När det demokratiska genombrottet skedde i Sverige för knappt 100 år sedan etablerades också vårt moderna partisystem.
Länge hade man betraktat politiska partier med ganska stor misstänksamhet, de ansågs som kotterier vilka istället för samhällsintresset befrämjade politisk splittring och mer eller mindre obskyra särintressen.
– Omständigheten kan tyckas paradoxal och är därmed vetenskapligt intressant eftersom det, undantaget socialdemokratin, finns väldigt lite av aktuell, historisk forskning kring framväxten av våra moderna politiska partier.
Det säger Martin Åberg, docent i historia vid Karlstads universitet.
I synnerhet gäller detta de olika liberala organisationer som växte fram under 1800-talet och frågan om hur dessa processer gestaltade sig på lokal och regional nivå.
Projektet kommer att undersöka de liberala partiorganisationernas rötter och framväxt med tyngdpunkt på utvecklingen i Värmland och Närke.
Detta är regioner som erbjuder rika möjligheter till intressanta jämförelser. Där finns både de av Selma Lagerlöf skarpt tecknade bruksmiljöerna med sin patriarkala herrgårdskultur, men också de socialt sett öppnare miljöer som skapades i samband med industrialismens genombrott i och omkring Örebro, som Hjalmar Bergmans Wadköping.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Martin Åberg, docent i historia, tel 0707 383 342, martin.aberg@kau.se
– I förskolan arbetar man utifrån en helhetssyn och genom att skapa ett sammanhang för barnen. På så sätt undervisar man inte ett ämne i taget, utan kommunicerar till exempel naturvetenskap, matematik, omvårdnad och svenska språket på samma gång, förklarar Susanne Thulin, universitetsadjunkt i pedagogik vid Högskolan.
1998 fick förskolan sin första läroplan, som innebar att förskollärarna numera även ska arbeta med olika innehållsaspekter som naturvetenskap, matematik, språkutveckling osv.
– Jag ville veta vad man gör av detta i förskolan och valde därför att studera hur man arbetar med naturvetenskap i förskolan, berättar Susanne om sin studie Vad händer med lärandets objekt? En studie av hur lärare och barn i förskolan kommunicerar naturvetenskapliga fenomen.
I videodokumentationer över samtal mellan lärare och barn har Susanne studerat vad de talar om och hur de pratar. Att studera innehållet i undervisningen för så små barn är ovanligt och Susannes resultat är därför unika.
Studien visar på ett rikt och nyanserat innehåll, men resultatet visar också att det innehåll som kommuniceras riskerar att anpassas till en lek-, omsorgs- och lärandekultur som kan bidra till att själva naturvetenskapen skyms.
– I förskolan arbetar man inte med uppdelad ämnesundervisning, som man gör i grundskolan. I förskolan har också barns personlighetsutveckling fått företräde framför barns kunskapsutveckling. Kanske kan man tala om att förskola och skola har olika bildningsideal, där förskolans handlar om ”Vem man ska bli”, medan man i grundskolan fokuserar på ”Vad man ska veta?”, säger Susanne.
Studien väcker frågor om hur lärare och barn i förskolan kan arbeta med ett innehåll utifrån rådande bildningsideal.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Susanne Thulin, adjunkt i pedagogik vid Högskolan Kristianstad, tel 044-203069, susanne.thulin@bet.hkr.se
Det finns en matematisk modell som kallas ”Latent semantic indexing” (LSI) och som används i en del söksystem. Principen är att man utifrån en stor dokumentsamling tar fram en metod att omvandla ord och dokument till vektorer. Dessa vektorer kan med enkel matematik jämföras så att man kan se vilka ord som är betydelsemässigt relaterade och även vilka dokument som handlar om liknande saker. Vid en typisk sökning så kan modellen användas direkt genom att omvandla sökfrågan till en vektor och därefter ta fram listan på dokument vars vektor ligger närmast sökfrågevektorn. Denna metod har visat sig förbättra kvaliteten på träffarna vid dokumentsökning.
Leif Grönqvists avhandling är en utredning om i vilken utsträckning LSI kan omformuleras till att även hantera flerordsuttryck. För att avgöra hur LSI påverkas av att lägga till flerordsuttryck, vilket är långt ifrån oproblematiskt, har Grönqvist gjort en stor mängd experiment med modeller anpassade på olika sätt. Under hela arbetet har han strävat efter att hålla så mycket som möjligt av systemet språkoberoende för att i framtiden möjliggöra sökning av dokument på alla tillgängliga språk.
Resultaten vad gäller förbättrad kvalitet på sökningar varierar men är övervägande bättre för modeller som även innehåller flerordsuttryck. Grönqvists undersökningar väcker också nya forskningsfrågor om hur man skall ta tillvara på informationen från flerordsuttryck i sökfrågor och dokument för att få bästa möjliga resultat. Arbetet har också lett fram till generella resurser användbara vid liknande utvärderingar, i form av en utvärderingsdatabas för svensk synonymtest, och nya utvärderingsmått för dokumentsökning.
Leif Grönqvist arbetar idag på ett företag i Göteborg som utvecklar en produkt för datavisualisering. Innan doktorandstudierna i Växjö 2001-2006 var han verksam vid Göteborgs universitet.
Avhandlingen ”Exploring Latent Semantic Vector Models Enriched With N-grams” försvaras den 29 november 2006, kl. 13:15 i sal Weber, Universitetsplatsen 1, Växjö universitet. Opponent är professor Helena Ahonen-Myka från Department of Computer Science, University of Helsinki.
Kontaktinformation
Ytterligare information
För mer information kontakta Leif Grönqvist, e-post: leif.gronqvist@gmail.com.
Beställ boken från Kerstin Brodén, Växjö University Press, 0470-70 82 67, e-post: vup@vxu.se
Måndag den 27 november kommer näringsminister och vice statsminister Maud Olofsson i egenskap som centerpartiets partiledare att överlämna donationen till Umeå universitets rektor Göran Sandberg.
Överlämnandet sker vid en presskonferens i Universitetsklubben klockan 12.30.
Universitetsklubben ligger i Universum, en trappa ovanför Aula Nordica, Umeå universitets campus. Media hälsas varmt välkomna!
Medverkande vid presskonferensen:
Näringsminister och vice statsminister Maud Olofsson, Umeå universitets rektor Göran Sandberg, professor Stig Wall, föreståndare för Umeå International School of Public Health.
Syftet med donationen är att förbättra förutsättningarna för ett ökat samarbete mellan forskningsinstitutioner och lärosäten i Sverige och i utvecklingsländer.
Donationen ska användas för forskningsstipendier till doktorander eller mastersstudenter från utvecklingsländer. Varje år disponerar UISPH en tiondel av summan, dvs. en miljon kr, för doktorand- och mastersstipendier samt handledningskostnader med mera.
Umeå International School of Public Health är den enda fullt utbyggda internationella utbildningen av sitt slag i landet och har sedan 1991 bedrivit masterutbildning i internationell hälsa.
Efter år 2000 har 11 doktorsavhandlingar försvarats av internationella studenter knutna till detta område, samtidigt som 21 nya internationella doktorandstudenter rekryterats.
Donationspengarna kommer från försäljning av ett antal centermärkta tidningar och donationen till UISPH är den första i en planerad serie. ?
Läs mer om Umeå International School of Public Health: http://www.umu.se/phmed/epidemi/
Kontaktinformation
Kontaktpersoner:
Göran Sandberg, rektor Umeå universitet, 0703-18 12 75
Presskontakt, Centerpartiet lokalt, Eric Bergner 070-6757330
Pressekreterare hos Maud Olofsson, Frank Nilsson 070-6902433
Avhandlingen behandlar Tove Janssons muminverk, de sexton olika muminböckerna från Småtrollen och den stora översvämningen 1945 till Sent i november 1970, och framför allt om muminsviten, den åtta böcker långa familjeroman som Tove Jansson gav ut 1968-1970.
I den slutliga sviten har Tove Jansson inte bara finslipat sina litterära kompositioner. Hon har också förvandlat de ursprungliga historierna om lustiga figurer på vådliga äventyr i märkliga miljöer till en romansvit om frihetens möjlighet och omöjlighet, familjelyckans pris och konstnärskapets villkor. Dessutom har hon psykoanalyserat sin muminfamilj och delat med sig till läsarna av resultatet.
I avhandlingen visar avhandlingsförfattaren hur Tove Janssons återskapande av sin egen lyckliga barndom i muminböckerna förändras i mötet med den litterära idylltraditionen och efterhand blir alltmer dubbeltydigt. Vi får också följa hur den soliga sommardalens ständiga metamorfoser till slut utmynnar i en gråtrist vardag, där den lyckliga muminfamiljen bara är en vemodig godnattsaga för en liten homsa, ensam i världen.
Avhandlingens titel: Den lömska barnboksförfattaren – Tove Jansson och mumin-världens metamorfoser.
Disputationen äger rum lördagen den 2 december 2006 kl. 10.15
Stora hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Agneta Rehal-Johansson, tel. 08-608 46 18 (arb.), 08-658 38 10 (hem), mobiltel. 0705-94 58 36,
e-post agneta.rehal@sh.se
Varje år får omkring 250 patienter i Sverige sin urinblåsa bortopererad på grund av cancer. Ytterligare cirka 100 patienter får urinavledning av andra orsaker, som till exempel missbildning, ryggmärgskada eller ryggmärgsbråck. I många fall får patienterna sedan en påse på magen, men hälften av patienterna får istället en ny urinblåsa tillverkad av en bit från sin egen tarm. De konstgjorda blåsorna kan tömmas genom en ventil på magen eller den mer naturliga vägen genom urinröret.
– Patienterna är överlag nöjda med sin konstgjorda blåsa oavsett vilken typ av urinblåsa de fått men våra studier visar att det ändå finns tydliga skillnader mellan blåsorna beroende på hur de töms, säger läkaren David Pazooki.
I studien ingår 27 patienter som fått sin nya urinblåsa kopplad till bukväggen via en ventil eller till urinröret. Resultaten visar att den blåsa som töms via en ventil på magen ger mindre problem med läckage än den blåsa som töms genom urinröret.
– Blåsan med ventilen på magen upplevs som särskilt positiv för kvinnor med ryggmärgskada. För dem är det betydligt lättare att tömma blåsan genom ett hål bredvid naveln jämfört med alternativet att tömma sin blåsa via urinröret med hjälp av kateter. Vi anser att fler rullstolsburna patienter borde erbjudas sådan så kallad Kockreservoar, säger David Pazooki.
Tidigare studier har visat att patienter som fått en konstgjord urinblåsa löper större risk att utveckla benskörhet om deras njurar inte fungerar som de ska. Eftersom den konstgjorda urinblåsan är tillverkad av en bit tarm tar den upp ammoniumklorid i urinen och om njurarna inte klarar av att ta hand om ämnet börjar skelettet ta upp de sura jonerna och avge kalkjoner.
– Om detta pågår under flera år kan patienten utveckla osteoporos, men våra studier visar att urkalkningen kan förebyggas om patienterna får kalk och vitamin D, säger David Pazooki.
Metoden att tillverka en urinblåsa av patientens egen tarm som kan tömmas genom en ventil genom bukväggen utvecklades under 1970-talet av professor Nils Kock vid Göteborgs universitet. Hans konstgjorda urinblåsa är världsberömd i urologkretsar och kallas Kockreservoaren eller kontinent kutan urostomi.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för urologi
Avhandlingens titel: Urinary Diversion by the Kock Ileal Reservoir – Studies on Bone Demineralisation, NO Production, Functional Results and Impact on Quality of Life
Avhandlingen försvaras freden den 24 november, klockan 09.00, Aulan, SU/Sahlgrenska, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
David Pazooki, leg. läkare, telefon: 031-342 10 00, 070-781 77 22, e-post: david.pazooki@vgregion.se
Handledare:
Professor Olof Jonsson, telefon: 031- 342 12 91, 070-553 78 22, e-post: olof.jonsson@vgregion.se
Av totalt fyra forskningsområden inom ARC återfinns Andreas Fredriksson inom det största, det som bär namnet ”mineralpartiklarnas ytegenskaper och kemisk modellering”.
Ytegenskaper hos partiklar är intressant inom många tekniska applikationer, exempelvis flotation. Flotation är en industriell teknik för att separera olika fasta faser från varandra med hjälp av kemisk modifiering av de fasta faserna. Andreas Fredriksson har i sitt arbete studerat reaktionskinetik kring dessa flotationsystem, det vill säga hur snabbt reaktioner sker i de kemiska miljöer som figurerar kring en process som flotation.
– Men visst, mitt arbete har en väldigt grundläggande ansats och att implementera mina rön i den verkliga flotationsprocessen är inte direkt möjligt. Jag ser mitt arbete mer som ett litet steg mot mer kunskap och mer kunskap kan i fortsättningen leda till bättre utveckling, säger Andreas Fredriksson.
Andreas Fredriksson tog sin civilingenjörsexamen vid Luleå tekniska universitet år 2000 och har efter en kortare sejour hos SSAB Tunnplåt i Luleå jobbat med grundläggande forskning inom ARC i några år. Han beskriver forskningsarbetet som mycket intressant, och det har blivit ännu intressantare med tanke på gruvnäringens stora satsningar på forskning vid LTU, inte minst inom det nybildade Hjalmar Lundbohm research centre.
– Det är också väldigt roligt att närma sig disputationen och inse att intresset för att anställa kvalificerad personal inom gruvnäringen är stort. Jag har för några dagar sedan påbörjat min nya anställning på LKAB:s enhet ”Technology and business development”, ett bevis för att utbildning lönar sig. Jag hoppas att andra som är på väg att göra ett avgörande studieval inser nyttan av både djupare studier och forskning. LTU har varit en optimal studieplats och gett mig en bra bakgrund för vidare forskning och utveckling. Att jag kommer från övre Norrland har haft mindre betydelse i mitt val av studieort. Det är den höga nivån på utbildning och forskning som styrt mitt val, säger Andreas Fredriksson.
Andreas Fredriksson disputerar den 1 december med avhandlingen Kinetics of collector in-situ adsorption on metal sulphide surfaces studied by ATR-FTIR spectroscopy.
För mer information om ARC, se www.kg.ltu.se/agricola
Upplysningar: Andreas Fredriksson, tel. 070-528 15 09, andreas.fredriksson@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
I Anders Björnfots avhandling An exploration of Lean thinking for multi-storey timber housing construction – med vilken han disputerar den 5 december – beskrivs och analyseras ett flertal produktionsmetoder för flervåningshus i trä – massivträelement, volymbyggnad i trä och kombinationen av dessa. Resultaten från studierna indikerar att det för närvarande pågår en uveckling mot produktionsfilosofin Lean construction i det svenska träbyggandet, där fler och fler producenter specialiserar sig och erbjuder sina kunder specifika produkterbjudanden, ett komplett byggsystem (exempelvis ett hus) som är direkt utformat för kundens önskemål.
– Det innebär att produkterbjudandet även inkluderar service i form av montage, kvalitetskontroll och andra förmåner som till exempel lån och avbetalningsplaner, det handlar om en helhetslösning. Dessa produkterbjudanden är en indikation på att Lean construction redan har etablerat sig på den svenska byggmarknaden och specificerar man kundvärdet kan producenten lägga mer resurser på att kontrollera sina produktionssystem – något som har potential att ytterligare höja såväl kvalitet och effektivitet som lönsamhet, säger Anders Björnfot.
Utvecklingen pekar på att produktionen av trähus har närmat sig tillverkningsindustrin i sin syn på värdeskapande. Att producera på liknande sätt som inom tillverkningsindustrin är i dagsläget en i allra högsta grad angelägen fråga för den svenska byggbranschen i stort, men även internationellt. Utvecklingen kan ses som ett resultat av Lean-filosofins intåg som kontinuerligt påverkar aktörer i byggbranschen. Därför konkluderar Anders Björnfots forskning att Lean construction inte ska likställas med specifika metoder eller verktyg.
– För att få ut så mycket som möjligt av Lean-filosofin ska den förbli just en filosofi – ett sätt att tänka för att tillfredsställa kundens behov, säger Anders Björnfot.
Upplysningar: Anders Björnfot, tel. 0920-49 20 67, anders.bjornfot@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Att säkra produktionens resultat innebär rutiner som upprepas. Utveckling däremot innehåller mer av det icke-kontrollerbara och okända. I praktiken kan chefer inte bortse från det icke-kontrollerbara, okända och rutiner samt ett fenomen som kallas för självorganisering. Tillsammans innebär dessa fenomen att varje grupp bör ses som unik, oavsett om det är frågan om en ledningsgrupp eller en produktionsgrupp.
– Sättet att se på organisationer som organiserad komplexitet får vidare konsekvenser för hur relationen mellan utbildning och arbete uppfattas, säger Sören Augustinsson som den 28 november disputerar med avhandlingen Om organiserad komplexitet – Integration av organisering, lärande och kunnande.
– Vanligtvis ses relationen mellan utbildning och kunnande som något oproblematiskt, men i avhandlingen visar jag att det är betydligt mer problematiskt än vad som hittills diskuterats.
När chefer försöker få utbildningsinsatser av olika slag till konkret handlande måste å ena sidan kontroll och det kända och å den andra icke-kontroll och det okända tillsammans med den ständiga strävan till rutiner beaktas. De verktyg och de nya sätt att se på organisationer som presenteras i Sören Augustinssons doktorsavhandling är att chefer, för att få till stånd utveckling, bättre bör lära sig att hantera paradoxen mellan kontroll och icke-kontroll samt förstå fenomenet självorganisering- alltså ett synsätt som i mycket går tvärtemot rådande praxis i modern organisationsteori.
Sören Augustinsson (född 1957) är verksam vid Högskolan i Kristianstad där han arbetar med utbildning och forskning i samverkan med det omgivande samhället, framför allt med fokus på organisations- och verksamhetsutveckling. Han är också fristående konsult och föreläsare inom området organisering, lärande och ledarskap såväl inom privat som offentlig sektor.
Upplysningar: Sören Augustinsson, tel. 0708-48 34 62, soren.augustinsson@bet.hkr.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Bättre och billigare elmotorer i allt från DVD-spelare till bilar och tåg ingår i framtidsplanerna. Likaså att åstadkomma mer energieffektiv kraftelektronik och mer energi- och utrymmessnåla tillverkningsmetoder.
Centrumbildningen möjliggörs genom en donation av Björn Savén, grundare och vd till Industri Kapital, ett europeiskt ”private equity-bolag” med nordiska rötter. LTHs rektor Gunilla Jönson har förmedlat kontakten mellan Björn Savén och LTH-forskarna, som också har en del medel från Vinnova.
På måndag 27 november kl 13-15 i Fakultetsklubben i LTHs Kårhus presenteras planerna närmare av rektor Gunilla Jönson, forskarna Mats Alaküla och Tord Cedell samt donator Björn Savén. Även andra industrirepresentanter deltar och svarar på frågor.
Kontaktinformation
Mats.Nygren@kansli.lth.se
0708-220187
Individer med kronisk smärta i ländryggen, nacke-skuldra- eller nacke-käke-regioner kännetecknas av ändringar i aktiviteten av det icke-viljestyrda (autonoma) nervsystemet som bl. a. svarar för reglering av hjärtfrekvens, blodtryck, andning och svettning och för vår reaktion på stress.
Obalans i aktiviteten mellan de två olika delar av autonoma nervsystemet – de som svarar för ökning (sympatiska delen, ”gasen”) respektive minskning (parasympatiska delen, ”bromsen”) – av den totala aktiviteten upptäcktes hos patienter. Till följd av detta kunde man konstatera t.ex. ökad hjärtfrekvens i vila hos de flesta, samt förhöjda men också dämpade reaktioner på olika typer av stress i vissa patientgrupper med mer uttalad smärta, jämfört med smärtfria personer. Friska personers reaktioner på smärtsam stimulering liknar de hos patienter med kronisk muskelsmärta.
Vissa typer av arbete kan förknippas med förekomst av muskuloskeletala besvär och autonoma rubbningar. Monotont och stressfullt arbete kan bland annat leda till tillfällig försämring av insulinfunktion, och stressande arbete kan kännetecknas av mer uttalade hälsobesvär och rubbningar i det autonoma nervsystemet.
I avhandlingsarbetet har aktiviteten i det autonoma nervsystemet främst hos patienter med smärta i ländryggen (t. ex. kotförkjutning, diskbråck eller ryggskott), nacke-skuldra (pisknärtsskador eller belastningsskador) och nacke-käke (pisksnärtsskador med symtom i käken) undersökts. Fynden kan eventuellt vara av betydelse för klinisk undersökning av dessa patientgrupper, samt för deras rehabilitering. Trots stora resurser till forskning kring kronisk smärta och belastningsskador finns fortfarande relativt lite framgång i försöken att förstå uppkomstmekanismer samt i behandlingen eller rehabiliteringen av dessa komplicerade tillstånd.
Torsdagen den 30 november 2006 försvarar Nebojsa Kalezic, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, idrottsmedicin, Umeå universitet samt Belastningsskadecentrum, Högskolan i Gävle, sin doktorsavhandling med titeln Autonomic Reactivity in Muscle Pain – Clinical and Experimental Assessment. Svensk titel: Autonom reaktivitet vid muskelsmärta – klinisk och experimentell evaluering.
Disputationen äger rum kl. 10.00 i Stora Föreläsningssalen, Arbetslivsinstitut, Johan Bures väg 5, 907 12 Umeå. Fakultetsopponent är professor Stein Knardahl, Statens arbeidsmiljoinstitutt, Oslo, Norge.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Nebojsa Kalezic på e-post Nebojsa.Kalezic@hig.se eller telefon 090-10 61 22, mobil 070-20 29 536.
Varje år genomförs mer än 2000 benamputationer i Sverige. De flesta är äldre patienter med diabetes eller försämrad blodcirkulation, men amputation utförs även på yngre personer.
I studien ingår endast patienter som fått amputera sitt lårben på grund av svåra olyckor eller andra sjukdomar än diabetes. Nästan 100 personer svarade på frågor om hur de upplever sitt liv med protesen.
– Väldigt många har betydande problem som försämrar deras livskvalitet. Det är viktigt att förstå vad det innebär att ha en vanlig benprotes för att förstå vinsterna med den nya sortens protes, säger sjukgymnasten Kerstin Hagberg.
De vanliga benproteserna fästs med hjälp av en hylsa mot den amputerade stumpen. Studien visar att två tredjedelar av patienterna lider av värme och svettning i proteshylsan och besväras av skavsår på amputationsstumpen.
– Även om många använder sin protes i stor utsträckning är det få som går längre sammanhängande sträckor, säger Kerstin Hagberg.
Många av patienterna uppger också att det är obekvämt att sitta när de har protesen på sig.
Forskare i Göteborg har utvecklat en ny världsunik metod att sätta fast benproteser som innebär att patienterna slipper hylsan. Protesen skruvas enkelt fast på ett titanimplantat som förankrats i skelettet och som sticker ut ur stumpen. Hittills har ett hundratal amputerade behandlats med denna metod. Implantatet är en vidareutveckling av det tandimplantat som Per-Ingvar Brånemark utvecklade under 1960-talet.
18 patienter som fått skelettförankrade lårbensproteser fick två år efter sin operation svara på frågor om hur de upplevde sin nya situation. För en av patienterna misslyckades behandlingen. De övriga 17 angav att de hade på sig sin protes mer, att de var mer rörliga och att de generellt hade en bättre livskvalitet.
– Den nya protesen är väldigt lätt att ta på och av. Patienterna känner att de kan lita på att den sitter säkert och alltid passar. Protesen skaver inte sönder kläder, patienterna kan gå mer utan att få skavsår och de klarar att sitta bekvämt i en fåtölj, säger Kerstin Hagberg.
Det pågår omfattande studier för att vidare utvärdera behandlingen med skelettförankrade lårbensproteser.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för ortopedi
Avhandlingens titel: Transfemoral amputation, quality of life and prosthetic function. Studies focusing on individuals with amputations due to reasons other than peripheral vascular disease, with socket and osseointegrated prostheses
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Kerstin Hagberg, leg. sjukgymnast, telefon: 031-343 81 33, 073-697 98 42, e-post: kerstin.hagberg@vgregion.se
Handledare:
Professor Björn Rydevik, telefon: 031- 342 34 05, 070-573 31 39, e-post: bjorn.rydevik@orthop.gu.se
Medicine doktor Rickard Brånemark, telefon: 031-342 39 06, 070-846 10 61, e-post: rickard.branemark@orthop.gu.se
Dino Viscovis avhandling analyserar hur ekonomin gestaltas i nyheterna. Han är doktorand vid JMG, Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Viscovi arbetar också som lärare i medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för samhällsvetenskap, Växjö universitet.
Under 90-talet gjorde en ny gestalt entré i nyhetsrapporteringen: ”marknaden” eller som det ofta fick heta, ”den så kallade marknaden”. När statsminister Göran Persson i januari 1997 aviserade att tio extra miljarder budgeterats för välfärdsreformer, meddelade SVT:s Rapport att: ”Finansmarknaden reagerade omedelbart med misstro på Perssons utspel. Räntorna steg och kronan föll.” Det är inte första gången marknaden får stå för analys och utvärdering av politiken i nyheterna – och dessutom göra ”tummen ner för den ekonomiska politiken”, slår Viscovi fast i sin avhandling.
Regering och riksdag liksom riksbank tycks stå handfallna inför marknadsgestalten. Journalistiskt skildras den ofta som mäktig, men också ”girig och omättlig”. ”Ett politiskt beslut som inte passar marknaden”, berättar Rapport ”får telefonerna
att omedelbart börja ringa, pengar flyttas ut ur Sverige och räntorna chockhöjs.” Ibland är marknaden dessutom närmast neurotisk, den är ”nervös” och grips av ”skrämselhicka”.
Men på samma gång bejakas marknadslösningar. När ekonomiska experter förordar ett större marknadsinslag i samhället – en ”effektivare” offentlig sektor som inte ”slukar resurser”, ett lägre ”skattetryck” och en större ”flexibilitet” – betraktas detta i rapporteringen som i huvudsak riktiga och rationella åtgärder, föreslagna av självklara kunskapsauktoriteter.
Marknaden är alltså på en och samma gång både skrämmande och förebildlig, både monster och mönster. Hur detta kan komma sig – liksom andra frågor som berör nyhetsmediernas betydelseproduktion – diskuteras och analyseras i denna avhandling.
Avhandlingens titel: Marknaden som mönster och monster: Ekonomiska experter och nyheter om ekonomi i Rapport 1978-1998.
Tid och plats för disputation: Den 24 november 2006, kl. 13.15, Hörsal Sappören, Sprängkullsgatan 25 Göteborg
Avhandlingen kan beställas via: order@jmg.gu.se för 200 kronor exklusive moms och porto.
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Dino Viscovi, tel 0470-70 85 57
e-post:dino.viscovi@vxu.se
Forskarna är Lars-Erik Wolvén, Gunnar Augustsson och Gunilla Olofsdotter som samarbetar från campusorterna Östersund respektive Sundsvall.
– Det nu beviljade projektet utgör en fortsättning och fördjupning av den forskning som bedrivits i sociologi under flera år vid Mittuniversitetet, säger professor Lars-Erik Wolvén.
Forskarna får nu möjlighet att studera och analysera hur arbetsvillkor, attityder och sociala interaktioner bland ordinarie anställda, inhyrd personal, ledare och fackligt förtroendevalda påverkas när företag väljer att hyra in personal. Vad händer inom ett företag som hyr in personal? Hur reagerar den ordinarie personalen inom en industri när de helt plötsligt får 75 nya inhyrda arbetskamrater, som nästa vecka är 100 till antalet och efter någon månad enbart består av 20 inhyrda? Hur är det att arbeta under sådana villkor? Hur fungerar det på arbetsplatsen?
Forskargruppen har redan tidigare fått 1,2 miljoner från FAS för forskning om personaluthyrning. En sammanfattning av resultaten från det tidigare projektet kommer att presenteras i form av en doktorsavhandling under 2007.
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Gunilla Olofsdotter, telefon 060-14 86 44 eller 070-699 3043, e-post gunilla.olofsdotter@miun.se
Gunnar Augustsson, telefon 070-251 3380.
Lars-Erik Wolvén, telefon 063-16 54 86.
Per Strömberg examinerades från Handelshögskolan 1991 och doktorerade sedan vid Carnegie Mellon University i USA. Han publicerade huvuddelen av sin avhandling i den välrenommerade finanstidskriften, Journal of Finance, och har hållit samma exceptionellt höga nivå på sin forskning sedan dess. Han är bland världens tio mest citerade forskare på sitt område och hans bästa arbeten används inte bara i undervisningen − de används som obligatorisk läsning i kurser vid toppskolor som MIT, Chicago, Harvard, Wharton och Handelshögskolan. Per Strömberg är nu knuten till institutionen för finansiell ekonomi, vid Handelshögskolan och Swedish Institute for Financial Research.
Bland många betydande forskarinsatser märks framförallt Pers sätt att med enkelhet och elegans beskriva komplexa kontrakt mellan entreprenörer och riskkapitalister. Denna forskning utgör nu en solid grund för hans nya, spännande projekt som handlar om hur nystartade företag utvecklas under de första åren.
− Jag är otroligt stolt och tacksam för utmärkelsen, inte minst med tanke på alla andra begåvade och kreativa forskare som verkar vid Handelshögskolan. Det är också särskilt roligt att priset kommer från Handelshögskolans Partnerföretag. De goda relationerna med näringslivet är en otrolig styrka för HHS och helt avgörande för att kunna bedriva näringslivsforskning på elitnivå, säger Per Strömberg.
Foto på Per Strömberg kommer senare att läggas ut på HHS:s hemsida: www.hhs.se/Press/Pressreleases/sv_PressReleases05.htm
Om Partnerprogrammets forskarpris
För att ytterligare främja forskningen vid Handelshögskolan i Stockholm instiftade högskolan och dess Partnerföretag år 2003 ett forskarpris. Priset tilldelas för ett arbete som har bidragit till kunskapsutvecklingen inom sin disciplin och som håller så hög vetenskaplig klass att det är publicerbart i internationella vetenskapliga publikationer. Det är en fördel om arbetet i fråga har presenterats i utbildnings- och tillämpningssammanhang.
Om Partnerprogrammet vid Handelshögskolan i Stockholm
Handelshögskolans i Stockholm Partnerprogram grundades 1994 och består av ett exklusivt nätverk av ledande företag som årligen bidrar med cirka 32 MSEK för att stödja utvecklingen av Handelshögskolans forskning. Under 2006 har 13 nya företag tillkommit, vilket innebär att Handelshögskolan idag stöds av 113 företag. Sedan starten 1994 har Partnerföretagen sammanlagt bidragit med 277 181 MSEK till Handelshögskolan. Företagens generösa bidrag utgör en allt större del av Handelshögskolans totala årliga finansiering och är ett mycket viktigt tillskott till högskolan. Partnerföretagen är idag Handelshögskolans tredje största finansiär.
Kontaktinformation
Per Strömberg, docent
Tel: 08-728 51 28
E-post: per.stromberg@sifr.org
Lars Bergman, rektor, professor
Tel: 08-736 90 12
E-post: lars.bergman@hhs.se
Tine Frivik, Executive Director, Corporate and Alumni Relations
Tel: 08-736 90 72
E-post: tine.frivik@hhs.se
Boken ”Hon, han och hemmet – genuspsykologiska perspektiv på vardagslivet i nordiska barnfamiljer” bygger på ett forskningsprojekt där kvinnor och män, som lever tillsammans och har barn, intervjuas. Paren bor i Danmark, Finland och Sverige och tillhör den första generationen som själva vuxit upp med jämställdhet som politiskt mål.
Eva Magnusson ger oss en inblick i hur paren fördelar hemarbete, föräldraledighet, ansvar och yrkesarbete samt hur de har diskuterat sig fram till sin fördelning. Samtidigt får vi också ta del av hur de ser på sig själva och varandra som kvinnor, män, föräldrar och yrkesarbetande, och hur detta påverkar deras val.
Berättelserna tydliggör hur traditionella värderingar fortfarande inverkar i skapandet av den ”moderna barnfamiljen”. Nutidens barnfamiljer omges av starka kulturella föreställningar om vad god kvinnlighet och manlighet ska vara, och om vilka krav man kan ställa på varandra i ett heterosexuellt förhållande.
För många par är föreställningarna så självklara att de varken ifrågasätter eller funderar över dem särskilt mycket. Andra vill förändra dem, både hos sig själv och andra. I den här boken möter vi både par som strävar med att förändra de traditionella värderingarna och par som berättar att ”för mycket jämställdhet” vore onödigt eller kanske till och med riskabelt.
De tre nordiska länder som är representerade i boken har en aning olika historia när det gäller jämställdhet, och det framgår tydligt i parens berättelser. Alla skillnader mellan länderna går dock inte i den riktning som vi svenskar gärna tror, när vi ser oss som världens mest jämställda.
”Hon, han och hemmet” vänder sig till studerande på högskola och universitet, men också till kvinnor och män som reflekterar över sin vardag och är intresserade av förändring. Boken är utgiven av Natur & Kultur.
Eva Magnusson är genusforskare och föreståndare för Kvinnovetenskapligt forum vid Umeå universitet. Hon är fil.dr., docent och leg.psykolog. Hon har tidigare forskat om kvinnors villkor i arbetslivet och balanserandet mellan arbete och familj, samt om den moderna psykologins olika sätt att ge psykologisk betydelse åt människors könstillhörighet. Det kan man läsa om i boken ”Psykologi och kön: från könsskillnader till genusperspektiv” (Natur & Kultur, 2003).
Kontaktinformation
Eva Magnusson, tel. 090-786 92 19, epost: eva.magnusson@cws.umu.se
