Möbius sekvens, CHARGE syndrom och Oculo-Auriculo-Vertebralt spektrum är medfödda tillstånd som inkluderas i Socialstyrelsens förteckning över små eller mindre kända handikappgrupper. De drabbade har ofta flera funktionshinder. Symptombilden varierar mellan de olika tillstånden, men kan bland annat innebära syn- och hörselskador, begränsad mimik, motoriska funktionshinder, beteendestörningar och psykisk utvecklingsstörning.
– Många av dessa funktionshinder kan ge upphov till svårigheter som liknar symptom vid autismspektrumstörning. För att kunna ge barn med dessa tillstånd rätt habilitering och pedagogik, exempelvis alternativ kommunikativ träning, är det viktigt att veta om de har svårigheter inom autismområdet, säger läkaren Maria Johansson.

I studien fick totalt 76 personer med dessa tre tillstånd genomgå en omfattande neuropsykiatrisk undersökning. Resultaten visar att autismspektrumstörning förekom hos en tredjedel av personerna med Möbius sekvens och Oculo-Auriculo-Vertebralt spektrum och hos hälften i CHARGE-gruppen. Svår syn- och hörselnedsättning, ofta i kombination, liksom avvikelser på röntgen av hjärnan var vanligare hos personer med autismspektrumstörning och förekom ofta hos dem med CHARGE syndrom och Oculo-Auriculo-Vertebralt spektrum.
– Detta tyder på att ”autismliknande symptom” i dessa grupper inte enbart kan förklaras syn- och hörselnedsättning, utan också har samband med hjärnskador, säger Maria Johansson.

Avhandlingen visar också att svårigheter inom autismområdet hos personer med dessa tre tillstånd kan bero på hjärnskador som uppstått mycket tidigt under graviditeten. Diagnostiken av autismspektrumstörning försvårades av att de ofta hade flera olika funktionshinder samtidigt.

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för psykiatri och neurokemi
Avhandlingens titel: Autism syndromes in three behavioural phenotype conditions

Avhandlingen försvaras fredagen den 27 april, klockan 09.00, hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Maria Johansson, examinerad läkare, telefon: 031-17 21 55, e-post: maria.johansson@pediat.gu.se

Handledare:
Docent Maria Råstam, telefon: 031-17 21 54, e-post: maria.rastam@pediat.gu.se
Professor Christopher Gillberg, telefon: 031-17 21 51, e-post: christopher.gillberg@pediat.gu.se

De nya beräkningarna baseras på ett uppskattat antal demenssjuka i världen på 29,3 miljoner människor. Av den totala kostnaden spenderas 77 procent i världens mer utvecklade regioner, där 46 procent av de dementa finns.

Bara åtta av världens länder har en statsbudget som överskrider siffran 315,4 miljarder dollar. Enligt CIA World Factbook är det bara USA, Japan, Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Italien, Kina och Spanien som har en större statsbudget.

– Den totala kostnaden för demens i världen är enorm, och det ökande antalet gamla innebär en utmaning för vården och samhället i sin helhet världen över. Forskning inom det här området är därför viktig och kan påverka livet för ett mycket stort antal människor, säger Anders Wimo, professor vid Karolinska Institutets Alzheimercentrum och studiens huvudförfattare.

Vid en internationell konferens om Alzheimer i Madrid förra sommaren presenterade samma forskare betydligt lägre kostnader för demensvården i världen. De uppskattade då totalkostnaden till omkring 250 miljarder dollar. En orsak till att man nu kommit fram till en högre siffra är det ökade antalet dementa, särskilt i utvecklingsländerna (från cirka 27,7 miljoner 2003 till över 29 miljoner 2005).

I studien uppskattas den indirekta kostnaden för demensvården vara 105 miljarder dollar i hela världen för året 2005. De direkta vårdkostnaderna samma år uppskattas vara 210 miljarder dollar. Enligt forskarna kostar vården mest i Nordamerika och Europa. Av enskilda länder bär USA de största kostnaderna, 76 miljarder dollar, följt av Japan med 34 miljarder dollar, och Kina med 28 miljarder dollar.

I artikeln i presenteras siffror för antalet dementa och vårdkostnad för alla länder med mer än 10 000 personer med demens.


Publikation:
“An Estimate of the Total Worldwide Societal Costs of Dementia in 2005,” av Anders Wimo, Bengt Winblad och Linus Jönsson, Alzheimer’s & Dementia: The Journal of the Alzheimer’s Association, April 2007.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:

Professor Anders Wimo
Tel: 070 579 5383
E-post: anders.wimo@ki.se

Professor Bengt Winblad
Tel: 070 632 6771
E-post: bengt.winblad@ki.se

Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08 524 838 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se

Glyfosat är det aktiva ämnet i många kommersiella ogräsmedel, till exempel Roundup. Under vissa omständigheter har det visat sig att glyfosat kan spridas med vattenströmmar och även röra sig genom marken ned till grundvattnet. Väl där kan det föras vidare, långt ifrån den plats där det använts.
– Om allt går som det ska bryts glyfosat snabbt ned av mikroorganismer, men blir det ett överskott av ämnet kan det spridas till oönskade områden och ta död på växtligheten, säger Caroline Jonsson.
Hon presenterar i sin avhandling datamodeller för att förutsäga vad som händer med glyfosat i vattenlösningar men även vid gränsytor mellan vattenlösningar och mineralpartiklar.

De kemikalier som har vidsträckt geografisk spridning och som är svårnedbrytbara och därför ligger kvar länge i naturen utgör de största riskerna för miljön. Glyfosat bildar kemiska föreningar med tungmetaller i vattenlösningar och kan på så sätt bli mer svårnedbrytbart. Både glyfosat och föreningar mellan metall och glyfosat kan dessutom fastna på ytan av mineralpartiklar, något som kallas för adsorption.
– Adsorption kan leda till att att glyfosat blir mer svårnedbrytbart. Det kan också föra med sig att både glyfosat och metaller inte sprids så lätt i mark och vatten, eftersom fastläggning i jordar och sediment ökar om ämnet fastnar vid en mineralpartikel, säger Caroline Jonsson.

Caroline Jonsson har i sin avhandling studerat de reaktioner som sker mellan glyfosat och metallerna kadmium och aluminium i vattenlösning. Dessutom har hon undersökt hur glyfosat och kadmium adsorberas på tre olika mineralytor: götit (ett järnmineral), åldrad gamma-alumina (ett aluminiummineral) och manganit (ett manganmineral).

Generellt tyder resultaten på att glyfosat binder starkt till mineralytor i såväl sura som basiska miljöer. Ju mer basisk miljön är, t ex i mark och vatten med kalkrik berggrund, desto mindre benägenhet har glyfosat att fastna på en mineralyta. Detta beror på att en basisk yta blir mer negativt laddad och det blir då svårare för den negativt laddade glyfosatmolekylen att fastna på ytan. Finns det däremot positivt laddade metaller närvarande är det enklare för glyfosat att fastna på mineralytan, eftersom glyfosat då binds tillsammans med metallen till ytan.

Caroline Jonsson (född Norgren) kommer ursprungligen från Lerums kommun i Västergötland. Hon studerade kemi vid Göteborgs universitet och flyttade därefter till Umeå där hon påbörjade sina forskarstudier i kemi.

Fredagen den 27 april försvarar Caroline Jonsson, Kemiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Modeling of glyphosate and metal-glyphosate speciation in solution and at solution-mineral interfaces”. Svensk titel: Modellering av glyfosat och metall/glyfosat-föreningar i vattenlösning och vid gränsskiktet mellan vattenlösning och mineralytor. Disputationen äger rum kl 10.00 i sal KB3B1, KBC-huset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är Dr. Bernd Nowack, Technology and Society Laboratory, EMPA – Materials Science & Technology, St. Gallen, Schweiz. Avhandlingen försvaras på engelska.

Kontaktinformation
För mer information kontakta gärna Caroline Jonsson:
Telefon: 090-786 60 72
E-post: caroline.jonsson@chem.umu.se

Det är känt att Ljunganvirus kan orsaka diabetes, hjärtmuskel-inflammation, inflammation i det centrala nervsystemet och fosterskador hos sork och mus. Utbrott av sjukdomssymptom ser ut att utlösas av höga stressnivåer, i alla fall bland gnagare. Det är fortfarande oklart om Ljunganviruset kan infektera människa. Men observationer som stödjer detta är att förhöjda mängder av antikroppar mot Ljunganvirus har hittats hos barn som insjuknat i diabetes typ 1, och för bara några veckor sedan rapporterades att Ljunganvirus har påvisats från fall av intrauterin fosterdöd.

– Om sjukdom på grund av Ljunganvirus bryter ut kan det ske lång tid efter smittotillfället, kanske efter flera år, säger Jens-Ola Ekström. Det är i alla fall vad man kan se hos gnagare, och det är ett mönster som stämmer bra med mina studier av viruset i cellkultur. Mycket små mängder virus i vävnaderna kan vara en förklaring till att viruset inte har kopplats till sjukdom i människa tidigare. Det saknas helt enkelt tillräckligt bra metoder för att kunna upptäcka Ljunganviruset.

Humant parechovirus är det virus som genetiskt är mest likt Ljunganvirus och de flesta människor blir infekterade av humant parechovirus inom de första två åren i livet. Det kan spridas inom sjukhusmiljöer, men viruset orsakar oftast bara lindriga magproblem eller förkylningssymptom.

– Ett anmärkningsvärt resultat är att Ljunganvirus inte effektivt avdödas av desinfektionsmedlet Virkon, säger Jens-Ola Ekström. Detta desinfektionsmedel används i många sammanhang för att inaktivera virus, bland annat inom sjukvården. Att Ljunganviruset motstår Virkon ger anledning att ifrågasätta medlets effektivitet mot humant parechovirus och kanske även mot andra virus.

Ljunganviruset tillhör picornavirusfamiljen. Andra och sedan tidigare välkända picornavirus är till exempel poliovirus, mul- och klövsjukevirus, det vanliga förkylningsviruset rhinovirus och hepatit A-virus. I de flesta fall är infektioner av picornavirus helt symptomfria, eller ger bara lätta magbesvär eller förkylningssymptom, men kan i undantagsfall ge upphov till allvarliga sjukdomar med ibland även dödlig utgång.

Avhandlingen heter ”Ljungan Virus Replication in Cell Culture”. Disputationen äger rum fredagen den 20 april kl 09.30, Hörsalen Norrgård, Smålandsgatan 26, Kalmar. Opponent är Professor Glyn Stanway, University of Essex, United Kingdom.

Kontaktinformation
Jens-Ola Ekström
tel: 0480-446778
mobil: 070-5280497
e-post: jens-ola.ekstrom@hik.se

Nederländska språkanvändare förlitar sig i de fallen på sin språkkänsla, men det kan ju inte utländska studenter göra. Mona Arfs, själv mångårig lärare i nederländska vid Göteborgs universitet, undersöker i sin doktorsavhandling en konstruktion som uppvisar stor variation, nämligen ordföljden i tvåverbskomplex med ett perfekt particip och ett hjälpverb i bisatser.

Både Ik weet dat hij de brief heeft gelezen och Ik weet dat hij de brief gelezen heeft är korrekt nederländska. Modern nederländska har i princip fri variation när det gäller den interna ordföljden hos tvåverbskomplex med ett perfekt particip och ett hjälpverb i bisats. I modern tyska är däremot endast ordföljden med hjälpverbet sist korrekt. Ordföljden med hjälpverbet först kallas inom nederlandistiken för ”röd ordföljd” och ordföljden med hjälpverbet sist ”grön ordföljd”. Dessa termer introducerades redan 1953 av A. Pauwels som använde röda och gröna prickar på sina dialektkartor för att åskådliggöra regionala skillnader i valet av ordföljd.

Vilka faktorer som påverkar valet av ordföljd i verbkomplexet är ett gammalt forskningsområde inom nederlandistiken. Stor regional variation har konstaterats i åtskilliga undersökningar, liksom stora skillnader mellan talspråk och skriftspråk. Därtill kommer individuella preferenser och mycket starka normfaktorer. Flera forskare har dock på senare tid påvisat att även rytmiska faktorer tycks vara av stor vikt för variationen. Det är här Mona Arfs undersökning tar vid.

Avhandlingsförfattaren undersöker i vilken mån tio olika variabler leder till avvikelser från den genomsnittliga fördelningen mellan de båda ordföljderna. Undersökningsmaterialet består av ett stort antal skrivna texter av olika slag. Genom att statistiskt kartlägga frekvenserna och betingelserna för dessa avvikelser kan Mona Arfs förklara varför man ibland föredrar den ena ordföljden framför den andra och därmed i viss mån även förutsäga valet av ordföljd.

Den rytmiska faktorn är den mest avgörande för valet av intern ordföljd i tvåverbskomplexet, menar hon, och det är betoningen i själva perfekt participet som är den utslagsgivande rytmiska variabeln som avgör placeringen av hjälpverbet före eller efter perfekt participet. En språkanvändare strävar medvetet eller omedvetet efter jämvikt mellan betonade och obetonade stavelser. Därför placeras hjälpverbet oftare före perfekt participet om detta har betoningen i början (t.ex. opgebeld) och oftare efter perfekt participet om betoningen ligger i slutet (t.ex. gepubliceerd). Om betoningen ligger i mitten av perfekt participet (t.ex. gekomen) finns redan jämvikten och placeringen av hjälpverbet avgörs då av andra externa variabler.

Avhandlingens titel: Rood of groen? De interne woordvolgorde in tweeledige werkwoordelijke eindgroepen met een voltooid deelwoord en een hulpwerkwoord in bijzinnen in het hedendaags Nederlands.
(ung. Röd eller grön? Intern ordföljd hos verbkomplex med perfekt particip och hjälpverb i nederländska bisatser.)
Disputationen äger rum (på svenska) lördagen den 28 april 2007 kl. 10.00
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg

Avhandlingen kan beställas från Göteborgs universitetsbibliotek, jan.ahman@ub.gu.se

Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Mona Arfs, tel. 031-786 45 92 (arb.), 070-6727 099 (mobil), 031-68 11 42 (hem), e-post: mona.arfs@tyska.gu.se

Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-786 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se

Stödet till FAS-centra är ett komplement till universitetens basresurser och möjliggör långsiktiga och strategiska satsningar på forskning som har förmågan till vetenskaplig förnyelse.

– Syftet med FAS-centra är att stödja forskning som är av högsta kvalitet och som kan konkurrera med internationell forskning. En förutsättning för att få stöd är att högskolorna själva deltar i finansieringen och därmed prioriterar dessa forskningsområden, säger FAS ordförande Lars Anell. Vi kan konstatera att det är en stor spridning på ämnesområden, likaså när det gäller den geografiska spridningen. Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm och Umeå är de universitetsstäder som blir hemvist för FAS-centra.

Mer information om de tio forskningsmiljöerna som får dela på 57 miljoner kronor per år finns på www.fas.se/pressmeddelanden .

Kontaktinformation
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS, är en statlig myndighet som initierar
och finansierar grundläggande och behovsstyrd forskning för att främja människors arbetsliv,
hälsa och välfärd.
___________________________________________________
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS.
Annie Rosell, pressansvarig, tfn 08-775 40 96, annie.rosell@fas.se
Postadress: box 2220, 103 15 Stockholm.
Tfn vx: 08-775 40 70, e-post: fas@fas.se – www.fas.se
Org.nr: 202100-5240.

En av många skillnader mellan kvinnor och män under 1700- och 1800-talen var att ogifta kvinnor inte hade någon myndighetsålder. De skulle därför ha förmyndare: sin far, modern som änka eller någon annan man, utsedd av en domstol. Att ersätta döda fäder var viktigt i ett patriarkalt samhälle, där många barn hann mista en eller båda sina föräldrar innan de blev vuxna, och där de ogifta kvinnorna hade svårt att inta en självständig position.

Vid 1800-talets mitt inleddes ett avkönande av förmyndarskap och omyndighet. Denna process var en viktig ­del i genomgripande föränd­ringar av genus­relationer och ekonomiska spelregler. Såväl äganderätt som medborgarskap påverkades.

Avhandlingen pekar på att förmyndaransvaret hade kommit att upplevas som allt mer betungande. Lagstiftningen från det sena 1600-talet hade gjort förmyndaren till ett slags bankir, som kunde låna och förväntades förränta sina myndlingars egendom. För vissa hade detta kunnat vara en ekonomisk fördel, för andra var förmynderskapet en börda.

Avhandlingen visar också att det under 1700- och 1800-tal var ett slags medborgerlig plikt för män att ta sig an förmyndarskap. Vid 1800-talets mitt minskade dock bördan. Ogifta kvinnor fick en formell myndighetsålder och offentliga institutioner och ett institutionaliserat kreditväsende antog en del av förmyndarens tidigare uppgifter. Detta hängde samman med en ekonomisk moderniserings- och individualiseringsprocess.

Att studera kvinnors och mäns skilda rättsliga ställning har visat sig vara en viktig nyckel för att förstå varför kvinnor som grupp, vilken inte nödvändigtvis ägde mindre än gruppen män, ändå kontrollerade mindre resurser. I avhandlingen behandlas lagstiftningens utveckling, den politiska behandlingen av frågan i ståndriksdagen samt förhållanden i 1700- och 1800-talets Göteborg.

Avhandlingen presenterades den 13 april 2007.
Författare: Ann Ighe
Titel: I faderns ställe. Genus, ekonomisk förändring och den svenska förmyndarinstitutionen ca 1700 – 1860

Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta: Ann Ighe, 031-7864743, ann.ighe@econhist.gu.se

Albert ter Vehns pris för bästa uppsats i ekonomistyrning 2006

Priset har tilldelats Åsa Högberg, Viktoria Johansson och Mia Nordblom för uppsatsen ”Aktieägarvärde i fokus. Svenska börsbolags uppfattningar om värdebaserad styrning”. Uppsatsen redovisar sex svenska koncerners syn på vad värdebaserad rapportering till ägare och investerare kan innebära. Den ger orientering i en svårforcerad problematik och avslutas med många idéer om hur företagen har förhållit sig till krav på att de skall rapportera om hur de bygger värde, både för koncernen och för dess aktieägare.

Albert ter Vehns pris för bästa uppsats i företagsanalys 2006

Priset har tilldelats Sofia Carlsson, Cecilia Uhrenfeldt och Maja Ytterell för uppsatsen ”Privat eller Landstingsdriven vård – en fallstudie av Allergimottagningen i Kungsbacka”. Uppsatsen presenterar ett nyanserat och djuplodande underlag som belyser förutsättningarna för att etablera kliniken som en enhet i privat regi. En särskild merit är att författarna har utvecklat argument för och emot detta och även redovisat egna slutsatser.

Ernst & Youngs pris för bästa uppsats i externredovisning 2006

Priset har tilldelats Tove Hagström, Per Myrbäck och Åsa Nordling för uppsatsen ”Nyckeltal för ett uthålligt företagande. En granskning av innehållet i svenska börsbolags hållbarhetsredovisningar”. Uppsatsen ger en orientering om hur 26 svenska koncerner redovisar om hur hållbar deras verksamhet är över tid. Uppsatsen kartlägger nuläget och visar därmed hur långt företagen har sträckt sig i sin rapportering av miljöfrågor.

Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Maria Norrström, informatör
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Box 600, 405 30, Göteborg
031-786 1247
0709-22 66 89
maria.norrstrom@handels.gu.se
www.handels.gu.se

Program

Tid: fredagen den 20 april kl. 9.30-12.00

Plats: Celsiussalen, City konferenscenter, Ingenjörshuset, Malmskillnadsgatan 46

Moderator: Siv Näslund, Kanslichef Miljövårdsberedningen

9.30 Inledning och sammanfattning av Miljövårdsberedningens rapport
”Tillväxt och miljö i ett globalt perspektiv”
Erik Westholm, Institutet för Framtidsstudier

Den nya synen på miljöutvecklingen – om ekosystemtjänster och välfärd
Line Gordon, Stockholm Environment Institute (SEI)

Vatten, tillväxt och hållbar utveckling
Johan Rockström, föreståndare Stockholm Resilience Center, vd Stockholm Environment Institute

Klimatutmaningen och växande energiefterfrågan
– hur går det ihop?
Daniel Johansson, Institutionen för fysisk resursteori, Chalmers tekniska högskola

Blir det någon fisk kvar i haven?
Henrik Österblom, Miljövårdsberedningen

10.30 Kaffe

10.50 Institutionella utmaningar för tillväxt och miljö
Katarina Eckerberg, vice vd, Stockholm Environment Institute

– 12.00 Panelsamtal mellan inledarna och med publiken

———————

Anmälan: Via e-post: fokus@framtidsstudier.se,
fax 08-24 50 14
eller telefon 08-402 12 44 senast 13 april

Seminariet är kostnadsfritt, men förhandsanmälan krävs då deltagarantalet är begränsat.

Kontaktinformation
Tel: +46 8 402 12 00
Fax: +46 8 24 50 14
E-mail: info@framtidsstudier.se
Box 591, SE-101 31 Stockholm
Drottninggatan 33, 4 tr.
www.framtidsstudier.se
Organisationsnummer: 802013-3198

Susanne Johansson är verksam vid Förvaltningshögskolan och Centrum för forskning om offentlig sektor (CEFOS) vid Göteborgs universitet.
-Den allmänna bilden av ungdomar är att de är annorlunda, speciellt vad gäller politiskt deltagande, säger Susanne Johansson.
Utgångspunkten för hennes avhandling är att den annorlunda ungdomsgruppen på lång sikt förmodas resultera i problem för det politiska systemet: ungdomar som inte deltar eller ungdomar som deltar på fel sätt är ett potentiellt problem för demokratin!
– Att ungdomar ses som annorlunda beror också på egenskaper som knyts till ungdomars ålder, säger Susanne Johansson.

Hon vill i sin avhandling problematisera den vedertagna bilden av ungdomsgruppen och lyfter fram flera skäl till varför bilden av ungdomsgruppen kan ifrågasättas. I avhandlingen prövas om värderingar, resursstyrka (utbildning och klasstillhörighet) eller ålder är egenskaper som kan förklara skillnader i ungdomars deltagandemönster.
– Resultaten visar att det är ungdomars värderingar som påverkar hur de väljer att delta, säger Susanne Johansson.
Ungdomar med mer individualistiska värderingar deltar hellre i aktivitetsformer som går utanför det politiska systemet jämfört med ungdomar med mer traditionella värderingar. Av resultaten framgår att också egenskaper som kön och utbildningsnivå påverkar ungdomars deltagande.

Resultaten i avhandlingen visar att generationstillhörighet inte är avgörande, inte heller var i ungdomstiden den enskilde individen befinner sig påverkar. Den mest rättvisande bilden får man istället när hänsyn tas till båda dessa aspekter.
– Både livsfas och generation påverkar ungdomars deltagande!
Sammantaget visar avhandlingen att bilden av ungdomar som politiska aktörer är komplicerad. En rad faktorer påverkar om och hur ungdomar deltar. Därför finns det ingen anledning att tro att det politiska systemet kommer att gå under den dag de yngre generationerna övertar den politiska beslutsmakten. Ungdomar är till del speciella men inte så annorlunda som vi ofta tror.
Empiriskt baseras avhandlingen på medborgarundersökningar och främst på en särskild undersökning av ungdomar i åldern 15 till 29 år boende i Västra Götaland.

Avhandlingens titel: Dom under trettio, vem bryr sig och varför? Ungdomars värderingar och politiska deltagande

Tid och plats för disputation: fredagen den 13 april 2007, kl. 13:15, Hörsal Dragonen,
Sprängkullsgatan 19, Göteborg

Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Susanne Johansson, tel 031-558225 (bost.), 031-7864145 (arb.)
e-post: Sanna.Johansson@spa.gu.se

Internet har skapat nya plattformar för såväl politiska som opolitiska gemenskaper och diskussioner. Det kan ses som ett uttryck för internets demokratiska potential. För att undersöka hur demokratiska dessa är har ett diskussionsforum för ishockeysupporters analyserats. Närmare 4000 diskussionsinlägg, postade till webbplatsen hvfantasten.com under tre säsonger av elitserien i ishockey, 1999-2002, har studerats.

– Frågeställningen är om ett sådant opolitiskt forum kan betecknas som offentligt och diskussionerna som kommunikativa, demokratiska och deliberativa, säger Anders Svensson, till vardags lärare i medie- och kommunikationsvetenskap på Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping.
– Jämfört med politiska diskussioner på Usenet och America Online frågar deltagarna i diskussionen om ishockey något mindre efter information från andra och använder något färre argument. Å andra sidan reflekterar man över och besvarar i betydligt högre utsträckning andras inlägg i debatten. Man är också långt ifrån så homogen i sina uppfattningar som politiska debattörer. Att vara en hängiven supporter till klubben innebär inte okritisk beundran. Deltagarna uppfattar det snarare som sin skyldighet att vara kritiskt granskande för att klubben ska nå framgång. Det innebär att diskussionen på HV-fantasten visar goda deliberativa drag, till och med något bättre än diskussioner online om politik.

– En annan viktig förtjänst är att deltagarna tar upp många frågor som massmedierna berör lite eller inte alls. Forumet är på så vis en alternativ offentlighet men också oppositionell därför att deltagarna ofta uppvisar starkt avvikande uppfattningar jämfört med ishockeyns och mediernas aktörer.
– Språket är långt ifrån lexikalt och grammatiskt perfekt men accepteras som fullt begripligt, fortsätter Anders Svensson. De källkritiska problemen med faktaförmedling och anonymitet på nätet blir högst sällan något problem i diskussionen. Det gemensamma intresseobjektet; ishockeyn och HV71, är för viktigt att föra en manipulativ och fiktiv diskussion om. Däremot utmanas möjligheterna till ömsesidig förståelse när deltagarna har alltför skilda normativa synsätt. Förståelsen är dock överlag tillräcklig för att debatten ska fortgå och utvecklas.

– Det krävs kunskap om debattens normer och etiketten på nätet för att kunna delta, vilket är ett uttryck för ojämlika förutsättningar för deltagandet. Diskussionen är ordnad genom att speciella teman diskuteras med inriktning på att lösa problem som har med HV71, supporterkulturen och själva diskussionen att göra. Debatten är också beroende av medier, dels som underlag för diskussionen, dels för sin existens som offentligt samtal. Diskussionen är på så vis ingen spontan, jämlik och medieoberoende social konversation utan en problemlösande demokratisk diskussion – ett offentligt samtal som visar upp både kommunikativa och deliberativa drag.

Avhandlingens titel: Från norra ståplats till cyberspace.

Tid och plats för disputation: Fredagen den 13 april 2007, kl. 13.15, Hörsal E44, Handelshögskolan
Vasagatan 1, Göteborg

Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Anders Svensson, tel 036-101463(arb.), 070-5889348(mob.)
e-post:.anders.svensson@hlk.hj.se

Ett masspektrometriinstrument kan med mycket stor precision tala om vilken massa proteiner och dess fragment har. Informationen från analysen kan användas för att ta reda på aminosyrornas inbördes ordning och vilka proteiner som finns i ett visst prov.
– Proteiner är de aktiva beståndsdelarna i allt levande och har en mängd viktiga funktioner. Proteinsammansättningen ser olika ut vid olika tidpunkter och vid olika sjukdomstillstånd och därför kan proteomiken ge ledtrådar till de molekylära mekanismer som ligger bakom normal utveckling eller som orsakar sjukdom, säger doktoranden Annika Thorsell.

Avhandlingen utvecklar och förbättrar masspektrometriska metoder som både används för att identifiera och kvantifiera proteiner. Som modellsystem användes celler från centrala nervsystemet.
– Proteiner utsöndrade av dessa celler antas vara involverade i en rad olika processer, som till exempel kommunikation mellan celler och cellers överlevnad, säger Annika Thorsell.

Proteiner som utsöndrats i ett odlingsmedium kan vara svårare att identifiera eftersom dessa proteiner finns i mycket lägre koncentrationer än mediumproteinerna.
– Våra resultat visar att så kallad preparativ tvådimensionell gelektrofores är användbar vid identifiering av utsöndrade proteiner i ett väldefinierat medium från neuronala stamceller, säger Annika Thorsell.
Flera proteiner som finns i höga koncentrationer i centrala nervsystemet
identifierades i studien.

Genom tillsättning av märkt aminosyra kunde utsöndrade proteiner identifieras och särskiljas från mediumproteinerna i serum innehållande media från en typ av hjärnceller som kallas astrocyter.
Genom att tillsätta aminosyran till odlingsmediet inkorporerades den i cellens proteiner under odling, och därför kunde bara de proteiner som utsöndrades av cellerna innehålla den märkta aminosyran. Masskillnaden mellan utsöndrade proteiner med den märkta aminosyran och mediumproteinerna kunde sedan detekteras av masspektrometern.
– Vi är så vitt vi vet de första som lyckats identifiera utsöndrade proteiner i serum innehållande odlingsmedium med en strategi baserad på masspektrometri. Båda dessa strategier kan användas som initiala screeningverktyg i cellsystem där utsöndrade proteiner till odlingsmedia ska studeras, säger Annika Thorsell.

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för psykiatri och neurokemi
Avhandlingens titel: Mass spectrometry based proteomic strategies applied in the study of central nervous system derived cells

Avhandlingen är försvarad.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Annika Thorsell, analytisk kemist, telefon: 031-343 24 41, 070-845 89 46, e-post: annika.dahl@neuro.gu.se

Handledare:
Docent Ann Brinkmalm, telefon: 031-343 23 79, e-post: ann.brinkmalm@neuro.gu.se
Professor Peter S Eriksson, telefon: 031-786 34 33, e-post: peter.eriksson@neuro.gu.se

Det konstaterar övertandläkare och odont.lic. Ingrid Collin Bagewitz i avhandlingen ”Prosthodontics, care utilization and oral health-related quality of life”, som läggs fram fredagen den 13 april vid Odontologiska fakulteten vid Malmö högskola.

Det finns stora individuella skillnader hur en person upplever förlusten av tänder och behovet att bära en protes. Deras upplevelse avgörs bland annat av åldern, det allmänna hälsotillståndet och den sociala bakgrunden. I svåra fall upplever individen både ett socialt och funktionellt handikapp som påverkar dess livskvalitet.

Hur stor påverkan protesen får kan dock vara svårt att avgöra med dagens mätinstrument. Ingrid Collin Bagewitz menar därför att instrumenten för oral hälsorelaterad livskvalitet behöver utvecklas och anpassas till protetiska behandlingar för att underlätta vårdplaneringen.

– Traditionellt sett har forskningen kring olika typer av tandproteser fokuserat på material och hållbarhet. Forskningen kring den patientbaserade utvärderingen av protetisk behandling behöver därför öka och förbättras, säger hon.

Ingrid Collin Bagewitz efterlyser också en större flexibilitet i tandvårdsförsäkringen så att den tar större hänsyn till individens behov.

– De patienter som upplever ett stort social trauma med en avtagbar protes borde få tandvårdsersättning för en fast, även om försäkringen endast ersätter en avtagbar vid den typ av skada patienten har.

Hennes avhandling bygger på svar på en enkät som 1998 skickades ut till knappt 2 000 personer i Skåne som var i åldern 50 till 75 år. Svarsfrekvensen var 66 procent. Syftet med studierna var bland annat att undersöka vilken påverkan orala proteser kunde ha på deltagarnas livskvalitet. Med studierna ville hon också undersöka vilka faktorer som spelar roll för deltagarnas upplevelse av sin munhälsorelaterade livskvalitet samt studera deras tandvårdsutnyttjande.

Studierna visar att individens sociala och dentala förhållanden och kostnaden för tandvård spelar en stor roll både för livskvaliteten och utnyttjandet av tandvård. Det finns exempelvis flera faktorer som kännetecknar individer som besöker sin tandläkare mindre än en gång per år. Till dessa hör låg utbildning, manligt kön, hög ålder, få tänder och avtagbar protes.

En majoritet av dessa personer menar också att kostnaden har stor betydelse när de väljer bort en regelbunden tandläkarkontakt. Men trots att de sällan utnyttjar tandvården är det ingen självklarhet att deras orala livskvalitet påverkas negativt. En anledning är att upplevelsen av livskvaliteten är mycket individuell, men för en majoritet av deltagarna hade antalet kvarvarande tänder stor betydelse för hur de värderade sin tandhälsa.

– Jag tolkar mina resultat att det är mer traumatiskt att förlora sina tänder jämfört med om patienterna får en avtagbar protes i stället för en fast, säger Ingrid Collin Bagewitz som också kan konstatera att en fast protes har stor betydelse för de patienter som bara har förlorat några få tänder.

– Det är viktigt för dem att protesen sitter fast medan patienter med få tänder har lättare för att acceptera en löstagbar protes.

Kontaktinformation
För mer information kontakta på e-post Ingrid.Collin-Bagewitz@Skane.se.

Ett tiotal SLU-forskare deltar i en tvärvetenskaplig framtidsanalys, Fanan, där forskningsbehovet för ett hållbart, mångfunktionellt och konkurrenskraftigt svenskt lantbruk skisseras. Klimatdata från 1961-1990 jämförs med ett tänkt utfall för år 2085 i regionerna sydvästra Skåne, Mälardalen och Västerbottens kustland.

Med stigande koldioxidhalter ökar produktionen hos de flesta jordbruks- och trädgårdsväxter. I ett varmare klimat förlängs också odlingssäsongen med 6-10 veckor. Grödor som vall, rotfrukter, grönsaker, frukt och bär kommer då att gynnas. Höstsådda grödor, som vete och raps, kommer att öka och solrosor kan bli ett komplement till dagens vanliga oljeväxter, raps och rybs. Vinodling kan bli vanlig på Öland och om 40-50 år kommer majs att kunna odlas till kärnskörd i Mälardalen. Nya sorter av många kulturväxter, anpassade till bland annat vårt ljusklimat, måste tas fram.

Forskarna tror att vi kommer att få ökade skadeangrepp av insekter, svampar och virus. En förändrad ogräsflora och ökade resistensproblem innebär även det att bekämpningsbehovet ökar. Erosion och utlakning av näringsämnen på grund av den rikare nederbörden medför större krav på gödsling med framför allt fosfor och kväve.

BILDTEXT: I ett framtida varmare klimat kommer det svenska lantbruket att behöva anpassa grödor, sorter, odlingsteknik och växtskydd. Foto: Mats Gerentz, http://www2.slu.se/aktuellt/2007/pressbilder/notiser/sunflowersfix.jpg

Kontaktinformation
Håkan Fogelfors, Hakan.Fogelfors@vpe.slu.se, 018-67 14 00,

Nötkött producerat på naturbetesmark i en skogsbygd är exempelvis bättre med hänsyn till biologisk mångfald och landskap än gödtjurskött producerat inomhus i en slättbygd. Griskött producerat på lerjord i det inre av Mellansverige eller i östra Danmark ger mindre övergödningsproblem och är ofta bättre ur markvårdssynpunkt än griskött producerat i djurtäta och nederbördsrika sandjordsområden i Sydsverige eller på västra Jylland.

Brasilianskt nötkött kan vara miljömässigt mycket bra om djuren är uppfödda på en gård med god markvård. Fartygstransporten är då inräknad. Däremot är det förknippat med stor negativ miljöpåverkan om köttet är producerat efter skövlad regnskog.

För närvarande produceras 55 procent av den svenska konsumtionen av nötkött och 85 procent av griskött i Sverige. Genom billigare och miljövänlig produktion kan den svenska köttandelen öka.

BILDTEXTER: Nötkött producerat på naturbete i skogsbygder är miljömässigt bättre än kött från gödtjurar som föds upp inomhus i en slättbygd. Foto: Mats Gerentz, http://www2.slu.se/aktuellt/2007/pressbilder/notiser/betesdjurfix.jpg

Kontaktinformation
Karl-Ivar.Kumm@hmh.slu.se, 0511-672 56, Naturvårdsverkets rapport 5671/2007
Import av kött – export av miljöpåverkan

Tid: Fredag 20 april 2007, kl. 10.00-11.30
Plats: Aulan, Alnarpsgården, Alnarp

Kom och lyssna på när tre SLU-professorer berättar om sin forskning! De håller sina installationsföreläsningar på SLU Alnarp, se programmet.
(http://kultur.adm.slu.se/ShowPage.cfm?OrgenhetSida_ID=7958 ).

Välkomna!

———————————
Läs nedan kort om SLU Alnarps tre installandi. Gå in i professorsboken (http://www2.slu.se/forskning/2007/pdf/professorer07.pdf ) för fördjupning!
———————————-

LANDSKAP FÖR HÄLSA – PLANERING OCH DESIGN (sid. 43)
Patrik Grahn har funnit att grön miljö har positiva effekter på blodtryck, puls och koncentrationsförmåga. Det finns starka samband mellan avståndet till närmaste grönområde och hur ofta man lider av stress i större städer. Patrik Grahn är också initiativtagare till Alnarps terapiträdgård.
mailto:Patrik.Grahn@ltj.slu.se

LIVET I STADEN ÄR KÄRNAN I LANDSKAPSARKITEKTUREN (sid. 46)
Mats Lieberg utvecklar metoder för hur barn och unga ska kunna medverka i samhällsplaneringen. Han betonar också att informella strukturer och möten mellan människor i stadens offentliga rum, i boendet eller på arbetsplatsen är helt oundgängliga för en socialt hållbar utveckling.
mailto:Mats.Lieberg@ltj.slu.se

– FY, DET LUKTAR BJÖRK! SA GRANBARKBORRREN (sid.50)
Fredrik Schlyter har påvisat doftämnen som stör barrträdsinsekternas orientering till värdväxter i skogsmiljö. Detta kan utnyttjas t.ex. när barkborreangrepp ska minskas vid vindfällen efter stormar. Man kan då sprida ut syntetiska icke-värdväxtdofter vid hyggeskanterna, så att insekterna tror att det är björkar och inte granar. Fredrik Schlyter och hans kollegor kommer också att studera hur olika skadeinsekter på kål, lök och morot orienterar sig med hjälp av doftämnen.
mailto:Fredrik .Schlyter@ltj.slu.se

—————————-

Vid SLU installeras i år totalt 15 professorer. I Uppsala har redan åtta föreläst, se tidigare pressmeddelande, http://www.slu.se/?ID=559&Nyheter_id=6356.

I Umeå kommer fyra professorer att installeras den 11 maj, se programmet (http://kultur.adm.slu.se/ShowPage.cfm?OrgenhetSida_ID=7958).

Samtliga professorer presenteras i skriften Professorsinstallationer vid SLU 2007 (http://www2.slu.se/forskning/2007/pdf/professorer07.pdf )

Kontaktinformation
För mer information: mailto:Anette.Neldestam@adm.slu.se, 040-41 50 04, 070-847 07 37.
eller mailto:Nora.Adelskold@adm.slu.se, 018 67 17 07, 070-695 17 07.

Eventuella frågor om arrangemangen besvaras av Gunilla.Angemo@adm.slu.se, 018-67 18 18.