Autism är ett funktionshinder som kan yttra sig på många olika sätt. Autism innebär svårigheter med socialt samspel, kommunikation och ofta även avvikande beteende.
– Diagnosen autism har blivit vanligare sedan början av 1980-talet och det beror på att man breddat definitionen av vad som är autism. Idag räknar man med att mellan en halv till en procent av alla barn har någon form av autism, säger psykologen Eva Billstedt.
I den omfattande populationsstudien ingår 108 personer mellan 18 och 40 år i Göteborg och Bohuslän som fick diagnosen autism som barn i slutet av 70-talet eller i början av 80-talet. Alla utom en hade fortfarande autism i vuxen ålder.
– Det är en grupp människor som har ett stort funktionshinder och många behöver mycket stöd både i hemmet och inom sin dagliga sysselsättning, säger Eva Billstedt.
Avhandlingen visar att en mindre grupp hade en lindrigare autism i vuxen ålder än när de var barn. Det karaktäristiska för dem var att de tidigt, redan före tre års ålder, börjat tala och kommunicera med andra människor.
Tillsammans med en kollega har Eva Billstedt besökt deltagarna i studien och även träffat deras anhöriga. De flesta av de vuxna personerna med autism visade sig bli förhållandevis bra omhändertagna, men många saknade lämplig sysselsättning.
– Vuxna med autism behöver en strukturerad vardag och aktiviteter som anpassas efter varje persons förutsättningar. Nästan 20 % saknade lämplig sysselsättning och en individuellt anpassad sysselsättning måste bli en självklar rättighet för denna grupp, säger Eva Billstedt.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för psykiatri och neurokemi
Avhandlingens titel: Children with autism grow up. The use of the DISCO (Dianostic Interview for Social and COmmunicatio disorders) in population cohorts
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Eva Billstedt, leg. psykolog, telefon: 031-701 25 43, 070-301 37 00, e-post: eva.billstedt@vgregion.se
Handledare:
Professor Christopher Gillberg, telefon: 031- 17 21 51, e-post: christopher.gillberg@neuro.gu.se
Metoden erbjuder en hittills oöverträffad känslighet och precision för att upptäcka och diagnostisera tidiga åderförkalkningsprocesser. Den nya metoden möjliggör en bättre riskbedömning än alla andra kända riskfaktorer som rökning, ärftlighet, body mass index, etc. sammanvägda.
Tillsammans med bl.a. USA:s förre president Bill Clinton deltar Tomas Gustavsson i ett initiativ, Association for Eradication of Heart Attack, AEHA, där målet är att erbjuda den nya typen av ultraljudsbaserade mätningar till alla män över 45 år och alla kvinnor över 55 år som en form av rabatterad hälsokontroll.
En annan viktig tillämpning av den nya mättekniken rör hälsoundersökningar av överviktiga barn. Här utnyttjar forskarna en ny typ av ultraljudsutrustning med betydligt högre frekvens, från 20 MHz upp till 50 MHz, och detaljupplösning än vad som tidigare varit kommersiellt tillgängligt.
– Det här bygger på samma teknik som när vi mäter på vuxna. Men mäter man på barn, som har mer ytligt belägna kärl, kan man få en ännu bättre bild av genom att utnyttja högre frekvens, säger Tomas Gustavsson.
Den nya bildtekniken ger en skarpare och mer detaljerad bild vilket i sin tur ger besked om barnens kärl är friska eller ej. Undersökningarna utnyttjas bland annat för att motivera barn och föräldrar att förändra kostvanor och se till att barnet får röra på sig och motionera i tillräcklig omfattning.
Chalmersforskarna samarbetar med forskare vid Wallenberglaboratoriet för hjärt- och kärlforskning vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Professor Björn Fagerberg och biomedicinanalytiker Ulrica Prahl-Abrahamsson har ansvarat för den kliniska utvärderingen av den nya mätmetoden. Den medicinska forskningen kring överviktiga barn leds av Prof. Peter Friberg, klinisk fysiologi, Sahlgrenska.
Peter Holdfeldt, doktorand hos Tomas Gustavsson vid Chalmers, har varit ansvarig för programmeringen av datorprogrammet.
Kontaktinformation
För ytterligare information om Tomas Gustavsson och hans forskargrupp se:
http://www.chalmers.se/s2/EN/research/divisions/medical-engineering/research-groups/imaging-image-analysis
Hela 36 gymnasieskolor och mässor från Kalix i norr till Helsingborg i söder får besök av studenter från Handelshögskolan under våren. Under besöket får gymnasieeleverna chansen att utmana studenterna i företagsspelet SSE Business Game, som utvecklats vid Handelshögskolan.
− SSE Business Game visar på ett pedagogiskt sätt samspelet mellan olika aktörer i en produktionskedja. Det visar hur förändringar i en organisation kan påverka resultatet, samtidigt som det visar på en mängd olika aspekter inom ämnet ekonomi, säger Emil Svärdfelt, som är student vid Handelshögskolan och ansvarig för projektet.
Utmaningen har formen av en nationell tävling, och eleverna kan själva se sitt och andra skolors resultat på Handelshögskolans hemsida. När projektet avslutas i mitten av april kommer vinnarna att belönas med ett pris.
− För att behålla placeringen som Sveriges högst rankade ekonomiutbildning krävs att vi även fortsättningsvis lyckas dammsuga gymnasieskolorna på talang och skapa intresse för ekonomi, säger Emil Svärdfelt.
Resultatet i SSE Business Game kan följas på www.hhs.se/ambassador.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta gärna:
Emil Svärdfelt, projektansvarig för Handelsambassadörerna
Tel. 0730-39 30 58
Magnus Sätterberg, kommunikationsansvarig för Handelsambassadörerna
Tel. 0704-64 89 43
Läs mer om klimat och miljö i årets första nummer av Framtider, 1/2007
Vart är klimatet på väg?
Barbara Wohlfarth, professor i kvartärgeologi, Stockholms universitet och Svante Björck, professor i kvartärgeologi, Lunds universitet
Globala hälsoeffekter av en klimatförändring
Elisabet Lindgren, läkare och forskare vid Centrum för tvärvetenskaplig miljöforskning, Stockholms universitet
Risken för komet- och asteroidnedslag
Hans Rickman, professor i astronomi vid Uppsala universitet
Läs också om
När 1900-talet ännu var ogjort – miljöfrågorna för hundra år sedan
Ska barn bo mindre?
Föryngring på väg – arbetsmarknaden om tio år
Kontaktinformation
Framtider utkommer med 4 nummer per år och kostar 100 kr att prenumerera på.
Framtider finns även som PDF-fil på hemsidan
www.framtidsstudier.se
Tel: +46 8 402 12 00
Fax: +46 8 24 50 14
E-mail: info@framtidsstudier.se
Box 591, SE-101 31 Stockholm
Drottninggatan 33, 4 tr.
www.framtidsstudier.se
Organisationsnummer: 802013-3198
Den mänskliga hjärnan består av ungefär hundra miljarder nervceller som är sammanlänkade vid ungefär tio biljoner kontaktpunkter, synapser. Aktiviteten i detta extremt komplexa nätverk regleras genom en dynamisk balans mellan retande signaler, som överförs vid en viss typ av synapser, och hämmande ”motsignaler” som överförs vid en annan typ av synapser.
Obalans mellan retande och hämmande aktivitet är kopplad till sjukdomar som epilepsi, schizofreni, och ångest. Men trots att retande synapser är långt vanligare än hämmande synapser är systemet i regel i balans. Exakt hur hjärnan lyckas med detta konststycke är en gåta för forskarna.
Forskare vid Karolinska Institutet och Brain Mind Institute i Schweiz har nu upptäckt en mekanism som kan förklara hur den vanligaste typen av nervceller i hjärnbarken, pyramidcellerna, hindras från att överaktiveras. Resultaten visar att en ovanligare celltyp som länkar samman flera pyramidceller – så kallade Martinotticeller – fungerar som en sorts säkerhetsmekanism. När en Martinotticell tar emot signaler över en viss frekvens svarar den med att skicka tillbaka hämmande signaler som tystar omkringliggande pyramidceller.
Gilad Silberberg, en av forskarna bakom studien, tror att mekanismen är nödvändig för att undvika exempelvis epilepsi.
– Epilepsi kännetecknas av en överaktivering av pyramidceller i hjärnbarken, vilket är precis vad denna mekanism förhindrar. Möjligen hänger epilepsi ihop med att det finns för få Martinotticeller eller för lite Martinotticell-aktivitet i hjärnan, säger han.
Publikation:
Disynaptic inhibition between neocortical pyramidal cells mediated by Martinotti cells”
Gilad Silberberg & Henry Markram
Neuron online 1 mars 2007. Doi: 10.1016/j.neuron2007.02.012
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Gilad Silberberg
Institutionen för Neurovetenskap
Tel: 08-524 878 86, 070 4242 592
E-post: gilad.silberberg@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95, 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Lungcancer och hudcancer är två vanliga tumörformer som ofta är okänsliga för behandling med läkemedel. Orsakerna till detta ska nu utforskas inom CHEMORES, ett nytt EU-projekt som ska förbättra framtida behandlingsmetoder av tumörsjukdomar. Projektet samlar 17 kliniker och forskargrupper från 8 länder och leds av docent Johan Hansson vid Karolinska Institutet.
En viktig målsättning med CHEMORES är att förbättra möjligheterna att välja rätt behandling för rätt patient. På längre sikt kan kunskaperna också leda till nya metoder att göra okänsliga tumörer mera känsliga för läkemedelsbehandling. Projektet ska även hitta nya metoder, bland annat genetiska analyser, för att förutsäga vilka personer som löper stor risk att få kraftiga biverkningar av en viss behandling.
EU satsar 8,7 miljoner euro, ca 80 miljoner kronor, under 5 år i projektet. Från Sverige deltar, förutom Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, Linköpings universitet och bioteknikföretaget Magnetic Biosolutions.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Docent Johan Hansson:
Institutionen för Onkologi-Patologi
Tel: 08-517 736 40, 0704-50 77 16
E-post: johan.hansson@ki.se,
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
Mobil: 070-224 38 95
E-post: Katarina.sternudd@ki.se
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Under senare år har det vuxit fram en mängd nya tekniker för att avbilda vårt inre, till exempel positronemissionstomografi (PET) och SPECT (Single Photon Emission Computed Tomography), som utnyttjar den strålning som bildas när vissa radioaktiva isotoper sönderfaller.
Om sådana isotoper används som markörer fästa vid injicerade substanser, kan man erhålla tredimensionella bilder av dessa substansers utbredning i kroppen. Teknikerna används för att kartlägga funktionella snarare än strukturella processer i olika organ. Metoderna är icke-invasiva, vilket möjliggör studier av processer i levande celler och vävnader.
Eftersom man med hjälp av PET och SPECT kan upptäcka biokemiska förändringar i vävnader långt innan några strukturella ombildningar ägt rum, har teknikerna ansetts ha stor potential för identifiering av exempelvis cancer på ett mycket tidigt stadium. Teknikerna används allt mer, såväl som forskningsinstrument som kliniskt, men utveckling mot högre upplösning och större känslighet pågår. Den rumsliga upplösningen är inte lika bra, och kommer sannolikt aldrig att bli lika bra, som för en del andra medicinska avbildningstekniker, som till exempel magnetisk resonanstomografi och datortomografi (CT). Däremot är känsligheten extremt god, varför de olika metoderna kompletterar snarare än konkurrerar med varandra.
Under de senaste två decennierna har stora ansträngningar gjorts för att förbättra elektroniken, som upp till alldeles nyligen huvudsakligen varit baserad på analog teknik. Den digitala lösning Abdelkader Bousselham presenterar i sin avhandling kan öka både känslighet och upplösning. Programmerbara digitala system föreslås kunna ersätta de flesta analoga funktionerna.
I den första delen av avhandlingen beskriver Abdelkader Bousselham sitt arbete med färdigställandet av ett SPECT-system till den nivå att ett mushjärta kunde avbildas. Denna del var ett samarbete med Avdelningen för Nuklearmedicin på Karolinska Universitetssjukhuset. Den andra delen av avhandlingen, som var ett samarbetsprojekt med Institutionen för medicinsk strålningsfysik, behandlar konstruktionen av den detektornära elektroniken i ett framtida PET/CT system. Detta system utvecklas inom EU-projektet Biocare för molekylär tumördiagnostik och biologiskt optimerad cancerbehandling.
Kontaktinformation
För ytterligare information (engelska) kontakta:
Abdelkader Bousselham, doktorand, Fysikalisk systemteknik, tfn 08-5537 86 99, mobil 070-417 87 78, e-post kader@physto.se
För bilder kontakta:
Maria Erlandsson, presschef, Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se
Deras berättelser är olika, några var som unga duktiga i skolan och hade fritidsintressen, andra hade trassliga familjesituationer. Men det finns gemensamma teman som ensamhet, individuell sårbarhet, känslan av att inte vara som andra och tidigt ett förstort ansvar. De har i tidiga tonår börjat röka, fått lugnande tabletter utskrivna, sniffat, druckit och sedan successivt övergått till heroinmissbruk. Deras relation till familjen, vännerna och män har varit komplicerade och påverkat deras självbild och drogidentitet.
Kvinnliga narkomaner har hittills fått lite utrymme i narkotikaforskningen i Norge. I Sverige och Finland har man hunnit något längre. De sju kvinnor i studien, har alla gått från missbruk till nykterhet. Deras öppna berättelser är ett viktigt bidrag och beskriver de skiftande levnadsvillkor en kvinnlig narkoman lever under och vad som är viktigt för att bryta med missbruket.
Kränkningar och maktmissbruk är något som alla kvinnorna lyfter fram. Det är svårt att bygga upp den goda självbilden när omgivningen hela tiden misstänkliggör en. Extra komplicerat har det varit för de kvinnor som kämpat för att bli accepterade som fullvärdiga mödrar. ”När man slutat med droger så måste man vara perfekt hela tiden, annars har man barnavården på sig igen. De är som höken på en, du måste bevisa varje dag hur djävla nykter du är” säger en av kvinnorna.
– Det är överraskande att fackfolk tar så liten hänsyn till den enskilda kvinnans resurser, identitet och historia. Kvinnorna har oftast blivit bemötta som narkomaner med de moraliserande fördomarna som finns hos vanligt folk. Detta har bidragit till att förstärka kvinnornas skuld och skamkänsla och inte hjälpt dem att förstärka deras nyktra identitet, säger Astri Vikan, koordinator på Helse Nord-trøndelag HF FoU-avdelningen på sjukhuset i Levanger.
Det som också kommit fram är att förutsättningarna för att bryta med missbruket är knutet till den enskildas personliga resurser och historik. Även till möjligheter att skapa tillitsfulla relationer till människor i sin närhet.
Hon hoppas nu att resultaten kommer att bidra till att hälso- och socialarbetare får en mer nyanserat bild av de processer och mekanismer som ligger till grund för att någon fångas i ett drogberoende. Och varför den mödosamma vägen till ett nyktert liv kan se så olika ut.
I Nord-Trøndelag planeras nu ett program med uppföljning för småbarnsfamiljer i högriskgrupper. Målet är att förebygga medfödda skador och sjukdomar hos det enskilda barnet, öka föräldrakompetensen och säkra den aktiva medverkan från de inblandade.
För mer information kontakta:
Astri Vikan, koordinator, Helse Nord-trøndelag HF FoU-avdelningen, Sykehuset Levanger, Norge,
telefon: + 47 74 09 85 54, e-post: astri.vikan@hnt.no
Handledare:
Docent Lars Freden Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap, Göteborg,
telefon: + 46 31 693 970, e-post: lars.freden@nhv.se
Master of public health vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap i Göteborg.
Uppsatsen MPH 2007:01 går att ladda ner på denna länken http://www.nhv.se/customer/templates/InfoPage____409.aspx
Uppsatsens titel: Fra narkoman til nykter. Kvinner forteller om sine erfaringer.
Kontaktinformation
Susanne Lj Westergren
Informatör
Telefon: +46 31 693 952
e-post: wstergren@nhv.se
www.nhv.se
– Våra resultat stödjer tidigare forskning som indikerat att utdragen HPV-infektion leder till kraftigt ökad risk för anogenital cancer, alltså cancer i vagina, vulva eller analöppningen, säger, professor Pär Sparén vid Institutionen för Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik.
De nya forskningsrönen publiceras i nätupplagan av The Lancet Oncology. Forskarna menar att de tydliga resultaten ger stöd för att vaccination mot livmoderhalscancer kan skydda även mot så kallad anogenital cancer efter utdragen infektion med humant papillomvirus (HPV).
Av de kvinnor som deltog i studien var 125 000 drabbade av ett förstadium till livmoderhalscancer. Efter justering för socioekonomisk status och rökning visade dessa kvinnor en sju gånger större risk att drabbas av vaginal cancer, jämfört med de kvinnor som inte haft några förändringar av denna typ i livmoderhalsen.
Vidare var risken för vulva- och analcancer nästan tre gånger större. Efter tio år var riskerna för vaginal- och analcancer fortfarande fem gånger större, och risken för vulvacancer fördubblad. Den absoluta skillnaden i förekomst av anogenital cancer mellan grupperna steg med ökande ålder.
– Studien tyder också på att HPV-vaccination, förutom att förebygga livmoderhalscancer, sannolikt också kommer att förebygga anogenital cancer, säger Pär Sparén.
Publikation:
Risk of anogenital cancer after diagnosis of cervical intraepithelial neoplasia: a prospective population-based study
Gustaf Edgren och Pär Sparén
The Lancet Oncology online 27 februari 2007
DOI:10.1016/S1470-2045(07)70043-8
Kontaktinformation
För frågor, kontakta:
Professor Pär Sparén
Tel: 08-524 861 02
Mobil: 070-758 46 74
E-post: par.sparen@ki.se
Doktorand Gustaf Edgren
Tel: 08-524 861 40
Mobil: 070-818 68 62
E-post: gustaf.edgren@ki.se
Presskontakt:
Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 96
Mobil: 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Östrogen påverkar inte bara kvinnans fortplantning, utan spelar också en stor roll i immunsystemet och för skelettet. För medelålders kvinnor som genomgått klimakteriet minskar östrogenbehandling risken för benskörhet men samtidigt ökar hormonet risken för bröstcancer, blodpropp och möjligen också hjärt- kärlsjukdom.
– Forskare världen över letar just nu intensivt efter syntetiska östrogenliknande molekyler som har östrogenets positiva effekter på till exempel skelettet, men som saknar de negativa. Estren var en av kandidaterna, säger molekylärbiologen Ulrika Islander som i sin avhandling studerat hur estren påverkar immunsystemet.
Estren är en syntetisk molekyl som liknar östrogen. Molekylen togs fram i början av 2000-talet och ansågs då lovande eftersom den visade sig ha positiva effekter på skelettet, men inte tycktes påverka fortplantningsorganen. Senare studier har visat att estren trots allt stimulerar tillväxt av livmodern.
Avhandlingen visar att estren minskar inflammation hos möss via samma mottagarmolekyl i cellerna som stimuleras av östrogen, så kallade östrogenreceptorer. Genförändrade möss som saknade östrogenreceptorer påverkades också av estren. Dessa möss utvecklade färre T- och B-celler helt oberoende av östrogenreceptorerna.
– Vi har indikationer som talar för att estren påverkar immunsystemet via receptorn för det manliga könshormonet testosteron. Det betyder att estren kan inducera testosteronliknande effekter och i så fall är molekylen olämplig för behandling av kvinnor, säger Ulrika Islander.
Estren anses inte längre vara aktuell som behandlingsmolekyl för människa, men forskargrupper världen över fortsätter använda estren som ett verktyg i utvecklingen av andra syntetiska hormoner.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för reumatologi och inflammationsforskning
Avhandlingens titel: Immunomodulation by estrogen and estren
Avhandlingen försvaras torsdagen den 22 mars, klockan 09.00, föreläsningssalen, våning 3, Guldhedsgatan 10A, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Ulrika Islander, Fil. Mag. telefon: 031-342 64 11, e-post: ulrika.islander@rheuma.gu.se
Handledare:
Professor Hans Carlsten, telefon: 031- 342 40 17, e-post: hans.carlsten@rheuma.gu.se
Avhandlingsförfattaren har undersökt hur de oböjda viel och wenig i plural används i tidningstext hämtad från bl. a. Frankfurter Allgemeine Zeitung, Die Zeit, Der Spiegel och Berliner Zeitung. Hon har även hämtat exempel från tyska grammatikböcker samt intervjuat 41 tyskar från Celle vad de anser vara korrekt skriftlig tyska. Därefter har hon jämfört dessa resultat med varandra.
Avhandlingen visar att substantivets ändelse inte spelar någon roll, det finns belägg för såväl viel Filme (mycket filmer), viel Bücher (mycket böcker) som viel Menschen (mycket människor) resp. wenig Freunde (lite vänner), wenig Häuser (lite hus) och wenig Schulen (lite skolor). Däremot visar undersökningen att viel oftare står framför ett abstrakt substantiv än ett konkret (denna skillnad märks inte när det gäller wenig), att kasus spelar en viss roll (viel finns inte i genitiv, det finns endast två ev. belägg med wenig i genitiv) och att satsdelstillhörighet, dvs. om viel/wenig + substantiv är subjekt, objekt, attribut etc., inte verkar vara avgörande för om den oböjda formen används. Framför viel står det ofta en specifikator, som t. ex. i so viel Möglichkeiten (så mycket möjligheter). Wenig står oftare utan sådan specifikator. Oböjt viel och wenig finns i vissa fall i fraser som tycks vara fasta förbindelser, s.k. kollokationer. Exempel på detta är ohne viel Umstände (utan mycket besvär) resp. wenig Chancen (lite chanser).
Till sist kan sägas att de oböjda viel och wenig i plural är starkare markerade än de böjda formerna viele och wenige och därför är det för en svensk som ska skriva en tysk text alltid säkrare att använda de böjda formerna.
Avhandlingens titel: Viel Gäste, wenig Plätze. Zu unflektiertem viel und wenig im
Plural in der 2. Hälfte des 20. Jahrhunderts.
Disputationen äger rum fredagen den 16 mars 2007 kl. 10.00 i Sal T 219,
Arkeologen, Olof Wijksgatan 6, Göteborg
Avhandlingen kan beställas från Göteborgs universitetsbibliotek: jan.ahman@ub.gu.se
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Christina Nieroth, tel. 0510-77 07 65 (arb.),
0705-16 25 73 (mobil), 0510-625 74 (hem), christina.nieroth@tyska.gu.se
Transportsektorn står för en stor del av koldioxidutsläppen. Samtidigt är det övergripande transportpolitiska målet i Sverige att uppnå ett hållbart transportsystem. Företagens miljökrav när de köper godstransporter spelar då en viktig roll. I sin avhandling har Catrin Lammgård kartlagt svenska företags attityder och preferenser när de köper långväga godstransporter, främst när det gäller miljön, men också hur pris och andra serviceaspekter vägs in.
De stora företagen (baserat på antal anställda), särskilt de tillverkande företagen, tar mest hänsyn till miljön. Där har man kommit längst med miljöarbetet i allmänhet, till exempel med implementeringen av miljöledningssystem. De kan också tänka sig att betala mer, om transporterna de köper är bättre ur miljösynpunkt. Resultaten baserar sig främst på en större genomförd enkät där 567 svenska företagsenheter svarade. Enkäten kartlade också företagens godsflöden och volym.
I sin avhandling presenterar Catrin Lammgård en analysmodell över företagens efterfrågan på godstransporter, där hänsyn tas till hur miljö och pris prioriteras men också hur godsflödena ser ut. På så sätt har hon kunnat kategorisera olika typer av företag utifrån resultaten och sedan jämfört dem. Hon har speciellt analyserat fallet med kombinerade godstransporter, det vill säga när godset läggs över på järnväg en del av den transporterade sträckan och resten går med lastbil. Att öka andelen gods som transporteras på detta sätt bidrar till att minska den miljömässiga belastningen, till exempel av koldioxidutsläpp.
– Detta har varit ett politiskt mål länge, men jag har haft ett marknadsmässigt perspektiv. Genom att analysera de olika företagens efterfrågan och prioriteringar, går det att se vilken potential miljöargument har när dessa transporter marknadsförs, säger Catrin Lammgård.
Hon menar att det inte bara är transportörer som kan ha ett intresse av att marknadsföra kombinerade transporter, utan även andra, till exempel politiker. En minskad miljöpåverkan från transporter gynnar hela samhället. Kanske kan denna avhandling bidra till en ökad kunskap om hur man kan komma en bit på vägen mot ett uthålligt samhälle.
Tid för disputation: fredag 2 mars kl 13
Plats: CG-salen, Handelshögskolan, Vasagatan 1, Göteborg
Avhandlingens titel: ”Environmental Perspectives on Marketing of Freight Transports: The Intermodal Road-Rail Case”.
Ett högupplöst foto på Catrin Lammgård finns på http://www.hgu.gu.se/item.aspx?id=12988
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta: Catrin Lammgård, telefon 031-773 5466, mobil 0704-163253, e-post catrin.lammgard@handels.gu.se.
Annette Ewald har studerat vilken betydelse läsning av skönlitteratur ges i grundskolans mellanår. Utifrån en kvalitativ studie, som bygger på material från fyra skolor, beskriver hon en klassrumssituation där lärarna har svårt att få igång samtal om läsningen. Undersökning visar också på en metodisk ensidighet.
– Det beror på strukturer i skolsystemet och på återskapande traditioner i svenskämnet. Men det är också en professionsfråga. Fortbildning inom området har exempelvis länge försummats, säger hon.
Tillgången på litteratur är en annan viktig faktor. På de skolor som saknar skolbibliotek är det är svårt att skapa dynamik i litteraturundervisningen, säger Anette Ewald. När det gäller svenskämnet påverkar seglivade traditioner vad ämnet innehåller, och stor vikt läggs vid formaliserad språkundervisning som grammatik och rättstavning. En orsak kan vara att äldre lärare saknar utbildning i till exempel litteraturdidaktik och litteraturreception, men Annette Ewalds undersökning visar också att lärarna läser väldigt lite själva.
– Det behövs fortbildning som är riktad mot praktiken och där lärarna själva får möjlighet att komma till tals. Det behövs också rejäl teoretisk kunskap om vad som händer i mötet mellan läsare och texter.
Enligt Annette Ewald finns problem också inbyggda i kursplanerna. De måste tolkas och lärare behöver tid och samtalsstöd i den processen.
– Läro- och kursplaner är förordningar. Som lärare är vi inte i skolan som fria entreprenörer utan vi har ett samhällsuppdrag att fylla, säger hon.
Trots att det inte var syftet har hon även kunnat observera skillnader mellan flickor och pojkars läsning.
– Skillnaderna förefaller växa under mellanåren. Det finns fler icke-läsande pojkar i årskurs sex än i fyran. Flickor verkar bredda sin läsning medan de pojkar som läser snävar in sig mot framförallt fantasy och böcker med manliga hjältar som huvudpersoner.
– Jag tycker mig kunna säga att undervisningen inte gör något för att utmana de här tendenserna. Undervisningen innehåller få inslag som hjälper eleverna in i och vidare genom texterna. Lärarnas ambition är huvudsakligen kvantitativ. Det viktiga är att eleverna läser – inte hur, vad eller varför de läser.
Annette Ewald gör inte anspråk på att beskriva en generell sanning, men hoppas att avhandlingen har igenkänningsfaktorer som kan öppna för samtal om hur man använder texter i skolan.
– Avhandlingen innehåller bitar av tydlig klassrumsvardag, och den kan användas för lärarfortbildning, på lärarutbildningen och för lärares egen reflektion.
– Jag skulle vilja se att svenskämnet inte var så slutet mot de erfarenheter som barn gör utanför skolan. Jag skulle vilja att barnen tas på allvar och att lärarna hittar texter med koppling till de frågor som barnen själva bär på. Skönlitteratur kan inte besvara alla de frågorna, men den gestaltar människors erfarenheter och genom att dela dessa kan vi lära oss viktiga saker om oss själva och världen, säger hon.
Annette Ewald disputerar i Svenska med didaktisk inriktning fredagen den 2 mars, klockan 10.15, i sal D138 på Lärarutbildningen, Nordenskiöldsgatan 10 i Malmö.
Avhandlingen har titeln ”Läskulturer. Lärare, elever och litteraturläsning i grundskolans mellanår”.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Annette Ewald på annette.ewald@lut.mah.se, 040-665 81 21 eller 0708-41 75 50.
Den tre meter långa Kaimaranen är resultatet av ett samarbete mellan studenter på KTH och Konstfack, med målet att skapa en miljövänlig vattenburen farkost för kortare sträckor inomskärs.
Den tänkta användaren är en pendlare med kort vattenväg mellan bostad och arbete. Farkosten har konstruerats så att den ger en torr och bekväm resa i de flesta väder i farter som motsvarar en färd med cykel eller moped på land.
Det mest anmärkningsvärda med Kaimaranen är den extremt låga bränsleförbrukningen på 0,1 liter per nautisk mil, vilket ungefär motsvarar sträckan Nacka Strand – Waxholm tur och retur på 1 liter.
Den låga bränsleförbrukningen är möjlig tack vare en konstruktion med bärplan, som kan liknas vid flygplansvingar placerade under skrovet. Vid hög fart lyfter de skrovet helt ur vattnet, vilket minskar den våta ytan och vågbildningsmotståndet och gör effektbehovet så lågt.
Kaimaranen har konstruerats av studenter på KTHs inriktningar Marina system och Lättkonstruktioner och Konstfacks Industridesign. Konceptet kommer att presenteras på Båtmässan i Älvsjö första veckan i mars. En prototyp kommer att vara klar senast i maj i år.
– En givande samverkan mellan teknik och design har resulterat i den här användarvänliga och extremt bränslesnåla enmansfarkosten, som i motsats till vanliga småbåtar har utformats för en mycket väl definierad användning, säger Carl Hagman, en av KTH-studenterna i projektet.
Alternativen i dag
Den vanligaste sortens mindre motorbåtar är den öppna fritids- och arbetsbåten, exempelvis styrpulpetbåtar eller roddbåtar med aktersnurra. Designen hos dessa båtar styrs av höga krav på mångsidighet och flexibilitet. De ska kunna medföra allt från en till fyra, fem passagerare, stabiliteten ska vara god oavsett hur passagerarna sitter eller står, och det ska även finnas kapacitet för en del last och möjlighet till andra aktiviteter såsom rekreation. Denna flexibilitet och mångsidighet är bra i många avseenden men medför samtidigt att båttypen i nästan alla sammanhang drivs långt från sitt optimum med avseende på prestanda och energiförbrukning. Andra mer specialiserade mindre farkoster är racerbåtar och vattenskotrar. Jämfört med landbaserade farkoster kan de tre nämnda båttyperna liknas vid personbilen, racerbilen och motorcykeln.
Huvuddata
Längd: 3 meter
Bredd: 0,7 meter (2,3 med bärplan)
Motor: Yamaha 4 hk fyrtakts
Bränsle: Etanol
Vikt: 70 kg
Marschfart: 15 knop
Bränsleförbrukning: 0,1 liter/NM
Kontaktinformation
Kontaktpersoner
Carl Hagman, 0709-758101, chagman@kth.se
Johan Hedberg, 0733-524981, johan.hedberg@konstfack.se
Susanne Åkesson forskar framför allt om hur fåglar och havssköldpaddor navigerar. Man misstänker att de har speciella receptorer i ögonen med vars hjälp de kan se det mönster polariserat ljus bildar på himlen. När de på sin färd ändrar riktning, ändras också mönstret. Susanne Åkesson deltog i den arktiska expeditionen Beringia 2005 och gjorde ombord på isbrytaren Oden bl a undersökningar av detta slag.
– Ombord fanns också den ungerske optiske fysikern Gábor Horváth som har utvecklat en egen metodik för att registrera polarisationen, berättar Susanne Åkesson. Han använde en kamera med fisheye-lins så att man kunde få med hela himlen på en bild och med hjälp av filter ta fram polarisationsmönster. Vi insåg redan från början att metoden kunde användas till mer än enbart biologiska frågeställningar.
Historiker och arkeologer har tvistat om hur det gick till när vikingarna navigerade på sina långfärder från Norden till Grönland. Man vet att träskivor med pinnar har använts som solkompasser. Men hur bar man sig åt när det var dimmigt eller när himlen var molntäckt? Somliga har menat att även under sådana förhållanden kunde vikingarna avgöra hur solen stod och använda sina solkompasser. Men experiment har visat att detta knappast låter sig göras i moln och dimma.
Torkild Ramskou väckte på 1960-talet stor uppmärksamhet genom hävda att vikingarna kunde ha utnyttjat solljusets polarisering. Det kan ha gjorts med hjälp av en s k ”solsten”. Solstenen omnämns i isländska sagor men några arekeologiska fynd av solstenar har inte gjorts.
– Solstenen kan ha varit en kristall av kalcit, turmelin eller cordierit. Sådana finner man bl a på Island. Det handlar om genomskinliga kristaller som bryter det inkommande ljuset i två komponenter. Man satte en prick av tjära på på kristallen.Man tittade genom kristallen underifrån och vred den tills man såg två prickar i stället för en enda. En pekare som var fäst vid kristallen pekade i detta läge mot solen, säger Susanne Åkesson.
Det har gjorts otaliga experiment med solstenar. Hypotesens svaga punkt är att ljuset under molniga dagar inte är tillräckligt starkt för att man ska kunna se något mönster. En annan svårighet är att mönstret kanske förändras när det tränger genom dimma. De data forskargruppen nu publicerar i Proceedings of the Royal Society A visar att ingen av dessa invändningar håller; det går att få en korrekt bild av polariseringen molniga och dimmiga dagar.
Fysikaliska fakta talar alltså inte emot solstenen. Däremot saknas det fortfarande arkeologiska fynd som styrker att vikingarna använde sådana kristalller – och det återstår att visa hur navigering med en solsten gick till i praktiken och med vilken precision.
Kontaktinformation
För ytterligare information: Professor Åkesson nås på tel 046 222 3705 eller 0702 45 04 23.
Artikeln i Proceedings of the Royal Society A är skriven av Ramón Hegedüs, Susanne Åkesson, Rüdiger Wehner och Gábor Horváth och heter Could Vikings have navigated under foggy and cloudy conditions by skylight polarization? On the atmospheric optical prerequisites of polarimetric Viking navigation under foggy and cloudy skies.
– Det är en oväntat stor nedgång som drivs av fortsatt sjunkande resandeinförsel, säger Mats Ramstedt vid SoRAD. Jämfört med toppåret 2004 så tar allt färre resenärer med sig alkohol – andelen minskade från 63 till 57 procent. Samtidigt minskar även mängderna bland dem som tar in alkohol. I snitt tog man med sig alkohol motsvarande 78 burkar starköl per resa, mot 90 burkar år 2004.
Sammantaget ligger alkoholkonsumtionen nu ungefär på den nivå som gällde innan de stora ökningarna i införselkvoterna trädde i kraft 2003 och 2004. Även om en del av nedgången i införsel har ersatts av fler inköp på Systembolaget, främst av öl och vin, kompenserar alltså detta inte fullt ut minskningen av resandeinförseln. Även smugglingen som ökat under en följd av år har minskat något under 2006. Här skiljer sig SoRADs skattningar från de bedömningar Tullverket gör utifrån sin beslagsstatistik.
– All alkoholstatistik handlar förstås om skattningar med olika grad av osäkerhet. Vår bedömning är dock att ökade tullbeslag inte måste innebära en faktisk ökning av smuggling och införsel eftersom statistiken påverkas av många andra faktorer, till exempel insatsernas omfattning och träffsäkerhet, säger Mats Ramstedt.
SoRADs kartläggning är baserad både på försäljningsstatistik (registrerad alkoholkonsumtion) och självrapporterade uppgifter om resandeinförsel, smuggling och hemtillverkning (oregistrerad alkoholkonsumtion). Den förra har av naturliga skäl relativt hög tillförlitlighet medan de senare är mer osäkra.
– Styrkan i denna kartläggning är att frågorna ställs på ett likartat sätt varje månad (till 1 500 slumpmässigt utvalda svenskar) vilket ökar sannolikheten att mätningarna fångar in eventuella förändringar. Vi bedömer därför att det mesta tyder på en faktisk konsumtionsminskning även om det alltid finns ett mått av osäkerhet. Vi kan exempelvis inte helt utesluta att svenskarna nu konsumerar alltmer från befintliga lager man samlat på sig under senare år; i så fall är den uppmätta nedgången överskattad eftersom vår statistik baseras på aktuella inköp. Mot detta talar dock att även starköl minskar som ju knappast är en typisk lagringsvara, säger Mats Ramstedt.
Resandeinförseln sjönk från 2,3 till 1,9 liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre mellan 2005 och 2006 och minskningen gällde såväl sprit som vin och öl. Smugglingen uppgick till 0,9 liter vilket var en minskning med 0,1 liter och berodde på minskad ölsmuggling. Hemtillverkning minskade från 0,3 till 0,2 liter och Internet-köpen var oförändrade (0,04 liter). Dessa oregistrerade delmängder utgör nu 31 procent av totalkonsumtionen (35 procent år 2005). Den registrerade konsumtionen som köps på Systembolaget, restauranger samt, gällande folköl, i livsmedelsbutiker, står således för 69 procent av totalkonsumtionen (65 procent 2005). Sammantaget så minskade konsumtionen av samtliga dryckesslag, det vill säga starköl, vin och sprit, under 2006.
Uppgifterna finns på SoRADs hemsida www.sorad.su.se under Nyheter/News.
För ytterligare information kontakta:
Mats Ramstedt, forskare, SoRAD, tfn 08-16 34 08, mobil 070-266 96 24, e-post mats.ramstedt@sorad.su.se
För bilder kontakta:
Maria Erlandsson, presschef, Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se
