Jimmy Pettersson har i ett doktorsarbete på Chalmers studerat dels hur enskilda beteenden kan skapas och optimeras samt hur dessa beteenden kan kombineras så att en robot utför sin syssla på ett tillfredställande sätt. För att roboten ska kunna välja mellan olika beteenden som till exempel undvika hinder, ladda batterier, navigera och veta var den är, används en metod som kallas nyttofunktionsmetoden. I denna metod väljs det beteende som för tillfället är förknippat med den största nyttan. Nyttan i sin tur bestäms av funktioner som tas fram med hjälp av beräkningar som är inspirerade av biologisk evolution, så kallade evolutionära algoritmer. Optimeringen görs i simulerade miljöer för att sedan implementeras i en riktig robot.
I avhandlingen redovisas basegenskaper hos nyttofunktionsmetoden samt hur metoden utvecklas genom introduktionen av generiska hormoner (artificiella känslor) – interna signaler i robothjärnan vilkas variation bestäms under optimeringen. Vid användning av liknande signaler är det annars vanligt att variationen är bestämd på förhand, det vill säga att ”hunger”, ”rädsla”, etc. varierar på ett förutbestämt sätt.
– I vår lösning kan man inte veta förrän efteråt om en signal kan kallas ”hunger” eller ”rädsla” eftersom vi inte vet hur de varierar innan optimeringen, säger Jimmy Pettersson.
– Nyttofunktionsmetoden har visat sig mycket användbar för att hitta lösningar på en mängd olika beteendeproblem. Vi har också framgångsrikt testat metoden i en robot tänkt för transport och leverans.
I samband med studierna kring nyttofunktionsmetoden har även ett mjukvarubibliotek (UFLib) utvecklats där en användare snabbt och relativt enkelt kan skapa anpassade datorprogram för framtagning av robothjärnor baserade på nyttofunktionsmetoden.
Avhandlingen ”Generation and Organization of Behaviors for Autonomous Robots” försvaras vid en offentlig disputation på Chalmers den 29 september kl 10.00 i sal HA1,
Hörsalsvägen 4, Chalmers, Campus Johanneberg, Göteborg
Jimmy Pettersson kommer från Nyköping. Efter doktorsexamen kommer han att fortsätta sina robotstudier som post-doc under ett år vid två japanska universitet, Future University i Hakodate och Waseda University i Tokyo.
Kontaktinformation
Mer information:
Jimmy Pettersson, Institutionen för tillämpad mekanik, Avdelningen för fordonssäkerhet, tel: 0155-227813, e-post: jimmy.pettersson@chalmers.se
Handledare: Mattias Wahde, Institutionen för tillämpad mekanik, Avdelningen för fordonssäkerhet e-post: mattias.wahde@chalmers.se
Tidigare forskning har visat att enskilda arter ofta är viktigare än artantalet i sig. Men att dra slutsatsen att betydelsen av den biologiska mångfalden är överskattad är farligt. Det menar Lars Gamfeldt, doktorand vid Göteborgs universitet som i sin avhandling presenterar resultat som visar det motsatta.
I sitt avhandlingsarbete har han undersökt olika aspekter av en förändrad biologisk mångfald i havet. Han har bland annat studerat huruvida det spelar roll om havstulpanens larver kommer från ett eller flera par föräldrar. Resultaten visade att larverna klarade sig bättre ju fler föräldrar som var med och lekte, och gynnas alltså av den biologiska mångfalden. Resultaten sammanfaller med andra studier som visar att det kan vara bra att bevara en hög variation inom arter.
I avhandlingen presenteras också resultat som tyder på att en mångfald av arter garanterar ett mer effektivt utnyttjande av byten och energiflöde uppåt i näringskedjan. Det visade sig nämligen att sammansättningen av encelliga alger och de rovdjur som äter algerna, ciliater, är beroende av varandra. De algsamlingar som består av många olika arter äts av en större rovdjursstam än de som består av färre arter. Om byten och rovdjur tilläts flytta runt mellan samhällen av olika artsammansättning blev resultatet att rovdjuren totalt sett blev mer effektiva och därmed höll nere antalet byten.
Genom att studera tidigare publicerade forskningsresultat och skapa en enkel modell, har Lars Gamfeldt sett indikationer på att ekosystem är mer känsliga för artförluster om man tar hänsyn till fler processer än en. Något som tidigare inte studerats i någon större omfattning. Exempel på viktiga processer i naturen är primärproduktion, omsättning av näringsämnen, biokontroll av ogräsarter och insekter samt klimatreglering. Eftersom olika arter ofta är viktiga för olika ekosystemprocesser är det troligt att en process kan påverkas negativt vid förlust av arter även om en annan inte påverkas alls.
– Det finns följaktligen många skäl till varför vi inte bör utrota arter om det kan undvikas. En biologisk mångfald är viktig, både i dag och imorgon, för att garantera väl fungerande ekosystem, säger Lars Gamfeldt.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta
Lars Gamfeldt
Institutionen för marin ekologi
Göteborgs universitet
Tel: 0526-686 84 eller 0703-393921
E-post: Lars.Gamfeldt@tmbl.gu.se
Handledare:
Per Jonsson
Tel: 0526-68627
E-post: Per.Jonsson@tmbl.gu.se
Avhandlingen har titeln: “Biodiversity and Ecosystem Functions – the Importance of Marine Biodiversity for Ecosystem Functioning”
Disputationen äger rum: Fredagen den 29 september 2006, kl 10.00 på Tjärnö marinbiologiska laboratorium, Strömstad
Hjärt- och kärlsjukdomar är idag en dominerande orsak till sjuklighet och tidig död i västvärlden och i många utvecklingsländer. Men medan industriländerna visar en dramatisk minskning av sjukdomsförekomsten har det skett en snabb ökning i många u-länder, samt i många migrerande befolkningar. Av Sveriges nästan nio miljoner invånare har fler än 1,6 miljoner svenskar sin bakgrund i 170 olika länder. Ungefär 12 procent av Sveriges befolkning är första generationsinvandrare och cirka 20 procent av befolkningen under 25 år har utländsk bakgrund.
Flera rapporter från Socialstyrelsen visar att invandrare generellt sett har sämre hälsa och mer omfattande sjukfrånvaro och förtidspensionering än infödda svenskar. I dessa rapporter visas stora skillnader i sjuklighet mellan män och kvinnor. Kvinnor är betydligt oftare sjuka än män.
– Därför är kartläggning av hälsotillståndet hos olika invandrargrupper angeläget, säger Achraf Daryani, som i sitt avhandlingsarbete har karakteriserat hälsotillståndet hos kvinnor som invandrat från Iran och Turkiet.
Hon har identifierat riskfaktorer och undersökt förekomst av hjärt- och kärlsjukdom, men också närliggande sjukdomar som fetma, hypertoni (högt blodtryck) och diabetes, och jämfört med svenskfödda kvinnor i samma ålder. Hon visar att invandrarkvinnor har högre BMI, mer bukfetma, mer ofördelaktiga blodfetter och mindre fysisk aktivitet på fritiden än svenskfödda kvinnor. Dessa ohälsosamma mönster innebär en ökad risk för hjärtkärlsjukdom och diabetes hos invandrarkvinnor. Det finns alltså ett behov av preventiva åtgärder för att främja hälsosamma livsstilsförändringar i högriskgrupper, till exempel kvinnor som invandrat från Mellanöstern, menar Achraf Daryani.
– Mer kraft måste också ägnas åt att öka kunskapen om livsstilsförändringars betydelse för hälsan inom invandrargrupper. Och detta måste ske på många olika sätt eftersom gruppen invandrare är ytterst heterogen beträffande bland annat utbildningsnivå och kulturell bakgrund, säger hon.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Achraf Daryani på tel: 018-611 79 63 eller via e-post: Achraf.Daryani@pubcare.uu.se
Multinationella företag satsar alltmer på forskning och utveckling (F&U), men för att skapa och behålla konkurrensfördelar krävs mer än ett fokus på dessa tidiga stadier i utvecklingscykeln. Lika viktigt är förmågan att snabbt och effektivt sprida och överföra ny teknisk kunskap till olika delar av organisationen för kommersialisering.
Genom att följa ett antal tekniska innovationer från utveckling till implementering undersöker Magnus Persson hur ny teknisk kunskap överförs och sprids mellan olika affärsenheter i multinationella företag. Studien visar på ett gap mellan den faktiska och potentiella exploateringen ny teknik; endast omkring 43 procent av potentiella mottagare av ny teknisk kunskap tar faktiskt del av denna. Även i dessa fall finns det en stor variation i hur framgångsrikt överföringarna skett. Den affärsmässiga konsekvensen av bristande överföringsprocesser är att möjligheten att skapa nya intäkter baserat på ny teknik delvis går förlorad, menar Magnus Persson.
I sin studie har han undersökt ett antal olika organisatoriska faktorer som kan medverka till att förbättra eller försämra dessa överföringsprocesser. Genom att skapa lämpliga incitament och kontrollmekanismer för affärsenheter, samt genom att skapa anpassade samarbetsformer mellan dessa, kan företag öka spridningsgraden av ny teknisk kunskap.
Vidare visar studien att framgången av överföringar av ny teknisk kunskap påverkas positivt av inarbetade, ofta informella, samarbetsrutiner i organisationen. Men studien finner också stöd för att den formella strukturen, framförallt i termer av kontrollmekanismer mellan centrala ledningsfunktioner och affärsenheter, är en viktig faktor i detta sammanhang.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Magnus Persson på 018-471 13 88, 070-660 19 40 eller via e-post: Magnus.Persson@fek.uu.se
I Sverige finns de cirka 50 000 personer som lider av typ 1 diabetes. Sjukdomen karaktäriseras av total avsaknad av hormonet insulin, som kroppen är beroende av för upptag och lagring av socker. Vid typ 1 diabetes dödar det egna immunförsvaret av okänd anledning de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln. Det är framför allt barn som drabbas av sjukdomen och den kräver livslång substitution med insulin. Tyvärr återskapar inte regelbundna insulininjektioner den friska individens välreglerade blodsockernivåer, vilket resulterar i diabetiska komplikationer såsom njur- och synskador.
Idag är transplantation av insulinproducerande celler den enda behandlig som kan återskapa den friska individens blodsockerreglering och stoppa progressionen av diabeteskomplikationer. Antingen kan man transplantera hela bukspottkörteln alternativt endast bukspottkörtelns insulinproducerande cellöar. Transplantation av hela bukspottkörteln begränsas av en relativt hög risk för kirurgiska komplikationer, medan de insulinproducerande cellöarna sprutas in i levern med låg risk för komplikationer. Transplantation av insulinproducerande celler begränsas dock av nedslående långtidsresultat; 90 procent av patienterna måste inom 5 år efter transplantation återigen börja med insulinsprutor.
Kronisk syrebrist är en möjlig orsak till den dåliga långtidsöverlevnaden av transplanterade cellöar. Inför transplantation friprepareras cellöarna från resterande vävnad i bukspottkörteln, vilket medför att cellöarna transplanteras utan fungerande kärlsystem. Inom två veckor återskapas ett kärlsystem i de transplanterade cellöarna, men experimentella data tyder på att de nyskapade blodkärlen inte transporterar tillräckligt med syre. Richard Olssons avhandling visar att syresättningen av bukspottskörtelns insulinproducerande celler är mycket välreglerad, men att denna reglering förloras efter transplantation. Åtgärder som ökar syresättningen efter transplantation medför dock en förbättrad funktion hos de transplanterade cellerna.
– Fynden inger hopp om förbättrade långtidsresultat vid transplantation av insulinproducerande cellöar, säger Richard Olsson.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Richard Olsson på 018-471 40 33, 070-531 28 68 eller via e-post: Richard.Olsson@mcb.uu.se
23 chefer vid flera olika offentliga förvaltningar och privata företag har deltagit i en fokusgruppstudie där de diskuterat hur de ser på sitt ansvar och sina möjligheter att hjälpa anställda tillbaka till arbete när de är långtidssjukskrivna. Alla chefer i studien pekade på vikten av att som chef vara ett stöd för den sjukskrivne medarbetaren.
– Chefernas stora engagemang och ansvarstagande var oväntat men glädjande. Det är viktigt att ta tillvara på utvecklingen i samarbetet vid rehabiliteringen av sjukskrivna, säger arbetsterapeuten Kristina Holmgren som genomfört studien.
Studien publiceras i nästa nummer av den vetenskapliga tidskriften Journal of Occupational Rehabilitation. I en tidigare studie har Kristina Holmgren kunnat konstatera att långtidssjukskrivna kvinnor tycker att det är viktigt att med chefens stöd i tillfrisknandet, en bild som nu stöds av cheferna själva. Både cheferna och de långtidssjukskrivna tryckte på vikten av att kommunikationen mellan arbetsgivare och arbetstagare måste fungera.
– Cheferna poängterade att de kunde stötta den sjukskrivne i ett tidigt skede och ha en tät kommunikation med den anställde. Men de tyckte också att arbetskamraterna och den sjukskrivnes egen motivation var viktig, säger Kristina Holmgen.
Många av cheferna tyckte också att samarbetet med Försäkringskassan blivit bättre under senare år.
– De upplevde att Försäkringskassan fått en syn som var mer samspelt med deras egen och många av dem tyckte att det var bra att Försäkringskassan nu ställer krav på att också den sjukskrivna ska delta i rehabiliteringsprocessen mer aktivt.
I Sverige är arbetsgivaren enligt lag skyldig att göra en rehabiliteringsplan för anställda som är långtidssjukskrivna, men mindre än hälften av arbetsgivarna skickar in en sådan plan till Försäkringskassan. Alla chefer i Kristina Holmgrens studie hade dock erfarenhet av att upprätta rehabiliteringsplaner.
– Långtidssjukskrivningarna är i mångt och mycket en samhällsfråga som måste lösas på politiskt. Det är svårt för enskilda chefer att ta hand om problemen utan att riskera att spräcka sin budget eller påverka andra delar av verksamheten, säger Kristina Holmgren.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Kristina Holmgren, leg. arbetsterapeut, telefon: 070-492 84 32, e-post: kristina.holmgren@vgregion.se
Universitetslektor Synneve Dahlin-Ivanoff, telefon 031-773 57 39, e-post: synneve.dahlin-ivanoff@fhs.gu.se
– Idag är många överens om att jämställdhet är viktigt och som vi ser i politiken har det för de flesta partier blivit nödvändigt att åtminstone göra en läpparnas bekännelse till en feministisk hållning. Däremot visar de könskvoteringsdebatter som jag har studerat i min avhandling att det finns tydliga gränser för vad jämställdhetspolitiken får göra. Lite tillspetsat kan man säga att det är när den inte utmanar den rådande ordningen som förändringar välkomnas. Det som gör kvoteringsfrågan så intressant är att den visar när det bränner till, när vi hamnar i ett läge där jämställdhetspolitiken inte automatiskt gynnar alla utan synliggör dolda makt- och intressekonflikter, säger sociologen Maria Törnqvist.
Den ena debatten som studerats handlar om en varannan damernas princip för att öka andelen kvinnor i politiken och den andra de så kallade Thamprofessurerna, en åtgärd med syftet att öka andelen kvinnliga professorer med hjälp av positiv särbehandling.
– Fallen visar så tydligt på vikten av gångbara översättningar. Medan en kvoteringsprincip kunde bli en självklar del av den parlamentariska politiken som redan införlivat kvoter när det gäller regioner och fackförbund, kunde universitetsvärlden inte acceptera att kön skulle tillmätas betydelse i tillsättningsprocesserna och att en statlig forskningspolitik skulle ges inflytande över det akademiska livet, säger Maria Törnqvist.
Studien visar inte bara att kvotering befinner sig på gränsen till den önskvärda jämställdhetspolitiken utan också att frågan finns i mittfåran.
– Det kan inte vara en slump att könskvotering av kvinnliga politiker och professorer blir en fråga under nittiotalet. Att det nu är kvinnor i samhällets övre maktskikt som är måltavlan för satsningarna visar delvis på en svängning i synen på vad jämställdhet ska vara. Från att under 1970-talet ha handlat mer om att förändra villkoren för de kvinnor som har det tuffast ekonomiskt, blir jämställdhet i nästa så kallade ”feministiska våg” en fråga om att förbättra villkoren för kvinnor på väg uppåt i samhällshierarkin. Tanken är att framgångarna ska sippra ner och gynna alla kvinnor, säger Maria Törnqvist.
Maria Törnqvist menar att det också är intressant att representationsfrågan med sådan självklarhet står i centrum för jämställdhetspolitiken.
– Det kan vara ett resultat av byråkratiseringen av politiken som ställer hårdare krav på uppvisade resultat. Könsfördelningsfrågor är helt enkelt lättare att definiera, åtgärda och utvärdera än mer sammansatta problemkomplex.
Avhandlingens titel: Könspolitik på gränsen. Debatterna om varannan damernas och Thamprofessurerna.
Disputationen äger rum fredag den 29 september kl 10.00 i Nordenskiöldsalen, Geovetenskapens hus, Stockholms universitet.
Ytterligare information:
Maria Törnqvist, Sociologiska institutionen, nås på e-post maria.tornqvist@sociology.su.se eller tfn 0736-22 38 83 (numret gäller endast till och med 9 oktober, därefter kan nytt nummer fås via e-postadressen ovan).
I det samtal som förs om miljöledningssystemen råder det osäkerhet om och på vilket sätt användningen spelar roll i arbetet för en hållbar utveckling. Det gäller såväl hur principerna tolkas och omsätts i praktiken som hur konsekvenserna för miljön i form av reducerade flöden ser ut.
Avhandlingen visar att implementeringen av ett miljöledningssystem leder till en långvarig process där lokala aktörer spelar viktiga roller. Betydelsefulla energi- och materialflöden effektiviseras och många utsläpp reduceras. Miljöledningssystemet är framgångsrikt men stelnar efter ett tag i sin egen framgång. Efter ett inledande fokus mot lokala och interna verksamhetsprocesser, synliga och relativt lätt åtgärdade miljöproblem, riktas också blickarna mot andra delar av produktionssystemet som är svårare att åtgärda, till exempel transporter och insatsvaror.
– Miljöledningssystemet skapar en anda av miljötänkande som går utöver ISO-standardens ramar, säger författaren Ulf Ernstson. Det leder till aktiviteter och åtgärder inom områden som från början inte var avsedda att påverkas av miljöledningssystemet, vilket ger synbara resultat utan att de uttryckligen nämns i de styrande dokumenten i miljöledningssystemet. Själva innehavet av ett miljöledningssystem genererar alltså nya aktiviteter och åtgärder som påverkar den totala belastningsbilden i en positiv riktning.
Avhandlingen handlar om de svenska företagens och organisationernas miljöarbete, primärt spridningen, implementeringen och räckvidden av miljöledningssystemet ISO 14001. Särskilt uppmärksammas lokala förhållanden och handlingar som leder fram till miljöförbättringar.
Under de första åren av innovationsförloppet i Sverige var det främst större företag (sett till antal anställda) som var framträdande med att certifiera hela eller delar av sin verksamhet. Likaså dominerade de tillverkningsinriktade branscherna. Dessa är fortfarande tongivande sett till antal certifikat, men övriga branscher är på frammarsch, främst de inom tjänste- och servicesektorn.
Tid för disputation: torsdag 28 september kl 13
Plats: sal B32, Handelshögskolan, Vasagatan 1, Göteborg
Avhandlingens titel: ”Kontrakt med naturen. Om spridning och implementering av miljöledningssystem”.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Ulf Ernstson, telefon 031-773 1422, mobil 070-529 9146,
e-post ulf.ernstson@geography.gu.se
Maria Norrström, informatör
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Fakultetskansliet
Box 600, 405 30, Göteborg
Telefon: 031-773 1247 Telefax: 031-773 1402
Mobil: 0709-22 66 89
E-post: maria.norrstrom@handels.gu.se
www.handels.gu.se
Zeoliter är det lite exotiska klingande namnet på kristallerna som Xiaodong Zou, professor i strukturkemi vid Stockholms universitet, forskar om. Definitionen är att de har hålrum där mindre molekyler kan fångas in eller fås att reagera. De porösa zeoliterna är mycket heta internationellt. Zeoliter används bland annat som katalysatorer i raffinaderier för att bryta ned kolkedjorna i tjockolja. De finns också i tvättmedel där de fångar in metaller och motverkar hårt vatten. Att lagra vätgas i framtidens energisysystem är en kommande användning.
– Det är intressant att kristallerna har så många olika tillämpningar. Men jag tycker också om kristallerna för att de är så vackra, säger hon.
Xiaodong Zou och hennes grupp har framställt fyrtio olika kristaller varav några helt nya typer av zeoliter. Forskningen får nu stöd som ett så kallat Berzelii Centra av Vinnova och Vetenskapsrådet. Satsningen ger tio miljoner kronor årligen fram till 2017. Stödet gör att Xiaodong Zou räknar med att nyanställa 15 personer vilket möjliggör en utökad forskning på området.
– Kristallerna är som små byggnader. Vi kan styra vilka ämnen som ska komma in utifrån storlek, laddning och form, och vad som händer med ämnet inne i zeoliten. Våra ”nanodockskåp” kan bli fabriker som ska tillverka något eller lager där ämnens ska fastna, säger Xiaodong Zou.
Användningsområdena för specialdesignande zeoliter är stort. Intresset märks genom att flera företag är med i forskningscentrat, bland andra Perstorp och AstraZeneca.
En viktig del i Xiaodong Zous forskning är att utveckla zeoliter som kan styra reaktioner mer selektivt. Här är även läkemedelsindustrin en intressent. Förutom billigare processer är den stora vinsten att få fram sina produkter i så ren form som möjligt, något som är extra viktigt för läkemedel eftersom föroreningar kan ge oönskade medicinska bieffekter.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Xiaodong Zou, professor stukturkemi, tfn 08-16 23 80 mobil 076-216 88 20, e-post zou@struc.su.se
Richard Falk är Professor in International Law and Practice, emeritus, Princeton University, och Visiting Professor, Global Studies, University of California at Santa Barbara. Han är en av USA:s mest kända folkrättsjurister internationellt och har under lång tid varit aktiv i den vetenskapliga debatten om folkrättens roll och funktion. Hans analyser av folkrättens relevans för utformningen av den nationella politiken har haft stor betydelse för utvecklingen av folkrättsdoktrinen. Richard Falks framträdande ställning beror inte enbart på hans mycket omfattande vetenskapliga produktion och hans stora inverkan på utvecklingen av folkrättsdoktrinen, utan också på hans stora intresse för viktiga världspolitiska frågor såsom kärnvapennedrustning och främjandet av internationell fred och demokrati. Hans böcker om Vietnamkrigets folkrättsliga aspekter, studien om lagligheten i hot eller bruk av kärnvapen och den kända rapporten om Kosovo-bombningarnas legitimitet kan nämnas i detta sammanhang.
Richard Falk promoveras till hedersdoktor vid Stockholms universitets promotions- och installationshögtid i Blå hallen i Stockholms stadshus fredagen den 29 september.
Välkommen till gästföreläsningen i Reinholdsalen, Juristernas Hus, Stockholms universitet, måndagen den 2 oktober kl 16-18.
Kontaktinformation
För information, kontakta professor Said Mahmoudi, tel 16 26 10 eller informatör Elisabeth Hansson, tel 16 12 82/ 070-558 25 89
– Vi är stolta och glada över att Harvard på det här sättet väljer Karolinska Institutet som ett av de lärosäten i Europa som man vill hämta inspiration ifrån. Hans-Olov kommer att behålla sin anknytning till KI och vi räknar med att träffa honom ofta även i fortsättningen, säger Harriet Wallberg-Henriksson, rektor.
Hans-Olov Adami är en av förgrundsgestalterna inom svensk forskning när det gäller medicinsk epidemiologi. I januari i år lämnade han jobbet som prefekt för Institutionen för Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik (MEB) vid Karolinska Institutet, en verksamhet som han under det senaste decenniet har byggt upp från grunden. För sin insats belönades han med Tore Anderssons pris för epidemiologisk forskning 2006.
– Jag är 64 år och hade väl räknat med att trappa ner mitt yrkesliv något. Men så fick jag ett minst sagt omvälvande telefonsamtal från universitetsledningen i Boston. Jag känner mig mycket hedrad av förtroendet, säger Hans-Olov Adami.
Karolinska Institutet har sedan tidigare ett omfattande samarbete med Harvard, både när det gäller utbyte av studenter och forskare. Sedan 1992 har Hans Olov Adami varit adjungerad professor vid Harvard School of Public Health, något som bidragit till de goda relationerna mellan de båda universiteten.
Parallellt med förordnandet som prefekt för Department of Epidemiology vid Harvard kommer Hans-Olov Adami att behålla delar av sin forskning på KI, och pendla en gång i månaden mellan Stockholm och Boston.
– Det var en av förutsättningarna för att jag skulle ta jobbet och det gick de med på, säger han.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tfn: 08-524 838 95 eller 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Krisberedskapmyndigheten har beviljat pengar för att stärka och vidareutveckla den forskning kring risker och kriser som påbörjades för några år sedan, men också att förmedla forskningens resultat till det omgivande samhället.
– Vi startar därför ”Träffpunkt KRIHS”, som blir en mötesplats för forskare och myndighets-representanter på nationell och regional nivå med intresse för samhällsvetenskapliga aspekter av kriser och risker, säger Anna Olofsson som är projektledare i forskargruppen. Temat för träffarna blir ”Kris och risk i det heterogena samhället” och de kommer att arrangeras i Östersund en gång om året.
Med heterogenitetsperspektiv menas att man studerar vilken betydelse etnicitet, ålder, sexuell läggning och funktionshinder har när det gäller uppfattning om risker, agerande vid kriser och kriskommunikation. Kunskapsspridningen är viktig eftersom kommuner och andra ansvariga myndigheter inte alltid har så mycket kunskap om dessa frågor.
Utöver ”Träffpunkt KRIHS” startar forskargruppen regelbundna seminarier där forskningen presenteras för kritisk granskning av andra forskare och experter. Ett elektroniskt nyhetsbrev till forskare och offentliga aktörer finns också med i planeringen. Anslaget för kunskapsförmedlingen är 175 000 kronor per år i tre år.
– Det är viktigt att sprida den kunskap som vår forskning ger. Vi är därför mycket glada för att arbetet med att bygga upp forskningen på området ger resultat och att vi nu får möjligheten att fortsätta med att stärka forskningsmiljön vid Mittuniversitetets institution för samhällsvetenskap, Avdelningen för sociologi, säger Anna Olofsson.
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Anna Olofsson, 063-16 55 67, 070-676 0264, anna.olofsson@miun
Susanna Öhman, 063-16 54 85, 070-667 5485, susanna.ohman@miun.se
I den läsforskning som Jonsson redovisar tycks det som om läsforskare har ett vagt intresse för bilder. Visserligen förekommer bilder som en ganska självklar del i läsmetodiska program, i läsläror och andra läromedel, i läsdiagnoser och i samband med barnets muntliga och skriftliga berättande. Men kunskaper om bilder och bild-textrelationer har låg prioritet. Bilderna finns där samtidigt som de osynliggörs. En förklaring till ointresset för bilder är argumentet att den mångtydiga bilden kan leda barnet bort från effektiv läsning. Det hindrar inte att bilder används i såväl traditionella läsläror som diagnostiska sammanhang utifrån antagandet att den mångtydiga bilden både kan och ska tolkas entydigt. Carin Jonsson menar att det inte är bilden i sig som kan ställa till problem för läsningen, snarare hur och varför den används. I samband med att barn skriver används bilder antingen som ett lekfullt och illustrativt medium, eller som ett instrumentellt och pekande verktyg.
Barn betraktas indirekt som kompetenta och spontana bildanvändare i läs- och skrivsammanhang. Barnet förväntas förstå och använda bilder som stöd för något specifikt och redan förutbestämt, till exempel ett bokstavsljud eller en ordbild. Jonsson analyserar barns berättande i text och bild. Hon visar att barn förstått och lärt sig hantera bilderbokens sätt att låta bild och text samverka och tillsammans bli något mer än delarna. Den traditionella läslärans upplägg erbjuder inte barnet dessa tolkningsmöjligheter.
– Barnen kodar och avkodar oavsett om de håller på med bild eller text. De bollar spontant över planket mellan innehåll och form genom att använda sina kunskaper och erfarenheter. Att inte tillvarata den kompetensen är att gå över ån efter vatten när det gäller barnets skriftspråkstillägnande, menar Carin Jonsson
Hon har analyserat elva svenska avhandlingar publicerade mellan 1996-2003. Jonsson har funnit att i både teori och praktik finns skillnader mellan hur skriv- och läsområdena förklaras och hanteras, vilket påverkar synen på lärande och undervisning. Trots den etablerade idén om att det råder enighet kring läs- och skrivinlärning, menar Jonsson att läs- och skrivundervisning knappast kan ses som ett enhetligt pedagogiskt och ämnesdidaktiskt område vare sig i teori eller i praktik.
Forskare som väljer att undersöka läsning och läsundervisning, respektive skrivning eller skrivundervisning är i första hand hänvisade till delvis olika kunskapsområden.
Carin Jonsson efterlyser en bredare syn på läs- och skrivinlärning. Läs- och skrivforskare tycks välja att fokusera på antingen läsning eller skrivning.
Fredagen den 29 september försvarar Carin Jonsson, institutionen för svenska och samhällsvetenskapliga ämnen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Läsningens och skrivandets bilder. En analys av villkor och möjligheter för barns läs- och skrivutveckling. Disputationen äger rum kl: 10.00 i Sal 205h, Samhällsvetarhuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Anna-Lena Østern, Pedagogiska fakulteten, Åbo akademi, Vasa.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://www.diva-portal.org/umu/theses/abstract.xsql?dbid=862
Kontaktinformation
För mer information kontakta Carin Jonsson på:
Tel: 090-786 71 84
E-post: carin.jonsson@educ.umu.se
Den 1 oktober 2002 infördes nya regler om utbyte av läkemedel. Det innebär att apotekspersonalen byter ut det läkemedel som läkaren ordinerat mot det billigaste av de läkemedel som har samma verksamma innehåll och som anses likvärdiga. Patienten kan välja att ändå köpa det läkemedel som läkaren skrivit ut, men får då själv stå för mellanskillnaden.
– Samhällets kostnad för läkemedel stiger inte längre i samma omfattning som förut och vi kan se att också patienterna tjänat på förändringen. Deras genomsnittliga kostnad för läkemedel har till och med sjunkit något, säger Karolina Andersson.
I sin avhandling har Karolina Andersson studerat apotekets försäljnings- och leveransstatistik. Hon har jämfört effekter av olika läkemedelsreformer som genomförts i Sverige de senaste 20 åren. Resultaten visar att de flesta läkemedelsreformerna mellan åren 1986 och 2000 inte gav någon långvarig effekt.
– Vi fick en tillfälligt bromsad kostnadsökning när staten införde ett nytt förmånssystem 1997 men efter bara några få år ökade kostnaden lika snabbt igen, säger Karolina Andersson.
Tre av reformerna innebar att patienten själv skulle betala en större del av priset, men den förändringen hjälpte inte heller mot kostnadsökningen.
– Patienterna kan ofta inte påverka vilka läkemedel som läkaren skriver ut och det är också svårt för de flesta patienter att vara medvetna konsumenter när det gäller läkemedel. Innan apoteket blev ålagt att informera om möjliga alternativ kunde patienten inte byta till ett billigare preparat utan att läkaren ändrade ordinationen, säger Karolina Andersson.
Den senaste reformen från 2002 fungerar fortfarande väl. Enligt studien kan många patienter tänka sig att betala lite extra för att behålla sitt orginalläkemedel, men om mellanskillnaden är mer än 50 kronor går de flesta med på att byta läkemedel.
Det är bara äldre läkemedel som förlorat sina patent som kan bytas ut mot likvärdiga preparat med ett lägre pris. Avhandlingen visar att läkarna skriver ut mer av de utbytbara läkemedlen sedan reformen genomfördes 2002. Försäljningen av de nyare preparaten har inte ökat i samma omfattning.
– Reformen gör det lättare för läkarna att vara kostnadsmedvetna. Tidigare var de tvungna att hålla reda på vilka produkter som var billigast men nu behöver de bara ha koll på vilka läkemedel som är utbytbara. Dessutom tycks läkemedelskommittéerna och landstingen ha lyckats bra med att föra ut sitt budskap, säger Karolina Andersson.
Mest positivt inställda till reformen är de offentligt anställda läkarna. Enkätsvar från nästan 900 läkare i Västra Götaland visar att de privatpraktiserande läkarna är mer skeptiska.
Subventionerade läkemedel på recept kostar årligen omkring 24 miljarder kronor. Samhället betalar ungefär 80 % av kostnaden och resten får patienten själv stå för.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa
Avhandlingens titel: Swedish Pharmaceutical Benefit Reforms – Analyses of implementation, pharmaceutical sales patterns and expenditures
Avhandlingen försvaras fredagen den 22 september, klockan 09.00, sal 2119, Hälsovetarbacken, hus 2, plan 1, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Karolina Andersson, farmacie magister, telefon: 031-773 68 75, e-post: karolina.andersson@socmed.gu.se
Handledare:
Medicine doktor Anders Carlsten, telefon: 031- 775 42 51, e-post: anders.carlsten@apoteket.se
Docent Knut Lönnroth, telefon: +41 22 791 16 28, e-post: lonnrothk@who.int
Professor Peter Allebeck, telefon: 08- 737 38 34, e-post: peter.allebeck@phs.ki.se
Med en doktorstitel i fysik från universitetet i Zagreb sedan tidigare har nu Gordana Dodig-Crnkovic på ett mångvetenskapligt och gräns-överskridande tillvägagångssätt genomfört undersökningar i informations-semantik (hur man skapar mening från en datamängd) och dataetik (värdegrunder och praktik). Inom etikområdet studerar Gordana dels personlig integritet, dels bevakning, aktuella frågor i och med dagens användning av informations- och kommunikationsteknologi. Dataetik är ett nytt och viktigt ämne för framtida tekniker, och forskningsresultatet kommer att användas som ett underlag för beslut inom både design och användning av datorer.
Den grundläggande idén i avhandlingen är att hela vårt universum består av information som genomgår förändringar genom fysikaliska processer, vilka i sig är beräkningsprocesser. Alltså ses allt som finns i universum som ett resultat av beräkningsprocesser som pågår i en informationsstruktur.
Gordana undersöker i avhandlingen grunderna till nya beräknings-processer och möjligheter för något som kallas ”Natural Computation eller Unconventional Computing”, vilket kommer att leda till en helt ny förståelse om vad beräkning är, hur man beräknar, vad som går att beräkna, vad information är och hur den är relaterad till beräkningsprocesser. Detta kan tillämpas direkt inom kognitiv robotik och intelligenta system.
Disputationen av ”Undersökningar i informationssemantik och dataetik” äger rum fredagen den 29 september, Mälardalens högskola, Högskoleplan, Västerås, sal Beta, klockan 13.30
Kontaktinformation
Gordana Dodig-Crnkovic
Institutionen för datavetenskap och elektronik
Mälardalens högskola
tfn: 021-151725,
e-post: gordana.dodig-crnkovic@mdh.se
Global Competitiveness Report ges ut av World Economic Forum och är en omfattande rapport som baseras på nationalekonomiska data från124 länder och enkätsvar från 11 000 företagsledare. Den svenska studien har genomförts av professor Örjan Sölvell och dr Christian Ketels vid Handelshögskolan. De är båda verksamma vid högskolans ”Centre for Strategy and Competitiveness”, World Economic Forums partnerinstitut i Sverige.
Resultaten i rapporten kommer visa hur väl Sverige står sig i ett internationellt perspektiv vad gäller ekonomisk konkurrenskraft och tillväxt. Vid pressträffen kommer Örjan Sölvell och Christian Ketels att ge sina kommentarer kring detta och belysa andra intressanta delar av rapporten.
Tid: 27 september kl. 14.00-14.45
Plats: Handelshögskolan i Stockholm, Sveavägen 65, Direktionsrummet, Plan 1
Om du vill boka en intervju med professor Örjan Sölvell eller dr Christian Ketels, vänligen kontakta Love Centerwall.
Kontaktinformation
Love Centerwall, Corporate and Alumni Relations, Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 08-736 9077
E-post: love.centerwall@hhs.se
