I FN:s klimatkonvention och Kyotoprotokollet står att de energiexporterande länderna ska kunna kompenseras för intäktsminskningar till följd av regleringar av växthusgasutsläppen. Främst är det OPEC-länderna som har drivit på för att få till denna formulering. Det finns dock en motvilja från de flesta övriga länder att gå med på en betydande kompensation.

Daniel Johansson är en av författarna till rapporten, som ingår i hans kommande doktorsavhandling vid Fysisk resursteori på Chalmers.

– Det potentiella stödet för minskade oljeexportintäkter behandlas tillsammans med frågan om kompensation till utvecklingsländer som drabbas av klimatförändringarna. Eftersom flera OPEC nationer har stort inflytande i G-77 gruppen har också förhandlingarna om den betydligt viktigare kompensationen till klimatdrabbade länder stannat av, säger Daniel Johansson.

Till viss del har OPEC-länderna underbyggt sin argumentation med resultat från energiekonomiska modeller. Enligt Daniel Johansson har de flesta av de använda modellerna flera begränsningar. I studien fokuseras därför analysen på några viktiga aspekter som delvis saknas i många tidigare modeller:

– Att den konventionella oljan är en begränsad resurs, och även om vi ska nå låga utsläppsmål är det mycket troligt att all konventionell olja kan användas detta århundrade.
– Att närliggande alternativ till konventionell olja när den en dag börjar sina eller bli mycket dyr, till exempel bränslen från tjärsand och diesel/bensin baserat på kol eller naturgas, ger högre koldioxidutsläpp än bränslen från konventionell olja. När det gäller flytande biobränslen så är de betydligt dyrare och resursbasen begränsad.
– Att OPEC är en stor aktör på oljemarknaden och att de därmed kan påverka oljepriset för att maximera sina vinster.

I rapporten analyseras genom en spelteoriskt baserad energiekonomisk modell huruvida OPEC förlorar eller tjänar på global klimatpolitik, där alla världens utsläppskällor beskattas eller är inkluderade i ett handelssystem.

Analysen visar att OPEC- länderna mycket väl skulle kunna tjäna snarare än förlora pengar på prissättning av utsläpp. Detta är en följd av att i princip all konventionell olja används oavsett långsiktiga utsläppskrav, samt att den möjliga prisökningen på olja till följd av att alternativen blir dyrare är viktigare för OPEC:s vinst än minskningen av efterfrågan på olja.

Rapporten ”OPEC’s strategies and oil rent in a climate conscious world” ingår i Daniel Johanssons doktorsavhandling som försvaras den 23 maj. Handledare är professor Christian Azar.

Tid för disputationen: 23 maj kl 13:15
Plats: KB-salen, Kemigården 4, Chalmers tekniska högskola, Göteborg

För mer information, kontakta:
Daniel Johansson, Fysisk resursteori, Chalmers
Tel: 031-772 31 25
danjoh@fy.chalmers.se

Med hjälp av studier på möss och råttor har Ulrika Espefält Westin fastställt att morfin transporteras via luktnerverna till hjärnan. I en studie på råttor har hon också undersökt vilka mängder läkemedel som kunde transporteras på detta sätt. Hon har jämfört hjärnkoncentrationerna efter att morfin getts genom näsan respektive som injektioner. Nässprayen visade sig ge höga hjärnkoncentrationer, och här var transporten via luktnerverna av stor betydelse för den snabba effekten.

Ulrika Espefält Westin har också studerat hur bra olika typer av slemhinnor tar upp smärtstillande substanser. Hon har använt sig av en modell, i vilken hon har undersökt skillnaden i genomsläpplighet mellan vanlig nässlemhinna och luktslemhinna, båda från gris. Förutom morfin har hon också gjort studier med migränläkemedlet dihydroergotamin (DHE) i flytande form och som en ny pulverberedning.

Resultaten visade ingen skillnad i absorption mellan de båda formerna av DHE, som dock transporterades klart bättre över luktslemhinnan än över den vanliga nässlemhinnan. Morfin transporterades lika bra över båda slemhinnetyperna.

– Det här innebär att läkemedel kan ta en genväg till hjärnan via luktnerverna, säger Ulrika Espefält Westin.

– Avhandlingen visar att den här typen av läkemedelstransport bör studeras vidare. Den är speciellt intressant för nässprayer som har effekter på det centrala nervsystemet.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Ulrika Espefält Westin, 018-471 41 49, 0708-120 258.
E-post: Ulrika.Espefalt_Westin@farmaci.uu.se

I Formas nya bok Keynes barnbarn analyserar författaren Christer Sanne dagens konsumtion och dess effekter för det hållbara samhället. Christer Sanne menar att Keynes förslag om att växla in effektiviteten till mer fritid är den väg vi måste gå för att rädda miljön och därmed våra barnbarns framtid. Boken utkommer den 15 maj.

Kom och lyssna när Christer Sanne utvecklar sina förslag och visar hur vi kan få välfärd och arbete för alla samtidigt som belastningen på miljön minskar!

Datum och tid: 15 maj kl 11.30-12.30 med lunchsmörgås och te/kaffe

Plats: Forskningsrådet Formas, Kungsbron 21, Stockholm,

Christer Sanne är samhällsforskare, civilingenjör, fil dr och senast docent på KTH. Han har tidigare bland annat gett ut Hur mycket arbete behövs?, Ett Göteborg mindre samt Arbetets tid.

OSA Senast 11 maj till Emilie von Essen, eve@formas.se. Föranmälan och pressleg erfordras.

Kontaktinformation
Emilie von Essen
Presschef/Head of Media Relations
Forskningsrådet Formas
Box 1206
111 82 Stockholm

Phone: +468 775 40 38
Cell: +46 733 50 31 61

eve@formas.se
www.formas.se

Förekomsten av fetma och övervikt har ökat dramatiskt världen över. De senaste 25 åren har andelen feta eller överviktiga svenskar ökat med 50 % och ökningen har främst skett bland unga mellan 16 och 25 år.
– I de yngre åldersgrupperna kan man befara att livslängden kommer att minska som en följd av överviktsrelaterad sjuklighet och dödlighet. För att stoppa fetmaepidemin både hos yngre och äldre måste vi skapa ett preventionsarbete på samhällsnivå, säger dietisten Gabriele Eiben.

I studien ingick 40 unga kvinnor mellan 18 och 28 år som alla hade minst en förälder med grav övervikt. De unga kvinnorna lottades till två lika stora grupper. Den ena gruppen fortsatte leva sitt liv som vanligt medan den andra gruppen fick gå igenom ett särskilt individuellt anpassat viktprogram som gick ut på att ändra kvinnornas beteende när det gäller kost och fysisk aktivitet.

Efter ett år hade kvinnorna i interventionsgruppen gått ner i genomsnitt 3,2 kilo medan kvinnorna i kontrollgruppen hade gått upp i genomsnitt 2,6 kilo.
– Vi visar inte bara att det går att förebygga viktuppgång. Ett annat intressant resultat är att enskilda deltagare i den grupp som levde som vanligt kunde lägga på sig uppemot 10 kilo på ett år, och det visar tydligt att barn till en gravt överviktig förälder är en högriskgrupp där vi måste sätta in mer förebyggande arbete, säger Gabriele Eiben.

Även bland äldre är övervikt ett problem. Avhandlingen visar att 65 % av svenska 70-åringar är överviktiga och 22 % har utvecklat fetma. Övervikten berodde inte på att de gamla inte motionerade tillräckligt mycket, men fysik aktivitet kunde ändå bromsa både viktuppgång och ökat midjeomfång.
– Detta skulle man kunna ta fasta på genom att införa ett preventivt arbete som riktar sig särskilt till äldre, ett ”After work” program som informerar och inspirerar äldre att röra sig mer, säger Gabriele Eiben.

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa/Allmänmedicin.
Avhandlingens titel: Overweight and obesity in the young and old – Prevalence, prevention and eating behavoir

Avhandlingen är försvarad.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Gabriele Eiben, leg. Dietist, telefon: 031-786 6846, e-post: gabriele.eiben@medfak.gu.se

Handledare:
Professor Lauren Lissner, telefon: 031-786 6847, e-post: lauren.lissner@medfak.gu.se

Årets bil, KTHR4, är både lättare och snyggare än fjolårets bil. Lättare tack vare flitigt användande av kompositmaterial, snyggare genom ett samarbete med en student på Konstfack. Bilen är uppbyggd runt en stålrörsram och fordonsdynamiken är helt nydesignad jämfört med tidigare år, vilket innebär nya stötdämparkonfigurationer och omarbetad hjulupphängning.

Växlingarna sköts med paddlar bakom ratten och det egenutvecklade elektroniska växlingssystemet ger snabba och exakta växlingar. Bilen har också ett mycket avancerat antispinnsystem, samt ett specialanpassat loggsystem som gör det möjligt att mäta och analysera en mängd parametrar under träning och tävling.

Årets bil får dessutom en helt ny motor, denna gång hämtad från en Suzukimotorcykel av modell GSX-R. Precis som tidigare kommer motorn att turbokonverteras. Volymen är fortfarande 600 cm3 men i år ska bilen köras på etanolbränslet E85, vilket gör det möjligt att dra ännu mer nytta av överladdningen. Etanolen kommer dessutom användas som kylmedel och på så sätt elimineras behovet av laddluftkylare.

KTHR4 började byggas i september förra året och målet är att delta i sommarens Formula Student-tävlingar i England och Tyskland. Årets tävlingar hålls på de anrika banorna Silverstone och Hockenheim. Teamets ambition är att nå framskjutna placeringar trots att konkurrensen är hårdare än någonsin. Till loppet i England är över 100 bilar från världens alla hörn anmälda.

Genom att teamets medlemmar bidrar med unik kompetens från sina olika områden finns förutsättningarna för en riktigt välbyggd bil. Noggranna motorsimuleringar, detaljerade CAD-ritningar, hållfasthetsberäkningar och goda kunskaper inom fordonsdynamik ligger till grund för bilen, som trots tuffa regelbegränsningar utvecklar ungefär 100 hästkrafter och klarar 0-100 km/h på 3 sekunder. Efter ytterligare 5 sekunder passeras 200 km/h.

Formula Student är en praktisk ingenjörstävling som går ut på att från grunden konstruera och tillverka en ensitsig racerbil enligt ett internationellt reglemente framtaget av SAE, Society of Automotive Engineers. Tävlingen avgörs genom ett poängsystem där man maximalt kan få 1 000 poäng. Poäng ges för bland annat design/konstruktion, ekonomi, väggrepp, acceleration samt för ett långlopp på en gokart-liknande bana.

Tid för avtäckning: Fredag 11 maj, kl. 12.30
Plats: KTH Campus Valhallavägen, Lindstedtsvägen 3 (Borggården), Stockholm

Pressbild: http://www.martenwallgren.com/kthr4/kthr4affischbild.jpg

Kontaktinformation
Kontaktperson: Joakim Karlsson, 0702-34 66 03, jocke@kthracing.se

Atopisk dermatit är en allergisk hudsjukdom som förekommer hos både hund och människa. Det vanligaste symptomet hos båda arter är klåda. Svenska hundar med sjukdomen reagerar oftast mot husdammkvalster, men även pollenallergi är vanlig. Under de sista tio åren har andelen atopiska barn ökat dramatiskt i många i-länder. Vi har hittills känt till mindre om förekomsten hos hund.

Veterinär Ane Nødtvedts doktorsavhandling vid SLU baseras på data från nästan 400 000 hundar i försäkringsbolaget Agrias databas, och på material från tolv veterinärkliniker i olika delar av Sverige.

Det visade sig att andelen hundar som fick atopisk dermatit varierade kraftigt mellan olika hundraser. Bullterrier hade högst andel drabbade i förhållande till antalet försäkrade hundar, följd av welsh terrier, boxer och west highland white terrier. Dessa skillnader i atopiförekomst mellan olika hundraser visar på arvets betydelse för utvecklingen av atopi hos hund likaväl som hos människa.

Sjukdomen uppträdde oftast hos unga individer; tikar och hanhundar drabbades i lika stor utsträckning. En detaljerad geografisk analys visade att hundar i storstäder eller tätbebyggda områden löpte större risk att få sjukdomen, något man också har sett hos människa.

Atopiska hundar av raserna bullterrier, boxer och west highland white terrier jämfördes med friska individer från samma raser för att undersöka om det finns faktorer som skiljer dem åt. Syftet var att finna sätt att förebygga sjukdomen.

Det visade sig att valpar efter en tik som till viss del utfodrats med hemlagat/icke-kommersiellt foder under diperioden fick atopisk dermatit i mindre utsträckning än andra. Detta kan ses som ett stöd för den ”hygienteori” som tidigare framförts kring värdet för barn av att tidigt etablera en ”hälsosam bakterieflora”.

Mer forskning behövs innan vi kan ge specifika råd om dieten till tikar för att förebygga allergi hos hund. Denna studie ger dock en indikation om att förutom en genetisk disposition kan kosten ha betydelse för utvecklingen av atopisk dermatit.

____________

Veterinär Ane Nødtvedt, institutionen för kliniska vetenskaper, SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”Epidemiology of Canine Atopic Dermatitis”. Disputationen avser veterinärmedicine doktorsexamen.

Ane Nødtvedt är uppvuxen på Stabekk utanför Oslo och bor nu i Sollentuna.

Plats: Ettans föreläsningssal, SLU, Ultuna, Uppsala
Tid: Fredag den 11 maj 2007, kl. 09.15.
Opponent: Dr Dominic Mellor, Glasgow University, UK
______________

Mer information:
Ane Nødtvedt, 073-069 28 30, mailto:Ane.Nodtvedt@kv.slu.se
Abstract och avhandlingen i sin helhet: http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001440/

Institutionen för kliniska vetenskaper, SLU: http://www.kv.slu.se/
_______________

Pressbilder:
(får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf ska anges)

Ane Nødtvedt och en hund av rasen bullterrier, som ofta drabbas av atopisk dermatit. Foto: Ingrid B. Ljungvall
http://www2.slu.se/aktuellt/2007/pressbilder/AneNodtvedt/AneNodtvedt.jpg

– Vi fick vi år i stort sett in lika många ansökningar som i förra årets ordinarie ansökningsomgång, trots att vi i december hade sex stora utlysningar inom strategiska områden. Det är glädjande och det visar att våra ämnesområden blir allt viktigare säger Sture Blomgren, Formas tf generaldirektör.

– Formas och Vetenskapsrådet har just öppnat den andra utlysningen av Linnéstödet, en stor gemensam satsning inom samtliga vetenskapsområden. I denna utlysning delas minst 120 miljoner kronor ut per år i tio år, varav Formas står för 10 miljoner per år. 1-2 stöd beviljas inom Formas områden. Dessutom öppnas en stor utlysning i slutet av maj med Vetenskapsrådet och Rymdstyrelsen avseende hållbar utveckling som är en satsning på ämnesövergripande forskning med fokus på klimatfrågor. Ytterligare en utlysning med Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket öppnas nu i dagarna.

Det kom in cirka 1250 ansökningar i årets stora ansökningsomgång vilket är ungefär som förra året. Cirka 900 ansökningar avser den ordinarie utlysningen, 170 utlysningen av forskarassistenttjänsten, 80 den ämnesövergripande utlysningen samt 60 post dok-utlysningen. Utlysningen av informationsprojekt fick cirka 40 ansökningar.

Det stora beredningsarbetet har påbörjats på Formas och avslutas först efter att Formas forskarråd beslutat om vilka forskare och projekt som får bidrag den 14 november.

Kontaktinformation
För mer information:
Hans-Örjan Nohrstedt, chef för programenheten, 08-775 40 16, hans-orjan.nohrstedt@formas.se

Bengt H Olsson, biträdande chef för programenheten, 08-775 40 23, bengt.olsson@formas.se

Emilie von Essen, Presschef, 08-775 40 38, eve@formas.se

Tidigare forskning på området har pekat på att tänkandet inom den svenska fysiska planeringen har ändrats radikalt, och att efterkrigstidens rationella planering samt den politiska ambitionen att göra om samhället i grunden numera har ersatts av mer spontana krafter. Andreaz Strömgren, som har undersökt internationell akademisk plandebatt och svensk planpolitik under perioden 1945-2005, visar dock att det svenska planeringstänkandet fortfarande präglas av en hög grad av kontinuitet.

– Från 1960-talet och framåt är det en reviderad form av rationell planering som förespråkas, åtminstone i den nationella planpolitiken. Med den representativa demokratin som norm har man fortsatt att försvara de förtroendevaldas rätt att bestämma över markanvändningen, naturligtvis med planerarprofessionens planutredningar som underlag. Detta perspektiv har försvarats mot alternativa synsätt, berättar han.

Strömgren visar i avhandlingen hur man inom den internationella akademiska plandebatten övergav den så kallade rationella planeringsmodellen på 1980-talet. Istället har man argumenterat för ett mer direkt medborgerligt inflytande, alternativt har renodlade marknadslösningar förordats.

– I den svenska planpolitiken har de här förhållningssätten avvisats, framför allt under de femton senaste åren. Istället har en stark offentlig planering, förankrad i den representativa demokratin, betraktats som något som måste värnas och utvecklas om vi ska kunna uppnå ett hållbart samhällsbyggande och bekämpa segregationen, säger Strömgren.

Den rationella planeringsmodellen dominerar fortfarande svensk planpolitik, i alla fall på nationell nivå. Men det är på lokal nivå som politiken ska realiseras, och där finns det enligt Strömgren tecken på att tänkandet har förändrats. I de svenska kommunerna har mer informella samarbetsformer mellan offentliga institutioner, medborgare och affärsintressen växt fram.

– Den väsentliga frågan inför framtiden är därför hur stor skillnaden kan tillåtas vara mellan retoriken i den nationella planpolitiken och den kommunala planeringspraktiken, säger Andreaz Strömgren.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Andreaz Strömgren, 018-471 65 23, 073-382 67 77, e-post: andreaz.stromgren@ibf.uu.se

Ett läkemedelssystem består av en verksam substans och flera hjälpämnen som tillsätts bland annat för att administrera läkemedlet i kroppen, så kallade läkemedelsbärare. Ett svårlösligt läkemedel kräver till exempel hjälpämnen som gör att så mycket som möjligt av den verksamma substansen når målorganet. Hjälpämnen används också för att hålla en jämn läkemedelsnivå i blodet med så få läkemedelsintag per dygn som möjligt. För de här ändamålen tas idag nya hjälpmedelsmaterial fram med hjälp av avancerad materialvetenskap och nanoteknologi.

Ulrika Brohede har studerat hur läkemedelssystemen fungerar, hur deras struktur påverkar funktionen och hur man kan analysera och styra tillverkningen av nya nanoteknologiska hjälpämnen för att på så sätt skräddarsy olika frisättningsförlopp för läkemedel. Hon har använt sig av metoder som utnyttjar att många läkemedelsmolekyler joniseras, det vill säga att de blir elektriskt laddade när de löses upp. Men hjälp av elektrodynamiska metoder har hon bland annat kunnat analysera hur system av laddade enheter utvecklas över tid.

Ulrika Brohedes studie ger ny information om på vilka sätt läkemedelsbärarnas fysikaliska och kemiska egenskaper påverkar hur ett läkemedel frisätts. Hon har till exempel studerat tillverkningen av nya nanopartiklar och deras kapacitet att fungera som läkemedelsbärare.

Idag finns inga läkemedelssystem som gör det möjligt att ta en tio dagars penicillinkur i en tablett, eftersom tabletten bara stannar i mag-tarmkanalen i mindre än ett dygn. Men utvecklingen går åt det hållet, enligt Ulrika Brohede.

– I framtiden kommer sådana behandlingar säkert att bli möjliga. Men ännu viktigare är att man kommer att kunna behandla patienter med läkemedel som idag inte går att använda i vanliga former av mediciner eftersom de har låg löslighet, är instabila eller kräver en oerhört lång frisättningstid för att ge resultat.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Ulrika Brohede, 018-471 79 40, 070-690 41 50, e-post: ulrika.brohede@angstrom.uu.se

Det finns ett stort behov av snabba och kostnadseffektiva tekniker för att mäta egenskaper i stående träd utan att skada dem. För skogsbruket är det viktigt att kunna inventera och beskriva skogens virkesegenskaper samt kunna utvärdera vilka effekter olika skogskötselåtgärder och genetiska förädlingsprogram ger.

Forskargruppen som Ingrid Svensson ingår i har utvecklat tekniker som bestämmer hur fiberlängder fördelar sig i stående träd. För att göra detta har de använt sig av borrkärneprover vars fiberlängder mäts av en automatisk optisk fiberanalysator. Borrkärnor är cylinderformade prover tagna vinkelrätt mot fibrernas växtriktning, se figur 1. De skadar inte trädet om diametern är fem mm eller mindre.

Alla fibrer i ett träd är inte lika långa utan det finns en variation i fiberlängd och denna variation är av stort intresse. Hur fiberlängderna fördelar sig i en borrkärna och i trädet skiljer sig åt, men med statistiska metoder går det att utifrån fördelningen av fiberlängder i en borrkärna göra en bra beskrivning av hur längderna fördelas i ett stående träd. Ingrid Svensson presenterar och utvärderar två sådana metoder i sin avhandling.
– Vi har jämfört data från borrkärnor med större prover från fällda tallar här i Umeå. De olika proverna är tagna i samma träd och resultaten visar att våra metoder ger goda resultat, säger Ingrid Svensson.

Eftersom borrkärnan tas vinkelrätt mot fiberlängdsriktningen kapas de celler som växer precis där borrkärnans kanter hamnar och endast den del som är inne i borrkärnan kommer att finnas med i provet. Borrkärnor ger därmed upphov till ett stickprov med både hela och kapade fibrer. Dessutom kan inga längder längre än diametern av borrkärnan finnas med i provet. Efter kemisk bearbetning av borrkärnan mäts de individuella fiberlängderna. Den automatiska optiska fiberanalysatorn kan dock inte skilja på hela och kapade fibrer. De metoder som presenteras i avhandlingen klarar av att hantera data som saknar information om fibrerna är kapad eller inte.

Onsdagen den 16 maj försvarar Ingrid Svensson, Institutionen för matematik och matematisk statistik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Estimation of wood fibre length distributions from censored mixture data. Svensk titel: Skattning av fiberlängdsfördelningar från censurerade blandfördelningar. Disputationen äger rum klockan 13.15 i MA121, MIT-huset. Fakultetsopponent är docent Aila Särkkä, Matematiska vetenskaper, Chalmers tekniska högskola och Matematiska vetenskaper, Göteborgs universitet.

Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Ingrid Svensson
Telefon: 090 -408 87
E-post: ingrid.svensson@stat.umu.se

Sideroforer produceras av både svampar och bakterier och utsöndras till omgivningen. Både sideroforer och organiska syror ökar vittringen av mineral och frigör därmed mineralnäringsämnen. Mineralvittring är den viktigaste naturliga källan till mineralnäringsämnen i skogsmark, där svampar som lever i samexistens med barrträd genom mykorrhiza utsöndrar sideroforer. Hittills har dock förekomsten av sideroforer i naturliga miljöer varit ganska okänd eftersom det varit svårt att analysera sideroforer.

– Jag har i mitt avhandlingsarbete utvecklat känsliga analysmetoder för att kunna undersöka dessa föreningars förekomst i naturen, berättar Sofia Essén. Att veta vilka sideroforer som förekommer naturligt och i vilka halter de finns är ett första steg i att kunna avgöra deras inverkan på olika ekosystem.

– I laboratorieförsök har vi visat produktion av sideroforen ferrikrocin från mykorrhizasvampen tårfränskivling (Hebeloma crustuliniforme). Den här sideroforen produceras även av tre andra svampar och vi har hittat den i skogsmark från såväl norra som södra Sverige, säger Sofia Essén.

Samma analysmetoder kan även användas för att studera andra ekosystem. I ett annat arbete har sideroforproduktion hos bakterier från djupberggrund studerats. Genom sin förmåga att bilda komplex med metaller kan sideroforer påverka transporten av vissa radioaktiva ämnen med grundvattnet om en behållare med utbränt kärnbränsle skulle börja läcka.

Sofia Essén disputerar i kemi de 11 maj i Sundsvall med avhandlingen ”Hydroxamate Siderophores and Low Molecular Mass Organic Acids in Terrestrial and Aquatic Environments Determined by Liquid Chromatography Mass Spectrometry”. Sofia Essén kommer från Skara där hon tog sin gymnasieexamen.

Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Sofia Essén, 060-14 84 78. E-postadress: Sofia.Essen@miun.se

I många former av cancer stimuleras tumörernas tillväxt och deras förmåga att sprida sig av ett antal CAAX-proteiner. Detta har lett till intensiv forskning om hur man kan blockera aktiviteten hos dessa proteiner.
– Det enzym vi studerar bearbetar CAAX-proteinerna så att de får de egenskaper som stimulerar cancertillväxt. Genom att blockera detta enzym kunde vi minska modifieringen av CAAX-proteiner i en ny cancermodell hos möss, säger docent Martin Bergö som leder forskningen vid Wallberglaboratoriet vid Sahlgrenska akademin.

Forskarlaget använder en genförändrad mus som producerar ett muterat och konstant aktivt CAAX-protein. Det är en ny modell för en mycket aggressiv lungcancer och en mild form av blodcancer. I dessa möss kan även produktionen av det enzym som kallas GGTas1 stoppas.
– När vi hämmade produktionen av enzymet minskade tumörutvecklingen kraftigt. Mössen överlevde betydligt längre och alla tecken på blodcancer försvann. Ett läkemedel som blockerar detta enzym kan bli en effektiv framtida cancerbehandling, säger Martin Bergö.

Resultaten talar starkt för att enzymet GGTas1 är en lovande måltavla för cancerbehandling. På cellnivå resulterade hämningen av enzymet i en blockerad celltillväxt och minskad cellrörlighet.
– En annan intressant upptäckt i denna studie var att många typer av celler verkar kunna överleva utan enzymet. Det är viktigt från ett toxikologiskt perspektiv, eftersom man vill att ett läkemedel helst bara ska skada cancercellerna och inte normala celler och vävnader, säger Martin Bergö.

Forskargruppen jobbar nu vidare med att avgöra om GGTas1 även kan vara en effektiv måltavla för behandling av andra typer av cancer. De ska även säkerställa att hämning av detta enzym inte orsakar skada i andra celltyper och vävnader.

Tidskrift: Journal of Clinical Investigation
Artikelns titel: GGTase-I deficiency reduces tumor formation and improves survival in mice with K-RAS-induced lung cancer
Författare: Anna-Karin M. Sjögren, Karin M.E. Andersson, Meng Liu, Briony A. Cutts, Christin Karlsson, Annika M. Wahlström, Martin Dalin, Carolyn Weinbaum, Patrick J. Casey, Andrej Tarkowski, Birgitta Swolin, Stephen G. Young, Martin O. Bergö

Kontaktinformation
För mer information kontakta: Docent Martin Bergö, telefon: 031-342 78 58, e-post: martin.bergo@wlab.gu.se

Resultaten tyder på att skolsocialt arbete präglas av oklarheter och olika syn när det gäller vem som ska göra vad. Det finns en tydlig trend mot centraliserade och specialiserade elevvårdsresurser. Denna trend tycks hänga samman med en ökad inriktning mot konsultativt arbete till lärare för den särskilda elevvårdspersonalen.

Samarbetet kan dock upplevas som ineffektivt av elevvårdspersonalen när lärare inte lever upp till den förväntade rollen som konsultand. En strävan efter att elevvårdspersonalen ska arbeta konsultativt via lärarna kan kontrasteras mot lärarnas önskemål om stöd i form av direkta och konkreta insatser. Ett exempel från en intervju med en skolpsykolog är belysande: ”Ett ärende vi har nu där en lärare är jättebesviken på oss för att det aldrig händer något. Och vi är besvikna på honom för att det aldrig händer något”. Från elevvårdspersonalen i fallstudierna uttrycktes att konsultationerna kan upplevas som ineffektiva när lärarna inte vill involveras i arbetet med eleven, vilket gör det svårt att arbeta med klassrumssituationen.

Resultaten tyder också på att det finns anledning att granska skolornas rutiner och förhållningssätt när det gäller föräldrars och elevers delaktighet i elevvårdsarbetet kring enskilda elever.

Åsa Backlund menar att man utifrån resultatet kan ifrågasätta om skolornas möjligheter att erbjuda eleverna adekvat stöd kan anses likvärdiga eftersom resurserna varierar så kraftigt från skola till skola. Avhandlingen väcker också viktiga frågor; dels om vem elevhälsans resurser ska vara till för och hur de ska användas, dels om vad som ska ingå i lärarnas elevvårdsansvar samt vilken slags kunskap och stöd de behöver för detta uppdrag.

Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta Åsa Backlund, Institutionen för socialt arbete – Socialhögskolan, tfn 08-16 25 11, mobil 070-464 74 39, e-post Asa.Sjoberg-Backlund@socarb.su.se


Internationellt kallas det Telephone-Linked Care (TLC). Det fungerar så att patienten ringer upp systemet eller blir uppringd enligt ett i förväg uppgjort schema. En vänlig röst talar med patienten om hur somatiska sjukdomar som astma, diabetes, högt blodtryck, eller beteendeförändringar i till exempel diet, motion eller rökning kan hanteras. Patienten kommunicerar och väljer övningar genom att trycka på telefonknapparna.

Det svenska systemet för telefonstöd har utvecklats vid Karolinska Institutet, under ledning av psykologen Anne H Berman. Systemet ska nu börja användas av patienter inom rättspsykiatrins öppenvård i Stockholmsområdet. Den stora innovatören inom telemedicin är dock Robert H Friedman, professor i medicin och folkhälsa vid Boston Medical Center i Boston, som arbetat med TLC i 20-års tid.

– Robert Friedmans forskning visar att patienter uppfattar systemet som bra och lämpligt stöd i vardagslivet, säger Anne Berman.

I slutet av maj besöker professor Friedman Sverige. Då håller han ett antal öppna seminarier, bland annat på Karolinska Institutet. Professor Friedmans besök finansieras av Forskningsrådet för arbetsliv och samhälle (FAS).


Datum och plats för seminarierna:

Måndag 28 maj kl. 13-16 på Karolinska Institutet
Institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME).
Karolinska Institutet campus Solna, Berzeliuslaboratoriet på Berzelius väg 3, plan 4, sal 40/41.
Mer information: Uno Fors, prefekt, uno.fors@ki.se, 08-524 871 31.

Onsdag 30 maj kl. 13-16 på Linköpings universitet
Institutionen för beteendevetenskap. Sal D 31.
För vägbeskrivning, se: http://www4.student.liu.se/map/index.pl?room=D31.
Mer information: Per Carlbring, docent, per.carlbring@ibv.liu.se, 070-284 25 58.

Torsdag 31 maj kl. 9-12 på KTH
Institutionen för människa och datorinteraktion.
Huvudbyggnaden på KTH Campus på Valhallavägen i Stockholm.
Lindstedtsvägen 5, Seminarierum 4423, plan 4.
Mer information: Ann Lantz, docent, alz@nada.kth.se, 08-790 68 17.

För mer information om:
TeleCoach™ och professor Friedmans besök, kontakta:
Anne H Berman, fil dr, leg psykolog, 070-424 53 60, anne.h.berman@ki.se eller
Pressekreterare Sabina Bossi, 08-524 60 66, 070-614 60 66, e-post sabina.bossi@ki.se

TLC-system i Sverige, TeleCoach™, se: http://ki.se/tlc
TLC-system i USA, se: www.misu.bmc.org

Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och information medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se

Nära 100 000 patienter i Sverige får Waran, främst i samband med förmaksflimmer, insättning av konstgjorda hjärtklaffar och blodpropp i vensystemet. Särskilt under de fyra första veckorna av behandlingen kan stora besvär uppstå. Vissa patienter får för höga doser vilket leder till blödningar, andra får för låga doser med risk för proppbildning. Det kan krävas många besök på antikoagulationsmottagningen innan man finner den rätta dosen.

– Genom att ta ett blodprov och fastställa vilken genetisk variant patienten har, kan man ge rätt dos från början, säger Abdimajid Osman, doktorand i klinisk kemi som nu lägger fram sin doktorsavhandling – nr 1000 sedan Hälsouniversitetets start.

Waran är ett handelsnamn för substansen warfarin, som förtunnar blodet genom att hämma återvinningen av vitamin K och på så vis fördröja koagulationen. Den gen som styr detta kallas VKORC1 och förekommer i fyra varianter. Osman och hans medarbetare har studerat förekomsten av de olika varianterna hos en grupp patienter som stått på Waran under en längre tid och jämfört med deras journaler.

Bland dessa identifierades en grupp som markant skilde sig genom att ha fått betydligt lägre doser – ned till en tiondel – av läkemedlet än de övriga. De hade också haft svårigheter att uppnå stabila värden och gjort fler besök på antikoagulationsmottagningen. Det visade sig att den gruppen hade en genvariant som förekommer hos cirka 20 procent av den svenska befolkningen.

– Vi har därför konstaterat att en del av de problem som är förenade med waranbehandling kan förklaras av denna genvariant, säger Abdimajid Osman.


Avhandlingen Studies of warfarin treatment with emphasis on inter-individual variations and drug monitoring läggs fram vid disputation fredag 1 juni.

Kontaktinformation
Abdimajid Osman 013-223260, 0739-434382, Majid.Osman@lio.se

– Resonemanget om konkurrenssituationen mellan mat och bioenergi har tidigare ofta förts på ett alltför förenklat vis, utan tillräckligt mycket hänsyn till vare sig konkreta ägarförhållanden eller ekonomiska mekanismer. Vi har nu tagit med detta i vår analys, säger Daniel Johansson. Han är en av författarna bakom rapporten som ingår i hans kommande doktorsavhandling.

Tidigare resonemang byggde ofta på antagandet att energigrödor skulle odlas på så kallad överbliven mark alternativt lågproduktiv betesmark, som inte används till åkermark. Men enligt Daniel Johansson finns det i realiteten ganska små arealer överbliven mark. Den används istället för bete eller för småskaligt hushållsjordbruk, särskilt i utvecklingsländer där bönderna oftast saknar formell äganderätt.

En annan viktig aspekt är att i en marknadsekonomi så bestämmer den enskilde bonden eller företaget var grödorna ska odlas, troligen efter principen vad som ger högst vinst. Är det mer vinstgivande att odla energigrödor på åkermark än på tidigare betesmark kan man vänta att plantagen tar plats just på åkermarken.

I rapporten analyseras sambandet mellan pris på utsläpp av CO2 och betalningsviljan för bioenergi, vilket i sin tur resulterar i en viss markanvändning och vissa priser på jordbruksprodukter. Analysen har gjorts med hjälp av en energi-jordbruk-ekonomi modell för förhållanden i USA, där de givna förutsättningarna baseras på dagens situation och på antaganden om en framtida utveckling inom energisektorn och jordbruket.

Resultatet är tydligt: Modellen visar en kraftig ökning av spannmålspriser, en fördubbling inom tre-fyra decennier, som en följd av att energigrödor tar plats på både åkermark och betesmark. Den minskade betesdriften, till följd av expansionen av energigrödor, leder till att mer foder måste odlas på åkermark.

– Anledningen till att energigrödor ökar på betesmark är att värdet på åkermark stiger, som en följd av markkonkurrensen, säger Daniel Johansson.

Då måste också den åkermark som används till matproduktion utnyttjas maximalt, med till exempel betydligt mer gödsling. Risk finns även att ekosystemen påverkas negativt till följd av ökat läckage av näringsämnen och expansion av odlingarna in i naturområden.

– Grundförutsättningen för expansion av energigrödor liknar förmodligen den för expansion av exportgrödor som sojabönor och palmolja, som har haft många negativa effekter, säger Daniel Johansson.

Att markpriserna och markkonkurrensen ökar kan vara bra för enskilda bönder med tydliga äganderätter eftersom deras lönsamhet ökar. Men risken är stor att småskaliga bönder utan formell äganderätter kan förlora sin utkomst.

Ökade matpriser beräknas ha en marginell effekt för den genomsnittlige konsumenten i I-länder. Däremot kan det vara betydligt värre för befolkningen i utvecklingsländer, där stora delar lägger 50 procent eller mer av sin inkomst på mat.

Rapporten ”A scenario based analysis of land competition between food and bioenergy production in the US” har publicerats i tidskriften Climatic Change 2007, 82 ( 3-4 ) p. 267-291.

Den ingår i Daniel Johanssons doktorsavhandling som försvaras den 23 maj. Handledare är professor Christian Azar.

För mer information, kontakta:
Daniel Johansson, Fysisk resursteori, Chalmers
Tel: 031-772 31 25
E-post: danjoh@fy.chalmers.se