– Tidigt i läkarutbildningen är det bra om studenterna kan öva i lugn och ro. På det sättet känner de sig tryggare när det är dags att träffa riktiga patienter. Men systemet används också under de kliniska kurserna, säger Olivier Courteille, doktorand och projektledare vid Institutionen för Lärande, Informatik, Management och Etik (LIME).

Det så kallade ISP-systemet (Interaktiv Simulering av Patienter) är framtaget och har utvärderats i samarbete med bland annat Stanford University, USA, och Uppsala Universitet. Det fungerar så att varje patientfall byggs upp av ett stort antal filmade sekvenser med möjliga svar och reaktioner på studentens frågor. I det mest avancerade patientfallen finns cirka 2500 filmsekvenser. Dessutom tillkommer laboratorietester, röntgenresultat och fysikaliska undersökningar. Studenterna kommunicerar med sin virtuella patient via tangentbordet, men planer finns att införa direkt verbal kommunikation i systemet.

En fördel med systemet är att det går att koppla upp sig från vilken dator som helst och alltså använda vid distansutbildning eller som komplement till hemuppgifter. Olivier Courteille ser också ett framtida användningsområde för redan verksam vårdpersonal som behöver uppdatera sina kunskaper om exempelvis ovanliga sjukdomar. Systemet kan också användas för examination.

ISP-systemet visas i KIs monter på Svenska Läkaresällskapets riksstämma, Svenska Mässan i Göteborg, 29 Nov – 1 Dec 2006.

Eller gå in på: http://ispvl.learninglab.ki.se/

Andra programpunkter från KI:

• Stress – hur påverkas människan?
Docent och leg. psykolog Aleksander Perski

• Empati – medkänsla och bekräftelse
Med dr och universitetslektor Åsa Nilsonne

• The HIV epidemic – The beginning of the end
Professor Hans Rosling

Mer information om Läkarstämman: http://www.riksstamman.se

Kontaktinformation
För frågor om ISP, kontakta:
Projektledare Olivier Courteille
Tel: 08-524 872 89, 0708-588 294
E-post: Olivier.Courteille@ki.se

Presskontakt: Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95, 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se

Upptäckten ger större förståelse för hur hjärnvävnaden reagerar efter en blodpropp och kan i förlängningen leda till läkemedel som gör att färre hjärnceller dör efter en stroke.

Astrocyter är den vanligaste celltypen i hjärnan. Dessa celler spelar en viktig roll i nervsystemet, bland annat hjälper de till att skydda nervcellerna när hjärnvävnaden skadas.
– Astrocyterna är mycket betydelsefulla för hjärnans funktion. Ju mer vi har förstått om hur dessa celler fungerar desto viktigare har vi insett att de är, säger Anna Thorén.

Varje år drabbas 30 000 svenskar av stroke till följd av minskat blodflöde i hjärnan som ofta orsakats av en blodpropp. Många astrocyter kan då dö av syrebrist, men avhandlingen visar att det finns astrocyter som klarar sig längre än andra.
– I hjärnbarken hade dessa celler normal ämnesomsättning under flera timmar efter stroken medan astrocyterna i striatum tidigt visade tecken på sviktande funktion. Det kan tyda på att astrocyterna har olika specialiseringsgrad beroende på var i hjärnan de sitter, säger Anna Thorén.

Striatum är ett område inne i storhjärnan som bland annat styr människans motorik.
– Att astrocyterna klarar sig sämre just där är intressant eftersom motoriken ofta är påverkad i samband med stroke, säger Anna Thorén.

Upptäckterna pekar på vikten av att skydda de överlevande astrocyterna med framtida läkemedel. Om fler av dessa hjärnceller överlever efter en stroke skulle skyddet för nervcellerna kunna fungera bättre under den tidiga kritiska perioden efter en stroke. Skadorna i känslig hjärnvävnad skulle då kunna begränsas.

I studierna mättes ämnesomsättningen i astrocyter i hjärnbarken och striatum i råtta. De två områdena i hjärnan utsattes för stopp i blodflödet under två timmar.
– Vi har använt oss av en unik försöksuppsättning som gjort det möjligt att för första gången studera astrocyternas funktion vid stroke i den intakta hjärnan, säger Anna Thorén.

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för klinisk neurovetenskap och rehabilitering
Avhandlingens titel: Astrocyte metabolism following focal cerebral ischemia

Avhandlingen försvaras torsdagen den 30 november, klockan 13.00, hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Anna Thorén, telefon: 031-773 33 42, e-post: anna.thoren@neuro.gu.se

Handledare:
Docent Michael Nilsson, telefon: 031- 342 28 15, e-post: michael.nilsson@vgregion.se

Bidraget gör det möjligt för forskarna att gå vidare med sin forskarkarriär direkt efter examen. I år får tretton forskare av sextiosju sökande chans att utveckla sin forskning. Var och en får 650 000 kronor av den totala summan på drygt 8 miljoner för de kommande två åren.

– Doktorsexamen bör innebära ett startskott i forskningsarbetet och inte en slutpunkt. FAS stöd bidrar till en möjlighet att etablera sig i forskarsamhället, där det blir allt viktigare att publicera sina rön i internationellt väl ansedda vetenskapliga tidskrifter för att meritera sig, säger Kenneth Abrahamsson, FAS programchef.

Några av forskarna har sin studieort i Stockholm, andra vid Umeå universitet, Växjö universitet, Göteborgs universitet och Lunds universitet. Av tretton beviljade bidrag gick elva stycken till kvinnor.

På www.fas.se/nyabidrag finns en lista över samtliga nydisputerade forskare som fått bidrag, så kallade post-doc.

För ytterligare information kontakta:
Kenneth Abrahamsson, programchef
Tfn: 08-775 40 91, mobil: 070-546 83 53.
E-post: kenneth.abrahamsson@fas.se

Rune Åberg, huvudsekreterare
Tfn: 08-775 40 71, mobil: 070-663 13 14
E-post: rune.aberg@fas.se

Kontaktinformation
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS, är en statlig myndighet som initierar och finansierar grundläggande och behovsstyrd forskning för att främja människors arbetsliv, hälsa och välfärd.
___________________________________________________________________________
Annie Rosell, pressansvarig, tfn 08-775 40 96, annie.rosell@fas.se
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS.
Postadress: box 2220, 103 15 Stockholm.
Tfn vx: 08-775 40 70, e-post: fas@fas.se – www.fas.se – org.nr: 202100-5240.

FAS tillsatte våren 2005, på regeringens uppdrag, en internationell utvärderingsgrupp som främst har analyserat svensk forskning om kemiska, fysikaliska och biologiska hälsorisker samt fysiska belastningsskador. Valet av område är betingat av Arbetsmiljöverkets behov av att kunna basera sina rekommenderade gränsvärden på aktuella forskningsresultat.

– Utvärderingen visar att den svenska arbetsmiljöforskningen sedan tjugo år ligger väl till vid en internationell jämförelse. Sverige intar en ledande position både vad gäller publicerade och citerade vetenskapliga artiklar. Svenska forskare har också ett omfattande samarbete med andra länders forskare, inte minst med de nordiska länderna som alla varit framgångsrika och pådrivande inom området, säger Rune Åberg, FAS huvudsekreterare.

Målsättningen för den här internationella utvärderingen var bland annat att bedöma hur framgångsrika forskarna har varit i att förmedla forskningsresultat av betydelse för miljöarbetet. Det ingick även i uppdraget att identifiera styrkor och svagheter i landets arbetsmiljöforskning, och att identifiera framtida forskningsbehov.

Rapporten, som ges ut på engelska med ett sammandrag på svenska, kan läsas i sin helhet eller laddas ned som en pdf-fil på www.fas.se

För ytterligare information kontakta:

Kenneth Abrahamsson, programchef
Tfn: 08-775 40 91, mobil: 070-546 83 53.
E-post: kenneth.abrahamsson@fas.se

Rune Åberg, huvudsekreterare
Tfn: 08-775 40 71, mobil: 070-663 13 14
E-post: rune.aberg@fas.se

Kontaktinformation
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS, är en statlig myndighet som initierar och finansierar grundläggande och behovsstyrd forskning för att främja människors arbetsliv, hälsa och välfärd.
___________________________________________________________________________
Annie Rosell, pressansvarig, tfn 08-775 40 96, annie.rosell@fas.se
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS.
Postadress: box 2220, 103 15 Stockholm.
Tfn vx: 08-775 40 70, e-post: fas@fas.se – www.fas.se – org.nr: 202100-5240

13.00 – 13.10 Inledning. Lena Gerholm, professor i etnologi och prorektor, Stockholms universitet.

13.10 – 14.10 ”Vad är det som är så komplext med kulturell komplexitet?”, Thomas Hylland Eriksen, professor i socialantropologi, Universitetet i Oslo.

14.10 – 14.30 Paus

14.30 – 14.40 Lena Gerholm. Projektet och boken ”Orienten i Sverige”.

14.40 – 15.00 ”Blond. Om förortens Andra”, Maria Bäckman, fil dr, Etnologiska institutionen, Stockholms universitet.

15.00 – 15.10 ”Rubbad maskulinitet. Genus och etnicitet bland iranska män i Sverige”, Shahram Koshravi, fil dr, Centrum för forskning om internationell migration och etniska migrationer (CEIFO), Stockholms universitet.

15.10 – 15.20 ”Fängslande frihet. Paradoxer och dilemman i den moderna frihetsvisionen”, Ann Runfors, fil dr, Etnologiska institutionen, Stockholms universitet.

15.20- 15.30 ”Visningar i moskén. Mänsklighet och sätt att vara människa”, David Gunnarsson, doktorand, Etnologiska institutionen, Stockholms universitet.

15.30 – 15.50 Kaffe

15.50 – 16.00 ”Frihet som (an)svar. Om att tolka ‘muslimska’ kvinnors berättelser om moderskap, dotterskap och sexualitet”, Jenny Ask, doktorand, Etnologiska institutionen, Stockholms universitet.

16.00 – 16.10 ”Jag bjuder ut min dans, inte mig själv. Anständighetens gränser inom orientalisk dans i Stockholm”, Karin Högström, doktorand, Etnologiska institutionen, Stockholms universitet.

16.10 – 16.20 ”Fadime Sahindal och misstankens hermeneutik. Debatt, fenomen, projektion”, Simon Ekström, fil dr, Etnologiska institutionen, Stockholms universitet.

16.20- 16.45 Frågor och diskussion.

Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Simon Ekström, fil dr, Etnologiska institutionen, tfn 08-674 79 06, e-post Simon.Ekstrom@etnologi.su.se

Andreas Nordin, Scool of Global Studies, Göteborgs universitet lägger fram en avhandling som bygger på ett antropologiskt fältarbete bland hinduiska pilgrimer vid målen Muktinath, Pasupatinath, Mt. Kailash och Manasarovar i nepalesiska och tibetanska Himalaya. Forskningens utgångspunkt är kognitiv och selektionistisk i betydelsen att psykologisk färdighet sätter spår i spridning och kommunikationen av kulturella fenomen som pilgrimsfärder.

Pilgrimers trosföreställningar genomsyras av uppfattningar om gudomliga aktörer. Färderna går till platser som förknippas med mirakulösa tilldragelser med övernaturliga egenskaper. Inom kognitiv religionsantropologi uppfattas detta som exempel på verkningsfull kulturell spridning eftersom människor tror på ”fångande” idéer som bryter mot intuitiva förväntningar.

I avhandlingens slutsatser konstateras att pilgrimsfärder, trots samtida analytiska synsätt, har allmängiltiga särdrag. Studien slår fast att pilgrimers uppfattningar på ett systematiskt vis genomsyras av ”kontraintuitiva” idéer om gudomliga aktörer. Avhandlingen påvisar den centrala angelägenheten med att föra substanser eller gåvor till och från målet då pilgrimer tror att dessa innehåller gudomligt agerande. Till följd av detta pekar studien på att pilgrimsfärder uppfattas som en värdefullare religiös verksamhet än andra i traditionen. Avhandlingen konstaterar att förhållandet visar sig i tron att färderna utgör en mer ”direkt” interaktion med gudomliga aktörer eftersom färderna inte behöver förberedas, samtidigt som de förbereder senare ritualer.

Allvetande, allmakt och mirakel
Avhandlingen tar upp tidigare studier av pilgrimsfärder, projektets genomförande och villkoren för fältarbetet. Den kognitiva och selektionistiska religionsteorin diskuteras. Pilgrimskulterna vid Muktinath, Pasupatinath, Mt. Kailash och Manasarovar beskrivs. Det skildras hur målet kategoriseras som en särskild plats. Motiv diskuteras och varierande idéer om frälsning, bot, missöden, löften och materiell välgång analyseras. Färderna förknippas med gudomliga aktörer och det diskuteras hur dessa identifieras med övernaturliga egenskaper som allvetande, allmakt och mirakel.

Pilgrimerna färdas genom socialt och kulturellt okända miljöer och man utsätts för prövningar och faror vilka ritualiseras som offer och meriter. Pilgrimsmål är platser som anses vara bra att dö vid. Framträdande princip i färderna är den där pilgrimer ”ger ifrån och för hem”. De anser sig lämna socialt förvärvad besudlig eller synd vid målet samtidigt som meriter och välsignade substanser erhålls. Dynamiken innebär tro på överföring av en dold essens och kontagiös magi där gudomligt agerande sprids. Färden och målet upplevs som något speciellt därför de förknippas med mirakel och förbereder vardagliga rituella praktiker.

Avhandlingens titel: Ge ifrån och föra hem – Kognitiva aspekter av pilgrimsfärder i Himalaya
Tid och plats för disputation: Lördagen den 2 december 2006, kl. 10.15, Annedalsseminariet sal 220, Seminariegatan 1. Göteborg Avhandlingen kan beställas hos andreas.nordin@sant.gu.se kr. 300 plus porto.

Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare:Andreas Nordin, tel 822565 (bost.), 7734577(arb.)
e-post: andreas.nordin@sant.gu.se

Den patient som får en vårdande relation med sin sjuksköterska känner förtroende och klarar av att berätta om sin problematiska situation. Studien visar att patienten då kan visa sin sårbarhet och upprätthålla sin värdighet genom att vara delaktig i sin vård.
– Utan en vårdande relation går det inte att utöva god omvårdnad. Det handlar om att få förtroende för varandra så att patienten vågar berätta om sina behov och så att sjuksköterskan verkligen lyssnar på patienten, säger sjuksköterskan Linda Berg som skrivit avhandlingen.

Under fyra månader observerade Linda Berg samspelet mellan sjuksköterskor och patienter på två medicinska avdelningar vid ett sjukhus i Västsverige. Förutom deltagandeobservationerna genomförde Linda Berg också ett antal längre intervjuer. I studien ingår totalt 61 patienter och 13 sjuksköterskor. Alla patienter hade långvariga sjukdomar, framförallt diabetes och hjärtsjukdomar.

Resultaten visar att den vårdande relationen kan uppstå om det finns tid att mötas och samtala i avskildhet med avsikt att följa upp vårdbehovet.
– Det kan vara frustrerande att försöka skapa en vårdande relation i en hektisk vårdmiljö, men både patienter och sjuksköterskor drivs av en vilja att skapa en sådan relation. Man kan säga att den vårdande relationen balanserar mellan sårbarhet och värdighet, säger Linda Berg.

Avhandlingen visar vad som behöver uppmärksammas, reflekteras över och eftersträvas för att möjliggöra vårdande relationer inom olika sammanhang i vården.

Avhandling för filosofie doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Avhandlingens titel: Vårdande relation i dagliga möten – en studie av samspelet mellan patienter med långvarig sjukdom och sjuksköterskor i medicinsk vård

Avhandlingen försvaras fredagen den 1 december, klockan 09.00, föreläsningssal Inge Schiöler, Medicinaregatan 11, Göteborg.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Linda Berg, leg. sjuksköterska, telefon: 031-773 60 21, 031-45 31 14, e-post: linda.berg@fhs.gu.se

Handledare:
Professor Ella Danielson, telefon: 031- 773 60 32, e-post: ella.danielson@fhs.gu.se

Per-Anders Hillgrens avhandling ”Ready-made-media-actions” handlar om lokal
produktion och användning av audiovisuella medier inom hälso- och sjukvården.
Han utforskar hur design och ny teknik kan användas för kunskapsspridning och
hur man kan få nya användare intresserade av tekniken.

Avhandlingen bygger på två praktikbaserade forskningsprojekt som Per-Anders
Hillgren varit med om att starta inom sjukvården. KLIV-projektet (Kontinuerligt
lärande inom vården) introducerades först vid intensivvårdsavdelningen på
Universitetssjukhuset i Malmö men har idag flera efterföljare runt om i landet.
I KLIV fick personalen lära sig att filma varandra när de till exempel använde
en svårhanterad maskin. Genom handdatorer kunde de sedan titta på filmerna och
lära sig olika praktiska moment. Resultatet blev en kunskapsöverföring som
annars är svår att åstadkomma.

– Personalen blev själv förvånad över hur bra de egenproducerade filmerna var.
Det var också tydligt att filmskapandet i sig hade en stor betydelse för
lärandet genom att det samlade olika kompetenser – sjuksköterskor,
undersköterskor och läkare – och ledde till viktiga diskussioner, säger
Per-Anders Hillgren.

Det andra projektet, Vardagslärande, handlar om hur man kan förbättra
kommunikationen mellan personal och patient. Projektet genomfördes tillsammans
med handkirurgiska kliniken i Malmö. Genom att till exempel filma ett läkarbesök
och samtalet mellan läkaren och patienten kunde patienten få med en cd-romskiva
hem. Dessutom gjordes ett experiment där läkare ritade och förklarade
röntgenbilder, en slags animation.

– Enligt personalen har många patienter svårt att komma ihåg det som sägs vid
ett läkarbesök. Genom våra enkla experiment och forskningsprojekt fick vi
otroligt positiv respons av patienterna. Filmerna användes på ett sätt som vi
inte förutsett, exempelvis visade patienterna dem för sina anhöriga. De använde
dem också för att jämföra hur väl de rehabiliterat sin skada, säger Per-Anders
Hillgren.

Han menar att Vardagslärande har stor utvecklingspotential, även om det på grund
av resursbrist inte kommit längre än till försöksstadiet. Erfarenheterna från
båda projekten kan dessutom vara intressanta även för organisationer och
verksamheter utanför sjukvården, säger Per-Anders Hillgren.

– Det finns idag en tro på att den nya tekniken ska leda till att kunskap och
erfarenheter kan standardiseras, paketeras och spridas mellan skilda sammanhang
över hela världen. De här projekten utgår från det motsatta – att det ibland är
det specifika, personliga och lokala som ska stå i förgrunden för att resultatet
ska bli det bästa. Kvaliteten här kommer från närheten mellan avsändaren och
mottagaren.

Per-Anders Hillgren försvarar sin avhandling klockan 13.00 fredagen den 24
november. Platsen är Hörsalen, Konst, kultur och kommunikation (K3),
Beijerskajen 8, Malmö.

Läs mer om avhandlingen och se exempel på filmer från projekten via länken nedan.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Per-Anders Hillgren på
telefon 0736 – 89 12 08 eller per-anders.hillgren@k3.mah.se

Att hantera sin verksamhet i projektform blir allt vanligare i flertalet företag. Riskhantering existerar idag i flertalet former och är ofta använt för att hantera osäkerhet i projekt. Dock finns en gemensam syn bland både akademiker och praktiker att dagens riskhantering inte lever upp till ställda förväntningar.

Det övergripande målet med Rolf Olssons (institutionen för innovation, design och produktutveckling)forskning är att förbättra hanteringen av risk och möjlighet inom en projektorganisation. Forskningen startar i det enskilda projektet, via projektportföljhantering och den strategiska länken till affärsverksamheten. Slutligen fokuserar denna forskning på möjligheter och ett projekts förmåga att realisera dessa.

Genom framtagande av fyra metoder, baserade på ett industriellt behov,
framkommer olika aspekter på hur effektiviteten i projektriskhantering
kan förbättras. Samtliga medlemmar bidrar och påverkar riskexponeringen samtidigt som hanteringen inte ses som en administrativ aktivitet. Projektledaren har en betydande roll för effektiviteten att hantera osäkerhet. Utifrån de utvecklade metoderna har Rolf nått fram till en kunskap i och
erfarenhet av hur projektriskhantering kan öka ett projekts förmåga att uppnå
satta mål och krav.

”Genom ett konsekvent användande av en riskhanteringsprocess kan en organisationskultur utvecklas som är mer förebyggande och proaktiv än tidigare”, menar Rolf Olsson vars disputation äger rum den 24 november, kl 13.00 i Filen, Eskilstuna.

Kontaktinformation
Rolf Olsson, institutionen för innovation, design och produktutveckling
Telefon: 021-317446 eller 070-6638775
E-post: rolf.olsson@mdh.se

− Jag har i mina studier funnit att styrmedlet privat-offentlig samverkan sprids med hjälp av olika argument till olika grupper, säger Adam Sandebring. De som förespråkar modellen använder gärna argument om en ökad styrförmåga när de adresserar statliga intressenter. När målgruppen är näringslivet använder de istället argumentet om ökat medbestämmande.

När de olika grupperingarna träffas har de därför mycket skilda förväntningar på vad samverkan ska resultera i. Detta medför att det är svårt att överhuvudtaget hålla ihop de arenor som skapats för ändamålet. För att nå resultat måste deltagarna fastställa vilka frågor som ska beröras, vilka deltagare som får besluta över verksamheten och hur resurser ska tillföras arenan osv.

Kontaktinformation
Adam Sandebring, institutionen för företagande och ledning
Tel: 08-668 61 01 / 070-747 34 30
E-post: adam.sandebring@hhs.se

Ett av de viktigaste målen för utlysningen är ökad internationalisering av forskningen. Grupperna som utses ska kunna fungera som ett nav i europeisk genusforskning. Det är Vetenskapsrådet hittills största satsning inom området genusforskning. Totalt fördelas 60 miljoner till dessa Centers of Gender Excellence.

Tio ansökningar från sex universitet inkom. Dessa ansökningar har granskats av några av de internationellt mest välrenommerade forskarna inom området.

Måndagen den 27 november fattas beslut om vilka grupper som får stöd. Direkt efter mötet presenterar några forskare ur den internationella bedömmargruppen vilka miljöer som får stöd vid en presskonferens på Vetenskapsrådet. Deltar gör gruppens ordförande, Professor Marian Simms, Political Studies Department, University of Otago, New Zealand och de två ledamöterna Professor Sara Arber, University of Surrey, Dept of Sociology, England och Professor Susan P Phillips, Queen’s University, Dept of Family Medicine, Canada.

Tid: 14.00, 27 november, 2006

Plats: Föreläsningssal Linné, Vetenskapsrådet, Regeringsgatan 56, Stockholm

Obs!
Anmälan till pressansvarig Annakarin Svenningsson, aks@vr.se, senast fredag 24 november

Mer information:
Frågor besvaras av: Vera Novakova, Forskningssekreterare, tfn: 08-546 44 147,
e-post: vera.novakova@vr.se

De sökande miljöerna är:
Gunilla Bjerén, Centre of gender excellence, Stockholms universitet

Maud Eduards, Politics and gender – at the national, European and global level, Stockholms universitet

Margaretha Fahlgren, Uppsala Centre for Gender Research: Nature/Culture Boundaries and Transgressive Encounters, Uppsala universitet

Ulla M Holm, Platform for contesting coceptualisation of ”doing gender and”… in Gender studies, Göteborgs universitet

Lisbeth Larsson, Renegotiating gender, archive lives, Göteborgs universitet

Britta Lundgren, Challenging gender – a research programme at Umeå advanced gender studies, Umeå universitet

Nina Lykke, Gendering EXcellence – GEXcel: towards a European Centre of Excellence in transnational and transdisciplinary studies of changing gender relations intersectionalities and embodiment Linköpings universitet

Ulf Mellström, Gender, science and technology. The development of a Centre for Gender Excellence in Science and Technology, Linköpings universitet

Karin Schenck-Gustafsson, Center of excellence in Gender Medicine, Karolinska Institutet

Tytti Soila, Women’s creative agency and public arenas in the cinema century, Stockholms universitet

Kontaktinformation
Anmälan till pressansvarig Annakarin Svenningsson, aks@vr.se, senast fredag 24 november

Mer information:
Frågor besvaras av: Vera Novakova, Forskningssekreterare, tfn: 08-546 44 147,
e-post: vera.novakova@vr.se

Människan har i alla tider försökt härma naturen. Ett fenomen som fascinerar är att levande organismer med stor noggrannhet kan känna igen molekyler, t.ex. när immunsystemets antikroppar ska skydda kroppen mot främmande ämnen. Att kunna tillverka syntetiska material som kan välja ut och binda till enbart en viss typ av molekyler är intressant – inte minst inom de medicinska vetenskaperna. Där kan sådana material användas vid kliniska analyser eller för att separera och rena biologiskt material.

Redan på fyrtiotalet framlades hypotesen att material med specifik igenkänningsförmåga borde kunna tillverkas på konstgjord väg. Sedan dess har man försökt syntetisera och förfina “molekylärt avtryckta polymerer” (MIP:s) med sådana egenskaper. Principen är enkel och går i korthet ut på att man tillverkar en tvärbunden polymer (härdplast), i närvaro av den förening som ska kännas igen. Föreningen fungerar som en “mall” och skapar ett hålrum, ett exakt tredimensionellt avtryck, i polymeren. Mallen tvättas bort och kvar i hålrummet finns en specifik bindningsförmåga. Svårigheten ligger i att hitta rätt förutsättningar för detta och att få materialen att fungera väl i lösningar som även innehåller vatten.

Julien Courtois har i sin avhandling arbetat inom EU-konsortiet “AquaMIP”. Syftet har varit att skapa bättre inbindningsegenskaper för MIP:s i vattenlösningar. Han har arbetat med att göra avtryck av flera läkemedelsmolekyler och har tillverkat sina MIP:s i mikroskala i kvartskapillärer – rör vars inre diameter motsvarar ett hårstrå. Processen består av tre steg; först har han ändrat kapillärens insida så att det porösa materialet kan fästa på dess yta. Därefter har han tillverkat en porös bärare och i ett sista steg har han täckt bäraren med ett tunt polymerlager med optimerade, specifika bindningsegenskaper. Han har sedan kartlagt materialen efter deras förmåga att binda in “mallmolekylerna”, samt med avseende på deras grundläggande fysikaliska och kemiska egenskaper. Materialen har sedan använts för att fånga in för analys i vätskebaserade separationssystem bland annat medel som används för lokalbedövning.

Julien Courtois är född 1979 i Besançon i Frankrike och påbörjade sina doktorandstudier vid Umeå universitet i februari 2003. Innan forskarstudierna har han hunnit med en civilingenjörsexamen i kemi vid École Nationale Supérieure de Chimie de Lille (ENSCL) i Lille (Nord), Frankrike, där ett diplomarbete i organisk kemi vid Universität Tübingen, Tyskland ingick.

Fredagen den 1:e december 2006 försvarar Julien Courtois, Kemiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Monolithic Separation Media Synthesized in Capillaries and their Applications for Molecularly Imprinted Networks. Disputationen äger rum kl 10.00 i hörsal KB3A9, KBC-huset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är Prof. Ruth Freitag, Process Biotechnology, Universität Bayreuth, Tyskland.

Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Julien Courtois
Telefon: 090-786 54 85
E-post: julien.courtois@chem.umu.se

När det demokratiska genombrottet skedde i Sverige för knappt 100 år sedan etablerades också vårt moderna partisystem.

Länge hade man betraktat politiska partier med ganska stor misstänksamhet, de ansågs som kotterier vilka istället för samhällsintresset befrämjade politisk splittring och mer eller mindre obskyra särintressen.

– Omständigheten kan tyckas paradoxal och är därmed vetenskapligt intressant eftersom det, undantaget socialdemokratin, finns väldigt lite av aktuell, historisk forskning kring framväxten av våra moderna politiska partier.
Det säger Martin Åberg, docent i historia vid Karlstads universitet.

I synnerhet gäller detta de olika liberala organisationer som växte fram under 1800-talet och frågan om hur dessa processer gestaltade sig på lokal och regional nivå.

Projektet kommer att undersöka de liberala partiorganisationernas rötter och framväxt med tyngdpunkt på utvecklingen i Värmland och Närke.

Detta är regioner som erbjuder rika möjligheter till intressanta jämförelser. Där finns både de av Selma Lagerlöf skarpt tecknade bruksmiljöerna med sin patriarkala herrgårdskultur, men också de socialt sett öppnare miljöer som skapades i samband med industrialismens genombrott i och omkring Örebro, som Hjalmar Bergmans Wadköping.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Martin Åberg, docent i historia, tel 0707 383 342, martin.aberg@kau.se

– I förskolan arbetar man utifrån en helhetssyn och genom att skapa ett sammanhang för barnen. På så sätt undervisar man inte ett ämne i taget, utan kommunicerar till exempel naturvetenskap, matematik, omvårdnad och svenska språket på samma gång, förklarar Susanne Thulin, universitetsadjunkt i pedagogik vid Högskolan.

1998 fick förskolan sin första läroplan, som innebar att förskollärarna numera även ska arbeta med olika innehållsaspekter som naturvetenskap, matematik, språkutveckling osv.

– Jag ville veta vad man gör av detta i förskolan och valde därför att studera hur man arbetar med naturvetenskap i förskolan, berättar Susanne om sin studie Vad händer med lärandets objekt? En studie av hur lärare och barn i förskolan kommunicerar naturvetenskapliga fenomen.

I videodokumentationer över samtal mellan lärare och barn har Susanne studerat vad de talar om och hur de pratar. Att studera innehållet i undervisningen för så små barn är ovanligt och Susannes resultat är därför unika.

Studien visar på ett rikt och nyanserat innehåll, men resultatet visar också att det innehåll som kommuniceras riskerar att anpassas till en lek-, omsorgs- och lärandekultur som kan bidra till att själva naturvetenskapen skyms.

– I förskolan arbetar man inte med uppdelad ämnesundervisning, som man gör i grundskolan. I förskolan har också barns personlighetsutveckling fått företräde framför barns kunskapsutveckling. Kanske kan man tala om att förskola och skola har olika bildningsideal, där förskolans handlar om ”Vem man ska bli”, medan man i grundskolan fokuserar på ”Vad man ska veta?”, säger Susanne.

Studien väcker frågor om hur lärare och barn i förskolan kan arbeta med ett innehåll utifrån rådande bildningsideal.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Susanne Thulin, adjunkt i pedagogik vid Högskolan Kristianstad, tel 044-203069, susanne.thulin@bet.hkr.se

Det finns en matematisk modell som kallas ”Latent semantic indexing” (LSI) och som används i en del söksystem. Principen är att man utifrån en stor dokumentsamling tar fram en metod att omvandla ord och dokument till vektorer. Dessa vektorer kan med enkel matematik jämföras så att man kan se vilka ord som är betydelsemässigt relaterade och även vilka dokument som handlar om liknande saker. Vid en typisk sökning så kan modellen användas direkt genom att omvandla sökfrågan till en vektor och därefter ta fram listan på dokument vars vektor ligger närmast sökfrågevektorn. Denna metod har visat sig förbättra kvaliteten på träffarna vid dokumentsökning.

Leif Grönqvists avhandling är en utredning om i vilken utsträckning LSI kan omformuleras till att även hantera flerordsuttryck. För att avgöra hur LSI påverkas av att lägga till flerordsuttryck, vilket är långt ifrån oproblematiskt, har Grönqvist gjort en stor mängd experiment med modeller anpassade på olika sätt. Under hela arbetet har han strävat efter att hålla så mycket som möjligt av systemet språkoberoende för att i framtiden möjliggöra sökning av dokument på alla tillgängliga språk.

Resultaten vad gäller förbättrad kvalitet på sökningar varierar men är övervägande bättre för modeller som även innehåller flerordsuttryck. Grönqvists undersökningar väcker också nya forskningsfrågor om hur man skall ta tillvara på informationen från flerordsuttryck i sökfrågor och dokument för att få bästa möjliga resultat. Arbetet har också lett fram till generella resurser användbara vid liknande utvärderingar, i form av en utvärderingsdatabas för svensk synonymtest, och nya utvärderingsmått för dokumentsökning.

Leif Grönqvist arbetar idag på ett företag i Göteborg som utvecklar en produkt för datavisualisering. Innan doktorandstudierna i Växjö 2001-2006 var han verksam vid Göteborgs universitet.

Avhandlingen ”Exploring Latent Semantic Vector Models Enriched With N-grams” försvaras den 29 november 2006, kl. 13:15 i sal Weber, Universitetsplatsen 1, Växjö universitet. Opponent är professor Helena Ahonen-Myka från Department of Computer Science, University of Helsinki.

Kontaktinformation
Ytterligare information
För mer information kontakta Leif Grönqvist, e-post: leif.gronqvist@gmail.com.

Beställ boken från Kerstin Brodén, Växjö University Press, 0470-70 82 67, e-post: vup@vxu.se

Måndag den 27 november kommer näringsminister och vice statsminister Maud Olofsson i egenskap som centerpartiets partiledare att överlämna donationen till Umeå universitets rektor Göran Sandberg.

Överlämnandet sker vid en presskonferens i Universitetsklubben klockan 12.30.

Universitetsklubben ligger i Universum, en trappa ovanför Aula Nordica, Umeå universitets campus. Media hälsas varmt välkomna!

Medverkande vid presskonferensen:
Näringsminister och vice statsminister Maud Olofsson, Umeå universitets rektor Göran Sandberg, professor Stig Wall, föreståndare för Umeå International School of Public Health.

Syftet med donationen är att förbättra förutsättningarna för ett ökat samarbete mellan forskningsinstitutioner och lärosäten i Sverige och i utvecklingsländer.

Donationen ska användas för forskningsstipendier till doktorander eller mastersstudenter från utvecklingsländer. Varje år disponerar UISPH en tiondel av summan, dvs. en miljon kr, för doktorand- och mastersstipendier samt handledningskostnader med mera.

Umeå International School of Public Health är den enda fullt utbyggda internationella utbildningen av sitt slag i landet och har sedan 1991 bedrivit masterutbildning i internationell hälsa.

Efter år 2000 har 11 doktorsavhandlingar försvarats av internationella studenter knutna till detta område, samtidigt som 21 nya internationella doktorandstudenter rekryterats.

Donationspengarna kommer från försäljning av ett antal centermärkta tidningar och donationen till UISPH är den första i en planerad serie. ?

Läs mer om Umeå International School of Public Health: http://www.umu.se/phmed/epidemi/

Kontaktinformation
Kontaktpersoner:
Göran Sandberg, rektor Umeå universitet, 0703-18 12 75
Presskontakt, Centerpartiet lokalt, Eric Bergner 070-6757330
Pressekreterare hos Maud Olofsson, Frank Nilsson 070-6902433