Målet är att nå förståelse för hur kriminella angrepp mot transportnäringen sker och hur man kan förändra rutiner och förebygga angreppen.
Han blandar tre olika ämnesområden, Supply Chain Management, Risk Management samt kriminologi, när han söker svaren.
– Supply Chain management handlar om styrning av försörjningskedjor, Risk Management hur inblandade parter värderar riskerna med försörjningskedjorna, vad anser de är acceptabelt, hur ser sannolikheten ut att något ska hända och vilka konsekvenser får det? Detta område behandlar också hur man kan styra olika händelser, förklarar Daniel.
Han har hämtat fakta via samtal med säkerhetsansvariga på logistikbolag, försäkringsbolag, myndigheter, säkerhetskonsulter och polisrapporter.
– Tanken är att min forskning ska kunna fungera som stöd för att förebygga och underlätta utredningar. Hur kan man samordna de tre olika ämnesområdena? Var hjälper de varandra och var stjälper de varandra?
Känsligt ämne
Transportstölder är ett känsligt område att syna för alla inblandade. För polis och rättsväsendet handlar det om ifall ett brott anmäls eller inte och om detta sker i rätt distrikt. Om det handlar om organiserad brottslighet – är man då förberedd och har kunskap om hur man tar itu med det?
För stat och tull innebär stölder eller smuggling förlorade skatteintäkter. För bolagen kan det handla om goodwill. Ingen vill skylta med att man blivit av med gods. Förlorad goodwill kan också leda till förlorade inkomster. Vidare lever terroristskräcken på en del håll i världen vilket dels kan var till hinder för transportnäringen med rigorösa kontroller, dels kan göra att man skärper till rutinerna. Detta i sin tur kan leda till att man som bolag betraktas som säkert att anlita.
Daniel Ekwall, 33 år, kommer från Ulricehamn, men bor numera i Sandared. Han är sedan 2002 anställd på Ingenjörshögskolan. Forskningen påbörjade han 2003. Parallellt undervisar han i förpacknings- och lastbärarteknik, Lean Production och Supply Chain Management.
Han har studerat maskinteknik och företagsekonomi vid Högskolan i Borås. Efter grundutbildningen har han arbetat som mekanikberäknare och mekanikkonstruktör i Norrköping, då han bland annat jobbat mot Kockum (ubåtar), Forsmark (kärnkraftverk) och Bombardier Transportation (tåg). Han har också varit anställd hos Volvo Bussar i Borås en tid.
Kontaktinformation
Titel på avhandlingen: Anatgonistic Gateways in the Transport Network in Supply Chain Perspective
Opponent: Docent Hans Persson, Transport & Telematics Services, Volvo Technology Corporation
Avhandlingen presenteras fredag den 12 januari, kl. 13.00.
Plats: Högskolan i Borås, Allégatan 1, Borås, sal M 402
Daniel Ekwall, Institutionen Ingenjörshögskolan, Högskolan i Borås
E-post: daniel.ekwall@hb.se
Telefon: 033-4355972
– Ljudet i en orgel alstras av tusentals pipor av trä, bly eller tenn. Pipmakarna och pipintonatörerna som tillverkar dem är konstnärer. De har en tränad hörsel och uppfattar detaljer som vi naturvetare försöker förstå med hjälp av komplicerade modeller som kräver mycket datorkraft. Den skicklige pipintonatören vet hur han skall forma klangen hos varje pipa till något speciellt, säger Matthias Scholz, som försvarar sin doktorsavhandling på Chalmers den 19 december.
Klangens första millisekunder, när pipan börja alstrar ljud, är den viktigaste för upplevelsen av klangen. Den korta perioden bestämmer också om klangalstringen lyckats eller ej, om vi kommer att tycka om klangen och
om pipan är mest lämpad för lugna eller snabba musikstycken.
Under de första millisekunderna skjuter en luftstråle ut från en spalt i pipans fot. Strålen rör sig över en liten öppning i pipan, dess mun, mot den övre läppen, ett plant stycke av pipan just ovanför munnen. Därigenom börjar luftstrålen interagera med de ljudvågor som svänger fram och tillbaka inuti pipan.
En vältränad intonatör kan påverka strålens rörelse med skickliga justeringar inom och omkring området kring pipans mun men förståelsen av hur dessa justeringar påverkar de olika fysikaliska processerna är fortfarande begränsad.
Matthias Scholz har i sitt doktorsarbete undersökt dessa processer. Datorsimuleringar av luftstrålens dynamik, har för första gången gjorts i större utsträckning för orgelpipor av metall. De visar något som normalt är osynligt, nämligen vilken effekt olika små justeringar i pipans munregion har på luftstrålens rörelse och hur detta påverkar klanguppbyggnaden.
Men för många orgelbyggare är inte bara luftens rörelse viktig. Några intonatörer knackar på orgelpipans kropp för att få ett första intryck av pipans klang. De lyssnar på samverkan mellan pipans väggar och den inneslutna luften. Matthias Scholz visar i sina simulationer att en betydande del av den klang som man kan höra under ett sådant knacktest härstammar från den övre läppens rörelse.
Ljudtrycket som uppstår i en pipa när man blåser i den och luftstrålens svängningar kring den övre läppen kan orsaka kraftiga svängningar i denna del av pipan. I värsta fall kan detta göra klangalstringsprocessen instabil eller medföra att pipan storknar – pipan börjar låta, men sedan blir tonen snabbt svagare och försvinner. För att förebygga detta, kan det vara nödvändigt för pipmakaren att styva upp pipans övre läpp. Exempel på detta finns i svenska orglar där, i samband med restauration, vindtrycket i orgeln blivit alltför högt och därmed för starkt för de ursprungliga pipväggarna som därför måst förstärkas.
Matthias Scholz forskning vid Avdelningen för teknisk akustik på Chalmers har utförts i nära samarbete med GOArt, Gothenburg Organ Art Center vid Göteborgs universitet och finansierats av Stiftelsen Chalmers tekniska högskola.
Avhandlingen ”Sound generation in metal flue organ pipes: On the influence of asymmetric flue exit geometry and vibrations of the upper labium with particular emphasis on the early response” försvaras vid en offentlig disputation den 19 december 2006 kl. 10.00 i VK-salen, Sven Hultins gata 6, Chalmers Campus Johanneberg
Kontaktinformation
Mer information:
Matthias Scholz, Institutionen för bygg- och miljöteknik, Avdelningen för teknisk akustik
Tel: 031-772 2208, e-post: ms@ta.chalmers.se
Handledare: Professor Mendel Kleiner, Institutionen för bygg-
och miljöteknik, Avdelningen för teknisk akustik
Tel: 031- 772 2206, e-post: mendel.kleiner@chalmers.se
Mer om GOArt:
http://goart.gu.se/cgi-bin/hpslev1/goart.taf
Dioxiner är en grupp av svårnedbrytbara miljögifter som finns i nästan alla delar av vår miljö. Eftersom de förekommer i väldigt låga nivåer är analysen komplex och utmanande. Dagens metoder för rutinanalys av dioxinliknande miljögifter är dyra och tidskrävande och därför finns det ett behov av snabbare och billigare tekniker.
Dioxiner bildas bl.a. vid sopförbränning och som biprodukt vid produktion av klororganiska ämnen som t.ex. kan användas som träskyddsmedel. Genom att rutinmässigt analysera mat och foder går det att upptäcka dioxinförorenade produkter på ett tidigt stadium och förhindra dessa från att nå konsumenterna. Även jord där impregnering av trä har ägt rum är förorenad med dioxiner och många platser är i behov av sanering. Detta är mycket kostsamt och för att optimera saneringen behövs information om fördelning och nivåer av dioxiner i jorden och därmed måste ett stort antal prover analyseras.
Conny Danielsson har i sin avhandling undersökt huruvida en ny teknik är lämpad för att analysera dioxiner i mat, foder, flygaska och jord. Tekniken kallas för två-dimensionell gas kromatografi. De resultat som han fått fram med den nya tekniken visade sig överensstämma väl med den konventionella dyrare tekniken. Den utvecklade metoden svarar dessutom mot EU:s kriterier för screening-metoder i mat och foder. Resultaten visar också att tekniken har potential att i framtiden användas som rutinmetod för detaljerad dioxinbestämning. För att effektivisera metoden har den kromatografiska separationstekniken även kombinerats med en nyutvecklad instrumentell extraktionsteknik som förkortar provupparbetningstiden och därmed även minskar analyskostnaderna ytterligare. Den undersökta tekniken är lovande både som komplement och som möjlig ersättning av dagens analysteknik. För att säkerställa kvaliteten behövs dock mer resultat och det är även nödvändigt att utveckla en snabb och pålitlig mjukvara.
Fredagen den 19 januari försvarar Conny Danielsson, Kemiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Trace analysis of dioxins and dioxin-like PCBs using comprehensive two-dimensional gas chromatography with electron capture detection. Svensk titel: Spåranalys av dioxiner och dioxinlika PCB:er genom användande av två-dimensionell gas kromatografi med elektroninfångningsdetektion. Disputationen äger rum kl 10.00 i sal KB3B1, KBC-huset. Fakultetsopponent är Dr. Jean-Marie Dimandja, Department of Chemistry, Spelman College, Atlanta, GA, USA.
Conny Danielsson kommer ursprungligen från Älvsbyn. Han har vid två tillfällen tilldelats Otto Hutzingers student presentation Award (Boston 2003 och Toronto 2005) för presentationer av resultat publicerade i hans avhandling.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Conny Danielsson
E-post: conny.danielsson@chem.umu.se
Tel: 090-786 9323
Det är flera allvarliga men ovanliga sjukdomar som studerats i avhandlingen. Sjukdomarna yttrar sig mycket olika men har det gemensamt att cellernas energiproduktion inte fungerar som den ska.
– Många av dessa patienter har hittills inte kunnat få veta varför de är sjuka. Nu kan gentester tala om för dem vilken sjukdom de har och de kan också få genetisk vägledning, säger molekylärbiologen Gittan Kollberg.
Kroppens energi skapas i cellernas mitokondrier. Av olika näringsämnen och syre bildar mitokondrierna adenosintrifosfat som kroppen sedan använder som bränsle. Kroppen omsätter minst 40 kilo adenosintrifosfat varje dag.
En av de studerade sjukdomarna kallas Alpers-Huttenlochers syndrom. Sjukdomen ger utvecklingsstörning, svårbehandlad epilepsi och leverskador. Patienterna dör ofta tidigt. Studien visar att sjukdomen beror på mutationer i en kromosom i cellkärnan som styr kopieringen av mitokondriers DNA.
– Detta är en sjukdom som oftast startar mycket tidigt i livet och som ibland kan debutera i samband med en infektion. När vi nu identifierat defekten är det möjligt att testa de barn som man misstänker har sjukdomen, säger Gittan Kollberg.
Avhandlingen identifierar även mutationer i mitokondriers DNA hos två patienter med muskelsjukdom. I båda fallen fanns mutationerna bara i muskelvävnad.
– Det tyder på att mutationerna troligtvis uppkommit spontant tidigt under fosterlivet. Vi fann också en tydlig koppling mellan hur mycket mitokondrie-DNA som var skadat och patienternas muskelfunktion, säger Gittan Kollberg.
De identifierade gendefekterna öppnar möjlighet för genetisk vägledning till de familjer som bär anlag för dessa genetiska sjukdomar. Resultaten kan i förlängningen också leda till nya behandlingar.
– För att utveckla en behandling som verkligen botar en sjukdom måste man känna till sjukdomens orsak, annars kan man bara behandla sjukdomens symptom, säger Gittan Kollberg.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för biomedicin, avdelningen för patologi
Avhandlingens titel: Crisis in energy metabolism – Mitochondrial defects and a new disease entity
Avhandlingen försvaras fredagen den 12 januari, klockan 13.00, Jubileumsklinikens aula, Gula Stråket 2B, SU/Sahlgrenska, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Gittan Kollberg, molekylärbiolog, telefon: 0730-44 97 09, e-post: gittan.kollberg@pathology.gu.se
Handledare:
Professor Anders Oldfors, telefon: 031- 342 10 00, e-post: anders.oldfors@gu.se
Docent Ali-Reza Moslemi, telefon: 031-342 10 00, e-post: ali-reza.moslemi@pathology.gu.se
Behovet av produkter och arbetsplatser med avancerade tekniska lösningar ökar ständigt. Dessutom prioriterar ledande företag alltmer lösningar där rent mänskliga behov sätts i centrum, vilket innebär att egenskaper som användarvänlighet, god ergonomi, tilltalande design och optimala akustiska egenskaper blir viktiga i dagens konkurrensutsatta situation.
Men produktionen måste också vara effektiv och bedrivas i god arbetsmiljö.
LTU Designlab driver på utvecklingen för att långsiktigt bidra till att ge företag en konkurrenskraftig position på den snabbt växande marknad som detta område utgör.
Verksamheten baseras på forskning inom ljud och vibrationer, industriell design, teknisk psykologi, produktion och organisation samt genus. Genom nära samverkan mellan dessa forskningsområden har Luleå tekniska universitet skapat ett laboratorium som levererar industriellt användbara forskningsresultat i världsklass. Forskningen utvecklas ytterligare via ett väl etablerat internationellt samarbete med en rad forskningsmiljöer.
LTU Designlab har forskning inom följande områden:
Produktion och organisation
Ljud och vibrationer
Industriell design
Måndagen den 15 januari invigs LTU Designlab av landshövdring Per-Ola Eriksson och medias representanter hälsas välkomna att delta.
Programmet inleds klockan 11.30 och pågår fram till klockan 17.00 och rymmer bland annat korta gästföreläsningar samt visning och demonstration av laboratoriet.
Platsen är Arbetsvetenskaps lokaler i F-huset.
Upplysningar: Forskningsledare Jan Lundberg, tel. 0920-49 17 48, jan.lundberg@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Den nya analysmetoden ger möjlighet att följa förändringar i spänningarnas storlek och förkastningarnas instabilitet, vilket innebär en fysikalisk förankring som normalt saknas för jordskalvsmetoder. Detta ger en ökad allmängiltighet av metoden och underlättar varningsarbetet.
En annan fördel med den nya metoden är att den utnyttjar mikroskalvsdata, det vill säga data från skalv med magnitud mellan -1 och 5, som ger mesta möjliga information för analysen. Tester med isländska mikroskalv mellan 1990 och 2005 visar på mycket goda resultat där de stora jordskalven inträffat på just de platser som pekats ut av spänningsanalysen. Erfarenheterna från Island tyder därför på att platserna för kommande jordskalv exakt kan bestämmas åratals innan de inträffar.
– Det som avgör om analysen blir tillförlitlig är i vilken utsträckning de små skalven analyseras, säger forskaren bakom metoden, Ragnar Slunga.
– Speciellt om metoden skall användas för jordskalvsvarning omedelbart före ett kommande jordskalv, några dagar till några timmar före skalvet, så krävs just analys av även mycket små mikroskalv, fortsätter Slunga.
Det isländska seismologiska nätet där mätningarna gjorts startade som ett nordiskt samarbete 1988 och har senare fortsatt som det största EU-projektet inriktat på jordskalvsvarning. År 2006 omfattade nätet runt 45 mätstationer och täcker större delen av Island. Antalet analyserade mikroskalv var då runt 250 000.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Ragnar Slunga, forskare och laborator, FOI, 08-5550 3603, ragnar.slunga@foi.se
Anna Kristiansson, pressansvarig, FOI, 08-5550 3155, 073-444 77 55, anna.kristiansson@foi.se
– Man trodde länge att alger var de enda organismer i havet som kunde använda solens ljus för att växa, berättar Jarone Pinhassi forskare inom marin mikrobiologi vid Högskolan i Kalmar. Dessa mikroskopiska alger utför samma process som gröna växter på land, nämligen fotosyntes med hjälp av klorofyll.
År 2000 fann forskare i USA för första gången att många marina bakterier har en gen i sin arvsmassa som kodar för en ny typ av ljusfångade pigment: proteorhodopsin. Proteorhodopsin är bland annat besläktat med det pigment i näthinnan som möjliggör färgseendet hos människan. Detta pigment skulle kunna göra det möjligt för marina bakterier att fånga solljus för att generera energi, men denna hypotes har hittills inte kunnat bekräftas.
Förra året kartlades arvsmassan hos 20 marina bakterier som forskare i Kalmar samlat in från olika havsregioner, och flera av dessa visade sig innehålla pigmentet proteorhodopsin. Detta möjliggjorde en serie experiment som tydligt visar att tillväxten hos bakterier med detta pigment stimuleras av solljus, tack vare att pigmentet omvandlar solenergin till energi för att växa. Man hade alltså funnit en ny typ av bakteriell fotosyntes som pågår i havet.
Vikten av att förstå nya mekanismer hos marina bakterier för att effektivt använda solenergi framgår om man betänker att en liter naturligt havsvatten innehåller cirka en miljard bakterier. Dessa bakteriers aktivitet har stor betydelse för kolets kretslopp, till exempel genom hur mycket koldioxid de producerar, och för hur solenergin som når Jorden kanaliseras i näringskedjan.
– Bakterier i världshavens ytvatten simmar i ett hav av ljus, säger Jarone Pinhassi. Och det är kanske inte helt förvånande att evolutionen har främjat mikroorganismer som kan använda denna rika energikälla. Denna typ av protein kan även komma att få betydelse i kommersiellt och
miljöperspektiv, bland annat för utvecklandet av artificiell fotosyntes för miljövänlig produktion av energi.
Kontaktinformation
Jarone Pinhassi
tel: 0480-446212
mobil: 070-2756318
e-post: jarone.pinhassi@hik.se
Neuronala stamceller har visat sig besitta en förmåga att uppfatta signaler från tumörceller i hjärnan och flytta sig dit. Sprutar man in stamceller i en del av hjärnan hos ett försöksdjur som har gliom i en annan del av hjärnan, så vandrar stamcellerna iväg till tumörområdet.
Därför har det funnits en idé om att låta stamcellerna bära droger eller immunstimulerande medel med sig till tumören. Det var den principen som lundaforskarna ville testa. Men då visade det sig att några sådana extra hjälpmedel inte behövdes: stamcellerna själva hade förmåga att bekämpa tumören.
– Vi blev väldigt förvånade när vi såg denna effekt! För att vara säkra på fenomenet gjorde vi flera försök med andra stamceller, och fick bekräftat att vissa neuronala stamceller faktiskt har en anti-tumör-effekt, säger Karin Staflin. Hon beskriver fynden i sin snart framlagda avhandling.
Varför det är så vet man ännu inte med säkerhet. En tänkbar orsak är att både neuronala stamceller och gliomceller är omogna och inte utmognade celler. De är därför mer lika varandra än andra typer av celler i hjärnan, vilket kanske ger dem möjlighet att ”tala med” och påverka varandra.
Forskargruppen i Lund har också visat att stamcellerna kunnat bota tjocktarmscancer hos försöksdjur.
– Celler i aggressiva – maligna – cancerformer är ofta betecknade som mer omogna än sin omgivning. Det är kanske detta som gör att de neuronala stamcellerna kan påverka även tarmcancerceller, menar Karin Staflin.
Många års forskning återstår innan den nyupptäckta principen kan vara redo att testas på människa. Först måste forskarna lära sig förstå mekanismerna bättre, och identifiera de faktorer hos de neuronala stamcellerna som ger dem deras effekt. Idén är bara i sin linda ännu, men ger ändå ett möjligt hopp om bot för en hittills obotbar sjukdom.
Avhandlingen heter Neural progenitor cells in malignancy and injury of the brain. A trojan horse for gliomas? En sammanfattning finns på http://theses.lub.lu.se/postgrad/, skriv ”staflin” i sökrutan. Karin Staflin träffas på 046-222 05 28 eller 070-570 05 81, karin.staflin@med.lu.se.
När en muskel i kroppen spänns skickas elektriska signaler till och från muskelcellerna. Avhandling studerar och utvecklar metoder för att via de här signalerna analysera hur muskler fungerar och kontrolleras samt upptäcka muskelsjukdomar.
Traditionellt har man använt nålar för att mäta och analysera den elektriska aktiviteten från muskelceller, men med ett stort antal elektroder placerade på hudytan kan man numera nå liknande resultat utan att behöva gå in i musklerna. Dessutom kan en stor del av en muskel samtidigt studeras med god reproducerbarhet. I avhandlingen utvecklades bl.a. en metod för att analysera fördelningen av muskelcellstyper och muskelstruktur, samt en metod för att kvantifiera s.k. synkronisering. Metoderna utvärderas med simulerade och experimentella signaler, och tillämpades i två studier av muskelfunktion och kraftskakning. Tidigare kunskap om muskelstruktur och sammansättning av muskelceller kunde verifieras, och ny kunskap om de elektriska signalernas relation med kraftskakning erhölls.
Christer Grönlund är civilingenjör och doktorand vid enheten för radiofysik/medicinsk teknik. Han kan nås på tel. 070 – 330 45 44, e-post christer.gronlund@vll.se
Avhandlingen läggs fram fredagen den 12 januari vid Inst. för strålningsvetenskaper, Umeå universitet, och har titeln: Spatio-temporal processing of surface electromyographic signals
Disputationen äger rum kl. 13.00 i Sal 244, Byggnad 7, Norrlands universitetssjukhus.
Fakultetsopponent är professor Leif Sörnmo, Institutionen för elektrovetenskap, Lunds universitet.
Genom den nya sökmotorn kan man också jämföra svaren på samma fråga från olika svenska mediciniska webbsajter. På det sättet kan man få en allsidigare bild än om man bara söker i en av webbsajterna.
Den nya sökmotorn använder sig av Google Custom Search. Det är en ny teknik som Google nyligen släppt. Med hjälp av Google Custom Search kan man definiera en egen sökmotor, som använder sig av Googles teknik, men som är avgränsad till utvalda, pålitliga webbsajter. Google Custom Search har funnits några månader, men har bara helt nyligen utvidgats till att klara sökningar på svenska. Från början kunde Google Custom Search bara användas för engelskspråkiga sökningar.
Kontaktinformation
Ytterligare information
Professor Jacob Palme, e-post jpalme@dsv.su.se, tfn 08-16 16 67 säkrast omkring kl 11, Institutionen för Data- och systemvetenskap, Campus IT-universitetet i Kista
Det politiska förslaget om barnbidrag underbyggdes av forskning om barnklädesbeståndet i svenska hem. Folkhemstidens samförståndsanda kunde bland annat medföra att ett konfektionsföretag vände sig till en statlig rådgivningsbyrå för att få provslitning av pojkbyxor gjord, innan man skulle börja använda ett nytt tyg i produktionen.
Dessutom började marknaden allt mer inrikta sig på att barn själva skulle bli barnklädeskonsumenter och intressera sig för mode. Tre synsätt på ”det klädda barnet” fanns alltså i samhället: det resurskrävande, det aktivt lekande och det moderiktigt klädda barnet. Hur dessa tre ”påståendekomplex” cirkulerade i samhället utforskar Viveka Berggern Torell i sin avhandling med hjälp av ett mångskiftande källmaterial. Utifrån tidningsartiklar, annonser, sömnadsböcker, statliga rådgivningsbroschyrer, intervjuer, några bevarade plagg mm görs tolkningar av vad som påstods om barnkläder inom marknaden, staten, vardagslivet och i viss mån inom rörelser med många aktiva kvinnor, som t.ex. husmodersrörelsen.
Avhandlingsförfattaren ger många konkreta exempel på påståenden som lades fram i text och bilder om hur barn borde vara klädda, eller som tog sig materiella uttryck i form av vissa sätt att utforma plaggen. Hon diskuterar även hur vissa påståenden om barns kläder kunde slås fast som ”naturliga” eller ”sanna”. En fråga som också diskuteras är hur ”barnklädesfrågan” bidrog till att ideologiska relationer – dominansrelationer – mellan sociala grupper eller individer upprätthölls eller förändrades. Bland annat tas upp hur påståenden om att barn skulle vara ”jämlikt och väl klädda” kunde materialiseras genom förhållandevis billig konfektion med god kvalitet från ungefär 1930-talets mitt. Hur experter från medelklassen ville förändra ”folks” vanor genom rådgivning om barnkläder och hur det som påstods om barnkläder visar på förändringar i relationer mellan mödrar och barn är andra ideologiska aspekter av ”barnklädesfrågan” som berörs.
Avhandlingens titel: Folkhemmets barnkläder. Diskurser om det klädda barnet under 1920-50-talen.
Disputationen äger rum fredagen den 19 januari 2007 kl. 13.00
Sal L 100, Etnologen, Lennart Torstenssonsgatan 8
Avhandlingen kan beställas via etnologiska institutionen, tel. 031-786 53 26,
hakan.andreasson@ethnology.gu.se
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av avhandlingsförfattaren: Viveka Berggren Torell, tel. 031-786 53 22 (arb),
e-post viveka.berggren-torell@ethnology.gu.se
Fakultetsinformatör: Barbro Ryder Liljegren
031-786 48 65.
Barbro Ryder@hum.gu.se
Mycket i den allmänna samhällsdebatten om välfärdssystemet handlar om rättvis resursfördelning. Man brukar tala om tre principer för resursfördelning. Dessa utgörs av jämlikhetsprincipen som förser alla med en lika stor del av resursen; meritprincipen som fördelar resursen i proportion till individuella insatser; och behovsprincipen som fördelar resursen i förhållande till individuella behov. Val av fördelningssätt studeras i Ali Kazemis avhandling i en speciell typ av beslutsfattandesituation som benämns sociala dilemman inom psykologisk forskning. Ett socialt dilemma är en situation där varje individ tjänar på att välja det alternativ som gynnar henne själv (t ex att inte betala skatt eller betala så litet som möjligt) oavsett hur alla andra väljer att handla. Men i de fall då flertalet individer agerar egennyttigt är förlusten större för samtliga inom kollektivet (t ex välfärdssystemet utarmas) jämfört med om samtliga hade valt att höja det kollektiva välbefinnandet (d v s betala den skatt som åläggs dem). Många vardagliga sociala problem har karaktären av ett socialt dilemma (skattefusk, miljöförstöring, överbefolkning, etc.) vilket framhåller betydelsen av den forskning som presenteras i avhandlingen.
Avhandlingen utgår från tre kollektiva mål: produktivitet eller prestationsorientering, harmoni eller relationsorientering, samt socialt ansvar eller omsorgsorientering. Den centrlala frågan är hur kollektiva mål påverkar fördelning av knappa resurser.
Sammanfattning av resultaten:
1) Relationen mellan kollektiva mål och fördelningssätt är beskaffad så att prestationsorientering i
gruppen får gruppens medlemmar att fördela den gemensamma resursen i enlighet med meriterings-
principen, relationsorientering resulterar i jämlika fördelningar, och omsorgsorientering resulterar
i behovsfokuserade fördelningar.
2) Rättviseuppfattningar vägleder valet av fördelningssätt för realisering av kollektiva mål.
3) Effekterna av kollektiva mål på fördelningsbeslut gäller inte bara vid fördelning av vinster och
överskott utan även vid fördelning av förluster och underskott.
4) Deltagarnas fördelningar visar att rättvisa och kollektiva mål nedtonar betydelsen av egenintresse
vid fördelningsbeslut, dvs människan drivs av egoistiska motiv, men detta begränsas av viljan att fatta
rättvisa beslut och att resurser används effektivt och fördelas på ett sätt som gagnar kollektiva mål.
Vad har nu dessa resultat för relevans utifrån ett organisations-/ledarskaps- eller ett samhällsperspektiv? Vad gäller organisationer kan man förstå kollektiva mål i termer av olika kulturer. Resursfördelning är en oundviklig del av en chefs arbetsuppgifter. Därför är det viktigt att en ledare/chef förstår vilken typ av arbetsklimat eller organisationskultur som följer av olika fördelningsbeslut. Utifrån ett samhällsperspektiv kan man t ex förstå varför gemene man anser att samhällsresurser bör fördelas på olika sätt beroende på om dessa har producerats i privat eller statlig/kommunal regi. Förklaringen är att olika kollektiva mål är relaterade till olika värderingar.
Som exempel förknippas den privata sektorn med effektivitet, konkurrens, och vinstmaximering, medan den offentliga sektorn förknippas med solidaritet, socialt ansvar, och omhändertagande. Detta är speciellt viktigt att tänka på då vi i Sverige har haft avregleringar inom ett flertal områden (el- och telemarknaden, skola och barnomsorg, etc.) sedan 1990-talets mitt. Det innebär att många tjänster som nuförtiden även produceras i privat regi värderas på ett annorlunda sätt av medborgarna.
Tid och plats för disputation: Fredagen den 12 januari 2006, kl. 10.00, Sal F1, Psykologiska institutionen, Haraldsgatan 1, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Ali Kazemi, tel. 031-773 1000 eller 0500-44 82 59 (arb.), 070-441 54 61 (mobil)
e-post: Ali.Kazemi@psy.gu.se
Studien publiceras idag i den ansedda medicinska tidskriften Developmental Cell.
Den studerade molekylen ingår i ett komplicerat signalsystem som kallas Hedgehog pathway. Signalsystemet styr utvecklingen av många olika organ.
– Om vi får mer kunskap om hur signalsystemet reglerar stamcellers beteende kan vi kanske utveckla nya behandlingar mot både håravfall och cancer, säger Amel Gritli-Linde, docent i oral biokemi vid Sahlgrenska akademin.
Signalsystem består av kedjereaktioner där flera olika proteiner tillsammans reglerar cellers beteende. Studien visar att Hedgehog-systemet ansvarar för att stamceller i hud får klartecken att utvecklas till en viss typ av cell. Molekylen som studerats kallas Smoothened och utgör en länk i informationskedjan. Utan den kommer informationen aldrig fram till cellens kärna.
I studien användes genförändrade möss som saknade molekylen i en del av huden.
– I vanliga fall ligger stamcellerna vid hårsäckarna skyddade i speciella små nischer i vävnaden, men de transgena mössen hade inga sådana skyddsnischer. Stamcellerna som skulle ha blivit hår utvecklades istället till bröstkörtelceller, säger Amel Gritli-Linde.
Det är tidigare känt att för kraftig Hedgehog-signalering kan leda till cancer. Den nya studien visar att förhöjd signalaktivering också förhindrar bildandet av bröstkörtlar. Hedgehog-signaleringen avgör alltså om det blir hår eller bröst.
Det är inte ovanligt att odontologiska forskare studerar hud och hårsäckar. Håret som bildas i hårfolliklarna utvecklas på liknande sätt som tänder i tandanlag.
– Det är mycket upplysande för oss tandläkare att studera mekanismerna bakom hårets utveckling. I framtiden är det inte helt omöjligt att vi kan få hårstamceller att bilda nya tänder. Då skulle miljontals tandlösa patienter världen över kanske kunna få nya riktiga tänder, säger Amel Gritli-Linde.
Studien är genomförd i samarbete med forskare i USA och Storbritannien.
Tidskrift: Developmental Cell
Artikelns titel: Abnormal hair development and apparent follicular transformation to mammary gland in the absence of Hedgehog signaling
Författare: Amel Gritli-Linde, Kristina Hallberg, Brian D. Harfe, Azadeh Reyahi, Marie Kannius-Janson, Jeanette Nilsson, Martyn T. Cobourne, Paul T. Sharpe, Andrew P. McMahon och Anders Linde.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Docent Amel Gritli-Linde, telefon: 031-786 33 92, e-post: amel@odontologi.gu.se
Lars Anell är bland annat ordförande i styrelsen för Stockholm Environment Institute och har ingått i Volvos koncernledning. Han har även haft uppdrag som FN-ambassadör i Genève och EU-ambassadör i Bryssel.
Kontaktinformation
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS, är en statlig myndighet som initierar och finansierar grundläggande och behovsstyrd forskning för att främja människors arbetsliv, hälsa och välfärd. _______________________________________________________________
Annie Rosell, pressansvarig, tfn 08-775 40 96, annie.rosell@fas.se
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS.
Postadress: box 2220, 103 15 Stockholm
Tfn vx: 08-775 40 70, e-post: fas@fas.se – www.fas.se
Org.nr: 202100-5240.
I sin avhandling fokuserar Margareta Enghag på fysiklektioner där läraren fungerar som handledare för strukturerat grupparbete. Enghag använder begreppet lärägande vilket innebär den aspekt av studentinflytandet som avser studentens möjligheter att påverka sitt eget lärande. Genom att filma olika studentgrupper och analysera studenternas samtal presenterar Enghag två dimensioner av lärägandet, en på gruppnivå och en på individuell nivå.
Denna tvådimensionella beskrivning av lärägande kan användas av lärare som ett reflektionsverktyg för att skapa möjligheter för ökat lärägande hos studenterna. Läraren kan ställa följande frågor om lärägandet i fysikklassrummet:
– Vilka valmöjligheter har studenten att påverka uppgiftens utformning, genomförande och presentation?
– Kan studenterna diskutera fritt kring uppgiftens genomförande, och sitta ansikte mot ansikte?
– Får studenterna kvalificerad feed-back på sitt arbete?
– Uppstår student-genererade frågor som diskuteras i gruppen?
Margareta Enghag disputerar med sin avhandling ”Two dimensions of Student Ownership of Learning during Small-Group Work with Miniprojects and Context Rich Problems in Physics” den 12 januari 2007 klockan 10.15, i sal Gamma, Mälardalens högskola i Västerås.
Kontaktinformation
Margareta Enhag,
telefon: 021-101508,
e-post: margareta.enghag@mdh.se
Ett sätt att arbeta med CSR är att ingå strategiska partnerskap med frivilligorganisationer. Sådana partnerskap är vanliga utomlands och karaktäriseras av att de initierats från ledningshåll och att de är en del av företagets CSR-strategi. Den undersökning, som examensuppsatsen bygger på, visar dock att endast 5-9 procent av de svenska företagen har partnerskap som kan sägas vara strategiska.
– Den låga siffran visar att svenska företag ännu inte verkar ha fått upp ögonen för den faktiska nyttan med partnerskap, säger Amelie Mossberg. De partnerskap som har ingåtts är dessutom sällan av strategisk art. Det är t.ex. ofta oklart vem på företaget som har det övergripande ansvaret.
Desto fler av företagen, 25 procent, har enligt studien en CSR-ansvarig chef och ungefär 40 procent av företagen arbetar systematiskt med CSR och informerar om arbetet på hemsidan. Men även den senare siffran är låg vid en internationell jämförelse. En liknande studie från USA visade att 80 procent av de 500 största företagen i USA presenterade CSR-arbetet på sina hemsidor.
– Mycket av det svenska CSR-arbetet verkar istället vara inriktat på miljöinsatser, troligen eftersom det inte finns ett lika stort behov för sociala insatser i Sverige jämfört med t.ex. u-länder, fortsätter Amelie Mossberg. Hela 66-81 procent av de undersökta företagen är engagerade i miljöfrågor, vilket är positivt.
I examensuppsatsen undersökte Mattias Fritiof och Amelie Mossberg även hur företagen sätter ambitionsnivån för det egna CSR-arbetet. Det visade sig att de flesta tittar på sina konkurrenter och följer ”branschpraxis”. Vidare är det personliga engagemanget viktigt, troligen eftersom arbetet med partnerskap fortfarande drivs av enskilda individer och inte av ledningen. Företagen verkar också till stor del arbeta med CSR och partnerskap för att tillfredsställa ett upplevt externt tryck från omvärlden, t.ex. media, forskare, EU och regeringen.
Examensuppsatsen ”NGO-Business Partnerships – a Strategic Way of Performing CSR?” fick högsta betyg när den presenterades i december, vid Handelshögskolan i Stockholm. Studien bygger på en enkätundersökning bland de 200 största företagen i Sverige, som kompletterats med en genomgång av företagens hemsidor samt telefonsamtal med företagen.
Kontaktinformation
Amelie Mossberg, student vid Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 073-999 62 52
E-post: 19101@student.hhs.se
Mattias Frithiof, student vid Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 070-742 23 32
E-post: 18881@student.hhs.se
