En av de mest dramatiska förvandlingarna som en cell kan genomgå sker i många djurarter när spermier bildas. En vanlig, rund stamcell med två kopior av varje kromosom, en från mamman och en från pappan, omvandlas då till en nålformad cell, med bara en kopia av varje kromosom. I bananflugor är denna cell t.o.m. längre än flugorna själva. Innan de färdiga spermierna kan lämna hanens testiklar för att befrukta honans ägg genomgår de många karaktäristiska stadier. Ett av dessa stadier infaller innan könscellen går från två till en kopia av varje kromosom. Två proteiner som det tillverkas väldigt mycket av just då är ThioredoxinT (TrxT) och Painting of fourth (POF).
Malin Svensson har upptäckt att flugor som saknar ett thioredoxin inte lever lika länge som vanliga vildtypsflugor, medan flugor som har mycket mer av detta protein än en vanlig fluga bättre klarar av en viss typ av kemisk stress, s.k. oxidativ stress. Slående nog kan man ta bort tre olika thioredoxiner samtidigt utan att flugorna dör, tvärtemot vad man skulle kunna vänta sig då thioredoxiner tidigare trotts vara nästintill livsnödvändiga. Till exempel har förändringar i mängden thioredoxin i många fall förknippats med olika sjukdomar, t.ex. cancer. Trots att thioredoxiner är mycket välstuderade har tidigare arbeten inte studerat vilka effekter brist på flera thioredoxin ger i en hel organism. Malin Svensson visar i sin avhandling att bananflugan är väldigt väl lämpad för just sådana studier av thioredoxin, något som kan ge en djupare förståelse för thioredoxiners funktion i kroppen.
Proteinet Painting of fourth (POF) binder längs hela bananflugans fjärde kromosom. Malin Svensson visar i sin avhandling att denna bindning är bevarad i olika bananflugearter. Det tyder på att POF har en viktig funktion. Forskargruppen har lyckats visa att POF är det första kända proteinet som kan kontrollera uttrycket av alla gener på en hel kromosom. Detta fenomen har tidigare bara observerats på könskromosomer. POF-proteinet uttrycks överallt i både honor och hanar, men i väldigt höga nivåer i hanens testiklar. Malin Svensson har visat att POF finns i cellkärnan i flera olika stadier under spermieutvecklingen, och att generna på den fjärde kromosomen aktiveras om det finns POF-protein i hanens könsceller. Dessa upptäckter kan i framtiden komma att förändra vår syn på hur kromosomer fungerar.
Malin Svensson växte upp i Vimmerby, Småland, innan hon flyttade till Umeå för att studera biologi och doktorera vid Umeå universitet.
Fredagen den 9 mars försvarar Malin Svensson, Umeå centrum för molekylär patogenes, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Thioredoxins and gene regulation in the Drosophila germline. Svensk titel: Thioredoxiner och gen-reglering i könscellerna hos Drosophila.
Disputationen äger rum kl. 10.00 i Sal B, 9 tr, Tandläkarhögskolan. Fakultetsopponent är professor emeritus David Roberts, Genetics Unit, Biochemistry Department, Magdalen College, Oxford, Storbritannien.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Malin Svensson
Telefon: 070-565 20 30
E-post. malin.svensson@ucmp.umu.se
År 1980 fick 250 invånare mellan 25 och 70 år vid en vårdcentral i Gästrikland svara på en enkät om hur de upplevde sin hälsa och sjukdom. 23 % ansåg sig då leva med en långvarig sjukdom. Tjugo år upprepades samma befolkningsenkät. Då hade andelen stigit till 40 %.
– Studien visar inte att människor nödvändigtvis har blivit sjukare, men vi upplever att vi är sjukare och det är också allvarligt. Man måste fråga sig vilka effekter det får när en befolkning upplever att de blir sjukare och sjukare, säger distriktsläkaren Bertil Hagström.
Även andelen personer som fick någon form av läkemedel fördubblades under 1980- och 1990-talet. År 2000 tog var tredje person i arbetsför ålder läkemedel som läkare ordinerat.
– Bland de långvarigt sjuka ökade antalet läkemedel per person i genomsnitt från 1,5 till 2,3. Vi har bland annat börjat medicinera mot olika riskfaktorer, som höga blodfetter och benskörhet. När vi äter mer läkemedel förknippar vi det också med att vara sjuk, säger Bertil Hagström.
Personer med regelbundna läkarkontroller fördubblades också under dessa två decennier. År 2000 gjorde en av fyra svenskar i arbetsför ålder återbesök hos läkare med jämna mellanrum.
Tidigare studier har visat att mindre än hälften av alla patienter med långvariga sjukdomar tar alla de läkemedel som läkaren ordinerar. Patienter som får flera olika mediciner har ännu lägre benägenhet att följa läkemedelsordinationerna.
– Patienten har två möjligheter att få information om sitt läkemedel, hos sin läkare och på apoteket. Vår studie visar att var fjärde apotekskund inte hämtar ut sitt läkemedel själv, och därmed missar de en chans att få information, säger Bertil Hagström.
Avhandlingen visar också att ett uppföljande telefonsamtal efter läkarbesöket ökar chansen att patienten själv tar sig till apoteket, särskilt bland kvinnor.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för allmänmedicin
Avhandlingens titel: Läkemedel och följsamhet – Studier ur ett allmänmedicinskt perspektiv
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Bertil Hagström, leg. läkare, telefon: 031-41 20 46, 070-564 39 37, e-post: bertil.hagstrom@telia.com
Handledare:
Professor Bengt Mattsson, telefon: 031- 786 68 31, 070-746 60 52, e-post: bengt.mattsson@allmed.gu.se
Energimyndigheten har beviljat 60 miljoner kronor till den första 4-årsetappen av det nationella forskningsprogrammet ”Turbokraft – elproduktion från termiska turbomaskiner och processer”. Dessutom bidrar turbomaskintillverkarna Siemens Industrial Turbomachinery och Volvo Aero med 30 miljoner var.
Forskningen kommer att ske inom ramen för ett konsortium med administrativt nav på KTH. Övriga universitet som ingår är Chalmers, Lunds Tekniska högskola, Linköpings universitet och Mälardalens Högskola.
– Detta forskningsprogram är bland annat tänkt att bidra till uppbyggnaden av kunskap och kompetens för utveckling av framtidens miljöanpassade teknologier inom energisektorn. Programmet kommer att förstärka svensk industris position på en konkurrensutsatt global marknad, säger Farnosh Dalili, handläggare för Turbokraft på Energimyndigheten.
Forskningen kommer att bidra till minskade utsläpp av koldioxid, kväveoxider, svaveloxider och partiklar. Den omfattar termiska kraftverk där gasturbiner och ångturbiner är nyckelkomponenter för en effektivare och renare elproduktion.
– Det handlar om tillämpad och behovsstyrd forskning. Målet är att uppnå ett högre energiutnyttjande, bättre driftekonomi samt bränsleflexibilitet, speciellt för förnybara bränslen, säger Ola Johansson, FoU-direktör på Siemens Industrial Turbomachinery.
Ungefär 90 procent av all el i världen produceras i termiska turbomaskiner, uppskattar Torsten Fransson, professor på KTH Energiteknik.
– I Sverige har vi en stark exportindustri och ligger långt framme när det gäller den här typen av teknologi. Med fokus på turbomaskiner för produktion av el från biobränsle kommer vi att kunna hjälpa till med omställningen av det svenska energisystemet samtidigt som vi stärker landets kompetens på området, säger han.
Programmets forskning kommer att omfatta såväl doktorandprojekt som seniora forskningsprojekt inom tre huvudområden; termiska processer och cykelstudier, termiska turbomaskiner (aeroelasticitet/aerodynamik, livslängdsfrågor, tillämpad förbränningsteknik, värmeöverföring/kylning av heta komponenter) samt driftsäkerhet och driftövervakning.
Vid fullt utbyggt forskningsprogram kommer det att ingå ungefär 15 universitetsprojekt parallellt med ca 10-15 industriprojekt som motprestation. Resultaten från forskningen inom Turbokraft kommer att kunna introduceras i landets civilingenjörs- och mastersutbildningar och på så sätt bidra till kompetensförsörjningen inom energibranschen.
Den officiella starten av Turbokraft sker vid invigningen på KTH onsdag 28 februari 2007.
Tid: kl. 9.30-14.30
Plats: KTH Campus Valhallavägen, Sal M3, M-huset, Brinellvägen 64, Stockholm.
Programmet innehåller presentationer av Turbokraft, från Näringsdepartementet, Energimyndigheten, deltagande partners, en panelsession, lunch och en avslutande visning av laboratorierna på Inst. för Energiteknik Se bifogat program för invigningen.
Anmälan: Till sekr. Ann Brånth, KTH, ann.branth@energy.kth.se och 08 -790 74 67.
Kontaktinformation
Kontaktpersoner:
Torsten Fransson, professor KTH Energiteknik, 08-7907475, torsten.fransson@energy.kth.se
Anders Sjunnesson, Turbokraftansvarig på Volvo Aero Corporation, 0705-775946, anders.sjunnesson@volvo.com
Ola Johansson, FoU-direktör på Siemens Industrial Turbomachinery AB, 070-3479552, ola.n.johansson@siemens.com
Farnosh Dalili, handläggare på Energimyndigheten, 073-6602011, farnosh.dalili@stem.se
Pablo Valiente har i sin doktorsavhandling studerat hur industriarbetare använder mobilteknologi och vilken nytta företagen har av den nya tekniken. Med utgångspunkt från tre fallstudier som sträcker sig över en femårsperiod visar han att det är kompetenserna som utvecklas i samband med innovationsprocessen som skapar den verkliga nyttan av den trådlösa tekniken.
− Uppfattningen att informationsteknologi skulle vara en hyllvara som inte längre ger några konkurrensfördelar, stämmer inte med de observationer jag gjort. Utmaningen ligger snarare i att kunna identifiera var nyttan med IT finns. Nyttan med IT-investeringar ligger oftast i kunskapen och förmågorna som utvecklas under innovationsprocessen snarare än i själva tekniken, säger Pablo Valiente.
De företag som lyckas dra nytta av IT-investeringar har fokuserat på de kompetenser och förmågor som man kan utveckla istället för på tekniken i sig. BT Industries, ett av de studerade företagen, utvecklade förmågan att hantera olika versioner av programvaran i de trådlösa terminalerna mer effektivt. På så sätt kunde företaget ta hand om de problem och förslag som kom från användarna, en fördel som BT har stor nytta av även i framtiden i samband med introduktionen av helt andra teknologier.
− Tanken att mobilitet skulle innebära en revolution för företagen är förlegad. Det som avhandlingen visar handlar snarare om en evolution än en revolution, en utveckling av kompetenser som gör företagen mer effektiva.
Genom att studera industriarbetare visar avhandlingen på problem och fördelar som uppstår när denna mobila arbetskraft får tillgång till trådlösa terminaler. Detta är ett mindre utforskat område där fokus tidigare har legat på professionella användare såsom konsulter, affärsmän eller säljare.
Avhandlingens titel är ”Re-Innovating the Existing: A Study of Wireless IS Capabilities to Support Mobile Workforces”, och kan beställas från Ekonomiska Forskningsinstitutet vid HHS: e-post efi@hhs.se
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta gärna:
Pablo Valiente, civilingenjör och ekonomie doktor vid HHS
Tel: 08-736 94 36
Mobil: 073-696 17 45
E-post: pablo.valiente@hhs.se
Det traditionella sättet att undersöka atomstrukturen hos olika kristaller är röntgenkristallografi. Om kristallerna är mindre än någon mikrometer (tusendels millimeter), det vill säga ungefär så stor som en bakterie, blir detta mycket svårt. Då kan man använda elektronmikroskopi i kombination med datoriserad bildanalys för att korrigera optiska brytningsfel hos linserna i elektronmikroskopet. Professorerna Sven Hovmöller och Xiaodong Zou vid Stockholms universitet har lett utvecklingen av sådana dataprogram i många år och deras program finns nu på över 150 ledande universitet och industrier över hela världen.
Hovmöller och Zou har utvecklat metoder att kombinera elektronmikroskopibilder tagna från olika vinklar till en 3-dimensionell bild. Tillsammans med deras post doc Zhanbing He har de ett samarbete med forskare på tekniska högskolan ETH i Zürich. De schweiziska forskarna har utvecklat ett nytt sätt att hantera data från röntgendiffraktion.
Genom att kombinera dessa olika metoder har man nu lyckats lösa strukturen av en mycket komplicerat zeolit som gäckat forskare i nästan ett decennium. Zeoliten har redan fått stor industiell användning, bland annat inom oljeindustrin för krackning, det vill säga att slå sönder stora molekyler i olja till de mindre molekyler som ingår i bensin.
Professorerna Xiaodong Zou och Osamu Terasaki hade varsin artikel publicerad i Nature inom området strukturbestämning av komplicerade porösa material under 2005-2006. Professor Zou är föreståndare för det nybildade Berzelii center EXSELENT för porösa material. Forskningen får nu stöd av Vinnova och Vetenskapsrådet. Satsningen ger tio miljoner kronor årligen fram till 2017. Professor Terasaki har fått ett anslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse för att köpa flera toppmoderna elektronmikroskop. Dessa håller just nu på att installeras på institutionen för fysikalisk, oorganisk och strukturkemi vid Stockholms universitet.
– Allt detta sammantaget borgar för att forskarna vid Stockholms universitet kan behålla sin världsledande position inom strukturbestämning på atomär nivå av extremt små partiklar, säger Sven Hovmöller, professor stukturkemi vid Stockholms universtitet.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Sven Hovmöller, professor stukturkemi, tfn 08-16 23 80, e-post svenh@struc.su.se
Xiaodong Zou, professor stukturkemi, tfn 08-16 23 89, mobil 076-216 88 20, e-post zou@struc.su.se Länk: För bilder kontakta:
Maria Erlandsson, Enheten för kommunikation och samverkan, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se
Studien har gjorts av en forskargrupp vid avdelningen för klinisk alkoholforskning vid Universitetssjukhuset MAS i Malmö. Deltagare var drygt 550 studenter från 98 bostadskorridorer i bl a studentbostadsområdena Sparta och Delfi i Lund. Bland dem fanns både studenter med mycket måttlig alkoholkonsumtion och studenter med mycket kraftig konsumtion.
Studenterna lottades till tre grupper: en som fick ett tretimmars diskussionsprogram, en som fick en tretimmars föreläsning, och en kontrollgrupp som inte fick någon åtgärd alls. Uppföljningen efter två år visade, något överraskande, att studenterna i alla grupper sänkt sin alkoholkonsumtion.
– Det kan bero på att de blivit äldre och mognat. Studenter brukar i allmänhet dricka mindre ju närmare de kommer slutet av sin universitetstid. Men de kanske också genom studien blivit mer uppmärksamma på sin alkoholkonsumtion, säger den ansvariga för studien, doktoranden Henrietta Ståhlbrandt.
Ett intressant resultat var också att de högkonsumerande studenterna tog mest intryck av diskussionsprogrammet, ett tretimmarspass upplagt enligt en amerikansk metod. I detta pass informerade alkoholforskaren Kent Johnsson om alkoholens effekter på kroppen och diskuterade också vilka förväntningar studenterna har när de dricker.
– Målet var att hjälpa studenterna hitta sätt att uppnå den glada stämning de önskar sig utan att behöva dricka lika mycket. Det är nog det interaktiva i metoden – att studenterna var aktiva deltagare, och inte bara passiva lyssnare – som gav ett bra resultat, tror Henrietta Ståhlbrandt.
Hon menar därför att det drogförebyggande arbetet vid universiteten kunde inrikta sig på högkonsumenterna, och använda sig av diskussionsprogrammet.
– Genom att koncentrera sig på denna grupp spar man tid och resurser, samtidigt som man når dem som löper mest risk för att bli skadade av sin alkoholkonsumtion, menar hon.
Henrietta Ståhlbrandt nås på tel 0701-750198 och artikelns medförfattare dr Kent Johnsson och professor Mats Berglund på 040-331937 resp. 040-331002. E-adresserna är henrietta.stahlbrandt@med.lu.se, kent.johnsson@med.lu.se och mats.berglund@med.lu.se. Artikeln i tidskriften Alcoholism: Clinical & Experimental Research finns på www.blackwell-synergy.com/doi/full/10.1111/j.1530-0277.2006.00327.x.
– Om 20 år massproduceras dessa membran och då har alla nytta av det, säger forskaren, som på måndag lägger fram sin doktorsavhandling vid LTH i Lund. Runt om i världen satsas miljarder på forskningen kring bränsleceller och Benoît Lafitte har tillsammans med en rad internationella forskare och med stora summor internationella pengar under de senaste åren arbetat med att effektivisera bränslecellerna.
Det membran han utvecklat effektiviserar framställningen av bränslecellskraften genom att det protonledande membranet fästs mellan elektroderna och förbättrar överföringen. Mer kraft kan då utvinnas ur dem på ett bättre sätt.
Membranet är tillverkat av aromatiska polysulfoner. Det ger de högpresterande termoplasterna utmärkta kemiska, mekaniska och termiska egenskaper.
Membranet tillverkas än så länge i liten skala och är dyrt.
– Men när man kan göra framställningen billig och konkurrenskraftig kommer den att vara till nytta för alla, säger Benoît Lafitte med stor övertygelse. Det kan då användas till bränsleceller i bilar, industrier, datorer, kameror – ja, överallt där det behövs energi.
Framtidens samhälle kallar han för följdriktigt för vätgassamhället. Men säger också att vägen dit är ganska lång. Infrastrukturen måste förändras, och man behöver nya lösningar för hur grafit, platina och stål till själva bränslecellen ska produceras. Nya lösningar för förvaring av vätgas behövs också.
Redan i mitten av 1800-talet kände man till bränsleceller men det är först med det överhängande klimathotet som forskningen och utvecklingen tagit fart på allvar eftersom finessen med bränslecellerna är att elektrisk energi kan utvinnas ur ren vätgas och restprodukten blir vanligt vatten.
På prov körs redan några bilar med bränsleceller, och särskilt i USA satsar man miljarder på tekniken samtidigt som bilindustrier runt om i världen samarbetar för att hitta nya lösningar.
Men för Benoît Lafitte är det inte bara bilar – det är hela samhället som ska ha ett nytt slags energi.
Efter sin disputation kommer Benoît Lafitte att bege sig till Frankrike och ett stort forskningscenter. Där ska han fortsätta sitt arbete tillsammans med kollegor från hela världen.
Benoît Lafitte är anträffbar på 0704 094524
och 046 222 82 79, samt benoit.lafitte@polymat.lth.se
Disputationen äger rum den 26.2.
Bilder kan fås via Gunnar Menander, 0708 13 56 59, gunnar.menander@gmail.com
Projektet omfattar 15 institutioner (universitet, patientorganisationer och företag) i 11 länder. Den totala budgeten är 3 670 000 euro (ca 33 miljoner kr). Huvudkoordinator är Luisa M. Mearin, barnläkare och forskare vid Leiden Medical Center, Nederländerna, och ansvarig för den svenska delen är universitetslektor Anneli Ivarsson, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.
Glutenintolerans, även kallad celiaki (eng. celiac disease, CD), är en kronisk sjukdom som drabbar ungefär 1 procent av Europas befolkning. Sjukdomen innebär att tarmen skadas av gluten, som finns naturligt i vete, råg och korn. Idag finns ingen effektiv behandling utöver att strikt följa en glutenfri diet för resten av livet, något som är både kostsamt och besvärligt för de drabbade.
Målet med PREVENTCD är att finna sätt att förebygga sjukdomen. Därför studeras betydelsen av olika matvanor under spädbarnsåret och andra livsstilsfaktorer, kompletterat med kunskaper om genetiska och immunologiska faktorer. Målet är att fastställa vilka faktorer i spädbarnskosten som utlöser eller skyddar mot celiaki så att så goda råd som möjligt i framtiden kan ges till föräldrar.
Den svenska s.k. ETICS-studien (Exploring the Iceberg of Celiacs in Sweden), vars första del utfördes under 2005-2006 och leds av Anneli Ivarsson, kartlade sjukdomens utbredning bland 7 400 12-årigar i hela landet. Man visade då att 3 procent av barnen har sjukdomen, vilket är långt mer än man tidigare trott. ETICS-studiens material och resultat blir nu en viktig del av EU-projektet PREVENTCD.
Nordisk deltagare i PREVENTCD utöver Umeå universitet är Universitet i Oslo. Dessutom medverkar universitet/universitetssjukhus i Nederländerna, Spanien, Italien, Kroatien och Polen, det israeliska teknikinstitutet Technion, patientorganisationen Association of European Coeliac Disease Societies (Belgium) samt företag som arbetar med spädbarnskost och diagnostik.
Se också pressmeddelandet om ETICS-studien:
http://www.info.umu.se/Nyheter/Pressmeddelande.aspx?id=2321
För mer information, kontakta
barnläkare, universitetslektor Anneli Ivarsson
tel 090-785 33 44 (785 12 10, sekr),
mobil 070-355 77 46,
e-post anneli.ivarsson@epiph.umu.se
Kontaktinformation
Porträtt på Anneli Ivarsson kan hämtas via
http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/arkiv.html
– Dessutom vill jag återuppliva begreppet rättvisa i svensk rätt, säger Mårten Schultz. Juridik handlar inte bara om att värderingsfritt applicera paragrafer på enskilda rättsfall utan om moral och rättvisa, begrepp som lyser med sin frånvaro i samtida rättsvetenskap och -tillämpning.
Orsakskravet är skadeståndsansvarets mest grundläggande begrepp men också det minst analyserade. Innebörden är diffus – både för skadelidande, jurister och domstolar. Det har inte funnits någon samsyn kring orsakssambandet i svensk rätt under senare tid. Intuition och sunt förnuft har styrt ansvarsbedömningen vid skadeståndsfrågor istället för tydliga tolkningsmodeller.
I Mårten Schultz avhandling Kausalitet: Studier i skadeståndsrättslig argumentation” presenteras en ny och tydlig förklaringsmodell – inspirerad av angloamerikansk teoribildning – som förenklar bedömningen av orsakskravet och därmed skadeståndsbedömningen. Modellen kan vara användbar vid välkänt komplicerade orsaksfrågor, som vid bland annat miljöskador, läkemedelskador och patientskador. Modellen kallar han den empiriska orsaksmodellen och den tar avstånd från tidigare dominerande – enligt avhandlingen – ofullständiga läror.
– Min tolkningsmodell breddar orsaksbedömningen och gör tolkningarna mer förutsägbara, säger Mårten Schultz.
En särskild fråga som tas upp i Mårten Schultz avhandling gäller ansvar för underlåtenhet att agera i en situation där någon riskerar att skadas. Kan t.ex. en person hållas ansvarig om han eller hon ser på när ett barn drunknar utan att ingripa? Mårten Schultz avhandling tar ett nytt perspektiv på denna problematik.
Mårten Schultz är doktorand vid Juridiska institutionen vid Stockholms universitet. Han har en jur kand från Stockholms universitet och en examen i filosofi från samma universitet. Han undervisar i skadeståndsrätt och annan förmögenhetsrätt vid olika lärosäten i Sverige och är ofta anlitad som expert på svensk skadeståndsrätt i internationella rättsjämförande forskningsprojekt.
Disputationen äger rum onsdagen den 28 februari kl.10.00 i G-salen, Arrhenius-laboratorierna, vid Stockholms universitet. Opponent är professor Bjarte Askeland, Norge.
Kontaktinformation
Läs mer om avhandlingen på Juridiska institutionens
Mårten Schultz nås på marten.schultz@juridicum.su.se eller mobil 070-453 32 21.
Du kan även kontakta redaktör Suzanna Nilson, 070422 57 11, suzanna.nilson@juridicum.su.se.
Ofta hör man att Sverige är den mest högtstående nationen när det gäller att tillvarata funktionshindrades intressen på arbetsmarknaden. Och visst är väl den svenska arbetsrätten världsunik?
– Ja, vi svenskar tror gärna det och har ofta varit ointresserade av att ta reda på hur motsvarande problem lösts i andra länder. I själva verket finns all anledning att ta intryck av hur andra länder genom sin lagstiftning har reglerat förhållandena kring arbete och åtgärder för personer med funktionshinder, säger Andreas Inghammar som disputerar i arbetsrätt vid Juridiska fakulteten i Lund.
Ländernas lagstiftning skiljer sig kraftigt åt i vissa fall, men är relativt lika i andra delar. Både Sverige och Tyskland kännetecknas av ett starkt anställningsskydd och aktiva åtgärder för arbetsmarknadsintegration, medan den engelska rätten var först med att förbjuda diskriminering på grund av funktionshinder och också är det land som har fått absolut flest diskrimineringstvister avgjorda i domstol.
Inghammars jämförande undersökning visar bland annat att:
* Svensk lagstiftning betonar skillnaderna mellan den som har anställning och omfattas av anställningsskyddsregler och den som saknar anställning och står utanför arbetslivet.
* I jämförelse med de andra länderna fokuserar den engelska rätten tydligare på den enskilda individen, vilket bland annat visar sig genom att tonvikten läggs på diskrimineringsskyddet.
* Kopplingen mellan lagstadgande rättigheter för den enskilda och motsvarande skyldigheter för det allmänna eller arbetsgivare är ofta mycket svår att identifiera.
Inghammar drar slutsatser kring arbetsgivares rehabiliteringsskyldighet och ansvar för att på ett rimligt sätt anpassa arbetsplatser och arbetsmoment efter individuella förutsättningar hos personer med funktionsnedsättning.
– Det är viktigt att utveckla de individuella dragen inom rättsreglerna, inte minst med intryck från diskrimineringsrätten, som utvecklats till ett av de centrala delarna av de EU-regler som reglerar arbetslivet. Genom ett individualiserat synsätt kan den enskilde få en mer individorienterad bedömning i alla led, såväl avseende aktiva åtgärder som inom anställningsskydd och likabehandling, säger Andreas Inghammar.
Samtidigt menar han att det finns risk för att det individualiserade perspektivet företrädesvis gagnar funktionshindrade som oberoende av sitt funktionshinder har goda förutsättningar för att konkurrera på arbetsmarknaden.
– I princip har inget av det fåtal svenska rättsfall som hittills behandlat diskrimineringslagstiftningen handlat om funktionshinder som i någon egentlig mening inverkat på arbetsförmågan. Det har exempelvis handlat om funktionshinder som diabetes och allergiska besvär. I gränslandet finns ett fall med en yngre arbetstagare med multipel skleros, MS, men där sjukdomen inte ansågs ha haft någon inverkan på arbetsförmågan, säger Andreas Inghammar.
Vid bedömningen av regler som hanterar skyddade anställningar eller lönebidragsanställningar menar Inghammar att det är nödvändigt att ta hänsyn till väldigt särpräglade förhållanden. Det kan gälla om en åtgärd verkligen stärker individens deltagande eller om den riskerar att bidra till att stigmatisera personer som stämplas som ”de andra” eller ”avvikare”. Det handlar även om att se i vilken mån allmänt finansierade åtgärder inverkar på den ordinarie, konkurrensutsatta, arbetsmarknaden.
Inghammar menar att det är viktigt att rättsregler som berör enskilda individer och dessa personers varierande förhållanden fortsättningsvis kartläggs och analyseras i jämförande studier. Inte minst för att den fria rörligheten på den europeiska arbetsmarknaden inte bara ska omfatta flyttbenägna ungdomar och högre tjänstemän.
Avhandlingen heter ”Funktionshindrad – med rätt till arbete. En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland.”
Disputationen hålls på Juridiska fakulteten den 23 februari 2007 kl. 13.15. (Se www.jur.lu.se)
Kontaktinformation
För mer information kontakta författaren:
Andreas Inghammar
0733-91 96 02,
046-222 10 99
046-39 51 91
Andreas.Inghammar@jur.lu.se
På många bakterier bildas normalt ett stort antal hårliknande utskott som kallas för pili. Det är bland annat dessa utskott som gör att vissa bakterier kan orsaka sjukdomar som t.ex. urinvägsinfektioner, hjärnhinneinflammation och magåkommor. Hittills har det varit möjligt att göra bakterier helt skalliga genom att slå ut de gener som kodar för proteiner som producerar pili. Med hjälp av denna metod går det att lära sig mer om hur bakterierna fungerar. Samtidigt är metoden svårkontrollerad, eftersom effekten ofta blir att produktionen av flera olika proteiner kan påverkas samtidigt. Det går heller inte att finjustera mängden pili som bildas.
Forskare vid Umeå Centre for Microbial Research har nu hittat ett nytt verktyg, s.k. ”frisörmolekyler”, som mer direkt kan begränsa hur mycket pili som bildas på bakterierna. De nya resultaten är publicerade i senaste numret av tidskriften Molecular Biosystems och dessutom har artikeln uppmärksammats ytterligare som en ”high light” i tidskriften Chemical Biology. Att kunna reglera mängden pili som bildas på bakterierna med hjälp av ”frisörmolekyler” öppnar upp helt nya möjligheter att studera bakteriernas sjukdomsframkallande förmåga som kan bana väg i jakten på nya antibakteriella måltavlor. Förhoppningen är också att resultaten kan vara början till ett nytt läkemedel.
– Nästa steg blir att ta reda på hur mycket hår en bakterie behöver för att kunna infektera. För att göra en bakterie tunnhårig behövs lägre doser läkemedel än när man gör den skallig. Vi tror också att det här kan vara ett viktigt steg för att komma till rätta med motståndskraftiga bakterier, säger Fredrik Almqvist, docent i organisk kemi.
Pili är uppbyggd av proteiner och bildas inne i bakterien. Med hjälp av eskortproteiner, s.k. chaperoner får dessa proteiner rätt form, och eskortproteinerna transporterar sedan pili-proteinerna vidare ut till bakteriens yta – om inte frisörmolekyler finns i närheten. Frisörmolekylerna angriper nämligen eskortproteinerna och hindrar proteinerna från att nå sitt mål. Finns det inte tillräckligt med pili, d.v.s. om bakterien blir tunnhårig, förlorar den också sin förmåga att infektera. Den kan då inte fästa sig till en yta, t.ex. en cell. Även om inte alla bakterier skickar ut hårliknande utskott är maskineriet för att kunna infektera uppbyggt på ett liknande sätt hos en mängd olika bakterier.
I forskningsprojektet har kemister, molekylärbiologer och fysiker samarbetat. Fysikerna har fångat enskilda bakterier och undersökt individuella pili på dessa med hjälp av laserpincetter och på så sätt kunna få reda på mer om deras egenskaper. Molekylärbiologerna har undersökt vilka proteiner som berörs och kemister har utvecklat frisörmolekylerna.
Som enda universitet i landet har Umeå universitet nyligen av Vetenskapsrådet tilldelats 77,5 miljoner kronor på fem år för att bygga upp ett nytt laboratorium i molekylär infektionsmedicin inom ramen för Umeå Centre for Microbial Research. Forskningen ingår i universitetets starka forskningsområden ”Biologisk kemi” och ”Infektioner – Hur mikroorganismer orsakar sjukdom”, se http://www.umu.se/umu/forskning/forskningsomraden
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Fredrik Almqvist, docent vid kemiska institutionen, Umeå universitet
Telefon: 090-786 69 25, 070-397 90 97
E-post: fredrik.almqvist@chem.umu.se
Den för närvarande mest utbredda förklaringen till orsaken till de snabba temperaturförändringarna vid Arktis är att jordytans reflektivitet har minskat. Is och snö reflekterar solljus mer effektivt än öppet hav och bar mark. När snön smälter på grund av uppvärmning absorberas mer solljus, vilket bidrar ytterligare till den eventuellt pågående uppvärmningen. För att denna process ska fortlöpa krävs att solen skiner. Men på vintern, då uppvärmningen i Arktis är som störst, befinner sig solen under horisonten mesta tiden. I sin doktorsavhandling vid Meteorologiska institutionen, Stockholms universitet, har Thorsten Mauritsen undersökt hur värmeväxlingen med atmosfären påverkar den Arktiska ytan.
– Arktis skiljer sig från områden i mellanbredgraderna och tropikerna bland annat genom att medeltemperaturen i regel ökar med höjden från ytan och ungefär en kilometer uppåt. Därför rör sig värmen främst från atmosfären till ytan, alltså från det varma mot det kalla. Detta sker genom att turbulenta virvlar rör om i atmosfärens nedersta skikt, det så kallade gränsskiktet, berättar Thorsten Mauritsen.
Den kalla luften nära Arktiska ytan är tyngre än den varma luften som ligger ovanför. Denna situation uppstår också i Sverige på natten när temperaturen vid ytan minskar.
– Man säger att atmosfären i dessa fall är stabilt skiktad. Därför krävs det ordentligt med kraft, till exempel från starka vindar, för att kunna transportera ner värmen mot ytan, säger Thorsten Mauritsen.
På grund av den stabila skiktningen i Arktis når inte de turbulenta virvlarna särskilt högt i atmosfären, från ett tiotal meter upp till några hundra meter. I Sverige är denna siffra vanligtvis 1-3 kilometer, medan omblandningen i Tropikerna i princip når ända upp till tropopausen (skiljelinjen mellan troposfären och stratosfären) på 15-18 kilometers höjd. Därför behöver en uppvärmning nära den Arktiska ytan bara resultera i att ett ganska tunt skikt värms upp, till skillnad från Tropikerna där det mesta av atmosfären måste värmas.
– Min avhandling visar att den snabba uppvärmningen i Arktis delvis kan förklaras med detta. Samma effekt leder också till att antalet extremt kalla nätter i Sverige blir färre och att dygnsvariationerna blir mindre i framtiden, säger Thorsten Mauritsen.
Avhandlingens titel: On the Arctic Boundary Layer – From Turbulence to Climate
Ytterligare information
Thorsten Mauritsen, Meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet, tfn 073-7857423, e-post thorsten@misu.su.se.
Proteiner är inblandade i allt från att dra ihop muskler till att bryta ner mat och om det vill sig illa, orsaka sjukdomar som Alzheimers och ALS. Detaljerad kunskap är därför efterfrågad. Genom att mäta hur energi överförs mellan färgämnen, i det här fallet kromoforer och fluoroforer, går det att studera hur proteiner, och även DNA-molekyler, ser ut och fungerar.
Denna metod kompletterar andra tekniker och den största fördelen är att protein- eller DNA-molekylen kan studeras under förhållanden som liknar verkliga förhållanden. Detta kan göras tack vare att kromoforerna, som man märker in t.ex. proteinmolekylen med, är fluoroscerande och skickar ut ljus, vilket gör att även mycket små mängder kan upptäckas. Den forskningsgrupp som Mikael Isaksson tillhör har vidareutvecklat en teknik från 1940-talet så att även rörelsen hos kromoforerna ingår. Med hjälp av denna utökade teori kan man få betydligt högre noggrannhet på de avstånd man mäter. Metoden kan liknas vid en linjal med en skala på miljarddels meter där noggrannheten bestäms av hur tätt strecken ligger på linjalen. Avhandlingen visar att noggrannheten kan förbättras betydligt genom att använda den mer avancerade teorin.
Den utökade teorin har studerats med hjälp av datorsimuleringar. Dessutom har ett protein med känd struktur undersökts och tre avstånd har bestämts. Resultaten överensstämmer väl med den kända strukturen. Vidare har Mikael Isaksson även undersökt energiöverföringshastigheten hos kemiskt identiska kromoforer som befinner sig i olika mikromiljöer. På detta sätt går det att avläsa avståndet endast med hjälp av att observera hur snabbt fluoroscensen avklingar. Denna metod är betydligt enklare än de som normalt används.
Mikael Isaksson är född och uppväxt i Strömstad och flyttade till Umeå 1995 för att läsa kemi.
Fredagen den 2 mars försvarar Mikael Isaksson, biofysikalisk kemi, kemiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”On the Quantitative Analysis of Electronic Energy Transfer/Migration in Proteins Studied by Fluorescence Spectroscopy”. Svensk titel: Om den kvantitativa analysen av elektronisk energiöverföring i proteiner studerat med fluorescens spektroskopi.
Disputationen äger rum kl. 10.30 i KBC-huset, sal KB3A9 (lilla hörsalen).
Fakultetsopponent är Professor Bo Albinsson, fysikalisk kemi, Chalmers tekniska högskola
Kontaktinformation
Mikael Isaksson kan nås på:
Tel: 090-786 5368
E-post: mikael.isaksson@chem.umu.se
Årligen dör 170 000 människor världen över i den här typen av hjärnhinneinflammation, enligt Världshälsoorganisationen WHO. Bakteriell meningit, som sjukdomen kallas, kan även skapa epidemier – i Afrika drabbades 250 000 personer inom några veckor i slutet av 1990-talet. Utan behandling är dödligheten för dem som insjuknar i meningokock-sjukdomar 85-90 procent, med behandling cirka 10-15 procent. Patienterna löper dessutom stor risk för att drabbas av allvarliga skador efter tillfrisknandet.
Det är endast människor som blir sjuka av meningokocker. I sitt modellsystem har Ann-Beth Jonssons forskningsgrupp därför använt sig av möss som producerar den mänskliga receptor som bakterierna binder till. Genom att märka bakterierna så att de ger ifrån sig ljus har forskarna med hjälp av en kamera kunnat följa deras framfart i de levande mössen under infektionens gång.
– Bakterierna bekämpas nästan av immunförsvaret, men sedan kommer de igen, den här gången med förändringar i ytproteinen. Dessutom upptäckte vi att bakterierna samlas i sköldkörteln och kan påverka hormonproduktionen under infektionen, berättar Ann-Beth Jonsson.
Studien visar också att bakterier som saknar ett visst adhesin (det protein som bakteriecellerna använder för att fästa vid receptorerna) inte kunde fästa vid slemhinnorna.
Tack vare det nya system som forskningsgruppen har utvecklat kan man snabbt och effektivt följa hur olika vaccinkandidater och nya läkemedel fungerar, utan den mängd tids- och kostnadskrävande prover som tidigare var nödvändig. Samtidigt ger systemet en tydlig bild av infektionsförloppet.
– Med de här resultaten som verktyg kan vi fortsätta att studera sjukdomsförloppet och testa vaccinkandidater på levande organismer. Dessutom kan vi hitta nya strategier för hur man kan förbättra prognosen för dem som drabbas av meningokock-sjukdomar, säger Ann-Beth Jonsson.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta professor Ann-Beth Jonsson vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, 018-471 45 07, e-post: Ann-Beth.Jonsson@imbim.uu.se
Proteiner är ofta svåra att framställa i löslig form. Problemet är bekant för dem som använder proteiner för strukturella eller biokemiska studier. Amin Bakali beskriver i sin avhandling en ny metod, där en förkortning av proteinets ändpunkter ökar proteinernas löslighet. Metoden har validerats med hjälp av ett humant protein, EphB1, ett så kallat tyrosin kinas som ofta är överuttryckt i olika cancerformer. Med hjälp av den i avhandlingen beskrivna metoden har EphB1 nu kunnat produceras i homogen löslig form, som är en förutsättning för vidare studier.
Metoden, som tagits fram i professor Pär Nordlunds forskargrupp och i vilken Amin Bakali ingår, har även visat sig vara gynnsam för möjligheterna att producera proteinkristaller. Proteinkristaller har stor betydelse för forskningen om proteinernas funktion, och den kunskap som genereras här kommer till användning vid framställning av moderna mediciner och för att utforma olika terapeutiska behandlingsformer. Så kallad ”structure-based drug design”, har redan stora och viktiga användningsområden, inte minst som verktyg för att stävja AIDS-epidemin.
Amin Bakali har vidare bestämt den tredimensionella strukturen för kinase domainen av EphB1, samt för proteinerna PTPA och det tidigare icke-karakteriserade bakteriella enzymet YegS. Den första strukturen har bidragit med ny kunskap om regleringen av EphB1.
Det humana PTPA medverkar i regleringen av ett protein som har en central roll vid cell-signallering och som är ett så kallat tumour suppressor protein. För YegS fastställer Amin Bakali en helt ny funktion samt påvisar att dess enzymatiska aktivitet är metallberoende.
Amin Bakalis forskning kan få stor betydelse för storskalig produktion av proteiner som varit svåra att framställa med tills nu tillgängliga metoder. Eftersom proteinerna som studerats är potentiella ”drug targets”, betyder det att de även kan komma att få stort medicinskt genomslag.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Amin Bakali, tfn 08-524 86 881, mobil 070-7407007, e-post amin.bakali@ki.se
För bilder kontakta:
Maria Erlandsson, Enheten för kommunikation och samverkan, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se
Maria Mårtensson, ekonomihögskolan på Mälardalens högskola har i sin forskning undersökt och följt olika slags managementmodeller, som till exempel knowledge management och balanserat styrkort. Hon har särskilt fokuserat på användningen av och synen på mätningar av människor, då gällande exempelvis anställdas kompetens och hälsa.
I litteraturen framhålls mätningar som något viktigt och bra och i Marias forskning framkommer att tilltron till mätningar av olika slag inom organisationer är stor. Beskrivningarna av mätningar är ofta kraftfulla, både drömlika och poetiska. Den vanliga visionen är att genom mätning av människan kommer hon att synliggöras och bilden av organisationen kommer att bli mycket positiv. Maria visar dock att det förekommer fall då visionen hamnar i skymundan för själva mätningen. Människan reduceras till en siffra och då tappar även mätningen sitt syfte.
Maria Mårtensson disputerar med avhandlingen ”Drömmar om något bättre: Om managementmodeller, mätningar och människor” fredagen den 9 mars, klockan 13.15 i sal Milos, Mälardalens högskola, Västerås. Opponent är Magnus Söderström, gästprofessor på Mälardalens högskola i pedagogik med inriktning på arbetslivets pedagogik.
Kontaktinformation
Maria Mårtensson,
telefon: 0707-908738,
e-post: maria.martensson@mdh.se
