverkan på folkhälsan, säger Dr Kaja Põlluste.

Tack vare jämlikhetsprinciper och omfattande finansieringsmodeller har befolkningen fått ett bra ekonomiskt skydd i samband med sjukdom och för att uppehålla hälsa. Resultaten visar att befolkningen känner sig mer nöjda med sin sjukvårdförsäkring.

Folk är också nöjda med den nya primärvårdsreformen, speciellt familjeläkarsystemet där mer än hälften av patienterna fick tid samma dag som de ringde. Familjeläkarna spelar här en viktig roll där de genom sina möten med alla individer får en bra överblick över utvecklingen av folkhälsobehoven.

– Den vuxna och åldrande befolkningens livsstil visar på en rad riskfaktorer som det nu är viktigt att ta tag i. Utan fler förbättrade och förebyggande insatser kommer antalet kronisk sjuka att öka dramatiskt. En verklig utmaning för hela hälso- och sjukvårdssystemet, säger Kaja Põlluste.

För att förebygga de viktigaste hälsoriskerna har ett antal nationella program och projekt påbörjats. Resultaten av dessa satsningar visar på en positiv trend, till exempel vad gäller förbättrade matvanor, minskad spädbarnsdödlighet och tuberkulos. Den bästa framgången ser man på de områden där väl sanktionerade politiska beslut ligger till grund för det hälsofrämjande arbetet. Tyvärr har inte rökningen och konsumtionen av starksprit minskat och man ser en explosionsartad ökning av nya HIV- fall.

– Det saknas i många delar fortfarande en långsiktlig planering och bristen på samarbete mellan olika sektorer och på olika nivåer i hälsokedjan kan bero på bristande insikt om detta bland beslutsfattarna. Reformer kräver klara visioner och gemensamma grundvärderingar accepterade av samhällets alla skikt för att vara livaktiga, säger Kaja Põlluste.

– Jag hoppas att avhandlingen kommer bidra till att hälso- och sjukvårdssystemet blir mer patientcentrerat och att patientens perspektiv blir en naturlig del av utvecklingsprocessen. Jag hoppas också att forskare i de övriga Baltiska länderna skall inspireras till att göra motsvarande forskning i sina länder, säger Kaja Põlluste.

För mer information kontakta:
Kaja Põlluste, Dr, the Department of Internal Medicine at the University of Tartu, Estland
telefon: +372 7 318 606 e-post: kaja.polluste@ut.ee

Handledare:
Professor Runo Axelsson, NHV, telefon: + 46 31 693 924,
e-post: runo@nhv.se

Avhandling för doktorsexamen i folkhälsovetenskap vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap i Göteborg.

Avhandlingens titel: Health reforms in Estonia – acceptability, satisfaction and impact.

Avhandlingen försvaras måndagen den 21 maj klockan 13, NHVs Aula, Nya varvet, hus 25 i Göteborg, Välkomna!

Susanne Lj Westergren
Informatör
NHV – Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap
+46 31 693952
westergren@nhv.se
www.nhv.se

Vid invigningen den 28 maj presenterar ledande hjärnforskare sina senaste framsteg som kommer mekanismerna bakom schizofreni, Alzheimers sjukdom, epilepsi och andra svåra neuropsykiatriska sjukdomar på spåren.

Journalister är välkomna att delta i den officiella invigningen. Möjlighet finns även att närvara vid en PET- undersökning. Anmälan görs till pressekreterare Sabina Bossi.

Tid: Måndag 28 maj klockan 10.00
Plats: Nobel Forum, Nobels väg 1, Karolinska Institutet Campus, Solna

Vid Karolinska Institutet finns sedan flera år en av världens mest framstående PET-anläggningar. PET (PositronEmissionsTomografi) är en bildteknik som gör det möjligt att se in i organ i den levande människokroppen. Med hjälp av PET-kameran kan man bland annat undersöka de proteiner i hjärnan som är biologiskt aktiva när nervceller signalerar till varandra. Kunskapen om dessa proteiner har stor betydelse för att förstå hur hjärnan fungerar, men också för att på ett effektivt sätt utveckla och testa nya läkemedel.

– Vi kommer att kunna studera signalsystem som vi hittills inte kunnat se med tidigare PET-kameror, säger professor Christer Halldin vid Karolinska Institutet.

Den PET-kamera som nu tas i drift har dubbelt så hög bildupplösning som tidigare teknik. Det gör att forskarna kan få skarpa bilder av mycket små områden i hjärnan, som hittills varit svåra att studera. Något som i sin tur öppnar för nya kunskaper om orsakerna bakom olika neuropsykiatriska sjukdomar.

AstraZenecas satsning på 80 miljoner kronor över en femårsperiod innebär att PET-centrum får utrustning av högsta internationella klass. AstraZeneca får tillgång till nya metoder för att stödja aktuella utvecklingsprojekt.

Utöver Karolinska Institutet och AstraZeneca deltar även Karolinska Universitetssjukhuset och Apoteksbolaget i satsningen.

– Vi förväntar oss att detta nära samarbete mellan svensk akademi och läkemedelsindustri får betydelse för såväl diagnostik som behandling av patienter med svåra sjukdomar inom framför allt psykiatri, neurologi och inom smärtområdet, säger professor Lars Farde på AstraZeneca.

För mer information, kontakta:

Professor Christer Halldin, Karolinska Institutet
Tel: 08-517 726 78
Mobil: 070-484 49 89
E-post: christer.halldin@ki.se

Professor Lars Farde, AstraZeneca
Tel: 08-553 280 49, 08-517 726 73
Mobil: 073-354 22 39
E-post: lars.farde@astrazeneca.com

Pressekreterare Sabina Bossi, Karolinska Institutet
Tel: 08-524 860 66
Mobil: 070-614 60 66
E-post: sabina.bossi@ki.se

Informationschef Staffan Ternby, AstraZeneca
Tel: 08-553 261 07
Mobil: 070-557 43 00
E-post: staffan.ternby@astrazeneca.com

AstraZeneca är ett av världens ledande läkemedelsföretag. Vi förvandlar goda idéer till effektiva läkemedel för att förbättra våra patienters hälsa och livskvalitet över hela världen. För mer information besök hemsidan astrazeneca.se

Allt liv på jorden har ett gemensamt ursprung. Redan före Linnés tid upptäckte man mikroorganismer, men först på 1970-talet lyckades man studera deras familjeträd. Forskare fann en grupp mikroorganismer, arkéerna, som utgjorde en helt egen gren på livets familjeträd och som är närmare släkt med växter och djur än bakterier.

– Precis som bakterierna är arkéerna avgörande för ekosystemens funktion. De omsätter näringsämnen och finns överallt på hela jorden. Till och med i vårt matsmältningssystem, säger Magnus Lundgren vid institutionen för evolution, genomik och systematik.

Den typ av arké Magnus Lundgren har studerat, Sulfolobus, föredrar dock mycket varmare omgivningar. Den finns bara i vulkaniska områden, i till exempel gejsrar och varma källor, och växer och frodas bara om temperaturen är runt 80 grader. Det är en av de tidigast upptäckta arkéerna, men är ändå tämligen okänd – hitintills. I sin avhandling har Magnus Lundgren kartlagt Sulfolobus tidigare ganska anonyma liv och leverne.

– Vi vet mycket om hur våra egna långt mer komplicerade celler fungerar, men väldigt lite om arkéer. Arkéerna visar sig ha gener som liknar våra egna, fast mycket enklare. De kan därför ge ökad förståelse för människans celltillväxt och kanske komma att få betydelse för till exempel cancerforskningen.

Den mest häpnadsväckande upptäckten i Sulfolobus livscykel var att när cellen delade sig och kopierade arvsmassan, använde den sig av tre punkter (replikatorer) på kromosomen. Tidigare har man trott att arkéer och bakterier bara utgått från en startpunkt för att replikera sig.

– Det kan visa sig att det finns fler arkéer och bakterier som har fler startpunkter. Detta förändrar i grunden hur vi ser på evolutionen av en av de mest centrala processerna i cellen, säger Magnus Lundgren.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Magnus Lundgren, 018-471 49 51, 070-961 01 81, e-post: magnus.lundgren@ebc.uu.se

Insekter är mycket känsliga för miljö- och klimatförändringar, och genom att studera insektsfossil kan vi öka vår kunskap om hur miljön och klimatet har förändrats under förhistorien.

– Insekter kan också ge oss information om samspelet mellan människan och dess omgivning, förklarar Phil Buckland, miljöarkeolog vid Umeå universitet. Det använder vi inom miljöarkeologin för att få ny kunskap om forntida människors handlingar.

The Bugs Coleopteran Ecology Package (BugsCEP) är ett nytt datorprogram för analys av fossila skalbaggar från arkeologiska och kvartärgeologiska prover. Programmet har utvecklats av Phil Buckland, som en del av den doktorsavhandling han lägger fram i dagarna.

– BugsCEP innehåller en databas av ekologi- och spridningsinformation för över 5500 skalbaggsarter, data från i stort sett alla undersökningar som gjorts på fossila insekter i Europa, berättar Philip Buckland. Programmet har inbyggda verktyg för att återskapa landskap och klimat utifrån fossila eller nutida insekter.

Informationen om de fossila skalbaggarna kan med hjälp av BugsCEP användas för att bättre förstå samspelet mellan insekter och naturen, och därigenom också lättare förutspå hur insektsarter kommer att reagera på framtida förändringar i miljön och klimatet, till exempel på grund av växthuseffekten och mänsklig påverkan på deras habitat.

Under åren har arkeologer i Sverige och Storbritannien klassificerat över 5000 skalbaggsarter utifrån deras miljöpreferenser, fakta som samlas i den databas som är integrerad i BugsCEP. Det har skapat underlag för nya statistiska metoder som snabbt kan producera grafer över variationer i miljön.

– Graferna kan användas för att hjälpa förstå hur miljön har ändrats i forntiden, tolka olika arkeologiska lämningar, eller se hur skalbaggar reagerar på nutida miljöförändringar, förklarar Buckland. BugsCEP kan också skapa grafiska klimatrekonstruktioner från dessa artlistor, och förutse vilka arter som skulle kunna överleva under olika klimatscenarior.

Philip Bucklands avhandling beskriver utvecklingen av databasen, metoderna och programvaran. Databasens innehåll beskrivs utifrån sitt relevans för miljö- och klimatforskning. De nyutvecklade metoderna utvärderas i avhandlingen med hjälp av publicerade och nya data om nutida och fossila insekter. Databasen används redan i forskning och undervisning i flera länder och en nordamerikansk version är under utveckling. En ny version med inbyggda karterings- och GIS-funktioner planeras. Datorprogrammet BugsCEP kan laddas ner från http://www.bugscep.com/ och finns med i avhandlingen på en CD.

Fredagen den 18 maj försvarar Philip Buckland, institutionen för arkeologi och samiska studier, Umeå universitet, sin avhandling med titeln The Development and Implementation of Software for Palaeoenvironmental and Palaeoclimatological Research: The Bugs Coleopteran Ecology Package (BugsCEP).
Svensk titel: Utveckling och implementering av mjukvara för forskning inom paleomiljö och paleoklimat: The Bugs Coleopteran Ecology Package (BugsCEP).
Disputationen äger rum kl. 10.00 i Lilla Hörsalen, plan 3, KBC-huset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är Professor Paul Sinclair, Uppsala universitet.

Philip Buckland är född i Doncaster, uppväxt i Sheffield, England, och flyttade till Sverige 1996 för att studera miljöarkeologi.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta gärna Philip Buckland via e-post
phil.buckland@arke.umu.se eller mobiltelefon 0738 321 131.

I studien ingår 229 slumpvis utvalda personer som avled i Västra Götaland år 2001. Samtliga journaler samlades in och analyserades.
– Bara i hälften av journalerna hittade jag ord och begrepp som visade att patienterna varit aktiva i sin egen vård. I vissa journaler fanns beskrivningar från bara en situation där patienter varit delaktiga medan andra innehöll flera situationer, säger sjuksköterskan Irma Lindström

Resultaten antyder att patienterna snarare tar avstånd än kommer överens i dagliga vårdsituationer i livets slutskede. Vanligast är att patienter vägrar erbjuden vård och behandling.
– I journalerna beskrevs detta som att patienterna inte ville, gjorde motstånd, avböjde, inte tog emot, låste dörren, bet, pressade ihop sina läppar och spottade, säger Irma Lindström.

När vårdpersonalen gjorde anteckningar om att patienterna bett om lindring handlade det oftast om smärtlindring. I journalerna uttrycks det som att patienterna bad om, grät, beklagade sig, jämrade sig, och kroppsligen gestikulerade.

Att bestämma själv beskrevs i ett fåtal patienters journaler.
– Då rörde det sig om situationer som handlade om vardagliga saker, som att åka till sjukhuset eller ringa läkaren, säger Irma Lindström.

De patienter som var delaktiga var i högre grad nedstämda, trötta, illamående eller led av urininkontinens eller muskel- och skelettsjukdom. De patienter där delaktighet saknades var i oftare desorienterade.
– Delaktiga patienter karakteriserades av fler besvärande symptom än patienter som inte dokumenterats delaktiga. Det är en brist i dokumentationen att de desorienterade patienternas vilja och önskemål förblir osynliga, säger Irma Lindström.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Irma Lindström, leg. sjuksköterska, telefon: 031-786 60 65, e-post: irma.lindstrom@fhs.gu.se

– Programmet har ökat kunskapsbasen och stärkt det internationella och tvärvetenskapliga forsknings- och utvecklingssamarbetet inom sektorn. Förhoppningsvis kommer det att främja utvecklingen av skogsbruk och
skogsråvarubaserad industri, och bidra till fortsatt samarbete mellan våra båda länder, säger Sture Blomgren som är tillförordnad generaldirektör på Formas.

På slutkonferensen presenteras de senaste resultaten från 16 svenskfinska forskargruppers arbete, och samtidigt släpps slutrapporten. Projekten spänner från skogsbruksmetoder till utveckling av nya produkter från vedråvara. Bland talarna märks vice generaldirektör Lena Gustafsson, VINNOVA, Jan Lagerström, Skogsindustrierna, Olav Gislerud, Norges forskningsråd, samt Kristina Poppius-Levlin som är programkoordinator för Wood Material Science and Engineering.

Programmet etablerades 2003 med en rad finländska och svenska FoU-organisationer samt medverkan av svenska och finska företag. Budgeten är cirka 20 miljoner euro. Programmet är indelat i två delar, en med grundläggande forskning och en med behovsmotiverad forskning och utveckling.

Konferensen hålls i Stockholm på Wenner-Gren Center, Sveavägen 166. För mer information se kalendariet på www.formas.se eller www.VINNOVA.se.

Kontaktinformation
Emilie von Essen, eve@formas.se; 0733 50 31 61
Jan Svensson, jan.svensson@formas.se; 0704 95 05 10
Eva Esping, eva.esping@VINNOVA.se; 08-473 31 53