Karin Ericsson har på Avdelningen för miljö- och energisystem undersökt hur bioenergi kan spela en viktigare roll i Europas energianvändning. Titeln på avhandlingen är:” Prospects for Bioenergy in Europe – Supply, Demand and Trade”. Avhandlingsarbetet har huvudsakligen bedrivits inom ramen för projektet ”Sustainable Energy for Poland: The Role of Bioenergy”, ett fyraårigt samarbetsprojekt mellan Lunds universitet och EC BREC, ett institut i Warszawa, och Tekniska Högskolan i Gdansk. Projektet finansierades av Energimyndigheten och Vattenfall.
Främjande av bioenergi och andra förnybara energislag blir allt viktigare i EU:s energipolitik. Den främsta orsaken är den globala uppvärmningen. I motsats till fossil energi bidrar bioenergi inte till några nettoutsläpp av koldioxid, den främsta växthusgasen, förutsatt att biobränslet produceras och används på ett miljö- och energieffektiv sätt. En ökad användning av bioenergi kan minska importberoendet av olja och naturgas i EU.
Odling av energiskog kan vara lika lönsamt för lantbrukare som odling av spannmål. Energiskogsodling missgynnas emellertid av att det uppfattas vara mer riskfyllt. Utifrån jordbruksekonomiska beräkningar för Polen visar Karin Ericsson att den högre risken med energiskog för lantbrukare beror på att energiskog är en ny gröda, som de flesta lantbrukare saknar kunskap om, och att den kräver långsiktiga investeringar.
För att minska risken krävs bl a stabila villkor för energigrödor i jordbrukspolitiken. Det är även viktigt att det finns en marknad för biobränslen med tillräcklig betalningsvilja. I Sverige och Finland, som tillhör de flitigaaste användarna av biobränslen Europa, har koldioxid- och energiskatter på fossila bränslen varit de främsta verktygen att skapa efterfråga på bioenergi.
För att få i gång odling av fleråriga energigrödor föreslår Karin Ericsson att man skapar drivkrafter för koleldade kraft- och kraftvärmeverk, som det fortfarande finns gott om i Europa, att använda biobränslen baserade på just dessa grödor. Koleldade anläggningar har goda möjligheter att samelda en mindre andel biobränsle med kol, vilket gör dem relativt okänsliga för fluktuationer i pris och leverans av biobränslen. De kan skapa en lämplig marknad under en övergångsperiod.
I avhandlingen studeras även internationell handel med biobränslen. Karin konstaterar att en ökad efterfråga på bioenergi i EU jämfört med omvärlden kommer att leda till en ökad import av biobränslen till Europa. Så skedde exempelvis i Sverige. När Sverige 1990 införde en koldioxidskatt ökade efterfrågan kraftigt på biobränslen, vilket i sin tur gav upphov till importflöden som svenska politiker varken förutsett eller avsett. I ett vidare perspektiv kan dock sådan handel ha positiva effekter genom att den bidar till utvecklingen av biobränsleproduktion och logistik i delar av världen där efterfrågan på bioenergi i dag är låg.
Disputationen äger rum 24 november klockan 10.15 i E-husets föreläsningssal B, Ole Römers väg 3. Fakultetsopponent är professor Paul Mitchell, College of Physical Sciences, University of Aberdeen, Storbritannien.
Kontaktinformation
Karin Ericsson: tel: 046-222 3286, 0737-355180
E-post: karin.ericsson@miljo.lth.se
De flesta uppföljande studier av patienter med anorexia nervosa har gett en mörk bild av sjukdomens långsiktiga prognos. Men nu presenterar forskare vid Karolinska Institutet en mer aktuell och något mer positiv bild. Enligt forskarnas senaste studie har den långsiktiga dödligheten bland kvinnor som i unga år behandlats för anorexia nervosa minskat markant under en tioårsperiod. Kvinnor som tidigare har haft anorexia nervosa lider inte heller av allvarliga psykiatriska problem lika ofta som rapporterats i tidigare studier.
Forskarna tror att den positiva trenden beror på de satsningar på specialiserad anorexivård som gjordes inom svensk psykiatri under nittiotalet. En annan bidragande orsak är troligen att läkarna har blivit bättre på att hantera den akuta näringsbrist som ibland uppkommer hos patienter med anorexia nervosa.
Men den aktuella studien visar också att nästan nio procent av kvinnorna vid uppföljningen vårdats för psykiatriska problem någon gång under en treårsperiod och att drygt en femtedel av kvinnorna var beroende av samhället för sin inkomst under ett givet år. Siffrorna, som är betydligt högre än hos normalbefolkningen, tyder på att anorexia nervosa fortfarande är en sjukdom som är förknippad med långvariga svårigheter för många av de drabbade.
Studien inkluderar alla svenskar av kvinnligt kön som någon gång mellan 1987 och 1992 skrevs in på sjukhus för anorexia nervosa och som då var mellan 10 och 24 år gamla. Med hjälp av folkbokföringsregistret har forskarna studerat hur gruppens hälsomässiga, socioekonomiska och sociala förhållanden har förändrats från inskrivningen och 9-14 år framåt i tiden.
Bilden kompletteras av en rad andra studier som samma forskargrupp har publicerat i år. En av studierna visar att anorexia nervosa inte ökar risken för komplikationer vid barnafödande senare i livet. En annan studie visar att män som har haft sjukdomen tidigare i livet av någon anledning inte lider av långvariga psykiatriska problem lika ofta som kvinnor i samma situation.
Publikationer:
Outcome and prognostic factors for adolescent female in-patients with anorexia nervosa: 9- to 14-year follow-up
Anders Hjern, Lene Lindberg och Frank Lindblad
British journal of psychiatry (2006), Vol 189, 428-432
Anorexia in young men – a cohort study
Frank Lindblad, Lene Lindberg och Anders Hjern
International Journal of Eating Disorders (2006), Vol 39, 662-6
Improved survival in adolescent patients with anorexia nervosa – a comparison of two Swedish national cohorts of female in-patients
Frank Lindblad, Lene Lindberg och Anders Hjern
American Journal of Psychiatry (2006), Vol 163, 1433-5
Pregnancy and delivery outcomes in women with anorexia nervosa
Cecilia Ekéus, Lene Lindberg, Frank Lindblad, Anders Hjern
BJOG: An International Journal of Obstetrics and Gynaecology (2006), Vol 113, 925-9
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Frank Lindblad
Institutet för Psykosocial Medicin
Tel: 08-524 820 61, 070 566 56 67
E-post: Frank.Lindblad@ipm.ki.se
Anders Hjern
Epidemiologiskt Centrum, Socialstyrelsen
Tel: 08-555 531 69, 070- 491 12 33
E-post: Anders.Hjern@Socialstyrelsen.se
Lene Lindberg
Centrum för folkhälsa, Stockholms läns landsting
Tel: 08-737 36 07, 070-484 56 91
lene.lindberg@sll.se
Presskontakt Karolinska Institutet:
Katarina Sternudd
Tel: 08-524 828 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Hittills har akustiksimulering krävt ett ganska stort mått av manuellt arbete. För att ändra förutsättningarna har man varit tvungen att manuellt göra ändringar av till exempel form och material inför varje ny simulering.
Det nya verktyget tar automatiskt bort detaljer som inte påverkar ljudmiljön och förenklar komplexa delar automatiskt. Man kan också kontinuerligt förändra miljön under en pågående simulering. Hemligheten bakom dessa funktioner är avancerade algoritmer och förenklingar i simuleringsprocessen.
– För första gången kan man nu vandra runt i en relativt komplex byggnad och samtidigt lyssna på akustiken, säger Gert Svensson, forskare på KTH och projektledare för Uni-Verse.
Det nya programmet, UVAS – Uni-Verse Acoustic Simulator, har tagits fram inom EU-projektet Uni-Verse där man arbetar med ett nytt protokoll för 3D-tillämpningar som i likhet med operativsystemet Linux bygger på öppen källkod. Ljuddelen av projektet har till större delen gjorts vid Interactive Institute och Tekniska Högskolan i Helsingfors.
Ett direkt användningsområde för det nya verktyget, som presenteras vid en stor europeisk IT-mässa i Helsingfors i dag, är i arbetet med ljudmiljöer vid byggprojekt. En arkitekt kan nu enkelt samarbeta med en akustikkonsult och tillsammans lätt flytta en vägg eller ändra ett material och direkt höra resultatet.
Liksom övriga verktyg som utvecklas inom Uni-Verse kan det nya akustiksimuleringsprogrammet använda en 3D-modell från ett vanligt CAD-program. Det är också kompatibelt med många av de system för Virtual Reality som används inom spelindustrin.
– UVAS kan användas för 3D-ljud och för akustisk simulering i många av de VR-program och spelmotorer som används i dag. Dagens program har mycket enkelt ljud och ingen akustiksimulering säger Peter Lundén forskare vid Interactive Institute.
Partners i Uni-Verse: KTH, Interactive Institute, Stockholm, Fraunhofer-institutet, Tyskland, Blender Foundation, Holland, Tekniska Högskolan i Helsingfors, Minusplus, arkitektfirma i Ungern samt Paregos Mediadesign, Stockholm
Kontaktinformation
Kontakt:
Koordinatorer:
Gert Svensson, KTH, +46 8 790 7884, gert@pdc.kth.se
Peter Becker, Interactive Institute, peter.becker@tii.se, +46 70 710 4453
Ljudspeciallister:
Lauri Savioja, Tekniska Högskolan I Helsingfors, Lauri.Savioja@tkk.fi, +358 50 590 5209
Peter Lundén, Interactive Institute, plu@tii.se, +46 70 733 94 13
Studien bygger på ett empiriskt material insamlat med hjälp av fokusgrupper, diskussionsgrupper, en enkät och individuella intervjuer. Deltagarna i studien är i olika åldrar. Den yngsta är fyra och de äldsta över 30 år.
Att växa upp i familjehem innebär både möjligheter och begränsningar och de unga delar med sig av vitt skilda upplevelser. Genom sin relation till ett barn som har farit illa har de fått kännedom om missförhållanden som barn i allmän inte får ta del av. De har tillägnat sig kunskap som bidragit till att de reflekterar över andra människors situation i högre grad än vad de gjorde tidigare. Förståelsen för och hänsynstagandet till fostersyskonens behov framträder som en väsentlig del av den vedertagna handlingsrepertoaren för många av de unga medan andra betonar att deras familj är som vilken familj som helst och beskriver fostersyskonen som vanliga syskon.
Centralt för analysen är de ungas upplevelser av sin delaktighet i relationsskapandet, d.v.s. på vilka sätt de är inblandade i och medskapare i livet i familjen och familjekulturen. Avhandlingen visar hur många av de unga som engagerar sig i sina fostersyskons välbefinnande. De oroar sig och känner in sina fostersyskons situation och behov. En del av de unga tar på sig ett eget ansvar för sina fostersyskon både i hemmet och på arenor där föräldrarna inte är med eller har tillträde, såsom i skolan och bland vänner. De ungas beskrivningar är könsspecifika. Flickorna/kvinnorna beskriver i högre grad en orientering mot hemmet och relationsskapandet medan de individuella projekten är mer framträdande i pojkarna/männens beskrivningar.
För en del påverkas relationerna i familjen radikalt av socialtjänstens beslut att placera ett barn i familjen. Några av de unga bär idag på känslor av förlust och vissa är kritiska till sina erfarenheter. Somliga upplever att de har fått mindre tid och uppmärksamhet av sina föräldrar sedan familjen blev familjehem. Det stora flertalet av de unga beskriver dock sina upplevelser i neutrala eller positiva termer. Några anser att familjemedlemmarna har kommit närmare varandra tack vare att de har vuxit upp med fostersyskon.
Flera av de unga förmedlar att reflektionen kring hur de ska tänka och handla är en ständigt pågående process i vilken de engagerar sig på fullaste allvar. Resultaten av hur de unga agerar skiftar men inga tillvägagångssätt, hur de än ser ut, sker per automatik. Att växa upp med fostersyskon innebär att delta i familjelivet, ge och få omsorg och ständigt reflektera över uttalade eller outtalade moraliska värden – ett reflexivt syskonskap.
Avhandlingens titel:
Ett reflexivt syskonskap – En studie om att växa upp tillsammans med fostersyskon.
Tid och plats för disputation: Fredagen den 1 december 2006, kl. 9.15, Hörsal Sappören,
Pilgatan 19A, Göteborg. Avhandlingen kan beställas hos Ingegerd.franzon@socwork.gu.se
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Monica Nordenfors
0322-51364 (bost.), 070-3380106 (arb.)
e-post:monica.nordenfors@telia.com
Valda ledamöter:
Björn Malbert*, professor i uthålligt samhällsbyggande, Chalmers
Anders Lindroth**, professor i naturgeografi, Lund universitet
Barbara Ekbom**, professor i entomologi, SLU/Uppsala
Lars Tranvik, professor i limnologi, Uppsala universitet
Kerstin Svennersten Sjaunja, professor i husdjursvetenskap, SLU/Uppsala
Agnetha Ståhl, professor i trafikplanering, Lunds tekniska högskola
Gun Lidestav, docent i skogshushållning, SLU/Umeå
Valda personliga ersättare, enl ovanstående ordning:
Alf Hornborg*, professor i humanekologi, Lunds universitet
Marie-Charlotte Nilsson, professor i skoglig
vegetationsekologi, SLU/Umeå
Henrik Smith, professor i zooekologi, Lunds universitet
Katarina Abrahamsson, professor i analytisk kemi, Chalmers
Per Jensen, professor i etologi, Linköpings universitet
Lars Stehn, professor i träbyggnad, Lunds tekniska universitet
Eva Sundberg, professor i växtfysiologi, SLU/Uppsala
(* = omval, ** = tidigare ersättare)
Kontaktinformation
www.formas.se
Tidigare forskning pekar mot att pojkar som agerar enligt våra normer, som ”riktiga pojkar”, ofta får problem i skolan. De normer som råder för pojkar uppmuntras och befästs i en mängd sammanhang både i skolan och på barnens fritid. Men detta är samtidigt ett problem för pojkar i skolan, eftersom det distanserar dem från läsämnen och högre utbildning. För att belysa detta har Vetenskapsrådet tilldelat Marie Nordberg, forskare vid Karlstads universitet, 3,2 miljoner kronor fördelat på fyra år till projektet ”Maskulinitet på schemat”. Marie Nordberg ska följa pojkar i olika åldrar. Studien omfattar elever i grundskolans lägre stadier, barn- och fritidsprogrammet samt gymnasieskolans mansdominerade yrkesutbildningar. Eleverna kommer att följas i undervisningssituationer, på raster och på fritiden. Projektet förväntas bidra med viktiga kunskaper om hur maskulinitet lärs in i skolan och hur det tenderar att distansera pojkar både från skolarbete och högre studier. Resultaten kommer att vara viktiga, inte minst för politiker och för lärarutbildningen. Kunskapen kan användas för att förändra dagens skola. Projektetets namn är ”Maskulinitet på schemat: En studie av pojkar, maskulinitetsformeringar och pojkars distansering från skolarbete i olika skolformer” och är en utvecklig av det pågående projektet ”Att göras till riktig pojke”. Marie Nordberg är fil dr i pedagogik vid Karlstads universitet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Marie Nordberg 054-700 24 89, 070-713 77 92 eller marie.nordberg@kau.se
Moderator: Carl Tham, Styrelseordförande Institutet för Framtidsstudier
PROGRAM:
13.30 – 14.45
•Utgångspunkter för reformarbetet med nya tvångsmedel
Dan Eliasson, jurist och f.d.statssekreterare
•Hur långt ut på det sluttande planet?
Ola Larsmo, journalist och författare
•Övervakningssamhället – baserat på tro eller vetande?
Janne Flyghed, professor i kriminologi
•”Övervakningssamhället” ur ett åklagarperspektiv
Tomas Lindstrand, chef åklagarkammaren för säkerhetsmål
•Brottsbekämpning, rättssäkerhet och integritet i ett advokatperspektiv
Anne Ramberg, generalsekreterare advokatsamfundet
Kaffepaus 14.45 – 15.00
15.00 – 16.00
•Diskussion
Moderator: Carl Tham
Panel: Beatrice Ask, Justitieminister, Thomas Bodström, Ordf. justitieutskottet , Dan Eliasson, Janne Flyghed, Ola Larsmo, Tomas Lindstrand, Anne Ramberg
Tid: Onsdagen den 6 december 2006 kl. 13.30 – 16.00
Plats: Kulturhuset Studio 3, Stockholm
Anmälan: Via e-post: fokus@framtidsstudier.se,
fax 08-24 50 14 eller telefon 08-402 12 44
senast torsdag 30 november. Se även vår hemsida: www.framtidsstudier.se
Seminariet är kostnadsfritt, men förhandsanmälan krävs då deltagarantalet är begränsat.
MED RESERVATION FÖR ÄNDRINGAR I PROGRAMMET,
SE VÅR HEMSIDA www.framtidsstudier.se
Kontaktinformation
Tel: +46 8 402 12 00
Fax: +46 8 24 50 14
E-mail: info@framtidsstudier.se
Box 591, SE-101 31 Stockholm
Drottninggatan 33, 4 tr.
www.framtidsstudier.se
Organisationsnummer: 802013-3198
– Det är inte bara möjligt utan ibland också önskvärt att använda en långsam uppkoppling från användarens perspektiv. Med det sagt finns det ändå långt fler situationer där användarna föredrar en bättre nätverksprestanda, säger Greger Wikstrand.
Han har i sin avhandling genomfört tre studier om hur långsam uppkoppling och hög fördröjning påverkar användarna.
Att användare ställer olika kvalitetskrav vid olika situationer kan illustreras av yrkesgruppen taxichaufförer. Om en taxichaufför t.ex. ska följa en viktig fotbollsmatch via sin mobiltelefon finns det flera faktorer som kan ställa till problem. Ibland står bilen stilla och föraren har inget annat att tänka på än matchen. Vid andra tillfällen kör denne runt med en kund som inte vill bli störd av matchen. Det kan vara svårt, för att inte säga direkt olämpligt att titta på rörliga bilder och köra bil samtidigt. I och med att bilen körs runt har chauffören också olika bra anslutning till Internet vid olika tillfällen – det kan variera mellan inget alls, en dålig förbindelse och en snabb anslutning.
Låg bandbredd ger låg videokvalitet vilket inte uppskattas av användarna, men genom att skifta till animeringar som fungerar med lägre bandbredd kan man ändå få användarna nöjda. Om användarna måste välja mellan dålig videokvalitet och animeringar väljer de som ser sig som fotbollskunniga det förstnämnda och de som ser sig som okunniga men ändå fotbollsintresserade väljer det sistnämnda.
I en annan studie där användarna spelade bluffstopp mot varandra över ett datanätverk blev resultatet annorlunda. Där var det negativt med högre videokvalitet, d.v.s. fler bilder per sekund. En förklaring kan vara att användarna distraherades mer av högre bildfrekvens.
I den tredje studien undersökte Greger Wikstrand vad som händer om man lägger in fördröjningar i Pong, ett spel där en boll slås mellan två spelare. Sedan tidigare visste forskarna att det blir svårare att spela med fördröjningar – särskilt om man inte märker dem. De ställde sig därför frågan om detta går att kompensera genom att informera användarna om fördröjningarna. Det visade sig att användare som får sådan information lättare anpassar sin mentala insats till uppgiftens svårighetsgrad.
Fredagen den 24 november försvarar Greger Wikstrand, institutionen för datavetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Human Factors and Wireless Network Applications – More Bits and Better Bits. Disputationen äger rum kl 13.15 i sal MA121, MIT-huset. Fakultetsopponent är Prof. Angela Sasse, Human centred systems, Dept. of Computer Science, University College London.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Greger Wikstrand, institutionen för datavetenskap
Telefon: 0739-311 157
E-post: greger@cs.umu.se
Varje år drabbas 30 000 svenskar av stroke. Stroke kallas också slaganfall och beror på hjärninfarkt eller blödning i hjärnan. Patienterna får ofta rörelsehinder och svårigheter att tala, men den neurologiska skadan kan i ett senare skede också förändra känsloliv och intellekt.
– Många förknippar stroke med de fysiska konsekvenserna och inser inte att patienten också påverkas mycket av den intellektuella förändringen. Den kan faktiskt betyda mer för patienten än den motoriska förlusten, säger läkaren Thomas Lindén.
Av de 149 strokepatienter som undersöktes ett och ett halvt år efter sin stroke hade omkring två tredjedelar nedsatta intellektuella funktioner. Bland annat påverkades minnet, den språkliga förmågan och det abstrakta tänkandet.
– Det handlade om saker som att plötsligt inte längre kunna knäppa en skjorta, inte känna igen ansikten eller att tolka bildliga uttryck bokstavligt. Det är många förmågor som kan påverkas och som betyder mycket för hur väl vi kan klara oss själva, säger Thomas Lindén.
Patienterna löper också större risk att utveckla depression ett och ett halvt år efter stroke. 745 friska personer i samma ålder undersöktes på samma sätt som strokepatienterna, och jämfört med den friska gruppen var depression mer än tre gånger så vanligt i gruppen som hade haft stroke.
– Det är ytterst viktigt att personalen är medveten om att depression är så vanligt bland dessa patienter. Om patienten är deprimerad måste han eller hon få behandling, annars får rehabiliteringen ingen effekt, säger Thomas Lindén.
I studien hade en tredjedel av patienterna depression och en dryg fjärdedel hade till och med demens.
Avhandlingen visar också att strokepatienter med nedsatta intellektuella förmågor har större vårdkostnad än de övriga. Redan under det första året är kostnaden för dessa patienters vård och stödinsatser tre gånger så stor än för de övriga patienterna.
– Patienter med nedsatt intellektuell förmåga har sannolikt svårare att klara sitt dagliga liv på egen hand och behöver därför mer av de insatser som samhället kan ställa upp med. Vård och omsorg måste kunna identifiera, bemöta och behandla intellektuella och känslomässiga störningar för att kunna nå goda resultat, säger Thomas Lindén.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för klinisk neurovetenskap och rehabilitering
Avhandlingens titel: Late neuropsychiatric consequences of stroke in the elderly
Avhandlingen försvaras fredagen den 24 november, klockan 09.00, hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Thomas Lindén, leg. läkare, telefon: 031-342 29 39, 070-574 46 48, 031-338 18 06, e-post: tlinden@neuro.gu.se
Handledare:
Professor Christian Blomstrand, telefon: 031- 342 10 00, e-post: christian.blomstrand@neuro.gu.se
Professor Ingmar Skoog, telefon: 031-342 12 89, e-post: ingmar.skoog@neuro.gu.se
Genom kristnandet och statsbildningen under medeltiden omvandlades samhällena i norr. De drogs in i en större kristen kulturkrets och idévärlden liksom statsadministration och ekonomi förändrades i en process som kan kallas en medeltida europeisering. Arkeologen Leif Grundberg belyser förloppet i sin doktorsavhandling om den norrländska medeltiden. Han studerar också historieskrivningen om medeltida platser och följer den fram till medeltidens betydelse för människor i dag. Avhandlingen ger en helhetsbild av kulturmiljöns och forskningens samhällsroll, och visar att historieintresse och lokalt engagemang kan få betydelse för den regionala utvecklingen.
Undersökningen visar att medeltiden innebar minst lika genomgripande förändringar för regionen som industrialiseringen. Den medeltida europeiseringen i dess olika former fick betydelse för de flesta aspekter av människornas liv i mellersta Norrland. Det gäller såväl den religiösa och administrativa som den ekonomiska och sociala sfären. Studien belyser alltifrån religionsskifte och sockenbildning och förändringar i hushållskulturen, till hantverkets specialisering. Centralplatserna har intagit en viktig roll i denna utveckling.
Genom en undersökning av historieskrivningen kring de medeltida platserna framgår att såväl det muntliga historieberättande som författarskap och hembygdsforskning har haft stor betydelse för den bild och kunskap vi i dag har om Norrlands medeltid. Särskilt viktiga för historieskrivningen var den vetenskapliga hembygdsforskning som i början av 1900-talet bedrevs av folkskollärare, folkhögskolelärare och präster.
Medeltidsspel, medeltidsföreningar och skyltning av historiska platser är några av de fenomen som visar att intresset och engagemanget för historien och hembygden är mycket stort, både hos allmänheten och offentliga aktörer. Leif Grundberg har studerat dagens verksamheter kring de medeltida kulturmiljöerna och lyfter fram en rad exempel på hur vetenskaplig forskning och folkbildningsverksamhet, lokalhistoriskt engagemang och regional utveckling kan stärka varandra.
Ännu i slutet av 1980-talet var kunskapen om norrländsk medeltid så bristfällig att det till och med var svårt att formulera relevanta frågor. Orsaken var brist på skriftliga källor och arkeologiska undersökningar. Genom forskningsprojekt i Ångermanland och Medelpad har vi sedan dess fått en ny och fylligare bild av regionens medeltid. Leif Grundberg tar sin utgångspunkt i arkeologiska undersökningar av sex kulturmiljöer som fungerat som centralplatser i regionen under medeltiden. Två av dem (Kvissle kapell i Njurunda och ”Skelettåkern” i Torsåker) har fungerat som enskilda kristna kyrk- eller begravningsplatser, två har varit betydelsefulla hamnplatser (Sankt Olofshamn i Selånger och Kyrkesviken i Grundsunda) och två har fungerat som militära borgar eller befästningar (Styresholm/”Pukeborg” i Torsåker samt Bjärtrå fäste). Dessutom har fyra medeltida sockenkyrkor av sten undersökts, Alnö gamla kyrka i Medelpad samt Torsåkers, Boteå och Grundsunda kyrkor i Ångermanland.
Författaren Leif Grundberg är född i Huddinge men har sina rötter i norra Ångermanland och har arbetat bland annat på Örnsköldsviks museum, Länsmuseet Västernorrland, Länsstyrelsen i Västernorrland och Riksantikvarieämbetet. Han tjänstgör för närvarande vid Statens maritima museer.
Lördagen den 25 november försvarar Leif Grundberg, Institutionen för arkeologi och samiska studier, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Medeltid i centrum. Europeisering, historieskrivning och kulturarvsbruk i norrländska kulturmiljöer”. Disputationen äger rum kl. 12.15 i Lilla hörsalen, KBC-huset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är docent Johan Rönnby, Institutionen för kultur och kommunikation, Södertörns högskola.
Kontaktinformation
För mer information eller intervju, kontakta gärna Leif Grundberg på tel. 0708-83 89 00 eller e-post leif.grundberg@maritima.se
Stora mängder minor och odetonerad ammunition har runt om i världen lämnats kvar efter inbördeskrig och internationella konflikter. Minorna dödar och lemlästar tusentals människor varje år.
Med en laserradar (lidar) monterad på ett flygplan kan man ta fram tredimensionella bilder över markytan med hög upplösning. Men för att finna och identifiera objekt på marken krävs speciella signalbehandlingsmetoder. Christina Grönwall, doktorand i reglerteknik, beskriver sådana metoder i sin avhandling Ground object recognition using laser radar data, som lades fram i fredags.
De markmål som behandlas är fordon och minor. Objekten är placerade i terrängen eller i stadsmiljöer, och målet är att kunna detektera och typbestämma dem i eller nära realtid.
Varje pixel i en lasergenererad bild ger förutom positionen också ett avstånd till objektet. För avancerade mätsystem är upplösningen ofta så hög att man kan urskilja även detaljer.
Upptäckande och igenkänning av fordon är ett vanligt problem i militära sammanhang. Det finns också tillämpningar inom säkerhetsområdet, till exempel bevakning och trafikövervakning. Laserradardata kan också användas för att skapa kartor med hög upplösning.
Kontaktinformation
Christina Grönwall 013-378000, christina.gronwall@foi.se
De projekt som får pengar av FAS omfattar allt från miljömedicinska effekter på människan till arbetsmarknadens förändrade villkor.
– Projektfloran är mångskiftande. Det finns flera nya projekt om riskfaktorer för hälsa, exempelvis hur mat och motionsvanor påverkar barns hälsa liksom sambandet mellan kostkvalitet och dödlighet hos kvinnor. Arbetsmarknadsstudier som fått bidrag omfattar till exempel organisation & ledarskap, segregation och arbetsmarknadsreglering, säger
Kenneth Abrahamsson, FAS programchef.
Ytterligare projekt som fått pengar tittar på om det går att skapa en uthållig jämställdhet. I ett annat studerar man arbetsinriktad rehabilitering för personer med psykiska funktionshinder.
På www.fas.se/nyabidrag finns en lista över samtliga projekt som fått bidrag.
För ytterligare information kontakta:
Kenneth Abrahamsson, programchef
Tfn: 08-775 40 91, mobil: 070-546 83 53
E-post: kenneth.abrahamsson@fas.se
Rune Åberg, huvudsekreterare
Tfn: 08-775 40 71, mobil: 070-663 13 14
E-post: rune.aberg@fas.se
Kontaktinformation
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) är en statlig myndighet som initierar
och finansierar grundläggande och behovsstyrd forskning för att främja människors arbetsliv,
hälsa och välfärd.
______________________________________________________________________________
Annie Rosell, pressansvarig, tfn 08-775 40 96, annie.rosell@fas.se
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS)
Postadress: Box 2220, 103 15 Stockholm, tfn vx: 08-775 40 70, e-post: fas@fas.se
Org.nr: 202100-5240
Fenomentet har studerats sedan försökspersonerna hade vibrerats på en särskild ”rörelseplattform” som återskapar de rörelser som förekommer i entreprenadfordon, t.ex. skogsmaskiner. Efter ca 40 minuters exponering för helkroppsvibrationer har deltagarna fått utföra en uppgift som mäter uppmärksamheten och prestationen har varit sämre när de varit vibrerade före mätningen jämfört med att suttit stilla. För att förhindra eventuella olyckor eller att arbetsprestationen försämras som en följd av nedsatt uppmärksamhet rekommenderas förarna därför att ta en paus efter arbetspassen i fordonet.
I avhandlingen studeras också hur upplevd bullerkänslighet hos människor påverkar deras prestationer i mentala arbetsuppgifter medan de utsätts för buller och helkroppsvibrationer från fordon, men något samband har dock inte kunnat påvisas. Det innebär att om människor upplever buller och helkroppsvibrationer som obehagliga, eller svåra att utföra uppgifter i, behöver det inte betyda att det går att se på prestationen i arbetet. Studierna har emellertid genomförts i laboratoriemiljö där försökspersonerna varit utsatta för buller och helkroppsvibrationer endast korta stunder. Ett samband mellan vad man upplever och en faktisk nedsättning av prestationen kan därför vara möjligt i mer realistiska miljöer och med längre exponeringstider.
Jessica växte upp i fjällbyn Funäsdalen i västra Härjedalen. Efter 10 år i Örnsköldsvik flyttade hon vidare till Umeå och psykologiska institutionen vid Umeå universitet innan hon blev doktorand vid Arbetslivsinstitutet i Umeå. Hon kan nås där på tel. 090-17 60 28, mobil: 070 – 342 86 73, e-post: jessica.ljungberg@arbetslivsinstitutet.se
Porträttbild kan hämtas via
http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/
Avhandlingen läggs fram fredagen den 24 november vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, enheten för yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet, och har titeln Psychological responses to noise and vibration. Svensk titel: Psykologiska effekter av buller och vibrationer.
Disputationen äger rum kl 9:00 i Stora föreläsningssalen, Arbetslivsinstitutet i Umeå.
Fakultetsopponent är doc. Kerstin Persson Waye, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet.
De flesta strokepatienter blir bättre av sig själva, men kvarstående men är ändå vanliga. Följderna av stroke orsakar både lidande för patienterna och kostnader för samhället, som i båda fallen väntas öka i takt med att befolkningen blir äldre. Idag finns ingen riktigt effektiv behandling av stroke.
Det nya EU-projektet StemStroke syftar till att få igång nya nervceller efter en stroke, antingen genom att nya stamceller transplanteras in i hjärnan eller att hjärnan själv förmås att nybilda celler. Även i en vuxen hjärna kan nämligen nya nervceller bildas, vilket visats i djurförsök bl a i Lund. Sådan nyproduktion av celler sker inte bara hos unga individer, utan lika mycket hos äldre.
Kanske bidrar denna nybildning till de förbättringar man kan se hos patienter efter en stroke. Men hur kan den i så fall stimuleras för att bli så effektiv som möjligt? Var kan det löna sig att transplantera stamceller, och vilken typ av stamceller har den bästa förmågan att överleva och fungera som önskat? Hur kan man i djurförsök med bildtekniker och beteendetest undersöka resultatet av transplantationer respektive stimulering av hjärnans egna återhämtning?
StemStroke har som deltagare forskargrupper från Lund, Cambridge, Max-Planck-institutet i Köln, det europeiska molekylärbiologiska laboratoriet EMBL, Cardiffs universitet samt företaget NeuroNova i Stockholm. Projektet leds från Lund av docent Zaal Kokaia, vars forskargrupp tillsammans med Olle Lindvalls forskargrupp har fått 600 000 euro (ca 5.5 miljoner kr) dvs nästan en fjärdedel av det totala anslaget.
Mer information Zaal Kokaia, 046-2220276 eller 0705365917, Zaal.Kokaia@med.lu.se
Typ 1 diabetes är en sjukdom som drabbar allt fler barn och ungdomar i västvärlden. Orsakerna till sjukdomen är till stora delar ännu okänd. Det är dock idag allmänt accepterat att de insulinproducerande cellerna förstörs av kroppens T-celler genom en autoimmun reaktion, där ett visst genetisk samband finns. Trots detta är det bara cirka 30 procent av enäggstvillingar som utvecklar sjukdomen, vilket starkt indikerar att en yttre faktor har stor betydelse för att sätta igång sjukdomsprocessen. En sådan tänkbar yttre faktor är virusinfektioner, bland annat har man påvisat att nyinsjuknade typ 1-diabetiker ofta haft en infektion innan insjuknandet.
I denna studie har forskarna för första gången haft den unika möjligheten att direkt studera effekten av sådana virusinfektioner i odlade insulinproducerande celler från människa. De virusstammar som använts har isolerats från diabetespatienter vid insjuknandet. I sin avhandling visar Asma Elshebani att dessa virus förökade sig och att infektionen ledde till nedsatt insulinsekretion när cellerna utsattes för hög glukoskoncentration.
Forskningsgruppen har tidigare visat att dessa infektioner leder till sekretion av ämnet chemokin, IP-10, som drar till sig T-celler. Detsamma gäller även för en annan chemokin, RANTES. Men Asma Elshebani visar att när de insulinproducerande cellerna infekterades ledde det tvärtom till att utsöndringen av RANTES minskade. Med tillsats av vitamin B3-analogen Nicotinamid ökade däremot utsöndringen av RANTES – oavsett om cellerna var infekterade eller inte. Samma substans visade sig också skydda cellerna från celldöd.
Sammantaget visar avhandlingen att virus från Typ 1 diabetespatienter kan infektera insulinproducerande celler från människa och att detta även påverkar insulinsekretionen. Infektionen reducerar dessutom utsöndring av det virushämmande ämnet RANTES, men med tillsats av en vitamin B3 analog motverkas denna effekt.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Asma Elshebani (engelska), tel: 018-611 90 17, 0704-30 57 85, e-post: Asma.Elshebani@kbh.uu.se eller handledaren Gun Frisk, 018-611 59 21
Bibliometri används för att beskriva och bedöma forskningens kvalitet, ge en bild av en forskargrupps eller ett universitets inflytande inom ett område. I takt med att forskningen blir mer internationell och konkurrensen mellan forskarna hårdnar ställs allt högre krav på de system som används för att bedöma forskningens kvalitet.
– Jag brukar säga att jag forskar om forskning. Det finns en rad bibliometriska metoder, där den enklaste går ut på att mäta hur ofta en forskare är publicerad och citerad i vetenskapliga tidskrifter, säger Jonas Lundberg vid Institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME).
I sin avhandling pekar han på bristerna med dagens metoder, och hur bibliometrin kan användas mer träffsäkert och effektivt än i dag. Han har också vidareutvecklat den metod som i dag anses bäst.
– Det finns två dominerande åsikter om bibliometri. En del har en övertro och tillmäter enkel bibliometri allt för stor betydelse. Det finns många fallgropar med dagens mätmetoder. De som inte tror på bibliometri tenderar i stället att avfärda den helt, när den i själva verket är mycket användbar. Det gäller bara att använda den rätt och att vidareutveckla metoderna, säger Jonas Lundberg.
En av de vanligaste metodbristerna är att man gör bedömningar baserat på den genomsnittliga kvaliteten på tidskrifter i stället för att granska varje enskild vetenskaplig artikel. Vidare publicerar många forskare sina artiklar i allmänvetenskapliga tidskrifter och inte i specialtidskrifterna, något som vanliga bibliometriska metoder inte tar hänsyn till.
– Vi vet till exempel att 70 procent av cancerforskningen publiceras i andra tidskrifter en specialtidskrifter om onkologi, säger Jonas Lundberg.
Avhandling: Bibliometrics as a research assessment tool: impact beyond the impact factor. ISBN: 91-7140-965-3.
Kontaktinformation
För frågor, kontakta:
Med dr Jonas Lundberg
Tel: 08-524 866 89
E-post: jonas.lundberg@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
