Filmvetaren Åsa Jernudds avhandling skriver svensk filmhistoria ur ett lokalt perspektiv.
– Jag har undersökt relationerna mellan de tidiga kringflyttande filmvisningarna och de lokala sammanhang de kom att ingå i. Syftet är att nyansera filmhistorieskrivningen och skapa förståelse för hur filmen kom att bli ett populärt och vardagligt nöje, säger Åsa Jernudd.
1908 bodde det i Örebro strax under 30 000 personer, men staden hade tre biografer som visade film med flera föreställningar dagligen. Därtill tillkom en och annan resande förevisare, som kunde stanna en längre period med visningar i någon av nykterhetslogernas ordenshus.
Fram till 1907 bestod den svenska filmindustrin till stor del av ambulerande filmvisare och företag. Fasta biografer etablerades plötsligt och i stor mängd i storstäderna Göteborg och Stockholm omkring 1904 och 1905. En opinion mot dess skadliga effekter blossade upp i storstadspressen och lämnade inte offentligheten förrän en statlig utredning hade tillsatts för att reda ut problemet. Den föreslog statlig förhandscensur på offentliga filmvisningar, vilket också infördes 1911.
– I landet i övrigt, på landsbygden och i de många mellanstora och mindre städer som växte betydligt vid just denna tid i takt med industrialisering och modernisering, skedde omställningen från ambulerande verksamhet till ”stående biografer” något senare. I fallet Örebro skedde övergången gradvist och i en betydligt mer socialt integrerad process, berättar Åsa Jernudd.
Filmen introducerades i mindre städer och på landsbygden i folkrörelsernas hägn; i Örebro var det framförallt Arbetareföreningen som hyrde ut sin lokal Stora Åvik till gästande förevisare. 1907 förvandlade Arbetareföreningen Stora Åvik till Skandia-Biografen, som drevs i egen regi fram till 1927.
– När Örebro arbetarekommun startade Örebro-kuriren och öppnade Folkets Park 1902 samt ordnade återkommande cirkusbasarer och varietéer under de följande åren, blev också de viktiga för att förstå hur biograffilmen formades till ett populärt nöje, säger Åsa Jernudd.
I avhandlingen är det inte filmerna i sig som står i fokus. Det är filmvisningarnas sammanhang som utreds, exempelvis de lokaler filmerna visades i och den verksamhet som förekom där. Även hur nöjeslivet diskuterades och reglerades lokalt diskuteras. Med hjälp av lokalpress, Magistratens handlingar, polisens tillståndsdiarier och lokala arkiv, beskrivs och förklaras biografens introduktion och etablering i staden.
Avhandlingens titel: Filmkultur och nöjesliv i Örebro 1897-1908
Disputationen äger rum den 31 mars kl 10 i föreläsningssalen, Filmhuset, Borgvägen 5, Stockholm
Ytterligare information
Åsa Jernudd, doktorand Filmvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, tfn 019-301129, mobil 0736 396990, e-post asa.jernudd@hum.oru.se.
Ett symposium ägnas åt PCOS (polycystiskt ovarie syndrom) vilket är den vanligaste endokrina och metabola sjukdomen i den kvinnliga befolkningen. Beräkningar visar att cirka 5-10 % av kvinnor i fertil ålder har PCOS.
– Tidigare studier har visat att denna grupp av kvinnor har ökad risk för övervikt, diabetes och vissa cancersjukdomar. Vi presenterar forskning som visar att motion och akupunktur kan minska risken för utvecklingen av endokrina och metabola symptom vid PCOS, säger Elisabet Stener-Victorin, docent i neurobiologi vid Sahlgrenska akademin.
Äggstockscancer drabbar drygt 800 svenska kvinnor per år. Det är den femte vanligaste cancern hos kvinnor. Överlevnaden i äggstockscancer är tyvärr mycket låg eftersom den ofta hunnit sprida sig till andra organ i buken när den upptäcks.
– Vi behöver få mer kunskap om hur äggstockscancer bildas och hitta förfinade test som gör att vi kan diagnostisera äggstockscancer tidigare för att kunna sänka dödligheten vid denna vanliga cancersjukdom, säger medicine doktor Karin Sundfeldt, specialist i gynekologi vid Sahlgrenska Sjukhuset, som nu presenterar sina senaste forskningsresultat om hur äggstockscancer uppstår.
När flickor och yngre kvinnor behandlas med strålterapi och cellgiftsbehandling kan sjukdomen i de flesta fall botas, men en biverkan av behandlingarna är att äggcellerna i äggstockarna förstörs. En stor grupp av dessa patienter blir därför senare infertila. Nya vetenskapliga rön som presenteras vid konferensen visar att det är möjligt att frysa in kvinnornas äggstocksvävnad. Internationellt ledande forskningsgrupper har lyckats återtransplantera sådan vävnad flera år efter avslutad cancerbehandling.
1st Sahlgrenska Symposium on Reproductive Medicine and Gynecology arrangeras i hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Anna Karin Lind, medicine doktor, e-post: annakarin.lind@vgregion.se
Pernilla Dahm-Kähler, medicine doktor, e-post: pernilla.dahm-kahler@vgregion.se
År 2006 släpper H&M för andra gången en klädkollektion i samarbete med en världskänd gästdesigner. Samma år återintroducerar Adidias sin klassiker Adicolor, som tillåter den enskilda konsumenten att producera sina egna unika par träningsskor. Jämsides modeskaparnas arena kommunicerar Hewlett Packard att datorn har blivit ”personlig igen” och Volvo presenterar bilmodellen C30, där kundens behov står i centrum. År 2006 kan sammanfattas i fem uttryck; unikhet, påverkan, detaljer, design och viljan att sticka ut. Dagens konsumtionsmarknad har tagit fart mot ökad personlig formgivning, medveten efterfrågan och ett behov av individualism.
Studien om Mr H, konsumenten som efterfrågar unika konsumentvaror, grundas i tidigare forskning gjord av Michael Lynn vid Cornell University och Judy Harris vid Florida int. University. Studenterna Anders Ekesiöö och Anna Nygren vid Stockholms universitet är de första att kartlägga och utforska typiska kännetecken och specifika utmärkande egenskaper för gruppen av individer som efterfrågar unika konsumentvaror. Deras magisteruppsats i företagsekonomi rör också frågor kring nya riktningar inom konsumtionsbeteende och den moderna konsumentens roll och inflytande på dagens marknad.
Det finns en mångfald av trender på dagens marknad, som visar på ökad personifiering och individualisering av både produktutbud och kommunikativa budskap menar de.
– Det skapas produkter designade av artister, varor stämplas som ”limited editions” och modevaror levereras som ”halvfabrikat”, där kunden egenhändigt skapar slutprodukten. Det är en tidsfråga innan konsumenter kan sätta doft på sin parfym för att åstadkomma unikhet, säger Anna Nygren.
Studien bekräftar att det finns en distinkt grupp av människor med en avgörande strävan efter unika konsumentvaror.
– Den största skillnaden från tidigare teorier är att dessa individer i allt större utsträckning shoppar för att uttrycka sin personlighet och inte bara sin grupptillhörighet. Detta segment har gemensamma typiska egenskaper och kännetecken, som öppnar upp för möjligheter inom produktion och kommunikation. Unikhet är inte längre enbart förknippat med exklusivitet, säger Anders Ekesiöö.
Det handlar om att lämna över en del av skapandet och kreativiteten till kunden. Idag är det inte bara kläder som kan klassas som modevaror. Även teknik, inredning, livsmedel och husdjur konsumeras i jakten på personlig stil och uttryck. Produktkvaliteter som kan bidra till unikhet är avgörande för en konsument som Mr H.
– Vi tror att morgondagens konsumtionsteorier måste lämna plats för en konsument med tydliga individualistiska behov och begär efter att skapa och äga starkt personifierade varor och produkter, säger Anders Ekesiöö.
En ökad förståelse för och kunskap om Mr H är betydande för att kunna övervinna utmaningar på marknaden och för att kunna tillgodose de möjligheter som marknaden erbjuder. Konsumenter som kan namnges titeln Mr H är många, men unika.
– Det är ingen tillfällig trend att köa till Stella McCartneys begränsade kollektion eller att personifiera sin massproducerade jacka med diverse broscher. Mr H är ingen modefluga som går att vifta bort, Mr H är här för att stanna, säger Anna Nygren.
Magisteruppsatsens titel: The pirates of desire – A treasure hunt for the hidden motives and the exclusive characteristics of desire for unique consumer products
Ytterligare information
Anders Ekesiöö, mobil 0709-393776, e-post anders.ekesioo@comhem.se
Anna Nygren, mobil 0768-555001, e-post anna.nygren@marknadsakademien.com
Structural Genomics Consortium (SGC) är ett samarbete mellan forskare i Sverige, Storbritannien och Kanada. Sedan 2004 har SGC ägnat sig åt att kartlägga de av människokroppens proteiner som har särskilt stor betydelse för den fortsatta läkemedelsforskningen. Den fyrahundrade proteinstrukturen PARP3, som idag görs fritt tillgänglig för andra forskare, kan användas vid utveckling av läkemedel mot cancer.
– Strukturinformation från SGC kommer att bli en unik resurs för att accelerera den tidiga fasen av läkemedelsutvecklingsprojekt. Vi ser ett mycket stort värde i denna typ av fokuserade och effektiva kartläggningar av människans proteiner och gratulerar SGC till dess framgångar, säger Jan Lundberg, global forskningschef på AstraZeneca.
Eftersom SGCs målsättning – att ha 386 strukturer färdiga till juni 2007 – har uppnåtts med råge, är det också en seger för den ovanliga samarbetsformen mellan offentligt och privat. Organisationen har inget vinstintresse, och de tredimensionella strukturmodeller som SGC utarbetar offentliggörs utan dröjsmål, och utan förtur för de privata finansiärerna.
– Det här resultatet skulle inte ha varit möjligt om arbetet utförts av enstaka forskargrupper fokuserade på sina specialintressen. Dialogen med vetenskapssamfundet har också säkerställt att resultaten är till nytta för andra forskare, säger Jan Carlstedt-Duke, professor och dekanus för forskning vid Karolinska Institutet.
Strukturmodellerna är kraftfulla verktyg för läkemedelsutveckling, men också av fundamental betydelse för att förstå sjukdomsmekanismer och hur proteiner fungerar.
Om SGC
Structural Genomics Consortium (SGC) är en icke vinstdrivande organisation med laboratorier i Toronto, Oxford och Stockholm. SGC är ett exempel på ett så kallat public-private partnership och finansieras av svenska, brittiska och kanadensiska sponsorer som representerar både den offentliga och den privata sektorn. Svenska finansiärer är Stiftelsen för Strategisk Forskning, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, VINNOVA och Karolinska Institutet. Projektet är det största internationella biomedicinska forskningsprojekt Sverige har deltagit i, med en årlig budget motsvarande över 170 miljoner kronor. Stockholmslaboratoriet inriktar sig på proteiner av betydelse för sjukdomar som cancer, inflammation och metabola störningar. Cirka 25 forskare arbetar i projektet som leds av Johan Weigelt (forskningschef) och Pär Nordlund (vetenskaplig koordinator).
Ladda ner rörliga 3D-bilder: ftp://www.sgc.ox.ac.uk/pub/datapacks/SGCStockholm/PARP3A_2pa9_v1_349d.icb (Kräver programvara som laddas ner gratis på http://www.molsoft.com/getbrowser.cgi)
Kontaktinformation
Kontakt SGC Stockholm:
Forskningschef Johan Weigelt
Tel: 08-524 868 40
E-post: johan.weigelt@ki.se
Presskontakt Karolinska Institutet:
Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95, 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
För mer information:
SGC Stockholm – www.sgc.ki.se
SGC Toronto – www.sgc.utoronto.ca
SGC Oxford – www.sgc.ox.ac.uk
World Wide Protein Data Bank – www.wwpdb.org
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Vid diplomceremonin som sker i Stockholms stadshus mottar 295 civilekonomer, 7 licentiater, 69 Executive MBA-examinerade och 22 examinerade från International Graduate Program sina diplom ur rektor Lars Bergmans hand.
De belöningar som delas ut för framstående prestationer under utbildningen, är följande:
Forskarutbildningen
GERHARD TÖRNQVISTs STIPENDIUM
för bästa artikel publicerad av doktorand i vetenskaplig tidskrift under perioden 2005 – 2006 tilldelas
Mika Meitz
Evaluating Models of Autoregressive Conditional Duration”, Journal of Business and Economic Statistics, 2006
Grundutbildningen
GROSSHANDLARE JOHN LOVÉNs STIPENDIER
för framstående studieprestationer inom högskolans grundutbildning till
Johanna Möllerström och Per Olsson
PER ERIKSSONs RESESTIPENDIER
för framstående studieprestationer inom högskolans grundutbildning till
Mattias Bodén och John Hansveden
HANS STAHLE´s SCHOLARSHIP
for excellence in the International Graduate Program (IGP) has been awarded to
Stefan Boettrich
ELI F HECKSCHERs STIPENDIUM
för framstående uppsats inom nationalekonomi till
Erik Adolfsson
Income and Welfare Effects of Personal Accounts for Social Security”
GUNNAR HEDLUNDs STIPENDIUM
för framstående uppsats inom internationellt företagande till
Anna Brattström och Ingela Mahlberg
The Four Factors of Chinese State Owned Enterprise Turnaround”
BERTIL NÄSLUNDs STIPENDIUM
för framstående uppsats inom finansiell ekonomi till
Patrik Adamson och Gustaf Backemar
Enhanced Liquidity and Returns on the Emerging Baltic Market”
OSCAR SILLÉNs FOND
för framstående skriftligt arbete inom redovisning och finansiering till
Torbjörn Magnusson och Louise Schult
Interests and Opinions in Fair Value Accounting – an examination of comment letters”
SVEN-ERIK JOHANSSONs STIPENDIUM
för framstående uppsats inom företagsekonomi till
Erik Bodin och Joel Fernlund
”Accounting Mismatch. Teoretisk definition med en tillämpning på svenska bankers redovisning”
PAULSSON FRENCKNERs STIPENDIUM
för framstående uppsats inom företagsekonomi till
Lisa Sjöblom
Att vara partner eller kontrollant. En studie av Sidas uppföljningskrav”
FOLKE KRISTENSSONs STIPENDIUM
för framstående uppsats inom företagsekonomi till
Martina Andersson och Maria Törmä
”Måla läppstift på grisen – en fallstudie om den interna interaktionen mellan inköp och miljö i arbetet mot hållbar utveckling”
BERTIL OHLINs STIPENDIUM
för framstående uppsats inom internationell ekonomi till
Anna Eriksson och Petra Persson
From Blind Purusit of Growth to Balanced Development? – an analysis of the political logic of fiscal intergovernmental transfers in China 1998-2003″
GUNNAR WESTERLUNDs STIPENDIUM
för framstående uppsats inom företagsekonomi till
Mattias Frithiof och Amelie Mossberg
NGO-Business Partnerships – a strategic way of performing corporate social responsibility?”
KARL-ERIK WÄRNERYDs STIPENDIUM
För framstående uppsats inom företagsekonomi till
Lars Friberg och Erik Nilsson
”De verkliga effekterna av kreativa mediaval på kort och lång sikt”
STAFFAN PERSSONs STIPENDIUM
för framstående uppsats inom företagsekonomi till
Annika Girod och Michael Sender
”Sånger från graven”
I anslutning till ceremonin tilldelas Linus Siming Nordeas utmärkelse ”Årets lärare”, framröstad av civilekonomstudenterna.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Hanna Pettersson, informatör
Tel. 08-736 90 15
Mobil: 070-689 9015
E-post: hanna.pettersson@hhs.se
Caroline Isaksson har studerat talgoxar som lever i stan och jämfört dem med fåglar som lever på landet, fem mil söder om Göteborg. Hon visar i sin avhandling att stadsfåglarna inte bara har ett blekare bröst, utan även är mer oxidativt stressade än sina lantliga gelikar. Något som kan bero på inandning av luftföroreningar, på samma sätt som tidigare visats hos människor i Göteborg.
Vid oxidativ stress finns det mer oxidanter än antioxidanter i kroppen. Det leder i sin tur till att oxidanterna reagerar med andra biologiskt viktiga molekyler, som till exempel DNA och proteiner, och orsakar en så kallad oxidativ skada. En oxidativ skada är förstadiet till många allvarliga sjukdomar, som cancer och olika typer av kärlsjukdomar.
Länken mellan fjäderfärg och oxidativ stress är karotenoider. Dessa ämnen som fåglarna får i sig via födan fungerar som pigment i fjädrarna, men har även antioxidativa funktioner. Morötter är nyttiga och innehåller karoteniden betakaroten som ger den dess brandgula färg. På samma sätt orsakar liknande ämnen talgoxens gula färg på bröst och mage.
Trots välkända samband mellan karotenoider och hälsa är de specifika antioxidant-funktionerna dåligt undersökta, speciellt hos fåglar. En av teorierna säger att det är en konflikt mellan pigmentering och antioxidanter som gör stadstalgoxen blekare. Det vill säga att stadstalgoxen använder en större del av sina karotenoider för att motverka oxidativa skador är för att bli vackert gul. Men Caroline Isakssons forskningsresultat visar att så inte verkar vara fallet.
Istället kan det bero på talgoxens föda. Olika typer av bladätande fjärilslarver har visat sig ha lägre karotenoidhaltern inne i stan, liksom en annan sammansättning. Stadstalgoxar har alltså inte samma tillgång till karotenoider som talgoxarna på landet.
Den troligaste orsaken till att stadsfåglarna är blekare är därför inte deras egen miljöstress, utan finns hos de växter som producerar karotenoiderna. Framtida studier får därmed visa om fåglarnas bleka färger utgör en bioindikator på ett stressat ekosystem.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Caroline Isaksson
Zoologiska institutionen
Göteborgs universitet
Tel: 031-786 3657
Mobil: 0706-797 608
E-post: caroline.isaksson@zool.gu.se
Handledare:
Prof. Staffan Andersson
Tel: 031-786 3647, e-post: staffan.andersson@zool.gu.se
Avhandlingen har titeln: ”Ecology and Physiology of Carotenoid Coloration in Great Tits, Parus major”.
Disputationen äger rum: Fredagen den 30 mars, kl. 10.00 i föreläsningssalen på Zoologiska institutionen, Medicinaregatan 18, Göteborg
För att undersöka hur skogsmarkens produktionsförmåga påverkas utifrån berggrund och hydrologiska förhållanden har ett skogsområde undersökts på Alnön och ett i Bispgården.
– Det som överraskar är resultaten från Alnön som visar att en högre trädtillväxt erhålls på alkalin (kalkrik) skogsmark jämfört med icke-alkalin mark. Den alkalina marken har en högre fosforhalt medan kvävehalterna är desamma på de båda områdena, säger Jenny Vestin.
Som ett resultat av vulkanisk aktivitet för 600 miljoner år sedan finns det på norra Alnön gångar av alkalin berggrund insprängda i berggrunden av gneiss. Studien visar att naturligt alkalina marker har högre mineralnäringsinnehåll och högre pH i markvattnet i hela markprofilen jämfört med icke-alkalina marker. Detta skiljer sig från artificiellt kalkade marker där mineralnäringsinnehållet och pH är högre främst i de övre marklagren.
Studien i Bispgården visar den stora betydelsen av organiskt material för både jordmånsbildning och näringsinnehåll i marken. Även bäckvattensammansättningen påverkas i stor utsträckning av organiskt material men också av vattenflödena i marken. Surhetsgraden kan variera naturligt i bäcken mellan pH 4.9 och 6.8 beroende på organiska syror i det organiska materialet. I Bispgården har marken behandlats med vedaska och betydelsen av askåterföringen till ett skogligt avrinningsområde kommer att utvärderas i senare studier.
Jenny Vestin är uppvuxen i Sollefteå där hon tog sin gymnasieexamen. Hon disputerar i Sundsvall den 30 mars med avhandlingen ”Biogeochemical Interactions between Soil, Soil Solution and Stream Water”. Professor Arne Stuanes från Universitetet för Miljö och Biovetenskap (UMB), Ås, Norge kommer att vara opponent.
Kontaktinformation
Jenny Vestin, 060-14 88 67 eller 0730-58 75 20. E-post: Jenny.Vestin@miun.se
Nya externa styrelseledamöter är Sarah Fredriksson, VD för Genovis AB, Lund, Robert Puskaric, VD Ericsson Mobile Platforms, Lund, Annika Ström Melin, journalist, Stockholm och Irene Wennemo, chef näringspolitiska enheten, LO, Stockholm.
För omval föreslås John Abrahamsson, bankdirektör, SEB Enskilda, Stockholm, Bengt Hall, kulturdirektör, Malmö och Liselott Reiter, länsöverdirektör, Malmö.
– Vi är mycket nöjda med att få en så kvalificerad representation från olika sektorer i samhället. Politiker på nationell, regional och lokal nivå har vi regelbunden kontakt med i andra former. Det är kunniga och engagerade personer med rika kontaktnät vi lyckats rekrytera.
– Jag är också mycket tillfreds med att Allan Larsson ställer upp som ordförande en period till. Detta blir en kanonbra styrelse. Jag hoppas regeringen följer förslaget, säger rektor Göran Bexell.
Universitetet föreslår samma struktur på styrelsen som föregående mandatperiod, dvs en extern ordförande samt sju externa och sju interna ledamöter; rektor samt lärarrepresentanter och tre student representanter. Lärarna väljer själva sina representanter och sedan årsskiftet representeras de av Torbjörn von Schantz, Freddy Ståhlberg och Lynn Åkesson. Även studenterna väljer sina egna representanter och de sitter på ett år mellan 1 juli och 30 juni. Studentföreträdarna är Maria Noleryd, Elisabet Månsson och Angela Youssefi.
Mandatperioden för de externa styrelseledamöterna löper från 1 maj 2007 till 30 april 2010.
Kontaktinformation
För mer information tala med förvaltningschef Hans Modig på telefonnummer 046- 222 70 02
Handledning har både granskats och kritiserats, inte minst på grund av att förutsättningarna för doktorander har förändrats de senaste åren, som ökade krav på finansiering och snabbare genomströmning av doktorander. Därmed har också forskarhandledarnas situation förändrats. Olika insatser, som exempelvis handledarutbildningar har genomförts, men ännu visar inga studier på några effekter.
Anngerd Lönn Svensson tar i sin avhandling fasta på handledarnas syn.
Hennes resultat bygger på intervjuer med 31 handledare från olika institutioner i Göteborg. De har lång erfarenhet, många har byggt upp forskarmiljöer och de flesta har handlett ett stort antal doktorander. Handledarnas meningar går isär om vad god handledning är, vad handledningsuppdraget syftar till, hur och varför de handleder. Handledarnas egna upplevelser som handledda när de själva var doktorander är inte heller jämförbara med nutida doktoranders situation.
Det är bara ett fåtal av handledarna i studien som har gått någon handledarutbildning. Antingen har de inte haft behov av det eller också har det inte funnits någon. Flera handledare ser dessutom på traditionell utbildning med skepsis. Andra önskar att de hade haft tillgång till olika utvecklingsinsatser under åren.
De flesta är självlärda och har arbetat länge med forskning, vilket många menar är det bästa sättet att utveckla handledningen på. En god forskare anses bli en god handledare.
En handledare ger ett talande uttryck för vad god handledning är: ”The proof is in the pudding”, resultatet talar för sig självt. En viktig förutsättning för god handledning sägs av många vara att själv bedriva forskning, gärna inom samma område som doktoranden.
Handledarna har tidigare inte reflekterat särskilt mycket över handledningssituationen eller hur de formats till handledare. När de beskriver sitt arbete fokuserar de på olika saker och anger olika drivkrafter. Tre olika handledningsinriktningar framträder, alla med olika syn på var makt och ansvar för resultatet skall ligga. En handledningsstil är att se på handledning som en forskare, en annan som en ledare och en tredje som en tjänsteman.
För mer information kontakta:
Anngerd Lönn Svensson, 033-4354119, 0737-275465, epost: anngerd.lonn@hb.se
Avhandlingen ”Det beror på. Erfarna forskarhandledares syn på god handledning” försvaras fredagen den 20 april 2007, kl 13.00 i sal M 202, Sandgärdet, Högskolan i Borås.
Kontaktinformation
Torsten Arpi
Pressansvarig
Utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet
Telefon: 031-7862161, 0768-581187
Epost: torsten.arpi@ped.gu.se
IBD (inflammatory bowel disease) är en grupp inflammatoriska sjukdomar som drabbar slemhinnorna i mag-tarmkanalen, varav Crohns sjukdom och ulcerös kolit är de vanligaste exemplen. Eftersom det kan vara svårt att skilja IBD från andra tillstånd, som det mindre allvarliga IBS (irritable bowel syndrome), krävs avancerade undersökningar som röntgen, gastroskopi och koloskopi för att ställa rätt diagnos när IBD bryter ut. Något som ofta inträffar redan i barnaåren.
Ulrika Lorentzon Fagerberg, biträdande överläkare på Astrid Lindgrens Barnsjukhus, har i sin doktorsavhandling visat att det också går att upptäcka IBD genom ett enkelt avföringsprov. Genom att mäta nivåerna av calprotectin – ett protein som finns i vissa av kroppens vita blodkroppar – är det möjligt att både påvisa och utvärdera den inflammation i tjocktarmen som är typisk vid IBD. Tack vare den nya metoden kan många patienter helt slippa genomgå skopiundersökning.
Skopiundersökningar – där mag-tarmkanalen granskas med en böjlig slang – är både påfrestande för patienterna och dyra för vården, och alternativa metoder är därför mycket eftertraktade. Den nya metoden har redan under avhandlingsarbetet börjat användas vid rutinutredning av mag-tarmbesvär, och har snabbt blivit populär i stora delar av Sverige.
– Både friska och sjuka har fördel av metoden. De friska eftersom de nu inte behöver genomgå koloskopi för att utesluta inflammation i tjocktarmen och de sjuka för att vi nu kan upptäcka dem lättare och sätta in behandling i ett tidigt skede. Dessutom har vi nu fått möjlighet att kontinuerligt och på ett enkelt sätt mäta sjukdomsaktivitet i tarmen på de med redan känd IBD, säger Ulrika Lorentzon Fagerberg.
Ulrika Lorentzon Fagerberg är verksam som barnläkare och specialist inom mag-tarmsjukdomar hos barn vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Stockholm.
Avhandling:
”Fecal calprotectin in children with special reference to inflammatory bowel disease”, Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa, Karolinska Institutet.
Tid och plats för disputation:
Fredag den 30 mars klockan 13.00, Skandiasalen, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Doktorand Ulrika Lorentzon Fagerberg
Tel: 08-51777709, 0730-320319
E-post: ulrika.fagerberg@karolinska.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
E-post: Katarina.sternudd@ki.se
Arvsmassans byggstenar är bland de äldsta molekylerna på jorden och man anser att enzymet som tillverkar byggstenarna fanns redan i de första organismerna på jorden som utvecklades för mer än 3,5 miljarder år sedan. Enzymet som kallas RNR (förkortning för ribonukleotidreduktas) är ett livsviktigt enzym för alla nu levande organismer och slås bland annat ut av ett par av våra läkemedel mot cancer och parasitsjukdomar.
– Vi har helt oväntat hittat ett bakterievirus som har fått genen för RNR avbruten av främmande DNA. Normalt skulle detta leda till total utslagning av bakterievirusets RNR, men eftersom det ger ett ofantligt överlevnadsvärde för bakterieviruset att kunna tillverka egna byggstenar för sin arvsmassa, så har evolutionen i detta fall lett till att enzymet kan återbildas från sina sönderklippta delar. Det är jättespännande och nästan som att få tjuvkika på hur evolutionen av nya enzymfunktioner har gått till, säger Britt-Marie Sjöberg, professor i molekylärbiologi vid Stockholms universitet.
Bakterievirus har vanligtvis en mycket kompakt arvsmassa, där den ena genen avlöser den andra nästan utan något mellanliggande DNA. I en del bakterievirus kan man också hitta så kallat själviskt DNA som invaderar arvsmassan och tolereras om det hoppar in mellan två gener. Det själviska DNAt kan på så sätt åka snålskjuts i bakterievirusets arvsmassa, och sprida sig genom att hoppa till andra bakterier och bakterievirus. Men om det råkar hoppa in mitt i en livsviktig gen leder det vanligtvis till att bakterien eller bakterieviruset dör.
– Trots att det själviska DNAt hoppat in mitt i RNR-enzymet, så har evolutionen ändå lyckats återskapa ett funktionellt enzym från de två delarna. Det visar vilken imponerande plasticitet det finns i arvsmassan och de genprodukter som den kodar för, och vi kan få en uppfattning om hur evolutionen kunnat leda från en encellig organism till den enorma mångfald vi har på jorden idag, säger Britt-Marie Sjöberg.
– Naturen och evolutionen är ofantligt mycket mer fascinerande än man någonsin kan tänka sig! Genom dessa upptäckter blir vi mer sporrade än någonsin att försöka förstå hur enzymet RNR har utvecklats under evolutionen, och hur vi kan hitta nya läkemedel att effektivt stoppa dess funktion inom cancerterapin och vid olika typer av infektioner.
För ytterligare information:
Britt-Marie Sjöberg, professor i molekylärbiologi, Institutionen för molekylärbiologi och funktionsgenomik, Stockholms universitet, tfn 08-164150, mobil 0705-648678, e-post britt-marie.sjoberg@molbio.su.se
För bild på Britt-Marie Sjöberg, kontakta Maria Sandqvist, Enheten för kommunikation och samverkan, Stockholms universitet, tfn 08-16 13 77, e-post maria.sandqvist@eks.su.se.
– Jag har identifierat ett antal bromerade ämnen (polybromerade dioxiner (PBDD), hydroxylerade- och metoxylerade bromerade difenyletrar (OH-PBDE, MeO-PBDE) i rödalger från Östersjön. Indikationer finns också på att cyanobakterier innehåller dessa ämnen. Analys av blåmusslor som levt i nära rödalgerna visar att också de innehåller höga halter av PBDD, OH-PBDE och MeO-PBDE. Dessutom beskriver avhandlingen förekomsten av dessa ämnen i fisk, musslor och skaldjur, från både Nordsjön och Östersjön, säger Anna Malmvärn.
– Att alger kan producera bromerade ämnen är känt sedan länge men att bromerade dioxiner, OH-PBDE och MeO-PBDE finns i rödalger från Östersjön är ny kunskap. Om de fintrådiga algerna och cyanobakterierna i Östersjön producerar dessa ämnen är ännu för tidigt att uttala sig om, men mycket talar för det. Eftersom de analyserade algarterna gynnas av ökad näringstillförsel kan detta leda till en ökad förekomst av dessa bromerade ämnen i ekosystemet, säger Anna Malmvärn.
Även om de bromerade ämnen som identifierats produceras naturligt kan de vara giftiga och därmed utgör de en risk för såväl djur som människor som konsumerar dem.
– Det är speciellt angeläget att omgående undersöka ämnenas giftighet och spridning i ekosystemet, säger Anna Malmvärn.
Avhandlingens titel: Brominated natural products at different trophic levels in the Baltic Sea
Avhandlingen försvaras den 30 mars 2007.
För ytterligare information kontakta:
Anna Malmvärn, Institutionen för miljökemi, Stockholms universitet, tfn 08-16 37 81, mobil 070-7334342, e-post Anna.Malmvarn@mk.su.se
För bilder kontakta:
Maria Erlandsson, presschef, Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se
Maria Sandqvist, informatör, Stockholms universitet, tfn 08-16 13 77, mobil 070-664 22 64, e-post maria.sandqvist@eks.su.se
Läs Anna Malmvärns avhandling: http://www.diva-portal.org/su/theses/abstract.xsql?dbid=6701
Fakta om polybromerade dioxiner (PBDD)
Bromerade dioxiner, kan bildas oavsiktligt vid förbränning eller som biprodukt vid tillverkning av bromerade flamskyddsmedel. Har inte identifierats som naturprodukter. Vissa bromerade dioxiner, kan i likhet med klorerade dioxiner, vara giftiga även i mycket små mängder.
Fakta om hydroxylerade bromerade difenyletrar (OH-PBDE)
Har ingen känd kommersiell tillverkning. Flamskyddsmedlet PBDE, som används för att flamskydda elektronik, kan omvandlas till OH-PBDE av levande organismer, men de har också identifierats som naturprodukter från marina svampar.
Fakta om metoxylerade bromerade difenyletrar (MeO-PBDE)
Har ingen känd kommersiell tillverkning, men har identifierats som naturprodukter från marina svampar och alger.
Program:
Moderator: Ann-Zofie Duvander, utredare, Demografisk analys och jämställdhet, SCB
13.00 – 14.15
Kärleken mellan generationer: överskottsproduktion och reproduktion
Thomas Lindh, forskningsledare, Institutet för Framtidsstudier
Inkomst och konsumtion: flödet mellan generationer
Daniel Hallberg, forskare, Institutet för Framtidsstudier
S(t)imulerad reproduktion – hur och varför?
Jovan Zamac, forskare, Institutet för Framtidsstudier
Kaffepaus 14.15 – 14.45
14.45 – 16.00
Generationsanalys av offentliga överföringar
Thomas Pettersson, kansliråd, Finansdepartementet
Kommentarer och debatt:
Åsa Forssell, utredare, LO
Joakim Hussenius, departementsråd, Finansdepartementet
Mårten Palme, professor, Stockholms universitet
Tid: Onsdagen den 11 april 2007 kl. 13.00 – 16.00
Plats: Klarasalen, Vattugatan 6, Stockholm
Anmälan: Via e-post: fokus@framtidsstudier.se, fax 08-24 50 14 eller telefon 08-402 12 44
senast torsdag 5 april.
Se även Institutets hemsida: www.framtidsstudier.se
Seminariet är kostnadsfritt, men förhandsanmälan krävs då deltagarantalet är begränsat.
Kontaktinformation
Tel: +46 8 402 12 00
Fax: +46 8 24 50 14
E-mail: info@framtidsstudier.se
Box 591, SE-101 31 Stockholm
Drottninggatan 33, 4 tr.
www.framtidsstudier.se
Organisationsnummer: 802013-3198
Kolesterol spelar en viktig roll vid uppkomsten av hjärt- och kärlsjukdom. Höga fetthalter i blodet gör att kolesterol avsätts i kärlväggarna och orsakar åderförkalkning (ateroskleros).
Kolesterolpartiklarna är inte lösliga i blodet utan flyttas omkring med hjälp av så kallade lipoproteiner. Low-density lipoprotein (LDL) sköter transporten från levern till vävnaderna. High-density lipoprotein (HDL), som även brukar kallas det ”goda” kolesterolet, transporterar kolesterol från perifera vävnader till levern för återvinning eller utsöndring.
Medan LDL är en riskfaktor för ateroskleros så kan höga HDL-nivåer tvärtom vara positivt.
För första gången har nu proteininnehållet i LDL och HDL kartlagts med hjälp av nya avancerade metoder som ultracentrifugering, två-dimensionell gelelektrofores och masspektrometri.
Resultaten som redovisas i en doktorsavhandling av Helen Karlsson vid Avdelningen för yrkes- och miljömedicin visar att de består av betydligt fler proteiner än man tidigare trott. Forskargruppen har identifierat 47 proteiner, några som kan interagera med kärlväggen och andra som är involverade i immunsystemet. Det är möjligt att LDL och HDL spelar en större roll vid inflammation och infektion än tidigare känt.
Den annorlunda LDL-profil som påvisades hos kraftigt överviktiga personer innebär att de hade lägre nivåer av proteiner som transporterar kolesterol från vävnaderna samt högre nivåer av proteiner involverade i immunsystemet samt omsättningen av triglycerider. Man kan tänka sig att vissa av proteinerna endast transporteras med partikeln i blodbanan eller att de har en skyddande effekt på partikeln genom att förhindra oxidation eller nedbrytning. Men dessutom kan de vara skadliga till exempel genom sin förmåga att fastna i kärlväggen, och sannolikt kan LDL-partikelns proteininnehåll ha betydelse för utvecklandet av ateroskleros. Kanske kan några av dessa proteiner vara användbara som biomarkörer i ett tidigt skede av hjärt-kärlsjukdom, där förhöjda nivåer av vissa proteiner kan spegla en ökad risk för åderförkalkning.
Avhandlingen Lipoproteomics – a new approach to the identification and characterization of proteins in LDL and HDL läggs fram vid disputation 29 mars.
Kontaktinformation
Helen Karlsson 013-224414, helka@imk.liu.se
Enligt en enkät som ingår i avhandlingen anser personalen på Sveriges ungdomsmottagningar att unga män som involveras i en oplanerad graviditet ofta känner sig maktlösa. Männen upplever att det är svårt för dem att påverka beslutet om abort eller fullföljande av graviditeten, och man är orolig över om man själv är tillräckligt mogen för att ta hand om ett barn. Trots det var det inte mer än ungefär en femtedel av ungdomsmottagningarna som erbjöd personligt stöd till dessa unga män.
Att männen har behov av att få prata med personal som är insatt i problematiken kom också fram i de intervjuer Holmberg har gjort med unga män som nyss fått veta att deras flickvänner är gravida. Det är främst känslor, rädslor och moralfrågor man vill prata om, och för en del är det viktigt att få diskutera med en man.
18-åriga pojkar som varit involverade i en graviditet visar även ett större riskbeteende än jämnåriga som inte hade den erfarenheten. De röker mera, dricker mer alkohol, har oftare använt narkotika eller anabola steroider, och fler av dem har funderat på självmord.
– Det är viktigt att verksamheten vid ungdomsmottagningarna byggs ut så att pojkar som involveras i oplanerade graviditeter kan erbjudas lämpligt individuellt stöd och att även livsstilsfrågor tas upp, säger Lars Holmberg.
Skillnader i livsstilen syns också mellan andra grupper av ungdomar. Med hjälp av en enkät till gymnasieelever har han jämfört dem som går yrkesförberedande respektive studieförberedande program, och visat att de elever som gick yrkesföreberedande program hade en mer ohälsosam livsstil. Tobaksrökning, alkohol och haschrökning var vanligare i den här gruppen, som också använde preventivmedel mera sällan och hade haft fler samlagspartners än eleverna på de teoretiska programmen. Lars Holmberg menar att förebyggande program inom skolhälsovården och elevhälsan bör utformas med hänsyn till den här sortens skillnader.
– Inom barn- och ungdomsmedicinen, i skolhälsovården och på ungdomsmottagningarna finns ett behov av kompetenshöjning inom ungdomsmedicin, särskilt när det gäller ohälso- och riskbeteende. För att åstadkomma detta behövs barn- och ungdomscentra som har resurser till utveckling och forskning, och som får i uppgift att utforma förebyggande program, säger han.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Lars Holmberg, 023-49 06 61, 070-397 94 76, e-post: lars.i.holmberg@ltdalarna.se
Bristen på hänsyn till de långsiktiga klimatmålen är ett problem eftersom kraftfulla styrmedel kommer att behövas för att nå målen, menar författarna. Om beslutsfattarna menade allvar med de uppsatta målen borde man studera lönsamheten av vägarna i en värld där målen uppfylls. Det skulle ge ett allsidigt underlag för att kunna ta nödvändiga hänsyn när man planerar nya vägsatsningar.
– Det är en trovärdighetsfråga. Om man menar allvar med de mål man har satt upp måste man se vilka konsekvenser olika alternativ får vid infrastruktursatsningar, säger Göran Finnveden.
Rapporten, som nu publiceras av KTH, är en studie av den samhällsekonomiska kalkylen för Förbifart Stockholm och Diagonal Ulvsunda. En analys av kalkylen visar att det finns brister som motsäger dess slutsats, att de båda investeringsalternativen skulle vara samhällsekonomiskt lönsamma.
– Viktigast är kanske att man inte tar hänsyn till de långsiktiga klimatpolitiska målen. Man kan också notera att det har gjorts en samhällsekonomisk kalkyl som inte innehåller alla relevanta effekter. Vad resultatet från en bredare samhällsekonomisk analys skulle vara vet vi inte eftersom någon sådan inte gjorts, säger Göran Finnveden.
Väsentliga missade faktorer som rapportförfattarna har identifierat är att man inte räknar med trängselavgifter i grundscenariet som slutsatsen baseras på, och att man bortsett från indirekt energianvändning och utsläpp i samband med byggande och drift av vägarna. Den samhällsekonomiska kostnaden för intrång i natur- och kulturmiljöer har inte heller kvantifierats.
– Alla dessa faktorer skulle var och en för sig kunna förändra resultatet så att investeringarna blir mindre lönsamma eller direkt olönsamma. Tillsammans skulle dessa faktorer troligtvis ha en stor påverkan på resultatet, säger Göran Finnveden.
Samhällsekonomisk analys är på många sätt en unik metod. Den har som syfte att studera konsekvenser av olika alternativ och att systematiskt jämföra för- och nackdelar för att ge ett allsidigt beslutsunderlag. Denna tanke är god just därför att alla kostnader, inklusive miljökostnader, i princip ska ingå. Olika typer av praktiska svårigheter gör dock att många relevanta effekter exkluderas i dagens tillämpningar, och då finns risken att resultaten blir missvisande.
Rapporten, ”Reflektioner på samhällsekonomiska analyser i allmänhet och på kalkylen för nord-sydliga förbindelser i Stockholm i synnerhet”, har gjorts av Göran Finnveden och Thomas Sterner. Den har rapportnummer TRITA-INFRA-FMS 2007, och finns tillgänglig på www.infra.kth.se/fms. Studien har utförts inom ramen för ett projekt finansierat av MISTRA.
Kontaktinformation
Kontakt
Göran Finnveden, avdelningen för miljöstrategisk analys, KTH
08-790 7318, goran.finnveden@infra.kth.se
Thomas Sterner, Handelshögskolan i Göteborg
031-786 1377, Thomas.Sterner@economics.gu.se
