– Jag säger ofta att jag är läkare och att mina patienter är broar och dammar. Tyvärr kan inte mina patienter söka hjälp i tid på egen hand. Mitt arbete har därför delvis gått ut på att ta fram ett språk för att kommunicera med olika konstruktioner, säger Arvid Hejll.
De flesta konstruktioner runt om i landet finansieras med skattemedel och det finns därför ett gemensamt ansvar att se till att kostnaderna för dessa hålls så låga som möjligt. Doktorsavhandlingen ”Tillståndsbedömning av konstruktioner med hjälp av avancerade mätmetoder”, med vilken Arvid Hejll disputerar den 29 mars, omfattar kunskapen att vårda och ta hand om befintlig infrastruktur genom mätning och diagnos.
Med hjälp av moderna metoder kan underhåll och eventuell förstärkning optimeras med avseende på tid, ekonomi och behov.
LTU har under en längre period varit internationellt framstående inom området vilket också märks i avhandlingen och inte minst det stora internationella intresset för arbetet. Opponent på avhandlingen är professor Aftab Mufti från Kanada, en man som också leder en världsomspännande organisation inom tillståndsbedömning.
– Kombinationen av mätning och förstärkning gör att vi kan förlänga livslängden på konstruktioner vilket inte varit möjligt tidigare, säger Arvid Hejll.
Arvid Hejll är född i Stockholm och uppvuxen i Falun. Han tog sin civilingenjörsexamen i väg- och vattenbyggnad vid Luleå tekniska universitet och fortsatte därefter direkt med sina doktorandstudier. Nära nog hälften av sin utbildning har Arvid Hejll fått vid det schweiziska forsknings- och materialprovningsinstitutet i Zürich. Efter disputationen kommer Arvid Hejll att flytta till Gävle och ett väntande jobb vid Vattenfall Research and Development i Älvkarleby.
Kontaktinformation
Upplysningar: Arvid Hejll, tel. 0920-49 23 56, 070-588 85 35, arvid.hejll@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Uttern är svår att studera eftersom den mest är aktiv om natten och dessutom rör sig över stora områden. Snöspårning används ofta för att uppskatta antalet uttrar, nackdelen med metoden är dock att den inte fungerar ifall det är brist på snö och is. Då kan genetisk analys, där man analyserar DNA i till exempel uttrarnas spillning, vara ett effektivt komplement.
– När vi jämförde resultaten av de båda metoderna kom vi fram till att bara hälften av de uttrar som hittades med hjälp av DNA-analys kunde hittas genom snöspårning. Eftersom DNA-analyser är ganska dyra är det bästa alternativet att kombinera metoderna, berättar Johanna Arrendal.
Med hjälp av DNA-analys har hon också undersökt den genetiska variationen hos utterpopulationer på olika håll i landet. Genetisk variation är viktig om populationen ska kunna anpassa sig till förändringar i miljön och på så sätt överleva. Det visade sig att variationen är relativt hög i Norrland, men betydligt lägre i södra Sverige som en följd av att uttrarna har minskat mest i antal där. Utplanteringen av uttrar i Uppland och Södermanland har haft en viss effekt på den genetiska variationen men har knappt fått någon spridning till andra områden, visar avhandlingen.
Med hjälp av modeller och simuleringar har forskningsgruppen gjort en sårbarhetsanalys för att ta reda på vilka faktorer som är av störst betydelse för en utterpopulations livskraftighet.
– Med data från en utterpopulation i Uppland kom vi fram till att överlevnaden bland unga honor fram till att de föder ungar för första gången är av stor vikt. Därför är det bra att begränsa mänsklig påverkan som drabbar denna grupp, till exempel genom att försöka minska antalet uttrar som dör i trafiken, fiskeredskap och fällor, säger Johanna Arrendal.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Johanna Arrendal, 018-471 29 30, 0703-78 72 75, e-post: Johanna.Arrendal@ebc.uu.se
Varje år drabbas 30 000 svenskar av stroke. Stroke kallas också slaganfall och beror på hjärninfarkt eller blödning i hjärnan. Hjärnskadans omfattning och placering kan variera och därför är det mycket olika hur patienterna påverkas.
– Även patienter som till synes klarat sig bra kan lida av kognitiva och emotionella konsekvenser. Våra studier visar att detta är mycket vanligt, och vi måste därför bli bättre på att långsiktigt följa upp även de patienter som verkar ha haft en lindrig stroke, säger arbetsterapeuten Gunnel Carlsson.
I studien ingår totalt 75 strokepatienter som genomgått en stroke ett år tidigare. Av dessa djupintervjuades 18 personer. Alla bedömdes ha fått en lindrig stroke när de insjuknade och de hade alla kunnat återgå till ett förhållandevis aktivt liv. Intervjupersonerna hade nästan inga motoriska problem och klarade att leva ett självständigt liv, men trots att de verkade ha klarat sig lindigt undan uppgav de allra flesta deras liv försämrats efter stroken.
– De upplevde att deras självbild var hotad eller hade skadats efter insjuknandet. Symptomen var svåra att sätta ord på och upplevdes ofta av personer i omgivningen som ”bara” psykologiska, säger Gunnel Carlsson.
Mer än hälften av deltagarna upplevde nedsatt förmåga att hantera stress och hade minnesproblem. Nästan hälften uppgav att de lättare blev irriterade eller känslosamma. Lika många berättade att de saknade initiativförmåga och hade koncentrationssvårigheter. Var fjärde patient i studien upplevde att de fått problem med lättutlöst oro.
– Det är välkänt att stroke kan leda till en halvsidig förlamning men dessa ”dolda funktionshinder” är förhållandevis okända, säger Gunnel Carlsson.
Patienterna upplevde också att livet var oförutsägbart, att deras tillstånd fluktuerade och att det var svårt att känna till sin egen kapacitet. En stor majoritet av patienterna, hela 70 %, uppgav att de led av mental trötthet som en följd av sin stroke.
– Tröttheten slog ofta till snabbt och kunde inte förutses. Den var relaterad till lägre tillfredställelse med livet i stort, fritid, daglig sysselsättning, sexliv och socialt liv i övrigt, säger Gunnel Carlsson.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för klinisk neurovetenskap och rehabilitering
Avhandlingens titel: Mild Stroke – consequences in everyday life, coping and satisfaction
Avhandlingen försvaras fredagen den 23 mars, klockan 09.00, hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Gunnel Carlsson, leg. arbetsterapeut, telefon: 031-12 20 34, e-post: gunnel.carlsson@neuro.gu.se
Handledare:
Professor Christian Blomstrand, telefon: 073-901 10 50, e-post: christian.blomstrand@neuro.gu.se
Professor Anders Möller, telefon: 031-69 39 68, e-post: anders@nhv.se
Ett stort antal villor och flerbostadshus planeras i känsliga och sjönära naturområden. Kommunen vill upphäva strandskyddet för tre sjöar i området för att skapa attraktiva bostäder. Detta utgör ett hot mot växter och djur i naturområdena runt Väsjön, hävdar studenter från Stockholms universitet.
De planerade naturreservaten Rösjöskogen och Södra Törnskogen förväntas bli mer isolerade och kan på sikt få en minskad mångfald av växter och djur. Runt Väsjön finns det idag möjlighet till spontanidrott och lek i naturmiljö för områdets invånare, vilket kommer försämras i och med en urbanisering av området. Biltrafiken i området påverkar också hälsa och miljö på ett negativt sätt genom buller och utsläpp.
Som alternativ utformning och omfattning föreslår studenterna en reducering av antalet bostäder till 1 500 samt att bebyggelsen koncentreras i form av flervåningshus med max åtta våningar för att bevara områdets värdefulla grönytor och friluftsliv.
En omfattande utredning av den planerade bebyggelsens konsekvenser för miljön finns presenterad i en miljökonsekvensbeskrivning – ”Väsjöområdet, Naturnära eller stadskärna”.
Fredagen den 23 mars kl. 10.00 presenteras rapporten i Sollentuna församlingshus i salen Lilla himlen, Sköldvägen 10, Sollentuna Centrum av studenterna på kursen Miljökonsekvensbeskrivningar vid institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet.
Kontaktinformation
Bo Eknert, kursansvarig lärare, tfn 08-16 48 01, mobil 073 – 766 93 08, e-post bo.eknert@natgeo.su.se
Att kunna dra maximal nytta av vars och ens speciella kunskaper när olika specialister samarbetar i ett gemensamt projekt, det är en av de stora utmaningarna i modernt arbetsliv. Det gäller inte minst inom produktutveckling. Hur få de olika individerna i projektgruppen att förstå varandras perspektiv, att se varandras kunskap och hur den kan komma till nytta i det gemensamma projektet?
– Det gäller att man är medveten om skillnaderna sinsemellan och kan överbrygga dem, men samtidigt får man inte bli för lika varandra i sitt sätt att se på problemen, spännvidden behövs också.
Det säger Cecilia Enberg som har studerat två processer för produktutveckling inom industrin. Hon tillhör forskargruppen EPOK vid Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling (IEI), Linköpings universitet, och har nyligen disputerat i företagsekonomi. EPOK står för Enterprising by Projects and Organizational Knowledge, och leds av professor Lars Lindkvist.
De två processerna handlade dels om att utveckla en ny truck, dels en ny ångturbin. Traditionellt lägger man stor vikt vid kommunikationsproblemet i projektgrupper, säger Cecilia Enberg.
– Den rekommendation som ges i mycket litteratur är att man måste skapa en gemensam kunskapsbas, arbeta nära tillsammans och interagera mycket, och att alla i gruppen ska ha gemensamma och tydliga mål för arbetet. Ofta läggs mycket tid på gemensamma övningar, kanske flera dagars kick-off och många möten.
– Men, fortsätter hon, det jag såg är att det inte fungerar att bara interagera. Det kan till och med vara resursslöseri att ha för mycket tid gemensamt. Det måste också finnas tid för individerna att agera och reflektera på egen hand. Det gäller att hitta en balans.
Man ska inte vara så rädd för olika kunskapsbaser, olika perspektiv och förhållningssätt, menar hon. Tvärtom, de behövs i processen. En spännvidd mellan individerna och olika infallsvinklar på problemen inte bara berikar utan är i många fall en grundförutsättning för att man ska nå målet med projektet. Fast upplägget beror förstå också på vad det är för typ av projekt.
– Om det är ett ganska enkelt projekt av en typ som man gör regelbundet, låt folk jobba på i lugn och ro, lasta inte på med för mycket möten. Visst kommer man att stöta på oförutsedda problem och då krävs samarbete, men det löser man när det blir aktuellt.
Kontaktinformation
Cecilia Enberg disputerade den 16 mars. Hennes avhandling heter Knowledge integration in product development projects. Hon nås på telefon 013-285849, mobil 0706-689283 e-post: cecilia.enberg@liu.se
Marianne Granfelt kommer ursprungligen från Eskilstuna, men har bott i Lund mellan 1979 och 1995 då hon bland annat genomgick sin grundutbildning till civilingenjör i kemiteknik och forskarutbildning i fysikalisk kemi vid Lunds universitet.
– Jag tror att det är stor fördel i arbetet som förvaltningschef att man har erfarenhet från förvaltningen ur ett lärar- och forskarperspektiv, säger Marianne Granfelt. Administrationen ska vara ett stöd för kärnverksamheten och får absolut inte uppfattas som ”de som sitter i det där huset och kostar en massa pengar”.
Sedan mitten av 90-talet har Marianne Granfelt varit anställd vid Linköpings universitet. Först som universitetslektor, men de senaste sex åren som kanslichef för Linköpings tekniska högskola. I november förra året blev hon administrativ chef med ansvar för hela universitetsförvaltningen. Hon tror standardisering och samordning av det administrativa arbetet är vägen till ökad kvalitet och effektivitet.
– Det är något som tycks stämma väl överens med det arbete som pågår inom Lunds universitets förvaltning inom det så kallade excellensprojektet, säger Marianne Granfelt.
-Vi är glada att ha rekryterat Marianne Granfelt till Lunds universitet, säger rektor Göran Bexell. Med sin breda bakgrund från utbildning, forskning och nu senast administration och förvaltning har hon ovanligt goda förutsättningar. Vi ser fram mot hennes arbete med att förnya universitetets omfattande administration och förvaltning.
För första gången slår humanister och teologer sig samman och bjuder på föreläsningar utifrån temat Livsviktigt! Allmänheten välkomnas till en rad spännande debatter och föreläsningar, alla samlade i Språk- och litteraturcentrum. Bland föreläsare och debattörer finns bland andra Lunds universitets rektor Göran Bexell, tidningen Lundagårds biträdande redaktör Anna Palmehag , professorn i neurobiologi Anders Björklund, historieprofessorn Eva Österberg och professorn och konsertpianisten Hans Pålsson. I ett öppet samtal kommer dessa att ställa sig frågan vad som verkligen är livsviktigt, det vill säga vad vi sätter högst i livet. I en annan programpunkt möts ärkebiskop emeritus KG Hammar och evolutionsbiologen Torbjörn von Schantz i ett samtal om hypoteser och erfarenheter i evolutionens värld under rubriken Behövs Gud?
Zanyar Adami tilldelas Rausingpriset
Årets Rausingföreläsare Zanyar Adami är grundare av och chefredaktör för tidningen Gringo. Han fick Stora journalistpriset 2005 som årets förnyare och är kolumnist i både Metro och Svenska Dagbladet. Zanyar Adami kommer ursprungligen från iranska Kurdistan och har som svensk medborgare med utländsk härkomst erfarenheter av egna och andras föreställningar samt vilka hinder och möjligheter dessa kan innebära. Genom sitt arbete med tidningen Gringo har han med humorn som vapen bidragit till att rasera mänskliga murar.
Studenterna bjuder på Språk- och litteraturcentrum – by night!
”Solen tycks aldrig gå ner över humaniora och teologi, och inte heller över Humanist- och teologdagarna” Under fredagskvällen är det Lunds Humanistkår som står för underhållningen och publiken bjuds på filmvisning och med anknytning till temat Livsviktigt! Det blir också intressanta samtal i ”Fråga Lund” där lundahumanister och teologer delar med sig av lite av det mest livsviktiga.
Länk till HT-dagarna www.lu.se/HTdagarna
Länk till programmet http://www.ht.lu.se/aktuellt/humdagar/HTdagarna_program07.pdf
Förbudet mot att deponera organiskt avfall har lett till att allt större volymer rötas eller komposteras. Vid rötning, dvs. nedbrytning under syrefria förhållanden, produceras biogas och en näringsrik rötrest. Biogasen kan användas som drivmedel och till el- och värmeproduktion, medan den näringsrika rötresten kan användas som gödning.
Kvaliteten på rötresten kan dock variera och det är viktigt att beakta dess effekter på miljön och människan i ett långt tidsperspektiv. I Sverige kan rötrester certifieras och levereras som biogödsel om innehållet av metaller, växtnäringsämnen och skadliga mikroorganismer är inom uppsatta mål. Däremot ställer certifieringen inga krav på analys av organiska föroreningar.
Lotta Levén har i sitt doktorsarbete undersökt halterna av fenoler i rötrester. Fenoler produceras vid biologisk nedbrytning av växtmaterial och mänskligt producerade ämnen så som vissa bekämpningsmedel. En annan fenolkälla är svingödsel som förekommer som substrat i olika grad på biogasanläggningarna. De fenolhalter som Lotta Levén hittade visade sig hämma olika markmikroorganismer. Hur gödsling med sådana rötrester påverkar markens bördighet på kort och lång sikt vet vi dock inte idag.
Samtidigt visade undersökningarna att det går att öka fenolnedbrytningen under rötningen genom att röta vid en låg temperatur. Rötningstemperaturen hade nämligen en stark inverkan på nedbrytningen av vissa organiska föroreningar, bland annat fenoler.
Lotta Levén använde två biogasreaktorer som rötade avfallet vid olika temperaturer, runt 37ºC (mesofil) respektive 55ºC (termofil) ? de vanligaste processtemperaturerna vid rötning av organiskt material. Trots att den biologiska nedbrytningen generellt går snabbare vid den högre temperaturen var förmågan att bryta ner fenoler sämre vid denna temperatur. Skillnaden kan bero på att det utvecklas olika mikroorganismsamhällen vid olika temperaturer; dels var artantalet större i reaktorer som höll 37ºC, dels var de fenolnedbrytande bakterier som identifierades olika vid de två temperaturerna. En annan möjlig förklaring till den sämre fenolnedbrytningen vid 55ºC är att de verksamma enzymerna hämmas av den högre temperaturen.
Att vissa ämnen bryts ned bäst vid högre temperaturer och andra vid lägre är ett praktiskt problem. En lösning skulle kunna vara att röta avfallet i två efterföljande reaktorer med olika temperatur.
Kontaktinformation
Lotta Levén, institutionen för mikrobiologi, SLU, försvarade fredagen den 12 januari 2007 sin avhandling Anaerobic digestion at mesophilic and thermophilic temperature ? with emphasis on degradation of phenols and structures of microbial communities. Opponent var doktor Vincent O?Flaherty från National University of Ireland, Galway, Irland.
____________
Mer information:
Mer information: Lotta Levén, 018-67 32 13
Lotta.Leven@mikrob.slu.se
Det var på Mittuniversitetet labb som Oskar Svärd testade sin kapacitet innan start. Där testar alla elitåkare sin syreupptagningsförmåga och blodvärden med rullskidor på ett rullband. Utifrån detta resultat utformas sedan träningsprogram och kostråd.
– Genom min tränare HC Holmberg, som också är forskare på Mittuniversitetets vintersportcentrum, har vi tagit fram effektiva intervallpass där man kan styra längd, fart och lutning på ett sätt som man inte kan göra på naturlig väg, säger Oskar Svärd.
Forskningsmiljön har unika möjligheter att utveckla skidutrustning och mäta människans prestationsförmåga. Genom denna unika forskningsmiljö har Mittuniversitetet ett nära samarbete med Svenska skidförbundet och Svenska skidskytteförbundet. 75 % av längdlandslaget agerar som försökspersoner och testar ny utrustning.
Idag testar skidlandslaget sin skidutrustning i en maskin som är framtagen av Mittuniversitetets forskningsteam. Den mäter trycket på skidorna för att åkarna ska kunna välja de skidor som passar den enskildes behov så bra som möjligt. Detta gör det möjligt för åkarna att enkelt söka fram skidor för olika väderlek och fören.
Mittuniversitetets forskare förfinar och vidareutvecklar hela tiden tekniken kring mätning av prestation och utveckling av produkter. Labbet som anses vara världsledande har som mål att tillhandahålla ett rullband med snö som skidåkarna kan åka skidor på. Där ska man kunna kontrollera temperatur och andra förhållanden för att testa olika skidor, vallningar och fysiska omständigheter. I kontrollerade miljöer kan man jämföra resultat med varandra, öka förståelsen för vad som begränsar prestationsförmågan och optimera träningen på bästa sätt. Genom världsledande forskning kan Sverige producera idrottare i världsklass vilket Mittuniversitetet satsar stort på.
Kontaktinformation
Mats Tinnsten, telefon 063-16 53 30, mats.tinnsten@miun.se
HC Holmberg, 063-16 57 41, hc.holmberg@miun.se
I Jenny Lindhs avhandling studeras en metod som ska stoppa parasiterna i myggorna, så kallad ”paratransgenics”. Metoden går ut på att en modifierad bakterie introduceras i myggan. Bakterien är modifierad så att den producerar en molekyl som dödar eller stoppar utvecklingen av parasiten. I avhandlingen har två av stegen i utvecklingen av paratransgena myggor undersökts.
– Först har de bakterier som finns naturligt i myggor studerats för att kunna välja en bra kandidat för metoden. Olika sätt att introducera bakterier i myggor har också undersökts, säger Jenny Lindh.
32 olika bakterier har identifierats. Utgångspunkten var att en bakterie som ofta fanns i magen på myggorna är en bra kandidat för paratransgenics. Resultaten visade dock att det var olika bakteriearter i olika myggor.
– Trots det tror jag att lämpliga bakterier har hittats eftersom flera av dem är nära släktingar till bakterier som ofta isolerats från insekter. Många av bakterierna går också att modifiera genetiskt, säger hon.
Två olika sätt att introducera bakterier till myggor har undersökts – via sockerlösningar och via vattenpölar. Hanmyggor lever bara på socker medan honmyggor livnär sig på blod och socker. För att kunna undersöka myggornas respons till sockerlösningar jämfördes hur gärna myggorna äter av två olika sockerlösningar. Eftersom lösningarna först färgas med karamellfärg var det möjligt att se hur många myggor som ätit av varje sort.
– Det kunde konstateras att myggorna lika gärna äter av sockerlösningar med som utan bakterier. Det har också visats att myggor kan ta upp bakterier från vattnet som de kläcktes i. Dessa resultat tyder på att det går att använda både sockerlösningar och vattenpölar för att sprida bakterier till myggor i naturen. Molekyler som lockar myggorna till sig skulle kunna användas för att få myggorna att söka upp de platser där de modifierade bakterierna placerats, säger Jenny Lindh.
I morgon torsdag kl 13.00-15.00 invigs ett nytt malarialaboratorium vid Stockholms universitet. Där kommer fortsatt forskning på området att bedrivas. Journalister är välkomna till invigningen. För ytterligare information, kontakta Maria Erlandsson, e-post maria.erlandsson@eks.su.se eller mobil 070-230 88 91
Fakta om malaria
Malaria är en utbredd, tropisk, dödlig sjukdom. De klassiska symptomen är långvarig feber, skakningar, ledvärk, huvudvärk och upprepade kräkningar. Malaria kan botas om diagnosen ställs i tid och korrekt behandling sätts in. Det finns emellertid ännu inte något effektivt antibiotikum, vaccin eller andra medel för att utrota sjukdomen. Malaria orsakar av en encellig parasit som tillhör släktet Plasmodium. Parasiten sprids av myggor som tillhör släktet Anopheles. Det är när myggorna suger blod som parasiten kommer in i vårt blod. Det finns många olika angreppssätt för att stoppa malariaspridningen. De som används mest idag är behandling av sjuka personer med mediciner och förhindrande av myggbett med myggnät som är impregnerade med insektsdödande medel (insecticider).
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Jenny Lindh, tfn 08-16 13 08, mobil 0733-208965, e-post jenny.lindh@gmt.su.se
I en avhandling på psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet har Ulf Axberg undersökt olika metoder för att upptäcka och hjälpa barn i åldern 3-12 år med svåra beteendeproblem som trotssyndrom och uppförandestörning. Med hjälp av en videobaserad metod (Marte Meo) som utvecklats i Holland av Maria Aarts har man i den första studien väglett lärare till barn som upplevts som störande, att identifiera de områden inom vilka barnen behövt stöd för att utvecklas i en positiv riktning. Genom att förändra sitt eget förhållningssätt till barnen har lärarna kunnat hjälpa dem att utveckla förmågor som bidragit till att de fungerar bättre såväl i skolan som hemma.
Under senare år har olika s.k. föräldraträningsmodeller introducerats i Sverige. I den andra studien har ”De otroliga åren”, en modell som utvecklats i USA, utvärderats vid introduktionen i Sverige. Förutom att undersöka hur föräldrarna beskriver sina barn före och efter det att föräldrarna deltagit i grupp har man också studerat hur metoden tas emot av föräldrar i Sverige. Resultaten visar att föräldrarna beskriver en tydlig förbättring av barnens beteendeproblem, och att de är mycket positiva till metoden som sådan.
För att kunna hjälpa barn med svårare beteendeproblem är det viktigt att: upptäcka dem i tid, få en bild av vad som är ”normal” bråkighet och identifiera vilka problem som har långsiktig betydelse. I två avslutande studier undersöker Ulf Axberg ett frågeformulär som utvecklats i USA (Eyberg Child Behavior Inventory) och används både för upptäckt av barn med beteendeproblem och för utvärdering av behandling. Över 800 föräldrar till barn mellan 3 och 10 år i Skaraborg har fyllt i formuläret. Resultaten visar att formuläret verkar fungera bra även i Sverige. Vidare visade det sig att flera ”störande” beteenden är vanliga hos barn, och att föräldrar i allmänhet inte upplever dem som ett större bekymmer. Samtidigt finns några beteenden som är förhållandevis ovanliga men som upplevs som mycket problematiska.
Sammantaget kan man konstatera att avhandlingen ger ytterligare ett bidrag till den forskning som under senare år lett till en försiktig optimism över möjligheterna till att hjälpa barn med svårare beteendeproblem.
Avhandlingens titel:Assessing and treating three to twelve-year-olds displaying disruptive behaviour problems.
Tid och plats för disputation:
Fredagen den 23 Mars 2007, kl. 10.00 Hörsal F1,
Haraldsgatan 1, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Ulf Axberg, tel 031-786 16 39 (arb.), 0708-95 34 54(mob.)
Ulf.Axberg@psy.gu.se
Nyheten offentliggörs i dag av American Chemical Society.
Arbetet har letts av professor Ulf Skyllberg, institutionen för skogens ekologi och skötsel, SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) i Umeå. Uppsatsen är en av de nära 1 100 artiklar som förra året publicerades i tidskriften.
Kvicksilver är ett miljögift som sprids med luften över stora områden av jorden. I skogs- och våtmarksområden omvandlas kvicksilver till så kallat metylkvicksilver som ackumuleras i till exempel fisk, och på så vis når människan. Metylkvicksilver passerar barriärer i kroppen och orsakar allvarliga hjärn- och nervskador. Störst blir skadorna under fosterutvecklingen.
Det vetenskapliga arbetet, som till stora delar har utförts av Skyllberg och Jin Qian, tidigare doktorand vid SLU i Umeå, visar att kvicksilver binder mycket starkt till två svavelatomer i ”humus”. Denna kunskap är en nyckel till förståelsen av hur olika faktorer styr bildningen av metylkvicksilver i miljön och vad vi eventuellt kan göra för att motverka den.
Skyllbergs forskargrupp i Umeå studerar bland annat hur restaurering av skogliga våtmarker inverkar på bildningen av metylkvicksilver. Restaureringen av våtmarker är ett av Sveriges riksdags prioriterade miljömål.
Uppsatsens fullständiga titel är: Skyllberg, U., Bloom, P.R., Qian, J., Lin, C-M., and Bleam, W.F. 2006. Complexation of mercury (II) in soil organic matter: EXAFS evidence for linear two-coordination with reduced sulphur groups. Environmental Science and Technology 40, 4147-4180.
Länk till mer information finns nedan. Klicka i vänstra spalten på Top Paper: Foundations of mercury in the environment
Kontaktinformation
Ulf Skyllberg, institutionen för skogens ekologi och skötsel, SLU i Umeå, tel 090-786 84 60.
E-post: ulf.skyllberg@sek.slu.se
Seminariet äger rum den 28 mars i Lund med ett antal presentationer och demonstrationer som behandlar tekniker som i framtiden bedöms kunna användas för att utveckla logistiksystem. Det pågår kl 9.30-16.16 på Ideon, Betahuset, Scheelevägen 17, Lund.
Representanter för media är välkomna.
Exempel på tekniker som presenteras är olika former av intelligenta förpackningar som kan användas för att spåra, återrapportera och skydda produkterna som de omsluter. Andra lösningar som visas är hur pappersflödet kan elimineras i en logistikkedja eller hur förpackningarna automatiskt kan koppla upp sig mot Internet och rapportera olika företeelser som den utsätts för.
Kontaktinformation
För mer information om NGIL – inklusive fullständigt program för seminariet, se www.ngil.se eller kontakta mats.johnsson@plog.lth.se eller jonas.karlsson@plog.lth.se
I spåren av medias rapportering av ”vansinnesdåden” skapas en otrygghet i samhället och de psykiskt sjuka stigmatiseras ytterligare. Men hur ser det egentligen ut, finns det en ökande trend av våldsbrott kopplade till psykisk ohälsa? Vad säger statistiken och vad säger forskarna?
Detta diskuteras i ett forskarseminarium 30 mars i samband med att Vetenskapsrådets populärvetenskapliga bok ”Bakom vansinnet – forskare om psyke, våld och rädsla” släpps.
Inbjudna är personer som arbetar med psykiatrisk vård, stöd- och brukarorganisationer, myndigheter, utskott/departement inom området, journalister, medieutbildningar/lärare, jurister, sociologer, FAS, de intervjuade forskarna, m.fl.
Deltar i panelen gör: Bengt Westerberg, Martin Grann, Kriminalvårdens forskningschef, Ester Pollack, universitetslektor på JMK, David Eberhard, chef för den psykiatriska akutmottagningen vid S:t Görans Sjukhus, Marianne Kristiansson, chefsöverläkare vid Rättsmedicinalverket. Moderator är Jessica Rydén.
Tid & plats: Fredag 30 mars 10.30-12 (registrering och kaffe från 10.00). Citykonferensen, Malmskillnadsgatan 46, Stockholm
Beställning av boken: Journalister/redaktörer kan beställa ett gratisexemplar av boken direkt från redaktör Kristina Sundbaum, kristina.sundbaum@vr.se.
Bakom vansinnet är den andra boken i Vetenskapsrådets serie Pocketerad populärvetenskap, en serie som ger en lättillgänglig och samlad bild av var forskningen står i en aktuell samhällsfråga.
Kontaktinformation
Anmälan: Annakarin Svenningsson, pressansvarig Vetenskapsrådet, e-post: aks@vr.se, tel 08- 546 44 219.
Länder som tidigare kämpat med att försörja ett växande antal barn nu kan skörda frukterna av denna satsning tack vare en förmånlig utveckling av åldersstrukturen. Men i Europa leder åldrandet till att tillväxtkraften på sikt försvagas.
Rapporten presenteras vid ett press-seminarium som anordnas i samarbete med Handelsbanken.
Medverkande är professor David E Bloom, Harvard University, som bland annat forskat om demografins betydelse för tillväxten i Östasien, professor Bo Malmberg vid Institutet för Framtidsstudier, samt Thomas Lindh, forskningsledare vid Institutet för Framtidsstudier .
Rapporten ”Global Population Ageing, Migration, and European External Policies” finns att ladda ned på www.framtidsstudier.se, under Press, Pressmeddelanden.
Tid: Onsdagen den 21 mars kl 14.00
Plats: Blasieholmstorg 11
Kontaktinformation
Kontakt:
Jan Häggström, Chefsekonom, Handelsbanken, Tel 070-761 43 66
Bo Malmberg, Institutet för Framtidsstudier, Tel 070-826 11 06
Institutet för Framtidsstudier
Tel: +46 8 402 12 00
Fax: +46 8 24 50 14
E-mail: info@framtidsstudier.se
Box 591, SE-101 31 Stockholm
Drottninggatan 33, 4 tr.
www.framtidsstudier.se
Organisationsnummer: 802013-3198
