Hur planeter bildas är en fråga som länge gäckat världens astronomer. En ny avhandling vid Lunds universitet visar att is spelar en avgörande roll för att små himlakroppar ska nå en viss storlek och växa till svulstiga planeter.
För drygt 4,6 miljarder år sedan bildades vårt planetsystem ur gas och stoft i utkanten av galaxen Vintergatan. Men med tanke på att vår sol och övriga planeter bildades för miljarder år sedan har det varit svårt att veta exakt hur processen gick till. Varje år kan dock världens astronomer teckna en allt mer heltäckande bild.
Småsten bildade himlakroppar
Den gängse uppfattningen har länge varit att jorden och andra planeter bildades under hundratals miljoner år tack vare många kollisioner av asteroider. Men under de senaste åren har den så kallade småstensteorin vunnit mark. Den går ut på att jorden gick från att vara en bebisplanet av sten och is till sin nuvarande storlek tack vare knappt synliga småstenar som sögs ihop till en himlakropp.
Det är här is och vattenånga, som forskare Katrin Ros studerat i en avhandling, kommer in i bilden.
– Is gör att partiklarna kan växa lättare och snabbare. Den underlättar även för de sammanbakade partiklarna att korsa barriären som krävs för att de inte ska stanna i växten utan fortsätta expandera till planeter. Man kan tänka på hagel i jordens atmosfär, säger Katrin Ros, forskare i astrofysik vid Lunds universitet.
Isen klumpar ihop småsten
När hon påbörjade sin avhandling var isens roll i planetbildningsprocessen en vit fläck på astronomikartan.
Genom datasimuleringar och laboratorieexperiment kunde Katrin Ros i flera led visa att isen faktiskt är nödvändig för att de millimeterstora partiklarna inte ska slås sönder eller bara studsa mot varandra – utan faktiskt klumpas ihop och bilda kilometerstora kroppar.
Dessa så kallade planetesimaler, till exempel kometer och asteroider, brukar ses som de första byggstenarna till planeter. Men förutsättningarna för denna process är inte gynnsamma överallt.
Islinje viktig för bildande av planeter
Katrin Ros har riktat sökarljuset mot den så kallade frostlinjen eller islinjen. Den här gränsen finns vid ett visst avstånd från stjärnan, där vatten i form av ånga övergår till is.
I det tidiga solsystemet låg islinjen mitt emellan Mars och Jupiter – något som kan förklara att de mindre planeterna ligger innanför denna position medan de större ligger utanför.
– Vid islinjen är det lättare för planetesimaler att bildas, både för att andelen fast material ökar där, och för att partiklar kan växa genom kondensation och inte bara genom kollisioner. Detta gäller både för lugna protoplanetära skivor och för skivor som just genomgått ett stjärnutbrott där temperaturen plötsligt höjts, säger Katrin Ros.
Jakt på jordliknande planeter
Hennes avhandling bidrar till att öppna för nya teoretiska perspektiv inom planetbildningen. Kunskapen om isens funktion kan komma att spela en viktig roll för astronomer som söker efter platser där beboeliga, jordliknande planeter kan ha bildats.
– Jag hoppas att mina resultat kan fungera som en liten pusselbit i sökandet efter jorden nummer 2, säger Katrin Ros.
Kompis, kommendant eller rent av en kameleont? Mellanchefen tvingas ofta anpassa sig till både medarbetarna och den egna chefens krav. Men att växla mellan olika roller kan leda till stress och sämre ledarskap.
Enligt en ny studie från Högskolan i Halmstad kan mellanchefer drabbas av känslor av främlingskap och svårigheter att förstå sin roll. De strävar efter att ständigt passa in och anpassa sig. Forskarna beskriver situationen som en mörkare del av ledarskapet.
– Det som kan se ut som ett gott ledarskap och ett välfungerande team kan visa sig vara väldigt annorlunda när vi studerar ledarskap på djupet och tittar på dess konsekvenser, säger forskaren Daniel Tyskbo vid Högskolan i Halmstad.
Anpassar sig likt kameleonter
Han menar att mellanchefer är fångade i ett slags pendelrörelse som kräver en ständig anpassning till omgivningen. Hur pendeln rör sig beror på situationen och vilka som är närvarande, till exempel deras egna chefer eller underställda medarbetare.
Mellancheferna växlar alltså mellan att vara ledare och följare. Det här påverkar ledarskapet.
– De blir som kameleonter för att överleva. Det kan leda till stress och skapa en känsla av förvirring bland mellancheferna och även bland de medarbetare som inte förstår sina respektive roller eller vem som leder i en specifik situation, säger Daniel Tyskbo.
Suddiga gränser försvagar
Hur cheferna navigerar, och vilka konsekvenser detta får, har framkommit genom observationer och intervjuer med mellanchefer som jobbar inom offentlig sektor. Där finns ofta en strävan efter jämlika organisationer samtidigt som budgetar och mål blir allt snävare.
Forskarnas studie visar att mellanchefen skiftar mellan att vara ”polare respektive befälhavare”.
– Det är lätt att anta att det är bra att vara som en kompis. Kompisskap kan kännetecknas av att man är på samma nivå, stödjande. Det andas vi-känsla och är avslappnat. Men kompisrelationen gör också att gränserna suddas ut och försvagar ledarskapsrollen både för chefen och medarbetarna.
Svårt att fatta tuffa beslut
Det kan leda till att respekten och legitimiteten för mellanchefen ifrågasätts, menar Daniel Tyskbo.
– När tuffa beslut ska tas, när kompischefen ska säga att någon inte gör som den ska eller om någon ska sägas upp blir relationen motstridig. Det är svårt för medarbetarna att förstå vem som är chef.
Konsekvensen kan bli att medarbetare vänder sig till någon annan för vägledning.
– För mellanchefen kan man också tänka sig att det blir jobbigt. Kompisdelen av relationen kan leda till en oförmåga att ta beslut, till handlingsförlamning och passivitet, säger Daniel Tyskbo.
Forskarna liknar mellanchefer vid kameleonter, som i naturen anpassar sig till skiftande miljöer genom att ändra färg.
Peka med hela handen
Han lyfter fram att ledarskap ibland handlar mer om att kommendera.
– Chefen behöver peka med hela handen och det är ett nödvändigt ont. Här handlar det om att leverera resultat och kunna visa att mål är uppnådda. När det krävs att någon tar beslut finns liten plats för kompisrelationer och skoj, säger Daniel Tyskbo.
Även om medarbetarna vill se mellanchefen som en kompis finns även önskemål om ett tydligt ledarskap i vissa situationer.
– Ibland måste någon ta beslut och man vill bli tillsagd vad man ska göra. Om det blir fel vill man att någon ska ta ansvar. Lika mycket som ledarskapet spelas ut av mellancheferna, bidrar och upprätthåller medarbetarna de olika rollerna, säger Daniel Tyskbo.
Komplext ledarskap
Kunskap om ledare har länge fokuserat på nästan heroiska personer med starka visioner som får saker att hända, menar Daniel Tyskbo. Men det faktiska ledarskapet är mer komplext.
– Ledarskapet är ett samspel. Vilka medarbetare som man är chef för, liksom sammanhanget, spelar roll för viket ledarskap som finns och hur det fungerar i olika situationer. Mellanchefer är extra intressanta eftersom de är inklämda just mellan olika nivåer och har förväntningar på sig både från överordnade och underordnade, säger han.
Analysen är gjord med hjälp av observationer och genomgång av olika styrdokument. Forskarna gjorde djupintervjuer med 18 personer, två i ledningsposition, 12 mellanchefer och 4 medarbetare.
Fredsprocesser efter krig innebär inte alltid att vardagen blir tryggare för kvinnor, som riskerar att utsättas för mer våld. Det visar en studie av fredsforskare vid Uppsala universitet.
I en studie har forskare undersökt hur fredsprocesserna i tidigare konfliktdrabbade områden i Sri Lanka och Nepal har påverkat kvinnor och män. Resultatet visar att kvinnor är en utsatt grupp.
– Kort sagt så kan fredsprojekt medföra att kvinnor tvingas leva sida vid sida med ex-kombattanter som under kriget begått övergrepp. Därmed riskerar de att utsättas för ytterligare hot och våld, säger Karen Brounéus, professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet.
Olika slut på konflikter
Sri Lanka och Nepal har haft fred ungefär lika länge, men länderna skiljer sig åt på flera sätt. Framför allt slutade konflikterna på olika sätt, något som påverkat fredsprocesserna. I Nepal avslutades konflikten med ett förhandlat fredsavtal, i Sri Lanka besegrade regeringsarmén rebellgruppen på ett mycket brutalt sätt.
Forskarna har genomfört enkäter med drygt 1 000 personer i Nepal och 1 000 personer i Sri Lanka. I enkäterna deltog lika många kvinnor som män.
Deltagarna fick svara på frågor om bland annat krigsupplevelser, attityder till ex-kombattanter och till olika typer av fredsinitiativ.
Vardagslivet påverkas negativt
Resultaten visar tydliga skillnader mellan kvinnor och män i deras inställning till fredsbyggande åtgärder som påverkar vardagslivet. Kvinnorna var mer negativa jämfört med männen. Däremot finns ingen tydlig skillnad i hur män och kvinnor ser på processer som sker långt bort från vardagslivet.
– För kvinnor innebär ett fredsfördrag inte alltid fred och säkerhet. Tidigare forskning visar att våld i hemmet ökar under och efter krig, och att flera av metoderna som används för fredsbyggande innebär risker för kvinnor, säger Karen Brounéus.
Vittnesmål kan leda till stigma
Som ett exempel nämner hon sanningskommissioner, som ofta sätts upp efter påtryckningar från internationell samfundet, där processen att vittna om krigsförbrytelser kan aktivera tidigare trauman.
– Om vittnesmålen dessutom gäller exempelvis konfliktrelaterat sexuellt våld kan det även leda till att kvinnor stigmatiseras. Det är därför inte underligt att kvinnor i vår studie är negativt inställda till fredsinsatser som påverkar säkerheten i vardagen, säger Karen Brounéus.
Konflikter i Sri Lanka och Nepal
I Sri Lanka pågick ett inbördeskrig mellan 1983 och 2009. Konflikterna krävde uppemot 100 000 människors liv. Bakom kriget låg motsättningar mellan singaleser, som är landets största folkgrupp, och den tamilska minoriteten. I krigets slutskede krossades den tamilska gerillan av regeringsstyrkor.
Även Nepal har varit drabbat av väpnade konflikter. 1995 inledde maoister ett uppror mot den enväldiga kungamakten. 2006 undertecknades ett fredsavtal som formellt gjorde slut på inbördeskriget. 2008 blev landet en demokratisk republik.
Källa: Utrikespolitiska institutet
Kvinnor sällan delaktiga i avtal
Hon framhåller att resultaten inte ska tolkas som att kvinnor skulle vara emot fred eller inte arbeta för fred. Tvärtom har tidigare forskning visat att globalt sett spelar kvinnor en avgörande roll i att både initiera och driva olika former av fredsbyggande arbete.
– Dessvärre är kvinnor sällan delaktiga i utformningen av fredsavtal och deras säkerhet är inte politiskt prioriterat efter krig. Här finns en enorm förbättringspotential, om det internationella samfundet FN skulle börja ge kvinnors perspektiv mer utrymme. Forskning visar dessutom att fredsfördrag blir mer hållbara när fler röster och perspektiv hörs, säger Karen Brounéus.
Studien har gjorts tillsammans med forskare vid Centre for Social Change i Nepal och University of Colombo i Sri Lanka.
Fjordar i Bohuslän på västkusten fungerar som effektiva kolfällor – oavsett om bottnarna är syrerika eller inte. Det visar en studie från Göteborgs universitet.
Stora mängder växtdelar singlar ner till bottnen i Bohusläns fjordar där de bildar sediment. På så sätt begravs organiskt kol som annars hade bidragit till försurningen av haven och till växthuseffekten.
När växtdelarna kommer i kontakt med syrgas påbörjas en nedbrytning av det organiska kolet till oorganiskt kol, som kan lösas till kolsyra i vattnet. Tidigare har forskningen antagit att syrehalten i bottenmiljön avgör hur effektivt kolet kan fångas in, men nu visar mätningar i tre fjordar i Bohuslän att syrehalten spelar mindre roll.
– Vi valde tre fjordar med olika syrehalter i bottenvattnet och för dessa fjordar verkar det som att mängden partiklar som sedimenterar är så hög att syrgasens inverkan på nedbrytningen blir låg, innan materialet begravs, säger Per Hall, forskare inom marin biogeokemi vid Göteborgs universitet.
Samma mönster i tre fjordar
Byfjorden, Hakefjorden och Gullmarsfjorden visar upp samma mönster i sedimenten. Stora mängder organiskt kol lagras in och nedbrytningen går med samma hastighet, oavsett om det är växtdelar från land eller hav som landat på bottnen.
– Det är också en ny kunskap. Längst in i fjordarna är andelen landlevande växtdelar större i sedimenten än längre ut i fjorden, närmast tröskeln. Men som kolfälla fungerar fjorden ungefär lika bra överallt, oavsett det organiska materialets ursprung, säger Per Hall.
Mineralpartiklar bidrar till kolfällan
Forskarnas mätningar visar också att det organiska materialet går samman med mineralpartiklar som transporteras ut i fjorden med vattendrag. Det gör att det organiska materialet sjunker snabbare.
Nedbrytningen går dessutom långsammare eftersom bakterier och andra organismer inte klarar av att bryta ned detta material lika bra. Det bidrar också till kolfällan.
Fjordar viktiga för klimatet
Fjordar är de marina miljöer som fångar upp mest organiskt kol i förhållande till sin storlek. De utgör bara en tiondels procent av all havsyta, men cirka 18 miljoner ton organiskt kol begravs i fjordsediment globalt varje år. Det motsvarar elva procent av allt kol som fångas in i världshaven.
– Därför drar vi slutsatsen att fjordar, framför allt de som ligger i ett tempererat klimat med omgivande landväxtlighet som kan bidra till sedimentationen i fjordarna, spelar en viktig roll i klimatregleringen på längre tidsskalor. Det understryker vikten av att utforska dessa ekosystem i samband med globala förändringar, säger Per Hall.
I studien har även flera forskare från Florida university deltagit.
Närmare 70 000 svenskar har gjort militär utlandstjänstgöring i olika konflikthärdar, ibland under påfrestande förhållanden. Men de klarar sig bra efter hemkomst, både när det gäller jobb och inkomst, visar en avhandling från Umeå universitet.
Det har länge saknats tillräcklig kunskap om hur svenska utlandsveteraner mår och klarar sig i samhället. På vissa håll har det funnits en bild av att gruppen har svårt att återetablera sig när de kommit tillbaka, och att de får det svårt att hitta arbete. Det menar Peter Bäckström som undersökt frågan i sin doktorsavhandling Empirical Essays on Military Service and the Labour Market, som ett samarbete mellan Umeå universitet och Försvarsmaktens veterancentrum, skriver FOI i ett pressmeddelande.
– Det är en uppfattning som nog påverkas mycket av den amerikanska kontexten, och det är en bild som ofta förmedlas i populärkultur – den ärrade krigsveteranen, säger Peter Bäckström, forskare på avdelningen Försvarsanalys vid FOI.
Höga inkomster
Men att personer som gjort militär tjänstgöring i konfliktzoner skulle hamna utanför samhället när de kommer tillbaka till Sverige stämmer inte, visar Peter Bäckströms avhandling. Han och medförfattaren Niklas Hanes har studerat 11 000 personer som gjorde utlandstjänstgöring mellan 1993 och 2010, och följt dem i upp till nio år efter hemkomst.
Resultaten visar att deltagande i utlandsinsatser inte ger någon tydlig effekt på inkomsten, tvärt om har utlandsveteraner relativt sett höga inkomster.
– Men det är inte ett resultat av deras tjänstgöring. Vår studie pekar på att utlandsveteranerna, trots att de var borta från den civila arbetsmarknaden, lyckades hålla jämna steg med de som istället var hemma och jobbade eller pluggade. Det är ett intressant resultat, eftersom man kan tolka det som att arbetsmarknaden värdesätter den här erfarenheten, säger Peter Bäckström.
Bryter man däremot ner hela den undersökta gruppen i undergrupper går det att se vissa effekter. De soldater som tjänstgjorde i Bosnien på nittiotalet fick en tillfällig negativ effekt på sina inkomster under de första åren efter att de kommit hem till Sverige.
– Det var ett pågående inbördeskrig och individerna befann sig i en konfliktsituation med hög intensitet, mycket våld och lidande. Det går att fundera över hur den typen av upplevelser påverkar soldaterna. Därför tittade jag närmare på vad som kan förklara inkomsttappet, säger Peter Bäckström.
Bild: Israel Palacio/unsplash
Han undersökte förekomsten av försörjningsstöd, sjukfrånvaro, förtidspension och långtidsarbetslöshet bland Bosnienveteranerna, men såg ingenting som pekade på att de skulle vara marginaliserade på arbetsmarknaden.
– Man kan se en något förhöjd risk för långtidsarbetslöshet under de första åren hemma, särskilt för dem som återvände under det tidiga nittiotalet. Det ser jag som en effekt av att man återvänder under nittiotalskrisen, i ett besvärligt ekonomiskt läge. På lång sikt finns det dock inget som tyder på att de drabbats negativt, säger Peter Bäckström.
Stark grupp från början
De personer som gjort utlandstjänstgöring är en selekterad grupp personer som har positiva egenskaper redan från start, som höga testvärden vid mönstringen, påpekar Peter Bäckström.
– Det är säkert också en förklaring till att det går så bra för de här individerna, det är en stark grupp man skickar iväg. Så de har stark motståndskraft för eventuella negativa effekter. Hade vi skickat ett tvärsnitt av befolkningen hade vi nog sett andra effekter.
Det är viktigt både för veteranerna själva och för statens veteranpolitik att allmänheten får en korrekt bild av gruppen utlandsveteraner, menar han.
– Men jag vill tillägga att jag tittar på effekter på gruppnivå. Det är inte samma sak som att enskilda individer inte kan fara illa. Försvarsmakten och staten har ett ansvar att uppmärksamma veteranerna som individer och erbjuda stöd, säger Peter Bäckström.
Nu forskar han vidare om veteraner inom ramen för FOI:s verksamhet, i ett nytt projekt som också är finansierat av Försvarsmaktens veterancentrum.
– Jag tittar på hur utlandsveteranerna värderas på arbetsmarknaden. Finns det ett värde på arbetsmarknaden av att ha gjort utlandstjänst? Påverkar det ens möjligheter när man söker jobb? Det är ett pågående projekt, säger Peter Bäckström.
Med hjälp av artificiell intelligens och matematiska modeller över resmönster kan spridning av svåra infektionssjukdomar i Europa förutsägas. Beräkningarna kan underlätta åtgärder mot nya smittor, visar en avhandling vid Umeå universitet.
I takt med den globala uppvärmningen kan nya smittor få fäste i Europa. Det kommer därför att bli allt viktigare att förutse hur och var infektionssjukdomar kommer att spridas.
– Flera allvarliga sjukdomar står på tur att nå många länder i Europa när klimatet ändras och vi dessutom reser mer. Genom tillgång till prognoser skapas rådrum för att fatta beslut om kapacitet i vården och åtgärder för att dämpa spridningen, säger Zia Farooq som är doktorand vid Umeå universitet.
Modeller för bättre beredskap
I en avhandling visar Zia Farooq med forskarkollegor en modell som kan förutsäga spridning av infektionssjukdomar.
Metoden baseras på tillämpningar av artificiell intelligens, maskininlärningsalgoritmer och matematisk modellering. Genom metoden kan data om sjukdomars förekomst, klimat och miljö kombineras med information om demografi, resor och handel.
Ett exempel är sjukdomen nilfeber. Virussjukdomens spridning via värddjur drivs av klimatförändringar med stigande temperatur, längre vårar och torrare vintrar. Om inte motåtgärder sätts in kan spridningsrisken av nilfeber i Europa femfaldigas. Om sjukdomen når ända upp till norra delarna av Västeuropa kan 244 miljoner människor hamna i riskzonen, enligt forskarna.
Avhandlingen visar att prognosmodellen med god precision hade kunnat kunnat förutse det senaste utbrottet av nilfeber i Europa 2018.
Denguefeber ökar stort
En annan virussjukdom är denguefeber som sprids via myggor och kan orsaka hög feber, svår smärta och livshotande följdsjukdomar. Denguefeber betraktades tidigare som en tropisk sjukdom, men sprids nu i Europa som en följd av ökat resande och klimatförändringar.
I avhandlingen visar Zia Farooq att importen av denguevirus via smittade resenärer under 2015–2019 ökade med över 500 procent jämfört med tjugo år tidigare.
Importen av viruset kräver att det finns vissa myggarter i Europa som kan bära denguefeber mellan människor, vilket sker när medeltemperaturerna stiger. Att denguefeber kan spridas på detta sätt innebär också en ökad risk för andra virussjukdomar som sprids under liknande förhållanden, till exempel zikafeber, gula febern och chikungunya.
– Naturligtvis är det väldigt viktigt att minska utsläppen och begränsa klimatförändringarna. Men vi kanske inte helt kan undkomma problemet eftersom klimatförändringarna redan sker. Därför är det viktigt att ha verktyg för att vara förberedd på att möta utmaningarna med klimatberoende och framväxande infektionssjukdomar, säger Zia Farooq.
När vi ägnar oss åt friluftsliv står fin utsikt, sjöar och gamla träd högt på topplistan – men många uppskattar även att vindskydd och grillplatser finns på plats. Tät skog och kalhyggen får däremot nobben, visar en avhandling från SLU.
Människor mår bra av att vistas i naturen, men många ägnar sig inte så mycket åt friluftsliv som de skulle vilja. En förklaring är tidsbrist men även att lämpliga naturområden saknas i närheten, enligt en tidigare undersökning från Naturvårdsverket.
I en avhandling har doktoranden Carl Lehto vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, undersökt vad som får oss att vilja besöka olika naturområden. Resultaten kan bli viktig kunskap när grönområden i städer minskar i takt med att nya bostäder och infrastruktur växer fram.
– Jag hoppas att min forskning kan användas i planering av städer och naturreservat så att man ser till att människor har natur av bra kvalitet att vistas i, säger Carl Lehto vid institutionen för ekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Naturbesök har kartlagts
I avhandlingen har han använt data från platser som människor besökt för friluftsliv runt hela Sverige – allt från kortare promenader till picknick eller svampplockning. Uppgifterna har sedan kopplats till kartor för att se vad som är gemensamt för de platser människor vill besöka, men också vad som utmärker platser som väljs bort.
I studierna ingår också en mer detaljerad undersökning där naturbesökare i Umeå fick rita ut sina rutter på en karta och även pricka in sina favoritplatser.
– Det är lite samma typ av forskning som vi ekologer gör när vi sätter GPS-halsband på älgar för att se hur de använder landskapet, fast här handlar det om människor i stället, säger Carl Lehto.
Stadsnära friluftsliv
Hans forskning visar att nästan 60 procent av friluftslivet äger rum i städer och tätorter. Enligt Carl Lehto är det inte så så förvånande eftersom uppemot 90 procent av befolkningen bor i tätbebyggda områden.
– Det lite mer vardagliga friluftslivet sker oftast ganska nära hemmet, men människor kan också röra sig längre till exempel för att bada eller plocka bär och svamp, som är mer typiska helgaktiviteter.
Men hur ser då bästa friluftsskogen ut? Avhandlingen visar att stora träd, närheten till vatten och att man slipper se spår av skogsbruk pekas ut som särskilt viktiga för friluftsliv. Ett lite mer överraskande resultat var hur tydligt stigar, vindskydd, grillplatser och annan infrastruktur för rekreation påverkade människors val av naturområde.
Det visades sig också att buller påverkar upplevelsen och många söker sig bort från stadens oljud. Resultatet från studierna stämmer väl överens med tidigare forskning på området.
Många vill slippa se kalhyggen under vistelser i naturen.
Många naturreservat har bildats både för friluftslivets och den biologiska mångfaldens skull. Målen går ofta hand i hand – till exempel är stora och gamla träd också viktiga för biologisk mångfald.
Men skogar som lämnas till fri utveckling som i ett naturreservat kan även bli tätare. Det kan både göra det svårare att ta sig fram, men är också är negativt då människor tycks föredra att kunna se långt.
Död ved ses inte längre som skräp
Även död ved är viktigt för biologisk mångfald, men en del naturbesökare kan tycka att det ser skräpigt ut. Carl Lehto tror dock inte att det här innebär en allvarlig konflikt mellan friluftsliv och naturvård.
– Attityden till död ved håller på att förändras – färre reagerar negativt på det – kanske på grund av att kunskapen har ökat. Det går ju också att påverka kunskapen. Många kommuner sätter upp informationsskyltar med budskap om att ”död ved lever”, vilket jag tror har en påtaglig effekt, säger Carl Lehto.
En tredjedel av våra kläder i garderoben hänger ofta kvar på sin galge och används inte. Och när det är dags för rensning hamnar plaggen snarare i hushållssoporna än lämnas för återanvändning Det visar en ny rapport.
Konsumtionen av kläder och andra textilier ökar varje år, men det mesta vi köper är nytillverkat. Begagnade kläder står fortfarande för en mycket liten andel av inköpen. Det visar en studie som forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet gjort.
Dessutom slänger vi dubbelt så mycket textilier i soporna än vad vi lämnar för återanvändning. Forskarnas studie, som mynnat ut i en rapport, visar också att en tredjedel av kläderna vi har i garderoben sällan används.
– Där finns en stor potential för ökad insamling, konstaterar Jurate Miliute-Plepiene som är forskare på IVL i ett pressmeddelande.
Textilflöden har analyserats
I projektet Usereuse har forskarna analyserat textilflöden – från inköp, användning och återanvändning till slutlig hantering av avfall. Detta för att se vart kläderna tar vägen och var möjligheter för ökad återanvändning finns.
– Studien är unik då den är den första i sitt slag som utforskar och jämför återanvändningens roll i förhållande till det totala konsumtions-, användnings- och avfallsflöden. Vi samlade huvudsakligen in data från våra samarbetspartners i projektet, inklusive kommuner och välgörenhetsorganisationer, säger Jurate Miliute-Plepiene.
Några resultat från forskarnas dataanalys:
1
Konsumtionen av nya textilier ökar varje år. Även konsumtionen av begagnat ökar, men utgör fortfarande mindre än fem till sju procent av de nya inköpen.
2
Nästan en tredjedel av det vi har i garderoben används inte eller används mycket sällan. Det är dubbelt så mycket som vi lämnar till återanvändning.
3
Vi slänger nästan dubbelt så mycket textilier i soporna för förbränning än vad vi lämnar för återanvändning. Fyra av tio plagg som slängs i kökssoporna hade kunnat återanvändas.
Insamlade plagg exporteras
Studien visar även att val av insamlingsställen påverkar kvaliteten på återanvända textilier. Plagg som lämnas in till butiker eller ställen för återbruk brukar vara av högre kvalitet, men att lämna kläder i insamlingsboxar kan innebära att mer förstörs av till exempel fukt.
Enligt rapporten återanvänds bara drygt en femtedel av insamlade textilier i Sverige. Resten exporteras till andra marknader. Detta beror bland annat på för höga kostnader för sortering för återanvändning och bristande efterfråga på begagnade kläder i Sverige.
Visar möjligheter till ökad återanvändning
Dataanalysen ger en översiktlig bild av var den största potentialen för ökad återanvändning finns, menar forskarna.
– Den pekar både på var vi var och en kan göra stor skillnad. Men också var beslutsfattare bör fokusera sina insatser. För att kunna följa detta behöver mer data samlas in på nationell nivå särskilt på de områden där de största osäkerheterna finns, säger Liv Fjellander, projektledare för Usereuse på IVL.
IVL undersöker tillsammans med Citycon, Mölndals Stad, SÖRAB, Stockholm Vatten och Avfall, Myrorna, Artikel 2 ( tidigare Emmaus) och Blocket hur system för en återanvändning kan skapas, förbättras och skalas upp för att återanvändning ska bli norm och uppfattas som lika enkelt eller enklare än att köpa nytt.
Tyngdtäcken har positiva effekter för äldre personer med sömnproblem, visar en avhandling från Högskolan i Halmstad. Förutom att ge bättre sömnkvalitet tycks även mående och vardagliga aktiviteter gynnas.
I en avhandling har forskaren Eva Hjort Telhede undersökt om användning av tyngdtäcken påverkar sömn och livskvalitet hos äldre personer som bor på särskilt boende.
Sömnen blev bättre
Forskningen, som består av fyra olika delstudier, visar att tyngdtäcken kan ha positiva effekter på sömnen. Främst beror detta på färre uppvaknanden under natten.
– I min forskning har jag sett att utöver att förbättra sömnen, kan tyngdtäcken också bidra till ökat välbefinnande, lugnande av känslomässigt oroliga tillstånd, förbättring av kognitiva funktioner och ökning av näringsstatus och daglig aktivitet, säger Eva Hjort Telhede vid Högskolan i Halmstad.
Piggare på dagen
Personerna som deltog i studierna beskrev även hur tyngdtäcket påverkade deras vardagsliv.
– Det var inspirerande att höra hur de blev mer aktiva i sociala sammanhang och kunde delta mer aktivt i konversationer och gemensamma aktiviteter. Dessutom var det spännande att se hur tyngdtäcket kunde bidra till smärtlindring och lugna oroande tankar. Det visar verkligen på den breda potentialen i detta, säger Eva Hjort Telhede.
Hon lyfter fram att användning av tyngdtäcken skulle kunna minska behovet av medicinering för sömnproblem, och därmed minska risken för biverkningar eller beroende.
– Tyngdtäcken kan vara ett mångsidigt verktyg för att förbättra livskvaliteten och välbefinnandet hos äldre i vårt samhälle, säger Eva Hjort Telhede.
Studien har genomförts på tolv särskilda boenden i Halland och består av fyra delar:
I studie 1 intervjuades 19 äldre personer efter att ha sovit med tyngdtäcke i 28 dagar.
I studie 2 intervjuades tjugo anställda i omsorgen som är kontaktpersoner till de äldre som fick sova med tyngdtäcke.
I studie 3 deltog 68 äldre som sov med tyngdtäcke. Här användes instrument för självskattning för att bedöma och uppge sömnförändring, livskvalitet, förmåga att utföra personliga och vardagliga aktiviteter, näringsstatus och läkemedelsanvändning, före och efter användning med tyngdtäcke.
I studie 4 deltog 31 äldre. Här mättes sömnen med hjälp av sensorer som mäter motorisk aktivitet samt instrument som mätte självskattad sömn och upplevd hälsa 28 dagar före användning av tyngdtäcke och under perioden med tyngdtäcke.
Forskare vid Karolinska institutet har upptäckt en viktig mekanism som gör att zebrafiskar kan reparera ryggmärgsskador. Fyndet kan få framtida betydelse för behandlingen av liknande skador hos människor.
Zebrafiskar har en anmärkningsvärd förmåga att läka sin ryggmärg efter skada. I en ny studie kan forskare visa att nervcellerna hos vuxna zebrafiskar direkt börjar samarbeta efter en ryggmärgsskada, något som håller cellerna vid liv och stimulerar läkningsprocessen.
Forskarna har kunnat visa att nervcellerna bildar små kanaler som kallas gap junctions.
– Kanalerna skapar en direkt förbindelse mellan nervcellerna och möjliggör utbyte av viktiga biokemiska molekyler, vilket gör att cellerna kan kommunicera och skydda varandra, säger Konstantinos Ampatzis, forskare inom neurovetenskap vid Karolinska institutet.
Öppnar för ny behandling
Forskarna kommer nu att mer detaljerat undersöka mekanismerna bakom zebrafiskens skyddsstrategi. Förhoppningen är att kunskapen ska leda till nya sätt att behandla ryggmärgsskada hos människor.
– Ryggmärgsskador skapar stort lidande för drabbade och deras anhöriga. Tänk om vi kunde få mänskliga nervceller att anamma samma överlevnadsstrategi och bete sig som zebrafiskens celler efter en skada. Det skulle kunna vara nyckeln till att utveckla nya effektiva behandlingar, säger Konstantinos Ampatzis.
Moderna uppkopplade bilar kan bli måltavlor för cyberattacker, som i sin tur hotar trafiksäkerheten. En studie vid Högskolan i Skövde visar att många verkstäder inte har tillräckliga kunskaper om hur mjukvaran ska säkras.
Våra bilar kan idag beskrivas som uppkopplade, avancerade datorer på hjul. De hanterar allt från antisladdsystem till farthållare.
På senare tid har dessutom bilarnas datorsystem börjat prata med varandra. Kommunikationen sker alltså även utanför bilen. Målet är att undvika olyckor, men de uppkopplade bilarna riskerar även att bli måltavlor för cyberattacker.
Redan 2015 visade två säkerhetsforskare hur de kunde ta kontroll över en stadsjeeps bromsar och styrning.
Låg kunskap bland verkstäder
Nu visar en studie från Högskolan i Skövde att säkerhetsmedvetenheten och kunskapen hos bilverkstäderna fortfarande är låg när det kommer till cybersäkerhet.
Och när verkstäderna inte har tillräcklig kunskap som krävs för att hantera bilarnas mjukvara på rätt sätt kan säkerhetsrisker uppstå, konstaterar forskarna.
– En mycket stor del av fordonsparken kan i praktiken vara helt vidöppen för angrepp, eller redan vara hackad, säger Marcus Nohlberg, docent i cybersäkerhet docent vid Högskolan i Skövde.
Bilägare kan inte skydda sig
Omfattningen är dock svår att bedöma eftersom det finns en bristande insyn i hur biltillverkarna arbetar.
Ett av problemen som uppdagades under forskarnas studie är att biltillverkarna själva har skapat en lösning för att hantera mjukvara, men den ges bara till märkesverkstäder. I praktiken skapar detta en osäkerhet kring hur programvaran ska hanteras.
– Det gäller särskilt de verkstäder som inte är märkesverkstäder. De tvingas ofta använda arbetssätt som inte är officiella för att hantera bilarna. För de flesta är bilen den mest avancerade dator de har men de har idag ingen möjlighet att påverka uppdateringar eller informationssäkerhet, säger Martin Lundgren som är lektor i informationsteknologi vid Högskolan i Skövde.
Bättre inblick i systemen
Forskarna menar att både allmänhet och fackpersonal måste få större inblick i systemen. Om fler än märkesverkstäder får möjlighet att använda officiell programvara för att uppdatera bilarna skulle säkerheten gynnas, menar de.
Den nuvarande situationen är logisk från tillverkarnas sida, men konsekvenserna för både bilägarna och samhället i stort kan bli svåra att överblicka, enligt forskarna.
– En stor del av fordonsparken kan ha stora sårbarheter, utan att det finns möjlighet att alls kontrollera det eller skydda sig mot det. För oss har det varit en ögonöppnare, att det finns så stora tidigare okända risker inom fordonsbranschen som inte är hanterade, säger Marcus Nohlberg.
I över 200 år har idrottslärare kämpat för att höja sin status. Men trots att lön och utbildning numera är likvärdig, anser de att statusen släpar efter kollegor som undervisar i teoretiska ämnen.
Idrottslärarnas syn på sitt eget yrke har länge präglats av en vilja att få högre status. Det visar en avhandling vid Malmö universitet.
– Frågar man idrottslärarna själva tycker många att de har marginaliserad status jämfört med andra lärare. Samtidigt har de hög status på skolan gentemot eleverna. Lärarna själva skiljer dock på den statusen, visar tidigare forskning, säger doktoranden Sofia Sebelius som skrivit avhandlingen vid Malmö universitet.
Lång kamp för statushöjning
Hon har gått igenom historiska texter om idrottsläraryrket från till exempel Gymnastik- och idrottshögskolan, utredningar och läroplaner. Analysen visar att önskemålet om högre status har varit konstant i yrkets historia.
– Talet om strävan efter status för 200 år sedan har stora likheter med nutid, trots att det har hänt så otroligt mycket med yrket, säger Sofia Sebelius.
Historiskt har idrottslärare länge lagt fram förslag på hur de kan få mer status, till exempel att utbildningen vilar på större vetenskaplig grund och att lärarna får examen i ytterligare ett ämne.
I dag är många önskemål uppfyllda och idrottslärare har formellt samma förutsättningar som lärare i teoretiska ämnen. Lönemässigt ligger de ungefär i mitten bland lärarna. Många är behöriga men lärare i svenska, engelska och matte har en högre andel förstelärartjänster.
Lite vid sidan om kollegorna
Men det är framför allt idrottslärarnas upplevelse av hur de ses som skulle kunna förändras, enligt avhandlingen.
– Idrottslärare är lite utanför det kollegiala eftersom idrottshallen ofta ligger en bit bort. Skolledningen är sällan närvarande på lektionerna. Det finns en okunskap hos andra lärare och skolledning om vad som faktiskt händer i idrott och hälsa. Man hade kunnat tjäna på att tydligare beskriva vad som görs i ämnet och vad lärarna försöker åstadkomma.
I en delstudie har Sofia Sebelius intervjuat idrottslärare som fått tala fritt om yrket och vad de gör under en arbetsdag. När de beskriver sin yrkesutövning kommer styrdokument långt ner.
Många roller samtidigt
Idrottslärarna beskriver snarare att de ständigt måste hantera saker som inte kan förutses, till exempel att det börjar regna under en planerad utomhuslektion. De måste också improvisera och lösa andra problem.
– Lärarna vill skapa en trygghet så eleverna vågar prestera inför varandra. De går in i roller som problemlösare, organisatörer och trygghetsskapare. Det är så mycket annat de måste hantera innan de ens kan tänka på styrdokumenten. De måste fundera på hur de ska lösa alla praktiska förutsättningar, säger Sofia Sebelius och fortsätter:
– Det är också viktigt att förstå att inom idrottsläraryrket gör man så gott man kan med de förutsättningar som finns. Lärarna beskriver en yrkesstolthet och de undervisar på det sätt som är möjligt. De är bra på vad de gör, säger Sofia Sebelius.
Inflationen gjorde sig påmind under 2023 och påverkade konsumtionen. Svenska hushåll drog bland annat in på inköp av möbler, kläder och alkohol, men spenderade mer pengar utomlands.
2023 blev ett knapert år för många hushåll, som köpte färre varor och tjänster jämfört med året innan. Det visar den årliga Konsumtionsrapporten från Göteborgs universitet.
Under förra året minskade till exempel konsumtionen av möbler och hushållsprylar, men även alkohol och tobak. Många drog också ner på inköp av mat och kläder.
– I stort sett alla konsumtionsområden minskade under 2023 jämfört med 2022. En sådan bred nedgång har vi inte sett sedan 1990-talet. Inte ens under pandemiåret 2020, säger konsumtionsforskaren Ulrika Holmberg på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Inflationen ökade priserna
En viktig förklaring till den minskade konsumtionen är den höga inflationen under 2023, då konsumentprisindex, KPI, ökade med 8,5 procent. Det ledde till högre prislappar på varor och tjänster.
– Allra mest ökade priserna på mat och boende, 12 procent vardera, två områden där hushållen har stora utgifter. Det betyder att hushållen har behövt dra ner på konsumtionsvolymen för att få pengarna att räcka, säger Ulrika Holmberg.
Dyrare att handla – mer om rapporten
Konsumtionsrapporten studerar hushållens utgifter i både fasta och löpande priser. Det ger en bild av vad förändringar innebär i konsumtionsvolym (fasta priser) och hur mycket mer eller mindre pengar konsumenterna lägger inom ett visst område (löpande priser).
I fasta priser minskade konsumtionen med 2,6 procent jämfört med året innan. Men i löpande priser, där inflationen är medräknad, ökade hushållens konsumtion med 3,5 procent.
2023 köpte alltså svenska hushåll färre varor och tjänster än 2022, men fick betala mer för sina inköp.
Minskning i siffror:
I fasta priser minskade konsumtionen av möbler, hushållsartiklar och underhåll allra mest. Här sågs en minskning med nio procent.
Alkohol och tobak minskade med åtta procent.
Transporter, kommunikation, livsmedel, kläder och skor minskade med cirka fyra procent.
Konsumtionen i utlandet ökade
Ett område som går mot strömmen är de svenska hushållens konsumtion i utlandet, som till största del utgörs av utlandsresor. Jämfört med 2021, där resandet begränsades av pandemin, var konsumtionen utomlands 40 procent högre. Annan konsumtion från utlandet kan handla om streamingtjänster och internetköp, som också ökade under 2023.
– Det visar hur viktigt det är för hushållen att resa utomlands och att handla från nätbutiker i andra länder. Trots en tuff ekonomisk situation för hushållen och en sämre växelkurs har hushållen ökat sin konsumtion utomlands, säger Ulrika Holmberg.
Svenskarnas konsumtion utomlands har ökat igen efter pandemin.
Kvinnor tänker mer på klimatet
Konsumtionsrapporten har även studerat den privata konsumtionen ur ett hållbarhetsperspektiv. Svenska konsumenter tar oftare hänsyn till klimatpåverkan när de köper mat jämfört med klädinköp. 28 procent väljer alltid eller ofta ett klimatvänligare alternativ vid matinköp, medan 16 procent alltid eller ofta köper kläder med lägre klimatpåverkan.
Statistiken i rapporten kommer från den nationella SOM-undersökningen, Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet, Handelsfakta, HUI, E-barometern, Svensk Handel och Svensk Dagligvaruhandel.
Det finns ett samband mellan tatueringar och ökad risk att drabbas av lymfkörtelcancer, lymfom. Och storleken på gaddningen tycks inte spela någon roll för risken. Det visar en studie vid Lunds universitet.
I Sverige är numera var femte person tatuerad. Samtidigt har kunskapsläget varit begränsat kring vad tatueringstrenden, som ökat snabbt de senaste decennierna, kan få för effekter på hälsan.
Ny studie om cancerrisk
Nu har en forskargrupp vid Lunds universitet undersökt sambandet mellan tatueringar och cancerformen lymfom.
I studien har forskarna använt cancerregistret för att identifiera personer som drabbats av lymfom. De matchades sedan med en jämförelsegrupp från befolkningsregistret med samma kön och ålder, men utan lymfomdiagnos.
– Studiedeltagarna fick sedan besvara ett frågeformulär om nya livsstilsfaktorer för att ta reda på om de var tatuerade, säger Christel Nielsen, forskare i epidemiologi vid Lunds universitet.
Forskarna såg ökad risk
Studien visade att risken att drabbas av lymfom var 21 procent högre bland personer som har tatueringar. Det kom forskarna fram till efter att även vägt in andra faktorer som kan påverka cancerrisken, till exempel rökning och ålder.
– Man ska ha komma ihåg att lymfom är en ovanlig sjukdom och att våra resultat gäller på gruppnivå, inte individnivå. Resultaten behöver nu verifieras och undersökas vidare i andra studier och sådan forskning pågår, säger Christel Nielsen.
En hypotes var att storleken på tatueringen var betydelsefull, det vill säga att en helkroppstatuering skulle kunna innebära en högre cancerrisk jämfört med en liten fjäril på axeln. Oväntat nog tycks storleken inte spela någon roll.
– Vad det beror på vet vi ännu inte. Men man kan spekulera i att en tatuering, oberoende av storlek, startar en låggradig inflammation i kroppen, som i sin tur kan trigga cancer. Bilden är alltså mer komplex än vad vi initialt trodde.
Exponering för kemikalier
De flesta skaffar sin första tatuering i ung ålder. Det innebär att de exponeras för tatueringsfärg och dess kemikalier i kroppen under en stor del av livet. Trots det har forskningen bara skrapat på ytan för att få kunskap om de långsiktiga hälsoeffekterna av tatueringar.
– Vi vet sedan tidigare att när tatueringsfärgen kommer in i huden, tolkar kroppen detta som något främmande som inte ska vara där och immunförsvaret triggas. En stor del av färgen transporteras bort från huden, till framför allt lymfkörtlarna där den lagras in, säger Christel Nielsen.
Forskningen går vidare
Forskargruppen kommer nu att studera om det finns samband mellan tatueringar och cancer som drabbar andra organ i kroppen. De vill även forska vidare på andra inflammatoriska sjukdomar för att se om det finns en koppling till tatueringar.
– Folk kommer sannolikt att vilja uttrycka sin identitet genom tatueringar även framöver och därför är det väldigt viktigt att vi som samhälle kan se till att det är säkert. För den enskilde är det bra att känna till att tatueringar kan påverka hälsan, och att man därför ska vända sig till hälso- och sjukvården om man har besvär som man kopplar till tatuering, säger Christel Nielsen.
Forskare vid Karolinska institutet har utvecklat en målsökande cancerbehandling som utnyttjar kroppens egen ”flaskpost” – små membranbubblor. En studie visar att behandlingen minskar tumörers tillväxt och förbättrar överlevnaden hos möss.
För att kroppens celler ska kunna kommunicera med varandra skickar de ut små membranbubblor, så kallade extracellulära vesiklar. De finns utanför cellerna och innehåller olika signalmolekyler.
Intresset för de här små bubblorna – som ibland kallas för kroppens flaskpost – har ökat på senare år eftersom de skulle kunna användas för att leverera läkemedel i kroppen.
Antikroppar söker upp tumörer
Nu har forskare vid Karolinska institutet, KI, lyckats skapa en målsökande cancerbehandling genom att ladda membranbubblorna med cytostatika och fästa antikroppar som riktas mot tumörceller på bubblornas yta.
Förutom att vara målsökande fungerar antikropparna som en form av immunterapi, som resulterar i en förstärkt effekt.
När behandlingen injicerades i möss med bröstcancer eller melanom såg forskarna att tumörernas tillväxt minskade. Även överlevnaden förbättrades.
– Genom att koppla olika antikroppar till extracellulära vesiklar kan vi styra dem mot i princip vilken vävnad som helst. Därför har behandlingen potential att användas mot andra svårbehandlade cancerformer, men även andra sjukdomar eftersom membranbubblorna kan laddas med andra typer av läkemedel också, säger forskaren Oscar Wiklander vid institutionen för laboratoriemedicin på KI.
Färre biverkningar
Förhoppningen är att behandlingen ska ge en mer specifik och kraftfull effekt på tumörcellerna jämfört med dagens behandlingar, men utan att påverka frisk vävnad.
Forskarna vill nu undersöka om olika kombinationer av antikroppar och läkemedel kan göra behandlingen ännu mer målstyrd och effektiv.
– Vi vill bland annat undersöka möjligheten att leverera mRNA som cancerläkemedel. I slutändan är vår förhoppning att detta kan leda till en ny typ av behandlingsplattform som kan förbättra behandlingseffekten och minska biverkningarna vid svårbehandlade sjukdomar, särskilt cancer, säger Samir EL Andaloussi, professor vid institutionen för laboratoriemedicin.
För många är naturen en viktig plats för återhämtning. Men fler vargar kan leda till ökad oro att vistas i skog och mark. Det här kan motverka positiva effekter av naturbesök, enligt en studie från Lunds universitet. Forskare ser därför ett behov av att myndigheter möter vargrädslan med ökad dialog.
Forskare vid Lunds universitet har under flera år undersökt kopplingen mellan allmänhetens tillit till myndigheter och oro för att möta stora rovdjur. Deras forskning har visat att oro och rädsla för varg och björn hänger samman med tillit till myndigheter. Om tilliten är låg ökar risken för oro och rädsla gentemot stora rovdjur.
Nu visar en ny studie, där personer som vistas mycket i skog och mark intervjuats, att ökad sannolikhet att möta en varg kan motverka naturens återhämtande effekter.
Oro kan påverka återhämtning
Studiens deltagare uppgav att ju oftare de förväntade sig att möta varg i sina naturområden, desto mindre skulle deras återhämtning bli. De skulle även oftare välja bort att besöka dessa områden.
– Myndigheterna är bra på att ge information och statistik om varg. Men det räcker inte hela vägen för att människor som är oroliga för att möta varg ska hitta fungerande strategier för att kunna återhämta sig i naturen, säger Maria Johansson, professor i miljöpsykologi vid Lunds universitet.
Begränsa konflikt om vilda djur
Hon anser att en bra dialog med boende i rovdjursområden är viktig för att myndigheterna ska kunna göra ett bra jobb.
– Det betyder inte att länsstyrelserna har ett myndighetsansvar för människors känslor. Men genom att emotionellt bekräfta att man förstår människors olika känslor så kan man begränsa den rådande sociala konflikten mellan myndighet och allmänhet kring vilt, säger Maria Johansson.
Hon menar att länsstyrelserna idag har begränsad tid och kompetens att hantera ett psykologiskt perspektiv på vargfrågan. Hennes rekommendation är därför att medarbetare både ges mer tid och får mer utbildning för att kunna möta människors behov på ett bättre sätt än idag.
I forskarnas senaste studie deltog främst människor som vistas mycket i skog och mark, ofta med hund som kan attackeras av varg. Ägare av tamdjur, där främst får kan hotas av varg, ingår inte i studien.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
