Deras berättelser är olika, några var som unga duktiga i skolan och hade fritidsintressen, andra hade trassliga familjesituationer. Men det finns gemensamma teman som ensamhet, individuell sårbarhet, känslan av att inte vara som andra och tidigt ett förstort ansvar. De har i tidiga tonår börjat röka, fått lugnande tabletter utskrivna, sniffat, druckit och sedan successivt övergått till heroinmissbruk. Deras relation till familjen, vännerna och män har varit komplicerade och påverkat deras självbild och drogidentitet.
Kvinnliga narkomaner har hittills fått lite utrymme i narkotikaforskningen i Norge. I Sverige och Finland har man hunnit något längre. De sju kvinnor i studien, har alla gått från missbruk till nykterhet. Deras öppna berättelser är ett viktigt bidrag och beskriver de skiftande levnadsvillkor en kvinnlig narkoman lever under och vad som är viktigt för att bryta med missbruket.
Kränkningar och maktmissbruk är något som alla kvinnorna lyfter fram. Det är svårt att bygga upp den goda självbilden när omgivningen hela tiden misstänkliggör en. Extra komplicerat har det varit för de kvinnor som kämpat för att bli accepterade som fullvärdiga mödrar. ”När man slutat med droger så måste man vara perfekt hela tiden, annars har man barnavården på sig igen. De är som höken på en, du måste bevisa varje dag hur djävla nykter du är” säger en av kvinnorna.
– Det är överraskande att fackfolk tar så liten hänsyn till den enskilda kvinnans resurser, identitet och historia. Kvinnorna har oftast blivit bemötta som narkomaner med de moraliserande fördomarna som finns hos vanligt folk. Detta har bidragit till att förstärka kvinnornas skuld och skamkänsla och inte hjälpt dem att förstärka deras nyktra identitet, säger Astri Vikan, koordinator på Helse Nord-trøndelag HF FoU-avdelningen på sjukhuset i Levanger.
Det som också kommit fram är att förutsättningarna för att bryta med missbruket är knutet till den enskildas personliga resurser och historik. Även till möjligheter att skapa tillitsfulla relationer till människor i sin närhet.
Hon hoppas nu att resultaten kommer att bidra till att hälso- och socialarbetare får en mer nyanserat bild av de processer och mekanismer som ligger till grund för att någon fångas i ett drogberoende. Och varför den mödosamma vägen till ett nyktert liv kan se så olika ut.
I Nord-Trøndelag planeras nu ett program med uppföljning för småbarnsfamiljer i högriskgrupper. Målet är att förebygga medfödda skador och sjukdomar hos det enskilda barnet, öka föräldrakompetensen och säkra den aktiva medverkan från de inblandade.
För mer information kontakta:
Astri Vikan, koordinator, Helse Nord-trøndelag HF FoU-avdelningen, Sykehuset Levanger, Norge,
telefon: + 47 74 09 85 54, e-post: astri.vikan@hnt.no
Handledare:
Docent Lars Freden Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap, Göteborg,
telefon: + 46 31 693 970, e-post: lars.freden@nhv.se
Master of public health vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap i Göteborg.
Uppsatsen MPH 2007:01 går att ladda ner på denna länken http://www.nhv.se/customer/templates/InfoPage____409.aspx
Uppsatsens titel: Fra narkoman til nykter. Kvinner forteller om sine erfaringer.
Kontaktinformation
Susanne Lj Westergren
Informatör
Telefon: +46 31 693 952
e-post: wstergren@nhv.se
www.nhv.se
– Våra resultat stödjer tidigare forskning som indikerat att utdragen HPV-infektion leder till kraftigt ökad risk för anogenital cancer, alltså cancer i vagina, vulva eller analöppningen, säger, professor Pär Sparén vid Institutionen för Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik.
De nya forskningsrönen publiceras i nätupplagan av The Lancet Oncology. Forskarna menar att de tydliga resultaten ger stöd för att vaccination mot livmoderhalscancer kan skydda även mot så kallad anogenital cancer efter utdragen infektion med humant papillomvirus (HPV).
Av de kvinnor som deltog i studien var 125 000 drabbade av ett förstadium till livmoderhalscancer. Efter justering för socioekonomisk status och rökning visade dessa kvinnor en sju gånger större risk att drabbas av vaginal cancer, jämfört med de kvinnor som inte haft några förändringar av denna typ i livmoderhalsen.
Vidare var risken för vulva- och analcancer nästan tre gånger större. Efter tio år var riskerna för vaginal- och analcancer fortfarande fem gånger större, och risken för vulvacancer fördubblad. Den absoluta skillnaden i förekomst av anogenital cancer mellan grupperna steg med ökande ålder.
– Studien tyder också på att HPV-vaccination, förutom att förebygga livmoderhalscancer, sannolikt också kommer att förebygga anogenital cancer, säger Pär Sparén.
Publikation:
“Risk of anogenital cancer after diagnosis of cervical intraepithelial neoplasia: a prospective population-based study“
Gustaf Edgren och Pär Sparén
The Lancet Oncology online 27 februari 2007
DOI:10.1016/S1470-2045(07)70043-8
Kontaktinformation
För frågor, kontakta:
Professor Pär Sparén
Tel: 08-524 861 02
Mobil: 070-758 46 74
E-post: par.sparen@ki.se
Doktorand Gustaf Edgren
Tel: 08-524 861 40
Mobil: 070-818 68 62
E-post: gustaf.edgren@ki.se
Presskontakt:
Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 96
Mobil: 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Östrogen påverkar inte bara kvinnans fortplantning, utan spelar också en stor roll i immunsystemet och för skelettet. För medelålders kvinnor som genomgått klimakteriet minskar östrogenbehandling risken för benskörhet men samtidigt ökar hormonet risken för bröstcancer, blodpropp och möjligen också hjärt- kärlsjukdom.
– Forskare världen över letar just nu intensivt efter syntetiska östrogenliknande molekyler som har östrogenets positiva effekter på till exempel skelettet, men som saknar de negativa. Estren var en av kandidaterna, säger molekylärbiologen Ulrika Islander som i sin avhandling studerat hur estren påverkar immunsystemet.
Estren är en syntetisk molekyl som liknar östrogen. Molekylen togs fram i början av 2000-talet och ansågs då lovande eftersom den visade sig ha positiva effekter på skelettet, men inte tycktes påverka fortplantningsorganen. Senare studier har visat att estren trots allt stimulerar tillväxt av livmodern.
Avhandlingen visar att estren minskar inflammation hos möss via samma mottagarmolekyl i cellerna som stimuleras av östrogen, så kallade östrogenreceptorer. Genförändrade möss som saknade östrogenreceptorer påverkades också av estren. Dessa möss utvecklade färre T- och B-celler helt oberoende av östrogenreceptorerna.
– Vi har indikationer som talar för att estren påverkar immunsystemet via receptorn för det manliga könshormonet testosteron. Det betyder att estren kan inducera testosteronliknande effekter och i så fall är molekylen olämplig för behandling av kvinnor, säger Ulrika Islander.
Estren anses inte längre vara aktuell som behandlingsmolekyl för människa, men forskargrupper världen över fortsätter använda estren som ett verktyg i utvecklingen av andra syntetiska hormoner.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för reumatologi och inflammationsforskning
Avhandlingens titel: Immunomodulation by estrogen and estren
Avhandlingen försvaras torsdagen den 22 mars, klockan 09.00, föreläsningssalen, våning 3, Guldhedsgatan 10A, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Ulrika Islander, Fil. Mag. telefon: 031-342 64 11, e-post: ulrika.islander@rheuma.gu.se
Handledare:
Professor Hans Carlsten, telefon: 031- 342 40 17, e-post: hans.carlsten@rheuma.gu.se
Avhandlingsförfattaren har undersökt hur de oböjda viel och wenig i plural används i tidningstext hämtad från bl. a. Frankfurter Allgemeine Zeitung, Die Zeit, Der Spiegel och Berliner Zeitung. Hon har även hämtat exempel från tyska grammatikböcker samt intervjuat 41 tyskar från Celle vad de anser vara korrekt skriftlig tyska. Därefter har hon jämfört dessa resultat med varandra.
Avhandlingen visar att substantivets ändelse inte spelar någon roll, det finns belägg för såväl viel Filme (mycket filmer), viel Bücher (mycket böcker) som viel Menschen (mycket människor) resp. wenig Freunde (lite vänner), wenig Häuser (lite hus) och wenig Schulen (lite skolor). Däremot visar undersökningen att viel oftare står framför ett abstrakt substantiv än ett konkret (denna skillnad märks inte när det gäller wenig), att kasus spelar en viss roll (viel finns inte i genitiv, det finns endast två ev. belägg med wenig i genitiv) och att satsdelstillhörighet, dvs. om viel/wenig + substantiv är subjekt, objekt, attribut etc., inte verkar vara avgörande för om den oböjda formen används. Framför viel står det ofta en specifikator, som t. ex. i so viel Möglichkeiten (så mycket möjligheter). Wenig står oftare utan sådan specifikator. Oböjt viel och wenig finns i vissa fall i fraser som tycks vara fasta förbindelser, s.k. kollokationer. Exempel på detta är ohne viel Umstände (utan mycket besvär) resp. wenig Chancen (lite chanser).
Till sist kan sägas att de oböjda viel och wenig i plural är starkare markerade än de böjda formerna viele och wenige och därför är det för en svensk som ska skriva en tysk text alltid säkrare att använda de böjda formerna.
Avhandlingens titel: Viel Gäste, wenig Plätze. Zu unflektiertem viel und wenig im
Plural in der 2. Hälfte des 20. Jahrhunderts.
Disputationen äger rum fredagen den 16 mars 2007 kl. 10.00 i Sal T 219,
Arkeologen, Olof Wijksgatan 6, Göteborg
Avhandlingen kan beställas från Göteborgs universitetsbibliotek: jan.ahman@ub.gu.se
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Christina Nieroth, tel. 0510-77 07 65 (arb.),
0705-16 25 73 (mobil), 0510-625 74 (hem), christina.nieroth@tyska.gu.se
Transportsektorn står för en stor del av koldioxidutsläppen. Samtidigt är det övergripande transportpolitiska målet i Sverige att uppnå ett hållbart transportsystem. Företagens miljökrav när de köper godstransporter spelar då en viktig roll. I sin avhandling har Catrin Lammgård kartlagt svenska företags attityder och preferenser när de köper långväga godstransporter, främst när det gäller miljön, men också hur pris och andra serviceaspekter vägs in.
De stora företagen (baserat på antal anställda), särskilt de tillverkande företagen, tar mest hänsyn till miljön. Där har man kommit längst med miljöarbetet i allmänhet, till exempel med implementeringen av miljöledningssystem. De kan också tänka sig att betala mer, om transporterna de köper är bättre ur miljösynpunkt. Resultaten baserar sig främst på en större genomförd enkät där 567 svenska företagsenheter svarade. Enkäten kartlade också företagens godsflöden och volym.
I sin avhandling presenterar Catrin Lammgård en analysmodell över företagens efterfrågan på godstransporter, där hänsyn tas till hur miljö och pris prioriteras men också hur godsflödena ser ut. På så sätt har hon kunnat kategorisera olika typer av företag utifrån resultaten och sedan jämfört dem. Hon har speciellt analyserat fallet med kombinerade godstransporter, det vill säga när godset läggs över på järnväg en del av den transporterade sträckan och resten går med lastbil. Att öka andelen gods som transporteras på detta sätt bidrar till att minska den miljömässiga belastningen, till exempel av koldioxidutsläpp.
– Detta har varit ett politiskt mål länge, men jag har haft ett marknadsmässigt perspektiv. Genom att analysera de olika företagens efterfrågan och prioriteringar, går det att se vilken potential miljöargument har när dessa transporter marknadsförs, säger Catrin Lammgård.
Hon menar att det inte bara är transportörer som kan ha ett intresse av att marknadsföra kombinerade transporter, utan även andra, till exempel politiker. En minskad miljöpåverkan från transporter gynnar hela samhället. Kanske kan denna avhandling bidra till en ökad kunskap om hur man kan komma en bit på vägen mot ett uthålligt samhälle.
Tid för disputation: fredag 2 mars kl 13
Plats: CG-salen, Handelshögskolan, Vasagatan 1, Göteborg
Avhandlingens titel: ”Environmental Perspectives on Marketing of Freight Transports: The Intermodal Road-Rail Case”.
Ett högupplöst foto på Catrin Lammgård finns på http://www.hgu.gu.se/item.aspx?id=12988
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta: Catrin Lammgård, telefon 031-773 5466, mobil 0704-163253, e-post catrin.lammgard@handels.gu.se.
Annette Ewald har studerat vilken betydelse läsning av skönlitteratur ges i grundskolans mellanår. Utifrån en kvalitativ studie, som bygger på material från fyra skolor, beskriver hon en klassrumssituation där lärarna har svårt att få igång samtal om läsningen. Undersökning visar också på en metodisk ensidighet.
– Det beror på strukturer i skolsystemet och på återskapande traditioner i svenskämnet. Men det är också en professionsfråga. Fortbildning inom området har exempelvis länge försummats, säger hon.
Tillgången på litteratur är en annan viktig faktor. På de skolor som saknar skolbibliotek är det är svårt att skapa dynamik i litteraturundervisningen, säger Anette Ewald. När det gäller svenskämnet påverkar seglivade traditioner vad ämnet innehåller, och stor vikt läggs vid formaliserad språkundervisning som grammatik och rättstavning. En orsak kan vara att äldre lärare saknar utbildning i till exempel litteraturdidaktik och litteraturreception, men Annette Ewalds undersökning visar också att lärarna läser väldigt lite själva.
– Det behövs fortbildning som är riktad mot praktiken och där lärarna själva får möjlighet att komma till tals. Det behövs också rejäl teoretisk kunskap om vad som händer i mötet mellan läsare och texter.
Enligt Annette Ewald finns problem också inbyggda i kursplanerna. De måste tolkas och lärare behöver tid och samtalsstöd i den processen.
– Läro- och kursplaner är förordningar. Som lärare är vi inte i skolan som fria entreprenörer utan vi har ett samhällsuppdrag att fylla, säger hon.
Trots att det inte var syftet har hon även kunnat observera skillnader mellan flickor och pojkars läsning.
– Skillnaderna förefaller växa under mellanåren. Det finns fler icke-läsande pojkar i årskurs sex än i fyran. Flickor verkar bredda sin läsning medan de pojkar som läser snävar in sig mot framförallt fantasy och böcker med manliga hjältar som huvudpersoner.
– Jag tycker mig kunna säga att undervisningen inte gör något för att utmana de här tendenserna. Undervisningen innehåller få inslag som hjälper eleverna in i och vidare genom texterna. Lärarnas ambition är huvudsakligen kvantitativ. Det viktiga är att eleverna läser – inte hur, vad eller varför de läser.
Annette Ewald gör inte anspråk på att beskriva en generell sanning, men hoppas att avhandlingen har igenkänningsfaktorer som kan öppna för samtal om hur man använder texter i skolan.
– Avhandlingen innehåller bitar av tydlig klassrumsvardag, och den kan användas för lärarfortbildning, på lärarutbildningen och för lärares egen reflektion.
– Jag skulle vilja se att svenskämnet inte var så slutet mot de erfarenheter som barn gör utanför skolan. Jag skulle vilja att barnen tas på allvar och att lärarna hittar texter med koppling till de frågor som barnen själva bär på. Skönlitteratur kan inte besvara alla de frågorna, men den gestaltar människors erfarenheter och genom att dela dessa kan vi lära oss viktiga saker om oss själva och världen, säger hon.
Annette Ewald disputerar i Svenska med didaktisk inriktning fredagen den 2 mars, klockan 10.15, i sal D138 på Lärarutbildningen, Nordenskiöldsgatan 10 i Malmö.
Avhandlingen har titeln ”Läskulturer. Lärare, elever och litteraturläsning i grundskolans mellanår”.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Annette Ewald på annette.ewald@lut.mah.se, 040-665 81 21 eller 0708-41 75 50.
Den tre meter långa Kaimaranen är resultatet av ett samarbete mellan studenter på KTH och Konstfack, med målet att skapa en miljövänlig vattenburen farkost för kortare sträckor inomskärs.
Den tänkta användaren är en pendlare med kort vattenväg mellan bostad och arbete. Farkosten har konstruerats så att den ger en torr och bekväm resa i de flesta väder i farter som motsvarar en färd med cykel eller moped på land.
Det mest anmärkningsvärda med Kaimaranen är den extremt låga bränsleförbrukningen på 0,1 liter per nautisk mil, vilket ungefär motsvarar sträckan Nacka Strand – Waxholm tur och retur på 1 liter.
Den låga bränsleförbrukningen är möjlig tack vare en konstruktion med bärplan, som kan liknas vid flygplansvingar placerade under skrovet. Vid hög fart lyfter de skrovet helt ur vattnet, vilket minskar den våta ytan och vågbildningsmotståndet och gör effektbehovet så lågt.
Kaimaranen har konstruerats av studenter på KTHs inriktningar Marina system och Lättkonstruktioner och Konstfacks Industridesign. Konceptet kommer att presenteras på Båtmässan i Älvsjö första veckan i mars. En prototyp kommer att vara klar senast i maj i år.
– En givande samverkan mellan teknik och design har resulterat i den här användarvänliga och extremt bränslesnåla enmansfarkosten, som i motsats till vanliga småbåtar har utformats för en mycket väl definierad användning, säger Carl Hagman, en av KTH-studenterna i projektet.
Alternativen i dag
Den vanligaste sortens mindre motorbåtar är den öppna fritids- och arbetsbåten, exempelvis styrpulpetbåtar eller roddbåtar med aktersnurra. Designen hos dessa båtar styrs av höga krav på mångsidighet och flexibilitet. De ska kunna medföra allt från en till fyra, fem passagerare, stabiliteten ska vara god oavsett hur passagerarna sitter eller står, och det ska även finnas kapacitet för en del last och möjlighet till andra aktiviteter såsom rekreation. Denna flexibilitet och mångsidighet är bra i många avseenden men medför samtidigt att båttypen i nästan alla sammanhang drivs långt från sitt optimum med avseende på prestanda och energiförbrukning. Andra mer specialiserade mindre farkoster är racerbåtar och vattenskotrar. Jämfört med landbaserade farkoster kan de tre nämnda båttyperna liknas vid personbilen, racerbilen och motorcykeln.
Huvuddata
Längd: 3 meter
Bredd: 0,7 meter (2,3 med bärplan)
Motor: Yamaha 4 hk fyrtakts
Bränsle: Etanol
Vikt: 70 kg
Marschfart: 15 knop
Bränsleförbrukning: 0,1 liter/NM
Kontaktinformation
Kontaktpersoner
Carl Hagman, 0709-758101, chagman@kth.se
Johan Hedberg, 0733-524981, johan.hedberg@konstfack.se
Susanne Åkesson forskar framför allt om hur fåglar och havssköldpaddor navigerar. Man misstänker att de har speciella receptorer i ögonen med vars hjälp de kan se det mönster polariserat ljus bildar på himlen. När de på sin färd ändrar riktning, ändras också mönstret. Susanne Åkesson deltog i den arktiska expeditionen Beringia 2005 och gjorde ombord på isbrytaren Oden bl a undersökningar av detta slag.
– Ombord fanns också den ungerske optiske fysikern Gábor Horváth som har utvecklat en egen metodik för att registrera polarisationen, berättar Susanne Åkesson. Han använde en kamera med fisheye-lins så att man kunde få med hela himlen på en bild och med hjälp av filter ta fram polarisationsmönster. Vi insåg redan från början att metoden kunde användas till mer än enbart biologiska frågeställningar.
Historiker och arkeologer har tvistat om hur det gick till när vikingarna navigerade på sina långfärder från Norden till Grönland. Man vet att träskivor med pinnar har använts som solkompasser. Men hur bar man sig åt när det var dimmigt eller när himlen var molntäckt? Somliga har menat att även under sådana förhållanden kunde vikingarna avgöra hur solen stod och använda sina solkompasser. Men experiment har visat att detta knappast låter sig göras i moln och dimma.
Torkild Ramskou väckte på 1960-talet stor uppmärksamhet genom hävda att vikingarna kunde ha utnyttjat solljusets polarisering. Det kan ha gjorts med hjälp av en s k ”solsten”. Solstenen omnämns i isländska sagor men några arekeologiska fynd av solstenar har inte gjorts.
– Solstenen kan ha varit en kristall av kalcit, turmelin eller cordierit. Sådana finner man bl a på Island. Det handlar om genomskinliga kristaller som bryter det inkommande ljuset i två komponenter. Man satte en prick av tjära på på kristallen.Man tittade genom kristallen underifrån och vred den tills man såg två prickar i stället för en enda. En pekare som var fäst vid kristallen pekade i detta läge mot solen, säger Susanne Åkesson.
Det har gjorts otaliga experiment med solstenar. Hypotesens svaga punkt är att ljuset under molniga dagar inte är tillräckligt starkt för att man ska kunna se något mönster. En annan svårighet är att mönstret kanske förändras när det tränger genom dimma. De data forskargruppen nu publicerar i Proceedings of the Royal Society A visar att ingen av dessa invändningar håller; det går att få en korrekt bild av polariseringen molniga och dimmiga dagar.
Fysikaliska fakta talar alltså inte emot solstenen. Däremot saknas det fortfarande arkeologiska fynd som styrker att vikingarna använde sådana kristalller – och det återstår att visa hur navigering med en solsten gick till i praktiken och med vilken precision.
Kontaktinformation
För ytterligare information: Professor Åkesson nås på tel 046 222 3705 eller 0702 45 04 23.
Artikeln i Proceedings of the Royal Society A är skriven av Ramón Hegedüs, Susanne Åkesson, Rüdiger Wehner och Gábor Horváth och heter Could Vikings have navigated under foggy and cloudy conditions by skylight polarization? On the atmospheric optical prerequisites of polarimetric Viking navigation under foggy and cloudy skies.
– Det är en oväntat stor nedgång som drivs av fortsatt sjunkande resandeinförsel, säger Mats Ramstedt vid SoRAD. Jämfört med toppåret 2004 så tar allt färre resenärer med sig alkohol – andelen minskade från 63 till 57 procent. Samtidigt minskar även mängderna bland dem som tar in alkohol. I snitt tog man med sig alkohol motsvarande 78 burkar starköl per resa, mot 90 burkar år 2004.
Sammantaget ligger alkoholkonsumtionen nu ungefär på den nivå som gällde innan de stora ökningarna i införselkvoterna trädde i kraft 2003 och 2004. Även om en del av nedgången i införsel har ersatts av fler inköp på Systembolaget, främst av öl och vin, kompenserar alltså detta inte fullt ut minskningen av resandeinförseln. Även smugglingen som ökat under en följd av år har minskat något under 2006. Här skiljer sig SoRADs skattningar från de bedömningar Tullverket gör utifrån sin beslagsstatistik.
– All alkoholstatistik handlar förstås om skattningar med olika grad av osäkerhet. Vår bedömning är dock att ökade tullbeslag inte måste innebära en faktisk ökning av smuggling och införsel eftersom statistiken påverkas av många andra faktorer, till exempel insatsernas omfattning och träffsäkerhet, säger Mats Ramstedt.
SoRADs kartläggning är baserad både på försäljningsstatistik (registrerad alkoholkonsumtion) och självrapporterade uppgifter om resandeinförsel, smuggling och hemtillverkning (oregistrerad alkoholkonsumtion). Den förra har av naturliga skäl relativt hög tillförlitlighet medan de senare är mer osäkra.
– Styrkan i denna kartläggning är att frågorna ställs på ett likartat sätt varje månad (till 1 500 slumpmässigt utvalda svenskar) vilket ökar sannolikheten att mätningarna fångar in eventuella förändringar. Vi bedömer därför att det mesta tyder på en faktisk konsumtionsminskning även om det alltid finns ett mått av osäkerhet. Vi kan exempelvis inte helt utesluta att svenskarna nu konsumerar alltmer från befintliga lager man samlat på sig under senare år; i så fall är den uppmätta nedgången överskattad eftersom vår statistik baseras på aktuella inköp. Mot detta talar dock att även starköl minskar som ju knappast är en typisk lagringsvara, säger Mats Ramstedt.
Resandeinförseln sjönk från 2,3 till 1,9 liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre mellan 2005 och 2006 och minskningen gällde såväl sprit som vin och öl. Smugglingen uppgick till 0,9 liter vilket var en minskning med 0,1 liter och berodde på minskad ölsmuggling. Hemtillverkning minskade från 0,3 till 0,2 liter och Internet-köpen var oförändrade (0,04 liter). Dessa oregistrerade delmängder utgör nu 31 procent av totalkonsumtionen (35 procent år 2005). Den registrerade konsumtionen som köps på Systembolaget, restauranger samt, gällande folköl, i livsmedelsbutiker, står således för 69 procent av totalkonsumtionen (65 procent 2005). Sammantaget så minskade konsumtionen av samtliga dryckesslag, det vill säga starköl, vin och sprit, under 2006.
Uppgifterna finns på SoRADs hemsida www.sorad.su.se under Nyheter/News.
För ytterligare information kontakta:
Mats Ramstedt, forskare, SoRAD, tfn 08-16 34 08, mobil 070-266 96 24, e-post mats.ramstedt@sorad.su.se
För bilder kontakta:
Maria Erlandsson, presschef, Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se
En av de mest dramatiska förvandlingarna som en cell kan genomgå sker i många djurarter när spermier bildas. En vanlig, rund stamcell med två kopior av varje kromosom, en från mamman och en från pappan, omvandlas då till en nålformad cell, med bara en kopia av varje kromosom. I bananflugor är denna cell t.o.m. längre än flugorna själva. Innan de färdiga spermierna kan lämna hanens testiklar för att befrukta honans ägg genomgår de många karaktäristiska stadier. Ett av dessa stadier infaller innan könscellen går från två till en kopia av varje kromosom. Två proteiner som det tillverkas väldigt mycket av just då är ThioredoxinT (TrxT) och Painting of fourth (POF).
Malin Svensson har upptäckt att flugor som saknar ett thioredoxin inte lever lika länge som vanliga vildtypsflugor, medan flugor som har mycket mer av detta protein än en vanlig fluga bättre klarar av en viss typ av kemisk stress, s.k. oxidativ stress. Slående nog kan man ta bort tre olika thioredoxiner samtidigt utan att flugorna dör, tvärtemot vad man skulle kunna vänta sig då thioredoxiner tidigare trotts vara nästintill livsnödvändiga. Till exempel har förändringar i mängden thioredoxin i många fall förknippats med olika sjukdomar, t.ex. cancer. Trots att thioredoxiner är mycket välstuderade har tidigare arbeten inte studerat vilka effekter brist på flera thioredoxin ger i en hel organism. Malin Svensson visar i sin avhandling att bananflugan är väldigt väl lämpad för just sådana studier av thioredoxin, något som kan ge en djupare förståelse för thioredoxiners funktion i kroppen.
Proteinet Painting of fourth (POF) binder längs hela bananflugans fjärde kromosom. Malin Svensson visar i sin avhandling att denna bindning är bevarad i olika bananflugearter. Det tyder på att POF har en viktig funktion. Forskargruppen har lyckats visa att POF är det första kända proteinet som kan kontrollera uttrycket av alla gener på en hel kromosom. Detta fenomen har tidigare bara observerats på könskromosomer. POF-proteinet uttrycks överallt i både honor och hanar, men i väldigt höga nivåer i hanens testiklar. Malin Svensson har visat att POF finns i cellkärnan i flera olika stadier under spermieutvecklingen, och att generna på den fjärde kromosomen aktiveras om det finns POF-protein i hanens könsceller. Dessa upptäckter kan i framtiden komma att förändra vår syn på hur kromosomer fungerar.
Malin Svensson växte upp i Vimmerby, Småland, innan hon flyttade till Umeå för att studera biologi och doktorera vid Umeå universitet.
Fredagen den 9 mars försvarar Malin Svensson, Umeå centrum för molekylär patogenes, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Thioredoxins and gene regulation in the Drosophila germline. Svensk titel: Thioredoxiner och gen-reglering i könscellerna hos Drosophila.
Disputationen äger rum kl. 10.00 i Sal B, 9 tr, Tandläkarhögskolan. Fakultetsopponent är professor emeritus David Roberts, Genetics Unit, Biochemistry Department, Magdalen College, Oxford, Storbritannien.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Malin Svensson
Telefon: 070-565 20 30
E-post. malin.svensson@ucmp.umu.se
År 1980 fick 250 invånare mellan 25 och 70 år vid en vårdcentral i Gästrikland svara på en enkät om hur de upplevde sin hälsa och sjukdom. 23 % ansåg sig då leva med en långvarig sjukdom. Tjugo år upprepades samma befolkningsenkät. Då hade andelen stigit till 40 %.
– Studien visar inte att människor nödvändigtvis har blivit sjukare, men vi upplever att vi är sjukare och det är också allvarligt. Man måste fråga sig vilka effekter det får när en befolkning upplever att de blir sjukare och sjukare, säger distriktsläkaren Bertil Hagström.
Även andelen personer som fick någon form av läkemedel fördubblades under 1980- och 1990-talet. År 2000 tog var tredje person i arbetsför ålder läkemedel som läkare ordinerat.
– Bland de långvarigt sjuka ökade antalet läkemedel per person i genomsnitt från 1,5 till 2,3. Vi har bland annat börjat medicinera mot olika riskfaktorer, som höga blodfetter och benskörhet. När vi äter mer läkemedel förknippar vi det också med att vara sjuk, säger Bertil Hagström.
Personer med regelbundna läkarkontroller fördubblades också under dessa två decennier. År 2000 gjorde en av fyra svenskar i arbetsför ålder återbesök hos läkare med jämna mellanrum.
Tidigare studier har visat att mindre än hälften av alla patienter med långvariga sjukdomar tar alla de läkemedel som läkaren ordinerar. Patienter som får flera olika mediciner har ännu lägre benägenhet att följa läkemedelsordinationerna.
– Patienten har två möjligheter att få information om sitt läkemedel, hos sin läkare och på apoteket. Vår studie visar att var fjärde apotekskund inte hämtar ut sitt läkemedel själv, och därmed missar de en chans att få information, säger Bertil Hagström.
Avhandlingen visar också att ett uppföljande telefonsamtal efter läkarbesöket ökar chansen att patienten själv tar sig till apoteket, särskilt bland kvinnor.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för allmänmedicin
Avhandlingens titel: Läkemedel och följsamhet – Studier ur ett allmänmedicinskt perspektiv
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Bertil Hagström, leg. läkare, telefon: 031-41 20 46, 070-564 39 37, e-post: bertil.hagstrom@telia.com
Handledare:
Professor Bengt Mattsson, telefon: 031- 786 68 31, 070-746 60 52, e-post: bengt.mattsson@allmed.gu.se
Energimyndigheten har beviljat 60 miljoner kronor till den första 4-årsetappen av det nationella forskningsprogrammet ”Turbokraft – elproduktion från termiska turbomaskiner och processer”. Dessutom bidrar turbomaskintillverkarna Siemens Industrial Turbomachinery och Volvo Aero med 30 miljoner var.
Forskningen kommer att ske inom ramen för ett konsortium med administrativt nav på KTH. Övriga universitet som ingår är Chalmers, Lunds Tekniska högskola, Linköpings universitet och Mälardalens Högskola.
– Detta forskningsprogram är bland annat tänkt att bidra till uppbyggnaden av kunskap och kompetens för utveckling av framtidens miljöanpassade teknologier inom energisektorn. Programmet kommer att förstärka svensk industris position på en konkurrensutsatt global marknad, säger Farnosh Dalili, handläggare för Turbokraft på Energimyndigheten.
Forskningen kommer att bidra till minskade utsläpp av koldioxid, kväveoxider, svaveloxider och partiklar. Den omfattar termiska kraftverk där gasturbiner och ångturbiner är nyckelkomponenter för en effektivare och renare elproduktion.
– Det handlar om tillämpad och behovsstyrd forskning. Målet är att uppnå ett högre energiutnyttjande, bättre driftekonomi samt bränsleflexibilitet, speciellt för förnybara bränslen, säger Ola Johansson, FoU-direktör på Siemens Industrial Turbomachinery.
Ungefär 90 procent av all el i världen produceras i termiska turbomaskiner, uppskattar Torsten Fransson, professor på KTH Energiteknik.
– I Sverige har vi en stark exportindustri och ligger långt framme när det gäller den här typen av teknologi. Med fokus på turbomaskiner för produktion av el från biobränsle kommer vi att kunna hjälpa till med omställningen av det svenska energisystemet samtidigt som vi stärker landets kompetens på området, säger han.
Programmets forskning kommer att omfatta såväl doktorandprojekt som seniora forskningsprojekt inom tre huvudområden; termiska processer och cykelstudier, termiska turbomaskiner (aeroelasticitet/aerodynamik, livslängdsfrågor, tillämpad förbränningsteknik, värmeöverföring/kylning av heta komponenter) samt driftsäkerhet och driftövervakning.
Vid fullt utbyggt forskningsprogram kommer det att ingå ungefär 15 universitetsprojekt parallellt med ca 10-15 industriprojekt som motprestation. Resultaten från forskningen inom Turbokraft kommer att kunna introduceras i landets civilingenjörs- och mastersutbildningar och på så sätt bidra till kompetensförsörjningen inom energibranschen.
Den officiella starten av Turbokraft sker vid invigningen på KTH onsdag 28 februari 2007.
Tid: kl. 9.30-14.30
Plats: KTH Campus Valhallavägen, Sal M3, M-huset, Brinellvägen 64, Stockholm.
Programmet innehåller presentationer av Turbokraft, från Näringsdepartementet, Energimyndigheten, deltagande partners, en panelsession, lunch och en avslutande visning av laboratorierna på Inst. för Energiteknik Se bifogat program för invigningen.
Anmälan: Till sekr. Ann Brånth, KTH, ann.branth@energy.kth.se och 08 -790 74 67.
Kontaktinformation
Kontaktpersoner:
Torsten Fransson, professor KTH Energiteknik, 08-7907475, torsten.fransson@energy.kth.se
Anders Sjunnesson, Turbokraftansvarig på Volvo Aero Corporation, 0705-775946, anders.sjunnesson@volvo.com
Ola Johansson, FoU-direktör på Siemens Industrial Turbomachinery AB, 070-3479552, ola.n.johansson@siemens.com
Farnosh Dalili, handläggare på Energimyndigheten, 073-6602011, farnosh.dalili@stem.se
Pablo Valiente har i sin doktorsavhandling studerat hur industriarbetare använder mobilteknologi och vilken nytta företagen har av den nya tekniken. Med utgångspunkt från tre fallstudier som sträcker sig över en femårsperiod visar han att det är kompetenserna som utvecklas i samband med innovationsprocessen som skapar den verkliga nyttan av den trådlösa tekniken.
− Uppfattningen att informationsteknologi skulle vara en hyllvara som inte längre ger några konkurrensfördelar, stämmer inte med de observationer jag gjort. Utmaningen ligger snarare i att kunna identifiera var nyttan med IT finns. Nyttan med IT-investeringar ligger oftast i kunskapen och förmågorna som utvecklas under innovationsprocessen snarare än i själva tekniken, säger Pablo Valiente.
De företag som lyckas dra nytta av IT-investeringar har fokuserat på de kompetenser och förmågor som man kan utveckla istället för på tekniken i sig. BT Industries, ett av de studerade företagen, utvecklade förmågan att hantera olika versioner av programvaran i de trådlösa terminalerna mer effektivt. På så sätt kunde företaget ta hand om de problem och förslag som kom från användarna, en fördel som BT har stor nytta av även i framtiden i samband med introduktionen av helt andra teknologier.
− Tanken att mobilitet skulle innebära en revolution för företagen är förlegad. Det som avhandlingen visar handlar snarare om en evolution än en revolution, en utveckling av kompetenser som gör företagen mer effektiva.
Genom att studera industriarbetare visar avhandlingen på problem och fördelar som uppstår när denna mobila arbetskraft får tillgång till trådlösa terminaler. Detta är ett mindre utforskat område där fokus tidigare har legat på professionella användare såsom konsulter, affärsmän eller säljare.
Avhandlingens titel är ”Re-Innovating the Existing: A Study of Wireless IS Capabilities to Support Mobile Workforces”, och kan beställas från Ekonomiska Forskningsinstitutet vid HHS: e-post efi@hhs.se
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta gärna:
Pablo Valiente, civilingenjör och ekonomie doktor vid HHS
Tel: 08-736 94 36
Mobil: 073-696 17 45
E-post: pablo.valiente@hhs.se
Det traditionella sättet att undersöka atomstrukturen hos olika kristaller är röntgenkristallografi. Om kristallerna är mindre än någon mikrometer (tusendels millimeter), det vill säga ungefär så stor som en bakterie, blir detta mycket svårt. Då kan man använda elektronmikroskopi i kombination med datoriserad bildanalys för att korrigera optiska brytningsfel hos linserna i elektronmikroskopet. Professorerna Sven Hovmöller och Xiaodong Zou vid Stockholms universitet har lett utvecklingen av sådana dataprogram i många år och deras program finns nu på över 150 ledande universitet och industrier över hela världen.
Hovmöller och Zou har utvecklat metoder att kombinera elektronmikroskopibilder tagna från olika vinklar till en 3-dimensionell bild. Tillsammans med deras post doc Zhanbing He har de ett samarbete med forskare på tekniska högskolan ETH i Zürich. De schweiziska forskarna har utvecklat ett nytt sätt att hantera data från röntgendiffraktion.
Genom att kombinera dessa olika metoder har man nu lyckats lösa strukturen av en mycket komplicerat zeolit som gäckat forskare i nästan ett decennium. Zeoliten har redan fått stor industiell användning, bland annat inom oljeindustrin för krackning, det vill säga att slå sönder stora molekyler i olja till de mindre molekyler som ingår i bensin.
Professorerna Xiaodong Zou och Osamu Terasaki hade varsin artikel publicerad i Nature inom området strukturbestämning av komplicerade porösa material under 2005-2006. Professor Zou är föreståndare för det nybildade Berzelii center EXSELENT för porösa material. Forskningen får nu stöd av Vinnova och Vetenskapsrådet. Satsningen ger tio miljoner kronor årligen fram till 2017. Professor Terasaki har fått ett anslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse för att köpa flera toppmoderna elektronmikroskop. Dessa håller just nu på att installeras på institutionen för fysikalisk, oorganisk och strukturkemi vid Stockholms universitet.
– Allt detta sammantaget borgar för att forskarna vid Stockholms universitet kan behålla sin världsledande position inom strukturbestämning på atomär nivå av extremt små partiklar, säger Sven Hovmöller, professor stukturkemi vid Stockholms universtitet.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Sven Hovmöller, professor stukturkemi, tfn 08-16 23 80, e-post svenh@struc.su.se
Xiaodong Zou, professor stukturkemi, tfn 08-16 23 89, mobil 076-216 88 20, e-post zou@struc.su.se Länk: För bilder kontakta:
Maria Erlandsson, Enheten för kommunikation och samverkan, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se
Studien har gjorts av en forskargrupp vid avdelningen för klinisk alkoholforskning vid Universitetssjukhuset MAS i Malmö. Deltagare var drygt 550 studenter från 98 bostadskorridorer i bl a studentbostadsområdena Sparta och Delfi i Lund. Bland dem fanns både studenter med mycket måttlig alkoholkonsumtion och studenter med mycket kraftig konsumtion.
Studenterna lottades till tre grupper: en som fick ett tretimmars diskussionsprogram, en som fick en tretimmars föreläsning, och en kontrollgrupp som inte fick någon åtgärd alls. Uppföljningen efter två år visade, något överraskande, att studenterna i alla grupper sänkt sin alkoholkonsumtion.
– Det kan bero på att de blivit äldre och mognat. Studenter brukar i allmänhet dricka mindre ju närmare de kommer slutet av sin universitetstid. Men de kanske också genom studien blivit mer uppmärksamma på sin alkoholkonsumtion, säger den ansvariga för studien, doktoranden Henrietta Ståhlbrandt.
Ett intressant resultat var också att de högkonsumerande studenterna tog mest intryck av diskussionsprogrammet, ett tretimmarspass upplagt enligt en amerikansk metod. I detta pass informerade alkoholforskaren Kent Johnsson om alkoholens effekter på kroppen och diskuterade också vilka förväntningar studenterna har när de dricker.
– Målet var att hjälpa studenterna hitta sätt att uppnå den glada stämning de önskar sig utan att behöva dricka lika mycket. Det är nog det interaktiva i metoden – att studenterna var aktiva deltagare, och inte bara passiva lyssnare – som gav ett bra resultat, tror Henrietta Ståhlbrandt.
Hon menar därför att det drogförebyggande arbetet vid universiteten kunde inrikta sig på högkonsumenterna, och använda sig av diskussionsprogrammet.
– Genom att koncentrera sig på denna grupp spar man tid och resurser, samtidigt som man når dem som löper mest risk för att bli skadade av sin alkoholkonsumtion, menar hon.
Henrietta Ståhlbrandt nås på tel 0701-750198 och artikelns medförfattare dr Kent Johnsson och professor Mats Berglund på 040-331937 resp. 040-331002. E-adresserna är henrietta.stahlbrandt@med.lu.se, kent.johnsson@med.lu.se och mats.berglund@med.lu.se. Artikeln i tidskriften Alcoholism: Clinical & Experimental Research finns på www.blackwell-synergy.com/doi/full/10.1111/j.1530-0277.2006.00327.x.
– Om 20 år massproduceras dessa membran och då har alla nytta av det, säger forskaren, som på måndag lägger fram sin doktorsavhandling vid LTH i Lund. Runt om i världen satsas miljarder på forskningen kring bränsleceller och Benoît Lafitte har tillsammans med en rad internationella forskare och med stora summor internationella pengar under de senaste åren arbetat med att effektivisera bränslecellerna.
Det membran han utvecklat effektiviserar framställningen av bränslecellskraften genom att det protonledande membranet fästs mellan elektroderna och förbättrar överföringen. Mer kraft kan då utvinnas ur dem på ett bättre sätt.
Membranet är tillverkat av aromatiska polysulfoner. Det ger de högpresterande termoplasterna utmärkta kemiska, mekaniska och termiska egenskaper.
Membranet tillverkas än så länge i liten skala och är dyrt.
– Men när man kan göra framställningen billig och konkurrenskraftig kommer den att vara till nytta för alla, säger Benoît Lafitte med stor övertygelse. Det kan då användas till bränsleceller i bilar, industrier, datorer, kameror – ja, överallt där det behövs energi.
Framtidens samhälle kallar han för följdriktigt för vätgassamhället. Men säger också att vägen dit är ganska lång. Infrastrukturen måste förändras, och man behöver nya lösningar för hur grafit, platina och stål till själva bränslecellen ska produceras. Nya lösningar för förvaring av vätgas behövs också.
Redan i mitten av 1800-talet kände man till bränsleceller men det är först med det överhängande klimathotet som forskningen och utvecklingen tagit fart på allvar eftersom finessen med bränslecellerna är att elektrisk energi kan utvinnas ur ren vätgas och restprodukten blir vanligt vatten.
På prov körs redan några bilar med bränsleceller, och särskilt i USA satsar man miljarder på tekniken samtidigt som bilindustrier runt om i världen samarbetar för att hitta nya lösningar.
Men för Benoît Lafitte är det inte bara bilar – det är hela samhället som ska ha ett nytt slags energi.
Efter sin disputation kommer Benoît Lafitte att bege sig till Frankrike och ett stort forskningscenter. Där ska han fortsätta sitt arbete tillsammans med kollegor från hela världen.
Benoît Lafitte är anträffbar på 0704 094524
och 046 222 82 79, samt benoit.lafitte@polymat.lth.se
Disputationen äger rum den 26.2.
Bilder kan fås via Gunnar Menander, 0708 13 56 59, gunnar.menander@gmail.com
