Forskare vid Umeå universitet har för första gången sett hur mikroalger genomgår samma typ av programmerad celldöd som människans celler. Upptäckten visar att den här viktiga biologiska processen är äldre än man tidigare trott.
Celler kan dö av sig själva, till exempel när de blir gamla eller skadade. Men ibland styr organismer själva att vissa celler ska dö – något som kallas programmerad celldöd, eller PCD. Det är en viktig biologisk process som bland annat gör det möjligt för organ att bildas. Ett exempel är hur fingrarna utvecklas i ett mänskligt embryo eller när kroppen rensar bort celler som inte längre fungerar.
Utmanar evolutionärt ursprung
Det finns flera vägar till programmerad celldöd, men den mest välkända kallas apoptos. Ett tydligt tecken på apoptos är att cellen bildar små blåsor, så kallade apoptotiska kroppar, för att ta bort gamla eller skadade celler.
Tidigare har man trott att detta bara sker hos flercelliga djur. Men nu har forskare vid Umeå universitet för första gången kunnat se samma process hos encelliga mikroalger.
– Våra resultat visar att mikroalgen Guillardia theta genomgår apoptotisk celldöd under fysiologiska förhållanden, på samma sätt som djurceller. Eftersom dessa alger fanns redan innan uppkomsten av flercelliga organismer ifrågasätter vår upptäckt det evolutionära ursprunget till PCD, säger Christiane Funk, professor på Kemiska institutionen vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.
Bekämpa algblomning
Upptäckten kan på sikt få betydelse även utanför grundforskningen. Om forskare i framtiden kan framkalla eller förhindra programmerad celldöd hos mikroorganismer, skulle det kunna användas både för att bekämpa skadliga algblomningar och för att öka produktionen av nyttiga algprodukter inom biotekniken.
– Men det ligger fortfarande långt fram i tiden i förhållande till vår nuvarande studie, säger Christiane Funk.
En enkel blodanalys kan förutsäga risken att drabbas av en svår leversjukdom inom tio år. Metoden kan användas inom primärvården för att tidigt upptäcka både skrumplever och levercancer.
Forskare vid Karolinska institutet har tagit fram en ny metod som med hög träffsäkerhet kan förutsäga risken att utveckla allvarlig leversjukdom. Sådana sjukdomar blir allt vanligare – och prognosen är ofta dålig om de upptäcks sent.
– Vår metod kan förutsäga risken att insjukna inom tio år och bygger på tre enkla blodprover som redan tas rutinmässigt, säger Rickard Strandberg, forskare vid institutionen för medicin i ett pressmeddelande från Karolinska institutet.
Modellen, som kallas CORE, har utvecklats med hjälp av avancerad statistik och bygger på fem faktorer: ålder, kön samt nivåerna av levervärdena AST, ALT och GGT – som mäts vid många hälsokontroller.
Stor träffsäkerhet
Studien bygger på data från 480 000 personer i Stockholm som genomgick hälsokontroller mellan 1985 och 1996. Deltagarna följdes i upp till 30 år. Forskarna kunde se att cirka 1,5 procent utvecklade allvarliga leversjukdomar som skrumplever, levercancer eller behövde en levertransplantation.
CORE-modellen kunde identifiera riskpersoner med 88 procents träffsäkerhet. Det är bättre än dagens vanligaste metod, FIB-4.
– Det har saknats bra verktyg i primärvården för att upptäcka risken för svår leversjukdom i tid. FIB-4 är inte anpassad för den allmänna befolkningen och är mindre effektiv när det gäller att förutsäga framtida risk för svår leversjukdom, säger Hannes Hagström, forskare vid Karolinska institutet.
Underlättar tidig screening
Målet har varit att ta fram ett verktyg som är enkelt att använda i primärvården, där de flesta patienter först söker vård. En webbaserad kalkylator finns redan nu tillgänglig för vårdpersonal.
– Det här är ett viktigt steg mot att kunna erbjuda tidig screening för leversjukdomar i primärvården. Läkemedelsbehandling finns nu tillgänglig, snart även i Sverige, för att behandla personer med hög risk att utveckla leversjukdom, säger Hannes Hagström.
Modellen har även testats på två andra befolkningsgrupper i Finland och Storbritannien med goda resultat. Forskarna understryker dock att CORE behöver testas ytterligare, särskilt i riskgrupper som personer med typ 2-diabetes eller fetma. De ser också ett behov av att integrera modellen i journalsystem för att underlätta användningen i vården.
Nya skogar som är 20–40 år gamla kan ta upp koldioxid från atmosfären betydligt snabbare än nyplanteringar. Men för att så kallade sekundärskogar ska kunna göra maximal klimatnytta behöver de få växa fritt, enligt forskare bakom en internationell studie.
För att nå klimatmålen krävs både minskade utsläpp och åtgärder som tar bort koldioxid som redan finns i atmosfären. Forskare vid bland annat Lunds universitet lyfter nu fram naturligt återväxande skogar, så kallade sekundärskogar, som en kostnadseffektiv lösning.
En studie visar att sekundärskogar som är 20–40 år gamla kan ta upp koldioxid upp till åtta gånger snabbare per hektar än nyplanterade skogar. Forskarna har analyserat över 100 000 fältmätningar och miljödata för att skapa kartor som visar var och när dessa skogar binder mest kol. Störst upptag sker i områden med tropiska regnskogar.
– Vår studie visar att sekundärskogar är en av de mest kostnadseffektiva och skalbara lösningarna vi har för att ta bort koldioxid ur atmosfären. Men för att nå deras fulla potential innan 2050 måste vi agera snabbt – varje år vi väntar minskar deras klimatnytta dramatiskt, säger Thomas Pugh, naturgeografiforskare vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
20 miljarder ton
Forskarna uppskattar att nya skogar kan binda upp till 20 miljarder ton kol ur atmosfären till 2050 – ungefär hälften av de globala koldioxidutsläppen på ett år – om de får växa fritt från och med nu.
Studien pekar också på att äldre sekundärskogar ofta underskattas i klimatberäkningar. Många länder använder standardvärden från FN:s klimatpanel IPCC, men dessa fångar inte de stora variationerna mellan olika regioner och skogarnas ålder. Forskarnas data visar på ett betydligt större kolupptag i äldre skogar än vad som tidigare antagits.
– En central utmaning är att många sekundärskogar aldrig hinner bli tillräckligt gamla för att nå sin maximala kolbindande kapacitet. I Amazonas avverkas hälften av sekundärskogarna innan de ens fyllt åtta år, och i Costa Rica är den genomsnittliga åldern vid avverkning endast 20 år, säger Thomas Pugh.
Skydd av unga skogar
Forskarna betonar att skyddet av sekundärskogar inte ersätter bevarandet av urskogar, som är mycket viktiga både för klimatet och den biologiska mångfalden. Däremot visar resultaten att sekundärskogar kan användas mer effektivt för att ta upp koldioxid om de får växa ostört.
– Att skydda unga sekundärskogar kan ge snabbare och större klimatnytta än att enbart satsa på nyplantering. Samtidigt måste skyddet ske i nära samarbete med lokalsamhällen, eftersom många är beroende av skogarna för sin försörjning, säger Thomas Pugh.
TBE-virusets väg in i hjärnan är nu kartlagd. Forskare vid Karolinska institutet har hittat ett protein som viruset använder för att infektera mänskliga celler – en upptäckt som kan leda till nya behandlingar av fästingburen hjärninflammation.
TBE-virus sprids via fästingbett och kan orsaka allvarlig neurologisk sjukdom. Antalet fall ökar i takt med att fästingar blir vanligare i Europa och Asien.
Det finns vaccin mot TBE, men för personer som smittas och blir sjuka saknas idag specifika behandlingar.
Protein avgörande för infektion
Nu har ett internationellt forskarlag lyckats identifiera ett protein på cellernas yta som viruset använder för att ta sig in i kroppen.
Forskarna utsatte tusentals celler, där olika gener tagits bort, för TBE-virus. De celler som överlevde saknade genen som styr bildandet av proteinet LRP8, som tycks avgörande för infektion.
– LRP8 är ett protein på cellens yta som uttrycks i hög grad i hjärnans celler, säger Sara Gredmark Russ, docent i infektionssjukdomar vid Karolinska Institutet, i ett pressmeddelande.
Öppnar porten för viruset
Proteinet fungerar som en slags dörröppnare för viruset. I studien visar forskarna att TBE-virusets ytprotein binder specifikt till LRP8, vilket gör det möjligt för viruset att ta sig in – särskilt i nervceller i hjärnan.
– Vi behöver göra fler studier för att förstå exakt hur LRP8 bidrar till att TBEV orsakar sjukdom. Nästa steg blir att undersöka vad som faktiskt händer i hjärnans neuroner vid en infektion, säger Sara Gredmark Russ.
Möjligheter att utveckla läkemedel
Enligt forskarna kan upptäckten öppna för nya läkemedel som stoppar viruset från att ta sig in i cellerna och begränsar sjukdomsförloppet vid infektion.
TBE-virus tillhör gruppen flavivirus, som sprids via myggor eller fästingar och även orsakar sjukdomar som gula febern, japansk encefalit och denguefeber.
– Det här är första gången någon lyckats identifiera ett enskilt nödvändigt värdcellsprotein som fungerar som en receptor för flavivirus, vilket öppnar upp för att upptäcka receptorer och bättre behandlingar även för andra flavivirus-orsakade sjukdomar, säger Sara Gredmark Russ.
Personer med högre nivåer av proteinet albumin i urinen löper en ökad risk att utveckla demens. En studie visar att personer med måttliga nivåer av proteinet i urinen hade en 25 procent högre risk att utveckla demens, medan de med höga nivåer hade en 37 procent högre risk.
Även om ålder fortfarande är den största riskfaktorn för att utveckla demens, har forskare i allt högre grad visat att sjukdomar i andra delar av kroppen, som i njurarna, också kan påverka hjärnan.
I en studie som har letts av forskare vid Karolinska institutet kunde forskarna visa att personer med högre nivåer av albumin i urinen, ett tillstånd som kallas albuminuri, löper ökad risk att utveckla demens senare i livet.
Sambandet var starkast för vaskulär demens, den näst vanligaste formen av demens efter Alzheimers sjukdom, som ofta orsakas av stroke, högt blodtryck, diabetes eller andra kärlsjukdoma. Det fanns också ett tydligt samband för blandad demens, som kombinerar drag från vaskulär demens och Alzheimers sjukdom.
Albuminuri – när njurarnas filtreringsfunktion försämras
Friska njurar fungerar som filter. De avlägsnar avfallsprodukter och överskottsvätska samtidigt som de behåller viktiga proteiner, såsom albumin, i blodet.
När njurarnas filtreringsfunktion försämras, ofta på grund av högt blodtryck, diabetes, familjehistoria av njursjukdom eller graviditetskomplikationer, börjar albumin läcka ut i urinen.
Detta är en varningssignal som indikerar skador på kroppens små blodkärl, särskilt i njurarna. Tillståndet kallas albuminuri och används redan som en tidig markör för njursjukdom och hjärt-kärlsjukdom.
130 000 personer undersöktes
Forskarna undersökte 130 000 äldre vuxna i Stockholm. Alla var över 65 år och fria från demens vid studiens start. Under en uppföljningsperiod på cirka fyra år utvecklade sju procent av deltagarna demens.
Högre nivåer av albumin i urinen indikerar njurskada och forskarna kom fram till att personer med måttliga nivåer av proteinet i urinen hade en 25 procent högre risk att utveckla demens, medan de med höga nivåer hade en 37 procent högre risk, jämfört med personer med normala nivåer.
– Njurarna och hjärnan kan verka vara mycket olika organ, men de har en viktig egenskap gemensamt: båda är beroende av ett känsligt nätverk av små blodkärl. När blodkärlen i njurarna skadas sker ofta samma process i hjärnan, säger Hong Xu, biträdande lektor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
Viktigt med rutinmässig screening för albuminuri
Blod-hjärnbarriären är ett skyddande lager som förhindrar att skadliga ämnen i blodet tränger in i hjärnan. Precis som ett skadat njurfilter läcker ut proteiner i urinen, så låter en skadad blod-hjärnbarriär toxiner och inflammatoriska molekyler tränga in i hjärnvävnaden.
Med tiden ökar det risken för vaskulära skador (alltså skador i blodkärl), inflammation och ansamling av skadliga proteiner som är kopplade till demens.
– Dessa resultat understryker vikten av rutinmässig screening för tillståndet albuminuri som en del av den tidiga riskbedömningen för demens, särskilt hos patienter med högt blodtryck, diabetes, hjärt-kärlsjukdom eller njursjukdom. Tidig upptäckt av albuminuri kan potentiellt försena eller förhindra uppkomsten av demens, säger Hong Xu.
Att besöka akuten kan vara tålamodsprövande eftersom det kan bli många timmars väntan. Varför tar det så lång tid? En studie visar att vilka avancerade undersökningar som görs är mer avgörande än hur mycket personal som är i tjänst.
Forskare vid Örebro universitet har sammanställt alla besök på akutmottagningarna i Örebro och i Eskilstuna under två års tid för att se vad som förlänger väntetiden för patienter. De flesta spenderar mindre än fyra timmar på akutmottagningarna och studiens resultat visar varför det tar tid, vad som kan göras för att korta väntan och hur patienternas tid på akuten kan bli bättre.
– Det är inte förvånande att det ofta tar tid på akuten, och patienterna förstår att det kan ta tid att exempelvis få tillbaka ett provresultat. Upplevelsen påverkas mycket av vilken information man får. Tidigare forskning och klinisk erfarenhet visar att det spelar stor roll hur personalen beskriver det som pågår, säger Jonas Andersson, forskare vid Örebro Universitet och specialistsjuksköterska på Mälarsjukhuset i Eskilstuna, i ett pressmeddelande.
Skiktröntgen och avancerade prover förlänger väntetiden mest
Studien visar att skiktröntgen (CT) och avancerade laboratorieanalyser förlänger tiden på akuten mest, i genomsnitt en och en halv till två timmar av tiden beror på sådana undersökningar.
– Det är dyrt att alltid ha en radiologavdelning i gång som kan klara av alla röntgenundersökningar. Därför förlängs patientens tid på akuten mycket när de ska dit för en undersökning. En slutsats är att vi lite oftare bör fundera på om undersökningen verkligen behöver göras – och om den måste göras precis då. Det är dyrt att göra en skiktröntgen – och det blir ännu dyrare på obekväm arbetstid som det ofta handlar om på akuten, säger Jonas Andersson.
Vid stora trafikolyckor och liknande kan en skiktröntgen göras på tio minuter, men det är inte ekonomiskt försvarbart att alltid ha kapacitet för så snabb hantering av mindre akuta fall. Tidigare forskning visar dessutom att skiktröntgen används för ofta – de görs för säkerhets skull och i många fall utan vetenskapligt stöd för någon faktisk patientnytta.
Besöken på akuten kan kortas om man istället oftare använder testmetoder som kan genomföras och analyseras direkt, som exempelvis vissa blodprover och ultraljudsundersökningar.
Platsbrist och överbelastning hade liten påverkan
När forskarna analyserade hur överbelastning på akutmottagningen påverkade hur länge patienter fick vänta blev de förvånade.
– Tvärtemot alla förväntningar hade överbelastning liten effekt på patientens vistelsetid. För vissa typer av patienter gick det till och med snabbare för patienterna när personalen hade mycket att göra. Det beror förmodligen på att personalen kände sig tvungna att jobba snabbare, säger Jonas Andersson.
Även brist på vårdplatser visade sig ha en väldigt liten effekt på vistelsetiden – något som går emot i stort sett all tidigare forskning på området.
– Det är sällan så svårt att hitta en vårdplats att det förlänger patientens tid på akuten, så länge den genomsnittliga beläggningen är cirka 85-90 procent, som den var när vi samlade in vår data. Sedan vi gjorde undersökningen har överbeläggningen ökat på sjukhusen i Örebro och Eskilstuna, så resultaten kanske skulle se annorlunda ut i dag.
Kvinnor och äldre fick vänta längre
Studien visar också att äldre spenderade längre tid på akuten, liksom kvinnor. Men det är inte självklart att lång tid på akuten är ett problem.
Forskarna påpekar att det inte går att endast fokusera på vistelsetid utan rätt vård till rätt patient är viktigare än längden på besöket. En patient som har stora problem bör undersökas mer än den som har små problem och äldre har ofta mer komplexa hälsoproblem. Den längre vistelsetiden för kvinnor går dock inte att förklara utifrån studiens underlag.
Barn hade kortare vistelsetid på akuten i Eskilstuna än i Örebro. Ett skäl kan vara att personalen i Eskilstuna prioriterar de barn som kommer in, eftersom deras lokaler är dåligt anpassade för barn. Den särskilda barnakuten i Örebro kan göra att en del undersökningar görs där istället för på barnavdelningen eller på barnmottagningen dagen efter.
Bättre information till patienter kan underlätta för personal
Jonas Andersson hoppas att resultatet av studien kan användas för att förbättra patientnöjdheten.
– Utifrån vår forskning kan personalen på akutmottagningen lättare sätta siffror på vilken tid patienten kan förvänta sig på akuten och berätta det. Patientens upplevelse blir bättre om personalen tydligt berättar för patienten vad de kan förvänta sig. Det gör även arbetsmiljön bättre för personalen, eftersom det förebygger irritation hos patienterna och därmed besparar oss många frågor.
Han säger att hälso- och sjukvårdspersonal ibland underskattar vikten av sådan information.
– På en konferens fick jag frågan ”varför ska vi bry oss om vad patienterna tycker?”. Svaret är att det dels underlättar arbetet och bemötandet på akuten, men också att patienterna faktiskt är våra uppdragsgivare. De förtjänar att skattepengarna används på ett effektivt sätt och då spelar deras upplevelse roll.
Kunskapsbidraget har gett fler lärare i skolor där många elever har en svag socioekonomisk bakgrund. Det har däremot inte förbättrat elevernas resultat på de nationella proven, visar en rapport.
Kunskapsbidraget, tidigare kallat Likvärdighetsbidraget, är ett statsstöd som framför allt riktas till kommuner och andra organisationer som driver skolor vars elever har en svagare socioekonomisk bakgrund. Storleken på bidraget per elev beror på den beräknade andelen elever som inte förväntas bli behöriga till gymnasiet. Stödet inrättades 2018 och har vuxit från 1 miljard kronor till 8,2 miljarder kronor per år.
I en ny rapport konstaterar Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) att skolor med en större andel elever som har en svagare socioekonomisk bakgrund redan åren före bidraget hade fler lärare per elev än andra. Det mönstret har sedan förstärkts och när bidraget vuxit har det lett till ännu högre lärartäthet och mindre klasser, framför allt i årskurs nio.
Resultaten på nationella proven har inte blivit bättre
Men resultaten på de nationella proven i svenska och matematik, som skrivs av elever i årskurs tre, sex och nio, skiljer sig dock fortfarande lika mycket i genomsnitt som tidigare mellan skolor där eleverna har en svagare socioekonomisk bakgrund jämfört med skolor där elever har en starkare sådan. Den samlade effekten i de tre årskurserna är nära noll. I årskurs nio syns en liten minskning av skillnaden, men den är inte statistiskt säkerställd.
Samtidigt har fler elever i skolor med svagare elevsammansättning blivit behöriga till gymnasiet, vilket gjort att skillnaderna där har minskat något.
– Kunskapsbidraget kan alltså ha haft en viss effekt på resultaten i årskurs nio och det är också framför allt där vi ser mindre klasser, säger Olof Rosenqvist, forskare vid IFAU, i ett pressmeddelande.
Kunskapsbidraget kan ha bromsat tapp i lärarkvalitet
Åren innan Kunskapsbidraget infördes hade lärarkvaliteten hos skolor med svagare elevsammansättning en sjunkande trend jämfört med andra skolor.
Trenden fortsatte sedan efter att bidraget hade införts, men planade sedan ut läsåren 2020/21–2022/23. Forskarna tror att Kunskapsbidraget kan ha bidragit till att bromsa en fortsatt försämring av lärarkvaliteten i skolor med större utmaningar.
– Forskning visar ofta att ökade resurser leder till bättrade elevresultat. Men tidigare studier av kompensatoriska satsningar har gett blandade resultat. Att skillnaderna i provresultat i genomsnitt inte har minskat trots fler lärare i skolor med större utmaningar kan ha flera förklaringar, fortsätter han. En är att huvudmän med svagare elevsammansättning redan hade högre lärartäthet före Kunskapsbidraget vilket begränsar potentialen för ytterligare effekt. En annan är svårigheter att rekrytera och behålla erfarna och välutbildade lärare, säger Olof Rosenqvist.
Han avslutar med att säga att deras slutsats är att det är svårt och kostar mycket, men inte är omöjligt, att minska skillnader i resultat mellan skolor genom en resursfördelning som Kunskapsbidraget.
Undersökte lärarresurser och skolresultat mellan 2013 och 2023
Rapporten bygger på registerdata över lärarresurser och elevers skolresultat för läsåren 2013/14–2022/23.
Materialet omfattar mer än 10 miljoner så kallade observationer, där varje kombination av en elev och ett år räknas som en observation.
Analysen bygger på en så kallad skillnad-i-skillnader-metod. Forskarna jämför utvecklingen för organisationer som driver skolor med olika stark socioekonomisk elevsammansättning före och efter bidraget.
Forskare vid Lunds universitet kan ha löst ett problem som bromsat utvecklingen av hållbara solbränslen. Genom att visa hur solenergi kan utnyttjas mer effektivt i järnbaserade system förbättras möjligheterna att ta fram billigare och mer miljövänliga alternativ till fossila bränslen.
– Vi kan nu se mekanismer som tidigare varit dolda, som gör det möjligt för järnbaserade molekyler att föra över laddning mer effektivt till mottagarmolekylerna. Detta kan i praktiken lösa ett av de största hindren för solbränslen med vanliga metaller, säger Petter Persson, kemiforskare vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Sol till hållbart bränsle
Det pågår en intensiv jakt efter nya sätt att framställa miljövänliga bränslen för att ersätta fossila bränslen. En lovande väg är att utveckla katalysatorer som använder solenergi för att framställa bränslen som grön vätgas.
På senare år har forskare tagit fram soldrivna katalysatorer baserade på vanliga grundämnen som järn. Men trots framsteg är tekniken ännu inte tillräckligt effektiv.
För att framställa solbränslen som grön vätgas måste de ljusabsorberande molekylerna kunna överföra elektrisk laddning till en mottagarmolekyl. Om överföringen fungerar dåligt går mycket energi förlorad. Den här utmaningen gör att det är svårt att få system med järn, som är billigt och hållbart, att fungera lika bra som de som bygger på dyra och sällsynta metaller.
Molekyler i samarbete
Nu har forskare i Lund kunnat analysera processen på molekylär nivå. Studien visar att mycket energi går förlorad när mottagarmolekyler ofta fastnar på katalysatorn innan laddningen hinner föras vidare. Men de upptäckte också att omgivande molekyler ibland kan hjälpa till att slutföra överföringen. Detta kan minska energiförlusterna rejält och öka effektiviteten i solenergisystem som bygger på järn.
– Det var förvånande att omgivningen spelar en så avgörande roll. Våra simuleringar visar flera oväntade sätt som interaktionen med kringliggande molekyler faktiskt underlättar bildandet av energirika produkter, säger Petter Persson.
Viktigt steg men mycket återstår
Enligt forskarna är upptäckten av den oväntade mekanismen ett viktigt steg mot fungerande solbränsleproduktion med vanliga metaller. Studien visar hur det avgörande första steget med laddningsseparation kan optimeras, men fler steg återstår innan processen kan leda till färdiga solbränslen.
– Studien ger nya insikter i hur solenergi kan omvandlas mer effektivt med hjälp av vanliga metaller som järn. På sikt kan detta bidra till utvecklingen av billigare och mer hållbara solbränslen – en viktig pusselbit i den globala energiomställningen, säger Petter Persson.
När vår värld blir allt varmare täcks tundran i Arktis med allt mer skog. Forskare har undersökt över 1 000 områden runt tundrabältet och såg att hälften av dem upplever denna förändring. Detta kan till exempel påskynda smältningen av permafrosten och påverka djurlivet.
Växtligheten i Arktis förändras i snabb takt när arter från närliggande skogar sprider sig och tundran* täcks med allt mer skog. Denna process kallas borealisering och är särskilt utbredd i Eurasien och i arktiska bergsområden, där avståndet till den boreala (nordliga) skogen är kortare.
Forskare vid Göteborgs universitet har undersökt 1 100 provplatser runt hela norra tundrabältet på jordklotet. Resultatet visar att många arter av gräs och buskar som kan leva både i tundran och i skog vinner mark på fjället.
– Om denna trend fortsätter kan det få en rad konsekvenser. Det kan till exempel påskynda smältningen av permafrosten eller förändra renarnas säsongsförflyttning. Det kan också påverka ursprungsbefolkningarna i Arktis levnadsvillkor, då de jagar eller bedriver renskötsel och använder växter som en del av traditionell kost, säger Robert Björk, forskare på Arktis ekosystem vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
*Arktisk tundra är det skoglösa området med permafrost mellan barrskogsområdet tajgan och ishavsområdet i Europa, Asien och Nordamerika.
Kan bidra till global uppvärmning
När buskar och andra trädlika arter breder ut sig fångar de upp mer snö på vintern och täcker marken på sommaren. Detta förändrar marktemperaturen och kan påskynda upptiningen av permafrosten. Det kan leda till att stora mängder kol som har varit infruset i tusentals år frigörs, vilket skulle bidra till den globala uppvärmningen.
Studien visar dock att klimatförändringarnas effekter är komplexa och svåra att förutse.
– Vi ser att borealiseringen är starkare nära trädgränsen, på varma och fuktiga platser, och i områden med begränsad klimatförändring, vilket tyder på att borealiseringen inte nödvändigtvis sker där uppvärmningen är störst, utan där förhållandena är mest gynnsamma för etablering, säger Anne Bjorkman, forskare i växtekologi vid Göteborgs universitet.
Tydligast i Dalarna
I Sverige är borealiseringen starkare i de sydligare Dalafjällen än i de nordligare Abiskofjällen. Den pågående koloniseringen av skogens arter till fjällvärlden kan få flera konsekvenser. Till exempel kan lavar försvinna i skuggan av buskar vilket minskar tillgången på föda för renar på fjället. Det kan påverka renhållande samers livsstil, genom förändrade migrationsvägar för renar och minskad tillgång till traditionella växter.
Vissa djur, som älg, rödräv, bäver och skogssork kan också sprida sig till nya livsmiljöer och då påverka ekosystemen.
Forskarna analyserade också vilka egenskaper som gör att vissa växter sprider sig mer framgångsrikt än andra. Det visade sig att kortväxta arter har lättare att sprida sig i tundran än högre arter.
Dessutom koloniserade gräs och buskar fler områden än blommor, bland annat tack vare effektivare upptag av näringsämnen i jorden. Några exempel på arter som lyckades nå ett stort antal områden är gräset styvstarr och kråkbär.
Det här tyder på växter till viss del behöver vara anpassade till tundrans miljö för att kunna sprida sig dit till en början.
Sår som inte vill läka är ett växande bekymmer inom sjukvården. En avhandling visar nu att syntetiska peptider kan bidra till effektivare behandling – särskilt när såren är infekterade av flera olika bakterier.
– Min förhoppning är att peptiderna ska kunna förbättra läkeprocessen och samtidigt minska behovet av antibiotika, säger forskaren Emanuel Wiman.
Kroniska sår som infekterats av antibiotikaresistenta bakterier är ett växande problem inom vården. De är svåra att behandla och drabbar ofta patienter med diabetes eller kärlsjukdomar. Nu har en avhandling undersökt hur kroppsegna ämnen kan användas i kampen mot svåra infektioner.
Forskaren Emanuel Wiman har studerat så kallade antimikrobiella peptider – små fragment av proteiner som finns naturligt i de flesta levande organismer och fungerar som ett försvar mot bakterier, virus och svampar.
Han har både undersökt den naturliga peptiden Plantaricin NC8 och tagit fram en ny syntetisk variant, C5.
– Peptiderna angriper bakteriernas membran, deras yttersta skydd, och gör det mer genomsläppligt. När membranet förlorar sin täthet läcker viktiga ämnen ut och bakterien dör, säger Emanuel Wiman som skrivit avhandlingen vid Örebro universitet, i ett pressmeddelande.
Effektiv mot svårbehandlade bakterier
Behandlingen appliceras direkt på såret. Resultaten visar att den syntetiska peptiden, C5, har förbättrade egenskaper jämfört med den naturliga varianten. Den är effektiv mot flera olika bakterier – inklusive sex smittoämnen som ofta är resistenta mot antibiotika och som ligger bakom så kallade vårdrelaterade infektioner.
– Dessa bakterier räknas till de farligaste och mest svårbehandlade inom den globala sjukvården. Dessutom är C5 effektiv mot många multiresistenta varianter i gruppen, vilket är ett extra plus, säger Emanuel Wiman.
Skonsam mot mänskliga celler
Samtidigt som peptiderna angriper bakterier, visade de sig vara skonsamma mot kroppens egna celler.
– Min förhoppning är att peptiderna i framtiden ska kunna appliceras direkt på infekterade kroniska sår och på så sätt minska behovet av traditionell antibiotika, vilket i sin tur kan bromsa spridningen av multiresistenta bakterier.
Peptiderna har testats både i djurförsök och på mänskliga hudprover.
När unga rödhakar flyttar söderut gör de regelbundna stopp för att vila och äta. Men varje rast innebär en risk att falla offer för rovfåglar. Nu visar forskning att rödhakarna anpassar sitt beteende efter hotfulla ljud.
Forskare har i en ny studie visat att småfåglar som migrerar inte bara är medvetna om faror i sin omgivning. De kan också känna igen olika rovdjursläten och anpassa sitt beteende därefter.
– Det här är första gången man kunnat visa att ljud från nattliga rovdjur påverkar hur fåglar samlar energi under sin flytt, säger Susanne Åkesson, professor i zooekologi vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Kattugglan skrämmer rödhakarna
Forskarna lät unga rödhakar lyssna på ljud från två olika rovfåglar: den nattaktiva kattugglan och den dagaktiva sparvhöken. Resultatet visade att fåglarna tydligt kunde skilja mellan hoten.
Medan ljud från sparvhöken inte påverkade rödhakarnas beteende nämnvärt, reagerade de starkt på kattugglans läten. Fåglarna blev mer försiktiga, rörde sig mindre på natten och åt mindre. Det ledde till att de byggde upp fettreserver långsammare och fick sämre kondition.
– Det handlar om en tydlig kompromiss: att våga äta och bygga upp styrka, eller att hålla sig undan för att inte bli uppäten, säger Susanne Åkesson.
Läten från sparvhök påverkade inte rödhakens beteende. Men hör de kattugglor nattetid blir de betydligt mer försiktiga. Bild: Johan Nilsson
Riskerar att komma fram sent
Att rödhakarna äter mindre innebär att de behöver stanna längre vid sina rastplatser för att hinna fylla på energireserverna inför den fortsatta flytten. Men längre uppehåll ökar risken att de anländer sent till sina vinterområden – där konkurrensen om de bästa reviren är hård. En försenad ankomst kan i sin tur påverka både chansen att överleva och möjligheten att reproducera sig framöver.
– Genom att förstå hur flyttfåglar reagerar på olika hot, kan vi bättre planera utformningen av rastplatser och stadsnära miljöer. Om fåglar får tillgång till lugna och skyddade miljöer under sina uppehåll, ökar deras chanser att klara den långa resan, säger Susanne Åkesson.
Trots att Ukraina befunnit sig i krig sedan februari 2022 har landet ändå lyckats upprätthålla samhällsfunktioner. En nyckel är samarbetet mellan medborgare och myndigheter, visar en studie.
Forskare vid Linköpings universitet och Dnipros tekniska universitet i Ukraina gjorde en enkätundersökning i den ukrainska regionen Dnipropetrovsk under 2023 och 2024. 239 tjänstemän vid myndigheter och 882 ukrainska medborgare deltog. Forskarna gjorde också djupintervjuer med tio personer, både myndighetspersonal och personer som var aktiva i civilsamhället.
Studiens resultat ger en bild av hur samhällets funktioner omformats under kriget.
– Alla, ända ner till familjen och individen, tar beslut som är livsavgörande i en djup kris. Då är det viktigt att alla aktörer mobiliseras, samlas och samarbetar, säger Mariana Gustafsson, docent i statsvetenskap på Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling vid Linköpings universitet, i ett pressmeddelande.
Omfattande samarbete har vuxit fram
Resultatet visar att ett omfattande samarbete vuxit fram mellan alla nivåer i samhället – ett samarbete som tidigare var sporadiskt. Medborgare i civilsamhället har genom sina lokala nätverk tidigt kunnat upptäcka nya behov och utveckla hjälpinsatser tillsammans med myndigheter och internationella organisationer. Därför har det till exempel gått att snabbt skapa digitala tjänster för att hjälpa krigsveteraner eller dem som varit tvungna att fly sina hem.
Medborgare och organisationer har alltså blivit aktiva medskapare, snarare än passiva mottagare. Det har gjort insatserna robusta och trovärdiga.
En viktig faktor har varit en digitala plattform som sedan några år är en central samlingsplats för myndighetstjänster i Ukraina. Till den har en mängd funktioner, som från början utvecklats i civilsamhället, snabbt kunnat kopplas på och i dag har drygt hälften av alla ukrainare appen i sin telefon.
Viktigt att bygga förtroende innan krisen kommer
Samtidigt betonar forskarna att samarbetet vilar på att det finns en tillit inom samhället, alltså en tro på att individer, organisationer och myndigheter gör det de ska. En sådan tillit har inte alltid varit självklar i Ukraina, utan har sakta vuxit fram sedan den så kallade orangea revolutionen, en proteströrelse som utlöstes av valfusk i presidentvalet 2004.
När kriget sedan bröt ut har allt ställts på sin spets, även om allvarliga problem med korruption finns kvar i landet. Här finns lärdomar för andra länder att dra om betydelsen av att stärka medborgarnas förtroende för demokratin och dess institutioner, menar forskarna.
Mariana Gustafsson säger att förtroende skapas genom att myndigheter är flexibla och aktivt jobbar för att inkludera civilsamhället, men även genom att medborgarna själva blir mer aktiva. Det är en utmaning i både Sverige och andra utvecklade demokratier, där engagemang och deltagande i civilsamhället minskat över tid. Förutsättningarna för ett fungerande samhälle under kris och krig måste byggas i förväg.
– Man ska inte glömma att tillit är en färskvara. Det är någonting som myndigheter, civilsamhället och vi alla måste jobba kontinuerligt med. Vi har ju i Sverige fått många varningstecken på att det civila samhället måste bli mer dynamiskt och aktivt, säger Mariana Gustafsson.
Forskarna påpekar att studien har vissa begränsningar. På grund av kriget har det varit svårt att få ett helt representativt enkätunderlag. Undersökningen har dessutom bara gjorts i en av Ukrainas regioner.
Ett varmare och fuktigare klimat gör sjöar mer produktiva – och det leder till att mer metan frigörs från bottensedimenten. En studie visar hur arktiska sjöar kan komma att bidra allt mer till växthuseffekten.
Metan är en växthusgas som är över 25 gånger kraftigare än koldioxid. Arktiska sjöar bidrar med en betydande del av de globala metanutsläppen, men exakt hur utsläppen uppstår i de nordliga sjöarna har länge varit oklart.
Nu visar en internationell studie, med forskare från Norge, Sverige och Spanien, att produktionen av metangas varierar kraftigt mellan olika sjöar, och att detta hänger nära samman med sjöarnas egenskaper.
Tre sjöar i Abisko
Forskarna har undersökt tio sjöar på Svalbard och i den subarktiska delen av Skandinavien, varav tre ligger vid Abisko naturvetenskapliga station.
Studien visar att den största delen av metanproduktionen sker i de översta tio centimetrarna av bottensedimenteten. Där finns mycket organiskt material och bra förhållanden för mikroorganismer som bakterier.
– Arktis blir redan grönare till följd av det varmare och fuktigare klimatet och längre somrar i norr, vilket påverkar tillförseln av organiskt material som driver på metanproduktionen i sjöar, säger Alexandra Rouillard, forskare vid Umeå marina forskningscentrum i ett pressmeddelande från Umeå universitet.
Mer metan i grundare sjöar
Studien visar också att grundare sjöar, särskilt de med mycket alger, bottenväxter och växtlighet runt strandkanten, tenderar att producera mer metangas. Samtidigt varierade mängden gas som bildades kraftigt mellan olika sjöar.
Forskarna jämförde sina resultat med data från över 60 sjöar världen över. De såg att sjöar i tropiska och tempererade områden generellt producerar mer metan. Men eftersom det finns så många sjöar på nordliga breddgrader, och variationerna mellan dem är stora, blir den totala metanvolymen där ändå betydande.
Löjrom från siklöjan ses av många som en delikatess. En ny studie visar att det finns olika sorters siklöjor i svenska vatten, genetiskt anpassade till sött, salt eller bräckt vatten. Genetiken styr också var siklöjan leker. Den nya kunskapen kan användas för att se om siklöjans lekplats påverkar kvaliteten på löjrommen.
Siklöjan är en mindre laxfisk som förekommer i tre olika varianter. Som ren sötvattensfisk finns den i bland annat Vänern och Mälaren. Som anadrom fisk lever den i Bottenviken och vissa andra delar av Östersjön och vandrar upp i älvar och leker i sötvatten precis som lax. Den tredje varianten både lever och leker i Bottenvikens svagt bräckta vatten. Det är den senare formen av siklöja som producerar den mest eftertraktade löjrommen.
Forskare vid Uppsala universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Kungliga Tekniska högskolan, Stockholms Universitet och Naturhistoriska riksmuseet har tagit fram en referensatlas med en beskrivning av alla gener som finns i siklöjans arvsmassa.
– Kartläggningen av olika arters arvsmassa är ett redskap både för att studera en arts biologi och hur arten är uppdelad i olika subpopulationer inom artens utbredningsområde. Denna kunskap är särskilt viktig hos arter som vi människor utnyttjar till exempel för livsmedelsproduktion. Det ger oss möjlighet att övervaka hur arten påverkas av vårt nyttjande, säger Leif Andersson, professor vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
Genetiska skillnader i sött och salt vatten
Studien visar att det finns två huvudtyper av siklöja i svenska vatten. Det finns en huvudgrupp som förekommer i några sjöar på det sydsvenska höglandet och en annan typ som förekommer i övriga Sverige.
Det är mycket troligt att de båda grupperna representerar siklöjor som var åtskilda under den senaste istiden och därefter koloniserade olika områden i Sverige.
– Våra resultat visar tydliga genetiska skillnader mellan siklöjor som leker i sötvatten och de som leker i Bottenvikens bräckta vatten, samt mellan vårlekande och höstlekande siklöjor. De allra flesta siklöjor leker under hösten, men i sjön Fegen, på gränsen mellan Västergötland och Småland, finns både vårlekande och höstlekande populationer, säger Bo Delling, intendent vid Naturhistoriska riksmuseet.
Flera av generna som visar skillnaderna mellan populationer som leker i sötvatten respektive bräckt vatten har tidigare identifierats som viktiga för salttolerans hos andra arter. Sedan är gener som bidrar till reglering av dygnsrytm tydligt överrepresenterade bland de gener som visar skillnader mellan vårlekande och höstlekande populationer.
Om lekplatsen påverkar kvaliteten på löjrommen vet forskarna inte i dag.
– Vi såg tydliga genetiska skillnader mellan de anadroma siklöjor som leker i Kalixälven jämfört med de som leker i Bottenvikens bräckta vatten. Det skulle vara intressant att undersöka om det finns samband mellan kvaliteten på löjrommen och lekplats. Det kan påverka hur siklöjan i Bottenviken förvaltas framöver, säger Leif Andersson.
Smaksatta drycker utan socker kan uppfattas som söta – och nu vet forskare varför. En ny studie från Karolinska Institutet visar att hjärnan tolkar vissa aromer som smak.
När vi äter eller dricker handlar upplevelsen inte bara om smaken i sig. Det handlar om en helhet – en smakupplevelse – där både smak och lukt samverkar. En viktig del i detta är retronasal lukt, där dofter från maten tar vägen via munhålan upp till näsan.
Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att hjärnan börjar bearbeta signaler från smak och lukt tidigare än man hittills trott. Det sker redan i smakcentrum, innan informationen når de delar av hjärnan som styr känslor och beteenden.
– Det här visar att hjärnan inte bearbetar smak och doft separat, utan att den redan i smakcentrum skapar en gemensam representation av smakupplevelsen. Denna mekanism kan ha betydelse för hur våra smakpreferenser och kostvanor formas och påverkas, säger forskaren Janina Seubert vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
Hjärnaktivitet undersöktes
För att undersöka det här genomförde forskarna en studie med 25 vuxna deltagare. Först fick de lära sig att känna igen en söt respektive salt/umami-smak, genom kombinationer av smak och doft. Därefter gjordes två hjärnavbildningar med funktionell magnetresonanstomografi, där deltagarna fick antingen en smaklös doft eller en smak utan doft.
Forskarna tränade en algoritm att känna igen mönster i hjärnaktiviteten kopplade till söt respektive icke-söt smak. Därefter testade de om samma mönster kunde identifieras när deltagarna bara kände doften – utan att smaka.
Doft uppfattas som smak
Resultaten visade att aromer som förknippas med sötma eller sälta/umami inte bara aktiverade samma delar av hjärnans smakcentrum som de faktiska smakerna. De gav också upphov till liknande mönster i hjärnaktivitet.
– Vi såg att hjärnans smakcentrum reagerar på smak-associerade aromer som om de vore riktiga smaker. Fynden ger en möjlig förklaring till varför vi ibland upplever smak från enbart doft, till exempel i smaksatt vatten, säger forskaren Putu Agus Khorisantono vid Karolinska institutet.
– Det visar hur starkt dofter och smaker samverkar för att göra maten njutbar, vilket kan framkalla begär och uppmuntra till överätande av vissa livsmedel, fortsätter han.
Kan påverka val av livsmedel
Forskarna planerar nu att undersöka om samma mekanism gäller för dofter som kommer utifrån, så kallad ortonasal lukt.
– Vi vill ta reda på om aktiveringsmönstret i hjärnans smakcentrum förändras från salt till sött när vi går från ostdisken till de nybakade bullarna i mataffären. I så fall kan det ha mycket stor betydelse för vilka livsmedel vi väljer att konsumera, säger Putu Agus Khorisantono.
Allt fler vill köpa begagnade kläder, men att handla det på nätet kan i värsta fall vara frustrerande och avskräckande. Det visar en studie som undersökt människors beteenden när de använder digitala tjänster för cirkulärt mode.
Begagnat, pre-loved, second hand, hyra och låna – kärt barn har många namn. Allt fler svenskar vill köpa cirkulärt mode och många företag slåss om kunderna. Inte minst på den digitala arenan, där sedan länge etablerade plattformar som Blocket och Tradera har fått konkurrens av fler och mer nischade alternativ som Sellpy och Vinted.
Forskare vid Textilhögskolan på Högskolan i Borås har undersökt hur 24 personer använder digitala plattformar som säljer respektive hyr ut cirkulärt mode. Resultatet överraskade forskarna då det visade sig att plattformarnas funktioner inte bara kan främja engagemanget för cirkulär konsumtion, utan även motverka det.
Engagemanget beror på hur bra plattformarna balanserar bekvämlighet, kontroll och känslomässig koppling.
– Trots att plattformarna är utformade för att underlätta visar studien att funktionerna ibland omedvetet avskräcker konsumenterna. Det visar hur skört engagemanget kan vara i cirkulära plattformar, säger Niklas Sörum, docent i företagsekonomi vid Textilhögskolan på Högskolan i Borås, i ett pressmeddelande.
Tre saker som avskräcker konsumenter
1
Filtreringsverktyg som inte visar tillgängliga storlekar eller produkter skapar frustration.
2
Prissättningsalgoritmer som undervärderar användarnas inskickade plagg leder till missnöje.
3
Personalisering som missförstår användarens stil minskar den emotionella kopplingen.
Identitetsskapande ett motiv till att handla begagnat
Att engagemanget för att handla cirkulärt är så skört leder in till en annan fråga som studien undersökt: Varför handlar människor cirkulärt?
Ofta antas det att människor köper cirkulärt mode för att de värnar om miljön eller för att det är ett billigare alternativ. Studiens resultat pekar dock på att estetisk uppskattning, identitetsskapande och känslomässig koppling också är viktiga aspekter.
– Användarna engagerar sig i plattformarna för att exempelvis upptäcka nya varumärken och stilar, uttrycka sin personliga stil och att känna inspiration och shoppingglädje, säger Niklas Sörum, och konstaterar att det inte skiljer sig från traditionell shopping.
För företagen som ägnar sig åt cirkulärt mode digitalt finns det flera saker som de kan göra för att öka engagemang hos konsumenterna, enligt Niklas Sörum. De kan designa och förbättra sina funktioner så att användarnas förväntningar och konsumtionsmönster stödjs. Dåliga filtreringsmöjligheter och otydlig prissättning kan minska engagemanget.
Företagen borde också fokusera på användarnas behov när de utvecklar sina plattformar. Genom att se vilka rutiner som växer fram hos konsumenter har företag chansen att forma framtidens konsumtionsmönster och särskilja sig på marknaden, menar Niklas Sörum.
