Är anställda mest rädda för att förlora jobbet om de klickar på en konstig länk på jobbmejlen – eller är de rädda för att andra kan komma till skada? Att veta svaret kan minska bedrägerier och hackerattacker mot svenska arbetsplatser, enligt forskning vid Örebro universitet.
Forskning har visat att medarbetarnas beteende är en av de största orsakerna till att exempelvis hackerattacker lyckas slå ut datasystem. Men det är svårt för medarbetare att följa regler som inte är anpassade till arbetet.
Det säger Marcus Gerdin, forskare i informationssäkerhet vid Örebro universitet. Hans forskning handlar om att förstå varför anställda ibland väljer att inte följa riktlinjer för informationshantering och datasäkerhet.
– För medarbetarna krockar vardagen ibland med anvisningarna om hur man ska hantera lösenord eller e-post. I vården ska en sjuksköterska eller läkare exempelvis lägga tid på patienterna, så när informationssystemen tar tid skapas en värdekonflikt för medarbetaren, säger Marcus Gerdin.
En lite okänd ledtråd
Marcus Gerdin har i arbetet med sin doktorsavhandling intervjuat anställda i en kommun och studerat hur dessa ser på anvisningar för informationssäkerhet.
”Konsekvenser” av felsteg i säkerhetssammanhang tolkas i forskningen ofta som risken att bli av med jobbet, kostnader för organisationen och liknande. Men de svenska kommunanställda var i första hand oroliga för följder för de personer som de hade i uppdrag att hjälpa.
– De kommunanställda oroade sig inte för konsekvenserna för sitt eget jobb om de exempelvis klickade på en farlig länk, säger Marcus Gerdin.
– De tänkte snarare på konsekvenser för tredje part, alltså för brukare eller personer som är beroende av tjänsterna för att klara sig och överleva.
Pejla prioriteringar på golvet
Den här typen av tankegångar hos anställda är något som förbises i forskningen och som sällan noteras i arbetet med informationssäkerhet. Men om arbetsgivare är medvetna om detta kan de anpassa sina riktlinjer på ett sätt som ger säkrare informationshantering, menar Marcus Gerdin.
Att mycket av forskningen på området kommer från USA påverkar också förståelsen för hur anställda har det på jobbet.
– I en annan kultur kan rädslan för att bli av med jobbet vara större, och då kan det vara effektivt att formulera en policy utifrån det. Men om den rädslan är mindre än omsorgen om dem man är satt att hjälpa är det bättre att ta fasta på de anställdas motivation för att få dem att hantera bluffmejl eller inloggningar på rätt sätt, säger Marcus Gerdin.
– Det får man bara reda på om man faktiskt utgår från de anställda.
Morötter kan vara bäst
En stor fråga inom informationssäkerhet är om piska eller morot ger bäst resultat.
– Men om man använder piska och straffar felaktiga beteenden leder det till ökad kontroll på arbetsplatsen. Det kan vara dåligt av andra skäl. Kanske passar det bättre att jobba med morötter på svenska arbetsplatser.
Marcus Gerdins slutsats är att det finns brister i forskningen på området, som bygger på lånade beteendeteorier från andra forskningsfält och därför inte fullt ut förklarar varför anställda inte följer anvisningar om informationssäkerhet. Det är exempelvis vanligt att man inte mäter det man definierat som problem och att det påverkar forskningsresultaten.
Trots ett starkt jämställdhetsfokus i Sverige under 2000-talet fortsatte anknytningsteorin att beskriva mamman som barnets främsta omvårdnadsperson, och pappan som den sekundära. Det framgår av en doktorsavhandling vid Umeå universitet.
När psykologen och forskaren Katarina Blume började granska hur anknytningsteorin tolkades och användes i Sverige under 2000-talet upptäckte hon ett tydligt mönster:
Trots att Sverige samtidigt drev en aktiv jämställdhetspolitik framställdes mamman som barnets huvudsakliga anknytningsperson i såväl psykologisk litteratur som inom praktiskt behandlingsarbete.
Gick inte ihop
– Jag såg att mamman i de flesta texter beskrevs som barnets ”huvudförälder”, medan pappan snarare blev ”andraförälder”. Det här gick på tvärs mot den samtida politiska diskursen om jämn fördelning av omsorgsansvar, säger Katarina Blume.
Anknytningsteorin, som började utvecklas på 1950-talet, har haft stort inflytande över förståelsen för föräldraskap och för barns utveckling. Teorin betonar vikten av en trygg relation mellan barnet och dess omvårdnadsperson. Det är en tanke som fått starkt fäste i både forskning och samhällsdebatt.
Sällan ifrågasatt modell
Runt millennieskiftet ökade anknytningsteorins närvaro i Sverige. Den syntes inte bara i psykologisk praktik utan även i myndighetsrapporter, statliga utredningar och i populärvetenskapliga medier.
– Det var tydligt att teorin användes som förklaringsmodell i många sammanhang, men sällan ifrågasattes. Jag ville undersöka vad som händer när vi betraktar den genom ett feministisk-psykologiskt perspektiv, säger Katarina Blume i ett pressmeddelande.
Mammor får skulden
I sin avhandling har Katarina Blume analyserat svensk anknytningsteoretisk litteratur från 2002 till 2012 och intervjuat psykologer som arbetar med föräldrar och barn. Det visar sig att behandling och rådgivning ofta riktas till mammor, och betydligt mer sällan till pappor.
Katarina Blume menar att konsekvensen blir att mamman riskerar att framstå som den som bär huvudansvaret för barnets välmående. Därmed riskerar mammor också att få skulden när något inte fungerar.
– Inom feministisk psykologi kallas detta ”mother-blaming”. Det innebär att mamman görs till bärare av barnets psykiska hälsa eller ohälsa, även när det finns strukturella eller andra relationella faktorer som spelar in.
Viktigt att granska egna teorier
Även om studien fokuserar på 2000-talet menar Katarina Blume att frågorna är fortsatt aktuella. Anknytningsteorin har fortfarande stort inflytande både i forskning och i praktiskt psykologiskt arbete.
– Psykologin som disciplin påverkar hur vi tänker om människor och relationer. Därför är det viktigt att vi också granskar våra egna teoretiska utgångspunkter. Min förhoppning är att avhandlingen bidrar till en mer reflekterande psykologi, säger Katarina Blume.
Avhandlingen visar hur teorier kan formas av sin tid och sina könsnormer.
– Jag tror att psykologi som ämne behöver kunna rymma den här typen av självreflekterande studier. Bara då kan vi utveckla både teori och praktik i takt med samhället, säger Katarina Blume.
Vilken hjälp våldsutsatta kvinnor får när de behöver ett nytt hem skiljer sig stort mellan olika kommuner, visar en rapport. I brist på nationella riktlinjer blir enskilda tjänstemäns attityder avgörande och stödet blir oförutsägbart.
För kvinnor som lämnar en våldsam relation är en ny trygg bostad avgörande. De har ofta med sig många år av fysisk, psykisk och ekonomisk misshandel. Det finns också en risk att våldet ökat i samband med separationen och det är inte ovanligt att våldsutsatta kvinnor går tillbaka till de farliga hem som de har flytt ifrån eftersom de inte får tillräcklig hjälp att hitta ett nytt tryggt permanent boende.
En rapport från Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) vid Uppsala universitet visar att det är stor skillnad mellan olika kommuner vilken hjälp misshandlade kvinnor får när de behöver ett nytt hem.
Tjänstemäns attityder är avgörande och eftersom det saknas nationella eller kommunala riktlinjer hamnar besluten långt ner i organisationen och det gör att enskilda handläggares eller arbetsgruppers inställning och kunskaper påverkar i hög grad.
– Det finns kommuner i vår studie där drabbade kvinnor inte fått hjälp till egen bostad, trots att det finns lediga lägenheter. Det beror på bristande samordning mellan socialtjänsten och bostadsförsörjningen. I ett fall har det kommunala bostadsbolaget ordnat fram en lägenhet, men socialtjänsten gjorde en annan bedömning och tyckte att kvinnan inte hade särskilt skäl för att få hjälp med den typen av kontrakt, säger Sara Skoog Waller, doktor i psykologi vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa: Nationellt centrum för kvinnofrid på Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
Flera kommuner saknar handlingsplaner
Forskarna har undersökt vilken hjälp våldsutsatta kvinnor får från sin kommun när det gäller att hitta en ny långsiktig bostad. De har intervjuat ett femtiotal handläggare och beslutsfattare i åtta kommuner och studerat allmänna handlingar i form av utredningar och beslut om skyddat, tillfälligt och permanent boende under två års tid.
Resultatet visar att det ofta finns en vilja att samverka lokalt och att många kommuner gör ett mycket bra arbete, också tillsammans med andra kommuner. Men i frånvaro av nationell styrning blir stödet ofta personberoende, kortsiktigt och sårbart vid omorganisationer eller ändrade arbetssätt.
I flera kommuner saknas handlingsplaner och insatserna är mer händelsestyrda än grundade i skriftliga rutiner. Det här mönstret finns i flera kommuner oavsett storlek, demografi och graden av bostadsbrist.
– Ju längre ner i organisationen frågan hamnar, desto mer oförutsägbart blir stödet. I en av kommunerna i studien har man hänvisat kvinnor till ett vanligt akutboende för hemlösa. Det är ingen trygg eller bra lösning för den här gruppen, och särskilt inte för deras barn. Det visar att kommunen missat bostadsfrågans betydelse i arbete mot våld.
”Du får ta vad du får”
Sara Skoog Waller har flera exempel på när det inte blivit bra. Ett exempel är när tjänstemän signalerar till hjälpsökande kvinnor att ”du får ta vad du får, var glad att du lever”. Då ses inte kvinnan som en individ utan bara ett överlevnadsprojekt. Kvinnor i studien beskriver hur de efter en flytt har varit tvungna att lämna sin arbetsplats, sina nätverk och trygga platser som de har vuxit upp på. De kan även ha behövt tvingas byta identitet. Att då hamna i undermåliga bostäder långt bort och isolerat förvärrar allt.
– De behöver bo på ett ställe där de kan ha ett hem och bygga en vardag som fungerar. Där det är nära andra människor och dit det är lätt att ta sig till och från skola och arbete. Oftast är det bästa för barnen att kunna gå kvar i sin skola och behålla sina sociala sammanhang.
I frånvaron av nationell styrning för våldsutsatta kvinnor som behöver ny bostad blir stödet ofta sårbart vid omorganiseringar eller ändrade arbetssätt i kommuner. Bild: Ashwini Chaudhary, Unsplash
Små kommuner ibland bättre
Forskarna har tittat på både större och mindre kommuner, både tätort och glesbygd, och de har sett att stödet till kvinnorna ofta fungerar bättre i de mindre kommunerna, tack vare en mindre organisation och tätare samarbete mellan olika arbetsgrupper.
De är också mer beroende av bra samarbete med andra kommuner. I de större kommunerna var det vanligare att kvinnorna slussades runt mellan olika instanser som alla resonerade olika.
Studien kom också fram till att ekonomiskt våld, vårdnadstvister och rättsprocesser förstärker och förlänger kvinnornas utsatthet, även efter att relationen avslutats. Många saknar i dag möjlighet att stå på ett kontrakt, till exempel på grund av skulder, bodelning eller att de inte har varit yrkesverksamma under relationen.
– Kommunerna måste erkänna våld som en särskild faktor. Stödet måste handla om att ge möjlighet till trygghet och återhämtning och inte krav på prestation och egen drivkraft. Man pratar om att kvinnorna ska bli självständiga och ta eget ansvar men man ser inte att de blivit av med hela sina liv. Man måste fråga sig vad står kvinnorna i för situation när de lämnar, för att kunna hjälpa dem.
Behövs nationell styrning för våldsutsatta kvinnor
Rapporten visar att det behövs nationell styrning, tydliga riktlinjer och en erkänd rätt till stadigvarande boende för våldsutsatta.
Det skulle minska skillnaderna mellan kommuner och skapa bättre förutsättningar för återhämtning, trygghet och barnens långsiktiga välmående.
– Det krävs att kommunerna skriver in våldsutsatta som en särskild prioriterad grupp i sin bostadsförsörjningsplan. Både staten och kommunerna måste ta ett större ansvar för att den här gruppen som har allvarliga och komplexa behov, i en väldigt utsatt situation, verkligen får det sammanhållna stöd som de behöver, säger Sara Skoog Waller.
Allt fler unga män placerar sig till höger politiskt, medan unga kvinnor står mer till vänster – en klyfta som vuxit sedan 2016. Det är några av fynden i en rapport från SOM-institutet vid Göteborgs universitet.
Resultaten från de årliga nationella SOM-undersökningarna ger möjlighet att studera hur unga personer idag skiljer sig från unga under 80-, 90- och 00-talen.
Den rapport som nu ges ut är en kartläggning av ungas åsikter, vanor och livsåskådning under 40 års tid. Unga personer är i detta fall personer mellan 16 och 24 år. Rapporten jämför också ungdomarna med riksgenomsnittet.
Unga män svänger åt höger
En del av frågorna rör politik. En tydlig utveckling, enligt rapporten, är ökande skiljelinjer mellan könen vad gäller politiska åsikter. Så här ser det ut:
En majoritet av unga män, 52 procent, placerar sig numera något eller klart till höger politiskt i sina svar. Det är fler än någonsin tidigare i undersökningens historia.
Endast 24 procent av männen anser sig stå till vänster. Bland unga kvinnor står 43 procent till vänster och 31 procent till höger.
De stora könsskillnaderna har vuxit fram sedan omkring 2016.
Män vill ha färre flyktingar
Unga män, visar rapporten, får också en allt mer kritisk inställning till flyktingmottagning och 69 procent vill ta emot färre flyktingar i Sverige. Motsvarande andel bland unga kvinnor är 44 procent.
Unga män har även sedan 2022 varit överrepresenterade vad gäller att ange integration och immigration som ett viktigt samhällsproblem.
De konservativa är killar
En fjärdedel av unga män definierar sig numera som konservativa. Motsvarande siffra bland svenskarna i allmänhet är 7 procent och bland unga kvinnor endast 2 procent.
Omvänt betraktar sig 68 procent av unga kvinnor som feminister jämfört med 19 procent av männen.
Tilliten till andra sjunker
Ungdomar i dag har också en tydligt lägre grad av tillit till andra människor jämfört med tidigare. Klyftan mellan unga och befolkningen i stort har vuxit långsamt sedan millennieskiftet på denna punkt.
Där 57 procent av svenskarna i gemen klassas som ”höglitare” är motsvarande siffra bland unga 38 procent. Sedan 2021 har unga kvinnor lägre tillit till andra människor än unga män har.
– Det växande tillitsglappet är en av rapportens mer oroande punkter, säger Anders Carlander, forskare vid SOM-institutet, i ett pressmeddelande.
Bild: Depositphotos.
Mer ur rapporten om unga
Unga människors intresse för politik är lägre än genomsnittet i befolkningen. Dagens ungdomar är dock inte mindre intresserade av politik än ungdomar var under 90- och 00-talen. Unga män har generellt varit mer intresserade av politik än unga kvinnor.
Unga anser i något lägre utsträckning än befolkningssnittet att Sverige ”är på väg åt fel håll”. Unga män är något mindre pessimistiska än kvinnorna. Dessutom är unga nästan lika nöjda med demokratin som övriga i befolkningen.
Unga är även i allmänhet mindre oroliga inför framtiden och i många frågor är skillnaderna mycket stora. Exempelvis är 32 procent av unga människor och endast 24 procent av unga män mycket oroade för situationen i Ryssland jämfört med 61 procent bland svenskarna överlag.
Skolfrågor står inte högt i kurs bland dagens unga. Endast 11 procent nämner något kopplat till skola eller utbildning som viktig samhällsfråga, jämfört med 27 procent i hela befolkningen.
Endast 13 procent vill begränsa det fria skolvalet. Här är motsvarande siffra bland svenskarna i allmänhet 36 procent.
Trots att många unga kvinnor anger något kopplat till miljö, klimat och energi som viktig samhällsfråga och är oroade för klimatförändringar, dalar det allmänna intresset för miljöfrågor. Alla unga, och unga män i synnerhet, är betydligt mindre intresserade av miljöfrågor än befolkningen i stort.
Unga människor är i princip dubbelt så oroliga för ökande inflation som svenskarna i genomsnitt.
Unga handlar med aktier i högre utsträckning än någonsin tidigare. 31 procent av unga män gör detta varje månad jämfört med 15 procent av hela befolkningen.
Unga dricker mindre alkohol än snittet och unga män något mindre än kvinnorna. Går man tillbaka till år 2000 var det tvärtom de unga männen som drack mest, och över snittet.
Källa: Svenska ungdomstrender 1986-2024, Göteborgs universitet.
Mer om forskningen
De nationella SOM-undersökningarna genomförs varje höst sedan 1986. De är postala enkätundersökningar till stora slumpmässiga urval av människor.
I rapporten definieras unga som 16-24-åringar. Undersökningarna har haft olika övre gränser vad gäller ålder men i regel inte gått ut till personer under 16 år.
Rapporten återger svar från tiotusentals unga över tid utan viktning.
Representativiteten bedöms vara god men felmarginalerna är större bland unga än bland befolkningen i stort, i synnerhet efter uppdelning på kön.
En ny rapport visar att den snabba förlusten av Amazonas regnskog drivs av en komplex mix av lokal efterfrågan och globala handelsmönster. Även den svenska konsumtionen bidrar – och numera har kaffe gått om nötkött som den produkt som påverkar avskogningen mest.
Världsnaturfonden har tillsammans med forskare från Chalmers tagit fram en rapport som för första gången visar vilka faktorer som driver avskogningen i Amazonas. Rapporten kartlägger även hur avskogningen hänger samman med lokal och global handel.
– Det här är den mest utförliga studien av vad som driver Amazonas avskogning hittills. Dels eftersom den rent geografiskt går ner på väldigt lokal nivå – i många fall ända ner på kommunnivå – dels eftersom den inkluderar all jordbruksproduktion i regionen och kopplingen både till lokal och global konsumtion, säger Martin Persson, biträdande professor på Chalmers och en av rapportens författare, i ett pressmeddelande.
Boskapsskötsel bakom skövling
I studien har forskarna analyserat satellitbilder över markanvändningen i Amazonas och kopplat dem till data om jordbruksproduktion och handelsflöden. Enligt rapporten är det främst den inhemska efterfrågan som driver avskogningen, även om internationell handel också spelar in. Expansionen av boskapsskötsel står för den största delen av skövlingen, följt av sojaodling.
Svenskt kaffedrickande kopplas till hundratals hektar avverkad regnskog i Amazonas. Bild: Depositphotos
Sverige sticker ut med kaffet
För Sveriges del ser mönstret annorlunda ut. Här beräknas kaffekonsumtionen sedan flera år ha större påverkan på avskogningen i Amazonas än konsumtionen av soja. Enligt den senaste mätningen har kaffe dessutom gått om nötkött och är därmed den importerade vara som bidrar mest till avskogningen.
Under 2022 uppskattas svenskarnas kaffedrickande ha lett till att 331 hektar – en yta som motsvarar cirka 463 fotbollsplaner – regnskog avverkades i Amazonas. För nötkött ligger siffran på 236 hektar.
– Globalt sett har det varit mycket fokus på sojaproduktionens och boskapsuppfödningens inverkan på avskogningen, så konsumtionen av kaffe kanske har flugit lite under radarn, säger Martin Persson.
Samtidigt betonar han att studien inte omfattar specifika data om de enskilda produkterna som importeras, utan är baserad på en genomsnittlig beräkning av kaffets påverkan.
– Det innebär att det inte syns om vi i Sverige exempelvis skulle konsumera en stor andel hållbarhetscertifierat kaffe, som inte bidrar till skogsförstörelsen på samma sätt, säger Martin Persson.
Snart lättare att spåra varor
Idag finns ingen märkning som specifikt anger om en vara är avskogningsfri.
Men för konsumenter som vill veta varifrån produkter i affären som soja, kaffe, nötkött eller kakao kommer, blir det lättare efter den 30 december 2025. Då träder en ny EU-lag, avskogningsförordningen (EUDR), i kraft.
Den ska motverka handel med varor som bidrar till världens avskogning och skogsförstörelse, genom att ställa krav på producenter och importörer att spåra och dokumentera att produkter inte orsakar avskogning.
8,6 miljoner hektar regnskog försvann
Mellan 2018 och 2022 förlorade Amazonas omkring 8,6 miljoner hektar regnskog, en yta större än Österrike. Den nya studien visar även stora geografiska skillnader när det gäller vilken jordbruksproduktion som påverkar avverkningen. Forskarna lyfter samtidigt en risk för att odlade grödors betydelse för avskogningen underskattas.
– Det är känt att expansion av betesmark för köttproduktion är en viktig faktor bakom avskogning i framför allt Brasilien, men bilden är betydligt mer komplex än så. Den utökade produktionen och efterfrågan av grödor som soja, palmolja, kakao och kaffe är en viktig drivkraft i andra områden, särskilt Bolivia, Ecuador och Peru, säger Martin Persson.
Olika lösningar krävs
Han hoppas att rapporten ska hjälpa aktörer som vill motverka avverkningen, och göra det tydligt att samma lösning inte fungerar för alla.
– I vissa regioner är det viktigt att fokusera på internationella handelsflöden, i andra kan det handla om att stödja lokala producenter av majs eller ris för att de ska kunna öka skördarna utan ytterligare avskogning. Vi hoppas också att företag som handlar varor som kaffe, soja eller kakao från regionen får en större förståelse för risker kopplade till avskogningen, säger Martin Persson.
Rapporten släpptes i samband med klimatmötet COP30, och är ett samarbete mellan Världsnaturfonden WWF, Chalmers och Stockholm Environment Institute.
Ju högre blodtryck i 18-årsåldern, desto högre risk för åderförfettning i medelåldern. Det framgår av en ny studie av svenska mäns blodtryck.
I dag riktas insatser för att förebygga och behandla högt blodtryck främst till vuxna personer. Men en ny svensk studie, ledd från Linköpings universitet, stärker bilden av att blodtryckets hälsopåverkan kan börja redan tidigt i livet.
Granskning av kranskärl
I studien har forskarna använt avancerad datortomografi för att undersöka kranskärlen som förser hjärtat med blod. Metoden ger högupplösta bilder av hur stora åderförfettningsplack som finns i blodkärlen och vad de innehåller.
Kranskärlsmätningarna gjordes på runt 15 000 män när de var i åldrarna 50 till 64 år i en stor, nationell, befolkningsstudie.
Drygt 10 200 av dessa män hade mönstrat för värnplikt vid runt 18 års ålder och då genomgått hälsoundersökningar. Forskarna undersökte om det fanns samband mellan det blodtryck männen haft i 18-årsåldern och hur deras kranskärl mådde nära 40 år senare.
Bild: Jack Atkinson, Unsplash.
Högt blodtryck
Blodtrycket är den kraft som uppstår när blodet pressas mot kärlväggarna. När hjärtat pumpar ut blod är tycket högre, och kallas systoliskt eller övertryck. När hjärtat slappnar av och fylls med blod inför nästa hjärtslag, är trycket lägre och kallas diastoliskt eller undertryck.
Blodtrycket anges med båda talen och mäts i millimeter kvicksilver, mmHg. Ett blodtryck under 140/90 mmHg räknas som normalt, enligt svenska riktlinjer.
– Högt blodtryck är den största påverkbara riskfaktorn för hjärt-kärlsjukdom, som i sin tur är den största enskilda dödsorsaken globalt, säger Pontus Henriksson, biträdande professor i näringsfysiologi vid Linköpings universitet.
Källa: Linköpings universitet
Ett viktigt fynd är att de ungdomar som hade ett övertryck på 140 eller ett undertryck på 90 eller mer, löpte en tydligt ökad risk för åderförfettning i kranskärlen senare i livet.
Åderförfettning börjar tidigt
– Men det fanns en riskökning redan vid blodtryck på 120/80 mmHg, säger Karin Rådholm, biträdande professor i allmänmedicin vid Linköpings universitet och specialistläkare i allmänmedicin, i ett pressmeddelande.
Nyligen har vissa internationella rekommendationer sänkt gränsvärdet för vad som räknas som förhöjt blodtryck till 120/80 mmHg. Sänkta gränsvärden innebär att fler än tidigare är i riskzonen.
Ju högre blodtryck vid mönstringstillfället, desto högre risk för åderförfettning i medelåldern, enligt studien.
– Studien visar att utveckling av åderförfettning börjar tidigt. Vården måste behandla högt blodtryck hos unga mer aktivt, säger Karin Rådholm.
Lurigt hälsoproblem
Problemet är att högt blodtryck sällan ger symtom.
– Det är inget som känns, så om man inte mäter sitt tryck kan man ha högt blodtryck utan att veta om det, säger Karin Rådholm.
Några av de faktorer som ökar risken för högt blodtryck, som övervikt och dålig kondition, är vanligare bland ungdomar i dag än när studiedeltagarna var unga, för 40 år sedan.
– På bara en till två generationer har andelen unga med obesitas ökat rejält medan konditionen har gått ner. Så de här resultaten är i högsta grad relevanta för de som är unga i dag, säger Pontus Henriksson, biträdande professor i näringsfysiologi vid Linköpings universitet.
När männen som ingick i studien mönstrade var det obligatoriskt i Sverige för män att mönstra. Det innebär att data är representativa för svenska män i den åldern. Det går dock inte att utifrån studien dra slutsatser om kvinnors sjukdomsrisk, eftersom bara män har ingått.
När vegansk mat serveras i en bowl i stället för på en tallrik kan den uppfattas som mer hälsosam, visar en studie. Eftersom det är bra för vår hälsa att äta mindre kött kan kunskapen bidra till att fler får bättre matvanor, enligt forskarna.
För att främja mer hållbara och hälsosamma matvanor behöver vi förstå hur sättet att presentera och beskriva vegetariska rätter påverkar vad människor tycker om dem, något som en studie från Örebro universitet undersökt.
– Om du betalar 140 kronor för dagens lunch ska du kunna förvänta dig en upplevelse. Då är det viktigt hur du upplever måltiden: bestick, ljud i restaurangen, färg, miljö, former och annat. Vår studie bidrar förhoppningsvis till att restauranger, caféer och matsalar blir bättre på att skapa upplevelser som får fler att välja hälsosam mat, säger Johan Swahn, som forskar om måltider och sensorik på Restaurang- och hotellhögskolan vid Örebro universitet.
Studiens resultat visar att gäster uppfattar maten som mer hälsosam om den serverades i en bowl och om den beskrevs som ”vegansk” i stället för ”växtbaserad”.
– Just nu är bowls kopplat till nyttigare mat men eftersom det går trender i sådant kan det förändras; om några år kanske inte ”poke bowls” är lika inne. Det viktiga är kunskapen om att vi uppfattar måltiden olika beroende på miljö och sammanhang. Eftersom många vill äta mer hälsosamt är det bra om restaurangen vet att hjärnans tolkning av intryck får betydelse för upplevelsen av maten, förklarar Johan Swahn.
Små saker kan påverka hur mycket vi uppskattar maten
Resultaten stämmer väl överens med tidigare forskning på området som visat att ljudmiljö, bestick, tallrikar, skyltning och liknande är viktigt för kundens upplevelse. Små knuffar i olika situationer kan hjälpa oss att leva nyttigare, exempelvis kan färgen eller vikten på en tallrik påverka hur mycket vi uppskattar maten.
Forskarna känner inte till några tidigare studier där upplevelsen av mat i bowl eller på en tallrik jämförs för att ta reda på om de upplevs som olika hälsosamma.
– Det är mycket jobb med den här typen av experiment: att ta över en hel restaurang och mäta allt. Men jag brinner för att forskningen ska göra nytta för samhället, restauranger och leverantörer så att det gör skillnad där den verkligen behövs. Grossistföretagen som levererar till restauranger kan bidra till att allt från lokala pizzerior till fine-dining-krogar utvecklar upplevelsen i matsalen, säger Johan Swahn.
– Det här är en viktig del av den forskning inom måltidskunskap och värdskap som vi bedriver på Restaurang- och hotellhögskolan i Grythyttan. Det vi lärt oss i den här studien tas upp på nästa kurs som startar under hösten, “Sensorik 2”. Studenterna lär sig om multisensorik och upplevelsen av maten och drycken, det är avgörande kunskap – även för att kunna servera mer hälsosam mat, säger Johan Swahn.
Adhd ökar inte risken för komplikationer under en graviditet. Däremot är planerade kejsarsnitt vanligare hos kvinnor med diagnosen, enligt en studie.
Forskare vid Örebro universitet har studerat sambandet mellan adhd hos kvinnor och händelser under graviditet och förlossning. Studien omfattar 12 000 kvinnor med adhd och bygger på data från omkring 1,6 miljoner graviditeter i Sverige mellan 2006 och 2020.
– Vi kan visa att adhd i sig inte ökar risken för att föda för tidigt, vilket andra studier kommit fram till, säger Anneli Andersson, forskare vid Örebro universitet, i ett pressmeddelande.
Andra faktorer bakom komplikationer
– När vi justerade för andra psykiatriska diagnoser och rökning under graviditeten försvann sambandet mellan adhd och för tidig födsel och många andra graviditetsutfall, fortsätter hon.
Depression, ångest, bipolär sjukdom och beroendeproblematik är vanligare bland kvinnor som också har en adhd-diagnos.
– För tidigt födda barn och andra komplikationer vid graviditeten kan alltså förklaras av andra psykiatriska diagnoser och till exempel rökning – inte av adhd i sig, säger Anneli Andersson.
Fler planerade kejsarsnitt
Forskarna konstaterar dock att planerade kejsarsnitt är vanligare bland kvinnor med adhd. De föder också oftare barn som är större än förväntat i förhållande till graviditetslängden. Enligt Anneli Andersson finns det en möjlig förklaring till detta.
– Det är möjligt att dessa två utfall delvis hänger ihop – om vården under graviditeten bedömer att barnet växer mer än väntat kan det påverka beslutet att planera ett kejsarsnitt, säger hon.
Nyanserad bild av riskerna
Studien ger en mer heltäckande bild av sambandet mellan adhd och graviditetsutfall än tidigare forskning, eftersom den baseras på kliniska diagnoser och inte enbart på uppgifter om läkemedelsanvändning.
– Resultatet för med sig att vi behöver nyansera synen på risker kopplade till adhd och graviditeter. Det kan förhoppningsvis lugna kvinnor med adhd-diagnos, säger Anneli Andersson.
Bör erbjudas stöd
Forskarna pekar på att kvinnor med diagnosen bör erbjudas extra stöd under graviditeten.
– Ett helhetsperspektiv på kvinnans psykiska hälsa och riskbeteenden kan bidra till tryggare graviditeter och bättre utfall både för mamman och barnet, säger Anneli Andersson.
Myndigheters webbsidor kan vara svåra att använda, särskilt om sidorna har röriga menyer och ett krångligt språk. Tester som görs för att upptäcka sådana problem missar dessutom merparten av dem, enligt ny forskning från Högskolan i Skövde. Följden är att hundratusentals svenskar kan gå miste om avgörande samhällsinformation.
När allt fler samhällstjänster flyttar till den digitala sfären ökar klyftan mellan de som enkelt kan ta till sig information – och de som inte kan det. För personer som exempelvis har synnedsättning eller lässvårigheter kan en webbplats bli svår att använda.
Har webbsidan dessutom svårbegripliga rubriker, röriga menyer och ett krångligt, byråkratiskt, språk finns risken att användaren ger upp – och därmed missar relevant information och viktiga tjänster.
Enligt SCB lever omkring 725 000 personer i Sverige med funktionsnedsättningar som påverkar möjligheten att ta del av information på nätet.
Lag ställer krav
Myndigheter är sedan 2019 skyldiga att göra sina digitala tjänster brett tillgängliga. Det finns internationella riktlinjer för tillgänglighet, förkortade WCAG, som ligger till grund för europeisk och svensk lagstiftning.
Forskare vid Högskolan i Skövde har nu granskat hur stor del av tillgänglighetsriktlinjerna som testas när automatiska testverktyg används. I genomsnitt, visar det sig, testas bara en sjättedel av riktlinjerna.
Den myndighet som förlitar sig på automatiska testverktyg missar alltså majoriteten av de problem som finns, enligt forskarna.
Tester missar begriplighet
Verktygen klarar främst av de enklare, mätbara testerna, som färgkontraster och bildtexter.
– Sådant som går att beskriva i siffror fungerar oftast bra. Men krav som handlar om begriplighet, logisk struktur eller språklig tydlighet går nästan helt förlorade i automatiska tester, säger Thomas Fischer, lektor i datalogi vid Högskolan i Skövde, i ett pressmeddelande.
Forskarnas rekommendation är att myndigheter kombinerar flera olika verktyg och bygger in testerna direkt i de system där webbsidor produceras. Det skulle öka chansen att problemen upptäcks i tid, utan att öka arbetsbördan för webbredaktörer och andra tjänstepersoner som arbetar med webb.
– Automatiska tester har en viktig roll, men de måste användas på rätt sätt, säger Thomas Fischer.
De flesta svenskar vill vårdas och dö hemma, men alla får inte den möjligheten. Var i landet du bor påverkar vilken typ av vård du får i livets slutskede, enligt flera studier som visar på stora skillnader – trots nationella riktlinjer.
Trots årtionden av statliga utredningar kvarstår stora skillnader i palliativ vård i Sverige. En serie studier visar att den nationella styrningen inte fungerar som tänkt och att tillgången till palliativ vård i livets slutskede beror på var du bor.
Sedan Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård infördes år 2013 har forskare följt utvecklingen. Resultaten visar att det trots de nationella riktlinjerna är stora skillnader i hur och var människor får vård i livets slutskede. Det gäller både barn och vuxna, och beror inte bara på sjukdom eller ålder utan i hög grad på var man bor.
– Det är väldigt komplexa utmaningar som våra studier pekar på, säger Cecilia Larsdotter, professor i vårdvetenskap vid Sophiahemmet Högskola, i ett pressmeddelande.
Ojämlika förutsättningar i landet
Majoriteten av svenskar vill vårdas och dö hemma. Men verkligheten ser annorlunda ut: Endast var femte person får den möjligheten. I stället dominerar sjukhusvård, eller äldreboenden.
– Om skillnaderna speglar olika vårdpreferenser i olika regioner är det problemfritt. Men vi har goda skäl att tro att det snarare handlar om ojämlika förutsättningar, säger Joakim Öhlén, professor i omvårdnad vid Centrum för personcentrerad vård på Göteborgs universitet och vid Palliativt centrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Forskarna betonar att den palliativa vården för äldre behöver utvecklas så att den kan ges tillsammans med äldreomsorg och sjukdomsspecifik vård.
Barn och ungdomar som dör är få, men en grupp med särskilda behov och utmaningar kopplade till både kompetens i palliativ barnsjukvård och till resurstillgång.
– Det behövs en bättre utvecklad organisation av palliativ vård för barn, framhåller Stefan Nilsson, professor i omvårdnad vid Göteborgs universitet och också verksam vid Barncancercentrum på Drottning Silvias barnsjukhus.
Skärpt uppföljning och vägledning
Forskningen visar att de nationella riktlinjer som finns ofta är otydliga, och att regioner och kommuner i praktiken kan välja bort dem. Det leder till att prioriteringen av palliativ vård, som enligt svensk hälso- och sjukvårdslag ska ha högsta prioritet, inte alltid genomförs i praktiken.
Forskarna föreslår flera förändringar. Bland annat vill de att palliativ vård erkänns som en folkhälsofråga på nationell nivå, i linje med Världshälsoorganisationens rekommendationer, och att uppföljningen och vägledningen för kommuner och regioner skärps.
– Det är ju viktigt och tydligt att palliativ vård ska prioriteras. Men problemet är hur det ska ske. Det behöver konkretiseras, både när det gäller tidig integrerad vård och i livets slutskede, säger Stina Nyblom, docent vid Göteborgs universitet och verksam vid Palliativt centrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Vi brukar härleda dagens zoologiska cirkus av hundraser till viktorianska herrar med fäbless för selektiv avel. Men sanningen är äldre än så. En ny studie visar att hundarnas formrikedom tog fart redan för 11 000 år sedan, långt före 1800-talets kennelklubbar.
Titta på dagens hundar: Den näpna chihuahuan som mest liknar ett ögonpar med päls, den storslagna grand danoisen som nästan kan användas som middagsbord, bulldoggen med sin trubbnos och dvärgtaxen med sitt utsträckta anlete.
Variationerna är så extrema att det kan tyckas märkligt att de alla klassas som samma art.
I en studie har ett internationellt forskarlag, där Biologiska museet vid Lunds universitet samt Historiska museet i Lund ingår, analyserat 643 kranier från vargar och tidiga tamhundar.
Hundars varierade yttre är en gammal historia. Bild: Jaykumar Bherwani, Unsplash.
Speglade hundens roll
Det har gjorts med 3D-geometrisk morfometri, det vill säga mätning av kroppsdelars form för att förstå artens utveckling. Genom att kartlägga subtila förändringar i skallform och storlek i tre dimensioner har forskarna kunnat följa hundarnas morfologiska utveckling över tiotusentals år.
– Hundars mångfald är inte bara ett resultat av viktorianska uppfödare, utan ett arv av tusentals års samevolution med människor, säger Maria Mostadius, intendent vid Biologiska museet vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
– Tidiga former speglade de roller hundarna hade, från jakt och boskapsskötsel till skydd och sällskap.
Vissa utseenden finns inte mer
De äldsta domesticerade hundskallarna i studien kommer från Veretye i Ryssland och är omkring 11 000 år gamla.
Tidiga, varierade, hundformer har även hittats i Amerika och Asien, vilket visar att hundarna snabbt började skilja sig från vargarna. En del tidiga hundtyper finns inte längre, vilket tyder på att linjer försvunnit över tid.
Studien visar att tamhundens utveckling var en lång och ojämn process, som började innan de första tydligt domesticerade hundarna dök upp i historien.
– Det fascinerande är att redan de allra första domesticerade hundarna uppvisade former som vi inte ser hos dagens raser. Hundar är en spegel av vår historia – deras utveckling har formats av migrationer, miljöförändringar och samhällsutveckling, säger Maria Mostadius.
Forskare har studerat kranier från vargar och tidiga tamhundar. Bild: Depositphotos.
Hundens historia är vår
Forskarna framhåller behovet av fler fynd från perioden från 25 000 till 11 000 år sedan, särskilt från Central- och Sydvästasien. Det skulle öka förståelsen för de allra första stadierna av hundens domesticering och de tidiga linjernas utveckling.
– Det hade så klart varit häftigt att hitta urhunden! Att förstå hundarnas tidiga mångfald är också att förstå oss själva – våra samhällen, våra miljöer och vårt långa samspel med djur. Hundarnas historia är i hög grad vår egen historia, säger Maria Mostadius.
Ett skandinaviskt forskarlag har hittat över 30 000 marina fossil som visar hur snabbt havsekosystemen återhämtade sig efter jordens hittills största massutdöende.
– Bara tre miljoner år efter katastrofen fanns nya marina komplexa näringskedjor, säger paleontologen Benjamin Kear.
I slutet av tidsperioden perm, för cirka 252 miljoner år sedan, drabbades jorden av den största biologiska krisen som hittills inträffat. Global uppvärmning, massiva vulkanutbrott och syrefattiga, försurade hav utplånade över 90 procent av alla marina arter och runt 70 procent av livet på land.
Hur snabbt marina ekosystem återhämtade sig har varit omstritt. Den rådande teorin har pekat på en långsam process på ungefär åtta miljoner år där amfibier och senare reptiler flyttade ut i havet.
Snabb återhämtning efter massutdöendet
Nya fynd på Spetsbergen utmanar nu den bilden. Forskare har hittat mer än 30 000 tänder, ben och andra fossil från marina reptiler, amfibier, benfiskar och hajar. Fossilen kommer från en kort geologisk period och är omkring 249 miljoner år gamla. Fynden visar den tidigaste expansionen av landlevande ryggradsdjur till havsekosystem.
Marina ekosystem återhämtade sig alltså mycket snabbt efter krisen, enligt forskarna bakom studien.
– Redan efter tre miljoner år ser vi alltså komplexa marina näringskedjor, med flera rovdjur på toppen och en mångfald av arter, säger paleontologen Benjamin Kear vid Naturhistoriska riksmuseet i ett pressmeddelande.
– Vår studie innebär också att teorin om en successiv evolution behöver omvärderas eftersom vi ser en sådan mångfald och artrikedom, trots att alla fossil kan dateras till samma period. Det visar på en extremt snabb och samtidig diversifiering, fortsätter han.
Skandinaviska paleontologer vid utgrävningsplatsen på Spetsbergen, den största ön i Svalbard. De sedimentära bergarterna på Spetsbergen bildades ur forntida havsbottnar i utkanten av superoceanen Panthalassa. Där bevarades spåren av de första landlevande djurens anpassning till ett liv i öppet hav – ett avgörande steg i evolutionen. Bild: Universitetet i Oslo
Spetsbergen – ett av världens rikaste fossilfält
Spetsbergen på Svalbard är känt för sina marina fossil från början av dinosauriernas tidsålder. Här ligger fossilfynden så tätt att de bildar ett tydligt benlager som vittrar fram längs bergssidan. Lagret bildades under en mycket kort geologisk period och ger därför en bild av hur haven såg ut bara några miljoner år efter massutdöendet.
En global jämförelse av fossil visar att benlagret hör till de mest artrika marina ryggradsdjursfynden som hittats från dinosauriernas gryning.
– Vi gjorde faktiskt vår första upptäckt redan 2015, men det har tagit tio år av mödosamt arbete att gräva ut, sortera, identifiera och analysera. Det är väldigt roligt att äntligen kunna dela med sig av våra resultat, säger Benjamin Kear.
Söner till mammor med typ 1-diabetes löper en ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar tidigt i livet. En ny studie visar att den risken kan kopplas till en tidig påverkan på blodkärlens funktion.
En studie från Karolinska Institutet och Stockholms universitet visar för första gången att söner till mödrar med typ 1-diabetes kan utveckla tidig kärlskada – långt innan eventuella ämnesomsättningsproblem uppstår.
Forskarna använde en kombination av djurstudier, registerdata från Sverige och Danmark och en mindre klinisk studie för att undersöka sambandet. Resultaten tyder på att påverkan är könsspecifik: endast söner visade tecken på kärlskada i tidig ålder.
– Våra resultat visar att kärlfunktionen påverkas redan innan ämnesomsättningen förändras, vilket utmanar tidigare antaganden, säger Qiaolin Deng, forskare vid Karolinska Institutet och Stockholms universitet, i ett pressmeddelande.
Upptäckten kan bidra till att hitta nya sätt att förebygga hjärt-kärlsjukdomar redan i unga år.
Orsakas av oxidativ stress i blodkärlens celler
Studien pekar på att kärlskadan orsakas av oxidativ stress* i blodkärlens celler, som är en möjlig tidig markör för hjärt-kärlsjukdom. Resultaten är viktiga för att bättre kunna identifiera och stötta barn som löper ökad risk, men också för att utveckla förebyggande behandlingar.
– Vi ser att tidig intervention kan återställa kärlfunktionen hos de drabbade djuren, vilket öppnar för nya möjligheter att förhindra sjukdom senare i livet, säger Allan Zhao, doktorand vid Karolinska Institutet och Stockholms universitet.
Nu ska forskarna fortsätta studera de långsiktiga effekterna av mammors diabetes, med särskilt fokus på varför söner verkar drabbas tidigare än döttrar.
*Oxidativ stress uppstår när våra celler bryter ner näringsämnen för att skapa energi. Detta genererar en mängd fria radikaler som kan skada våra celler, men våra celler har ett naturligt försvar mot dessa. Om försvaret blir otillräckligt, vilket kan hända vid vissa sjukdomar, och inte kan hantera alla radikaler som produceras kan det orsaka stress på cellen, så kallad oxidativ stress.
En koldioxidskatt skulle vara effektiv och billig, men trots det visar en studie att få vill se en sådan skatt. Anledningen är att det upplevs som personligt kostsamt och studien visar att det spelar en stor roll hur skatter presenteras för människor.
Ekonomer är överens om att en koldioxidskatt är ett av de mest kostnadseffektiva sätten att minska utsläpp av växthusgaser. Och de flesta européer vill se kraftigare politik mot klimatförändringar. Så naturligtvis finnas ett starkt stöd för koldioxidskatter – eller? Nej, inte alls faktiskt, visar en studie från Institutet för framtidsstudier.
När människor i fyra europeiska länder (Sverige, Spanien, Tyskland och Polen) fick bedöma 16 olika klimatpolitiska åtgärder rankades skatter – särskilt koldioxid- och fossila bränsleskatter – konsekvent bland de minst populära. Endast nya kärnkraftverk (dock inte i Sverige – här hamnade ny kärnkraft i mitten) och ett förbud mot försäljning av bensin- och dieseldrivna bilar var ännu mer impopulära.
Regleringar och energieffektivitetsstandarder var betydligt mer populära, medan andra förbud och subventioner hamnade däremellan.
Koldioxidskatt upplevs personligt dyr
En förklaring till att människor inte tycker om skatter är att de upplevs som personligt kostsamma, medan kostnaderna för andra åtgärder är mindre synliga. När människor förväntar sig högre bränsle- eller elpriser minskar stödet kraftigt. Men när skatter beskrivs som intäktsneutrala – alltså att de kompenseras genom att sänka andra skatter – ökar stödet.
– Hur en skatt presenteras spelar uppenbarligen stor roll, säger Malcolm Fairbrother, professor i sociologi och forskare vid Institutet för framtidsstudier, i ett pressmeddelande.
Förtroende för politiker spelar in
Studien visar också att politiskt förtroende spelar en avgörande roll för stödet till klimatpolitik. Människor som litar på politiker och offentliga institutioner är betydligt mer benägna att stödja klimatåtgärder, inklusive skatter. De med lågt förtroende utgår från att politiker kommer att slösa bort pengarna, använda dem orättvist eller misslyckas med att uppnå resultat.
– Motståndet mot klimatpolitik handlar inte främst om att förneka behovet av klimatåtgärder, utan snarare om misstro mot dem som har makten och tvivel på att politiken faktiskt fungerar, säger Malcolm Fairbrother.
Personer med högt förtroende är också till viss del känsliga för kostnader enligt studien, men avskräcks inte lika lätt av åtgärder som upplevs som dyra.
– Européer vill se klimatåtgärder, men vill inte betala särskilt mycket för det – särskilt de som saknar tillit till politiska eliter och institutioner.
Forskare har undersökt om oralt insulin kan förhindra typ 1-diabetes hos små barn som har en genetiskt förhöjd risk att utveckla sjukdomen. Svaret: behandlingen kunde inte förhindra utvecklingen av sjukdomen, men den fördröjde insjuknandet för vissa barn.
En internationell studie, POInT, har undersökt 1 050 barn från Sverige, Tyskland, Polen, Belgien och Storbritannien för att ta reda på om insulin som tas i munnen kan förhindra utvecklingen av diabetesrelaterade autoantikroppar och typ 1-diabetes hos barn med förhöjd genetisk risk att utveckla sjukdomen.
Diabetesrelaterade autoantikroppar används som biomarkör för typ 1-diabetes och förekomsten av två eller flera autoantikroppar ses som ett förstadium till sjukdomen.
I studien fick hälften av barnen oralt insulin varje dag, medan den andra hälften fick placebo under sina tre första levnadsår.
– Alla barn som har deltagit i studien har gjort en enorm insats tillsammans med sina föräldrar. Oralt insulin tas upp av munhålan och tarmkanalen och vi har undersökt om det kan leda till större tolerans för kroppens eget insulin hos små barn med förhöjd risk för sjukdomen, säger Helena Elding Larsson, vetenskapligt ansvarig för den svenska delen av studien POInT och professor i autoimmuna sjukdomar på Lunds universitets diabetescentrum, i ett pressmeddelande.
Sjukdomshastigheten fördröjdes av oralt insulin
Trots att barnen fick en hög dos av oralt insulin kunde behandlingen inte förhindra utvecklingen av diabetesrelaterade autoantikroppar. Men den fördröjde sjukdomshastigheten hos de barn som fick diabetesrelaterade autoantikroppar.
När forskarna jämförde sjukdomshastigheten hos gruppen som fick oralt insulin med kontrollgruppen kunde de se att behandlingen ledde till att sjukdomshastigheten minskade med nästan 50 procent, från upptäckten av två eller flera diabetesrelaterade autoantikroppar till klinisk diabetes.
– Naturligtvis är det tråkigt att oralt insulin inte kunde förhindra utvecklingen av typ 1-diabetes. Det är däremot positivt att oralt insulin tycks fördröja sjukdomshastigheten hos barn med diabetesrelaterade autoantikroppar och vi behöver nu bekräfta dessa resultat i nya studier. Typ 1-diabetes är en besvärlig sjukdom att ha och det kan betyda en hel del om det går att fördröja sjukdomen med några år. Det innebär färre år med insulinbehandling och minskad risk för att drabbas av komplikationer, säger Helena Elding Larsson.
Barn med viss genuppsättning fick betydelsefullt skydd mot diabetes
Barnens genetiska risk för att utveckla typ 1-diabetes kartlades och med hjälp av denna information har forskarna lyckats hitta en grupp barn som tycks ha särskild nytta av behandlingen.
Hälften av barnen hade en särskild genuppsättning som också finns hos cirka 60 procent av alla som har typ 1-diabetes. I denna grupp var oralt insulin förknippat med ett betydelsefullt skydd mot diabetes.
– Det är för tidigt att dra säkra slutsatser eftersom det handlar om en mindre grupp deltagare. Jag tycker att det skulle vara väldigt intressant om vi som har samarbetat inom studien kan göra uppföljande studier där vi testar behandlingen på ett noggrant genetiskt urval av barn. Studien visar att oralt insulin är en säker behandling som inte ger några allvarliga biverkningar, säger Markus Lundgren, forskare i pediatrisk endokrinologi vid Lunds universitets diabetescentrum.
Flera studier söker behandlingar som kan förhindra diabetes
I dag finns bara en godkänd behandling som används i vissa länder för att fördröja insjuknandet av typ 1-diabetes hos barn som redan har fått diabetesrelaterade autoantikroppar.
Vid Lunds universitets diabetescentrum pågår just nu flera studier som undersöker om det är möjligt att förhindra eller fördröja insjuknandet hos barn med förhöjd risk att utveckla sjukdomen i ett ännu tidigare skede.
– Vi är inne i ett spännande skede av diabetesforskningen och en viktig målsättning för oss är att identifiera skonsamma behandlingar som kan sättas in i ett tidigt skede. Resultaten från POInT tyder på att förebyggande behandlingar kan behöva skräddarsys beroende på vilka genetiska varianter barnet har. Även om vi har bra insulinpumpar och hjälpmedel för personer som drabbas av typ 1-diabetes behöver vi utveckla fler behandlingar som kan skydda de insulinproducerande cellerna i olika skeden av livet, säger Helena Elding Larsson.
Forskare har för första gången upptäckt granbarkborreangrepp från luften redan i ett tidigt skede. Ljusreflektioner från barren avslöjar de drabbade träden – en metod som kan förbättra bekämpningen av insekten som orsakar stora skador på skogen.
De omfattande angreppen av granbarkborre tog fart under den varma sommaren 2018. Sedan dess har omkring 34 miljoner kubikmeter granvirke förstörts i södra och mellersta Sverige.
När insekterna borrar sig in i stammen störs trädets transport av vatten och näring. Det leder till att trädet stressas och kan dö redan inom några veckor.
Angripna träd är svåra att upptäcka i tid eftersom barren ofta förblir gröna långt efter att trädet dött. När trädet till slut blir brunt har barkborrarna vanligtvis redan lämnat det och börjat angripa nya granar.
Höga kostnader för skadorna
Men nu har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet hittat nya sätt att avslöja granbarkborrarnas framfart i ett tidigt skede.
– Skogsskador från granbarkborren kostar markägare miljontals kronor och det är svårt att hitta utbrotten i tid. Men vår metod har potential att helt förändra det. Vi får så detaljerad information att det går att upptäcka skillnader i hälsa mellan grenar på samma träd, säger Langning Huo, forskare vid Skogsskadecentrum vid SLU, i ett pressmeddelande.
Granbarkborre i närbild. Bild: Theres Svensson
Speciella kameror avslöjar angrepp
Genom att använda hyperspektrala kameror kan forskarna upptäcka granbarkborreangrepp innan träden visar synliga skador. Kamerorna fångar ljus i hundratals mycket smala färgband, långt utanför vad det mänskliga ögat kan se.
Med hjälp av kameran kan små förändringar i pigment, vattenhalt och cellstruktur avslöjas. Det gör det möjligt för forskarna att upptäcka tidiga tecken på stress och försämrad vitalitet hos träden. Studien visar att ljusreflektioner kan ge de första signalerna om att ett träd håller på att försvagas.
– Vi använder oss av den allra senaste tekniken inom det här området och det öppnar helt nya möjligheter för oss, säger Langning Huo.
Färgpigment i stället för klorofyll
I stället för att fokusera på klorofyll, som traditionellt kopplas till trädens stress, har forskarna riktat blicken mot färgpigment som hör till gruppen karotenoider. När stressen slår till behåller trädet sitt gröna klorofyll, men inom några timmar börjar det bilda skyddande karotenoider som skyddar cellerna mot skador.
Detta skifte i fokus gjorde det möjligt för forskarna att upptäcka granbarkborreangrepp betydligt tidigare och tydligare än med tidigare metoder.
– Ju snabbare granbarkborren spåras desto bättre. Med vår teknik går det att upptäcka träd som bara visar symptom på ena sidan, alltså i ett väldigt tidigt skede av angreppet, och därmed avslöjar vilken sida av trädet som innehåller flest larver. Ingen har tidigare kunnat visualisera stressade kronor så tydligt, säger Langning Huo.
Öppnar för tidig upptäckt
Studien genomfördes efter det stora utbrottet 2018, men angrepp kan sannolikt upptäckas ännu tidigare under utbrottsåren, enligt forskarna.
– Vi hoppas att den här metoden ska utvecklas, förfinas och bli billigare. Då tror vi att den kan vara till stor nytta för skogsägare, som tidigt kan upptäcka granbarkborrar och proaktivt bekämpa skadorna, till exempel genom att skala bort barken för att döda larverna och ta bort angripna träd från skogen, säger Langning Hou.
