I studien djupintervjuades sju män och fem kvinnor som frivilligt vänt sig till olika öppenvårdsmottagningar för sina alkoholproblem. Beslutet att söka vård föregicks av en lång process där stöd från partners, vänner och vårdpersonal spelade en betydande roll.
– De hade alla fått en särskild sorts stöd som var en blandning av krav och genuin omsorg. Detta stöd tycktes ha spelat en mycket stor roll för valet att söka hjälp. Det kunde vara en läkare, en vän eller någon annan de hade respekt för som visat att de brydde sig, säger sjuksköterskan Annika Jakobsson.
Studien ger mer kunskap om varför vissa människor med alkoholproblem väljer att själva söka vård. De tolv intervjupersonerna var mellan 20 och 69 år. I intervjuerna framgick att viktiga händelser i livet fått dem att söka hjälp.
– Det kunde både vara positiva och negativa händelser som berört dem speciellt, som att bli förälder eller se konsekvenserna av alkoholberoende hos någon annan. Dessa händelser lade grunden för att de skulle hitta viljan att sluta dricka, säger Annika Jakobsson.
Den egna viljan att förändra sin livssituation var lika viktig både för män och för kvinnor för att de slutligen skulle söka professionell hjälp, men avhandlingen visar också att det fanns skillnader. Båda könen kände skam, men kvinnor upplevde även skuld över att de drack. Männen var mer generade över att de behövde vård för att ta sig ur sina problem.
– Männen hyste också större tilltro till sin egen förmåga att ta tillbaka kontrollen över sin alkoholkonsumtion, medan kvinnorna betonade att påtryckningar från andra och att dela sina problem med någon som förstod påverkade deras val att söka vård, säger Annika Jakobsson.
Avhandlingen bygger även på omfattande material från befolkningsstudien Kvinnor och alkohol i Göteborg. Resultaten visar att kvinnor som sökt vård hade fler och mer långvariga alkoholproblem än de som inte sökt vård.
– Det är känt sedan tidigare att människor söker professionell hjälp först när problemen blivit mycket svåra, trots att det finns effektiva behandlingsmetoder. Många människor skulle bli hjälpta om vårdpersonalen frågade dem om alkoholproblem i samband med besök på vårdcentralen, säger Annika Jacobsson.
Avhandling för filosofie doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa
Avhandlingens titel: Characteristics and processes of treatment-seeking for alcohol problems – findings from epidemiological and qualitative studies
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Annika Jakobsson, leg. sjuksköterska, telefon: 031-786 68 64, 070-341 08 00, e-post: annika.jakobsson@socmed.gu.se
Handledare:
Docent Fredrik Spak, telefon: 031- 786 68 57, e-post: fredrik.spak@socmed.gu.se
Hur olika organ kan interagera under den tidiga fosterutvecklingen är ett mindre uppmärksammat forskningsområde. Med hjälp av en ny teknik för tredimensionell avbildning (OPT, Optical Projection Tomography) visar avhandlingen att otillbörlig påverkan mellan bukspottskörteln och mjälten kan leda till att delar av bukspottkörteln ombildas till en cysta med egenskaper som man normalt ser hos tarmar.
Avhandlingen visar också var tre proteiner (ADAM9, ADAM10 och ADAM17) finns i bukspottkörteln under embryoutvecklingen och i vuxen ålder. Dessa proteiner medverkar möjligen i regleringen av de signaler som är viktiga för normal utveckling och funktion hos körteln.
Den tredje och sista delen i avhandlingen presenterar användning av OPT-tekniken, i kombination med förbättrad preparering av vävnadsproverna, för att studera intakta organ i möss i 3D och då kunna uppskatta t.ex. volymen insulinproducerande celler i en bukspottkörtel.
Amir Asayesh är doktorand vid Umeå centrum för molekylär medicin, tel. 070-3933214, e-post amir.asayesh@ucmm.umu.se.
Avhandlingen lägss fram torsdagen den 15 februari vid Umeå centrum för molekylär medicin (UCMM), Umeå universitet, och har titeln Spleno-pancreatic development assessed by molecular 3D imaging.
Disputationen äger rum kl 09.00 i sal Betula, by. 6M, NUS.
Fakultetsoppenent är Dr Beatriz Sosa-Pineda, St. Jude Children’s Research Hospital, Memphis, USA.
På eftermiddagen talar Peter Mandelson om Global Europe, EU:s externa dimension, på Handelshögskolan i Stockholm. Seminariet är ett samarrangemang mellan utrikesdepartementet och Handelshögskolan i Stockholm. Arrangemanget gästas av Handelshögskolans partnerföretag, forskare och studenter.
Handelsminister, Sten Tolgfors introducerar Mandelson och den efterföljande diskussionen leds av professor Örjan Sölvell vid Handelshögskolan i Stockholm.
EU-kommissionär Peter Mandelson och handelsminister Sten Tolgfors är tillgängliga för journalister efter arrangemanget.
Tid och Plats
Program: Torsdag den 8 februari 2007
Kl. 14.00-15.00
Tal av handelsminister Sten Tolgfors och EU-kommission är Peter Mandelson samt efterföljande diskussion.
Plats: Handelshögskolan i Stockholm, Sveavägen 65, sal Torsten.
Kl. 15.00-15.20
Pressträff
Plats: Handelshögskolan i Stockholm, Sveavägen 65, sal Torsten.
Medtag presslegitimation.
Bekräfta medverkan till ingela.spongh@hhs.se eller 08-7369015 senast 7 februari.
Kontaktinformation
Maria Pålsson
Pressekreterare hos Sten Tolgfors
08-405 56 49
070-348 18 32
maria.palsson@foreign.ministry.se
Ingela Spongh
Pressansvarig Handelshögskolan i Stockholm
08-7369015
Hur bör information visualiseras datorgrafiskt för att vara användbar för beslutsfattare? Denna fråga ställer Camilla Forsell i sin avhandling som är en del av ett samarbete mellan forskare vid enheten för människa-datorinteraktion vid Uppsala universitet och Försvarshögskolan i Stockholm. För att en visualisering ska vara användbar ska relevant information kunna uppfattas och tolkas korrekt på ett minimum av tid. Användaren ska inte behöva flytta blicken fram och tillbaka mellan två objekt på en datorskärm upprepade gånger innan han eller hon kan uppfatta eventuella skillnader mellan dem. Tiden för beslutsfattande ökar då markant och i värsta fall uppfattas inte informationen över huvud taget.
Många arbetar idag i informationsrika miljöer där informationen presenteras på stora displayer, som en vanlig 19 tums skärm, och även tredimensionellt (3D). Men vår förmåga att se detaljerat är begränsad till en mycket liten del av ögat. Det innebär att det krävs många blickförflyttningar för att söka av en stor display. Dessutom är vår uppfattning av 3D-information inte en korrekt avbildning av vad som faktiskt visas. Information presenterad ”inåt” i djupet i en datorgrafisk bild blir förvrängd, vilket innebär att vi lider av en ”informationsblindhet” för kvantitativa egenskaper.
– För att vi till exempel ska uppfatta en skillnad i storlek mellan två objekt måste skillnaden vara mycket stor, vilket i praktiken är oanvändbart. Kvalitativa egenskaper uppfattas däremot på ett korrekt sätt, säger Camilla Forsell.
Resultaten visar på en generell svårighet att avbilda kvantitativ information. Det gäller även för stora 2D-visualiseringar. Detta medför att viktig information inte ska avbildas som fina skillnader i storlek, lutning eller kurvatur.
– Alla sådana visualiseringar måste anses ineffektiva eftersom användarnas uppfattning, dvs beslutsunderlag, kommer att vara osäkert och felaktigt.
I avhandlingen presenteras också en ny typ av 3D-visualisering som på ett effektivt sätt kan förmedla information ur ett datamaterial med många dimensioner. Camilla Forsell presenterar också en kompletterande metod för att utvärdera användbarhet genom att mäta antalet blickförflyttningar som behövs för att lösa en uppgift.
Bildtext: Bilden visar ett datalandskap som visualiserar abstrakt information. De kvalitativa egenskaperna är lätta att se, t ex var toppar och dalar befinner sig, att övergångarna mellan dem är rundade etc. De kvantitativa egenskaperna, däremot, går inte att se, t ex om toppar har en cirkulär eller elliptisk bas, om deras höjd överskrider deras vidd etc
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Camilla Forsell, 018-471 28 45, 070-953 22 82, e-post: Camilla.Forsell@dis.uu.se
Resultaten gäller celecoxib, en smärtstillande och anti-inflammatorisk substans som verkar genom att hämma effekten av det inflammatoriska enzymet Cox-2. I en studie som presenteras i tidskriften Clinical Cancer Research framgår att celecoxib även har effekt mot neuroblastom – en tumörtyp som är beroende av Cox-2 för att växa och sprida sig.
Forskarna har visat att celecoxib har en hämmande och förebyggande verkan på tumörutvecklingen hos råttor. Substansen visade sig dessutom kunna förstärka effekten av olika cytostatika som idag används för att behandla neuroblastom.
– Värktabletterna kan både hindra cancerns snabba celldelning och tillväxt, samt strypa de blodkärl som förser tumören med syre och näring, säger John Inge Johnsen, barncancerforskare vid Karolinska Institutet.
Forskarna drar slutsatsen att celecoxib är ett potentiellt läkemedel mot neuroblastom, eventuellt i kombination med andra läkemedel.
– Men det gäller att välja rätt kombination, celecoxib kan också motverka enstaka cytostatikas effekter mot cancer påpekar Per Kogner, professor vid Karolinska Institutet och barnläkare vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus.
Resultaten i cellodling och hos djur ses vid koncentrationer som forskarna redan uppmätt hos barn som får medicinen. De planerar nu att gå vidare med kliniska prövningar som ska avgöra på vilket sätt celecoxib kan användas för att behandla neuroblastom hos barn.
Forskningen stöds av Barncancerfonden och Cancerfonden.
Publikation:
Celecobix prevents neuroblastoma tumor development and potentiates the effect of chemotherapeutic drugs in vitro and in vivo”
Clinical Cancer Research, 1 februari 2007
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Barncancerforskare John Inge Johnsen
Tel: 08-517 775 15
Mobil: 070-664 06 43
E-post: John.Inge.Johnsen@ki.se
Professor Per Kogner
Tel: 08-517 735 34
Mobil: 070-571 39 07
E-post: Per.Kogner@ki.se
Presskontakt:
Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Att bygga små strukturer med storlekar ner mot några nanometer är ett stort problem med dagens teknologi. Det är ett viktigt problem eftersom riktigt små saker oftast är väldigt användbara. Bra exempel är mikroelektronik, ju mindre man kan göra komponenterna på ett chip desto snabbare kan man köra beräkningar på det.
– Den metod som vi utvecklat för självbyggande klossar av DNA och guldpartiklar är världsunik. Metoden kan exempelvis användas för att tillverka små nanobehållare för läkemedel som töms direkt i celler vid en given kemisk signal, säger Björn Högberg.
Björn Högberg har även tittat närmare på en metod för att bygga nanostrukturer med hjälp av DNA som uppfanns av amerikanska forskare våren 2006. Metoden kallas ”DNA-origami” och innebär kortfattat att man viker, eller häftar ihop, en lång DNA-sträng med hjälp av en stor mängd korta strängar (”häft-DNA”).
– I min avhandling föreslår jag hur denna teknik skulle kunna användas för att bygga en anordning för extremt snabb DNA-sekvensering, något som är alla bioteknikers dröm, säger Björn Högberg.
Avhandlingens titel är ”DNA-Mediated Self-Assembly of Nanostructures – Theory and Experiments”. Disputationen hålls den 9 februari kl. 13 i M108, Mittuniversitetet, Campus Sundsvall.
Kontaktinformation
Björn Högberg, telefon 060-14 87 78 eller 070-538 8009. E-post bjorn.hogberg@miun.se
Hjärnhormonet kallas melanin-concentrating hormone och är starkt aptitstimulerande. Hormonet påverkar nervcellerna genom mottagarmolekyler på cellernas yta. Resultaten tyder på att genförändrade möss som saknar dessa mottagarmolekyler får markant bättre insulinkänslighet.
– Vår upptäckt öppnar för ett läkemedel som blockerar receptorn för melanin-concentrating hormone. Ett sådant läkemedel skulle kunna minska risken för följdsjukdomar till fetma utan att patienterna nödvändigtvis måste gå ner i vikt, säger Mikael Bjursell.
Studien är genomförd i samarbete med AstraZeneca.
Övervikt och fetma för med sig en rad olika följdsjukdomar som förkortar livet och försämrar livskvaliteten. Fetma kan bland annat leda till försämrad insulinkänslighet och diabetes typ 2.
– Ökad kunskap om hur hjärnan styr vår aptit och vår kroppsvikt är av central betydelse om man i framtiden ska kunna utveckla effektiva mediciner och terapier mot fetma och dess följdsjukdomar, säger Mikael Bjursell.
Människans aptit och ämnesomsättning regleras av en stor mängd hormoner och signalämnen. De genförändrade mössen blev överviktiga eftersom de saknade hormonet leptin. Även människor som saknar leptin får ökad aptit och går upp i vikt.
Två andra hormon som styr aptit och ämnesomsättning är ghrelin och tillväxthormon. Avhandlingen visar att dessa hormoner använder samma signalvägar i hjärnan för att påverka aptiten.
– Ghrelin hade ingen effekt hos genförändrade möss som saknade receptorn för tillväxthormon, säger Mikael Bjursell.
Tillväxthormon stimulerar tillväxt och påverkar människans ämnesomsättning. Tillväxthormon minskar vanligtvis kroppens fett, men studien visar att om tillväxthormon bildas i ökad omfattning i hjärnan ökar både födointag och mängden fett. De nya rönen tyder på att tillväxthormon har olika effekter i hjärnan jämfört med övriga kroppen.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för fysiologi
Avhandlingens titel: Growth Hormone and Melanin-Concentrating Hormone receptor in the regulation of energy balance and metabolism
Avhandlingen försvaras fredagen den 2 mars, klockan 09.00, hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Mikael Bjursell, filosofie magister, telefon: 031-706 53 39, 073-992 88 31, e-post: mikael.bjursell@astrazeneca.com
Handledare:
Medicine doktor Mohammad Bohlooly, telefon: 031- 706 41 81, e-post: mohammad.bohlooly@astrazeneca.com
Adjungerad professor Jan Törnell, telefon: 031-776 24 69, e-post: jan.tornell@astrazeneca.com
– Vi kan ha olika uppfattningar om Sabunis och Baylans utnämningar och vad de står för, men det händer i ett Sverige där etnisk diskriminering och segregering fortfarande är viktiga samhälleliga problem, säger Osman Aytar som har undersökt interetniska relationer mellan organisationsaktiva personer med olika etniska bakgrunder i Sverige.
I sin avhandling presenterar Aytar resultat från tre olika fallstudier om relationer mellan etniska riksorganisationer sedan 1972, relationer mellan staten och etniska- och transetniska riksorganisationer sedan 1975 och relationer mellan personer med olika etniska bakgrunder i Socialdemokratiska arbetarpartiet och Folkpartiet liberalerna under de senaste åren.
– Möjligheter och hinder i interetniska relationer behöver inte i första hand handla om de etniska skillnaderna, utan de kan variera även beroende av tidsperiod man kom till Sverige, motiv för migration (som arbetskraftsinvandrare, som flykting på grund av politiska, etniska, kulturella, religiösa aspekter eller som familjemedlem), ålder vid invandring, kön, vistelsetid i Sverige, organisatoriska traditioner och socialt kapital i hemlandet respektive i Sverige, kulturella och sociala distans, från majoritetssamhället, att vara ”på rätt plats i rätt tid”, individers intresse och engagemang, personliga nätverk, säger Aytar.
Enligt Aytar är det sådana skilda aspekter (även om de väger olika) som kan bädda för möjligheter för vissa människor och utgöra hinder för en del andra i interetniska miljöer.
– Det är därför vi kan se personer med liknande social bakgrund från en och samma etniska grupp såväl i toppositioner som i de underordnande och diskriminerade skikten i samhället, säger Aytar.
Avhandlingens titel: Mångfaldens organisering: Om integration, organisationer och interetniska relationer i Sverige.
Kontaktinformation
Mer information:
Osman Aytar, tfn 08-16 31 83, 070-471 05 09, e-post: osman.aytar@sociology.su.se
För bilder kontakta:
Maria Erlandsson, presschef, Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se
För att utveckla psykiatrin behöver man veta vilka resultat insatserna ger. Därför började psykologerna Per Söderberg och Stefan Tungström att systematiskt följa upp psykiatrins arbete i Dalarna för drygt tio år sedan. Totalt följdes cirka 12 000 patienters behandling i öppenvård.
Cirka 60 procent av patienterna, som ingick i studien, blev bättre av behandlingen och för de flesta var förbättringen stor. Resultaten visar även hur psykiatrisk öppenvårdsbehandling kan förbättras ytterligare, t.ex. påverkas resultatet av antalet behandlingstillfällen och typ av behandling.
Psykiatrisk behandling består oftast av att flera olika behandlingsinsatser kombineras. För de patienter som huvudsakligen fick psykoterapi var effekten av behandlingen betydligt bättre. Statistiskt skulle ytterligare 200 patienter per år i Dalarna ha en stor förbättring om alla patienter fick psykoterapeutiska insatser som en del av behandlingsinnehållet.
Det fanns stora skillnader mellan hur många behandlingsinsatser som olika patienter fick, alltifrån enstaka insatser till långa serier av insatser under flera år. Studien visade att fler insatser gav generellt ett bättre resultat upp till cirka 16 – 20 behandlingsinsatser. En anmärkningsvärd stor andel av psykiatrins öppenvårdsbehandlingar avslutades efter relativt få insatser. Sannolikt skulle behandlingsresultatet förbättras avsevärt för många patienter om de hade fått något fler behandlingsinsatser.
De behandlingsepisoder som avslutas tillsammans med patienten på ett planerat sätt visade ett betydligt bättre resultat jämfört med de behandlingar som avslutades på ett oplanerat sätt. Skillnaden var mycket stor och sannolikt skulle psykiatrins behandlingsresultat förbättras ytterligare om fler behandlingsepisoder kunde ha avslutats på ett planerat sätt tillsammans med patienten.
Arbetet har också visat att bedömningar med enkla skattningsskalor som insamlas rutinmässigt håller sådan kvalitet att de kan användas för att mäta behandlingsresultat. I och med att samtliga behandlingar ingick, visar studien en bra och generell bild av psykiatrins öppenvård.
I dag finns ett stort antal uppbyggda databaser med information om patienternas hälsotillstånd i datoriserade patientjournalsystemen. Om dessa databaser byggs upp metodiskt och om rutiner för insamling av data kvalitetssäkras, kan data ur dessa system användas för att ge behandlingspersonal feedback i sitt arbete i syfte att säkra och utveckla behandlingens kvalitet.
Per Söderberg och Stefan Tungström är psykologer och arbetar inom vuxenpsykiatrin i Landstinget Dalarna. Per Söderberg är chef för Psykiatrins utvecklingsenhet i Dalarna och Stefan Tungström verksamhetschef för vuxenpsykiatrin i Västerbergslagen. Studien har genomförts med stöd från Centrum för klinisk forskning i Dalarna.
Fredagen den 2 februari försvarade Per Söderberg och Stefan Tungström sin avhandling ”Outcome in psychiatric outpatient services, reliability, validity and outcome based on routine assessments with the GAF scale”. Svensk title, Behandlingsresultat i öppenvårdspsykiatrin. Disputationen ägde rum klockan 09.00 i Humanisthuset, hörsal E. Fakultetsopponent var Professor Odd E. Havik Institutt for klinisk psykologi, Universitet i Bergen, Norge.
Kontaktinformation
För mer information kontakta gärna: Stefan Tungström, stefan.tungstrom@ltdalarna.se, 070-626 10 33 eller Per Söderberg, per.soderberg@ltdalarna.se, 070-638 32 88
Avhandlingen utgår från Umeå-85+ studien som påbörjades år 2000. Varannan person som var 85 år, alla som var 90 år och alla som var 95 år och äldre inbjöds att delta i studien. Förutom deltagare inom 85+-studien intervjuades även gamla samiska kvinnor med erfarenheter av att leva i väglöst land.
Delstudierna i avhandlingen handlar om komplexiteten i att vara mycket gammal. Ur berättelser, som valdes bland personer som skattat sig högst respektive lägst på resiliensskalan (en skala för bedömning av inre styrka), framkom att det finns olika sätt att förhålla sig som kvinna och som man – olika kvinnligheter och olika manligheter. Kvinnligheten ”att vara aktör” är en kvinnlighet som inte motsvarar en traditionell syn på kvinnan som passiv och underordnad. Kvinnligheten ”att leva i ett sammanhang” var att känna sig nöjd, tillfreds och att leva i relation till andra. ”Att leva i skuggan av andra” och ”att känna sig utanför” är kvinnligheter som handlar om avståndstagande och ensamhet.
Männens berättelser tolkades som att det för männen var viktigt att kunna relatera till sig själva och till andra män. Detta uttrycktes i manligheterna ”att vara i det manliga centrumet” och ”att sträva efter att behålla den manliga fasaden”. Manligheten ”att leva i relation till andra och annat” visade på en alternativ manlighet där kontakt med andra och vardagslivet betonades.
Berättelser från gamla samiska kvinnor visar att de hade förmåga att positionera sig mellan olika diskurser, som ”att vara renägare och att inte vara renägare”, ”att vara same och att vara svensk” och ”att betona jämställdhet mellan kvinnor och män”, ”att leva i skuggan av manliga renskötare”, ”att tänka på det som var förr” och ”att kunna se framåt”.
Det är viktigt att problematisera olika sätt att konstruera sig som kvinna och som man, som same och som svensk, för att undvika att åldersdiskriminering utvecklas i samhället. Att reflektera över maktförskjutningar i intervjusituationer och i omvårdnadssituationer i förhåll-ande till olika diskurser som ålder, genus, utbildning, etnicitet och ideologi kan vara betydelse-fullt för att öka medvetenheten om dessa diskursers betydelse för de berättelser som ges.
Fredag 9 februari försvarar Lena Alex, Inst. för omvårdnad, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Äldre människors berättelser om att bli och vara gammal tolkade utifrån genus- och etnicitetsperspektiv”. Disputationen äger rum klockan 9.00 i Vårdvetarhusets aula. Fakultetsopponent är professorn och distriktsläkaren Birgitta Hovelius, Avdelningen för allmänmedicin, Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund (IKVL), Lunds universitet. Huvudhandledare är professor Berit Lundman, Inst. för omvårdnad, Umeå universitet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Lena Alex på e-post Lena.Alex@nurs.umu.se eller telefon 090-786 91 52.
– Det är inte bara näringslivet som engagerar sig i, företar sig och organiserar ny verksamhet. Men den ekonomiska kontext som entreprenörskapsteorierna bygger på har i regel näringslivet som utgångspunkt, säger Malin Gawell, som i sin avhandling problematiserar den etablerade entreprenörskapsteorin.
I sin avhandling låter hon entreprenörskapsteorin utmanas av teorier om frivilligorganisationer i kontexten sociala rörelser och det civila samhället. Avhandlingen baseras på en studie av skapandet av organisationen Attac i Sverige och är genomförd åren 2001-2006. Studien visar på att den entreprenöriella processen – där människor tillsammans skapar en ny organisation – i allra högsta grad påverkas av, eller till och med är en del av, den historiska och omgivande miljön.
– Missnöje med den rådande situationen och etablerade organisationers sätt att verka ger kraft och övertygelse att driva igenom ett nytt sätt att arbeta på, med metoder som kan vara både svåra att förstå sig på och att försvara. Men den intensiva gruppdynamiska processen medför att sammanhängande förnufts- och meningsskapande tankebanor skapas och därmed att argument formuleras, säger hon.
Avhandlingen innehåller tre olika nyanseringar av entreprenörskap; som organisationsskapande inom det civila samhället, som en gruppdynamisk process inom sociala rörelser samt en tolkning av aktivistiskt entreprenörskap som en process där normer attackeras och nya berättelser artikuleras. Berättelser som den nya organisationen försvarar och för vidare.
Avhandlingens titel: Activist Entrepreneurship. Attacing Norms and Articulating Disclosive Stories.
Fakta om Attac:
Attac är en organisation som arbetar för global rättvisa. Den första Attac-organisationen skapades i Frankrike 1998 och har sen dess spritt sig till många andra länder. 2001 skapades den Svenska Attac-organisationen. Namnet kommer från franskan och står för Association pour la taxation des transactions pour l’aide aux citoyens (fritt översatt: Föreningen för beskattning av kapitaltransaktioner för medborgarnas bästa). Attac är en partipolitiskt- och religiöst obunden organisation som arbetar aktivt för icke-våld. (www.attac.se)
Kontaktinformation
För ytterligare information:
Malin Gawell nås på Malin.Gawell@fek.su.se eller tfn 073-650 74 46 (070119-070204 endast mail)
– Lärande är en pågående process där mening skapas genom deltagande över tid. För att åstadkomma informellt lärande på en arbetsplats krävs en socio-teknisk infrastruktur. Tekniken och designen i sig och dess placering i rummet påverkar resultatet. Även relationerna, som är komplexa, påverkar hur resultatet blir; kollegornas relationer, relationen mellan patient och sjukvårdspersonal samt den mellan designern och deltagarna, säger Erling Björgvinsson.
Tillsammans med kollegan Per-Anders Hillgren, som disputerade nyligen, har Erling Björgvinsson genomfört två forskningsprojekt på Universitetssjukhuset i Malmö (UMAS).
Kontinuerligt lärande inom vården (KLIV) handlar om hur man kan synliggöra möjligheter och hitta öppningar för kompetensutveckling för personalen på intensivvårdsenheten, IVA. Personalen fick själva lära sig att filma varandra och använda filmerna. Genom handdatorer kunde de sedan titta på filmerna och lära sig olika praktiska moment. Resultatet av KLIV blev en kunskapsöverföring som annars är svår att sprida mellan kollegor.
Det andra projektet – Vardagslärande – handlar om hur man kan förbättra patientlärande. Projektet genomfördes tillsammans med handkirurgiska kliniken vid UMAS. Syftet med projektet var att försöka förbättra kommunikationen mellan sjukvårdspersonal och patient. Genom att till exempel filma ett läkarbesök och samtalet mellan läkaren och patienten kunde patienten få med en cd-romskiva hem. Dessutom gjordes ett experiment där läkare ritade och förklarade röntgenbilder, en slags animation.
I avhandlingen ”Socio-Material Mediations – learning, knowing, and self-produced media within healthcare” fokuserar Erling Björgvinsson framför allt på tre olika faktorer som påverkar lärandeprocessen och resultaten av självproducerad mediaanvändning; för det första valet av teknisk infrastruktur och placeringen av denna, för det andra de sociala relationerna samt för det tredje designerns egen roll och påverkan.
Hur väl tekniken och designen används och lyckas uppnå önskat resultat är starkt beroende av i vilket sammanhang designexperimenten genomförs, hur det till exempel ser ut på arbetsplatsen när det gäller arbetsmiljö, organisation och kultur. Det är också viktigt att fundera över vem som kommer att använda mediematerialet, alltså vem man producerar det för.
– Intensivvården är en ganska speciell miljö. Det är ett krävande sammanhang att forska i och det krävs att man har en känsla för hur man kan hantera detta.
– När det gäller projektet på handkirurgen reste själva mediamaterialet ut ur arbetspraxisen, över kulturella gränser. Det betyder att man inte har samma kontroll över hur mediet kommer att användas. Patienterna använde inspelningarna för att kommunicera med anhöriga, vänner och även arbetskollegor i större utsträckning än vi hade förväntat. Dessutom kan materialet användas för andra syften än det var tänkt, t.ex. för att kommunicera med Försäkringskassan. Detta gör att sjukvårdspersonal inte kan veta helt vem de adresserar när inspelningen görs, förklarar Erling Björgvinsson.
Var designern positionerar sig själv eller vilken väg forskaren kommer in på arbetsplatsen har också betydelse. Erling Björgvinsson och Per-Anders Hillgren hade i början av projekten kontakt med sjuksköterskorna och det tog tid innan man exempelvis vann läkarnas förtroende eftersom dessa ansåg att forskarna hade tagit ett visst perspektiv.
– Givetvis ska man som forskare förhålla sig objektiv eller neutral men som människa tar du alltid utgångspunkt i ett perspektiv. Det är svårt att undvika. Alla designbeslut har en påverkan, det finns inte något som heter totalt oberoende och fullkomlig objektivitet, säger Erling Björgvinsson.
Även om det finns en rad svårigheter med att åstadkomma informellt lärande genom mediering ser Erling Björgvinsson ändå en potential och ett behov av detta inom vården.
– Nu när sjukvården är utspridd över flera olika instanser, olika platser och olika slags sjukvårdspersonal fungerar medier som hjälp för att skapa en helhet för både sjukvårdspersonal och patienter.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Erling Björgvinsson på e-post erling.bjorgvinsson@k3.mah.se, telefon 040-665 76 91 eller 0732-550926.
Syftet med Anitas forskning är bland annat att visa hur det går till när skolledning skapas i samtal, vilka identiteter som produceras, samt vilka metoder som skolledarna använder för att bygga upp sina begrepp och kategorier. Detta kategoriseringsarbete har stor betydelse för interaktionen. Samtal kan beskrivas som en viktig del av och i ledningsarbetet. Skolledning blir här något som också görs gemensamt, i skolledningsmöten.
Anita är doktorand vid Linköpings universitet inom forskarskolan Vuxnas Lärande, ett samarbetsprojekt mellan Linköpings Universitet, Mälardalens Högskola och Göteborgs Universitet. Hon är anställd på institutionen för samhälls- och beteendevetenskap på Mälardalens högskola.
Disputationen med avhandlingen ”Samtalat skolledarskap. Kategoriserings- och identitetsarbete i interaktion” äger rum fredagen den 9 februari, klockan 13.15 i sal Filharmoni, hus Verktyget, Mälardalens högskola i Eskilstuna.
Kontaktinformation
Anita Nordzell
Telefon: 016-155136
E-post: anita.nordzell@mdh.se
I projektet MiF framhölls tre utvecklingsområden som strategiska för att omvandla ett traditionellt industrisamhälle till en entreprenöriell region: att uppmärksamma företagarandan i underrepresenterade grupper; att stimulera ungdomars företagsamhet; samt att uppmärksamma kulturlivets betydelse för företagsamhet och mångfald. Resultatet? Sörmland på en andra plats bland landets län när det gäller den procentuella ökningen av nyföretagande – 20,9%!
Efter disputationen den 9 februari väntar arbete med ett nytt forskningsprojekt, ”Arenor för entreprenörskap”. Karins avhandling handlade om att bredda entreprenörsbegreppet; det nya projektet handlar om vilka arenor som kan användas för detta ändamål.
Karin Berglund disputerar med sin avhandling ”Jakten på Entreprenörer: Om öppningar och låsningar i entreprenörskapsdiskursen” fredagen den 9 februari klockan 13.15 i sal Paros, Västerås, Mälardalens högskola.
Kontaktinformation
Karin Berglund
021-101687
karin.berglund@mdh.se
Ett kluster är en liten samling atomer som är bundna till varandra. Storleken på klustren spelar en viktig roll för ett materials egenskaper, eftersom egenskaperna ofta förändras med antalet atomer i klustret. Man behöver till exempel högre temperatur för att smälta en vigselring än ett guldkluster.
För att kunna utforska klustrets kemiska egenskaper är det i sin tur viktigt att ha kunskap om dess struktur. Marcus Lundwall har i sin avhandling framför allt studerat klustrens ytor, som är speciellt intressanta eftersom det är på ytan som alla kemiska reaktioner sker.
Lundwall har producerat och studerat kluster av ädelgasatomer, som här har fått fungera som modellsystem för strukturen hos metallkluster. Klustren han har studerat består av mellan 60 och 30 000 atomer, och varierar i diameter från 1,5 till 12 nanometer. Lundwall har bland annat lyckats bestämma både den radiella strukturen och ytstrukturen på så kallade tvåkomponentskluster, det vill säga kluster som består av en blandning av två atomslag. Nanopartiklarna har undersökts med hjälp av fotoelektron- och Augerelektronspektroskopi, två metoder som tidigare har använts med stor framgång inom andra vetenskapsområden och inom industrin. Lundwalls studie visar att teknikerna fungerar väl även inom nano-området.
I sin avhandling kartlägger Marcus Lundwall också hur fria elektroner som färdas i ett material förlorar energi. I samband med det har han dessutom arbetat fram en tolkningsmodell för Augerspektra.
– De nya analysmetoderna kan användas inte bara inom klusterforskningen, utan även i studier av fasta material, berättar Lundwall
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Marcus Lundwall, 018-471 58 74, 073-621 36 33, e-post: Marcus.Lundwall@fysik.uu.se
Genom att jämföra DNA-sekvenser kan man studera hur evolutionen fungerar och dessutom få en inblick i olika djurarters historia. När det gäller fåglar har få sådana studier gjorts, och därför vet man fortfarande lite om hur deras evolution har sett ut. Erik Axelsson har i sin avhandling undersökt hur fåglarnas gener har förändrats jämfört med däggdjurens. Genom att studera vilken roll det naturliga urvalet har spelat i fåglarnas respektive däggdjurens utveckling har han bland annat kommit fram till att många fågelarter troligen historiskt sett har förekommit i större antal än många däggdjursarter.
Studien visar också att olika fågelgener förändras olika snabbt. Gener i mage, tarm och könsorgan utvecklas till exempel relativt fort, medan generna i hjärnan överlag förändras långsamt. Om man delar in generna enligt funktion ser man att de som styr celldöd och de som reparerar skadat DNA förändras snabbt.
Genom att på ett storskaligt plan jämföra fågel- och däggdjursgenernas evolution har Axelsson också undersökt vilka gener som har bidragit mest till utvecklingen av de drag som är typiska för fåglar, som sång och flygförmåga.
– Vissa av de gener som styr skelettets utveckling har till exempel utvecklats fortare i fåglar än i däggdjur, vilket eventuellt kan förklara hur fåglarna har utvecklat ett skelett som är mycket lätt och därmed väl anpassat för flygning, berättar Erik Axelsson.
På det här området kommer man att fortsätta forskningen, för att se på vilka andra sätt fåglarna anpassat sig för att få de egenskaper som är typiska för just dem.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Erik Axelsson, 018-471 64 44, 070-28 57 195, e-post: Erik.Axelsson@ebc.uu.se
