Redan efter 8 år hade 68 % ingen diagnostiserbar ätstörning. De som tillfrisknade snabbast hade mindre kroppsliga komplikationer under första perioden av sin sjukdom. Egna höga krav ansågs av f d patienter vara det största bidraget till sjukdomsuppkomst. För att tillfriskna var det betydelsefullt med ett eget beslut att vilja bli frisk i kombination med yttre faktorer. En vändpunktsupplevelse kunde vara betydelsefull för att starta tillfriskandet.
Vänner, behandling, aktiviteter och familj är viktiga för att tillfrisknandet ska fortsätta. Behandling i kombination med uppmuntran till deltagande i vanligt socialt liv är viktiga framgångsfaktorer.
Metoden var intervjuer och skattningsformulär 8 och 16 år efter sjukdomsdebut. I intervjun fanns även före detta patienters egna åsikter om orsaker och vad som varit betydelsefullt för tillfrisknande.
Slutsatser:
• Anorexia nervosa är fortfarande en sjukdom som bör betraktas med respekt även om komplikationer som leder till döden har minskat.
• Man kan vara mycket hoppfull om möjligheterna till tillfrisknande.
• Även efter lång sjukdomstid är det fullt möjligt att bli frisk.
• Vänners och anhörigas insatser har stor betydelse för tillfrisknandet.
• Det är viktigt med tidig diagnostik och behandling.
En högupplöst porträttbild i färg på Karin Nilsson finns att ladda ned från http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/index.html
Fredagen den 25 maj försvarar Karin Nilsson, Institutionen för klinisk vetenskap, barn- och ungdomspsykiatri, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Recovery from Adolescent Onset Anorexia Nervosa – A longitudinal study. Svensk titel: Tillfrisknande från Anorexia Nervosa som debuterat under ungdomsåren – En longitudinell studie.
Disputationen äger rum kl 13.00 i Sal B, 9 tr, Tandläkarhögskolan. Fakultetsopponent är docent Lauri Nevonen, Nationellt resurscenter för ätstörningar, Örebro.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Karin Nilsson på telefon 090-785 66 58 eller e-post karin.nilsson@psychiat.umu.se.
Tid: Torsdagen den 31 maj kl 13.00-16.00
Plats: SNS, Jakobsbergsgatan 18, Stockholm
Ur programmet
Introduktion
Joakim Palme, vd Institutet för framtidsstudier
Paula Blomqvist, fil dr Uppsala universitet
Varför är det så svårt att styra sjukvården? Medicinsk specialisering och professionens intressen?
Anders Anell, adjungerad professor vid Institutet för ekonomisk forskning, Ekonomihögskolan, Lunds universitet
Det nygamla gränssnittet; äldrevårdens omorganisering
Mats Thorslund, professor ÄldreCentrum, Karolinska Institutet/Stockholms universitet
Valfriheten – en misslyckad sjukvårdsreform?
Ulrika Winblad, med dr Uppsala universitet
Hur skall vi prioritera i framtidens sjukvård?
Peter Garpenby, docent Linköpings universitet
Paneldebatt med bl a Ylva Johansson, riksdagsledamot, och Kåre Jansson, utredningschef, Sveriges läkarförbund
Moderator: Göran Arvidsson, forskningsledare, SNS
Pris: Ingen konferensavgift.
Boken ”Vem styr vården?” säljs på konferensen till konferenspris 222 kr inklusive moms.
Anmälan: Via e-post: fokus@framtidsstudier.se, fax 08-24 50 14 eller telefon 08-402 12 44
SENAST torsdag 24 maj. Obs! Mycket begränsat antal platser.
Se även Institutets hemsida: www.framtidsstudier.se
Kontaktinformation
Tel: +46 8 402 12 00
Fax: +46 8 24 50 14
E-mail: info@framtidsstudier.se
Box 591, SE-101 31 Stockholm
Drottninggatan 33, 4 tr.
www.framtidsstudier.se
Organisationsnummer: 802013-3198
Priset gick till Dr Artem Kulachenko samt professorerna Tetsu Uesaka och Per A Gradin vid Mittuniversitetet. Dr Artem Kulachenko disputerade vid Mittuniversitetet våren 2005. Priset delades nyligen ut vid en konferens i Australien, Paper Physics Conference. Den verksamhet som lett fram till priset har skett inom ramen för FSCN:s forskningsprogram, Fibre Science and Communication Network.
Ett stort problem inom tryckeribranschen är vad som kallas fluting, det vill säga när det vid heatsetoffset-tryckning under torkningen uppstår längsgående åsar och dalar i pappersbanan. Vid den här tryckmetoden torkas den tryckta pappersbanan i ett speciellt torkparti. Fenomenet fluting gör att det färdiga trycket uppvisar längsgående ränder där tryckfärgen har bristfällig täckning. Många forskare har försökt förklara vad som orsakar fenomenet. Dock har ingen av de modeller som presenterats kunnat förklara alla observationer som gjorts ute på tryckerierna.
I artikeln Basic Mechanisms in Fluting Formation and Retention in Paper presenteras en förklaring som visar att fluting uppstår på grund av lokala fuktvariationer i pappersbanan under den snabba torkningsprocessen. Artikeln publicerades i den vetenskapliga tidskriften Mechanics of Materials.
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Professor Per A Gradin, 060-14 89 46 eller 070-647 1517. E-post per.gradin@miun.se
Ann-Louise Glasberg har undersökt sambandet mellan samvetsstress och utbrändhet, där hon tittat på utbrändhet utifrån två dimensioner: emotionell utmattning och distansering eller cynism. Resultaten visar att faktorer som har samband med emotionell utmattning är: att tvingas döva sitt samvete för att kunna arbeta kvar i vården; samvetsstress pga att man saknar tid att ge den vård patienten behöver, att arbetet är så krävande att det påverkar privatlivet och att man upplever att man inte kan leva upp till andras förväntningar; upplevelse av bristande stöd från medarbetare och låg grad av inre styrka. Därtill inverkade även faktorerna: att vara kvinna, att vara läkare eller tillhöra gruppen övrig vårdpersonal (tex sjukgymnast eller arbetsterapeut) och att arbeta inom äldrevård eller primärvård. De faktorer som visade på samband med distansering eller cynism var: återigen att tvingas döva sitt samvete; samvetsstress pga att man inte kan leva upp till andras förväntningar och att man måste sänka sina ambitioner att ge god vård samt återigen upplevelsen av bristande stöd från arbetskamraterna och att vara läkare.
I brist på passande mätinstrument för att mäta dåligt samvete utvecklade gruppen ett sådant. I mätinstrumentet frågar forskarna dels hur ofta ett antal stressande situationer förekommer på personens arbetsplats, dels i vad mån dessa situationer leder till dåligt samvete, vilket forskarna benämner ”samvetsstress”. Frågeformulär delades ut till alla anställda inom ett sjukvårddistrikt i norra Sverige, och 423 användbara svar lämnades in. 50 % av de svarande var sjuksköterskor, 27 % var undersköterskor, 11 % var läkare, och 12 % hade andra yrken, exempelvis arbesterapeut, sjukgymnast eller socialarbetare. Svaren visar att samvetsstress förekommer inom vården, och att det har ett samband med personens uppfattning eller sätt att se på samvete. Särskilt gäller det uppfattningen att samvetet varnar oss för att skada andra, att inte kunna följa samvetet i sitt arbete och att vara tvungen att döva samvetet för att kunna arbeta kvar i vården. Dessutom hade upplevelsen av bristande stöd från närmaste chefen, låg grad av inre styrka, att arbeta på medicinska vårdavdelningar samt hur moraliskt känslig man är inverkan på samvetsstressen.
Ann-Louise Glasberg har även intervjuat 30 sjukvårdschefer i norra Sverige, de flesta verksam-hetschefer, angående faktorer som bidrar till utbrändhet. Cheferna beskriver bristande ledarskap, misstro och minskad respekt inom organisationen. Personalen känner sig utbytbara och inte sedda som unika personer. Bilden av sjukvården i media som den ”tärande sektorn” har dessut-om bidragit till att personalen ifrågasätter sitt eget värde. Allt bidrar till att vårdpersonalen ham-nar i en nedåtgående spiral vad gäller upplevelse av otillräcklighet, pessimism och maktlöshet.
Fredag 25 maj försvarar Ann-Louise Glasberg, Inst. för omvårdnad, Umeå universitet sin avhandling med titeln Stress of conscience and burnout in healthcare: The danger of deadening one’s conscience.
Disputationen äger rum i Vårdvetarhusets aula, Umeå universitet klockan 9.00. Fakultetsopponent är professor Töres Theorell, Karolinska institutet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Ann-Louise Glasberg på e-post ann-louise.glasberg@nurs.umu.se, mobiltelefon 070-230 52 91 eller telefon 090-786 92 22.
Små barns inflytande på förskolans innehåll är aktuellt i de nordiska förskolorna.
– I Sverige ska förskolan uttalat vila på demokratisk grund. I Norge har vi sedan 2006 en ny ramplan för förskolan, inspirerad av den svenska läroplanen, säger Elin Eriksen Ødegaard som disputerar vid institutionen för pedagogik och didaktik den 25 maj.
Kravet på delaktighet och inflytande skapar problem för förskolepersonalen. Utmaningen är extra stor när barnen är så små att de utrycker sin vilja och sina åsikter i uttryck och gester. I avhandlingen är det barnens berättelser och perspektiv som undersöks. Dessutom beskrivs deras handlingsutrymme.
Till grund för avhandlingen ligger fältstudier från måltidssamtalen på en norsk förskola. Elin Eriksen Ødegaard är själv i grunden förskollärare, från Norges västligaste stad Florø, norr om Bergen.
Det som styrde valet av avhandlingsämne var att ganska lite forskning gjorts om innehållet i de yngsta barnens berättelser.
– Tidigare forskning har mer fokuserat på hur små barn skapar mening genom att förkroppsliga sina åsikter och sin vilja. Jag intresserar mig istället för berättelsernas innehåll, säger Elin Eriksen Ødegaard.
När barnen tog initiativ till att berätta handlade det om allvarliga teman som saknad, sinnen, rädsla och lust.
– Spänningsfältet mellan fruktan och fröjd visade sig vara särskilt viktigt för dem, säger Elin Eriksen Ødegaard.
När förskolläraren tog initiativet i de planerade aktiviteterna gällde åldersanpassade teman i berättelserna som exempelvis djur eller räknetal. När exempelvis de tvååriga pojkarna tog initiativet var det vuxna män som var temat. Sjörövare och tomtenissar var deras återkommande teman i berättelserna.
– De vuxna på förskolan visade ambivalens till aggressiva mansfigurer som sjörövare, medan de delade barnens engagemang när temat var jultomtar säger Elin Eriksen Ødegaard.
Det tolkar hon i avhandlingen som att förskolläraren är styrd av sitt samhällsuppdrag, som innebär att arbeta för jämställdhet. Då är det lättare att acceptera en snäll och givmild mansfigur som jultomten.
– Men det som såg ut att handla om aggressiva sjörövare kunde lika gärna handla om att utforska och förstå hur det är att vara rädd. Det fanns alltså paradoxer i barns berättelser, säger Elin Eriksen Ødegaard.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Elin Eriksen Ødegaard, elin.odegaard@hib.no, 0047-55585932 , 0047-99154949
Avhandlingen ”Meningsskaping i barnehagen – innhold og bruk av barns og voknes samtalefortellinger” försvaras fredagen den 25 maj, kl 13.00 i Kjell Härnqvistsalen, Pedagogen hus A,Västra Hamng. 25, Göteborg.
Pressansvarig Torsten Arpi
Utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet
Telefon: 031-7862161 , 0768-581187
E-post: torsten.arpi@gu.se
Ing-Marie Back Danielssons avhandling vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur, Stockholms universitet, handlar om kroppsliga uttryck och identiteter under den yngre järnåldern i Skandinavien. Avhandlingen tar bland annat fasta på att frånvaron av ben i gravar istället kan tolkas utifrån närvaron av ben i andra sammanhang.
– Brända ben kan bland annat ha använts i keramiktillverkning eller för att härda järn till stål. Det färdiga föremålet, ett kärl eller ett svärd, kan genom att kremerade och krossade ben tillförts ha ansetts få de egenskaper som de människor eller djur hade, som benen kom ifrån. Möjligheten att exempelvis svärd betraktades som väsen med sociala kvaliteter, alltså som en person, indikeras till exempel av den poetiska Eddan, som berättar att svärd kunde ha namn och till och med kunde vägleda den svärdssvingande, säger Ing-Marie Back Danielsson.
Ben från människor och djur verkar alltså ha fungerat utanför gravsammanhang som en slags återfödelsesubstans för föremål eller personer. Flöden av sådana substanser inom samhällen är nödvändiga för att personer ska kunna fortsätta att existera som divider och det är här en av de tydligaste skillnaderna mellan en individ och en divid blir märkbar.
– Medan individer är självständiga och slutna som personer, är en divid helt beroende av sin delbarhet och sina relationer med andra människor, ting och substanser för att kunna fortsätta att vara en person. En järnåldersperson var tvungen att engagera sig i den kontinuerliga produktionen, konsumtionen och cirkulationen av de essenser som människor var gjorda av, alltså ben, berättar Ing-Marie Back Danielsson.
– Det är för att vi i västvärlden framför allt uppfattar oss själva som individer, som vi också vill hitta dem i förhistorien, avslutar Ing-Marie Back Danielsson.
Faktaruta
Under den yngre järnåldern i Skandinavien var det vanligt på vissa platser att människor och djur kremerades. Ett mindre urval av benen gravlades i t ex en gravurna. Av de cirka 2,5 kg brända ben en vuxen människa ger återfinns vanligen bara några få hekto i gravar. Under kremering sprängs de kroppsdelar som vanligen brukar användas för könsbedömning, alltså bäckenet och skallen. Dessutom är de ben som gravlagts ofta krossade i centimeterstora bitar, vilket likaledes kraftigt försvårar en könsbedömning.
Avhandlingens titel: Masking Moments – The Transitions of Bodies and Beings in Late Iron Age Scandinavia.
Ytterligare information:
Ing-Marie Back Danielsson, FD i arkeologi vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur, Stockholms universitet, mobil 0733-105 905, e-post im.back@ark.su.se
För bild, kontakta universitetets presstjänst tfn 08-16 4090, e-post press@su.se
Fataneh Farahanis avhandling handlar om det underutforskade området iranska kvinnors sexualitet och är baserad på djupintervjuer med första generationens invandrarkvinnor från Iran. I fokus står dels hur islamiska kulturella värderingar har påverkat kvinnornas syn på sin sexualitet, dels hur deras syn på sexualitet har påverkats av mötet med rådande värderingar och normer i Sverige.
I intervjuerna berättar kvinnorna om olika faktorer som de anser vara viktiga i relation till deras kroppar och sexualitet. De ger sin syn på bland annat oskuldens betydelse, användningen av slöja, brist på sexualundervisning, äktenskap och skilsmässa. De berättar också om vilka olika taktiker de behövt använda för att flytta gränser och ifrågasätta förtryck och om sina erfarenheter av att ständigt behöva förhandla och kastas mellan olika sexistiska och rasistiska fördomar och hinder.
Kvinnorna upplever inte att de slits mellan de två kulturerna, den iranska och den svenska, utan att de utsätts för sexistiska och rasistiska fördomar, från både iranier och svenskar. Fataneh Farahani menar att kvinnorna lever som en hybrid av iranskhet, svenskhet och andra sociala relationer.
– Komplexiteten gör att de ibland tvingas existera i ett vakuum men de skapar också på sitt eget sätt ett utrymme som är en hybrid av olika kulturella och sociala värderingar.
Det finns också en komplexitet i kvinnornas sätt att förhandla om sin sexualitet.
– Den förenklade synen på kvinnorna som enbart offer eller enbart aktörer måste därmed problematiseras, säger Fataneh Farahani.
I avhandlingen tar Fataneh Farahani också upp frågan om hur kvinnor agerar i situationer av dominans och kontroll i vardagen samtidigt som de uppfinner olika sätt att förhandla och utöka sina handlingsutrymmen.
– Det är min förhoppning att avhandlingen ska bidra till en djupare förståelse om kvinnor som kommer från Mellanöstern och är bosatta i nutida multikulturella västerländska samhällen och att den ska fördjupa kunskapen om sambandet mellan genus, religion och kultur, säger Fataneh Farahani.
Avhandlingens titel: Diasporic Narratives: A Discursive Analysis on Iranian Immigrant Women’s Sexuality in Sweden
Ytterligare information
Fataneh Farahani, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusstudier, Stockholms universitet, tfn 08-674 7926, e-post Fataneh.Farahani@etnologi.su.se
För bild, kontakta universitetets presstjänst tfn 08-16 4090, e-post press@su.se
Bristning av knäets främre korsband är särskilt vanlig bland fotbollsspelare. Varje år opereras 3000 svenskar för denna form av knäskada.
– När korsbandet brister så är det svårt att reparera, men genom målmedveten muskelträning är det möjligt att få tillbaka god funktion i knäet, säger sjukgymnasten Camille Neeter.
I studierna ingick totalt 135 patienter med skadat eller opererat främre korsband. Patienterna följdes under två år efter det att skadan inträffat eller efter det att de opererats. Muskelstyrka och hoppförmåga mättes i sex nyutvecklade tester.
– Vi jämförde resultaten från deras skadade knä med deras friska. Vårt krav var att patienterna skulle ha fått tillbaka 90 % av funktionen men det vara mindre än hälften som klarade detta krav efter två år, säger Camille Neeter.
Camille Neeter drar slutsatsen att patienter bör få bättre information om att de måste genomföra en mer omfattande och långvarig rehabilitering efter denna typ av knäskada.
– Den troligaste orsaken är att patienterna inte fortsätter tillräckligt länge att träna intensivt. Många återgår till krävande arbete, motion eller idrott redan ett halvår efter sin skada eller sin operation och det är för tidigt, säger han.
I sin avhandling har Camille Neeter också vidareutvecklat och förfinat muskeltester som mer i detalj mäter olika aspekter av knäets funktion.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för ortopedi
Avhandlingens titel: Knee function after Anterior Cruciate Ligament injury – with special reference to muscle power, hop performance and kinematics during high-intensity running
Avhandlingen försvaras onsdagen den 16 maj, klockan 09.00, Aulan, SU/Sahlgrenska, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Camille Neeter, leg. sjukgymnast, telefon: 070-690 07 30, e-post: camille.neeter@orthop.gu.se
Handledare:
Docent Roland Thomeé, telefon: 070-598 70 23, e-post: roland.thomee@orthop.gu.se
Adjungerad professor Jón Karlsson, telefon: 070-579 87 55, e-post: jon.karlsson@orthop.gu.se
Medicine doktor Jesper Augustsson, telefon: 070-558 97 52, e-post: jesper.augustsson@orthop.gu.se
– Vi kan fortsätta att leva bra med god välfärd samtidigt som vi minskar miljöbelastningen, menar bokens författare docent Christer Sanne. Om vi tar till oss det Keynes sa och växlar in effektiviteten i mer fritid så skulle vi utnyttja naturresurserna mindre och fler människor skulle få arbete. Detta innebär visserligen en stor omställning i samhället med många påfrestningar och olika problem att lösa, men det är kanske våra barnbarns och jordens enda hopp.
– Det är lätt att bli uppgiven och handlingsförlamad inför alla rapporter om jordens försämrade tillstånd. Men den tekniska utvecklingen kan ge både en bättre miljö och mer fri tid om vi utnyttjar den rätt.
I boken visar Christer Sanne hur vi i Sverige kan producera det vi behöver, och dessutom effektivare, med en allt mindre arbetsinsats. Det verkliga hotet mot vår framtid är inte arbetslöshet utan förstörd miljö och uttömda naturresurser.
– Men för att alla på jorden ska kunna leva materiellt väl måste de redan rika hålla igen på sin tillväxt. Vi i Sverige och andra rika länder måste ta till oss Keynes budskap om att vi inte längre behöver spänna alla krafter för att producera mer. Särskilt som det inte tycks leda till att vi mår bättre. Vi har dubbla skäl att skapa ett välfärdssamhälle med större hänsyn till naturen och rättvisa, lokalt och globalt, menar författaren.
Keynes barnbarn skildrar samhällsutvecklingen och vad den betytt för levnadsförhållanden och miljö. Den gör en djupdykning i frågan om våra behov och drivkrafterna bakom konsumtion, både hos konsumenterna och i samhällssystemet. Den beskriver ”rekyleffekten” som innebär att miljöpolitiken tenderar att jaga sin egen svans: ju effektivare något blir, desto mer konsumerar vi av det.
Boken vänder sig till alla som är intresserade av samhällsdebatten och vill veta mer om samhällets utveckling och framtiden.
Christer Sanne är samhällsforskare, civilingenjör, fil dr och senast docent på KTH. Christer Sanne har bland annat gett ut böckerna ”Hur mycket arbete behövs?”, ”Ett Göteborg mindre” samt ”Arbetets tid”.
Boken ”Keynes barnbarn – en bättre framtid med arbete och välfärd” kostar 249 kr inkl moms och beställs på www.formas.se eller i bokhandeln. För recensionsex. Maria Guminski, maria.guminski@formas.se 08-775 40 08.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Kjell Lindqvist, Forskningsrådet Formas, kjell.lindqvist@formas.se, tel 08-775 40 04
Emilie von Essen, Forskningsrådet Formas, eve@formas.se, tel 08-775 40 38, 0733 50 31 61
Christer Sanne, christer.sanne@glocalnet.net, tel 08 30 47 38 mobil 0739-22 17 33
Dovhjortar och andra betande djur måste äta tillräckligt med näringsämnen och på samma gång undvika att få i sig för stora mängder växtförsvar, ett slags kemikalier som växter producerar för att inte bli betade. Genom att studera individers födoval i olika situationer och med föda av olika halt garvämnen, kan man dra slutsater om hur dovhjortar går till väga när de väljer föda.
En del av dovhjortens naturliga föda innehåller garvämnen. När födan över lag innehåller högre halter garvämnen, äter dovhjorten också mer av dessa ämnen.
– En viktig upptäckt är att individer redan från födseln skiljer sig åt i hur mycket garvämne de föredrar och att dessa skillnader består, säger Ulrika Alm Bergvall.
Det har också visat sig att de individer som är mer sparsmakade och föredrar lägre koncentrationer av garvämnen, också i högre grad söker efter bättre föda. Den här typen av individskillnader brukar kallas personlighet och det har man alltså även funnit hos dovhjortar.
Dovhjorten väljer också föda beroende på hur vanliga växterna är och på hur en växt skiljer sig från de övriga inom ett mindre område. Kunskap om hur växtätare väljer föda kan bidra till att förstå deras påverkan på växtligheten och den biologiska mångfalden, men kan även belysa evolutionen av växternas försvarssubstanser.
Avhandlingens titel: Food choice in fallow deer – experimental studies of selectivity
Kontaktinformation
För mer information kontakta Ulrika Alm Bergvall, Zoologiska Institutionen, Stockholms universitet. tfn 08-16 41 33, mobil 070-756 48 45, e-post ulrika.alm-bergvall@zoologi.su.se
TCOs kvalitets- och miljömärkning av bildskärmar är ett bra exempel på medvetet miljöarbete inom datorområdet. På 15 år har strålningen från skärmarna halverats, utsläppen av bromerade flamskyddsmedel har minskat och stora energimängder har sparats. I dag använder en halv miljard människor jorden runt en TCO-märkt bildskärm som arbetsverktyg på arbetsplatser, i skolor och hemma.
Den största förändringen i våra arbetsförhållanden på grund av den ökade datoranvändningen rör hur vi använder kroppen. Varierade arbetsrörelser ersätts med samma rörelser för en mängd olika uppgifter. Följderna är flera och omdiskuterade – skadligt för kroppen, effektivt för organisationen, tråkigt för individen? På konferensen ”Work with Computing Systems” möts forskare och praktiker för att diskutera dessa frågor.
Andra frågor på agendan är: Mobil teknik – fungerar designen för användning under förflyttning? Äldre i arbetslivet – hur använder de IT? Ett av konferensens mål är att få en bild av hur arbetsförhållandena vid arbete med datorsystem ser ut i förhållande till människors behov. Man vill också förbättra kunskaperna om hur hälsoaspekter kan inkluderas i systemutvecklingsprocessen.
Huvudarrangörer för konferensen är KTH och Vinnova, med Arbetsmarknadsstyrelsen, LO, TCO Development och Arbetslivsinstitutet som medarrangörer. Konferensen äger rum på KTH. Representanter för media är välkomna att delta.
Tid: måndag 21 maj-torsdag 24 maj 2007
Plats: Lindstedtsvägen 22-24, KTH Campus Valhallavägen, Stockholm
Kontaktinformation
För mer information om konferensen, kontakta
Tomas Berns, Ergolab, 08-664 64 30, tomas.berns@ergolab.se
Allan Toomingas, Arbetslivsinstitutet, 08-619 67 73, allan.toomingas@ali.se
Yngve Sundblad, KTH, 08-790 7147, y@kth.se
För frågor kring deltagande från media, kontakta
Helena Tobiasson, KTH, 08-7909273 tobi@csc.kth.se
Henrik Brånstad, VINNOVA, 08-473 30 30 Henrik.Branstad@VINNOVA.se
Mattias Lundins avhandling illustrerar olika sätt att använda frågor för att överbrygga vetenskapliga och vardagliga sätt att kommunicera och hur elevers frågor och uttryckta erfarenheter blir en del av ett etablerat ämnesinnehåll. Studien bygger på videoobservationer under NO-lektioner i skolår 5-9.
– Vad mina videoobservationer visar är att verksamheten byggs med olika aktiviteter, så att fokus riktas mot olika väsentliga delar, säger Mattias Lundin. Lärarens roll framstår som oerhört central i detta arbete. Resultaten kan därmed, inte oväntat, sägas tyda på att även då elever arbetar med sina egna frågor -exempelvis i projektform- så fungerar läraren som en kraft som hjälper till att rikta in fokus på det som är relevant utifrån ett ämnesperspektiv, samtidigt som
andra mål tillgodoses.
Läraren har samtidigt en funktion som innebär kontroll och uppföljning så att elevernas lärande inte drar iväg alltför mycket från det innehåll som traditioner och kursplaner föreskriver. Resultaten kan ses som ett framlyftande av lärares komplexa och mångfacetterade arbete med att tillgodosede olika mål och syften som ingår i undervisning.
Mattias Lundins avhandling lyfter också fram karaktäristiska drag som skiljer skolans naturvetenskapliga verksamhet från exempelvis en naturvetenskaplig forskningsverksamhet. Resultaten visar exempel på hur flera karaktäristiska ord som till exempel ”hypotes” och ”experiment” används. Han föreslår att begreppet NOSS (Nature of School Science) används för att lyfta fram speciella syften och mål som finns i en lärandepraktik och som särskiljer skolans aktiviteter från deras motsvarigheter i exempelvis professionella orskningsverksamheter.
– Även om individuell övning för att träna i enlighet med de individuella behoven är både möjligt och viktigt, så är mitt förslag att vi betraktar lärandet av NO som ett gemensamt snarare än ett individuellt projekt i större utsträckning, säger Mattias Lundin. Skapandet av en gemensam plattform kan ses i analogin; fotboll. Vid fotbollsträning är det visserligen viktigt att träna individuellt men det är samtidigt avgörande att få träna på att spela fotboll ihop i laget.
Avhandlingen heter ”Students´participation in the realization of school science activities”. Disputationen äger rum onsdagen den 23 maj kl 13.00, sal A137, Kocken, Landgången 4, Kalmar.
Opponent är Professor Jan Schoultz. Linköpings universitet.
Kontaktinformation
Mattias Lundin
tel: 0480-44 69 28
e-post: mattias.lundin@hik.se
Sofia Diamantopoulou har undersökt problematiska kamratrelationer hos barn i åldern nio till tolv år. Studien visar att barn med starka adhd-symptom som hyperaktivitet, impulsivitet och koncentrationssvårigheter ogillas bland kamraterna. Sambandet mellan problematiska kamratrelationer och adhd-symptom förstärks dessutom av att de här barnen har bristande exekutiva funktioner, det vill säga svårt att planera och kontrollera sina handlingar, samt svårt att ge och ta i sociala situationer.
– Resultaten tyder på att barns sociala anpassning inte bara kan försvåras av störande beteende som hyperaktivitet, utan också av oförmåga att uppfatta och tolka social information, säger Sofia Diamantopoulou.
Flickor med den här typen av problem möts av mer ogillande och har svårare att få kamrater än pojkarna, vilket tyder på att dessa egenskaper inte passar in i vår kulturella stereotyp för hur flickor ska vara.
– Förmågan att skaffa sig vänner, upprätthålla vänskapsrelationer och tillhöra en kamratgrupp kräver både komplext tänkande och sociala färdigheter. De här kunskaperna är viktiga för att barnen ska kunna utvecklas till välfungerande individer, säger Sofia Diamantopoulou.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Sofia Diamantopoulou, 018-471 68 02, e-post: Sofia.Diamantopoulou@psyk.uu.se
Barn med adhd har nedsättningar i så kallade exekutiva funktioner, det vill säga förmågan att organisera sitt handlande för att uppnå ett visst mål. Ett effektivt exekutivt fungerande kräver framför allt förmåga att hålla fast vid målet i framtiden (arbetsminne) samt att kunna skjuta upp eller hämma lockelsen att göra sådant som inte passar in i det målinriktade beteendet (inhibition). Karin Brocki har i sin avhandling studerat störningar i de här två funktionerna i relation till adhd-symptom, som uppmärksamhetssvårigheter och hyperaktivitet. Hennes perspektiv är att adhd bör förstås som en extrem av eller en utvecklingsförsening i funktioner och beteenden som förekommer hos alla individer, om än i olika utsträckning.
Sammantaget visar resultaten en tydlig koppling mellan brister i arbetsminnet och inhibition, och adhd-symptom.
– Speciellt intressant är att de här funktionernas betydelse i relation till adhd-symptom verkar variera beroende på barnets utvecklingsnivå eller ålder. Brister i inhibition är framträdande framför allt hos yngre skolbarn i relation till både hyperaktivitet och uppmärksamhetssvårigheter, medan det hos äldre skolbarn finns ett samband mellan bristande arbetsminne och uppmärksamhetssvårigheter, säger Karin Brocki.
Adhd bör därför tolkas som ett utvecklingssyndrom som förändras med tiden. Barnets ålder är enligt Brocki en viktig faktor som bör beaktas, inte bara för att förstå de beteendesymptom som är förknippade med adhd men också i relation till neuropsykologiska faktorer.
– Resultaten tyder på att både diagnostiken och behandlingen av adhd bör anpassas efter barnets ålder, menar hon.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Karin Brocki, 018-471 22 24, 073-682 43 63, e-post: karin.brocki@psyk.uu.se
– Det som är intressant med Tools for Creativity och Interactive Institute är den breda tolkningen av själva forskningsbegreppet, säger Helena Pettersson. De anställda kommer från många olika discipliner och bakgrunder. Mina informanter, som alla kallas för forskare är, bland annat självlärda 3D-modellerare, dataprogrammerare, forskare i informatik, konstnärer, skådespelare och kognitionsvetare.
Ett fokus i studien är den teknik som informanterna arbetat med och försöker utveckla. Tekniken visade sig vara ett gemensamt nav bland medarbetarna vid Tools for Creativity, de olika bakgrunderna till trots. Det inkluderar en stark framtidstro och syn på teknisk utveckling som ”ohejdbar”. Emellertid finns även en stark teknikskepticism.
– Den kritiska och ambivalenta hållningen till teknik som mina informanter har givit uttryck för är viktig att lyfta fram, framhåller Helena Pettersson. Parallellt med en stark tekniktilltro finns civilisationskritik och en rädsla för ett allt för intimt samband mellan teknik och människa. När jag påbörjade mitt fältarbete i studion trodde jag att informanterna skulle ställa sig positivare än andra till cyborg-idén – människa fusionerad med maskin – men det visade sig vara tvärt om.
Till skillnad mot teknikens enande karaktär, visade sig definitionen av forskning vara mer diffus. Medarbetarna inlemmades i ett bredare forskningsbegrepp där även en person som inte hade forskarutbildning skulle vara forskare. Tolkningen av vem som kunde bedriva ”forskning” och vem som kunde benämnas som ”forskare” var både akademiserande och bekönade. I denna situation uppstod en förhandlingar, där enskilda medarbetare försökte tillskansa sig möjlighet att både bedriva forskning. Den enskilde medarbetarens kompetens fungerade som ett förhandlingsobjekt i försöken att tillskansa sig fortsatt arbete i de olika forskningsprojekten.
– I dessa sammanhang blir plötsligt frågor som hierarki och kön synliga. Det ”demokratiserade” forskningsbegreppet betraktas inte som funktionellt av studions etablerade forskare som konkurrerar om forskningsmedel och publikationsutrymme i tidskrifter. De medarbetare utan akademisk forskarutbildning upplever å andra sidan den av studion i teorin omhuldade mångfaldsidén osynliggörs. Här är det även intressant att lyfta fram att mångfald avser arbetsfärdigheter, inte etnisk bakgrund eller kön.
Själva tekniken som sådan omges av bekönade värderingar. Kön är inte en uttalad kategori bland medarbetarna: Det är en neutralisering av genus som eftersträvas. De få kvinnliga medlemmarna upplever emellertid ett osynliggörande av sin faktiska kompetens. Mannen som norm blir synlig i tolkningar av egenskaper och färdigheter. Att vara teknikkunnig och att vara forskare är nära relaterat till att vara man.
– Tools tolkning av forskning utmanar den akademiska forskningsordningen, men fastslår även begreppets symbolladdade och legitimerande betydelse. Studien kan ses i ett större reflexivt perspektiv. Min analys av studions forskningsbegrepp kan fungera reflexivt inom verksamheter där forskning är en central verksamhet.
Avhandlingen försvarades fredagen den 11:e maj kl. 10.00-12.00 i hörsal 1031, Norra Beteendevetarhuset. Opponent är Prof. David Hakken från School of Informatics och Dept. of Anthropology, University of Indiana i Bloomington.
Kontaktinformation
För ytterligare information eller intervju, kontakta gärna Helena Pettersson,
tel 090-786 69 07 eller via e-post helena.pettersson@kultmed.umu.se
Läs mer på adress: http://www.umu.se/kultmed/personal/pettersson/helena.html
Utvecklingen när det gäller dödlighet och sjuklighet under de senaste decennierna samt frågan om hur utvecklingen kommer att se ut de närmaste decennierna kan ha mycket stora konsekvenser för både framtida behov av vård och omsorg och hela välfärdspolitiken. Ilija Batljans avhandling vid Institutionen för socialt arbete – Socialhögskolan, Stockholms universitet, fokuserar på att presentera metoder för demografiska framskrivningar av framtida behov av vård och omsorg samt att analysera hur de förväntade demografiska förändringarna kommer att påverka framtida behov av äldreomsorg.
Äldres hälsa mätt som andel personer med svår ohälsa har förbättrats under perioden 1975-1999. I avhandlingen visas att cirka 6 procent av den totala befolkningen som förväntas leva 6 år eller kortare svarar för cirka 37 procent av de totala slutenvårdskostnaderna inom hälso- och sjukvården.
– Samhällets svar på de förväntade förändringarna när det gäller den åldrande befolkningen och dess betydelse för framtida behov av vård och omsorg kan handla om allt från förändringar inom ramen för äldreomsorg, via stark fokusering på ökade insatser av den arbetsaktiva befolkningen, till folkhälsosatsningar. Därför är det viktigt att ha så bra bild av den framtida utvecklingen som möjligt, säger Ilija Batljan.
Förändringar i populationssammansättningen när det gäller andelen av äldre med hög utbildning och dödlighetsskillnader beroende på utbildningsnivå kan påverka prognoserna rörande antalet äldre personer i befolkningen. Om man i befolkningsprognoserna tar hänsyn till dessa förändringar resulterar detta i både ett högre antal äldre personer (cirka 10-15 %) och högre förväntad medellivslängd än prognostiserat i enlighet med de officiella befolkningsprognoserna menar Ilija Batljan.
– Vi visar att den prognostiserade ökningen av antalet äldre personer med svår ohälsa som resultat av ökat antal äldre personer kan dock i stor omfattning balanseras av förändringar i populationssammansättningen med ökad andel äldre personer med högre utbildning och lägre prevalens av svår ohälsa, säger Ilija Batljan.
Han betonar att det är samtidigt mycket viktigt att redan idag börja planera hur framtida demografiska utmaningar ska mötas.
Avhandlingen ”Demographics and Future Needs for Public Long Term Care and Services among the Elderly in Sweden: The Need for Planning” finns att ladda ner som pdf på http://www.diva-portal.org/su/theses/abstract.xsql?dbid=6787
Ytterligare information
Ilija Batljan är även kommunalråd i Nynäshamn kommun. Han nås på tfn 070-518 39 67, e-post ilija.batljan@nynashamn.se.
