Detta gör zirkon till ett mycket viktigt geologiskt verktyg som genom denna forskning blivit ännu vassare. För många geologiforskare i hela världen är en av kärnfrågorna just att bestämma ålder och kronologisk ordning på händelser i jorden utveckling. I mineralet finns sönderfallande uran som fungerar som en klocka. Zirkon har dessutom föreslagits som ett alternativt förvar av använt kärnbränsle. Zirkonets extrema stabilitet skulle minska risken för läckage i ett slutförvar av kärnbränsle där avfallet först bäddats in i zirkon.
Fördjupning: Mineralet zirkon finns som mycket små korn i de flesta bergarter. Vid händelser i zirkonens omgivning kan det växa till. Ett tillväxtlagers utseende präglas av omgivningens tryck, temperatur och kemiska sammansättning. Forskarna kan som exempel se att ett nytt zirkonlager bildades när mineralkornet befanns sig på några mils djup i jordskorpan och att där var flera hundra grader varmt. I det tillståndet smälter berget och deformeras. Zirkonkornet bevaras dock och kan vittna om händelsen än idag. Man har till och med funnit zirkon som är nästan lika gammalt som jorden – 4,4 miljarder år.
Forskningen är ett avhandlingsarbete av geologen Andrius Rimsa på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Disputationen ägde rum vid Lunds universitet 9 mars 2007.
Kontaktinformation
Martin Testorf
Vetenskapskommunikatör
Telefon: 08 519 540 37
Mobil: 0709 42 90 11
E-post: martin.testorf@nrm.se
Andrius Rimsa
Forskare i geologi
Telefon: 08 519 542 33
Mobil: 0739 67 54 00
E-post: andrius.rimsa@nrm.se
Hennes avhandling ”Reliability, validity, incidence and impact of temporomandibular pain disorders in adolescents” visar att drygt fyra procent av alla barn mellan 12 och 19 år som undersöks årligen av Folktandvården i Östergötland lider av TMD-smärta. I undersökningen, som började år 2000, har cirka 1 200 ungdomar angett att de har besvär. Siffrorna bygger på de svar som ungdomarna gett på de två frågorna. ”Gör det ont i tinning, ansikte, käke, käkled en gång i veckan eller oftare?”, och ”Gör det ont när du gapar eller tuggar en gång i veckan eller oftare?”. Om ungdomarna besvarade en eller båda frågorna med ja, registrerades de som patienter med TMD-smärta.
Ing-Marie Nilsson är inte överraskad av studiens resultat eftersom tidigare studier visat på liknade resultat.
– Men vi är ensamma om att ha undersökt så många patienter, säger hon och menar att problemet är underskattat.
– Samtidigt vill jag inte överdriva det, men bland de drabbade är det definitivt ett problem och fler än de som får hjälp skulle kunna få det.
Hennes avhandling visar att det år 2000 bara var hälften av dem som ville ha hjälp för sina besvär som också erbjöds hjälp. En av de fyra studier som ingår i avhandlingen visar att flickor drabbas oftare än pojkar och att problemet ökar med stigande ålder. Även på andra sätt visar TMD upp samma bild som andra smärttillstånd, exempelvis huvudvärk. Det är ovanligt hos barn och visar sig oftast först vid puberteten.
– Det är en jobbig ålder särskilt för flickor.
Det finns flera skäl till varför det är viktigt att identifiera patienter med TMD-smärta. Ett är att det i många fall går att behandla på ett enkelt sätt och studier har visat att behandlingen gör att ungdomarna mår bättre. En studie visar att 60 procent av dem som behandlas med bettskena upplever att smärtan reduceras med minst 50 procent. Men alla behöver sannolikt inte behandlas med bettskena. Ing-Marie Nilsson tror att det i många fall skulle räcka med adekvat information eller beteendeinriktad behandling där patienten lär sig olika avslappningstekniker.
En annan, kanske viktigare, anledning att tidigt upptäcka patienterna är att ju tidigare det sker desto mindre blir risken att de ska utveckla kronisk smärta som vuxna. Visserligen visar hennes avhandling att TMD-smärtan kommer och går och att majoriteten blir bra utan några större hjälpinsatser, men för en mindre grupp blir besvären både återkommande och långvariga. Och det är denna mindre grupp som behöver hjälp för att de inte ska utveckla ett mer långvarigt handikapp.
– Det är viktigt att lära ut ett sätt att hantera smärtan tidigt i livet, säger Ing-Marie Nilsson som menar att hennes studier visar att de två enkla frågorna är ett effektivt och tillförlitligt sätt att fånga upp patienter med TMD-smärta.
– Jag tycker därför att dessa frågor ska ställas vid den årliga undersökningen, säger hon.
Ing-Marie Nilsson disputerar fredagen den 16 mars klockan 09.15-12.00 i Odontologiska fakultetens aula.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Ing-Marie Nilsson via e-post, ing-marie.nilsson@lio.se.
– Vi är mycket glada över att Kaspersky kommer att föreläsa för våra studenter, säger professor Louise Yngström. Det ska bli spännande att höra hur han ser på IT-säkerheten idag och på hur framtida hotscenarier kan komma att se ut.
På hemvägen från Cebit-mässan i Hannover har Eugene Kaspersky valt att stanna till i Kista för en öppen föreläsning.
– Jag är stolt över att få tillfälle att föreläsa på Campus IT-universitetet, säger Eugene Kaspersky. Jag delar gärna med mig av mina erfarenheter och mina visioner till begåvade studenter, forskare och kollegor inom IT-säkerhetsområdet. Jag hoppas på inspirerande diskussioner med deltagarna.
”Demands on ICT security today and five years ahead”
Tid 19 mars kl 16-18
Plats Aulan, Campus IT-universitetet, Isafjordsgatan 39, Kista
Kontaktinformation
Jannecke Schulman, Informationschef, KTH ICT
Campus IT-universitetet i Kista
tfn 08-790 42 25, mobil 0708-85 14 07
I sin licentiatavhandling visar hon att resultat från tävling kan användas som underlag för att välja ut islandshästar till avel och därigenom ytterligare förbättra hästens olika gångarter, exteriör och temperament. De flesta islandshästar har gångarterna skritt, tölt, trav och galopp. Många kan dessutom visa flygande pass.
I aveln med islandshästar vill man ha en ridhäst med dessa gångarter och som kan användas både för nöjesridning och för tävling. Tävling med islandshäst har blivit mycket populärt i många länder utanför Island, till exempel Sverige. I dag betingar islandshästar med bra tävlingsresultat höga ekonomiska värden.
I det material som Elsa Albertsdóttir analyserade fanns knappt 19 000 observationer på närmare 3800 hästar från Island och Sverige som tävlade under åren 1998-2004, samt drygt 16 000 hästar från elva olika länder avelsbedömda under åren 1990-2005.
Studien av tävlingsdata visade att tävlingsegenskaperna påverkas till mellan 18 och 35 procent av ärftliga faktorer. Detta talar för att tävlingsresultat kan användas som ett komplement till avelsbedömningarna för urvalet av avelsdjur. Resultaten visade också att det råder starka genetiska samband mellan tävlingsresultat och ridbarhetsegenskaperna i avelsbedömningen. Det är alltså till stor del samma kvaliteter hos gångarter respektive ridbarhet som man premierar på avelsbedömningar och tävlingar. Ett relativt starkt samband mellan hovkvalitet och tävlingsframgångar visade på betydelsen av en hållbar häst för att nå tävlingsframgångar.
OLIKA TYPER AV TÄVLING
Två typer av tävlingar för islandshästar, sport- och gæðingatävlingar, ingick i Elsas studie. Den senare formen förekommer huvudsakligen i Island men ökar i popularitet i flera andra länder. Hästarna som deltar måste vara fem år eller äldre och finnas med i databasen WorldFengur. Tre eller fem auktoriserade domare dömer vid varje tävling. Sporttävlingarna består av grenarna tölt, fyrgång (tölt, skritt, trav och galopp) och femgång (tölt, skritt, trav, galopp och snabb passgång). Dessa tester genomförs på en oval bana. Dessutom förekommer en bedömningsgren i pass som genomförs på en rak bana. Vid gæðingatävlingarna bedöms dessutom allmänt intryck samt hästens framåtanda och vid sporttävlingarna är tekniken och precisionen vid utförandet betydelsefull. Det finns även rena passlöpsgrenar där hastigheten är avgörande.
VÄLJS UT FÖR AVEL
Förutom olika tävlingar för islandshästar genomförs särskilda ”avels-shower”. Resultat från dessa avelsbedömningar används idag som underlag för att kunna välja ut de bästa hästarna till avel. Hästarna bedöms här med avseende på exteriör och ridbarhet vid de fem gångarterna visade på en rak bana. En veterinärbesiktning av hästarna görs också. Bedömningarna pågår i en till två dagar och vid varje tillfälle poängsätts hingstar, valacker och ston i olika åldersgrupper.
Hästarna måste vara registrerade i WorldFengur samt individmärkta med microchips eller frysmärkta. Resultat från avelsbedömningarna används för avelsvärdering av hästarna. Vid avelsvärderingen skattas enskilda hästars genetiska värde som förälder till nästa generation med ledning av hästens eget, eventuella avkommors, föräldrars och andra släktingars resultat. Totalt ingår 17 olika egenskaper (8 exteriör- och 8 ridbarhetsegenskaper samt mankhöjd) i avelsvärderingen.
För islandshästar är systemet för avelsvärdering väl utvecklat och det är möjligt att jämföra hingstar och ston födda i elva olika länder (Island, Österrike, Danmark, Finland, Tyskland, Storbritannien, Norge, Sverige, Schweiz, Nederländerna och USA). Utförligare information om avelsbedömningarna samt uppgifter om enskilda hästars resultat, deras färger, avkommor och föräldrar, uppfödare med mera kan hämtas på WorldFengurs hemsida (www.worldfengur.com).
För mer information: elsaa@centrum.is.
När en patient får veta att han eller hon lider av obotlig cancer och inom en snar framtid kommer att dö sker djupgående förändringar i både patientens och dennes partners liv.
– Det är främst mentala förändringar med mycket oro och osäkerhet. Livsåskådningen påverkas också, man funderar på varför detta hänt och försöker hitta nya värden och en ny mening med sitt liv, berättar Jeanette Winterling.
Hennes undersökning visar att patienterna kunde hantera situationen bättre än vad deras makar gjorde. De accepterade och förberedde sig för döden, medan makarna ofta mådde sämre psykologiskt och var mindre optimistiska. Att vara optimistisk som person och att inte ha existentiella funderingar var två faktorer som ökade det psykiska välbefinnandet hos såväl patienter som anhöriga.
Jeanette Winterling har även undersökt patienter som ska återgå till ett normalt liv efter en botande cancerbehandling. I sådana situationer hade patienterna ofta högre förväntningar än de anhöriga på att tillfriskna snabbt. Tillfrisknandet gick ofta inte lika enkelt som patienterna hade väntat sig, men trots det var nästan alla nöjda med hur deras liv hade blivit drygt ett år efter avslutad behandling. Vilka förväntningar de hade haft innan verkade alltså inte ha betydelse för deras psykologiska välbefinnande, däremot påverkades välbefinnandet också hos dessa patienter och deras partners av ifall de var optimistiska som personer.
– Undersökningen visar att sjukvårdspersonalen i större utsträckning än nu bör fånga upp och hantera livsåskådningsfrågor bland patienter som nyligen fått diagnosen avancerad cancer samt bland deras närmaste anhöriga. De som upplever det som svårt att återgå till ett normalt liv efter en botande behandling bör dessutom erbjudas både fysiskt och psykiskt stöd, anser hon.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Jeanette Winterling, 018-471 35 31, 070-298 97 64, e-post: Jeanette.Winterling@pubcare.uu.se
Midjemåttet, till skillnad från kroppsvikten, ger en bra fingervisning om risken att drabbas av diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Det är anledningen till att deltagarna i ett nytt forskningsprojekt – 5000 anställda på Karolinska universitetssjukhuset – kommer få varsitt måttband på posten. Målet med projektet är att utveckla handlingsplaner för att åtgärda aspekter av arbetsmiljön som är förknippade med hälsorisker.
Förutom måttbanden använder forskarna webb-QPS, en enkät som samlar in de anställdas upplevelser av arbetsmiljön, ledarskapet och den egna hälsan. Enkäten besvaras via internet och förändras under svarandets gång beroende på det individuella svarsmönstret.
– Enkäter om arbetsmiljön brukar normalt vara långa och tidskrävande. Men eftersom den här enkäten är dynamisk går den mycket snabbt och lätt att fylla i, säger Dan Hasson, en av de forskare som har arbetat med att utveckla enkäten.
När enkäten är ifylld får varje medarbetare omedelbart en skräddarsydd återkoppling och erbjuds olika typer av stöd, till exempel träningsrådgivning eller stresshantering.
I den så kallade chefsstudien, där webbenkäten används, ska forskarna studera om ledarskapsutveckling genom samtalsgrupper kan påverka medarbetares hälsa och upplevelser av arbetsmiljön. Totalt deltar cirka 240 chefer i studien som kommer att pågå i tre år.
– I tidigare studier har vi funnit att chefsstöd av det här slaget påverkar stressnivån hos cheferna positivt. Nu vill vi studera om det även har effekter i organisationen i stort, säger Christer Sandahl som leder chefsstudien.
Forskningsprojekten har finansierats av AFA försäkring.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Med dr Dan Hasson (om webb-QPS)
Tel: 070-728 42 98.
E-post: dan.hasson@ki.se
Docent Christer Sandahl (om chefsstudien)
Tel: 070-618 36 18
E-post: christer.sandahl@ki.se
Presskontakt:
Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
E-post: Katarina Sternudd@ki.se
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Vad formar det förindustriella bondesamhället om man utgår från vägnät och resande? Människors vardagliga resande har inte tidigare varit föremål för akademiska studier i någon större utsträckning. Ylva Stenqvist Millde visar i sin avhandling vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur, Stockholms universitet, på ett delvis nytt sätt att studera vägar och resande. Hon har genomfört arkeologiska undersökningar av vägar och broar, kartlagt vägar i anslutning till utmarksbruk, studerat medeltida brev, tingshandlingar och kyrkoboksmaterial i södra Norrlands inland med tonvikt på lokalsamhällena Ängersjö i Hälsingland och Älvros i Härjedalen. Resandet har kategoriserats som det lokala vägnyttjandet i anslutning till utmarkslokaler, det ekonomiska, det politiska eller det sociala resandet.
– Människorna i de aktuella lokalsamhällena har varit relativt flexibla i sin inställning till det lokala vägnyttjandet, medan det ekonomiska, sociala och politiska resandet ser ut att kunna karaktäriseras som en förhållandevis stabil samhällsföreteelse, ett institutionellt drag, berättar Ylva Stenqvist Millde.
Avhandlingen visar att människor i skogssamhällena under tidsperioden från medeltiden till slutet av 1700-talet har haft en mental beredskap att resa långt och att en viktig del av livet har att göra med olika typer av resande.
– Människor i glesbygden var i ständig rörelse, vilket förmodligen innebar att de hade en i det närmaste total kontroll över sin närmiljö. Människornas vardagliga liv präglades av dagliga förflyttningar mellan gård och utmark, säsongsbetonade resor och resor till kyrka, ting och marknader. De hade en utpräglad förmåga att ta sig fram över vidsträckta områden och upprätthålla förbindelser med avlägsna släktingar och vänner, säger Ylva Stenqvist Millde.
Resultaten ger nya perspektiv på glesbygdssamhällen i skogsbygd.
– De mentala strukturerna som styrt resandet har haft en lång kontinuitet. Det har också tydligt visat sig att den dynamik och olikhet som präglat de undersökta samhällena gör att vi inte kan se på periferierna som en homogen företeelse. Varje samhälle har sina egna förutsättningar och en historisk kontext som är unik, säger Ylva Stenqvist Millde.
Avhandlingen visar hur viktigt resandet är för oss som människor på alla plan vilket har satt fokus på vår egen räckvidd och vårt eget räckhåll. Ylva Stenqvist Millde frågar sig hur rörliga vi egentligen är idag, vad som är viktigt att hålla fast vid och vad vi kan förändra om vi utgår från vårt resande och vår förankring i platser.
Avhandlingens titel: Vägar inom räckhåll: spåren efter resande i det förindustriella bondesamhället.
Ytterligare information:
Ylva Stenqvist Millde, doktorand vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur, mobil 070-654 14 72, e-post ylva.stenqvist@ark.su.se
För bild, kontakta Maria Sandqvist, Enheten för kommunikation och samverkan, tfn 08- 16 33 77, e-post maria.sandqvist@eks.su.se
– SU Innovation ger ett stort mervärde för våra forskare genom att ge dem ökade möjligheter att föra ut sin kunskap och nyttiggöra sin forskning. Det har länge funnits ett behov vid Stockholms universitet att bistå forskare med hjälp för kommersialisering av fler idéer, säger Kåre Bremer, rektor för Stockholms universitet.
Med stöd från Innovationsbron i Stockholm har inkubatorn aktivt börjat arbeta med tre innovationsprojekt som har sitt ursprung från Socialantropologiska institutionen, Institutionen för socialt arbete – Socialhögskolan och Institutionen för genetik, mikrobiologi och toxikologi. Utifrån de inledande projekten kommer tre olika strukturerade program som forskare och entreprenörer kan ansöka till att utvecklas.
– Bakgrunden till verksamheten är en studie som utfördes under 2006. Studien visade att det finns stor potential inom Stockholms universitet när det gäller forskning som kan bli kommersiellt gångbar. Undersökningen visade också på en avsaknad i Stockholm när det gäller stöd till tjänsteinnovationer och start av nya tjänstebolag. Vi vill därför bygga upp en miljö med gynnsamma förutsättningar för nystartade, forsknings- och innovationsbaserade tjänsteföretag, säger Thomas Arctaedius, näringslivschef vid Stockholms universitet.
Uppbyggnaden av SU Innovation kommer att ledas av Ulf Eriksson som har lång erfarenhet från affärsutveckling, innovationer och riskkapital.
Med personal på plats kommer nu verksamheten ta full fart. Till verksamheten har knutits en grupp externa rådgivare, bland andra Björn Wolrath och Daniel Kaplan.
I morgon fredag bjuder SU Innovation in forskare, personer näringslivet och från advisory board till en lanseringslunch som rektor Kåre Bremer inleder.
Fakta om SU Innovation:
SU Innovation vänder sig till forskare, doktorander och entreprenörer med en affärsidé och ambition att kommersialisera sin idé och projekt. SU Innovation ska aktivt bidra till att avancerade kunskapsintensiva företag och entreprenörer utvecklas och växer. Läs mer på
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Ulf Eriksson, projektledare och affärscoach, SU Innovation, mobil 0703 – 999 625, ulf.eriksson@holding.su.se
Thomas Arctaedius, näringslivschef, Stockholms universitet, mobil 070 – 540 70 26, thomas.arctaedius@eks.su.se
Den 1 juli 2003 sänktes det s k sjukpenningtaket för arbetslösa. Syftet var att arbetslösa inte längre skulle kunna få högre sjukpenning än a-kassa. Tidigare kunde personer med högre inkomster få betydligt högre månadsinkomst vid byte från a-kassa till sjukpenning.
Drygt en tredjedel färre sjukskrivningar
I den grupp som berördes av reformen minskade sjukskrivningarna med 36 procent mer än bland personer i jämförelsegruppen. Den största minskningen återfinns bland dem med de allra högsta inkomsterna, vilket är rimligt då sjukpenningen sänktes mest för denna grupp. Sjukskrivningar minskade även mycket bland dem som fått ersättning från a-kassan i mer än 100 dagar.
En jämförelse mellan två grupper arbetslösa
Den högsta sjukpenningen för arbetslösa sänktes från 19 300 till 16 060 kronor per månad, vilket då motsvarade den högsta ersättningen från a-kassan. Arbetslösa vars tidigare inkomst var högre än taket i a-kassan påverkades av denna reform. Arbetslösa med lägre inkomster påverkades inte av sänkningen. Resultaten är baserade på en jämförelse av förändringen i sjukskrivningsbe-nägenhet mellan dessa två grupper. I studien ingår alla som blev arbetslösa med a-kassa mellan den 1 december 2002 och den 30 juni 2003, totalt 10 845 personer. Ungefär 9 procent av de arbetslösa var sjukskrivna någon gång under den studerade perioden. Undersökningen baseras på data från SCB, a-kassorna och Försäkringskassans sjukfallsregister för åren 2002-2003.
De aktuella sänkningarna av a-kassan under 2007 innebär att det, för vissa grupper, återigen är mer ekonomiskt fördelaktigt att vara sjukskriven än arbetslös.
Rapport 2007:6 ”Effekten av sänkt sjukpenning för arbetslösa” är skriven av Laura Larsson och Caroline Runeson. Rapporten är en sammanfattning av IFAU:s Working paper 2007:8.
Kontaktinformation
Kontaktuppgifter
Vill du veta mer kontakta författarna på telefon 018-471 70 82 (Laura), 018-471 60 51 (Caroline) eller via e-post förnamn.efternamn@ifau.uu.se.
Den 15 mars beslutade rektor Kåre Bremer om ett nytt institutionsnamn för Institutionen för tillämpad kommunikationsvetenskap – GI och IHR: Institutionen för reklam och PR (Department of Advertising and Public Relations). Beslutet följer på den samhällsvetenskapliga fakultetens beslut den 1 februari att inrätta reklam och PR som ett nytt examensämne för institutionen. Stockholms universitet är först i Sverige med högskoleexamen i reklam och PR.
”För mig står reklam och PR för något mer än vad flertalet tänker på. Det täcker alla studier i samhälls-, medie- och marknadskommunikation med inriktning på strategisk planering, design och produktion”, säger Tom Andersson, t f prefekt på Institutionen för reklam och PR.
Institutionen erbjuder två vidareutbildningar: Grafiska projektledarprogrammet (GI) och Marknadskommunikationsprogrammet (IHR), samt en ny grundutbildning tillsammans med Institutionen för data- och systemvetenskap: Marknadskommunikation och IT.
Det långsiktiga målet är självklart avancerade utbildningar på alla nivåer, med inriktning på både strategisk planering och grafisk design”, uppger Tom Andersson.
Kontaktinformation
För närmare information, kontakta:
Tom Andersson, t f prefekt, mobil 0705-94 43 23, e-post tom.andersson@gi-ihr.su.se
Björn Stolt, stf prefekt, mobil 0708-24 64 62, e-post bjorn.stolt@gi-ihr.su.se
Christer Fernström, presskontakt, mobil 0707-49 24 75, e-post christer.fernstrom@gi-ihr.su.se
IFL vid Handelshögskolan vill med detta prestigefyllda pris premiera framträdande personer som vågar ta plats, med mod och tålamod når sina mål och ger Sverige ett ansikte på den kommersiella och politiska världsarenan. Tidigare pristagare har varit Hans Blix, Margot Wallström och Carl-Henric Svanberg.
− Det är relevant för oss att stödja riktigt skickliga ledare och specialister. I Sverige står vi inför en stor utmaning inom ledarförsörjningen under de kommande tio åren, och vi behöver lyfta fram förebilder som lyckas nå sina mål även inom smala områden och dessutom flyttar fram Sveriges position på den internationella marknaden, säger Peter Hägglund, vd på IFL vid Handelshögskolan i Stockholm.
Priset delades ut av Peter Hägglund, vd på IFL vid Handelshögskolan i Stockholm på Kompetensgalan den 14 mars på Grand Hôtel. Motiveringen löd;
”Under 12 spännande dygn lyckades han öka intresset för naturvetenskap till närmast hysteriska nivåer, och blev en förebild för alla som siktat mot stjärnorna. Han visade generation av svenskar att kombinationen kompetens, mod och tålamod räcker både långt och högt.”
I juryn satt förutom Hägglund, Lena Kraitsik, generalsekreterare, Sveriges HR Förening samt Henrik Frenkel (ordf.), publisher, tidningen Chef.
Om IFL vid Handelshögskolan i Stockholm
IFL vid Handelshögskolan i Stockholm är ett av Europas främsta institut för avancerad ledar- och affärsutveckling. Det bildades 2005 då verksamheterna i Handelshögskolan i Stockholm Executive Education och IFL – Institutet för Företagsledning fördes samman. Företaget tillhör Nordeuropas största producenter av ledarutbildning och erbjuder, i tillägg till sina skräddarsydda program, öppna utvecklingsprogram inom olika delområden av företagsledning. IFL vid Handelshögskolan finns representerat i Sverige, Norge, Finland, Ryssland, och genom systerbolag även i Lettland.
www.ifl.se
Kontaktinformation
För mer information, vänligen kontakta:
Elisabeth Kamoun, projektledare Kompetensgalan.
Tel: 070-232 81 02 eller 08-586 175 71
E-post: elisabeth.kamoun@ifl.se
Peter Hägglund, vd IFL vid Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 070-860 28 88
E-post: peter.hagglund@ifl.se
Peter Rovér, marknads- & informationschef IFL vid Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 070-249 42 24 eller 08-586 175 33
E-post: peter.rover@ifl.se
– Jag är fantastiskt glad. Det här ger mig en mycket bra möjlighet att börja mitt nya forskningsprojekt och knyta nya kontakter i forskarvärlden, säger Helena Pettersson. Jag kommer att vistas i en oerhört stimulerande forskningsmiljö på UCLA’s vibrerande campus.
I det nya forskningsprojektet skall Pettersson studera par med parallella forskarkarriärer, så kallade ”dual science careers”, bland plasma- och fusionsfysiker vid UCLA. Denna forskargrupp bedriver spetsforskning som kräver enorma ekonomiska investeringar i vetenskaplig utrustning, så kallad ”big science”. Det finns få laboratorier i världen och forskarna tvingas vara mobila, vilket har lett till en speciell vetenskapskultur som är intressant att studera.
Med detta som utgångspunkt skall Pettersson göra en jämförande genusstudie av hur plasma- och fusionsfysikernas karriärer och forskning påverkas av nationella policys för forskningsimmigration, men också av hur fysikerna organiserar och förhandlar om sitt arbete, karriär och familj utifrån det grundläggande arbetsvillkoret – att få tillgång till experimentell utrustning.
Pettersson kommer att vara postdok på UCLA’s Center for Women Studies. Under vistelsen kommer hon att arbeta tillsammans med antropologen professor Sharon Traweek, vars studier av partikelfysikers vetenskapskultur är klassiker inom fältet sociala och kulturella studier av vetenskap och teknik.
Det nya forskningsprojektet ”The Politics and Policies of Parallel Science Careers. A Multisited Ethnographic Study of Plasma and Fusion Physicists” kommer främst att baseras på intervjuer och observationer. En viktig aspekt av denna metod är att studien ska ske på flera platser, så kallad ”multisited ethnography”. Pettersson planerar även att bedriva fältarbete i Japan och i Sverige utifrån samma projekttema. De forskargrupper som ska analyseras i första skedet är verksamma vid UCLA Basic Plasma Science Facility och UCLA Plasma Science & Technology Institute.
Helena Pettersson är doktorand vid institutionen för kultur och medier samt Genusforskarskolan vid Umeå universitet. Hennes avhandling har titeln ”Boundaries, Believers and Bodies. A Cultural Analysis of a Multi Disciplinary Research Community” och försvaras fredagen den 11:e maj.
Pettersson är född i Seoul men uppvuxen i Jönköping. Under tiden som doktorand i etnologi vid Umeå universitet har hon varit gästdoktorand vid UCLA (vt 2004), samt vid Linköpings universitet (vt 2005). Läs mer på adress: http://www.umu.se/kultmed/personal/pettersson/helena.html
Genusforskning är ett av universitetets starka forskningsområden. Läs mer om det på adress: http://www.umu.se/umu/forskning/forskningsomraden/genusforskning
Kontaktinformation
För ytterligare information eller intervju, kontakta gärna Helena Pettersson,
tel 090-786 69 07 eller via e-post helena.pettersson@kultmed.umu.se
Typ 2-diabetes, även känd som åldersdiabetes, är en vanlig sjukdom med fler än 300 000 drabbade i Sverige. Sjukdomen är i hög grad ärftlig och vissa släkter har en ansamling av insjuknade. Försök att klarlägga de inblandade generna har lett till att en stor mängd enskilda gener har föreslagits. Endast någon enstaka har dock visat samband med diabetes i flera oberoende befolknings- eller familjeundersökningar; den här publiceringen är ett exempel på detta.
I tidskriften European Journal of Human Genetics visar en forskargrupp vid GENOS-projektet under ledning av professor Dan Holmberg vid Institutionen för medicinsk biovetenskap, medicinsk och klinisk genetik, Umeå universitet, och docent Mats Eliasson, överläkare vid Sunderby Sjukhus i Luleå, ett samband med ett genområde på kromosom 10 hos 59 familjer från Norrbottens län – totalt 231 individer varav 148 med typ 2-diabetes. Hos dessa personer kartlades hela genuppsättningen, genomet. Det visade sig då att friska och drabbade individer skiljde sig markant när det gällde ett område på kromosom 10 som innehåller genen TCF7L2.
I ett stort befolkningsmaterial från Västerbottens län undersöktes 872 personer med och 857 utan diabetes. Även i denna studie påvisade forskarna klara samband med den mutation av genen som nyligen för första gången beskrevs i ett samlat material från Island, Danmark och USA. Denna bekräftelse av de tidigare fynden stärker stöde för hypotesen att en mutation i TCF7L2-genen verkligen spelar roll för risken att utveckla diabetes.
Det är känt att TCF7L2-genen har en viktig roll för kroppens sockeromsättning genom att påverka tarmhormonet GLP-1. Detta understryks av att läkemedel som behandlar diabetes genom GLP-påverkan nyligen har godkänts för diabetesbehandling i Sverige.
För mer information, kontakta professor Dan Holmberg, Inst. för medicinsk biovetenskap, medicinsk och klinisk genetik,
tel. 090-785 27 02, mobiltelefon 070-634 16 89 eller
e-post dan.holmberg@medbio.umu.se.
Mayans S, Lackovic K, Lindgren P, Ruikka K, Ågren Å, Eliasson M, Holmberg D. ”TCF7L2 polymorphisms are associated with type 2 diabetes in northern Sweden”. European Journal of Human Genetics advance online publication, 24 January 2007; doi:10.1038/sj.ejhg.5201773
Den första artikeln är ett bidrag till ren grundforskning medan de resultat som redovisas i artikel nummer två kan tillämpas i exempelvis modeller för teletrafik och finansiell matematik. Artiklarna tre och fyra beskriver båda modeller som särskilt kan komma att användas inom det biologiska området. Fokus här ligger på att med enkla modeller beskriva populationers dynamik, och hur individer i dessa populationer är släkt med varandra.
Därtill behandlar artikel nummer tre förgreningsprocesser, det vill säga modeller där man antar att individer inte påverkar varandras livslängd eller antal avkomma. Det huvudsakliga resultatet här beskriver hur populationens storlek fördelar sig vid en given framtida tidpunkt.
Perspektivet i artikel fyra sträcker sig istället bakåt i tiden. Om man tar ett stickprov individer från en stor population och spårar deras släkt tillräckligt långt tillbaka så finner man, under förutsättning att individer i populationen i någon mening har viss rörlighet eller att de beblandar sig med varandra, att de har gemensamma förfäder.
Koalescensprocesser beskriver hur släktlinjer slås samman och bildar således modeller för hur ”ätterna” förenas då man går allt längre tillbaka i tiden. För att få en matematiskt hanterbar modell gör man vanligtvis förenklande antaganden om hur individernas släktträd kan se ut. Dessa antaganden implicerar vissa egenskaper för hela populationens dynamik, det vill säga hur grupper blir större alternativt mindre, vilket också påverkar hela populationens dynamik. Huvudresultatet i artikeln beskriver vad dessa vanliga antaganden leder till, om man också antar att mutanter kan uppstå i populationen. Förenklat kan man säga att antaganden om hur släktträdet kan förgrena sig motsvarar antaganden om hur familjer i populationen växer i storlek.
Om man även antar att mutanter kan uppstå, så motsvarar det att familjernas storlek eroderas, genom att de mutanter som då och då uppstår inte hör till samma familj, det vill säga inte har samma genuppsättning, som sina förfäder.
Andreas Nordvall Lagerås kommer till hösten att fortsätta sin forskning kring förgreningsprocesser och koalescensprocesser vid Centrum för teoretisk biologi vid Göteborgs universitet.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Andreas Nordvall Lagerås, Matematisk statistik och försäkringsmatematik, tfn 08-16 45 63, mobil 0709-51 67 81, e-post andreas_sukat@math.su.se
Avtal om kreditderivat är en ny avtalstyp inom bank- och finansieringsrätten som uppkom i början av 1990-talet och som numera tillämpas världen över tack vare sin flexibilitet. Fördelen med ett kreditderivatavtal är att kreditriskerna kopplade till en underliggande transaktion kan – mot betalning – överföras till en motpart utan att fordringarna byter ägare. Det innebär i praktiken att finansiella aktörer kan tjäna pengar på handel med avtalen utan att den ursprungliga fordringsägaren löper några risker.
Avhandlingen analyserar den nya finansierings- och riskspridningsformen i förhållande till gällande lagstiftning, avtalens juridiska natur och jämför dem med liknande avtalstyper – kreditförsäkringar, borgen, bankgarantier, självständiga garantier, vadhållning och spel – i svensk och engelsk rätt.
Slutsatserna är att kreditderivatsavtalen på många sätt skiljer sig från befintliga försäkringsavtal och kreditriskavtal. Den innovativa avtalsformen utvecklar finansmarknaden genom att kombinera existerande juridiska begrepp och element på ett nytt sätt. Handel med kreditrisker möjliggörs utan att några större risker tas för den som äger fordringarna.
Zlatko Salcic är doktorand vid Juridiska institutionen vid Stockholms universitet, varifrån han också har en jur kand och magister. Dessutom arbetar han som senior jurist på Exportkreditnämnden i Stockholm.
Disputationen äger rum fredagen den 16 mars kl.10.00 i G-salen, Arrhenius-laboratorierna, vid Stockholms universitet, Svante Arrhenius väg 14-18.
Opponent är universitetslektor Torbjörn Ingvarsson, Uppsala universitet.
Kontaktinformation
Läs mer om avhandlingen på Juridiska institutionens hemsida: www.juridicum.su.se
Zlatko Salcic nås på zlatko.salcic@ekn.se eller mobil 073—350 78 64. Du kan även kontakta redaktör Suzanna Nilson, 070—422 57 11, suzanna.nilson@juridicum.su.se.
Naturbetesmarker är näringsfattiga och artrika miljöer som ofta hyser rödlistade (hotade) arter. Arealen naturbetesmark har dock minskat drastiskt sedan mitten av 1800-talet. Många beten har gödslats för att ge bättre avkastning, och på andra har det planterats skog. Där betet upphört har igenväxning av träd och buskar efter hand minskat växtrikedomen.
För naturvården är det viktigt att veta hur betesmarker ska skötas för att den biologiska mångfalden ska kunna bestå. Aina Pihlgren har undersökt två faktorer som påverkar artrikedomen. Den första var betestrycket, dvs. hur mycket vegetation som betas bort. Avhandlingen visar att ett hårt utnyttjat bete ger en mindre mängd blommor och frukter än ett bete med färre djur.
Den andra frågan var vad betesmarkens småskaliga strukturer betyder för artrikedomen. För att ta reda på detta undersökte Aina Pihlgren växtsammansättningen och frösättningen på olika avstånd från björkar, tallar, enar, nyponrosor, komockor, rator (obetade fläckar) och betade fläckar.
Långlivade strukturer som träd och buskar påverkade artsammansättningen, vilket kortlivade strukturer som komockor och rator inte gjorde.
Nyponbuskar hade en positiv effekt på beteskänsliga och högväxta arter som stor blåklocka och häckvicker och en negativ effekt på lågväxta, beteståliga arter som röllika och vitklöver. Blomning och fruktsättning var högre i strukturer som kan fungera som betesrefuger (buskar, komockor och rator) än under träd och i betade fläckar.
Betydelsen av strukturer studerades också för fyra ärtväxter och deras fröpredatorer, små skalbaggar som lägger sina ägg i ärtväxtenas baljor. Ärtväxterna hade fler blommor och frukter i rosbuskar och i komockor och därmed fler tillgängliga baljor för de fröätande skalbaggarna, som är beroende av baljor för att fullfölja sin livscykel.
Sammanfattningsvis kan man säga att både växter och växtlevande insekter i naturbetesmarker gynnas av ett måttligt betestryck och förekomst av buskar.
Kontaktinformation
Mer information:
Aina Pihlgren, 018-67 25 58, Aina.Pihlgren@nvb.slu.se
Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen:
http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001344/
Detta och övriga pressmeddelanden från SLU:
http://www.slu.se/page.cfm?page=102
