Nyhet Arkiv - Sida 1255 av 1687

Marcus Aldéns arbete har inneburit en ökad förståelse och kunskap om olika förbränningsfenomen, vilket i många fall haft en direkt avgörande betydelse för möjligheterna att utveckla miljövänliga energiomvandlare, bl a förbränningsmotorer. Marcus Aldén är initiativtagare till CECOST, Centre of Combustion Science and Technology, som är ett nationellt forskningscenter inom förbränningsområdet. Syftet är att bedriva forskning, framför allt inom grundläggande områden, men också att bedriva en integrerad forskarskola och erbjuda doktorander relevanta kurser inom förbränningsområdet.
Marcus Aldén initierade därutöver bildandet av den Skandinavisk-Nordiska sektionen av ”the Combustion Institute”, och är sedan 1999 dess ordförande. Sedan 2002 är Aldén också medlem i styrelsen för ”the Combustion Institute”.
Priset delas ut av Håkan Frisingers stiftelse vid en prisceremoni som äger rum på AB Volvo 14 mars 2007. Håkan Frisinger var vd för Volvo 1983-1987 och styrelseordförande 1997-1999.
2007-03-06

Ett enkelt foto på Marcus Aldén ska finnas på Volvos fotosida, se nedan:

Kontaktinformation
För ytterligare information, vänligen kontakta professor Bengt Kasemo, ordförande i stiftelsens vetenskapliga råd, 031-772 33 70.
Professor Aldén själv nås på 046-2227657, Mobil: 0708-107657, Mail: Marcus.Alden@forbrf.lth.se

Programstöden syftar till att förstärka och bygga ut forskarmiljöer. Det är en form av basstöd som ska göra det möjligt för forskargrupper att ta upp nya, angelägna frågeställningar och bearbeta dem under en längre tid. Programstöden utgår med två miljoner kronor per år och söks för en period av sex år. Endast etablerade forskargrupper kan få stödet. Det är positivt om yngre forskare ingår i gruppen eftersom en målsättning med programstöden är att stärka forskningsområdena på sikt.

I FAS senaste nyhetsbrev till forskare på www.fas.se finns mer information om utlysningarna. Beslut om programstöd kommer att fattas senast i november 2007.

För ytterligare information kontakta:
Kenneth Abrahamsson, programchef
Tfn: 08-775 40 91, mobil: 070-546 83 53
E-post: kenneth.abrahamsson@fas.se

Kontaktinformation
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS, är en statlig myndighet som initierar
och finansierar grundläggande och behovsstyrd forskning för att främja människors arbetsliv,
hälsa och välfärd.
_______________________________________________________________________

Annie Rosell, pressansvarig, tfn 08-775 40 96, annie.rosell@fas.se
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS.
Postadress: Box 2220, 103 15 Stockholm.
Tfn vx: 08-775 40 70, e-post: fas@fas.se – www.fas.se – org.nr: 202100-5240.

– De här verken är ett resultat av folkhemmets idéer om att konsten skulle bli allas egendom. Men trots det förbiser både vanliga betraktare och konsthistoriker ofta de offentliga skulpturerna, berättar Jessica Sjöholm Skrubbe, vars avhandling är den första vetenskapliga publikationen i ämnet.

Med hjälp av en mängd exempel ger hon en representativ bild av folkhemmets offentliga skulpturer, och sätter samtidigt in i dem sitt historiska sammanhang genom att undersöka bakomliggande idéer och institutioner. Hon konstaterar att den kulturpolitik som skulpturerna var en del av hade mycket gemensamt med andra folkhemspolitiska reformer. Man utgick från de borgerliga ideal och praktiker som redan existerade, och anpassade dem för att de skulle stämma överens med folkhemmets betoning på demokratisering och folkbildning. Ett av de vanligaste motiven under perioden är, något överraskande, den nakna kvinnokroppen.

– Det kan tyckas märkligt, eftersom det här motivet tidigare främst hade behandlats i konst som knappast var avsedd för en offentlig miljö. Skulpturerna förmedlar ofta en mycket konventionell kvinnobild, där föreställningen om kvinnan och hennes kropp på ett tydligt sätt länkas samman med begrepp som natur, tradition, passivitet, beständighet och nostalgi, berättar hon.

Jessica Sjöholm Skrubbe konstaterar att den offentliga skulpturens praktik i princip var ett manligt monopol under folkhemsperioden.

– Männen drog upp riktlinjerna och satt i de beslutande organen, och de konstnärer som fick de eftertraktade uppdragen var huvudsakligen män. Det här förklarar varför män och kvinnor avbildas på så olika sätt – kvinnorna framställs som anonyma, nakna kroppar medan männen presenteras som namngivna individer. Här sker ett trendbrott först i slutet av undersökningsperioden, då 60- och 70-talens kvinnorörelse börjar ge resultat.

Avhandlingen visar också att föreställningen om efterkrigstiden som en period då det svenska historiemedvetandet försvagades inte är helt sann. Den visuella minneskultur som skulpturerna ingår i fanns fortfarande kvar, däremot ändrade den karaktär under folkhemsperioden. I stället för de tidigare monumentala och vertikala statyerna över enskilda, oftast manliga individer mindes man nu en kollektiv historia, som berättades horisontellt i form av reliefer på brunnar och fontäner.

En annan viktig upptäckt är att konsthistorieskrivningens bild av den offentliga skulpturen inte stämmer överens med Jessica Sjöholm Skrubbes representativa urval av de verkliga skulpturerna.

– Konsthistorien har framför allt behandlat modernistiska, abstrakta skulpturer. Men under en stor del av den period jag har undersökt dominerar föreställande, figurativa skulpturer med ett mer eller mindre realistiskt formspråk, berättar hon.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Jessica Sjöholm Skrubbe, 018-471 37 77, 070-449 65 36, e-post: Jessica.Sjoholm@konstvet.uu.se

Svenska studier av hur barn lär sig läsa och skriva fokuserar oftast på skolpraktiken, vilket speglar uppfattningen att lärande sker i skolan. Carina Fast har studerat sju barn från andra hållet, via hemmet till förskola och skola. Barnen kommer från olika miljöer vad gäller kultur, modersmål och religion. Studien pågick i tre år, från barnens fjärde till sjunde levnadsår.

Avhandlingen visar tydligt att det sociala och kulturella sammanhang som barnen befinner sig i påverkar vilka läs- och skrivaktiviteter de möter hemma. Modersmålet ger tillträde till en social gemenskap, och för vissa barns språkutveckling spelar religionen en viktig roll i form av berättelser, sånger och böner. En överraskande upptäckt Carina Fast gjorde var att barn även i hög grad lär sig läsa och skriva med hjälp av populärkultur och medier, ofta långt före skolstarten.

– I affären söker många hemvant upp varor som de är intresserade av, och skiljer den ena produkten från den andra långt innan de har fått någon formell undervisning i läsning och skrivning. Många barn tar också del av reklam, och redan som fyraåringar känner de väl till vissa varumärken och logotyper, berättar hon.

Inspirerade av populärkulturen tecknar barnen hjältar, ritar logotyper och skriver önskelistor. I data- och videospel tar de egna initiativ, och får makt då de kan förändra karaktärerna. Allt detta är enligt Carina Fast förenat med ett stort engagemang och stor glädje.

– En ny upptäckt var också att barnen i så stor utsträckning delar sitt engagemang för populärkulturella texter med andra barn, oberoende av social, kulturell och ekonomisk bakgrund. De dras in i en gemenskap av berättande, läsande och skrivande.

Då barnen kommer till förskolan och skolan har de med sina unika erfarenheter av skriftspråket som en ”ryggsäck”, som Carina Fast kallar det. Men där får de bara användning för vissa erfarenheter, visar studien. En viss bakgrund eller kunskap ses rentav som negativ av lärarna, och i många sammanhang måste barnen lämna centrala och viktiga kunskaper utanför klassrumsdörren. Religion och andra modersmål än svenska är exempel på kunskaper som inte värdesätts i skolan.

– Lärarna tycks anpassa sig till de mönster som de själva är förtrogna med, och den officiella skolkulturen speglar ofta en vit medelklasskultur. En del av barnen är hemmastadda med hur det går till i skolan och med vilken typ av kunskap som premieras, medan andra måste anpassa sig för att nå framgång och därmed eventuellt förändra sitt förhållande till familjen, berättar Carina Fast.

Barnens erfarenheter från den populärkulturella världen har lågt kulturellt värde i pedagogiska sammanhang, visar studien.

– En förklaring är att många lärare traditionellt har förknippat läsandet och skrivandet med böcker. Trots att de reviderade kursplanerna i svenska har jämställt film, teater och skönlitteratur tycks det inte ha satt många spår hos de lärare som intervjuades, säger Fast.

Carina Fast betonar i sin avhandling vikten av att det finns en kontinuitet mellan hem och skola. Om barnen får bygga vidare på tidigare erfarenheter och kunskaper blir de också mer benägna att investera, menar hon. Det här kan göras genom att man skapar ett ”tredje område”, där den populärkulturella världens texter och de typer av texter som traditionellt har förekommit i klassrummet förs samman i stället för att separeras.

– Att bejaka barnens erfarenheter och intressen behöver inte betyda att skolan låter sig köras över, eller att man överger det som tidigare stått i fokus för skolans intresse. Snarare skapar det möjligheter för barnen att dela med sig av sina kunskaper, påpekar hon.

– Om eleverna inte känner igen sig själva i skolans texter kan de utveckla en alienation inför läsandet och skrivandet. I förlängningen riskerar det att fördjupa de klyftor mellan kön och social klasstillhörighet som redan finns i samhället.

Bildtext till bifogad bild: En önskelista, skriven av en av flickorna som deltog i studien inför hennes sexårsdag.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Carina Fast, 018-471 24 72, 08-641 41 08, 070-747 41 08, e-post: Carina.Fast@did.uu.se

De flesta har någon gång upplevt turbulens och dess följder, till exempel kraftiga skakningar i flygplan under färd. Turbulens i vätskor och gaser är även ett problem av hög energirelevans eftersom det leder till ökade förluster i många industriella system och dessutom leder till ökad bränsleförbrukning vid framdrivning av fordon som bilar, båtar och flygplan.

Därför är det nödvändigt att förstå de grundläggande processer som leder till turbulens i olika strömningssituationer. Ett sätt att senarelägga eller förhindra omslaget till turbulens är att applicera sugning genom porösa ytor, vilket påverkar strömningen närmast ytan i det så kallade gränsskiktet.

I doktorsavhandlingen Stability and transition in the suction boundary layer and other shear flows presenterar Niklas Davidsson en studie där han med hjälp av numeriska datorsimuleringar studerat på vilka sätt vägg-sugning kan stabilisera gränsskiktet.

– Ett av resultaten är att väggsugning i vissa fall kan provocera fram omslaget till turbulens snarare än stabilisera gränsskiktet. Studien visar också att förloppen som leder till turbulens är snarlika – detta oberoende av om sugningen genom det porösa materialet är påslagen eller inte, säger Niklas Davidsson.

Niklas Davidsson är född och uppvuxen i Falun och tog sin civilingenjörsexamen i teknisk fysik vid Luleå tekniska universitet 2002. Samma år inledde han sina doktorandstudier vid Avdelningen för strömningslära vid LTU och har under doktorandtiden tidvis arbetat tillsammans med forskare på Kungliga tekniska högskolan, KTH. Niklas Davidsson disputerar den 16 mars.

Upplysningar: Niklas Davidsson, tel. 0920-49 12 68, niklas.davidsson@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se

Särskilt stark effekt för elever med högutbildade föräldrar
Behöriga lärare är viktiga för elevernas resultat i grundskolan. När andelen obehöriga lärare ökar med en procentenhet försämras elevernas position i meritvärdesfördelningen med i genomsnitt 0,56 procentenheter. Effekten är särskilt stark för elever till högutbildade föräldrar. Skillnaden i studieresultat mellan att gå i en skola med många (cirka 28 %) obehöriga lärare jämfört med att gå i en skola med få (cirka 8 %) obehöriga lärare är 11 procentenheter och kan t ex jämställas med skillnaden i studieresultat mellan pojkar och flickor, en skillnad av betydande storlek. Nästan en femtedel av lärarna i Sverige är obehöriga och tidigare har det funnits väldigt lite forskning om sambandet mellan behörighet och elevers studieresultat.

En obehörig lärare är bättre än ingen lärare alls
Resultaten ger dock inte ett definitivt svar på om ett förbud mot att tillsvidareanställa obehöriga lärare leder till bättre elevresultat. En obehörig lärare är rimligen bättre än ingen lärare alls. Det är möjligt att åtgärder som att förbjuda tillsvidareanställning minskar utbudet av kvalificerade lärare eftersom många potentiellt duktiga lärare anser att kostnaderna för att bli behöriga är för stora. Det är alltså möjligt att ett behörighetskrav medför att det potentiella utbudet av lärare minskar.

Särskilt statsbidrag till kommunerna
För att mäta sambandet mellan obehöriga lärare och elevers studieresultat används fördelningen av ett särskilt statsbidrag till skolan (de s k Wärnerssonpengarna). Statsbidraget fördelades till kommunerna enligt en bidragsram som bestämdes av elevunderlaget i kommunen året före bidragsåret. Det gör det möjligt att studera variation i skolresurser som inte är beroende av elevernas studieframgångar. Rapporten bygger på registeruppgifter för alla elever som avslutade årskurs nio i kommunala skolor i Sverige mellan åren 1997/98 och (2003/04) 2004/05.

Rapport 2007:5 ”Lärartäthet, lärarkvalitet och arbetsmarknaden för lärare” är skriven av Christian Andersson, Uppsala universitet. Rapporten är en sammanfattning av IFAU:s Working Paper 2007:4, 2007:5 samt 2007:6.

Kontaktinformation
Christian Andersson tel: 018-471 16 36, e-post: christian.andersson@nek.uu.se

Posttraumatisk stress är ett ångesttillstånd som kan drabba människor efter livshotande eller mycket skrämmande händelser. Patienterna får obehagliga återupplevelser av den svåra händelsen, de får problem med sömnen och deras humör påverkas negativt – något som i sin tur kan gå ut över både arbete och vardagsliv.

– Det här är en form av osynlig arbetsskada, men är inte mindre plågsam för det. Det är viktigt att människor som drabbas av våld på sitt arbete får stöd och behandling så att de kan återgå till ett normalt liv, säger Göran Högberg, psykiater och forskare vid Karolinska Institutet.

I studien deltog 21 patienter, hälften fick behandling och de andra fick vänta. Behandlingen omfattade bara fem behandlingstillfällen om en och en halv timme. Av de tolv som behandlades blev åtta friska (67 procent), och av dem som väntade blev en av nio frisk.

Ögonrörelseterapi – eller EMDR som det också kallas – sker i flera steg. Patienterna lär sig först avslappning och förmåga att känna trygghet. Sedan får de framkalla det obehagliga minnet och tillhörande känslor. När de på detta vis framprovocerar de negativa känslorna så får de röra ögonen fram och tillbaka samtidigt som de följer terapeutens finger. Istället för att röra ögonen kan terapeuten klappa patienten växelvis på händerna. Det som händer är att patienten då både upplever en negativ och en positiv känsla och om behandlingen lyckas så tar den goda känslan över. Syftet är att det negativa återupplevelseminnet skall ersättas av ett vanligt neutralt minne.

– Studien visar att en kort aktiv behandling vid yrkesrelaterad ångest kan ha en god effekt. Viktiga frågor för fortsatt forskning är hur de som inte blev friska kan hjälpas, uppföljning för att se om behandlingseffekten håller i sig samt att undersöka om även andra ångesttillstånd och depression kan ha nytta av behandlingen, säger Göran Högberg.

Publikation:
“On treatment with eye movement desensitization and reprocessing of chronic post-traumatic stress disorder in public transportation workers – A randomized controlled trial”
Göran Högberg, Marco Pagani, Örjan Sundin, Joaquim Soares, Anna Åberg-Wistedt, Berit Tärnell, Tore Hällström.
Nordic Journal of Psychiatry, vol 61, Nr 1, 2007
DOI: 10.1080/08039480601129408

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:

Dr Göran Högberg
Tel: 070-776 84 48
E-post: goran.hogberg@gmail.com

Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se

För frågor till Veolia Transport:
Mikael Modig, personalchef
Via pressjouren: 0770-33 11 33

Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se

Det senaste decenniet har allt fler fredsbevarande åtgärder och katastrofinsatser genomförts i allt hårdare drabbade länder. Under sådana åtaganden finns två stora utmaningar ständigt närvarande: hur skyddar vi miljön i landet medan vi genomför nödvändiga åtgärder och hur skyddar vi hälsan hos dem som arbetar, under och efter psykiskt och fysiskt tuffa händelser.

FOI, Totalförsvarets Forskningsinstitut, genomför nu tillsammans med Sida, Folke Bernadotteakademin och Räddningsverket ett seminarium som ska belysa dessa frågeställningar. Det ger en unik chans för näringsliv, FN-organ, civila myndigheter och militär att diskutera utmaningar och problem.

-Det är en utmaning att verka i utsatta katastrofdrabbade områden. Vi vill med detta seminarium samla kunniga aktörer inom olika områden och dela med oss av våra erfarenheter för att kunna arbeta ännu klokare i kris- och konfliktområden, säger forskare Birgitta Liljedahl vid FOI.

Seminariet hålls den 15-16 mars, klockan 09.30-17.00. Några av talarna är Elisabeth Dahlin, UD, Lena Rooth, Exportrådet, Henrik Slotte, UNEP, Dag Nielsen, Ericsson Response, Gunnel Wisén Persson, ABB och Charles Kelly, BHRC.

-Jag förväntar mig många spännande möten och gärna överraskande inlägg på seminariet. Vi har lyckats få en imponerande talarlista och av deltagaranmälningarna att döma får vi lika många kunniga inlägg från deltagarna, säger Kjell Larsson, Räddningsverket.

För anmälan eller mer information se www.foi.se/environhealth. Press anmäler sig kostnadsfritt via Anna Kristiansson, pressansvarig FOI.

Kontaktinformation
Birgitta Liljedahl, forskare FOI, birgitta.liljedahl@foi.se,
090-10 66 06
Anna Kristiansson, pressansvarig FOI, anna.kristiansson@foi.se, 08-55 50 31 55

Hälsoexperter varnar för att höga koncentrationer av nanopartiklar i den omgivande luften kan leda till hjärtinfarkter och förtida dödsfall. Dessa partiklar är så små att de kan andas in och tränga in i kroppens inre organ via blodomloppet. De är 1 000 gånger mindre än diametern på ett mänskligt hårstrå och partiklarnas diameter uppgår till mindre än 100 nanometer. I dagsläget mäts nanopartiklar endast vid ett fåtal mätpunkter i Europa.

– Vi vet att bilarnas avgaser innehåller stora mängder nanopartiklar. Halterna varierar mellan olika orter, med mycket lägre koncentration på landsbygden än i städer och halterna är höga framför allt i städer med mycket trafik, berättar Christer Johansson, Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet.

Den 21 september 2005 antog Europeiska kommissionen dokumentet ”Tematisk strategi för luftförorening” (KOM(2005) 446) som var resultatet av programmet ”Ren luft för Europa” (CAFE). I strategin uppmanas medlemsstaterna att intensifiera forskningen inom utsläppskällor, atmosfärens kemi samt utbredningen av skadliga ämnen, och hur miljön och befolkningens hälsa påverkas av luftföroreningar, vilket även ska omfatta epidemiologiska långtidsstudier inom ett europeiskt perspektiv.

– För att få bättre kunskap om följderna för befolkningens hälsa behövs jämförbara data från hela Europa. Vi kommer därför att använda ett nytt mätinstrument för att mäta upp fördelningen av nanopartiklar vid fyra platser i tre europeiska länder, berättar Christer Johansson.

Normalt görs denna typ av mätningar endast sporadiskt i forskningsprojekt och inte av kommunernas miljökontor eftersom de kräver stora manuella insatser.

– Det nya instrumentet som nu tagits fram är anpassat så att det kan skötas av personal vid miljökontor i städer i Europa, vilket innebär att vi kan få en tydligare bild av vilka partiklar som är mest skadliga för hälsan. Dagens lagstiftning angående partikelhalter i stadsluft reglerar inte nanopartiklar, som dock misstänks vara orsak till många hälsoeffekter förknippade med luftföroreningar, säger Christer Johansson.

De fyra platserna är Stockholm i Sverige, Dresden och Augsburg i Tyskland samt Prag i Tjeckien. Tre mätpunkter befinner sig vid hårt trafikerade vägar, medan mätpunkten i Augsburg har placerats i ett område i staden med mindre trafik. I Stockholm sker mätningarna vid Hornsgatan.

Ytterligare information
Christer Johansson, Enheten för atmosfärsvetenskap vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet, tfn 08-674 72 76, 0709-38 30 86, e-post christer.johansson@itm.su.se

För bild, kontakta Christer Johansson, se ovan, eller Maria Sandqvist, Enheten för kommunikation och samverkan, Stockholms universitet, tfn 08-16 13 77, e-post maria.sandqvist@eks.su.se

Autism är ett funktionshinder som kan yttra sig på många olika sätt. Autism innebär svårigheter med socialt samspel, kommunikation och ofta även avvikande beteende.
– Diagnosen autism har blivit vanligare sedan början av 1980-talet och det beror på att man breddat definitionen av vad som är autism. Idag räknar man med att mellan en halv till en procent av alla barn har någon form av autism, säger psykologen Eva Billstedt.

I den omfattande populationsstudien ingår 108 personer mellan 18 och 40 år i Göteborg och Bohuslän som fick diagnosen autism som barn i slutet av 70-talet eller i början av 80-talet. Alla utom en hade fortfarande autism i vuxen ålder.
– Det är en grupp människor som har ett stort funktionshinder och många behöver mycket stöd både i hemmet och inom sin dagliga sysselsättning, säger Eva Billstedt.

Avhandlingen visar att en mindre grupp hade en lindrigare autism i vuxen ålder än när de var barn. Det karaktäristiska för dem var att de tidigt, redan före tre års ålder, börjat tala och kommunicera med andra människor.

Tillsammans med en kollega har Eva Billstedt besökt deltagarna i studien och även träffat deras anhöriga. De flesta av de vuxna personerna med autism visade sig bli förhållandevis bra omhändertagna, men många saknade lämplig sysselsättning.
– Vuxna med autism behöver en strukturerad vardag och aktiviteter som anpassas efter varje persons förutsättningar. Nästan 20 % saknade lämplig sysselsättning och en individuellt anpassad sysselsättning måste bli en självklar rättighet för denna grupp, säger Eva Billstedt.

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för psykiatri och neurokemi
Avhandlingens titel: Children with autism grow up. The use of the DISCO (Dianostic Interview for Social and COmmunicatio disorders) in population cohorts

Avhandlingen är försvarad.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Eva Billstedt, leg. psykolog, telefon: 031-701 25 43, 070-301 37 00, e-post: eva.billstedt@vgregion.se

Handledare:
Professor Christopher Gillberg, telefon: 031- 17 21 51, e-post: christopher.gillberg@neuro.gu.se

Metoden erbjuder en hittills oöverträffad känslighet och precision för att upptäcka och diagnostisera tidiga åderförkalkningsprocesser. Den nya metoden möjliggör en bättre riskbedömning än alla andra kända riskfaktorer som rökning, ärftlighet, body mass index, etc. sammanvägda.

Tillsammans med bl.a. USA:s förre president Bill Clinton deltar Tomas Gustavsson i ett initiativ, Association for Eradication of Heart Attack, AEHA, där målet är att erbjuda den nya typen av ultraljudsbaserade mätningar till alla män över 45 år och alla kvinnor över 55 år som en form av rabatterad hälsokontroll.

En annan viktig tillämpning av den nya mättekniken rör hälsoundersökningar av överviktiga barn. Här utnyttjar forskarna en ny typ av ultraljudsutrustning med betydligt högre frekvens, från 20 MHz upp till 50 MHz, och detaljupplösning än vad som tidigare varit kommersiellt tillgängligt.

– Det här bygger på samma teknik som när vi mäter på vuxna. Men mäter man på barn, som har mer ytligt belägna kärl, kan man få en ännu bättre bild av genom att utnyttja högre frekvens, säger Tomas Gustavsson.

Den nya bildtekniken ger en skarpare och mer detaljerad bild vilket i sin tur ger besked om barnens kärl är friska eller ej. Undersökningarna utnyttjas bland annat för att motivera barn och föräldrar att förändra kostvanor och se till att barnet får röra på sig och motionera i tillräcklig omfattning.

Chalmersforskarna samarbetar med forskare vid Wallenberglaboratoriet för hjärt- och kärlforskning vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Professor Björn Fagerberg och biomedicinanalytiker Ulrica Prahl-Abrahamsson har ansvarat för den kliniska utvärderingen av den nya mätmetoden. Den medicinska forskningen kring överviktiga barn leds av Prof. Peter Friberg, klinisk fysiologi, Sahlgrenska.

Peter Holdfeldt, doktorand hos Tomas Gustavsson vid Chalmers, har varit ansvarig för programmeringen av datorprogrammet.

Kontaktinformation
För ytterligare information om Tomas Gustavsson och hans forskargrupp se:

http://www.chalmers.se/s2/EN/research/divisions/medical-engineering/research-groups/imaging-image-analysis

Hela 36 gymnasieskolor och mässor från Kalix i norr till Helsingborg i söder får besök av studenter från Handelshögskolan under våren. Under besöket får gymnasieeleverna chansen att utmana studenterna i företagsspelet SSE Business Game, som utvecklats vid Handelshögskolan.

− SSE Business Game visar på ett pedagogiskt sätt samspelet mellan olika aktörer i en produktionskedja. Det visar hur förändringar i en organisation kan påverka resultatet, samtidigt som det visar på en mängd olika aspekter inom ämnet ekonomi, säger Emil Svärdfelt, som är student vid Handelshögskolan och ansvarig för projektet.

Utmaningen har formen av en nationell tävling, och eleverna kan själva se sitt och andra skolors resultat på Handelshögskolans hemsida. När projektet avslutas i mitten av april kommer vinnarna att belönas med ett pris.

− För att behålla placeringen som Sveriges högst rankade ekonomiutbildning krävs att vi även fortsättningsvis lyckas dammsuga gymnasieskolorna på talang och skapa intresse för ekonomi, säger Emil Svärdfelt.

Resultatet i SSE Business Game kan följas på www.hhs.se/ambassador.

Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta gärna:

Emil Svärdfelt, projektansvarig för Handelsambassadörerna
Tel. 0730-39 30 58

Magnus Sätterberg, kommunikationsansvarig för Handelsambassadörerna
Tel. 0704-64 89 43

Läs mer om klimat och miljö i årets första nummer av Framtider, 1/2007

Vart är klimatet på väg?
Barbara Wohlfarth, professor i kvartärgeologi, Stockholms universitet och Svante Björck, professor i kvartärgeologi, Lunds universitet

Globala hälsoeffekter av en klimatförändring
Elisabet Lindgren, läkare och forskare vid Centrum för tvärvetenskaplig miljöforskning, Stockholms universitet

Risken för komet- och asteroidnedslag
Hans Rickman, professor i astronomi vid Uppsala universitet

Läs också om

När 1900-talet ännu var ogjort – miljöfrågorna för hundra år sedan

Ska barn bo mindre?

Föryngring på väg – arbetsmarknaden om tio år

Kontaktinformation
Framtider utkommer med 4 nummer per år och kostar 100 kr att prenumerera på.

Framtider finns även som PDF-fil på hemsidan
www.framtidsstudier.se

Tel: +46 8 402 12 00
Fax: +46 8 24 50 14
E-mail: info@framtidsstudier.se
Box 591, SE-101 31 Stockholm
Drottninggatan 33, 4 tr.
www.framtidsstudier.se
Organisationsnummer: 802013-3198

Den mänskliga hjärnan består av ungefär hundra miljarder nervceller som är sammanlänkade vid ungefär tio biljoner kontaktpunkter, synapser. Aktiviteten i detta extremt komplexa nätverk regleras genom en dynamisk balans mellan retande signaler, som överförs vid en viss typ av synapser, och hämmande ”motsignaler” som överförs vid en annan typ av synapser.

Obalans mellan retande och hämmande aktivitet är kopplad till sjukdomar som epilepsi, schizofreni, och ångest. Men trots att retande synapser är långt vanligare än hämmande synapser är systemet i regel i balans. Exakt hur hjärnan lyckas med detta konststycke är en gåta för forskarna.

Forskare vid Karolinska Institutet och Brain Mind Institute i Schweiz har nu upptäckt en mekanism som kan förklara hur den vanligaste typen av nervceller i hjärnbarken, pyramidcellerna, hindras från att överaktiveras. Resultaten visar att en ovanligare celltyp som länkar samman flera pyramidceller – så kallade Martinotticeller – fungerar som en sorts säkerhetsmekanism. När en Martinotticell tar emot signaler över en viss frekvens svarar den med att skicka tillbaka hämmande signaler som tystar omkringliggande pyramidceller.

Gilad Silberberg, en av forskarna bakom studien, tror att mekanismen är nödvändig för att undvika exempelvis epilepsi.

– Epilepsi kännetecknas av en överaktivering av pyramidceller i hjärnbarken, vilket är precis vad denna mekanism förhindrar. Möjligen hänger epilepsi ihop med att det finns för få Martinotticeller eller för lite Martinotticell-aktivitet i hjärnan, säger han.

Publikation:
Disynaptic inhibition between neocortical pyramidal cells mediated by Martinotti cells”
Gilad Silberberg & Henry Markram
Neuron online 1 mars 2007. Doi: 10.1016/j.neuron2007.02.012

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Gilad Silberberg
Institutionen för Neurovetenskap
Tel: 08-524 878 86, 070 4242 592
E-post: gilad.silberberg@ki.se

Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95, 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se

Lungcancer och hudcancer är två vanliga tumörformer som ofta är okänsliga för behandling med läkemedel. Orsakerna till detta ska nu utforskas inom CHEMORES, ett nytt EU-projekt som ska förbättra framtida behandlingsmetoder av tumörsjukdomar. Projektet samlar 17 kliniker och forskargrupper från 8 länder och leds av docent Johan Hansson vid Karolinska Institutet.

En viktig målsättning med CHEMORES är att förbättra möjligheterna att välja rätt behandling för rätt patient. På längre sikt kan kunskaperna också leda till nya metoder att göra okänsliga tumörer mera känsliga för läkemedelsbehandling. Projektet ska även hitta nya metoder, bland annat genetiska analyser, för att förutsäga vilka personer som löper stor risk att få kraftiga biverkningar av en viss behandling.

EU satsar 8,7 miljoner euro, ca 80 miljoner kronor, under 5 år i projektet. Från Sverige deltar, förutom Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, Linköpings universitet och bioteknikföretaget Magnetic Biosolutions.

Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:

Docent Johan Hansson:
Institutionen för Onkologi-Patologi
Tel: 08-517 736 40, 0704-50 77 16
E-post: johan.hansson@ki.se,

Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
Mobil: 070-224 38 95
E-post: Katarina.sternudd@ki.se

Under senare år har det vuxit fram en mängd nya tekniker för att avbilda vårt inre, till exempel positronemissionstomografi (PET) och SPECT (Single Photon Emission Computed Tomography), som utnyttjar den strålning som bildas när vissa radioaktiva isotoper sönderfaller.

Om sådana isotoper används som markörer fästa vid injicerade substanser, kan man erhålla tredimensionella bilder av dessa substansers utbredning i kroppen. Teknikerna används för att kartlägga funktionella snarare än strukturella processer i olika organ. Metoderna är icke-invasiva, vilket möjliggör studier av processer i levande celler och vävnader.

Eftersom man med hjälp av PET och SPECT kan upptäcka biokemiska förändringar i vävnader långt innan några strukturella ombildningar ägt rum, har teknikerna ansetts ha stor potential för identifiering av exempelvis cancer på ett mycket tidigt stadium. Teknikerna används allt mer, såväl som forskningsinstrument som kliniskt, men utveckling mot högre upplösning och större känslighet pågår. Den rumsliga upplösningen är inte lika bra, och kommer sannolikt aldrig att bli lika bra, som för en del andra medicinska avbildningstekniker, som till exempel magnetisk resonanstomografi och datortomografi (CT). Däremot är känsligheten extremt god, varför de olika metoderna kompletterar snarare än konkurrerar med varandra.

Under de senaste två decennierna har stora ansträngningar gjorts för att förbättra elektroniken, som upp till alldeles nyligen huvudsakligen varit baserad på analog teknik. Den digitala lösning Abdelkader Bousselham presenterar i sin avhandling kan öka både känslighet och upplösning. Programmerbara digitala system föreslås kunna ersätta de flesta analoga funktionerna.

I den första delen av avhandlingen beskriver Abdelkader Bousselham sitt arbete med färdigställandet av ett SPECT-system till den nivå att ett mushjärta kunde avbildas. Denna del var ett samarbete med Avdelningen för Nuklearmedicin på Karolinska Universitetssjukhuset. Den andra delen av avhandlingen, som var ett samarbetsprojekt med Institutionen för medicinsk strålningsfysik, behandlar konstruktionen av den detektornära elektroniken i ett framtida PET/CT system. Detta system utvecklas inom EU-projektet Biocare för molekylär tumördiagnostik och biologiskt optimerad cancerbehandling.

Kontaktinformation
För ytterligare information (engelska) kontakta:
Abdelkader Bousselham, doktorand, Fysikalisk systemteknik, tfn 08-5537 86 99, mobil 070-417 87 78, e-post kader@physto.se

För bilder kontakta:
Maria Erlandsson, presschef, Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se