Det är universitetslektor Eva Ericsson som tillsammans med doktorand Hanna Larsson och Universitetslektor Karin Brundell-Freij vid Institutionen för teknik och samhälle, Trafik och väg, gjort en förstudie, byggd på den databas – ISA – som samlat data om hur fordon körs på Lunds olika gator. För ändamålet har använts över 15.000 körprofiler. Med hjälp av dessa har bränsleförbrukning för 22 olika vägklasser modellerats både för hög- och lågtrafikerad tid.
Studien ska publiceras i dagarna i tidskriften Transportation Research Part C (Emerging Technologies). Men redan innan dess har en populärversion (inte helt korrekt) publicerats i New Scientist. Därefter har Eva Eriksson intervjuats av en The Guardian, The Scotsman, av en holländsk tidning och av BBC radio. En sökning på Google visar att telegram och artiklar publicerats ända borta i Kina!
– Vi har gjort en simulering för att beräkna potentialen hos ett verktyg som beräknar det bränslesnålaste vägvalet mellan två punkter. Idag kan satellitnavigationssystem erbjuda den närmaste och den snabbaste vägen men dessa är inte alltid de mest miljövänliga. Det visar den nya algoritm vi utvecklat för dessa program, säger Eva Ericsson.
Deras studie av hur Lundabilister kört på 22 olika vägar visar att 46 % av bilisterna valde ”fel” väg ur miljösynpunkt. I medeltal hade de förbrukat 8,2 procent mer p g a detta. Utslaget på alla resor skulle totala besparingen i Lund bli runt 4 procent, resonerar Eva Ericsson.
Bränslesnålast är en väg där man kör relativt långsamt men i jämn hastighet. Köbildning bör minimeras.
Forskarna har hittills inte lyckts få forskningsmedel att gå vidare med sin studie, men de har blivit kontaktade av företag i navigeringsbranschen.
– Vi skulle vilja prova det här i bilar och även utöka området utanför tätorten.
– Den internationella uppmärksamheten är rolig och lite omtumlande säger Eva Ericsson. Vi gläder oss åt att det visas intresse för vårt arbete på ett så påtagligt sätt.
Kontaktinformation
Eva Ericsson kan nås på mobil: 070-365 00 96, tel 2229138, mail: Eva.Ericsson@tft.lth.se
-Det visar att det är väldigt viktigt att vi fångar dessa personer tidigt, och sätter fokus på dem som inte svarar på konventionell behandling, säger Eva Hallert, nybliven medicine doktor inom det svenska TIRA-projektet (Tidiga insatser vid reumatoid artrit).
Hennes avhandling beskriver en femårsuppföljning av drygt 300 patienter med nydiagnostiserad RA. Hon har analyserat sjukdomsutveckling och funktionsförmåga hos män och kvinnor och undersökt vilka faktorer som leder till höga kostnader för sjukvård och produktionsbortfall under de första åren.
Efter tre månaders behandling med läkemedel och andra insatser av multiprofessionella team förbättrades hälsan hos de flesta patienterna. 20-25 procent av dem blev besvärsfria, men en grupp på 15 procent svarade inte alls på behandlingen. Kvinnorna var mer utsatta än männen.
I den studerade gruppen var kostnaden under det första sjukdomsåret i genomsnitt 116 000 kronor, varav 36 000 kronor för vård och läkemedel. Den siffran stiger nu snabbt sedan de så kallade TNF-blockerarna slagit igenom. Vid femårsuppföljningen behandlades 12 procent av TIRA-patienterna med dessa läkemedel, som medför mycket högre direkta kostnader men ökar chanserna att förhindra funktionsnedsättning och produktionsbortfall. Den totala kostnaden för TNF-blockerare i Sverige väntas i år överstiga en miljard kronor.
TIRA-projektet startades 1996. Syftet var att få en tidig diagnos och tidigt multiprofessionellt omhändertagande. Nu startas en ny etapp, TIRA-2, där de hälsoekonomiska effekterna ska studeras närmare.
Avhandlingen heter Disease activity, function and costs in early rheumatoid arthritis – the Swedish TIRA project.
Kontaktinformation
Eva Hallert 013-224766, eva.hallert@imk.liu.se
Resultaten kommer från en studie som bygger på Västerbottens Hälsoundersökningar i Umeå-området. Ett annat fynd är att vanliga rutinmetoder, som används på varje vårdcentral, räcker för att fastställa om en person har hög risk att i framtiden få typ 2-diabetes (tidigare kallad åldersdiabetes). Det är en viktig kunskap av två skäl: För det första medför denna diabetesform hög risk för allvarliga hjärt-kärlsjukdomar, för det andra kan den förebyggas genom hälsosamma levnadsvanor om man upptäcker den i tid. Rutinmetoden består i att man mäter fastande blodsocker innan frukost, dessutom mäts längd och vikt för berälkning av BMI (kroppsmasseindex) samt HbA1c, ett blodprov som återspeglar den genomsnittliga blodsockernivån från de senaste månaderna. Förhöjda värden på ett av dessa prov är mycket vanligt och medför inte särskilt hög diabetesrisk, men vid förhöjda värden på två eller alla tre är risken väsentligt högre.
I en större studie från Västerbottens Hälsoundersökningar med ca 16 500 västerbottningar, som undersöktes åren 1990-1994 och återigen 10 år senare, låg fokus på dem som samtidigt hade flera riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, s.k. metabolt syndrom. Det tydligaste resultatet var att personer med högst grundskoleutbildning har dubbelt så hög risk än personer med högre utbildning än gymnasiet. Detta gällde kvinnor i större utsträckning än män.
Dessutom framkom ett samband mellan en snuskonsumtion på fler än 4 dosor per vecka och metabolt syndrom, fetma eller förhöjda halter av triglycerider (ett blodfett). Snusning av den omfattningen förekom i nämnvärd grad (hos mer än 5%) bara bland trettio- och fyrtioåriga män. Sambanden fanns kvar även när man tog hänsyn till graden av fysisk aktivitet, alkoholproblem, rökvanor, och ärftlig belastning för hjärt-kärlsjukdom eller diabetes. Orsaken till detta samband mellan snuskonsumtion och metabolt syndrom kan inte förklaras med denna undersökning. Även om rökning är en betydligt allvarligare hälsorisk än snusning, är det angeläget att gå vidare för att försöka förstå orsakerna.
Margareta Norberg är allmänläkare och doktorand vid enheten för epidemiologi och folkhälsovetenskap, tel. 090-785 3343, e-post: margareta.norberg@epiph.umu.se
Avhandlingen läggs fram fredagen den 12 januari vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, och har titeln Identifying risk of type 2 diabetes. Epidemiologic perspectives from biomarkers to lifestyle. Svensk titel: Att påvisa risk för typ 2 diabetes med epidemiologiskt perspektiv, från biologiska markörer till levnadsfaktorer.
Disputationen äger rum kl 09.00 i Sal B, 9 tr, Tandläkarhögskolan, Norrlands Universitetssjukhus.
Fakultetsopponent är professor Mai-Lis Hellénius, Karolinska Institutet, Stockholm.
Nordic Growth Management Program har utvecklats för vd:ar och andra chefer i teknik- och forskningsbaserade tillväxtföretag som är i en kraftig tillväxtfas. Utbildningen är baserad på tidigare program, men har i år givits ett internationellt perspektiv genom ett samarbete med det danska företaget SIMI (Scandinavian International Management Institute). Målet är nya internationella storföretag i Norden.
– Facit från våra tidigare program övertygar om att vi hjälper företagen att växa. Nu blir det extra intressant med den nordiska dimensionen som är ny för i år, säger Fredrik Lagergren, vd för KTH Executive School.
Att etablera och driva ett tillväxtföretag kräver vissa kunskaper hos chefer. Att utveckla det till ett konkurrenskraftigt internationellt företag kräver oftast andra kunskaper, och många tillväxtföretag skulle lyckas bättre om ledningen tidigare kunde se de speciella möjligheter och risker som är förknippade med företagstillväxt. Det kan gälla rena kunskapsbrister om de ekonomiska villkoren för företagets utveckling eller hur den entreprenöriella kulturen påverkar ett tillväxtföretag.
Svårigheterna att sälja på en obekant internationell marknad, och utmaningen att dra till sig, utveckla och behålla anställda med rätt kunskaper är andra exempel på frågor som företagsledare i tillväxtföretag ofta behöver hjälp med. Nordic Growth Management Program, som i år för första gången har deltagare från såväl Sverige som Danmark och Norge, ska skapa förutsättningar för chefer att bättre hantera de svåra frågor ett företag under tillväxt står inför.
– Med sin utbildning som främst riktar sig till företrädare för näringslivet, kompletterar KTH Executive School på ett utmärkt sätt KTHs övriga utbildningar. KTH Executive School bygger vidare på den långa tradition av kunskapsutbyte och samarbete som KTH haft med näringslivet med det övergripande syftet att stärka företagens konkurrenskraft och lönsamhet, säger KTHs rektor Anders Flodström.
Vårens utbildning startar måndag 8 januari 2007 på KTH campus Valhallavägen i Stockholm.
Kontaktinformation
Mer information
Fredrik Lagergren, vd KTH Executive School, 08-790 96 10, fredrik.lagergren@es.kth.se
Edith Stein ansåg att det fanns vissa likheter mellan empati, minne och förväntning, där minne ses som inlevelsen i sitt eget förflutna och förväntning som inlevelse i sin egen framtid. Jakob Håkansson Eklund ser det som fruktbart att gå ett steg längre. Han ser att empati, minne och förväntning samtliga kan definieras som ”upplevelser av främmande upplevelser”. Detta leder till en spännande frågeställning: de individer som har bristande empati, har de även en bristande minnes- och förväntningsförmåga?
Håkansson Eklund förklarar i sin artikel: ”Det skulle kunna vara så att de som inte tycks uppleva andra människors upplevelser som verkliga (psykopater) inte heller tar sina egna förflutna och framtida upplevelser på allvar. Att en psykopat tillåter sig att råna en bank kan bero på bristande inlevelse i bankkassörskans känslor såväl som i den egna framtiden i fängelse”.
Jakob Håkansson Eklunds artikel i Filosofisk tidskrift är en av få om empati i vetenskapliga tidskrifter på svenska. Filosofisk tidskrift har som ambition att bidra till en allsidig diskussion av filosofiska problem och att informera om aktuell filosofisk forskning.
Håkansson Eklund har tidigare, bland annat, skrivit en artikel i Scandinavian Journal of Psychology. I den artikeln presenterade han en ny metod för att mäta när vi ser på andra människor som objekt eller subjekt.
Kontaktinformation
Jakob Håkansson Eklund, universitetslektor i psykologi
Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap
Telefon: 016-153266
E-post: jakob.eklund@mdh.se
– Vi har visat att omkring en tredjedel av kvinnliga bulimiker har hormonella störningar som kan förklara att ätstörningar uppkommer. I vissa fall kan dessa störningar vara ett uttryck för kvinnans hormonella konstitution snarare än mental sjukdom, säger Sabine Naessén om forskningsresultaten som presenteras i hennes doktorsavhandling.
Bulimia nervosa, hetsätning, är troligen den vanligaste formen av ätstörning och runt tio gånger vanligare hos kvinnor än hos män. Eftersom sjukdomen normalt antas ha psykiska orsaker behandlas den vanligen med kognitiv beteendeterapi i kombination med antidepressiv medicin.
Sabine Naesséns resultat visar att bulimi är en komplex sjukdom som inbegriper både hormonella och genetiska såväl som psykiska komponenter. Bulimikerna i hennes studier hade högre nivåer av det manliga könshormonet testosteron och lägre nivåer av det kvinnliga könshormonet östrogen än den friska kontrollgruppen. Testosteron är direkt inblandat i kroppens normala aptitreglering och en förhöjd halt kan leda till ökade hungerkänslor.
Genom att bulimiker behandlades med ett östrogendominerat p-piller kunde testosteronhalten sänkas. Resultatet blev att suget efter fett och socker och hungern minskade hos ungefär hälften av bulimikerna efter bara tre månaders behandling. Tre personer blev helt fria från ätstörningar som en följd av behandlingen.
– Det är en mycket stark effekt. Hormonbehandling kan mycket väl bli ett alternativ till kognitiv beteendeterapi i framtiden, säger Sabine Naessén.
Avhandling: ”Endocrine and metabolic disorders in bulimic women and effects of antiandrogenic treatment” av Sabine Naessén, Institutionen för kvinnors och barns hälsa.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Med Dr Sabine Naessén
Tel: 070-2225063
E-post: Sabine.Naessén@karolinska.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och information medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
En viktig del av fysiken handlar om att försöka förstå fenomenen omkring oss i termer av hur elektroner och atomkärnor rör sig i tid och rum. I princip är det enkelt eftersom det i huvudsak bestäms av den elektriska kraften, men i praktiken blir det svårt.
– Den tekniska nyttan av ökad förståelse kan inte överskattas. Till exempel beror många materialegenskaper i detalj på hur elektronerna påverkar varandra, säger professor Jan-Erik Rubensson, som lett studien.
För att studera hur elektroner som är bundna i en atom växelverkar är det naturligt att börja med heliumatomen, som bara har två elektroner. När heliumatomen försätts i vissa ”dubbelexciterade” tillstånd kan den ge ifrån sig energi, antingen genom sända ut en av elektronerna eller en foton (ett ljuskvantum). Uppsalaforskarna har tidigare visat att det är en subtil balans som får atomen att bestämma sig för om den ska sända ut det ena eller det andra. Om man sätter atomen mellan två metallskivor och varierar den elektriska spänningen kan man påverka denna balans och få atomen att bestämma sig. Genom att ändra spänningen kan man reglera balansen som man vill, och spänningarna som behövs är små, mycket mindre än dem man får ur vägguttaget.
Nu har forskarna demonstrerat att också magnetfält ger mycket större effekter än man hittills trott. Här räcker det med små magnetfält, inte större än i enkla kylskåpsmagneter. Observationerna är viktiga för grundläggande atomfysik, och har inspirerat gruppens amerikanska medarbetare till att utveckla ny teori.
– Dessa insikter kan vara viktiga för att förstå plasmor i magnetfält, både ute i rymden och i fusionsanläggningar på jorden, säger Jan-Erik Rubensson.
Referens: Phys. Rev. Lett. 97, 253002 (2006).
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Jan-Erik Rubensson, 070-425 04 80, 004930 6392 5010, e-post: Jan-Erik.Rubensson@fysik.uu.se
I den nya studien förutsägs antibiotika kunna få genetiskt identiska bakterier att växa med två olika tillväxthastigheter under identiska tillväxtbetingelser. Studien rör de många antibiotika som inte ansetts kliniskt verksamma på grund av att de tränger igenom bakteriernas cellmembran eller cellvägg för långsamt, även om de skulle vara mycket effektiva om de väl kom in i bakteriecellerna. Det anmärkningsvärda resultatet är att genetiskt identiska bakterier under mycket generella förutsättningar kan förväntas svara helt olika på antibiotikabehandling beroende på om de växer snabbt eller långsamt då de utsätts för behandlingen.
Den låga membrangenomsläppligheten gör att snabbt växande bakterier kan fortsätta att växa snabbt då den intracellulära koncentrationen inte hinner bli tillräckligt hög för att bromsa tillväxten. Men under samma förhållanden kan antibiotikan tränga in i långsamt växande bakterier och nå en verksam koncentration som hindrar tillväxten. Bakterierna förutsägs alltså kunna ha två vitt skilda tillväxthastigheter för samma dos av antibiotika.
– Detta har betydelse för hur man skall gå tillväga för att bestämma den verksamma dosen då man utvecklar nya antibiotika. Studien pekar även på att befintliga antibiotika, under rätt förutsättningar, kan vara verksamma mot flera bakterietyper än man tidigare trott, säger Johan Elf.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Johan.Elf, tel: +1 617 496 8654, e-post elf@fas.harvard.edu
Ungefär 1 % av befolkningen har schizofreni. Det är en svår sjukdom som oftast är kronisk och som bland annat kan ge hallucinationer, vanföreställningar och initiativlöshet. Patienten kan också få problem med minne, uppmärksamhet och andra kognitiva funktioner.
– En del av sjukdomens symptom kan behandlas med antipsykotiska läkemedel, men inte den kognitiva dysfunktionen. Kanske kan läkemedel som blockerar kväveoxid i hjärnan bli en helt ny behandlingsprincip mot schizofreni, säger farmakologen Erik Pålsson.
Tidigare studier har visat att just den kognitiva funktionen är mycket viktig för att patienten ska klara av att arbeta och umgås med familj och vänner. I djurstudierna mättes den kognitiva funktionen hos råttor och möss med flera olika beteendemodeller.
I studierna fick djuren ett preparat som kallas fencyklidin. Denna substans orsakar ett schizofreniliknande tillstånd hos människa.
– Råttor och möss blir inte schizofrena men denna drog har liknande effekt på tankefunktionen hos gnagarna som hos människan, säger Erik Pålsson.
När djuren sedan fick andra farmaceutiska substanser som blockerar produktionen av kväveoxid i hjärnan blev de okänsliga för de schizofrenliknande effekterna av fencyklidin.
– Läkemedel som griper in i regleringen av kväveoxid i hjärnan skulle kunna ha stor betydelse för schizofrena patienters möjlighet till ett fullgott liv, men kväveoxid påverkar också många andra av kroppens funktioner. Det krävs därför ett omfattande forskningsarbete innan vi har ett sådant läkemedel på marknaden, säger Erik Pålsson.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi
Avhandlingens titel: Cognitive dysfunction studied in animal models of schizophrenia
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Erik Pålsson, farmakolog, telefon: 070-516 17 31, e-post: erik.palsson@pharm.gu.se
Handledare:
Professor Jörgen Engel, telefon: 031- 773 34 16, e-post: jorgen.engel@pharm.gu.se
Docent Lennart Svensson, telefon: 031-773 34 02, e-post: lennart.svensson@pharm.gu.se
Programmet är unikt genom sin långsiktighet och genom att det finns i länets alla kommuner. Maria Nilsson, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, och en av forskarna konstaterar att långsiktighet och vuxenstöd är viktigt när man arbetar preventivt bland barn och ungdomar.
– Vi måste bli bättre på att tänka på helheten runt de unga, att skapa stödjande system, säger hon.
Tobaksfri Duo startades som pilotprojekt för mer än 10 år sedan och byggdes successivt ut till att omfatta hela Västerbottens län. Samordningen sker vid landstingets FoUU-stab och och via Folktandvården når programmet ut i alla skolor i länet. Arbetet fokuseras på eleverna i skolår 6-9, men engagerar även lärare, föräldrar och andra vuxna som är viktiga för ungdomarna.
Användningen av cigaretter och snus bland ungdomarna i länet har mätts mellan 1994 och 2001. Maria Nilsson har jämfört siffrorna för skolår 9 med resultaten av den nationella undersökning av ungdomars tobaksvanor som Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, gör varje år. När det gäller både regelbunden rökning och rökning då och då syntes en nästan 50-procentig minskning i länet under perioden. Tydligast var minskningen i skolåren 8 och 9, både bland flickor och pojkar. När programmet startade rökte 16,1 procent av niondeklassarna i Västerbotten och 23 procent av niondeklassarna i riket. År 2001 hade niornas rökning i Västerbotten minskat till 9 procent medan nivån nationellt var i stort sett oförändrad. När det gäller snusanvändning syntes inte någon lika stor och stabil minskning i Västerbotten, även om programmet Tobaksfri Duo inriktas både på rökning och snusande.
– En förklaring kan vara att man under de första åren av programmet hade mycket fokus på rökningen, säger Maria Nilsson.
För mer information kontakta Maria Nilsson, Epidemiologi och folkhälsovetenskap, Umeå universitet 070-349 71 74, e-post maria.nilsson@epiph.umu.se
Referens: Journal of Adolescent Health 39 (2006) 880-886 ”It Takes Two: Reducing Adolescent Smoking Uptake Through Sustainable Adolescent-Adult Partnership”
Undersökningen har genomförts av en grupp svenska och norska forskare under ledning av Staffan Bensch vid Ekologiska institutionen på Lunds universitet och Olof Liberg vid Grimsö forskningsstation i Bergslagen. Bakom studien står SKANDULV, en paraplyorganisation för varforskning i Skandinavien.
Vargen utrotades i Skandinavien på 1960-talet. Omkring 1980 invandrade två vargar från den stora finsk-ryska stammen och grundade en vild vargstam hos oss. En tredje varg från den finsk-ryska stammen invandrade i början på 90-talet. Dessa tre vargar har grundat vår nuvarande vargstam. Denna har nu vuxit till ungefär 150 individer. På grund av den smala avelsbasen är stammen kraftigt inavlad. Med hjälp av tidigare DNA-analyser gjorda i Lund har SKANDULV lyckats konstruera ett komplett släktträd för hela vargstammen. Detta är näst intill unikt inom viltekologin men en förutsättning för att kunna beräkna s k inavelskoefficienter.
– Inavelskoefficienten är ett mått på hur kraftigt inavlad en individ är. Den kan variera mellan 0 och 1. När t ex två syskon parar sig blir inavelskoefficienten 0,25. I dag ligger den genomsnittliga inavelskoefficienten för de skandinaviska vargarna nära denna nivå. Och våra analyser har visat att denna inavel redan medfört att de föder färre ungar, säger Staffan Bensch.
Inavelskoefficienten baseras på kännedomen om hur släktträden ser ut. Men samtidigt utvecklas de molekylärbiologiska metoderna och kunskapen om hur individernas arvsanlag ser ut växer. Den tidigare analysen som enbart byggde på inavelskoefficienterna har nu av den svensk-norska forskargruppen kompletterats med analys av den genetiska variationen hos varje individ, och då modifieras de tidigare resultaten.
– För varje given inavelsnivå verkar det som om de vargar som har den största genetiska variationen också får större möjligheter att fortplanta sig än de andra vargarna, konstaterar Staffan Bensch. Vi vet inte om det beror på att de är friskare och starkare och har större möjligheter att nå reproduktiv ålder eller om de oftare väljs som partner av det motsatta könet.
– Naturligtvis går genetisk variation ändå förlorad men i betydligt långsammare takt än vi hitintills trott. Om man då och då tillför nytt genetiskt material i form av en varg utifrån kan de positiva effekterna av större genetisk variation bibehållas längre än vad som tidigare beräknats.
– Våra resultat är också av intresse för små populationer av andra rovdjur. Många rovdjur har stora revir, och i reservaten har man kanske utrymme bara för några få revir. Då måste man emellanåt se till att individer med ny genetiska variation tillförs. Förmodligen behöver detta inte göras särskilt ofta om den genetiska variationen bibehålls på samma sätt som vi observerat i den skandinaviska vargpopulationen.
Kontaktinformation
Professor Staffan Bensch nås på 046 222 42 92 eller 0706 82 78 64 och docent Olof Liberg på 070 39 49 519. Artikeln i PLoS ONE heter Selection for Heterozygosity Gives Hope to a Wild Population of Inbred Wolves. Som författare står Staffan Bensch, Henrik Andrén, Bengt Hansson, Hans Chr. Pedersen, Håkan Sand, Douglas Sejberg, Petter Wabakken, Mikael Åkesson och Olof Liberg.
I Sverige utförs årligen omkring 5000 bypassoperationer för att förbättra blodförsörjningen till hjärtat. Efter en bypassoperation kan patienten vanligen snabbt återgå till ett normalt liv, men de första timmarna efter operationen är kritiska. Alla hjärtopererade patienter övervakas därför på intensivvårdsavdelning tills hjärtfunktionen normaliserats. Bland annat tas regelbundet blodprover för analys av substanser som avges från hjärtmuskeln.
En ny avancerad metod för att få bättre information om hjärtfunktionen beskrivs nu i en avhandling från Sahlgrenska akademin. Metoden kallas mikrodialys och innebär att en tunn kateter läggs in i hjärtmuskeln när operationen genomförs. Katetern får ligga kvar i hjärtat under ett dygn och dras sedan ut genom huden.
Med katetern går mätningarna snabbare eftersom mikrodialysvätskan inte behöver skickas till laboratorium utan kan analyseras inom några minuter vid patientens säng. En annan fördel är att substanserna kan mätas direkt från hjärtmuskulaturen. Informationen blir då mer exakt. Mikrodialys kan bekräfta att de inopererade nya blodkärlen är öppna och fungerar efter bypassoperationen. Metoden kan också ge information om hur hjärtat använder blodsocker som bränsle under och efter hjärtkirurgi.
Mikrodialys har tidigare använts i andra kroppsdelar och organ, men hittills har metoden inte gått att använda kliniskt i hjärtmuskel på grund av hjärtats rörelser.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för akut och kardiovaskulär medicin
Avhandlingens titel: Myocardial metabolism and ischemia assessed by microdialysis: Clinical and experimental studies in cardiac surgery
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Vittorio Mantovani, leg. läkare, telefon: +39 347 4642780, e-post: vitmantovani@hotmail.com
Handledare:
Adjungerad professor Eva Berglin, telefon: 031- 342 75 28, e-post: eva.berglin@vgregion.se
Ända till mitten av 1990-talet trodde forskarna inte att nervceller över huvud taget kunde nybildas i en vuxen hjärna. Sedan fann man att detta var möjligt, och att nya nervceller kan bildas inte bara i en frisk hjärna utan också i en hjärna som drabbats av sjukdomar och skador. Professor Olle Lindvall, lektor Zaal Kokaia och deras medarbetare i Lund var de första som visade att nya nervceller kunde bildas från den vuxna hjärnans egna stamceller efter ett stroke och vandra in i det skadade området.
Hur dessa nya nervceller fungerar har dock varit oklart. Beter de sig normalt, och är de till nytta eller skada för en sjuk hjärna? Olle Lindvall, lektor Merab Kokaia, doktorand Katie Jakubs m fl har nu i försök på råtta för första gången kunnat ge svar på dessa frågor.
– Vår studie visar att nervceller som bildats från stamceller i en vuxen, epilepsisjuk hjärna utvecklade sig till normala nervceller. Intressant nog kopplade de också upp sig med andra nervceller på ett sätt som visade att de försökte motverka den sjukliga funktionen, säger Olle Lindvall.
Arbetet, som ägt rum inom Sektionen för restorativ neurologi och Stamcellscentrum vid Lunds universitet, är grundforskning men har möjliga kliniska tillämpningar på sikt. Genom att lära sig mer om hur nya nervceller bildas och hur de fungerar kanske man i framtiden kan hjälpa hjärnan till självläkning efter en sjukdom eller skada.
Mer information Olle Lindvall, 0705-171466, olle.lindvall@med.lu.se. Artikeln finns på www.neuron.org.
I media rapporteras dagligdags om våldsbrott och människors otrygghet att vistas i stadsrummet. Krav ställs på att skapa ordning och säkerhet, till exempel genom fler poliser, starkare social kontroll och kameraövervakning av tunnlar och allmänna platser.
Arbetet med att förebygga brott väcker en mängd etiska frågor. Vilken typ av social ordning är möjlig och önskvärd i ett pluralistiskt och demokratiskt samhälle? Hur kan mångkulturalism förenas med ett inkluderande demokratiskt medborgarskap? Hur kan en stad vara öppen och samtidigt trygg för sin befolkning? Hur kan mångfald och social integration förenas?
I avhandling Staden, våldet och tryggheten diskuterar Rolf Lidskog vad som karakteriseras en god social ordning i dagens samhälle. Genom att knyta samman diskussioner om senmodernitet, mångkulturalism och urbanitet visar han på möjligheten att förena kulturell mångfald och sociala sammanhållning. I sin analys av det svenska brottsförebyggande programmet analyserar programmets syn på social ordning och ger konstruktiva förslag till det brottsförebyggande arbetet.
Avhandlingen kan beställas från förlaget, tel: 031-42 20 45, eller kundservice@daidalos.se
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Rolf Lidskog, mobil: 070-647 23 01, e-post: Rolf.Lidskog@teol.uu.se
– Resultaten tyder på att problemen med hormonstörande påverkan på fisk inte är lika utbredda i Sverige som i många andra europeiska länder. Detta beror troligtvis på att svenska reningsverk har reningstekniker som reducerar mängden hormonstörande ämnen, eller på att utspädningen av avloppen i recipienterna är större än i många andra länder. Detta betyder dock inte att svenska vatten är helt fria från problemet. Vi har sett att hormonstörande effekter förekommer lokalt i recipienter med låg utspädning och utsläpp av otillräckligt renat avloppsvatten, säger Maria Pettersson
P-pilleröstrogenet etinylestradiol som kvinnor utsöndrar via urinen och avföringen bryts inte alltid ner i reningsverken utan kan läcka ut i vattenmiljön med det renade avloppsvattnet. Eftersom det finns många likheter mellan hormonsystemen hos människan och övriga ryggradsdjur kan till exempel fiskar påverkas av de östrogener som människan utsöndrar. Dessutom finns det industrikemikalier som visat sig påverka fiskars hormonsystem, till exempel nonylfenol och bisfenol A. Utsläpp från cellulosaindustrier har också visat sig innehålla ämnen som kan påverka fiskars hormonsystem.
– Vi har kunnat visa att hanfiskar som exponeras för kommunalt avloppsvatten i vissa fall börjar producera ett ägguleämne som normalt bara finns hos könsmogna honor. Vi har också kunnat påvisa de naturliga östrogenerna, p-pilleröstrogenet etinylestradiol, och de östrogenlika kemikalierna nonylfenol och bisfenol A i renat avloppsvatten. Samma östrogena ämnen uppmättes också i gallvätska från fiskar som exponerats för avloppsvatten vilket visar att fisken tar upp ämnena från vattnet, säger Maria Pettersson.
Genom att jämföra olika typer av kommunala reningsverk har Maria Pettersson och hennes kollegor kunnat konstatera att uppehållstiden i de biologiska reningsstegen är en viktig faktor när det gäller att reducera mängden östrogena ämnen i avloppsvatten samt att ett sandfilter bidrar till ytterligare reducering.
För att undersöka förekomsten av hormonella störningar hos vild fisk har Maria Pettersson och hennes kollegor genomfört en fältstudie längs Östersjökusten. Inga tydliga hormonella effekter kunde observeras på fisken i de undersökta recipienterna, varken utanför kommunala reningsverk eller utanför cellulosaindustrier.
– Detta är troligen tack vare god utspädning av avloppen i recipienterna. Men problemen kan inte helt uteslutas eftersom hormonstörande effekter fortfarande kan förekomma lokalt i recipienter med låg utspädning och utsläpp av otillräckligt renat avloppsvatten, säger Maria Pettersson
Avhandlingens titel: Endocrine disrupting compounds in effluent waters – Chemical analysis to evaluate exposure of fish
Kontaktinformation
Mer ytterligare information:
Maria Pettersson, Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM), Enheten för analytisk miljökemi, tfn 08-674 71 69, mobil 0768-84 44 26, e-post: maria.pettersson@itm.su.se
