Kolesterol spelar en viktig roll vid uppkomsten av hjärt- och kärlsjukdom. Höga fetthalter i blodet gör att kolesterol avsätts i kärlväggarna och orsakar åderförkalkning (ateroskleros).
Kolesterolpartiklarna är inte lösliga i blodet utan flyttas omkring med hjälp av så kallade lipoproteiner. Low-density lipoprotein (LDL) sköter transporten från levern till vävnaderna. High-density lipoprotein (HDL), som även brukar kallas det ”goda” kolesterolet, transporterar kolesterol från perifera vävnader till levern för återvinning eller utsöndring.
Medan LDL är en riskfaktor för ateroskleros så kan höga HDL-nivåer tvärtom vara positivt.
För första gången har nu proteininnehållet i LDL och HDL kartlagts med hjälp av nya avancerade metoder som ultracentrifugering, två-dimensionell gelelektrofores och masspektrometri.
Resultaten som redovisas i en doktorsavhandling av Helen Karlsson vid Avdelningen för yrkes- och miljömedicin visar att de består av betydligt fler proteiner än man tidigare trott. Forskargruppen har identifierat 47 proteiner, några som kan interagera med kärlväggen och andra som är involverade i immunsystemet. Det är möjligt att LDL och HDL spelar en större roll vid inflammation och infektion än tidigare känt.
Den annorlunda LDL-profil som påvisades hos kraftigt överviktiga personer innebär att de hade lägre nivåer av proteiner som transporterar kolesterol från vävnaderna samt högre nivåer av proteiner involverade i immunsystemet samt omsättningen av triglycerider. Man kan tänka sig att vissa av proteinerna endast transporteras med partikeln i blodbanan eller att de har en skyddande effekt på partikeln genom att förhindra oxidation eller nedbrytning. Men dessutom kan de vara skadliga till exempel genom sin förmåga att fastna i kärlväggen, och sannolikt kan LDL-partikelns proteininnehåll ha betydelse för utvecklandet av ateroskleros. Kanske kan några av dessa proteiner vara användbara som biomarkörer i ett tidigt skede av hjärt-kärlsjukdom, där förhöjda nivåer av vissa proteiner kan spegla en ökad risk för åderförkalkning.
Avhandlingen Lipoproteomics – a new approach to the identification and characterization of proteins in LDL and HDL läggs fram vid disputation 29 mars.
Kontaktinformation
Helen Karlsson 013-224414, helka@imk.liu.se
Enligt en enkät som ingår i avhandlingen anser personalen på Sveriges ungdomsmottagningar att unga män som involveras i en oplanerad graviditet ofta känner sig maktlösa. Männen upplever att det är svårt för dem att påverka beslutet om abort eller fullföljande av graviditeten, och man är orolig över om man själv är tillräckligt mogen för att ta hand om ett barn. Trots det var det inte mer än ungefär en femtedel av ungdomsmottagningarna som erbjöd personligt stöd till dessa unga män.
Att männen har behov av att få prata med personal som är insatt i problematiken kom också fram i de intervjuer Holmberg har gjort med unga män som nyss fått veta att deras flickvänner är gravida. Det är främst känslor, rädslor och moralfrågor man vill prata om, och för en del är det viktigt att få diskutera med en man.
18-åriga pojkar som varit involverade i en graviditet visar även ett större riskbeteende än jämnåriga som inte hade den erfarenheten. De röker mera, dricker mer alkohol, har oftare använt narkotika eller anabola steroider, och fler av dem har funderat på självmord.
– Det är viktigt att verksamheten vid ungdomsmottagningarna byggs ut så att pojkar som involveras i oplanerade graviditeter kan erbjudas lämpligt individuellt stöd och att även livsstilsfrågor tas upp, säger Lars Holmberg.
Skillnader i livsstilen syns också mellan andra grupper av ungdomar. Med hjälp av en enkät till gymnasieelever har han jämfört dem som går yrkesförberedande respektive studieförberedande program, och visat att de elever som gick yrkesföreberedande program hade en mer ohälsosam livsstil. Tobaksrökning, alkohol och haschrökning var vanligare i den här gruppen, som också använde preventivmedel mera sällan och hade haft fler samlagspartners än eleverna på de teoretiska programmen. Lars Holmberg menar att förebyggande program inom skolhälsovården och elevhälsan bör utformas med hänsyn till den här sortens skillnader.
– Inom barn- och ungdomsmedicinen, i skolhälsovården och på ungdomsmottagningarna finns ett behov av kompetenshöjning inom ungdomsmedicin, särskilt när det gäller ohälso- och riskbeteende. För att åstadkomma detta behövs barn- och ungdomscentra som har resurser till utveckling och forskning, och som får i uppgift att utforma förebyggande program, säger han.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Lars Holmberg, 023-49 06 61, 070-397 94 76, e-post: lars.i.holmberg@ltdalarna.se
Bristen på hänsyn till de långsiktiga klimatmålen är ett problem eftersom kraftfulla styrmedel kommer att behövas för att nå målen, menar författarna. Om beslutsfattarna menade allvar med de uppsatta målen borde man studera lönsamheten av vägarna i en värld där målen uppfylls. Det skulle ge ett allsidigt underlag för att kunna ta nödvändiga hänsyn när man planerar nya vägsatsningar.
– Det är en trovärdighetsfråga. Om man menar allvar med de mål man har satt upp måste man se vilka konsekvenser olika alternativ får vid infrastruktursatsningar, säger Göran Finnveden.
Rapporten, som nu publiceras av KTH, är en studie av den samhällsekonomiska kalkylen för Förbifart Stockholm och Diagonal Ulvsunda. En analys av kalkylen visar att det finns brister som motsäger dess slutsats, att de båda investeringsalternativen skulle vara samhällsekonomiskt lönsamma.
– Viktigast är kanske att man inte tar hänsyn till de långsiktiga klimatpolitiska målen. Man kan också notera att det har gjorts en samhällsekonomisk kalkyl som inte innehåller alla relevanta effekter. Vad resultatet från en bredare samhällsekonomisk analys skulle vara vet vi inte eftersom någon sådan inte gjorts, säger Göran Finnveden.
Väsentliga missade faktorer som rapportförfattarna har identifierat är att man inte räknar med trängselavgifter i grundscenariet som slutsatsen baseras på, och att man bortsett från indirekt energianvändning och utsläpp i samband med byggande och drift av vägarna. Den samhällsekonomiska kostnaden för intrång i natur- och kulturmiljöer har inte heller kvantifierats.
– Alla dessa faktorer skulle var och en för sig kunna förändra resultatet så att investeringarna blir mindre lönsamma eller direkt olönsamma. Tillsammans skulle dessa faktorer troligtvis ha en stor påverkan på resultatet, säger Göran Finnveden.
Samhällsekonomisk analys är på många sätt en unik metod. Den har som syfte att studera konsekvenser av olika alternativ och att systematiskt jämföra för- och nackdelar för att ge ett allsidigt beslutsunderlag. Denna tanke är god just därför att alla kostnader, inklusive miljökostnader, i princip ska ingå. Olika typer av praktiska svårigheter gör dock att många relevanta effekter exkluderas i dagens tillämpningar, och då finns risken att resultaten blir missvisande.
Rapporten, ”Reflektioner på samhällsekonomiska analyser i allmänhet och på kalkylen för nord-sydliga förbindelser i Stockholm i synnerhet”, har gjorts av Göran Finnveden och Thomas Sterner. Den har rapportnummer TRITA-INFRA-FMS 2007, och finns tillgänglig på www.infra.kth.se/fms. Studien har utförts inom ramen för ett projekt finansierat av MISTRA.
Kontaktinformation
Kontakt
Göran Finnveden, avdelningen för miljöstrategisk analys, KTH
08-790 7318, goran.finnveden@infra.kth.se
Thomas Sterner, Handelshögskolan i Göteborg
031-786 1377, Thomas.Sterner@economics.gu.se
Forskarna blev misstänksamma när de såg exakt samma variationer i fosforhalten i vattenprover tagna på olika ställen i landet, berättar Anders Grimvall, professor i statistik.
– I de tidsserier som har uppmätts varierar fosforhalterna kraftigt från år till år. Det är i sig inte anmärkningsvärt. Det kan exempelvis bero på hur mycket det regnar. Torra somrar ger mindre utlakning av fosfor.
När forskarna såg samma variationer från år till år i proverna från ett 20-tal Norrlandsälvar, reagerade de således inte. Men när exakt samma variationer också uppträdde i prover från södra Sverige började de bli misstänksamma.
– Och när proverna från Vättern visade samma kraftiga svängningar över åren började vi definitivt ana oråd. Det tar 80 år för vattnet i Vättern att omsättas, halterna av fosfor kan omöjligt variera så kraftigt från år till år.
När inga andra förklaringar höll streck, kom forskarna till slut fram till att det handlar om rena mätfel. Fortsatta studier visade att det också fanns samma typ av mönster i mätningar av kväve och organiskt material.
– De här variationerna är skapade någonstans mellan provtagningen och rapporteringen av mätvärden. De har aldrig ägt rum ute i naturen.
Sverige har i flera decennier övervakat föroreningarna i vatten och luft, för vatten ända sedan mitten av 1960-talet. Det är Naturvårdsverket som ansvarar för miljöövervakningen. Den utförs på konsultbasis av ett laboratorium vid Sveriges lantbruksuniversitet.
– Men jag tror inte det skulle ha gått bättre om något annat laboratorium gjort det, snarare tvärtom, säger Anders Grimvall. Det här är svårare än vad vi kanske föreställer oss, eftersom det handlar om låga halter och att det finns en naturlig variation av tillståndet i miljön.
Varför har då ingen blivit misstänksam tidigare, när alla vattenprover i hela landet gett exakt samma utslag på några viktiga typer av föroreningar?
Ett stort problem, säger Anders Grimvall, är mängden av data. Med långa tidsserier på en mängd olika platser blir data helt enkelt svåra att överblicka och analysera. Linköpingsforskarna har utvecklat en statistisk återgivning, en tredimensionell graf som åskådliggör många olika tidsserier parallellt. Det var först med hjälp av detta verktyg som de kunde se hur tidsserierna samvarierade.
Statistikforskarna i Linköping arbetar i forskningsprogrammet ENGO: Environmental Goal Achievement under Uncertainty. Uppgiften är att hitta mätmetoder för att se hur Sverige klarar av att uppfylla de nationella miljömålen.
– Vi är väldigt duktiga i Sverige på att samla in och lagra data, säger Anders Grimvall. Men med de oerhört stora mängder data som vi får på det sättet, blir det allt viktigare med en kritisk dataanalys.
Den nu gjorda upptäckten är inget mindre än ett grundskott mot hela den svenska miljöövervakningen. Uppföljningen av våra miljömål ställer krav som miljöövervakningen inte klarar att uppfylla.
– Vi kan lätt se var, i vilka regioner, naturen är mest påverkad av föroreningar, konstaterar Anders Grimvall. Men det har man känt till sedan länge. Däremot vet vi skrämmande lite om hur föroreningarna i vatten har förändrats över tid från 1980-talet och fram till idag.
Kontaktinformation
Telefon till Anders Grimvall 013-281482 eller 0739-745394, e-post: angri@mai.liu.se
– Antologin är värdefull som ett redskap för att diskutera framtidens bostäder och den ger oss en möjlighet att tillsammans diskutera hur forskningen kan bidra på ett positivt sätt, säger Sture Blomgren, tf generaldirektör på Forskningsrådet Formas.
Bostadssektorn avreglerades på 1980-talet och under många år var bostadsbyggandet i Sverige obetydligt. Bostadsfrågorna försvann från den politiska arenan och därmed också samhällets intresse att stödja FoU-verksamhet inom området. Mycket av traditionell bostadsforskningen gick i graven.
Idag ökar bostadsbyggandet och med det ökade intresset följer behovet av kunskap. De som investerar i bostäder måste kunna erbjuda långsiktigt attraktiva bostäder. Därför behöver bostadsutvecklare och investerare kunskap om de boendes krav och förväntningar på sin framtida boendemiljö.
Antologin lyfter fram både den kunskap som finns och den som saknas eller brister. Den vänder sig till arkitekter, byggherrar och andra aktörer i bostadsbyggnadsprocessen. Presentationer av kunskapsläget och aktuella projekt varvas i boken, som illustrerar det konstruktiva växelspelet mellan forskning och praktisk tillämpning
Antologin består av tre delar. Den första delen belyser förutsättningarna för dagens och morgondagens bostadsbyggande. Den andra delen behandlar aspekter på utformning av bostaden, dess rum och närmiljö. Tyngdpunkten ligger på ändamålsenlighet, skönhet, trivsel. Bland annat lyfts relationen mellan inom- och utomhusmiljön fram. Den sista delen handlar om kunskapsutvecklingens olika arenor – FoU-miljöer, arkitekttävlingar, bostadsutställningar m m. I en avslutande artikeln ger redaktionsrådet sin tolkning av kunskapsläge, kunskapsbehov och förslag till inriktning av och vägar för kunskapsproduktion.
De tjugotal forskare och praktiker som medverkar i antologin är: Stefan Alenius, Jonas E Andersson, Tommy Berger, Jonas Berglund, Roger Bernow, Lars Birve, Ingela Blomberg, Johanna Holm Bodin, Mikaela Eckered, Jan Eriksson, Hans Ingvar Hanson, Thomas Hellquist, Björn Hårsman, Per Kraft, Eva Kristensson, Tomas Lauri, Ingbritt Liljekvist, Ola Nylander, Sören Olsson, Jan Paulsson, Fredrik von Platen, Maria Pleiborn, Olle Stahle, Gunilla Svensson, Inga Britt Werner, Sonja Vidén och Tomas Wikström.
Kontaktinformation
Bostaden och kunskapen, Arkus 2007, 268 sid, rikt ill., pris 350 kr inkl moms.
Beställs på www.formas.se, www.arkus.se, eller i bokhandeln. För recensionsex. Ulla Save-Öfverholm, ulla.save@formas.se, tel 08-775 40 01
För mer information kontakta:
Ulla Save-Öfverholm, Forskningsrådet Formas, ulla.save@formas.se, 08-775 40 01, 073-656 20 21
Mikaela Eckered, Arkus, mikaela.eckered@arkus.se, tel 08-678 05 85, 070-629 20 22
Emilie von Essen, Forskningsrådet Formas, eve@formas.se tel 08-775 40 38, 0733 50 31 61
Cystisk fibros är en allvarlig ärftlig sjukdom som drabbar flera organ. Patienterna kan ha mycket svårt att andas eftersom proppar av segt slem och störd salttransport kan hindrar flödet i luftvägarna. Slemmet orsakar bland annat kronisk lunginfektion. Nästan 600 svenskar lever idag med cystisk fibros.
– Behandlingen har förbättrats betydligt, trots att inget botemedel finns. Idag är den största patientgruppen med cystisk fibros vuxna, säger Marita Gilljam, specialistläkare inom lungmedicin.
Avhandlingen visar att det blivit vanligare att vuxna får diagnosen. Studien är genomförd vid ett kanadensiskt center för vuxna med cystisk fibros i Toronto och resultaten visade att antalet patienter som fått diagnosen som vuxna ökat sedan 1990. Dessa patienter hade krävt flera kompletterande tester för att diagnosen skulle kunna fastställas.
– Oftast hade de lindriga symptom eller bara symptom från ett organ, men i gruppen fanns också de som hade allvarlig lungsjukdom. För dessa krävdes ovanligt omfattande mutationsanalyser och andra analyser för att säkert kunna säga att de hade cystisk fibros, säger Marita Gilljam.
Kvinnor med cystisk fibros har tidigare fått rådet att inte bli gravida eftersom hälsoriskerna ansetts för stora, men Marita Gilljam visar att risken för kvinnorna inte ökade av graviditeten i sig. I studien ingick 49 kvinnor med cystisk fibros vid samma CF-center i Kanada. Slutsatsen av studien är att graviditeten vare sig försämrade lungfunktionen eller påverkade överlevnaden.
– Riskfaktorerna var de samma som för alla andra med cystisk fibros. Det var få kvinnor med kraftigt nedsatt lungfunktion som fullföljde en graviditet, och för den gruppen måste resultaten tolkas försiktigt, säger Marita Gilljam.
Kvinnorna i studien hade fött totalt 74 barn.
I samarbete med andra forskare i Toronto, Lund och Göteborg har Marita Gilljam även utarbetat ett formulär som mäter livskvalitet och som nu kommer att testas i större skala.
– Vid cystisk fibros krävs en tidskrävande daglig behandling och för att den skall kunna göras optimalt ur ett holistiskt perspektiv är det därför viktigt att även mäta livskvalitet, säger Marita Gilljam.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för invärtesmedicin
Avhandlingens titel: Cystic fibrosis in adults. Diagnostic, epidemiologic and quality-of-life aspects
Avhandlingen försvaras fredagen den 30 mars, klockan 13.00, Aulan, Jubileumskliniken, SU/Sahlgrenska, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Marita Gilljam, leg. läkare, telefon: 070-877 53 78, 031-342 81 20, e-post: marita.gilljam@lungall.gu.se
Handledare:
Docent Bengt Bergman, telefon: 031-342 33 54, e-post: bengt.bergman@lungall.gu.se
Professor Birgitta Strandvik, telefon: 031-343 47 23, e-post: birgitta.strandvik@pediat.gu.se
Det är sju toppforskare och deras medarbetare som slutit sig samman i ett centrum kallat Create Health. Create Health, som tidigare fått 45 milj kr från Stiftelsen för strategisk forskning, är inte ett virtuellt utan ett fysiskt centrum. Merparten av deltagarna har flyttat ihop på Biomedicinskt Centrum, vilket gör att idéer och problemlösningar kan bollas i korridorer och fikarum.
I det tvärvetenskapliga samarbetet ingår bl a immunologer, tumörbiologer, nanoteknologer, bioinformatiker och cancerforskare. Man arbetar ”från teknik till klinik”, dvs försöker överbrygga gapet mellan grundforskningens tekniska uppfinningar och laboratoriestudier och den kliniska tillämpningen på cancersjuka patienter. Det handlar i första hand om bröstcancer och lymfom. Stödet från Wallenbergstiftelsen gör att nya instrument kan köpas in som kan förbättra forskningsarbetet ytterligare.
– Det är utomordentligt välmotiverat och glädjande att cancerforskningen inom Create Health fått detta stora anslag. Internationella utvärderingar visar att verksamheten håller högsta nivå, säger Lunds universitets rektor Göran Bexell.
Programdirektör för Create Health är professorn i immunteknologi Carl Borrebaeck.
– Vårt mål är att utveckla verktyg med vars hjälp man kan analysera t ex proteinmönster från blodprov från olika cancerpatienter, och sålla fram dem vars cancer är mest aggressiv. De behöver den snabbaste och tuffaste behandlingen, medan man kan gå mer varligt fram i andra fall, säger han.
Mer information Carl Borrebaeck, 046-222 96 13 eller 0708-21 83 30. Se också www.createhealth.lth.se.
Forskningsfältet om livmodertransplantation har utvecklats mycket de senaste åren. En amerikansk forskargrupp anser sig nu redo att utföra den andra transplantationen på människa. Det har gått sju år sedan det första försöket gjordes och misslyckades.
– De flesta forskarna inom fältet anser att försöket år 2000 genomfördes alldeles för tidigt. Sedan dess har ett stort antal studier genomförts för att undersöka kirurgisk teknik, graviditetens förlopp, fostrets utveckling, avstötningsmönster och immunosuppression för att det nya organet inte ska stötas bort, säger Mats Brännström, professor i obstetrik och gynekologi vid Sahlgrenska akademin.
Avsaknad av livmoder kan vara medfött, men det finns också kvinnor som behövt operera bort sin livmoder av olika anledningar.
– Man räknar med att omkring 3 % av alla infertila par är infertila av denna orsak. Livmodertransplantation kan bli en framtida behandling för infertilitet som beror på avsaknad av livmoder, som anses vara det sista stora hindret i försöken att behandla de vanligaste orsakerna till infertilitet, säger Mats Brännström.
The First International Symposium on Uterine Transplantation äger rum i Göteborg den första april. Vid mötet presenteras data från försök med graviditeter i transplanterade livmödrar i stora djur och livmodertransplantationer i primater, resultat av tillvaratagande av livmödrar och blodkärl från mänskliga multiorgan donatorer, fynd kring bortstötningsmekanismer av transplanterade livmödrar och immunosuppression för att kontrollera dessa. Under mötet diskuteras även etiska aspekter inom forskning och framtida klinisk tillämpning.
Symposiet arrangeras i hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg. Forskare, möjliga framtida patienter och intresserade lekmän har bjudits in att medverka.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Professor Mats Brännström, telefon: 031-342 22 27, 073-625 44 55, e-post: mats.brannstrom@obgyn.gu.se
Vilka individer vill ha chefsjobben?
Vad kan vi göra för att få de bästa ledarna?
Blir man chef för pengarnas skull?
Hur får man som chef ihop vardagen och chefskapet?
Vad kan samhället, företagen och ägarna göra?
Vid konferensen medverkar:
Sven-Otto Littorin, arbetsmarknadsminister,
Filippa Reinfeldt, sjukvårdslandstingsråd,
Magnus Böcker, vd OMX,
Bo Dankis, vd Perstorp,
Bernt Magnusson, styrelseordförande Swedish Match,
Lotta Hedberg Ericsson, direktör Telia Sonera,
Magnus Henrekson, professor och chef för Institutet för Näringslivsforskning
Margareta Sjölund, chefspsykolog, Kandidata
Hans Chrunak, klubbdirektör, Luleåhockey.
Konferensens moderator är Helena Stålnert.
Tid: Torsdagen den 29 mars, kl. 13.00-17.00
Plats: Handelshögskolan i Stockholm, Sveavägen 65, i Aulan.
Journalister är välkomna att närvara under konferensen. Anmälan sker då till Åsa Levander, se nedan.
Kontaktinformation
För ytterligare information och anmälan:
Se konferensens webbplats eller kontakta:
Åsa Levander, programkoordinator, IFL vid Handelshögskolan i Stockholm
E-post: asa.levander@ifl.se
Tel. 08-586 175 23
Eventuella detaljfrågor om innehåll och program, kontakta:
Judit Weibull, programansvarig, IFL vid Handelshögskolan i Stockholm
E-post: judit.weibull@ifl.se
Tel. 08-586 175 47
Ögats yta är ständigt täckt av en tunn tårfilm vilken spelar en viktig roll för ögats funktion och hälsa. Tårfilmen innehåller infektionshämmande ämnen och sköljer bort främmande partiklar som kan skada ögat. Den fungerar också som ett som smörjmedel som skyddar ögats yta mot den mekaniska belastning som ögonlockens rörelse innebär. Ytterliggare en viktig funktion är att den försörjer den blodkärlslösa hornhinnan med näringsämnen och syre.
– Tårfilmen är egentligen mycket viktigare för oss än de emotionella tårarna, blir det något fel på den så får man så kallade torra ögon, vilket i längden kan leda till blindhet, säger Maria Edman. Torra ögon behandlas idag oftast med tårersättningmedel men dessa är inte alls lika bra som den riktiga tårfilmen på att skydda ögat. Därför så vore det önskvärt att man kunde hitta ett läkemedel som stimulerar den egna produktionen av tårar.
Tårkörteln har en ständig produktion av tårar. Tårproduktionen kan ökas när det behövs, till exempel om ett gruskorn kommer in i ögat. Stimuleringen av tårproduktionen sker genom att nervceller skickar ut signalmolekyler till tårkörtelcellerna för att tala om att nu behövs det mer tårar. Tårkörtelcellerna tar emot signalerna med hjälp av en slags brevlådor som finns på cellernas yta som kallas receptorer. När dessa receptorer tar emot en signal så skickar de också en signal in i cellen vilket får den att börja utsöndra det vatten, salter och proteiner som behövs i tårfilmen. Man har sedan länge vetat att till exempel substansen acetylkolin fungerar på det sättet.
Maria Edman har forskat om hur substansen adenosin påverkar produktionen av tårvätska från tårkörtelcellerna. I resultaten kan Maria Edman se att adenosinet har en viss ökande effekt på sekretionen av tårvätska men också något som kanske är av större intresse nämligen att adenosin förhöjer den effekt som acetylkolin har på tårvätskeutsöndringen.
Avhandlingen heter ”Adenosine receptors and regulation of rabbit lacrimal gland secretion”. Disputationen äger rum fredagen den 30 mars kl 09.00, Sal 143, Teknikum, Norra vägen 47, Kalmar. Opponent är Associate Professor, Driss Zhoukhri, Tufts University School of Dental Medicine, Boston, MA, USA.
Kontaktinformation
Maria Edman
tel: 0480-446184
e-post: maria.edman@hik.se
Författarens fyrtiotalsproduktion har gärna setts som en hyllning till en livsstil på väg att försvinna. Det civilisationskritiska draget har, menar Åsa Nilsson Skåve, överbetonats eftersom Aronsons texter också rymmer en stark ambivalens inför både moderniteten och en äldre tradition. I avhandlingen studeras hur denna ambivalens kommer till utryck i en tematik kring språk, tid, individualitet och tro.
Den andra viktiga aspekten som behandlas är hur Aronsons texter bearbetar förväntningar med avseende på kön. Gång på gång, från den första boken till den sista, illustreras hur den enskilda individen inte passar in i normen för ”manligt” och ”kvinnligt”.
Frågor som rör modernitet och genus finns närvarande i hela Aronsons författarskap och tar sig varierande uttryck. Olika genrer och stilar prövas och kombineras, och vissa texter utmärks tydligt av modernistiska formexperiment. I ”Hitom himlen”, den text som ägnas störst utrymme i avhandlingen, sammansmälter roman- och novellformen på ett originellt och fruktbart sätt som också samverkar med textens tematik.
Åsa Nilsson Skåve undervisar i litteraturvetenskap vid Växjö universitet och Blekinge Tekniska högskola.
Avhandlingen försvaras fredagen den 30 mars kl. 14. 00 i sal Homeros, Universitetsplatsen 1, Växjö universitet. Opponent är fil. dr Cristine Sarrimo, Malmö högskola.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Åsa Nilsson Skåve, 0455-12677 och 0709-926426 eller e-post: asa.nilsson-skave@vxu.se
Beställ boken från Växjö University Press, vup@vxu.se eller telefon: 0470-70 82 67.
Installationsarbetet, som är en del av det omfattande Vågraftsprojekt Islandsberg, inleddes förra veckan och kommer att fortsätta även denna vecka.
– Vi är mycket nöjda med resultatet hittills, säger projektkoordinatorn Jan Sundberg.
Bakom projektet står Centrum för förnybar elenergiomvandling, avdelningen för elektricitetslära och åskforskning vid Uppsala universitet. Uppsalatekniken i fråga består av att man istället för en roterande generator använder en linjär men specialdesignad modell som står på havets botten. Vågornas lyftkraft höjer bojarna, som är kopplade till en generator som omvandlar vågenergin till elenergi. Denna analyseras sedan via en kabel vid mätstationen på Hermanö utanför Orust.
Den generator som nu används har varit på plats i över ett år, och under 2007 kommer projektet att utvidgas med ytterligare två generatorer samt bottenställverk. Fram till år 2009, då anläggningen ska vara klar, kommer sammanlagt 10 generatorer och upp till 30 bojar att installeras. Därefter har man tillstånd för en driftsfas fram till år 2014.
Den nya generatortekniken, framtagen av professor Mats Leijon som leder projektet, bygger på ny teknologi som direkt kan ta till vara långsamgående rörelser utan mekaniska mellansteg. Genom ett tvärvetenskapligt samarbete inom universitetet finns goda förhoppningar om att vågkraftskonceptet kan bli en miljövänlig men samtidigt ekonomiskt försvarbar framtida energikälla att räkna med.
– Vi har fått många intressanta resultat från stormen förra helgen. Nu ligger ett tungt analysarbete av resultaten framför oss, inklusive DC-inkoppling vid mätstationen, berättar Mats Leijon.
Läs mer om projektet på http://www.el.angstrom.uu.se under fliken Vågkraftsprojekt Islandsberg.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta projektledaren, professor Mats Leijon, 018-471 58 08, 070-425 06 65, e-post: mats.leijon@angstrom.uu.se, eller projektkoordinatorn Jan Sundberg, 018-471 58 20 , 070-425 08 99, e-post: jan.sundberg@angstrom.uu.se
För att bevara arter måste vi bevara miljöer som är viktiga för dessa arter. Inom naturvården antar man ofta att man kan identifiera de bästa miljöerna för en viss art genom att jämföra antalet individer i olika miljöer. Men är det alltid så? Och hur gör djur när de väljer var de ska bo? Sådana frågor undersökte Debora Arlt i en population stenskvättor i ett brutet jordbrukslandskap utanför Uppsala.
– Om man ska dra paralleller till våra egna erfarenheter vet vi ju att de mest besökta affärerna inte alltid har de bästa varorna, säger Debora Arlt.
Stenskvättan är en av de mest spridda fågelarterna i Sverige fastän den svenska populationen har minskat med ca 60 procent sedan 1970-talet. Födan består i huvudsak av insekter som håller till på eller nära marken. Bona byggs i stengärdsgårdar, under stenar, eller i jordhålor. Debora Arlt och hennes kollegor har följt stenskvättornas häckning i undersökningsområdet i över 10 år och har därmed haft långa mätserier. Genom att märka fåglar har de också kunnat följa enskilda individer från år till år.
De miljöer som var bäst för stenskvättor i området, dvs. där de producerade flest ungar, var beteshagar och bondgårdar. Men trots det tycktes inte fåglarna föredra dessa miljöer. Lika ofta valde de att häcka på åkrar eller ensilagevallar trots att de oftare misslyckades med att producera ungar i dessa miljöer. En orsak kan vara att fåglarna faktiskt inte lyckas att identifiera de bästa miljöerna när de väljer sina häckningsplatser tidigt på våren. En annan orsak kan vara att fåglarna tvingas häcka på nya platser som de har dålig kunskap om.
Som många andra fågelarter återkommer stenskvättor ofta till sina tidigare häckningsplatser. Debora Arlts studier visar dock att förra årets häckningsplats eller en annan önskad häckningsplats ofta är upptagen vid ankomsten. Fåglarna får då ta närmaste lediga häckningsplats, som kan vara av lägre kvalitet.
– Regeln först till kvarn får först mala gäller med andra ord lika mycket för stenskvättor som ivriga köpare vid den stora rean, säger Debora Arlt.
I stort visar resultaten att många individer gör medelmåttiga val av boplatsmiljö. Antalet individer i en viss miljö kommer därför inte att avspegla miljöns kvalitet. För att bevara viktiga miljöer för en art räcker det därför inte att uppskatta förekomsten ? vi måste också veta hur miljön direkt påverkar reproduktion och överlevnad. Bara med kunskap om olika miljöers kvaliteter och hur de väljs kan vi förutsäga hur framtida landskapsförändringar påverkar de organismer som bor i dem.
Kontaktinformation
Debora Arlt, institutionen för ekologi, SLU, försvarar torsdagen den 29 mars 2007 kl. 9.00 sin avhandling Habitat Selection: Demography and Individual Decisions. Disputationen äger rum i Aulan, Genetikcentrum, SLU, Ultuna, Uppsala. Opponent är Dr. Jane Reid, School of Biological Sciences, University of Aberdeen, Aberdeen, Storbritannien.
____________
Mer information:
Debora Arlt, 018-67 11 71, Debora.Arlt@nvb.slu.se
Grätzelcellen härmar klorofyllets funktion i den naturliga fotosyntesen, där de gröna bladen fångar upp solljus som omvandlas till energi. Solcellen består av nanokristaller av titandioxid som täcks med ett lager färgämnesmolekyler för att kunna absorbera solljus. Solcellerna är enkla och billiga att tillverka och beståndsdelarna är miljövänliga, vilket gör att de lämpar sig väl för massproduktion. Däremot är verkningsgraden fortfarande alltför låg, och detta försöker forskarna nu åtgärda.
– Kapaciteten är beroende av hur man matchar de olika komponenternas egenskaper på molekylär nivå. Gränsen mellan färgämne och titandioxid är särskilt intressant eftersom där sker en ultrasnabb och mycket viktig elektronöverföring från det ljusabsorberande färgämnet till titandioxen, förklarar Mattias Nilsing.
Han har med hjälp av datorer gjort beräkningar för att i detalj kunna studera vad som händer vid ytan när man binder färgämnen till titandioxid och sedan belyser den. Dessutom har han utrett vilken roll olika färgämnenas egenskaper spelar för solcellens stabilitet och effektivitet.
– Avhandlingen visar att vi nu kan skapa realistiska modeller för hur Grätzelsolcellen fungerar, och detta på en detaljerad atomär nivå. Det här kan i sin tur användas som en viktig hjälp i utvecklingen av Grätzelcellen, berättar han.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Mattias Nilsing, 018-471 32 65, 070- 496 37 83, e-post: Mattias.Nilsing@kvac.uu.se
Andelen som prenumererar på en morgontidning bland unga akademiker är tvärtom högre än bland motsvarande åldersgrupp hos allmänheten. Detta visar en studie genomförd av forskningsprogrammet Dagspresskollegiet vid Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet.
Allt sedan de första nyhetssajterna gjorde entré i mitten på 90-talet har det bland tidningsföretagen funnits en oro för att internet ska konkurrera ut den prenumererade papperstidningen. Läsningen av morgontidningar har också sakta men säkert gått tillbaka – samtidigt som nyhetssajterna fått alltfler besökare.
I studien som nu presenteras undersöks medieanvändningen bland akademiker i åldern 25-39 år. Tidigare forskning har visat att ny medieteknik ofta får fotfäste snabbast hos just unga och högutbildade människor.
– Gruppen unga akademiker kan därför ses som en riktningsvisare för hur medieanvändningen hos resten av befolkningen kommer att utvecklas, säger Jonas Ohlsson, undersökningsansvarig vid Dagspresskollegiet.
Det visar sig att nio av tio i den undersökta gruppen använder internet flera gånger i veckan. Bland den svenska allmänheten är motsvarande andel sex av tio. Skillnaden är ungefär lika stor när det gäller att besöka nyhetssajter. Men trots en mycket utbredd internetanvändning har den prenumererade morgontidningen fortfarande en jämförelsevis stark ställning bland de unga akademikerna. Andelen som bor i hushåll med morgontidningsprenumeration är något lägre än för allmänheten i stort, men klart högre jämfört enbart med personer i samma ålder.
Samtidigt är variationen stor mellan akademiker från olika utbildningsområden. Ekonomer och jurister samt teknologer är de som i allra högst grad tar del av nätnyheter. Men medan de två första grupperna också är flitiga morgontidningsprenumeranter är andelen teknologer som har prenumererad morgontidning mycket låg.
– När det gäller medieanvändning går det inte riktigt att prata om akademiker som en enhetlig grupp. Det är inte den höga utbildningen i sig som i första hand avgör vilka medier akademiker använder, utan snarare vad de utbildat sig till, säger Jonas Ohlsson.
Studien bygger på en enkätundersökning bland personer under 40 år som fick ut en examen från Göteborgs universitet eller Chalmers tekniska högskola under åren 2000-2003. Totalt har 2132 personer besvarat enkäten.
Rapportens titel: Göteborgsakademiker 2006 – Medieinnehav och medieanvändning bland unga högutbildade
Kontaktinformation
För ytterligare information:
Jonas Ohlsson, undersökningsansvarig, 031-786 55 29, jonas.ohlsson@jmg.gu.se
Lennart Weibull, projektansvarig, 031-786 12 18, lennart.weibull@jmg.gu.se
Vid kontroll av säkerhetskritiska datorsystem räcker det inte med vanlig systematisk testning, istället behövs en ännu säkrare metod. Ofta använder man sig av modellkontroll, vilket innebär att man skapar en matematisk modell som är en förenklad bild av systemet. Därefter låter man en dator undersöka modellen för att bevisa att den är korrekt.
De flesta modeller av system innehåller tillstånd och övergångar, där tillstånden utgörs av tänkbara situationer och övergångarna anger på vilket sätt situationerna kan följa varandra. En modell för ett system som styr ett trafikljus kan till exempel använda de tre tillstånden rött, gult och grönt, samt övergångarna mellan dessa. Ett viktigt verktyg för att verifiera sådana modeller av system är spelteori.
– Man kan se det som ett spel, där det gäller att reglera flera par trafikljus i en korsning så att trafikanterna aldrig krockar. Ifall man lyckas hitta en vinnande strategi kan den användas för att skapa ett system som bevisbart är helt säkert, förklarar Sven Sandberg, som har arbetat med att utveckla metoder för hur man hittar den bästa strategin i ett givet spel.
I avhandlingen har han undersökt två olika kategorier av modeller – spelmodeller och slumpmässiga modeller, där antalet tänkbara tillstånd är oändligt. Slutligen förenar han dessa områden och studerar spel som innehåller dels slumpmässiga moment, dels oändligt många tillstånd.
– Just de här modellerna kan användas för att beskriva datorer eller andra maskiner som kommunicerar på avstånd. Vi vill fastställa att ingen illasinnad utomstående kan få vår maskin ur balans genom att skicka felaktiga meddelanden till den, och det gör vi genom att undersöka ett spel mellan vår egen maskin och en tänkt ”motståndare”. Ifall det finns något sätt för maskinen att vinna över motståndaren kan den vinnande strategin användas för att skapa en beskrivning av hur maskinen ska fungera, berättar han.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Sven Sandberg, 018-471 10 49, e-post: svens@it.uu.se
