Det nya programmet ska ge en positiv effekt på både miljö och konkurrenskraft. Därför krävs också ett samarbete mellan industri och högskola, universitet eller forskningsinstitut.
– Vi tror att det finns en stor potential hos små och medelstora företag när det gäller att ta fram mer miljöanpassade produkter och processer. Och här finns samtidigt affärsmöjligheter, säger Britt Marie Bertilsson, programansvarig på Mistra.
Ett vetenskapligt råd ska bedöma den vetenskapliga höjden och ett industriellt råd gör en affärsmässig och strategisk bedömning av projekten. Programstyrelsen fattar beslut om vilka projekt som kommer att tilldelas projektstöd.
Samarbetet mellan de båda forskningsstiftelserna är viktigt både från miljösynpunkt och för svensk konkurrenskraft.
– Små och medelstora företag är viktiga för Sveriges ekonomiska utveckling. Den typen av företag har ofta svårt att inse vikten av att bedriva och bekosta den forskning som behövs för att de ska öka – eller behålla – sin konkurrenskraft, säger Lars Frenning, SSF, programdirektör och administratör för det nya samfinansierade programmet.
Kontaktinformation
Lars Frenning, programansvarig ProEnviro
Tfn: 08-505 816 79
E-post: lars.frenning@proenviro.se
Britt Marie Bertilsson, programansvarig på Mistra
Tfn: 08-791 10 21
E-post: brittmarie.bertilsson@mistra.org
Anna-Karin Engvall, kommunikationsansvarig, ProEnviro
Tfn: 08-791 10 27
E-post: annakarin.engvall@mistra.org
Idén har fötts ur ett samarbete mellan professorn i medicinsk och fysiologisk kemi Charlotte Erlanson-Albertsson, som forskar om fetma och aptitkontroll, och hennes man Per-Åke Albertsson, professor i biokemi, som forskat om fotosyntesen hos växter. Dess utgångspunkt är att ett ämne som hindrar nedbrytningen av fett bör göra att fettet stannar kvar längre i tarmen, och därmed få mättnadskänslan efter en måltid att dröja kvar extra länge.
Ett visst ämne i de s k tylakoiderna verkar kunna fungera just så. Tylakoiderna är små membran som finns i kloroplasterna, de delar av en växtcell där fotosyntesen äger rum, och innehåller både proteiner, mineraler och fett.
De två lundaprofessorerna började i somras med experiment på sig själva: de åt tylakoider och försökte bedöma om mättnadskänslan efter en måltid höll i sig längre. Sedan har Charlotte Erlanson-Albertssons forskargrupp gått vidare med försök där man låtit råttor äta fettrik diet med och utan tillskott av tylakoider. Resultatet visade att de råttor som fick kosttillskottet verkligen gick upp mindre i vikt. Råttorna hade också lägre blodsockervärden och lägre blodfetter, vilket – om resultaten blir desamma för människor – är bra för hälsan. Forskarna planerar att fortsätta med försök på människor på fettrik diet samt försök med råttor på sockerrik diet.
Spenat är de blad som lundagruppen använt för sina försök.
– Men om man skulle använda obehandlad spenat som källa till tylakoider, så skulle man få äta ett halvt kilo spenat om dagen. När vi isolerat och renframställt det aktuella ämnet räcker det med några gram. Tanken är att ämnet ska kunna tillsättas till fettrika produkter som t ex pajer eller kex, säger doktoranden Rikard Köhnke.
Exakt hur tylakoiderna utöver sin nedbrytningshämmande effekt på fettet i tarmen vet man inte ännu. Forskarnas teori är att de lägger sig som en hinna över fettdropparna, så att de enzymer som ska spjälka fettet inte kan göra detta lika snabbt som normalt.
Mer information Charlotte Erlanson-Albertsson, tel 046-222 85 89 eller 046-222 44 73, e-post charlotte.erlanson-albertsson@med.lu.se. Hemsida www.erlanson-albertsson.se.
PAMELA (Payload for Antimatter Matter Exploration and Light-nuclei Astrophysics) är ett satellitburet instrument som i första hand utformats för att studera antimateria i den kosmiska strålningen. Målet är att bättre förstå rymdens mörka materia och därigenom få ny kunskap om hur materia i rymden har uppstått och utvecklats. Och som en följd få nya ledtrådar till universums uppkomst.
Utrustningen är ett av de mest avancerade partikeldetektorsystem som någonsin använts i rymden. Under de minst tre år experimentet pågår kommer PAMELA att samla mycket antimateria, minst 30 000 antiprotoner och 300 000 positroner. Dessa kommer att studeras med en aldrig tidigare skådad precision och känslighet och deras förekomst och energispektra kommer att mätas över ett större energiområde än någonsin tidigare. Forskarna letar också efter ”anti-helium” som – om den existerar – har stora konsekvenser för forskarnas syn på universums uppkomst och uppbyggnad.
– Mätningen ger oss möjlighet att hitta nya och okända källor till antipartiklarna. En av dem är förhoppningsvis sönderfallande mörk materia – den okända materia som tillsammans med mörk energi utgör uppskattningsvis 95 procent av all massa i universum. Det vi hittills har kunnat se ute i universum med våra instrument är alltså bara en bråkdel av det vi vet finns där ute, säger Mark Pearce, forskare vid avdelningen för Partikel- och astropartikelfysik på KTH.
Hans grupp har byggt en del av utrustningen och kommer att delta i analysen av insamlad data. Några av de viktigaste vetenskapliga målen med PAMELA är att avslöja egenskaperna hos den svårfångade mörka materien i rymden och att förstå avsaknaden av kosmisk antimateria.
PAMELA har designats och byggts i samverkan mellan forskare och ingenjörer från Italien, Tyskland, Sverige och Ryssland. Den kommer att sättas i en elliptisk bana på mellan 300 och 600 km höjd ombord på den ryska satelliten Resurs-DK1.
– Samarbetet är viktigt för vår forskargrupp eftersom det ger oss möjlighet att delta i ett projekt av den här digniteten. Mötet med forskare utifrån tillför också ovärderlig kunskap. Nu är vi alla spända på vad resultatet från experimentet kommer att visa, säger Mark Pearce.
Kontaktinformation
Kontakt på KTH
Mark Pearce, 08-553 781 83, pearce@particle.kth.se
Jan Conrad, 08-553 781 15, conrad@particle.kth.se
Petter Hofverberg, 08-553 781 86, petter@particle.kth.se
Silvio Orsi, 08-553 782 17, silvio@particle.kth.se
Omega 3 är en viktig byggsten i bland annat hjärnan och ögats näthinna. Små barn kan få inlärningssvårigheter och synproblem om de inte fått i sig tillräckligt mycket av Omega 3 under fosterlivet. Fettsyran finns bland annat i fet fisk och linfröolja.
Av alla barn som föds i Sverige är fyra procent tillväxthämmade. Någon gång under graviditeten slutar dessa barn att växa som de ska. Tillväxthämningen kan bero på att mamman rökt eller druckit alkohol under graviditeten men det finns också många fall där läkarna inte vet varför fostret inte utvecklas som det ska.
Anneliese Olsson har studerat ett enzym i moderkakan som kallas lipoproteinlipas. Enzymet klyver fettet från mammans blod till fria fettsyror som sedan transporteras till fostret.
– Enzymet ger ett indirekt mått på hur mycket fettsyror fostret får. Hos mammor som väntar ett tillväxthämmat barn är detta enzym mindre aktivt jämfört med normalfallet, säger Anneliese Olsson.
Enzymet är istället överaktivt hos blivande mammor med diabetes typ 1. Deras bebisar är ofta stora och mulliga. Studien visar att enzymet i moderkakan kunde transportera mer fett till fostret.
– Tidigare rapporter från andra forskningsgrupper har visat att också barn födda av diabetes-mammor kan ha brist på Omega 3, så även om fostret får mer fett innehåller fettet inte tillräckligt med långa fleromättade fettsyror, säger Anneliese Olsson.
Avhandlingen visar att enzymet lipoproteinlipas styrs av hormoner som östrogen, insulin och glukos men också av triglycerider och fettsyror. Nivåer av dessa är ofta förändrade hos mammor med diabetes och de som väntar ett tillväxthämmat barn, vilket skulle kunna förklara varför aktiviteten är förändrad i dessa fall.
Dessa barn har också en kraftigt förhöjd risk att senare i livet drabbas av hjärtkärlsjukdomar och diabetes. Bristen på Omega 3 kan vara en av flera förklaringar. Omega 3 har tidigare visat sig kunna sänka kolesterolvärdet och motverka insulinresistens.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för fysiologi
Avhandlingens titel: Placental lipoprotein lipase and glucose metabolism in pregnancies complicated by intrauterine growth restriction or diabetes
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Anneliese Olsson, biolog, telefon: 031-773 35 48, 070-882 20 57, e-post: anneliese.olsson@fysiologi.gu.se
Handledare:
Docent Theresa Powell, e-post: theresa.powell@fysiologi.gu.se
I REELIV, som står för ”Redskap för effektiv och resurssnål livsmedelsproduktion”, samarbetar Chalmers med SIK – Institutet för Livsmedel och Bioteknik samt flera svenska livsmedelsindustrier i en unik, tvärvetenskaplig forskargrupp. Projektet, som pågår i två år, finansieras av VINNOVA och de deltagande företagen.
Verktyg ska tas fram som kombinerar miljösystemanalys med simulering av produktionsflöden. Tillsammans med industrin och detaljhandeln ska forskarna utveckla och pröva dessa verktyg, som man räknar med bidrar till ökad produktivitet och minskad miljöpåverkan. Det gemensamma målet är en konkurrenskraftig, svensk livsmedelsindustri.
– Det är en spännande utmaning att kombinera produktionseffektivitet och miljöeffektivitet inom livsmedelsområdet, säger Karin Östergren från SIK, som är projektledare. Jag tror vi kommer att hitta nya lösningar och arbetssätt. Konstigt nog befinner vi oss på jungfrulig mark, men det ska vi ändra på nu!
Höga krav på flexibilitet och effektivitet
Livsmedelsindustrin består till stor del av små- och medelstora företag. De är utsatta för allt hårdare konkurrens, bland annat genom handelns egna märkesvaror och stor import av livsmedelsprodukter. Detaljhandeln kräver hög leveranssäkerhet och allt kortare tid från order till leverans. Samtidigt önskar konsumenterna fler produkter att välja mellan. Produktionen blir komplicerad och spillet ökar. För att klara konkurrensen krävs att livsmedelsindustrin arbetar effektivt och hushållar med sina resurser, till exempel genom att minimera lagerhållningen, utnyttja produktionslinjer effektivare, minska energiåtgång och vattenanvändning samt minska svinn och kassationer.
– Allt detta ställer mycket höga krav på flexibilitet och effektivitet, säger Karin Östergren.
Sådana krav är mycket vanliga i verkstadsindustrin.
– Jag tror att Chalmers har mycket att tillföra från vår erfarenhet av forskning inom andra typer av produktionssystem. Här är det ännu tuffare produktionskrav. Chalmers miljöforskare i projektet kan också ge en kvalificerad analys av miljöbelastningen i produktionskedjan, säger Johan Stahre, chef för avdelningen Produktionssystem på Chalmers.
Belastar miljön
Produktion av livsmedel belastar miljön redan i jordbruksledet. Om livsmedel och råvaror kasseras sent i livsmedelskedjan påverkas därför miljön starkt negativt. Därför blir det miljömässiga livscykelperspektivet allt viktigare när livsmedelsprodukter utvecklas och produceras. Ekonomiska och tekniska överväganden görs redan, men miljöfaktorer saknas ofta i lönsamhetsekvationen. Om produktions- och miljöfaktorer kan hanteras samtidigt så blir produktionen effektiv och resursanvändningen hållbar.
Centrala företag i projektet är Arla Foods, Lantmännnen Axa Foodservice, Kiviks Musteri och charkuteriföretaget Ingemar Johansson.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Projektledare, tekn Dr Karin Östergren, SIK – Institutet för livsmedel och bioteknik,
e-post: koe@sik.se; telefon: 046-28 688 12
Docent Johan Stahre, Chalmers tekniska högskola, Avd. för Produktionssystem,
e-post: johan.stahre@me.chalmers.se, Telefon: 031-772 12 88
Uppgifterna i prioritetsköerna är vanligt förekommande i datorprogram – till exempel i 3D-spel och kalkylprogram, och avhandlingen On data structures and memory models visar att de går att utföra snabbare med hjälp av specialminnen. Avhandlingen visar också att det är praktiskt möjligt att tilllverka de specialminnen som behövs.
– Min slutsats är att man på allvar bör överväga att använda den här typen av specialminnen, speciellt i de datorer som är byggda för att lösa specifika uppgifter och problem, säger Johan Karlsson.
Johan Karlsson är född i småländska Mariannelund och har vuxit upp i Vetlanda och Jönköping. Han tog sin civilingenjörsexamen vid Luleå tekniska universitet 1998 och är sedan 2005 anställd vid företaget Operax i Luleå.
Upplysningar: Johan Karlsson, tel. 0920-46 50 25, johan.karlsson@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Det är slutsatser som Anja-Sofi Karhi drar i sin avhandling om nanoteknikens möjliga påverkan på vår förståelse av vår omgivning. Anja-Sofi Karhi är nybliven doktor vid Tema Teknik och social förändring, Linköpings universitet.
Nanoteknik är ett hett område som tillskrivs en betydande roll i framtiden. Nanotekniken arbetar på atomär och molekylär nivå och är alltså osynlig för människan. Den väntas få stort genomslag inte minst inom informations- och kommunikationsteknologi, IKT, där funktioner i framtiden kommer att kunna spridas ut till att finnas snart sagt överallt runt människan.
Anja-Sofi Karhi har jämfört några kännetecknande drag hos nanoteknik inom IKT med hur personer utan fackkunskaper om nanoteknik uppfattar sin omvärld idag. Hon visar att nanoteknikens möjligheter i flera fall kontrasterar mot hur dessa personer uppfattar fundamentala aspekter av tillvaron. Tekniken är skapad med biologiska system som förebild, och uppvisar egenskaper som förknippas med något levande och naturligt. Gränser som ses som självklara suddas ut, som mellan levande och icke levande materia, mellan naturligt och ickenaturligt och mellan yta och innehåll.
På sikt kan detta skapa en större osäkerhet hos individen och göra det svårare att dra slutsatser om världen med hjälp av sinnesintryck, är hennes slutsats.
Samtidigt liknar flera nanotekniska funktioner de vi redan vant oss vid i dagens informationssamhälle. Med nanoteknik kan vi få en ännu effektivare, snabbare och mera spridd informations- och kommunikationsteknik. Den skapar ett framtida ”informationssamhälle i koncentrat”.
Kontaktinformation
Anja-Sofi Karhi disputerade nyligen på avhandlingen Den lilla tekniken i det stora skeendet. Nanoteknik, gränser och omvärldsuppfattningar. Tel: 073 5814407, e-post: anjka@tema.liu.se
Institutet för Framtidsstudier offentliggör idag en ny rapport om migrationen efter EU:s östutvidgning författad av Kristof Tamas och Rainer Münz: Labour Migrants Unbound? Rapporten är en jämförelse av fyra länder – Sverige som helt saknar särregler och Storbritannien som har väldigt begränsade särregler, med Österrike och Tyskland som valt att ha särskilda övergångsregler.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Kristof Tamas, Migrationsexpert, Institutet för Framtidsstudier,
Tel: 073- 663 56 24
Joakim Palme, Vd, Institutet för Framtidsstudier, Tel: 08- 402 12 00
Hannah Zackrisson, Informatör, Institutet för Framtidsstudier Tel: 08-402 12 31
Institutet för Framtidsstudier:
Tel: +46 8 402 12 00
Fax: +46 8 24 50 14
E-mail: info@framtidsstudier.se
Box 591, SE-101 31 Stockholm
Drottninggatan 33, 4 tr.
www.framtidsstudier.se
Organisationsnummer: 802013-319801
När höftleden är försliten kan både ledkula och ledskål ersättas med proteser. Omkring 12 000 patienter får höftledsproteser i Sverige varje år. Den vanligaste orsaken till komplikation är att den insatta leden lossnar, men studien visar att också lårbensfrakturer är allt vanligare. Omkring en procent av alla opererade patienter drabbas.
Ortopeden Hans Lindahl har gått igenom journaler för mer än 1000 patienter med denna komplikation. Hans slutsats är att benbrottet oftast beror på att protesen lossnat från sitt fäste.
– I många fall visste varken läkare eller patient att protesen satt löst. Frakturen betyder att patienten måste opereras igen och sedan gå igenom en lång rehabilitering, säger Hans Lindahl.
Många patienter måste dessutom opereras om ytterligare efter benbrottet.
Det är en svår operation att laga ett söndrigt lårben vid en höftledsprotes. Om frakturen är splittrad eller om benet har förtunnats borde patienten skickas till en specialiserad klinik.
– Men det är inte alla patienter som klarar att transporteras längre sträckor och då får operationen göras på ett närmare sjukhus. Det måste vara en avvägning från fall till fall, säger Hans Lindahl.
Avhandlingen pekar också på tydliga skillnader mellan olika typer av proteser. Benbrott var inte lika vanligt vid ett fabrikat som det var vid ett annat.
– Det fanns en klar signifikans mellan de tre vanligaste protesfabrikaten. Som ortoped kanske man i alla fall bör fundera på att välja ett fabrikat där benbrott är mindre vanliga, säger Hans Lindahl.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för ortopedi
Avhandlingens titel: The periprosthetic femur fracture. A study from The Swedish National Hip Arthroplasty Register
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Hans Lindahl, överläkare, telefon: 0520-91 000, 0520-75 660, 070-930 17 09, e-post: hans.lindahl@vgregion.se
Handledare:
Överläkare Göran Garellick, telefon: 031- 343 48 00, e-post: goran.garellick@vgregion.se
Professor Henric Malchau, telefon: 001-617-724-7548, e-post: hmalchau@partners.org
Det senare fyndet framläggs i en avhandling av Linn Kennedy. Hon har studerat över 12 000 hjärtinfarktpatienter och jämfört utvecklingen av deras vikt och utvecklingen av deras hälsa. Resultatet var oväntat: de som gick ner i vikt hade en sämre överlevnad, medan de som gick upp i vikt inte mådde sämre av det, även om de redan var överviktiga.
– De europeiska rekommendationerna säger att överviktiga infarktpatienter ska rekommenderas att gå ner i vikt. Men rekommendationerna bygger inte på några studier, för vår studie är faktiskt den första på området. Och den tyder tyvärr på att läkarvetenskapen kan ha förkortat livet på en del överviktiga infarktpatienter genom att förmå dem att banta! säger Linn Kennedys handledare Ronnie Willenheimer.
Han uppmanar numera sina infarktpatienter att äta sunt och motionera, men inte bry sig om vad vågen säger. Och han anser också att en oförklarlig viktnedgång hos en infarktpatient inte bör ses som anledning till glädje utan till oro: den kan tyda på att patienten är sjukare än man trott.
Att fetma inte verkar vara skadligt för infarktpatienterna kan bero på att den ger kroppen mer reserver till sin ämnesomsättning. Den moderna läkemedelsbehandlingen efter en infarkt kan också spela in, eftersom den tycks skydda mot de negativa effekter på hälsan som fetman annars kunnat medföra.
Den andra avhandlingen på temat fetma är skriven av Susanna Calling. Hon har använt sig av två stora grupper på drygt 22 000 resp drygt 28 000 personer som ingått i två befolkningsstudier i Malmö. Genom att jämföra deras uppgifter med andra register har hon kunnat se vilka personer som senare insjuknat i hjärtkärlsjukdom eller dött en för tidig död.
I sin ena studie har Susanna Calling undersökt fetman som riskfaktor för hjärtinfarkt och död. Fetma visar sig vara en sådan riskfaktor, men framför allt i kombination med andra riskfaktorer som diabetes, högt blodtryck, höga blodfetter och inte minst rökning. Hela 16 procent av de feta hade ingen av dessa riskfaktorer, och hos dem var risken för hjärtinfarkt inte förhöjd.
Den andra studien handlar om fetma i kombination med olika yrken och civilstånd. Studien visade att fetma, när andra riskfaktorer räknats bort, ökade risken för hjärtinfakt enbart för ensamboende män i arbetaryrken samt egenföretagare. Just att vara ensamboende gav en betydligt ökad infarktrisk för feta män.
– Min slutsats är att man inte bör se feta människor som en homogen grupp. Fetma är en hälsorisk för många människor, men inte alls för alla. Vill man minska risken för hjärtinfarkt bör man därför koncentrera sig på de mest utsatta grupperna och inte sikta in sig på att få alla överviktiga att gå ner i vikt, menar Susanna Calling.
Linn Kennedys avhandling heter The importance of BMI and weight-change in patients with coronary artery disease och las fram den 23.5. Susanna Callings avhandling heter Obesity and cardiovascular disease och läggs fram den 12.6.
Sammanfattningar av båda avhandlingarna finns på http://theses.lub.lu.se/postgrad/, skriv in författarnas namn i sökrutan.
Ronnie Willenheimer träffas på tel 040-333889 eller 0708-83 76 24, Ronnie.Willenheimer@med.lu.se. Susanna Calling träffas på 040-332956 eller 070-717 33 50, Susanna.Calling@med.lu.se (OBS: 15-21.6 enbart mejl).
Konceptet Universal design, eller Design för alla innebär att produkter, tjänster och miljöer utformas på ett sätt som gör de tillgängliga och användbara för alla människor oavsett kön, ålder eller funktionsförmåga. I avhandlingen ”Universal design – a marketable or utopian concept” studeras konceptet ur ett konsumentperspektiv.
Vad tycker konsumenterna?
Att produkter är tillgängliga, lättbegripliga, enkla att använda och estetiskt tilltalande är något som är viktigt för konsumenter. Med hjälp av en konsumentstudie av bland annat digitalkameror visar avhandlingen hur konsumenter upplever design och hur designen är kopplad till olika konsumtionsbehov. Å ena sidan upplever konsumenterna en frihet i att äga till exempel en digitalkamera, eftersom den är enkel att ta med och ger möjlighet till att ta ett stort antal fotografier. Samtidigt är digitalkameror, med sitt stora antal funktioner och möjliga inställningar svåra att använda och det är endast ett fåtal av kamerans möjliga funktioner som används.
Vad tycker designexperterna?
I produktutvecklingen är det viktigt att inkludera så många olika konsumenter som möjligt. Detta är en utmaning. Lika viktigt är därför att vara medveten om vilka konsumenter man exkluderar genom sin formgivning, menar designexperter inom området.
Vilka är marknadsmöjligheterna för Universal design?
Universal design är ett sätt att tänka snarare än en färdig metod att tillämpa i designprocessen. Konceptet kan användas för att skapa produkter, tjänster och miljöer som estetiskt tilltalar så många konsumenter som möjligt och som samtidigt är tillgängliga, lättbegripliga, enkla att använda, vilket konsumenterna kräver.
Avhandlingens titel: ”Universal design – a marketable or utopian concept?”
Tid: kl. 10.15 fredagen den 16 juni 2006
Plats: CG-salen, Handelshögskolan, Vasagatan 1, Göteborg
Opponent: Professor Richard Elliott, England
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare Lena Hansson
Centrum för konsumentvetenskap, Handelshögskolan vid Göteborg universitet
031-773 54 92
Kontaktperson: Karoline Axelson
031-773 58 71, karoline.axelson@cfk.gu.se
Studier från både offentliga och privata organisationer visar att offentliga organisationer som inför elektroniska tjänster behöver arbeta med att lösa interna problem med samordning över stuprören. En viktig faktor är också att öka sin orientering mot kunderna. Avhandlingen presenterar en modell som visar på faktorer som är viktiga när elektroniska tjänster införs och som ofta kräver samarbete mellan flera olika avdelningar.
− Många privata organisationer har en högre utvecklingstakt av sina elektroniska tjänster, som till exempel banker, säger Håkan Sundberg och fortsätter. De har också en högre grad av kundorientering samtidigt som de haft stora förändringar i form av uppköp, sammangåenden och en allmänt pressad ekonomisk situation. Dessa faktorer har bidragit till att samordning och samarbete inom organisationerna utvecklats.
Utvecklingstakten i de offentliga organisationerna hämmas ofta av rollen att utföra och uppfylla krav från lagar, av komplexa målstrukturer samt av en större brist på samarbetskultur i organisationerna. Men de offentliga organisationerna följer i samma spår som de privata och det finns flera områden där det inte är så stora skillnader, till exempel i de processer som används för systemutveckling.
Det finns också en stor potential när det gäller att utveckla samarbetet mellan verksamheterna och IT-avdelningarna i både privata och offentliga organisationer genom en så kallad verksamhetsarkitektur. En arkitektur behövs för en sammantagen beskrivning av verksamheten och dess processer, information, applikationer och teknologi. En arkitektur är också en viktig förutsättning för att hantera ökad komplexitet och förbättra samarbetet.
Håkan Sundberg vid Institutionen för informationsteknologi och medier, Mittuniversitetet, disputerade i Sundsvall den 9 juni. Avhandlingens titel är ”Problems in Public e-Service Development”.
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till Håkan Sundberg, telefon 0611-86 289, 070-312 6402 eller E-post Hakan.Sundberg@miun.se
År 1655 slöt Storhertigdömet av Litauen (som bestod av dagens Litauen, Vitryssland/Belarus, östra Polen, norra Ukraina och södra Lettland) ett avtal för att bilda en union med Sverige. Förutom själva unionen mellan de två staterna upprättades ytterligare två betydelsefulla dokument. Det ena var en deklaration från litauisk sida som utgjorde grunden för ett uppbrott från Polen. Det andra var det litauiska riksråd som inrättades och leddes av Bengt Skytte, den svenska vicekungen i Litauen. Dessa händelser ändrade den geopolitiska balansen i 1600-talets Europa. Storhertigdömet bröt sin förbindelse med Polen och valde att alliera sig med Sverige som stärkte sin stormaktsstatus med de nya landområdena i öst.
Från polskt håll kom det litauiska uppbrottet från den tidigare unionsparten, och valet att gå i union med Sverige, att ses som ett svek mot nationella intressen. Polska historiker har även tonat ned betydelsen av och skapat en negativ bild av unionen mellan Litauen och Sverige. I västeuropeisk historieskrivning har den här unionen ofta hamnat i skuggan av stormakterna Polen och Ryssland.
Än idag lever bilden av det litauiska ”förräderiet” i den polska historieskrivningen. I Litauen och Vitryssland/Belarus är även unionen med Sverige viktig i historiemedvetandet – men här som ett bevis för staternas rätt till självständighet.
I sin avhandling har Andrej Kotljarchuk försökt besvara frågor om vilken betydelse unionen Litauen-Sverige idag spelar i den politiska debatten i de tidigare unionsländerna. Den västra delen av det forna storhertigdömet, Litauen, är nu medlem av EU medan den östra delen, Vitryssland/Belarus och även norra Ukraina, står utanför. I de senare länderna finns en vilja att återvinna historien och då kan bilden av unionen med Sverige ha betydelse, som ett sätt att ”återvända till Europa”.
− I Sverige bör det även finnas ett intresse för ökad kunskap om unionen med Litauen. Från vikingatiden fram till och med 1600-talet hade Sverige täta kontakter med Litauen och Vitryssland/Belarus. Jag tror att resultaten av min forskning kan hjälpa såväl svenskar som vitryssar och litauer att finna det gemensamma historiska minne som försvann under kalla kriget och bättre förstå varandra, säger Andrej Kotljarchuk.
Avhandlingens titel: In the Shadows of Poland and Russia: The Grand Duchy of Lithuania and Sweden in the European Crisis of the mid-17th century.
Kontaktinformation
För ytterligare information;
Andrej Kotljarchuk, e-post andrej.kotljarchuk@sh.se, tfn 08-608 48 17, mobil 0733-991 990
För bild:
Maria Erlandsson, pressekreterare Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se
Programvara används idag för att lösa uppgifter i de mest skilda miljöer. Det kan handla om allt från kylskåp till bilar och rymdfärjor. Eftersom man vill att de tjänster som programvaror tillhandahåller ska fungera tillfredsställande, vare sig det är i bankomater eller i motorstyrsystem, bör man genomföra programvarutesting i någon form. Programvarutestning används som ett medel för att kunna nå målet – en felfri programvara – något som dock är mer eller mindre omöjligt på grund av komplexiteten och den stora mängden kombinationer i större programvarusystem.
Richard Torkars arbete, ”Towards Automated Software Testing: Techniques, Classifications and Frameworks”, har utgått från den grundläggande tesen att programvarutestning bör kunna automatiseras i högre utsträckning än vad som görs idag för att på så sätt korta ledtiderna vid programvaruutveckling och i slutändan spara pengar. Under årtionden har programvarutestning setts som en konstform i vissa avseenden, och inte lämpligt för datorer att lösa. Men i denna avhandling pekar Richard Torkar på olika situationer där datorer kan hjälpa till, för att avlasta programvaruteknikerna i deras dagliga arbete. Under arbetet med avhandlingen har särskild fokus lagts på att testa applikationer som främst förekommer i industrin.
Forskningen har genomförts med hjälp av ett flertal fallstudier och experiment. Dessa ledde i slutändan till utvecklandet av en klassificeringsmodell för programvarutestning. Enkelt uttryckt så måste man kunna definiera vad ett problem består av innan man löser det. I Richards avhandling finns en möjlig lösning i form av en modell. Modellen kan appliceras på olika tekniker för att lättare kunna göra jämförelser, samtidigt finns det en nytta i att använda modellen för att se på potentiella forskningsområden där det finns ett behov av mer forskning avseende automatiseringsgrader inom programvarutestning. Ett konkret exempel är de brister avseende klassificeringar inom automatiserad programvarutestning som finns för närvarande, något som också avhandlas i Richard Torkars arbete.
Richard Torkar arbetar vid Högskolan Väst men är inskriven och disputerar vid Blekinge Tekniska Högskola.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Richard Torkar på telefon: 0706-840845 eller via e-post: richard.torkar@hv.se
Den förenklade livsstilen kan beskrivas som en stark politisk livsstil och de flesta av konsumenterna med denna livsstil är kritiska mot att leva i vad som upplevs vara en allt mer kommersialiserad vardag. Även om dessa konsumenter är kritiska mot kommersiell konsumtion, använder de sig själva av konsumtion i syfte att skapa upprätthålla och kommunicera sin livsstil gentemot andra grupper i samhället.
Med begrepp som tidslyx, autenticitet (äkthet) och njutningsorienterad konsumtion kan denna grupp beskrivas som konsumtionssamhällets finsmakare, snarare än som konsumenter med en asketisk uppoffrande livsstil. Gruppen använder sina stora sociala och kulturella resurser till att skapa och introducera innovationer med miljöinriktning, som de för ut på marknaden på olika sätt. Innovationer som bilpooler, mer miljövänlig byggteknik, miljö- och rättvisemärkt mat samt vegetariska skor kan ses som introducerade av konsumenter i denna typ av gruppering. Det här kan ses som goda exempel på hur produktion och konsumtion hänger ihop.
Avhandlingen är en av de första vid Centrum för konsumentvetenskap vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet och ingår i forskningsprojektet Kommersiella kulturer.
Disputationen äger rum den 17 juni, kl. 10.15, i CG-salen på Handelshögskolan i Göteborg.
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare Pernilla Jonsson, Centrum för konsumentvetenskap, Handelshögskolan vid Göteborg universitet
Mobilnummer: 0709-90 43 32
Informatör: Karoline Axelson, tel. 031-773 58 71, karoline.axelson@cfk.gu.se
