Omvårdnad är ett stort ämne inom sjuksköterskeutbildningen. Som forskningsämne är det relativt ungt, inordnat under paraplybegreppet vårdvetenskap. Någon exakt definition av ämnet finns inte, men det handlar i vid bemärkelse om att främja hälsa och att studera reaktioner på hälsa och sjukdom.
Olle Söderhamn som nu blivit högskolans första omvårdnadsprofessor har intresserat sig för egenvård, särskilt bland de äldre. Han doktorerade 1998 och blev docent 2003, båda gångerna på Linköpings universitet. För närvarande arbetar han tillsammans med flera andra forskare på Högskolan Väst i projektet ”Hälsa och egenvård hos vissa grupper”. Syftet är att studera fenomenet egenvård för personer med hjärt- och kärlsjukdom, testikelcancer eller multipel skleros för att öka deras hälsa och välbefinnande och i förlängningen bidra till en bättre vård.
I grunden är Olle Söderhamn sjuksköterska. Han sadlade om till vårdlärare för att ha större möjligheter att påverka vården och utbildningen av sjuksköterskor. Till dåvarande Vårdhögskolan i Vänersborg kom han 1989 och har sedan dess både arbetat som lärare och forskare och haft administrativa uppdrag som prefekt och ordförande för högskolans Grundutbildnings- och forskningsnämnd.
Det har alltid varit viktigt för honom att få tid till sin egen forskning.
– För mig är forskningen en livlina och något jag ständigt längtar efter. Det ger en kick att känna att en tanke bär- om så bara en kort stund – eller att möta kolleger som är besjälade av sina arbetsuppgifter, säger han.
Att nu vid 55 års ålder kunna titulera sig professor är något han tar med ro. Det som drivit honom har varit viljan att lära sig något nytt och att hjälpa sina medmänniskor.
Kontaktinformation
För mer information kontakta: Professor Olle Söderhamn, tel 0521-157 83, olle.soderhamn@hv.se
Ämnet Datavetenskap vid Karlstads universitet har tilldelats 2,5 miljoner kronor för att bidra med forskning kring utvecklingen av kommande trådlösa kommunikationssystem. Karlstad ingår i det internationella EU-projektet Daidalos, tillsammans med ett fyrtiotal andra aktörer.
– Dagens 3G-system klarar inte av att hantera den teknik som redan finns tillgänglig på marknaden. Nästa generations system kommer att erbjuda mycket högre kapacitet samt mer flexibla och personligt anpassade tjänster, säger Andreas Kassler, docent vid Karlstads universitet.
De nya systemen kommer att integrera mobiltelefoni och trådlösa nätverk, vilket gör att användarna kommer att uppfatta det som ett och samma nätverk.
– Den nya tekniken kommer inte bara att kunna erbjuda snabbare nedladdning av musik och filmer, utan det blir också mer dynamiskt och kan känna av olika nätverk som finns i din närhet. Beroende på vad du vill göra med din mobiltelefon väljs det bästa nätverket för stunden. Systemet lär sig dina behov och kan automatiskt erbjuda olika kommunikationsprofiler kopplade till din identitet beroende på sammanhang. I hemmet vill du kanske ha nyheter och film, i bilen musik och på kontoret videokonferens, säger Andreas Kassler.
En intressant skillnad mot dagens teknik är att vi i vissa fall kan komma att kommunicera gratis. När allt mer kommunikationsutrustning i framtiden har egna sändare och mottagare blir operatörernas infrastruktur ibland överflödig. Du kan då kommunicera direkt med den du vill nå utan att behöva använda en operatörs nätverk som det är idag, förmodligen utan att det kostar dig något.
En prototyp av 4G-systemet planeras till slutet av 2007. Förkortningen Daidalos står för Designing advanced network interfaces for the delivery and administration of location independent, optimised personal services. Projektet är en del av EU:s 6:e ramprogram.
Kontaktinformation
Karlstads universitet
Andreas Kassler (engelskspråkig), telefon 054-700 21 68, e-post Andreas.Kassler@kau.se
Johan Eklund, telefon 054-700 19 54, 070-302 88 89, e-post Johan.Eklund@kau.se
Mänskliga aktiviteter, som till exempel ökad gödsling, har gjort att mängden lättillgängligt kväve i naturen ökat kraftigt. Eftersom kväve är ett näringsämne kan stora mängder leda till övergödning, vilket i sin tur leder till algblomning och döda havsbottnar. För tio år sedan började de flesta svenska reningsverk rena sitt avloppsvatten från kväve, vilket sker med hjälp av olika grupper av mikroorganismer.
Eftersom reningen sker genom biologiska processer är den svårare att kontrollera än kemiska vattenbehandlingar. Studier har också visat att många olika populationer av bakterier kan vara inblandande i processen. Pär Lydmark från Göteborgs universitet har studerat hur sammansättningen av dessa populationer utvecklas i olika miljöer och hur de påverkas av faktorer i sin omgivning. Han visar bland annat att ammoniumkoncentrationen är avgörande för mängden bakterier av den särskilda typen N. europaea, som bland annat hittades i Ryaverket i Göteborg. De lever mycket nära sin undre toleransnivå för ammonium i de koncentrationer som finns i Ryaverkets avloppsvatten. Men när dessa bakterier, efter perioder i dvala, väl får tillgång till ammonium sätter de snabbt igång nitrifikationsprocessen.
Försök visade också att de ammoniumoxiderande bakterierna snabbt kunde ändra egenskaper från ett lågaktivt till ett högaktivt stadie, när de yttre förutsättningarna ändrades. Det vill säga när de antingen svältes eller fick tillgång till mycket ammonium . Fick bakterierna pulser med ammonium tre dagar i veckan räckte det för att hålla processen igång på samma sätt som om man tillsatt ammonium konstant, medan en gång i veckan var för lite. Dessa värden kan vara av stor betydelse för utformningen av processcheman på reningsverk för att upprätthålla en stabil nitrifikation.
Tvärtemot vad man kanske kunde tro visar Pär Lydmark i sin avhandling att de populationer som konstant fått mest näring i form av ammonium inte är de som har visat de högsta nitrifikationshastigheterna. Högst hastighet fanns istället i de delar av systemet där koncentrationen av ammonium varierade. Troligen beror det på att de som fått mycket näring konstant vuxit till sig i en tjockare biofilm, det vill säga en yta med en stor mängd bakterier, än de populationerna som upplevt varierande ammoniumtillgång. Den tjocka biofilmen gör att bakterierna i undre delen av filmen inte kommer åt näringen. Dessutom kan bakterierna som upplevt varierande ammoniumtillgång tänkas vara bättre förberedda på att ta hand om mycket ammonium när det väl kommer.
Resultaten visar därmed att reningsverk troligtvis skulle försöka konstruera ett reningssystem som gör att alla ingående bakterier får uppleva varierande ammoniumkoncentrationer hela tiden, för att få en förbättrad kväverening.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Pär Lydmark
Institutionen för cell- och molekylärbiologi
Tel: 0703-940121
E-post: par.lydmark@kustobsar.se
Handledare: Malte Hermansson, tel: 031-773 2574
Avhandlingen har titeln: “Population dynamics of nitrifying bacteria in biological wastewater treatment”. Disputationen har ägt rum.
En vecka före avsparken av VM 2006 hölls en workshop om ekonomiska och psykologiska aspekter kring fotboll i tyska Mannheim. Denna workshop organiserades av forskare vid Handelshögskolan i Stockholm, City University i London och universitetet i Mannheim. På workshopen diskuterades olika spörsmål om världens mest populära sport. Bland annat behandlades fenomen som anknyter till själva spelet på planen och företeelser utanför planen. Några av workshopens slutsatser var:
• Domare tenderar att favorisera hemmalaget genom att lägga på betydligt mer extratid när hemmalaget ligger under. Denna tendens har dock sällan någon avgörande påverkan på matchens slutsresultat.
• Tre allmänt utbredda uppfattningar om själva spelet påvisades vara osanna: (1) Det finns inga belägg för att ”heta” spelare som tidigare har gjort mål även kommer att göra så i nästkommande matcher. (2) Ett mål som görs i slutet av första halvlek är inte mer avgörande än ett mål som görs tidigare i denna halvlek. (3) Lag som precis har gjort mål är inte mer känsliga för att släppa in mål än vid andra tillfällen under en match.
• Holländaren Neeskens innovativa straffspark från 1974 revolutionerade konsten att lägga straffar på så sätt att det blev mer komplicerat att skjuta och rädda dem med påföljden att fler straffar blir mål.
• Stöd från fansen har betydelse, vilket tar sig i uttryck i att dels hemmalaget tar hem omkring 60 procent av totalt antal poäng under en säsong, dels i att fler straffar missas när hemmalagets straffskyttar möter den del av arenan där dess supportrar finns.
• Avskedandet av tränare har ingen större effekt på ett lags prestation förutom en liten men övergående tendens till fler segrar på hemmaplan. Däremot blidkas lagets supportrar.
• Experters prognoser av matcher i fotbolls-VM är inte mer träffsäkra än dem som genereras genom att utgå från världsranking, maratontabell och odds. I allmänhet lyckas de tippa cirka 50 procent rätt. Experters och amatörers prognoser av utgången av VM 2006 var i stort sett identiska.
• Bookmakers är oerhört skickliga och precisa när det gäller att bedöma odds för olika utfall av matcher i fotbolls-VM. Detta innebär begränsade möjligheter att konsekvent tjäna pengar på att utnyttja brister från spelbolagen.
• Länder med många landslagsspelare aktiva i utländska ligor och som importerar fåtalet utländska spelare till den egna ligan anses ha bäst möjlighet att vinna årets fotbolls-VM. Exempel på sådana länder är Holland, Tjeckien och Frankrike.
Slutsatserna från workshopen erbjuder nya perspektiv till att betrakta fotboll och kommentera VM 2006. Rapporterna och föredragen som presenterades på workshopens kommer småningom att publiceras i en bok.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Dr. Patric Andersson, Handelshögskolan i Stockholm
Tel. 08-736 9576
E-post: patric.andersson@hhs.se
Prof. Peter Ayton, City University i London
E-post: p.ayton@city.ac.uk
Dr. Carsten Schmidt, University of Mannheim
Tel. +49 621 181 3447
E-post: cschmidt@sfb504.uni-mannheim.de
Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demens. Varje år drabbas 7500 svenskar. Man räknar med att 3 % av alla över 65 år har senil demens av alzheimertyp.
Hos en patient med Alzheimers sjukdom bildas en beläggning i hjärnan som kallas plack och som gör att nervcellernas förmåga att kommunicera med varandra störs. Beläggningen består av ett protein som kallas beta-amyloid. Många hjärnforskare anser att plackbildningen är orsaken bakom Alzheimers sjukdom.
– Det är en allmänt vedertagen uppfattning att en ökad produktion och anhopning av beta-amyloid är det som sätter igång hela sjukdomsprocessen, säger Kina Höglund.
Tidigare studier har visat att en medelålders människa med höga kolesterolvärden löper större risk att senare i livet utveckla demens. Andra studier på djur har visat att det produceras mer beta-amyloid i djurets hjärna om det har höga kolesterolvärden. Men detta enkla samband mellan kolesterol och produktionen av beta-amyloid tycks inte finnas i människans hjärna.
– Trots att patienterna i vår studie fick kolesterolsänkande läkemedel påverkades inte produktionen av beta-amyloid. Det tycks alltså inte finns någon direkt koppling mellan kolesterol, beta-amyloid och Alzheimers sjukdom, säger Kina Höglund.
I den nya studien fick ett tjugotal patienter med Alzheimers sjukdom en medicin som ingår i läkemedelsgruppen statiner. Dessa läkemedel har en kolesterolsänkande effekt. Tidigare studier har visat att statiner kan minska risken för Alzheimers sjukdom med uppemot 70 %.
– Statinerna har en tydlig positiv verkan men det tycks inte vara läkemedlets kolesterolsänkande egenskaper som är bra mot Alzheimers sjukdom. Jag tror att det snarare är statinernas antiinflammatoriska effekt som skyddar mot sjukdomen, säger Kina Höglund.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, avdelningen för psykiatri och neurokemi
Avhandlingens titel: Statin treatment and ß-Amyloid Production in Patients with Alzheimer’s Disease
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Kina Höglund, telefon: 031-343 24 41, 076-307 49 75, e-post: kina.hoglund@neuro.gu.se
Handledare:
Professor Kaj Blennow, telefon: 031- 343 17 91, e-post: kaj.blennow@neuro.gu.se
– KTH ser väldigt positivt på den här alliansen – det blir ingenjörsvetenskapens nya Göta Kanal-projekt som länkar samman Stockholm, Jönköping via Vättern och Göteborg, säger Anders Flodström.
De små och medelstora tillverkningsföretagen har stor betydelse för svensk ekonomi men står inför betydande utmaningar på en alltmer globaliserad marknad. Tillgång till ny kompetens och nära samarbete med internationellt konkurrenskraftiga forskningsprojekt inom produktion och produktframtagning är en nyckel till framgång. De tre lärosätenas satsning har starkt stöd från Teknikföretagen, IF Metall och Vinnova.
– Alliansen kommer att ge Sverige en internationell spetskompetens inom produktutveckling och produktionsteknisk forskning riktad såväl mot små och medelstora företag som större företag, säger KTHs rektor Anders Flodström.
Jönköpings Tekniska Högskola, som startar genom en ombildning av Ingenjörshögskolan vid Högskolan i Jönköping vid årsskiftet 2006/2007, ska bli ett nationellt centrum för forskning inom industriell produktframtagning för små och medelstora företag. Utbildningsnivån garanteras genom ett långsiktigt samarbete med KTH och Chalmers inom forskning, forskarutbildning och i utvecklingen av masterutbildningar.
Kontaktinformation
Mer information
Anders Flodström, rektor KTH, 08-790 7001, rektor@kth.se
I fokus står olika aktörer som bor i, verkar på och besöker platsen Grythyttan. Det framgår att platsen präglats av kommersialiseringens utbredning i samhället och av medvetna satsningar i Hällefors kommun på profilerna måltid, design och teknik. Profilerna, och framförallt måltidsprofilen i Grythyttan, har varit framgångsrika, men också väckt uppmärksamhet och blandade känslor. Den bild som framträtt är att platsen Grythyttan är tudelad. Den ena sidan är präglad av besöksnäring, måltidsprofil och kommersiella intressen, medan den andra sidan är präglad av Bergslagens historia och kulturarv, en lokalt förankrad identitet.
Måltidsprofilen känner sig lokalbefolkningen till stor del stolta över men inte delaktiga i. Det är också få som verkligen satt sin fot inne på det omtalade Måltidens Hus. Det har också framkommit uttalanden om att ”
när turisterna kommer får man inte plats. De går mitt i vägen och flyttar sig inte. De är överklassen.”
Besökarna i Grythyttan är generellt intresserade av kultur och kulturarv, men för Grythyttebesöket har det inte haft någon specifik betydelse. Resultatet visar att det historisk-geografiska perspektivet inte har haft betydelse för besökarnas upplevelse av platsen. I fallet Grythyttan kommer besökare med främsta anledning att besöka Måltidens Hus, Gästgiveriet och med en förhoppning om att få en skymt av Carl-Jan Granqvist.
I avhandlingen ”Plats för kulturarv och turism. Grythyttan – en fallstudie av upplevelser, värderingar och intressen” som läggs fram den 2 juni vid Karlstads universitet tar kulturgeografen Lotta Braunerhielm fasta på det ökade intresset för kommersialisering av platser och kulturarv.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Lotta Braunerhielm, tfn 054 700 2198, Lotta.Braunerhielm@kau.se
Ribonukleotidreduktas (RNR) är ett nyckelenzym som deltar när en levande cell ska framställa nytt DNA, antingen för DNA-reparation eller för celldelning. RNR finns hos alla organismer som har DNA som sitt genetiska material och det finns ingen annan utväg för en organism att skräddarsy byggstenarna för DNA än att använda detta enzym.
Sedan tidigare var det känt att det finns olika former av enzymet, beroende på till exempel om organismen lever med eller utan syre i sin omgivning. Enzymmekanismen är komplicerad och gör bruk av både metalljoner och fria radikaler, som transporterar och lagrar udda elektroner. I det RNR-enzym som högre organismer (till exempel människan) är beroende av, är metallen järn och den fria radikalen lagras på en speciell plats i enzymet, på aminosyran tyrosin. Liknande RNR-enzymer som hos människan finns även hos ett flertal bakterier, till exempel hos E. Coli, vår vanliga tarmbakterie.
Chlamydia-bakterien är en intracellulär parasit, som endast kan leva inuti sin värdcell. Den är en viktig sjukdomsalstrare, bland annat för sexuellt överförbara infektioner hos människan. Chlamydias RNR-enzym är på många sätt lika som dess värdcells, men med en viktig skillnad. I PNAS-artikeln rapporterar forskargruppen att Chlamydia-RNR saknar den viktiga fria radikalen på tyrosin – i stället tar järnjonerna över rollen som lagringsplats och transportör av de udda elektronerna. Kanske har evolutionen ändrat på enzymmekanismen för att göra bakterien mer motståndskraftig mot värdcellens försvar menar forskargruppen.
– Detta är en viktig grundvetenskaplig upptäckt som ändrar på vår bild av hur RNR-enzymet fungerar. Upptäckten kan också ha betydelse för våra möjligheter att hitta nya sätt att slå ut Chlamydia-enzymet utan att förstöra värdcellens enzym, vilket vore ett mycket effektivt sätt att stoppa en Chlamydia-infektion, säger professor Astrid Gräslund.
Artikeln Chlamydial ribonucleotide reductase: Tyrosyl radical function in catalysis replaced by the FeIII-FeIV cluster” är publicerad i PNAS (Early Edition) den 15 juni, www.pnas.org.
Artikelförfattare: Astrid Gräslund, Nina Voevodskaya; Ana Julia Narvaez, Institutionen för biokemi och biofysik, Eduard Torrents, Institutionen för molekylärbiologi och funktionsgenomik, Stockholms universitet; Vladimir Domkin, Lars Thelander, Umeå universitet.
Ytterligare information
Professor Astrid Gräslund, Institutionen för biokemi och biofysik, tfn 08-16 24 50, e-post astrid.graslund@dbb.su.se
Avhandlingen bekräftar att fettcellerna släpper ut flera olika signalämnen som kroppen i vanliga fall bildar vid inflammation och som ökar risken för åderförkalkning och diabetes.
Studierna har genomförts med hjälp av DNA microarray. Det är en teknik som gör det möjligt att studera en stor mängd gener samtidigt.
Fettceller kan variera väldigt mycket i storlek: de största kan vara 15 gånger större än de minsta. Analyserna av fettcellerna visar att det finns gener som är mer aktiva i större fettceller än i mindre. Generna i större fettceller verkar bland annat bilda mer av proteinet Serum amyloid A (SAA). Detta är ett av de inflammatoriska ämnena som ökar risken för hjärtkärlsjukdom.
– Personer med fetma har förhöjda nivåer av SAA, och nivåerna minskar vid viktnedgång. Olika personer som väger lika mycket kan ha få stora fettceller eller många små fettceller, säger Jenny Palming.
Tidigare har det varit svårt att separera fettceller av olika storlek, men med hjälp av en nyutvecklad metod har forskarna nu bättre kunnat jämföra olika stora fettceller från ett och samma prov.
– Eftersom cellerna kom från samma biopsi har de utsatts för samma omgivningsfaktorer som till exempel hormonnivåer, säger Jenny Palming.
I fettvävnaden finns också gener som styr produktionen av vissa antikroppar, så kallade immunoglobiner. Studien visar att generna i fettvävnaden runt bukens inre organ hade ett starkare uttryck än generna i fettcellerna i underhudsfettet på magen.
– Det var flera gener som hade en betydligt högre aktivitet i det så kallade viscerala fettet inne i buken. Där fanns det också fler av den celltyp som producerar immunoglobuliner, säger Jenny Palming.
Immunoglobulinerna kan göra att fettcellerna lagrar mer fett och det kan i sin tur bidra till bukfetma, men exakt hur det går till är inte klarlagt.
Avhandlingen visar att nivåerna av de inflammatoriska ämnena minskade när de överviktiga i studien gick ner i vikt.
– Våra resultat pekar ytterligare på att dessa ämnen bildas i fettvävnaden och att de förhöjda nivåer som ses hos många feta härrör från fettvävnaden, säger Jenny Palming.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för metabolism och kardiovaskulär forskning
Avhandlingens titel: Human adipose tissue – genes predominantly expressed in the visceral depot and in the hypertrohic adipocytes
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Jenny Palming, fil. mag, telefon: 031-342 67 36, 073-368 90 55, e-post: jenny.palming@medic.gu.se
Handledare:
Docent Malin Lönn, telefon: 031- 342 16 43, e-post: malin.lonn@medic.gu.se
– Förmåga till framgångsrik produktinnovation är grundläggande för vår konkurrensförmåga. Med denna professur stärker vi kunskapsområdet, kommenterar industrimannen Carl Bennet sitt beslut att stödja KTHs satsning.
Carl Bennet, som står bakom professuren i Produktinnovationsteknik, vet vad han talar om. Som ägare och företagsledare har han med ett långsiktigt perspektiv utvecklat den världsledande medicinteknikkoncernen Getinge och den grafiska koncernen Elanders. Han har alltid betonat vikten av att svensk industri verkar i en stark kunskapsmiljö för att utveckla sin verksamhet.
Professuren i Produkt- och tjänstedesign stöds av Bicky Chakraborty. Han har byggt upp Elite Hotels, som med arton hotell samt åtskilliga restauranger och pubar nu är den största svenskägda hotellkedjan.
– Genom åren har jag lärt mig att en bra serviceupplevelse består av rätt mix mjuka och hårda värden. En professur i Produkt- och tjänstedesign kommer att förstärka vår kunskap inom detta område, till gagn för morgondagens tjänsteproducenter och konsumenter, säger han.
De två nya professurerna och en vidareutbildning för civilingenjörer i innovation är viktiga steg för att göra KTH till centrum för en nationell satsning på innovativ produkt- och affärsutveckling inom PIE-p (Product Innovation Engineering Program). Flera andra högskolor deltar i detta samarbete; Lunds Tekniska Högskola, Högskolan i Jönköping och Designhögskolan vid Umeå Universitet är initiala partners. KTH kommer att stå som värduniversitet och sammanhållande länk.
– Målet är att skapa en långsiktig innovationsförmåga i Sverige. Det är en systemförändring vi talar om, ett strategiskt arbete för att sätta fokus på och utveckla förmågan att skapa innovativa produkter och tjänster i hela systemet – utbildning, praktik och forskning, säger Margareta Norell Bergendahl, prorektor på KTH och initiativtagare till satsningen på ”Innovation Engineering”.
Hon talar om en offensiv nationell satsning för att möta den globala konkurrensen och vända den till Sveriges fördel. Arbetet kommer att ske i nära samverkan med näringslivet och det omgivande samhället. De två professurerna är en signal om hur viktigt människor med stor kunskap inom området anser att innovationsteknik är som drivkraft för utvecklingen.
– Vi är oerhört glada för den möjlighet de här båda nya professurerna ger att långsiktigt fördjupa kunskaperna inom området både när det gäller forskning och utbildning, säger Margareta Norell Bergendahl.
Bicky Chakraborty kom till Stockholm från Calcutta i 20-årsåldern och kom till hotellbranschen mest av en slump när han som student tillsammans med andra startade ett sommarhotell genom att hyra ut tomma studentrum. I brist på kapital blev hans specialitet så småningom att rusta upp gamla nedgångna stadshotell – en enkel och genial idé som burit frukt i form av Elite Hotels.
Carl Bennet betonar ofta värdet av att ta tillvara den kunskap som finns inom företagen. Som ordförande för IVAs och Nuteks projekt Framtidens Näringsliv har han nyligen presenterat förslag på åtgärder för framgångsrik utveckling. Ett av förslagen tar upp tjänstesektorns förmåga att konkurrera och expandera i utlandet som en viktig förutsättning för Sveriges ekonomiska tillväxt i framtiden.
Kontaktinformation
Mer information
Anders Flodström, rektor KTH, 08-790 7001, rektor@kth.se
Traditionellt betraktas dinoflagellater som encelliga marina alger. I själva verket är de varken djur eller växter. Vissa av dem kan äta andra organismer, andra får – i likhet med växter – sin energi genom fotosyntes och vissa har båda dessa egenskaper. Den kunskap som finns om dagens dinoflagellater gör att de även kan användas som indikatorer för forntidens dinoflagellater. Många av dem har i sin livscykel en fas där de kapslar in sig: dinoflagellate cystor eller dinocyster. De här dinocystorna går att hitta i många marina sediment. Genom att jämföra sammansättningen av dinocyster i olika prover kan vi se ändringar av ekologiska förhållanden och därmed klimatförändringar.
För 34 miljoner år sedan skedde den största klimatövergången sedan dinosaurierna dog ut. På kort tid sjönk genomsnittsårstemperaturen med sex grader Celcius. Caroline van Mourik har undersökt den mikrofossila sammansättningen i 30-40 miljoner år gamla sediment från Atlanten och i de italienska Apenninerna. Speciellt analyserna av sediment från Massignanosektionen i Apenninerna har varit viktig eftersom det är en nyckelsektion som åskådliggör övergången mellan de geologiska epokerna eocen och oligocen. Massignano är en så kallad ”stratotypsektion”. Det är en sektion av bergarter som utgör referens för ett speciellt geologiskt tidsavsnitt och som andra sektioner i världen jämförs med. Just i nivån där gränsen finns sitter en ”gyllene spik”.
Problemen med Massignanosektionen är att det fanns väldigt lite tidigt oligocent sediment och att inte den hela stora temperaturövergången ingår i sektionen. Caroline van Mourik korrelerade en mycket nära tagen borrkärna till sektionen och konstruerade en sammansatt sektion som blev drygt en miljon år äldre. Den nya sektionen möjliggjorde klimatforskning i det viktiga klimatövergångsintervallet, från den varma ”växthusvärlden” till den kalla ”ishusvärlden”, med varaktiga istäcken.
Genom att dela in dinocysterna i olika temperaturgrupper kunde forskarna se en cyklicitet på 100 000 och 400 000 år i sedimenten. Även mindre cykler på 54 000 och 41 000 år framkom. Dessa cykler är relaterade till kända variationer av solinstrålning. De hundratusenåriga cyklerna beror på utdragenheten av jordens ellips kring solen och de kortare cyklerna på lutningen av jordens snedställda axel.
Sedan tidigare vet man att växthusgaserna minskade under den eocena epoken. Avhandlingen bekräftar idén att solinstrålningscyklerna utlöste den snabba temperaturnedgången och bland annat möjliggjorde formationen av varaktiga istäcken på jorden.
Kontaktinformation
För ytterligare information:
Caroline van Mourik, tfn: 08-674 75 95, mobil 0704-712 209 e-post Caroline.vanMourik@geo.su.se
För porträttbilder kontakta:
Maria Erlandsson, pressekreterare Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se
Den förarlösa Besten kan tillsammans med två bemannade skotare vara framtidens avverkningskoncept. Skotarna fungerar som kurirer till Besten, som manövreras av skotarförarna med hjälp av fjärrstyrning. ”Bestenkonceptet” testas just nu på prototypstadiet och resultaten är lovande både när det gäller prestation och kostnad, anser Isabelle Bergkvist, forskare på Skogforsk.
– Ett tekniskt genombrott för skogsbruket, menar Isabelle Bergkvist. Avverkningskostnaden kan sänkas med drygt 15 procent jämfört med ett traditionellt tvåmaskinsystem. Orsaken är bland annat enklare och billigare maskiner, direktlastning på skotaren och att bränsleförbrukningen blir 20-40 procent lägre.
Skogforsks resultat visar att det förarlösa konceptet lönar sig i grov skog och vid terrängtransportavstånd upp till ca 600 meter. Därefter blir väntetiderna för avverkningsenheten så pass långa att ett traditionellt skördar- skotarsystem lönar sig bättre.
Isabelle Bergkvist lyfter även fram andra fördelar med konceptet:
– Virket lastas direkt på skotaren, så det smutsas inte ner eller blir bortglömt. Ledtiderna blir också kortare, eftersom allt virke ligger vid bilvägen när avverkningen är klar. Och när avverkningen styrs från skotaren blir förarmiljön tystare och skotarföraren får mer arbetsväxling.
Bestensystemet hävdar sig alltså väl redan på prototypstadiet men behöver utvärderas ytterligare, bland annat när det gäller prestationen i klenare skog och möjligheten att hantera flera virkessortiment.
Se filmen om Besten på vår webb! http://www.skogforsk.se/press
Kontaktinformation
Isabelle Bergkvist, Skogforsk. Tel: 0705-58 85 87
Malin von Essen, pressansvarig. Tel: 018-18 85 76, 0706-30 68 67
E-inclusion har hög prioritet hos EU:s nuvarande ordförandeland, Österrike. Därför arrangerades en konferens för EU:s IT-ministrar med temat E-delaktighet den 11-13 juni. Ministermötet avslutades med en deklaration om åtgärder för att minska IT-klyftan i Europa. År 2010 är det meningen att det digitala gapet ska ha reducerats till hälften.
– Det handlar om att göra datorer och internet tillgängliga för alla och då även äldre, kvinnor, de som bor på glesbygden, är handikappade eller har dålig ekonomi, berättar Lennart Magnusson, forskare och projektledare för ACTION.
Tillsammans med Elizabeth Hanson fanns han på plats i Riga för att diskutera nya utmaningar och hur framtidens anhörigstöd kan se ut.
– En allt större åldrande befolkningen i Europa och att fler har flyttat från glesbygden, gör att ACTION väcker stort intresse, fortsätter han.
Höjer livskvalitén
Via ACTION, som är en informations- och kommunikationsbaserad stödtjänst, får äldre och deras anhörigvårdare ett mer självständigt liv med högre livskvalitet samtidigt som kommunen sparar pengar. Med vid konferensen var också Hans Kjelleryd, affärsutvecklare vid Telia med ansvar för området vård och omsorg. Sedan 2004 är Telia samarbetsparter med ACTION, Högskolan i Borås och ansvariga för marknadsföring av ACTION. Idag finns ACTION-tjänsten i det ordinarie hemtjänstutbudet i Borås Stad och Marks kommun och ytterligare sex kommuner startar pilotprojekt under hösten. IT-tekniken för helt enkelt människor närmare varandra.
Ett åldrande Europa
Bakgrunden till konferensen och deklarationen är att trots att internet bör vara var mans tillgång, så är det fortfarande inte så i realiteten. 57 procent av EU:s befolkning använder exempelvis inte internet regelbundet, bara 10 procent av personer över 65 år använder internet över huvud taget. Blott 24 procent av de lågutbildade surfar regelbundet, vilket kan jämföras med 74 procent av de högutbildade.
– Men kanske är det mest anmärkningsvärda att endast 3 procent av alla webbplatser uppfyller minimikraven för att vara handikappanpassade, förklarar Lennart Magnusson.
Det ska då tilläggas att 15 procent av Europas befolkning har ett handikapp. Så här finns en hel del att göra.
– Att göra sin webbplats mer tillgänglig kan vara en enorm vinst för ett företag, därför investerar också industrin mycket pengar i det just nu, berättar Elizabeth Hanson. Ett bra exempel är den stora ”supermarketkedjan” Tesco i England som nyligen investerade 50.000 pund i att göra sin webbsida mera användarvänlig och de har redan ökat sin vinst med 2 miljoner pund genom ökade köp ”on-line”.
Minskad korruption
På Rigakonferensen berättade bland annat Ina Gudele, lettisk näringsminister med specialisering mot elektronik att IT och internet, att hon ser internet som ett viktigt medel i kampen om att minska korruptionen. En bieffekt som man kanske inte hade tänkt på i I-länderna. Att betala in exempelvis räkningar på nätet gör att kunden kan kommunicera direkt med försäljaren och ”dyra” mellanhänder försvinner.
Endast två svenska utställare var inbjudna till konferensen. Förutom ACTION fanns ett forskningsprojekt från KTH på plats bland de 23 utställarna som ställde ut i anslutning till konferensen.
– Vi var med för att berätta om hur vi med IT stödjer äldre och deras anhöriga. Jag kan tänka mig att i framtiden kommer stödet till äldre och anhörigvårdare att utvecklas ytterligare. IT gör det möjligt för arbetande anhörigvårdare att stödja och hålla kontakt med sina nära och vård- och omsorgspersonal på distans och på tider som passar dem, säger Lennart Magnusson.
Kontaktinformation
Lennart Magnusson, projektledare ACTION
tfn: 033-4354796
e-post: lennart.magnusson@hb.se
VTI, har i samarbete med Lunds universitet, på uppdrag av Banverket, undersökt hur mycket inandningsbara partiklar som sprids från järnvägstrafik. Partiklarna uppkommer i första hand vid inbromsning samt vid slitage av hjul och räl.
Partiklar är skadliga att andas in men studien visar att halterna på järnvägsstationer ovan jord inte överskrider den norm som finns för luftkvalitet, 50 mikrogram per kubikmeter. Dygnsmedelvärdet av inandningsbara partiklar varierar mellan 19 och 25 mikrogram per kubikmeter på de undersökta stationerna. På dessa stationer, ovan jord, ventileras partiklarna bort ganska effektivt varför högre koncentrationer endast uppstår under mycket korta tidsperioder.
Dygnsmedelkoncentrationen på perrongerna i de underjordiska stationerna är däremot betydligt högre, men dagens miljökvalitetsnorm gäller inte i tunnlar. På stationerna under Arlanda flygplats, Arlanda C, som trafikeras av fjärrtåg och Arlanda S, som trafikeras av pendeltåget mellan Arlanda och Stockholm är dygnsmedelvärdet 237 respektive 88 mikrogram per kubikmeter.
– Även om miljökvalitetsnormen inte gäller i tunnlar finns all anledning att tillämpa försiktighetsprincipen och försöka minimera partikelhalterna på stationer i tunnlar. Då resultaten så entydigt pekar ut tågtrafiken som källa till partiklarna, bör möjliga åtgärder kunna beröra såväl materialval och teknik som ventilation och körmönster, säger Mats Gustafsson, som ansvarat för studien på VTI.
På Banverket tar man rapporten på stort allvar. Det är positivt att miljökvalitetsnormen inte överskrids på järnvägsstationer ovan jord. Vad gäller halterna på stationer i tunnlar så vet vi i dagsläget för lite om hälsoeffekterna av att vistas kortare perioder i järnvägstunnlar. Banverket tar självklart sitt miljöansvar och går vidare med forskning runt detta, säger Banverkets miljöchef Sören Dahlén.
Resultatet av VTI-studien ska följas av ett treårigt forskningsprojekt där Karolinska Institutet ska studera hälsoeffekter av järnvägspartiklar.
I tunnelmiljöerna på Arlanda finns ett tydligt dygns- och veckomönster för partikelhalten som har ett påtagligt samband med tågtrafiken. Ombord på tåg under färd är partikelhalterna generellt låga, men de stiger vid stopp på stationer, framför allt i tunnlarna under Arlanda flygplats.
Fotnot:
Partiklarnas sammansättning domineras kraftigt av järn men även andra metaller, som koppar, zink, krom, nickel och antimon förekommer i förhållandevis hög koncentration. Många tåg avger även ultrafina partiklar, vars källa, sammansättning och hälsoeffekter ännu är okänd.
PM10: Partiklar som är mindre än 10 µm (PM10) brukar kallas inandningsbara och fastnar beroende på storlek, andningsväg, andningsmönster och eventuell luftvägssjukdom i större eller mindre andel i olika delar av luftvägarna. Generellt kan sägas att ju mindre partiklarna är desto längre ut i luftvägarna kan de transporteras. De allra minsta partiklarna kan även ta föras vidare från lungblåsorna ut i blodbanorna.
Dygnsmedelhalterna (med standardavvikelser) av PM10 på de olika stationerna var under mätperioderna:
Linköping 23 ± 5 μg/m3
Arlanda C 237 ± 75 μg/m3
Arlanda S 88 ± 22 μg/m3
Stockholm C 25 ± 7 μg/m3
Lund 19 ± 4 μg/m3
Eslöv 19 ± 4 μg/m3
Kontaktinformation
För mer information
Mats Gustafsson, forskare VTI, 0709-430 445, 013-20 4326
Banverket
Sören Dahlén, Miljöchef, 0243 – 44 54 66
Helena Tilander, Pressansvarig, 070 – 724 55 72
Gunilla Hultén har i sin nyligen framlagda avhandling vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Stockholms universitet, analyserat rapporteringen om invandring i de fyra dagstidningarna Arbetarbladet, Borås Tidning, Vestmanlands Läns Tidning och Dagens Nyheter. Tonvikten har legat på de lokala tidningarna som kommer ut i regioner som upplevt såväl arbetskraftsinvandring fram till början av 1970-talet, som senare tids flykting- och anhöriginvandring.
Under de senaste 60 åren har förutsättningarna för och karaktären av invandringen till Sverige förändrats starkt, vilket också avspeglas i rapporteringen.
– Landsortstidningarna har en stark lokal förankring där den lokala identiteten har stor betydelse. Deras skildringar är positivare, mer inneslutande och mindre konfliktinriktade än huvudstadstidningen Dagens Nyheter, säger Gunilla Hultén.
Ändå menar Gunilla Hultén att det finns en förvånansvärd varaktighet i framställningen av främlingen genom åren. Journalistiken och Sveriges migrationspolitik är nära förbundna med varandra och löper i parallella spår genom åren.
Tidningarnas skildringar av invandring kan också ses som berättelser om den svenska självuppfattningen. Genomgående framträder en självbild av Sverige som ett i grunden gott, fördomsfritt, rättvist och jämlikt land befolkat av välvilliga och rättrådiga medborgare.
– Journalistiken om invandring omges av en seg nationell hinna, säger Gunilla Hultén.
Fram till 1970-talet beskrevs de inflyttade utlänningarna som en resurs i välfärdsbygget. I de senare texterna sätter de istället välfärdssamhället på prov genom att utmana dess sammanhållning och betraktas som problem eller slumrande hot.
– Välfärdsretoriken är resonansbotten i båda textgrupperna och det retoriska skiftet från resurs till belastning finns såväl i journalistiken som i migrationspolitiken. Tanken om ett tryggt folkhemssverige lever vidare. Nationsbygget i journalistiken är inte avslutat, säger Gunilla Hultén.
Avhandlingens titel: Främmande sidor. Främlingskap och nationell gemenskap i fyra svenska dagstidningar efter 1945.
Mer information:
Gunilla Hultén, tfn 0702-411421, e-post hulten@jmk.su.se
För bild på Gunilla Hultén, kontakta Maria Sandqvist, Enheten för kommunikation och samverkan, Stockholms universitet, tfn 08-16 13 77, e-post maria.sandqvist@eks.su.se
