Träffa forskare från olika ämnesområden vid Göteborgs universitet och Chalmers som ger en bild av det aktuella forskningsläget. Seminariet fokuserar på lösningar på klimatproblemen med särskild tyngdpunkt på transporter som exempel. Seminariets upplägg ger stort utrymme för frågor och diskussion.
Program och medverkande forskare:
9.30 – 10.00 Registrering. Fika och smörgås
10.00-12.00 Forskarpresentationer och frågor:
Vilka lösningar finns för att förhindra allvarliga klimatförändringar?
Översikt av och introduktion till aktuell forskning.
John Holmberg, Fysisk resursteori, Chalmers
Vilken teknik ska vi satsa på idag för att få den bästa imorgon?
Bryggor till morgondagens tekniklösningar inom transportområdet.
Björn Sandén, Miljösystemanalys, Chalmers
Vad ska vi köra våra bilar på och hur kan vi transportera smartare?
Livscykelanalyser på förnybara och fossila drivmedel. Vilken roll spelar logistik för klimatet?
Magnus Blinge, Logistik och transport, Chalmers
Bevara skogen som kolsänka eller odla billiga biobränslen för västvärlden?
Markanvändning och konflikter kring klimatfrågan i ett globalt perspektiv.
Madelene Ostwald, Naturgeografi, Göteborgs universitet
Hur kan ekonomiska styrmedel och handel med utsläppsrätter minska utsläpp av växthusgaser?
Attityder till höjd koldioxidskatt och bensinskatt. Vad skulle hända om transportsektorn infogas i systemet för handel med utsläppsrätter?
Åsa Löfgren, Miljöekonomi, Göteborgs universitet
Varför gör vi inte mer när kunskapen finns?
Sociala dilemman och mänskliga beteenden i klimatfrågan.
Anders Biel, Miljöpsykologi, Göteborgs universitet
Läs mer om forskarna och deras presentationer>>
http://www.chalmers.se/gmv/SV/aktuellt/kalendarium/forskarpresentationer
12.00 – 13.00 Avslutande diskussion
13.00-ca 14.00 Ekologisk lunchbuffet, fortsatt diskussion med forskarna
Tid: Tisdag 8 maj kl 10.00 – ca 14.00
Plats: Ekocentrum, Aschebergsgatan 44, Göteborg
Arrangörer: Göteborgs miljövetenskapliga centrum, GMV, Chalmers informationsavdelning, Göteborgs universitets informationsenhet
Anmälan:
Om du vill vara säker på att få lunch, anmäl senast måndag 7 maj kl 12.00 till:
info@gmv.chalmers.se
Ange namn, redaktion/motsvarande, samt eventuella önskemål om kost. Du kan också skicka med frågor som vi förmedlar vidare till forskarna före seminariet.
Seminariet är kostnadsfritt för journalister.
Kontaktpersoner:
Sofie Hebrand, Chalmers informationsavdelning,
Tel 031-772 8464
sofie.hebrand@chalmers.se
Henrik Axlid, Göteborgs universitets informationsenhet,
Tel 031-786 2021
henrik.axlid@gu.se
Så kan det låta under onsdagen den 9 maj när Stockholms universitet arrangerar Levande Frågelådan för vetgiriga sjätteklassare. Syftet är att uppmuntra elevernas nyfikenhet inför naturvetenskap och naturvetenskapliga frågeställningar.
Totalt kommer ca 1000 elever att vara med och ställa frågor om allt mellan himmel och jord inom det naturvetenskapliga området. Forskarpanelen kommer att sättas ordentligt på prov! Åtta forskare inom olika naturvetenskapliga ämnesområden kommer att göra sitt bästa för att svara på ett urval av alla de kluriga frågor som skickats in av den unga publiken.
– Vi vill förankra naturvetenskapen hos de unga. Genom att ge uppskattning för barnens nyfikenhet och stimulera deras fantasi vill vi medverka till att eleverna får ett intresse för naturvetenskap och att de bär det med sig genom resten av sina studier, säger Marlene Lingard, informatör vid Stockholms universitet.
Media är hjärtligt välkomna att delta!
Tid: Onsdagen den 9 maj kl. 10:00-11:00, insläpp kl. 9:45
Plats: Aula Magna, Stockholms universitet
Kontaktinformation
Kontaktpersoner: Marlene Lingard, tfn 08-16 35 92, mobil 070-422 15 19, e-post marlene.lingard@natkan.su.se eller
Andreas Bergfeldt, tfn 08-16 39 04, mobil 070 – 228 61 60, e-post andreas.bergfeldt@natkan.su.se
Studien utgår från tanken att det är först när dramatiska krishändelser inträffar som stora politiska förändringar blir möjliga. Daniel Nohrstedt har bland annat använt sig av nyligen offentliggjorda dokument för att studera efterspelet till de två stora kriserna inom svensk kärnkraftspolitik. Han har bland annat studerat protokoll från den socialdemokratiska partistyrelsens möten. Avhandlingen visar att kriser snabbt blir föremål för tolkningstvister, vilket också delvis förklarar krisens roll i det politiska beslutsfattandet.
– Tjernobylolyckan tolkades till exempel på helt olika sätt av kärnkraftsförespråkare och -motståndare. Medan förespråkarna pekade på skillnader mellan svensk och sovjetisk reaktorsäkerhet såg motståndarna olyckan som ännu ett exempel på kärnkraftens risker, förklarar han.
Daniel Nohrstedt har ägnat särskild uppmärksamhet åt den socialdemokratiska partilednings agerande, och visar hur partipolitisk hänsyn spelade en roll i det energipolitiska efterspelet till såväl Three Mile Island 1979 som Tjernobyl 1986. Olyckornas effekt på kärnkraftsopinionen och på stödet för det egna partiet diskuterade internt på ett tidigt plan, och osäkerheten som fanns i såväl partiet som samhället efter Three Mile Island-olyckan fick socialdemokraterna, som tidigare motsatt sig en folkomröstning i kärnkraftsfrågan, att ändra sig. Efter Tjernobyl var situationen en annan – den omedelbara analysen visade att olyckan inte direkt hotade partiets ställning, och partiledningen bedömde att en förtroendeingivande hantering av krisen skulle kunna stärka partiet.
– Det var bakgrunden till den utredning som tillsattes efter Tjernobyl och som möjliggjorde en förhållandevis öppen lärandeprocess, där erfarenheterna av olyckan och dess konsekvenser för svensk energipolitik studerades grundligt, berättar Daniel Nohrstedt.
Han menar att den politiska nyttokalkylen spelar stor roll för de beslut som fattas i kölvattnet av en kris. Hur lärdomarna tas om hand av det politiska systemet styrs till exempel av om krisen utgör ett allvarligt politiskt hot mot inflytelserika politiska aktörer.
– Fallstudierna visar att allvarliga kriser kan utlösa en politisk överlevnadsinstinkt och leda till dramatiska svängningar, medan mindre hotfulla kriser följs av ett mer rutinmässigt politiskt agerande. Vilken politisk sektor som drabbas har också betydelse, säger Nohrstedt.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Daniel Nohrstedt, 018-471 11 47, 073-650 33 01, e-post: Daniel.Nohrstedt@statsvet.uu.se
Initiativet togs i slutet av mars, i samband med att samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden beviljade medel för att göra Lars Grönviks avhandling i sociologi tillgänglig som talbok. Samtidigt beslöt nämnden att utreda ifall det är möjligt att göra alla avhandlingar vid fakulteten tillgängliga enligt DAISY-systemet.
DAISY står för digitalt audiobaserat informationssystem, en digital teknik som strukturerar text och annan typ av data för att hjälpa bland annat synskadade att läsa och navigera i texten. Ljudfilen är kopplad till en avancerad form av talsyntes, med hjälp av vilken användaren enkelt kan bläddra mellan rubriker, hoppa direkt till ett önskat avsnitt, söka efter sidnummer och sätta egna bokmärken. Formatet kan läsas av en vanlig dator som har ett läsprogram.
– På samma sätt som man idag kan ladda ned en pdf-fil av de flesta avhandlingar via universitetets avhandlingsdatabas hoppas vi att man i framtiden skall kunna ladda hem en DAISY-fil av den, berättar utbildningsledare Peter Liljenstolpe vid kansliet för humaniora och samhällsvetenskap som leder utredningen.
Tanken är att de avhandlingsmanus som doktoranderna levererar automatiskt ska konverteras till DAISY-formatet av Talboks- och punktskriftsbiblioteket. Biblioteket ser till att personer med läshandikapp får tillgång till anpassade medier, och har bland annat i uppdrag att ge högskolestuderande med funktionshinder tillgång till anpassad studielitteratur.
– För oss är det i första hand en rättvisefråga att alla skall ha samma möjlighet att ta del av vår forskning. I andra hand handlar det givetvis om att svara upp mot universitetets tillgänglighetsplan, säger Peter Liljenstolpe.
För mer information, kontakta utbildningsledare Peter Liljenstolpe vid kansliet för humaniora och samhällsvetenskap, 018-471 19 52, e-post: Peter.Liljenstolpe@uadm.uu.se
Oklart vad forskare och myndigheter menar med funktionshinder
Då välfärdsstatens myndigheter och handikappforskare studerar levnadsvillkoren för personer med funktionshinder kommer man ofta till vitt skilda resultat, vilket i sin tur beror på hur man har definierat gruppen funktionshindrade. Det konstaterar Lars Grönvik i sin avhandling, som granskas vid Uppsala universitet den 4 maj.
Grönvik visar att det finns olika metoder för att definiera funktionshinder. Funktionella definitioner utgår från personers funktionsförmåga, medan en subjektiv definition har utgångspunkt i den enskildes egen uppskattning av om hon eller han är funktionshindrad. Ibland används också en administrativ definition, det vill säga data från myndigheters register över personer som mottar stöd till funktionshindrade.
– Det här innebär i praktiken att när forskare och myndigheter presenterar resultat som rör kategorin funktionshindrade kan det finnas stora skillnader i denna kategori mellan olika studier, säger Lars Grönvik.
Generellt visar de studier där man har använt en administrativ definition på sämre levnadsvillkor för personer med funktionshinder än övriga studier. Om man till exempel ser på andelen förvärvsarbetande och utgår från en funktionell definition har runt 70 procent arbete. En administrativ definition ger ett resultat på endast 7 till 9 procent, visar avhandlingen.
– I den här typen av studier saknas idag alltför ofta resonemang om hur valet av definition har skett, varför en viss definition har valts framför andra och hur detta val kan ha påverkat resultaten. Det behövs en större metodologisk medvetenhet om vad dessa skillnader får för effekter, menar Lars Grönvik.
För att göra forskningsresultaten så tillgängliga som möjligt har varje tryckt exemplar av avhandlingen försetts med en cd-romskiva där hela arbetet finns i en DAISY-version. Dessutom finns en sammanfattning på lättläst svenska med både i den tryckta och i den digitala versionen av avhandlingen.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Lars Grönvik, 08-555 537 30, 073-981 99 24, e-post: lars.gronvik@socialstyrelsen.se
Kjell Dahl är specialistläkare vid Södersjukhuset. I sin avhandling presenterar han immunoterapi som ett alternativ till kirurgi och cytostatika – cellgifter – vid behandling av spridd tjocktarmscancer. Metoden har inga biverkningar och kan rädda och förlänga livet på svårt sjuka patienter.
Cancertumörer i tjocktarmen sprider sig i kroppen via det lymfatiska systemet och passerar via lymfkärl till lymfkörtlarna. Den första lymfkörteln som passeras brukar kallas för portvaktskörtel – sentinel node – från vilken lymfan sprider sig vidare åt olika håll i kroppen. Portvaktskörteln är därför en bra indikator på om cancern har spridit sig. I lymfkörtlarna finns lymfocyterna som är en del av immunförsvaret. Olika lymfocyter reagera med olika inkräktare i kroppen och dödar inkräktaren.
Forskarna har lyckats identifiera portvaktskörtlarna och där hittat de lymfocyter som bekämpar cancertumörer vid tjocktarmscancer. De har också lyckats särskilja lymfocyterna och odlat dem utanför kroppen – in vitro – och genom blodtransfusion återinföra dem i patienter och på sätt stärka immunförsvaret. Behandlingsformen kallas immunoterapi och har inte medfört några biverkningar eftersom det handlar om kroppens eget material.
– Patienter som behandlats med den här metoden har klarat sig bättre än patienter som behandlats på sedvanligt sätt. Hos några patienter gick tumören tillbaka helt. Den genomsnittliga livslängden för patienter med svåra former av spridd tjocktarmscancer förlängdes från mindre än ett år i genomsnitt till drygt två och ett halvt år, säger Kjell Dahl.
Forskarna har också upptäckt att det går att identifiera den första dränerande lymfkörteln till dottersvulster från en tumör – metastaser – och även dessa lymfkörtlar innehåller tumörreaktiva lymfocyter. Dessa körtlar kallas för metinel nodes och även i dessa fall kan man isolera och odla lymfocyterna in vitro och återge dem till patienten.
Kjell Dahl betonar att studien är begränsad, men även att indikationerna är goda. Nu går man vidare med bredare försök i en stor multicenterstudie i regi av företaget SentoClone som specialiserat sig på immunoterapi.
Avhandling: ”Human colorectal cancer: Experimental staging and therapeutics”, Kjell Dahl, Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Kjell Dahl, specialistläkare i kirurgi
Tel: 08-616 23 94, 073-661 88 46
E-post: kjell.dahl@sodersjukhuset.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95, 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Sara Strandberg, 29 år, disputerade 9 mars 2007 på en avhandling med titeln “Measurements on the top quark pair production cross section and estimate of the DO silicon detector lifetime”, se
Kontaktinformation
För ytterligare information:
Bibi Pehrson, Naturvetenskapliga fakultetskansliet, tfn 08-16 22 92, e-post bpehrson@natkan.su.se
Sara Strandberg, Elementarpartikelfysik, tfn 08-5537 8669, mobil 070-265 63 64, e-post sara@physto.se
Hur läkemedel transporteras och bryts ner i hästens kropp har Lena Olsén vid SLU forskat kring under några år. Studierna har nu resulterat i en avhandling vid institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap vid SLU. Avhandlingen innehåller nya rön om såväl antihistamin vid allergiska reaktioner som penicillinchock.
-Hästar skiljer sig mycket både från andra djurslag och från människor när det gäller upptag av läkemedel, säger Lena Olsén. Många mediciner som används till andra djurslag bryts ner väldigt snabbt i hästens tarm och ger inte alls den effekt man förväntar sig. Därför är det viktigt att testa mediciner på rätt djurslag innan man börjar använda dem.
Hästar som utvecklat allergi har behandlats med antihistamin trots att det inte finns något godkänt preparat för djurslaget häst. Hos människa med allergiska problem har mediciner med substansen fexofenadin använts med stor framgång.Lena Olsén gjorde därför studier för att undersöka om fexofenadin även fungerade på häst.
Hon gjorde bland annat upprepade pricktester på hästarnas halsar och mätte halterna av medicinen genom blodprov. Det visade sig dock att medicinen togs upp väldigt dåligt från hästarnas tarmar.
-När jag istället testade substansen cetirizin mot den allergiska reaktionen fick jag mycket bra resultat. Det togs upp bra av hästarna när de fick tabletter via munnen och hade en väldigt bra effekt även vid låga nivåer. Upptaget av cetirizin ökade när hästarna hade fått avmaskningsmedlet ivermektin 12 timmar innan. Vi såg inga biverkningar hos någon häst.
PROV FRÅN HÄSTENS TARM
Innan Lena Olsén gjorde de mer tillämpade studierna inom avhandlingsarbetet började hon med grundläggande forskning. Syftet var att studera ett enzym, CYP3A, som bryter ned flera olika typer av läkemedel i tarmen. En stor mängd prover togs från tarmväggen på nyss slaktade hästar. Då en häst har 25-30 meter tarm var det ett tidsödande arbete att kartlägga hur och var i tarmen enzymet fungerar.
– Vi tittade på var enzymet finns i tarmarna, var genen som kodar för enzymet finns, och hur effektivt det är. Vi såg att det var höga nivåer i början av tunntarmen, vilket innebär att mediciner kan brytas ned direkt där, och därför aldrig kommer ut i blodet så att det kan fördelas ut i kroppen och göra verkan.
– Detta kan förklara varför det är svårt att hitta mediciner som är effektiva till hästar. De kan helt enkelt bryta ner dem innan de hinner verka, säger Lena Olsén.
BEHANDLING KAN GE CHOCK
I avhandlingen ingick även studier varför hästar kan drabbas av chock när de medicineras med penicillin. Reaktionerna hos hästarna kan vara ganska lindriga såsom lättare utslag eller svettningar, men det förekommer varje år att någon häst reagerar så kraftigt att den dör. Dessa reaktioner kommer oftast i samband med själva injektionen eller strax efter. Chocken kan inträffa när som helst under behandlingsperioden.
Via upprop i fackpress fick Lena Olsén kontakt med hästägare vars hästar drabbats av penicillinchock. Det visade sig vara betydligt fler hästar än vad som rapporterats in via veterinärer, trots att så pass allvarliga biverkningar ska anmälas.
– Helt klart verkar det vara så att vissa hästar får en reaktion på tillsatsen av prokain i penicillinet. Vid injicering kan prokain av någon anledning komma ut för snabbt i blodet och det klarar inte alla hästar av att bryta ner tillräckligt fort.
Prokainet är tillsatt för att fördröja penicillinets väg ut i kroppen. I annat fall skulle hästarna behöva injiceras tre gånger per dag i cirka en vecka, vilket skulle vara svårt att realisera. Hästar som drabbats av chock tycks dessvärre riskera att så sker även i framtiden om de medicineras igen med penicillin.
De nya rönen om penicillinchock har väckt stor uppmärksamhet bland hästägare. Men även tillverkarna av medicin tycks ha tagit studierna på stort allvar. Ett nytt preparat som inte innehåller prokain har utvecklats men än så länge är det bara godkänt för kor.
Lena Olsén, institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap, SLU försvarar sin avhandling Drugs in Horses: Pharmacokinetics and Pharmacodynamics fredag 4 maj
Pressbild på Lena Olsén finns att hämta på www.slu.se/pressrum under pressmeddelanden
För mer information:
Lena Olsén, institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap, SLU 018-67 31 76
070-633 26 65
Lena.olsen@bvf.slu.se
Cellen kan ses som en mycket avancerad fabrik med pyttesmå delar som alla har sin specifi ka roll. För att maskineriet ska fungera krävs transport av olika komponenter och färdiga produkter till rätt plats. De molekylära motorerna är viktiga eftersom de kan transportera laster längs de vägar som är en del av cellens skelett. På de olika vägarna, bestående av aktintrådar och mikrotubuli-spår kan, beroende på motor, lasten transporteras åt ena eller andra hållet. Molekylära motorer åstadkommer också den kraft och rörelse som musklerna utvecklar. En och en flyttar sig dessa motorer bara några miljarddels meter och utvecklar en kraft motsvarande en vikt på några hundra miljondels gram, men tillsammans kan de skapa den kraft och rörelse som muskeln behöver.
– Aktin i muskeln bildar långa trådar som myosin- molekylerna kan dra i, eller vandra fram längs, säger Mark Sundberg. Jag renat fram proteinerna och studerat dem i en artifi ciell miljö. Märkning av aktin gör att de blir självlysande och kan på så sätt ses i ett mikroskop. Genom att studera rörelsen av aktintrådar kan jag se hur proteinerna i en muskel samarbetar.
Under studierna i hur aktin och myosin agerar har även designade transportsystem med dessa proteiner skapats. Ett helt transportsystem med dess olika delar ryms på tvärsnittet av ett hårstrå. För att transportera laster kan dessa fästas till aktintrådar som kan frakta lasten till bestämda positioner på en yta. Transportsystemet kan till exempel användas för att spåra små mängder av en substans i mycket små provvolymer.
– Min förhoppning är att resultaten i denna avhandling bidrar till att utveckla användbara mikroskopiska system, till exempel ett helt analyssystem på ett mikrochip, säger Mark Sundberg. Dit är det fortfarande en bit kvar men på vägen lär vi oss också mer om hur naturen konstruerat molekyler med specifika funktioner. På längre sikt skulle detta också kunna leda till att vi kan designa och producera molekylära maskiner med mönster från biokemiska konstruktionsprinciper i levande celler.
Avhandlingen heter ”Actomyosin interactions on surfaces and guided actin filament transport for hybrid bionano devices”. Disputationen äger rum fredagen den 11 maj kl 09.30, Sal 2007, Västergård, Smålandsgatan 24, Kalmar. Opponent är Professor Henry Hess, University of Florida, USA.
Kontaktinformation
Mark Sundberg
tel: 0480-44 61 91
mobil: 070-7344207
e-post: mark.sundberg@hik.se
Tid: Fredag den 11 maj kl. 8.00-16.15
Plats: Berzeliusväg 3, Karolinska Institutet campus Solna
Program
08.00-08.30 Registrering samt kaffe och smörgås
08.30-08.45 Inledning
08.45-09.15 Barnmisshandel
Olof Flodmark, professor och en av initiativtagarna till MIO-gruppen
09.15-09.45 Tillfällig benskörhet, finns det?
Eva Åström, överläkare och specialist i barnneurologi
09.45-10.15 Vaccinreaktion eller fysisk misshandel?
Margareta Blennow, barnhälsovårdsöverläkare
10.15-10.45 Kaffe
10.45-11.15 Doktorns roll som sakkunnig och vittne i rättsprocessen-rättsintygets värde
Petra Almqvist, chefsöverläkare vid Rättsmedicinalverket
11.15-12.00 Medicinsk bevisning ur rättsväsendet perspektiv
Justitieråd Johan Munck, åklagare Marianne Ny och advokat Ghita Hadding-Wiberg
12.00-13.00 Lunch
13.00-15.30 The irresponsible expert testimony
Robert Reece,Clinical Professor of Pediatrics & Brian Holmgren, Prosecuting attorney
15.30-16.00 Paneldiskussion
16.00-16.15 Avslutning: Generaldirektör för Brottsoffermyndigheten, Margareta Bergström
Arrangör: Mio-gruppen vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset och vid Karolinska Institutet i samarbete med: Brottsoffermyndigheten, Sveriges Advokatsamfund, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket, Rättsmedicinalverket och Svensk Förening för Neuroradiologi.
För mer information kontakta:
Olof Flodmark, processor vid Karolinska Institutet och en av MIO-gruppens grundare.
Tel: 08-517 721 08, 08-517 734 38, 070-729 21 08
E-post: olof.flodmark@karolinska.se
Björn Tingberg, sjuksköterska på barnakuten och aktiv i MIO-gruppen.
Te: 08-517 766 28, 073-966 18 71
E-post:bjorn.tingberg@karolinska.se
Pressekreterare Sabina Bossi
Tel: 08-524 860 66, 070-614 60 66
E-post: sabina.bossi@ki.se
Tid: Fredag 11 maj 2007, kl. 10-17
Plats: De Geersalen, hus Y, plan 2, Geovetenskapens hus, Stockholms universitet
Syftet med seminariet är att belysa hur EU-medlemskapet har påverkat och påverkar svensk miljörätt.
Inför omröstning 1994 diskuterade såväl ja- som nejsidan framför allt i vilken mån EU-medlemskapet skulle hindra Sverige från att driva en – som det uppfattades från svensk horisont – mer långtgående miljöpolitik än övriga Europa. Men var detta en riktig problembeskrivning? Har EU-medlemskapet försvårat för Sverige att driva en progressiv linje? Eller har Sverige på eget bevåg valt att bara lägga sig precis över den ribba som behövs för att uppfylla europeiska miljö- och hälsoskyddsregler? I vissa fall, kanske knappt ens det? Hur ser möjligheterna ut i framtiden, med ny europeisk lagstiftning om kemikalier? Hur hanterar miljödomstolarna den europeiska lagstiftningen?
Talare och tidsplan, se nedan.
Lunch ingår.
Tidplan
9.30-10.00 Kaffe
10.00-12.00 Session I:
Övergripande utvärderingar av EU-medlemskapet och svensk miljörätt
Moderator: Jonas Ebbesson
10.00-10.30 Staffan Westerlund, Juridiska institutionen, Uppsala universitet
10.30-11.00 Per Bergman, Kemikalieinspektionen
11.00-11.30 Said Mahmoudi, Juridiska institutionen, Stockholms universitet
11.30-12.00 Diskussion
12.00-13.30 Lunch
13.30-15.30 Session II:
Erfarenheter och utmaningar: specifika teman
Moderator: Jonas Ebbesson
13.30-14.00 David Langlet, Juridiska institutionen, Stockholm universitet: Svensk kemikaliekontroll före och efter ”REACH”
14.00-14.30 Anna Tiberg, Lantbrukarnas riksförbund: EG-rättens påverkan på svensk miljörätt
– ett utredarperspektiv
14.30-15.00 Kaffe
15.00-15.30 Ulf Bjällås, Miljööverdomstolen: EG-rätt i miljödomstolarna
15.45-17.00 Session III: Paneldiskussion
Panel: Karolina Ardesjö Lundén, Svenska Naturskyddsföreningen, Per Molander, Mannheimer Swartling Advokatbyrå, Malou Larsson, Juridiska institutionen, Stockholms universitet, Ulf Bjällås, Miljööverdomstolen
Moderator: Jonas Ebbesson
Kontaktinformation
För obligatorisk pressackreditering kontakta Johannes Wickbom senast tisdagen den 8 maj 2007.
Tfn 08-16 21 47, e-post johannes.wickbom@juridicum.su.se
– Det är första gången som en tydlig åldersgräns definierats där vi kan se att risken för cancer ökar kraftigt om inte operationen görs i tid. En skarp gräns går vid trettonårsåldern, säger docent Olof Akre, som lett studien.
En av de vanligaste medfödda missbildningarna är att pojkar föds med bara en testikel i pungen. Den andra ligger då vanligtvis kvar i ljumsken. Med ett kirurgiskt ingrepp rättas felet till. Sedan tidigare vet man att missbildningen ökar risken för såväl infertilitet som testikelcancer.
I studien, som presenteras i New England Journal of Medicine, ingick nästan 17 000 män i Sverige som 1964 till 1999 opererats för icke nedstigen testikel. Uppgifter har hämtats från patientregistret och följts upp via Cancerregistret. 56 fall av testikelcancer konstaterades under den aktuella perioden. De som opererades före tretton års ålder löpte en drygt fördubblad risk att insjukna i cancer jämfört med den allmänna befolkningen. Om ingreppet gjordes efter tretton års ålder var risken drygt fem och en halv gång så stor.
– Det tycks vara viktigt att korrigera missbildningen före puberteten. Vi studerar nu vidare hur fertiliteten påverkas beroende på tidpunkten för operation. Enligt dagens rekommendationer bör ingreppet göras före ett års ålder, säger Olof Akre.
Testikelcancer drabbar cirka 250 män om året i Sverige och är den vanligaste cancerformen hos unga män. Mer än 95 procent av dem som insjuknar botas genom kirurgisk och onkologisk behandling.
Studie:
“Age at Surgery for Undescended Testis and Risk of Testicular Cancer”
Andreas Pettersson, Lorenzo Richiardi, Agneta Nordenskjold, Magnus Kaijser och Olof Akre
New England Journal of Medicine, 3 maj 2007
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Docent Olof Akre,
Institutionen för medicin Solna
Tel: 08- 517 793 24
Mobil: 070-964 04 04
E-post: olof.akre@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 83895
Mobil: 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Samhällets relationer till djur är motsägelsefulla. Samtidigt som djur utnyttjas för människans syften, måste utnyttjandet legitimeras genom uppfattningar om att djuren tas väl omhand och får sina naturliga behov tillgodosedda. Gymnasieskolans djurvårdarutbildningar förbereder för
yrken där djur används för många olika syften. Genom avhandlingen framkommer att vetenskaplig kunskap om djur ligger till grund för elevernas utbildning, men att den kunskapen inte i sig själv utgör tillräckligt motiv för att legitimera utnyttjandet.
Avhandlingen, som bygger på ett års fältstudier och intervjuer med elever och lärare, visar på olika strategier som skolan tillämpar för att motivera djurutnyttjande inom till exempel animalieproduktion och djurförsök. Etiska diskussioner som uppstår kring djur neutraliseras ofta, särskilt om ”kontroversiella” åsikter vädras. Samtidigt strävar skolan efter att låta eleverna behålla en självuppfattning som moraliska och medkännande aktörer gentemot djur.
– Skolan agerar utifrån en dubbel agenda, säger Helena Pedersen. Vid sidan av det formella målet att förmedla ett vetenskapligt förhållningssätt gentemot djur, socialiserar skolan till acceptans av att djur görs tillgängliga för människans syften, trots motstånd bland vissa elever och lärare. Det förekommer inte bara inom djurvårdarprogrammen, utan även i teoretiska program utan djurvårdarprofil.
Sett i ett historiskt perspektiv påminner samhällets argument för att motivera djurutnyttjande om de argument som använts för underordning av vissa grupper av människor som i olika avseenden ansetts avvikande eller mindre värda. Då djuretiska aspekter diskuteras i skolan ges sådana samband sällan utrymme att utvecklas.
– Eleverna undanhålls möjligheten att se på sina kunskaper ur ett brett och kritiskt perspektiv,säger Helena Pedersen.
Avhandlingens analyser kan ge vägledning för utveckling av undervisning, läromedel, lärarutbildning och läroplaner med nya kritiskt pedagogiska förhållningssätt där relationen till både djur och människor sätts in i ett sammanhang och problematiseras.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Helena Pedersen, 0730-85 17 61, 08-645 46 49, hpedersen56@hotmail.com
Avhandlingen ”The School and the Animal Other. An ethnography of human-animal relations in education” försvaras fredagen den 11 maj 2007, kl 13.00 i Kjell Härnqvistsalen, Pedagogen, hus A, Västra Hamngatan 25, Göteborg
Hos friska personer råder det balans mellan benuppbyggande och bennedbrytande celler, en balans som gör att skelettet kan växa och dess celler förnyas. Men hos patienter med osteopetros fungerar inte bennedbrytningen som den ska. Skelettet blir mycket tjockt men också skört, benmärgen trängs undan och nerver kommer i kläm. Barn med osteopetros blir ofta tidigt blinda, och lider både av anemi (lågt blodvärde), risk för blödningar, störd kalkomsättning m m.
– Många gånger upptäcks sjukdomen för att spädbarnen inte kan ammas. Det förtjockade skelettet gör att näsan täpps igen så att de inte kan andas och dricka samtidigt, säger Maria Johansson. Hon arbetar på Avdelningen för molekylärmedicin och genterapi i Lund.
Merparten av alla barn med malign osteopetros dör tidigt. Den enda möjliga behandlingen är tidig benmärgstransplantation. Men en sådan är bara verksam om det finns ett syskon vars vävnader liknar det sjuka barnets så mycket att det inte uppstår avstötningsproblem.
En behandling byggt på genterapi skulle vara ett sätt att kringgå detta hinder.
– Vid genterapi tar man ut patientens egna celler – i det här fallet blodstamceller – byter ut den skadade genen och sätter in cellerna igen. Eftersom det handlar om patientens egen vävnad uppstår ingen negativ reaktion. Vi har provat metoden i djurförsök med goda resultat, förklarar Maria Johansson.
Malign osteoporos är mycket ovanlig i Sverige; här föds ett barn med denna sjukdom bara vart tredje år. I Costa Rica däremot, vars befolkning är mindre än hälften av den svenska, föds det fyra-fem barn med sjukdomen varje år. Forskargruppen i Lund, som leds av docent Johan Richter, har ett samarbete med läkare i Costa Rica och har fått patientprover från dem för fortsatta försök.
Maria Johansson disputerar den 12 juni på en avhandling om sin forskning. Det pris hon fått heter Robert Schenk Research Prize och utdelas av IBRA, International Bone Research Association, vid ett möte i Bern den 11-12 maj. Priset är på 30 000 schweizerfranc, nära 170 000 kr.
Mer information Maria Johansson, tel 046-2220590, e-adress
Maria_K.Johansson@med.lu.se.
Trots att nya läkemedel genomgår omfattande kliniska prövningar innan de godkänns för utbredd användning måste arbetet med att kartlägga och utvärdera ett läkemedels biverkningsprofil fortsätta under hela dess livscykel. En viktig källa till information är rapporter av misstänkta biverkningsfall i vanlig klinisk verksamhet. WHO hanterar världens största databas i sitt slag med nära fyra miljoner biverkningsrapporter från 82 länder mellan 1967 och 2007. Beräkningseffektiva metoder för filtrering och mönsterigenkänning är ett viktigt stöd i granskningen av dessa rapporter.
– Biverkningsrapporter är av mycket varierande kvalitet och representerar inget slumpmässigt urval. De är därför olämpliga som grund för traditionella hypotestest. Däremot utgör de en ovärderlig källa till information för att formulera hypoteser om hittills okända läkemedel-biverkningssamband, säger Niklas Norén vid Matematiska institutionen, Stockholms universitet och WHO Uppsala Monitoring Centre.
Niklas Noréns avhandling består av fem vetenskapliga arbeten med som övergripande mål att möjliggöra mer effektiv kunskapsutvinning ur stora samlingar av biverkningsrapporter. Avhandlingen omfattar en metod för att upptäcka när fler än en rapport beskriver samma misstänkta biverkningsfall. Detta arbete har uppmärksammats internationellt och utsågs till bästa tillämpade bidrag vid ACM SIGKDD International Conference on Knowledge Discovery and Data Mining, i Chicago, 2005. En annan viktigt bidrag är en ny metod för att utifrån biverkningsrapporter identifiera misstänkta fall av oönskad läkemedelsinteraktion.
Avhandlingens titel: Statistical methods for knowledge discovery in adverse drug reaction surveillance
Ytterligare information
Niklas Norén är född och uppvuxen i Järbo, Gästrikland. Han har civilingenjörsexamen i teknisk fysik från Chalmers tekniska högskola sedan 2002 och filosofie licentiat-examen i matematisk statistik från Stockholms universitet sedan 2005.
Niklas Norén nås på tfn 018-656074, mobil 0702-278814, e-post niklas.noren@who-umc.org
För bild, kontakta Stockholms universitets presstjänst, tfn 08-164090, e-post press@su.se
1900-talets Europa har upplevt tre totalitära regimer som har satt sin prägel inom många områden inte minst i språken – Nazityskland, det fascistiska Italien och det kommunistiska Ryssland/Sovjetunionen. Det sovjetiska totalitära språket har även haft stort inflytande på politiska språk i andra östeuropeiska länder, som efter andra världskriget påtvingades att följa samma politiska utveckling som Sovjetunionen. Det kommunistiska partiet styrde Ryssland och Sovjetunionen i över sju decennier, vilket var betydligt längre tid än Mussolinis eller Hitlers styre (drygt 20, respektive 12 år).
– Det ryska språket påverkades därför i större grad av det officiella propagandaspråket än italienska och tyska efter Mussolinis och Hitlers regimer, berättar Ludmila Pöppel vid Slaviska institutionen, Stockholms universitet.
I sin doktorsavhandling har Ludmila Pöppel undersökt det totalitära språkets utveckling i Ryssland och Sovjetunionen och de förändringar som det politiska språket genomgick under 1920-1950-talet. Hon har analyserat ledarartiklar från tidningen Pravda, en tidning som under drygt sju decennier var tongivande för Sovjetunionens ideologi, politik och politiska språk, samt Pravdas paroller och rubriker från perioden 1917-1933.
– Ett politiskt system i landet återspeglas tydligt i det politiska språket. Att beskriva politiska språket innebär till stor del att beskriva den kulturella kontexten och själva systemet. Språkets utveckling är en sorts barometer som återspeglar det totalitära systemets utformande och förändringar, säger Ludmila Pöppel.
Hennes avhandling visar på flera förändringar i det sovjetiska politiska språket och stora olikheter mellan revolutionens språk och totalitärt språk i Sovjetryssland. 1920-talets politiska retorik i Sovjetryssland kännetecknades generellt av två drag – den vände sig ofta till läsarnas känslor och förnuft.
– Exempel på revolutionens språk var metaforer med betydelse av död, grymhet, destruktion och blod. Döden framställdes in i minsta detalj, ofta med sadistiska och masochistiska drag. Under 1930-talet minskade antal metaforer som betydde ”grymhet” och ”hårdhet”. De ersattes med metaforer som betydde ”skapande” och ”enighet”, berättar Ludmila Pöppel.
Epitet är en annan grupp som visade liknande förändringar. På 1920-talet förekommer ofta epitet med betydelse av hårdhet, grymhet och blodighet, som senare ersattes med ord som betydde ”stabilitet” och ”lovprisande” epitet. 1920-talets retorik var inte bara känsloladdad utan vände sig även till förnuftet, det vill säga ratio. Det rationella yttrade sig tydligt i artiklarnas komposition. Logiska resonemang, sådana som implikationer och logiska slutsatser, användes ofta i ledarartiklarna från 1920-talet.
– Att vända sig till läsarnas förnuft var visserligen en formell gest, men man skapade åtminstone en illusion av att läsaren var med i diskussionen och skulle övertygas. Sådan retorik brukar man förknippa med revolutionens språk, säger Ludmila Pöppel.
Både emotionella och logiska drag försvann successivt under 1930-talet och åren därefter.
– De ersattes med element som varken vände sig till känslor eller till logik. Det var upprepningar och klichéer, ett tungt språk som ofta förknippas med totalitärt politiskt språk, säger Ludmila Pöppel.
Avhandlingens titel: The Rhetoric of Pravda Editorials: a Diachronic Study of a Political Genre
Avhandlingen kan laddas ner på
http://www.diva-portal.org/su/theses/abstract.xsql?dbid=6765
Ytterligare information
Ludmila Pöppel, Slaviska institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-164383, mobil 073-1538085, e-post ludmila.poppel@slav.su.se.
Crohns sjukdom och ulcerös kolit är två kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar som framförallt drabbar unga människor under 30 år. Sjukdomarna kan ge krampartad buksmärta, diarré, feber och viktminskning. Över tusen personer får varje år någon av dessa diagnoser i Sverige. Sjukdomarna tros vara ärftliga, men de exakta orsakerna är än så länge okända.
– Behandlingen för dessa sjukdomar har förbättrats de senaste åren, men för att hitta bästa möjliga behandlingsmetod måste vi veta mer om orsakerna bakom, säger cellbiologen Tanya Karlson.
Tanya Karlson har studerat celler som kallas fibroblaster från möss med inflammerad tjocktarm. Fibroblasterna producerar proteiner som bygger upp bindväv. Avhandlingen visar att det finns mindre av en särskild aktiveringsmottagare på cellytan hos inflammerade fibroblaster.
– Trots att cellerna hade färre receptorer kunde vi se att de svarade betydligt starkare på aktiveringssignaler som går via dessa mottagare. De producerade också en högre mängd proinflammatoriska ämnen jämfört med fibroblaster isolerade från normal vävnad, säger Tanya Karlson.
Fibroblasternas ständiga aktivering kunde spåras till två olika faktorer som samverkar med varandra. Dessa så kallade transkriptionsfaktorer slår tillsammans på en stor mängd olika gener som ansvarar för produktion av ämnen som stimulerar fortsatt inflammation.
– Upptäckten ökar vår kunskap om att flera olika celltyper spelar en stor roll vid kronisk inflammation. Genom sin aktiverade karaktär kan fibroblasterna medverka till de sjukdomsskov som är typiska för dessa sjukdomar, säger Tanya Karlson.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för biomedicin, avdelningen för mikrobiologi och immunologi
Avhandlingens titel: Regulation of mucosal inflammation fibroblasts
Avhandlingen försvaras torsdagen den 10 maj, klockan 09.00, föreläsningssal Ivan Ivarsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Tanya Karlson, fil. mag, telefon: 031-786 63 34, e-post: tanya.karlson@immuno.gu.se
Handledare:
Medicine doktor Paul Bland, telefon: 031-786 63 23, e-post: paul.bland@immuno.gu.se
