Vad är utsatthet? Vilka barn är utsatta? Kriterierna för vad som menas med utsatthet förändras med historiens gång. De barn som idag kallas fattiga kan ha både mobil, dvd och hygglig mat på bordet. Deras utsatthet består framför allt i en dålig självbild. Många unga saknar också skyddet av en social gemenskap. Kunskapsöversikten belyser ett brett urval av frågor om utsatthet utan att göra anspråk på att vara heltäckande.
Beställningsinformation
Utsatta barn – allas ansvar beställs på www.fas.se eller genom Hellmans förlag,
tfn: 0150-78 880, info@hellmansforlag.se
Pris: 79 kr, porto tillkommer.
ISBN 91-89602-28-5
Kontaktinformation
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) är en statlig myndighet som initierar och finansierar grundläggande och behovsstyrd forskning för att främja människors arbetsliv, hälsa och välfärd.
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS), postadress: box 2220, 103 15 Stockholm,
tfn vx: 08-775 40 70, e-post: fas@fas.se – www.fas.se – org.nr: 202100-5240.
Arbetsskador i nacke och skuldror drabbar så många som hälften av befolkningen någon gång i livet. Efter fem år har bara en tredjedel blivit bättre. I dag bedöms arbetsskador i så kallade skadeutredningar genom att granska varje riskmoment inom ett visst yrke – till exempel arbete med händerna över axelhöjd – för sig. Men Wim Grooten visar i sin avhandling att en kombination av minst två av tre riskmoment på arbetsplatsen ger en kraftigt ökad risk att utveckla besvär med nacke och skuldra.
Risken ökar med nästan fem gånger om till exempel tungt manuellt arbete kombineras med ensamarbete och om man arbetar i skift.
– Jag har lagt ihop ett och ett och sett att det blir tre. Förhoppningsvis kommer det här att få genomslag i framtida skadeutredningar av arbetsskador så att människor får rätt hjälp, säger Wim Grooten, sjukgymnast och forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap.
I sin studie upptäckte Wim Grooten också att försök att förbättra den ergonomiska situationen på jobbet för en person med arbetsskador i nacke och skuldror och ländrygg inte hjälper. Resultatet gäller över en femårsperiod.
– Det här resultatet sparkar många på smalbenen. Men min avhandling visar tydligt att hela det kritiska momentet, till exempel ett tungt lyft, måste bort för att den drabbade ska bli av med smärtan. Vi måste helt enkelt anpassa arbetet till människan och inte tvärtom, säger Wim Grooten.
Avhandling: ”Work and Neck/ Shoulder Pain, Risk and Prognostic Factors” av Wim Grooten vid Institutionen för folkhälsovetenskap, avdelningen för yrkesmedicin, Karolinska Institutet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Med dr Wim Grooten
Tel: 0735-832995
E-post: wim.grooten@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95, 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Allteftersom järnvägen används kommer dess funktion att gradvis försämras på grund av olika typer av slitage, vilket i sin tur leder till att det uppstår risker. För att förhindra detta utförs underhåll för att bevara systemet i – eller återställa det till – ett tillstånd där det kan uppfylla intressenternas krav.
Trots att underhåll utförs för att garantera både driftsäkerhet och säkerhet kan ett felaktigt underhåll bidra till olyckor med allvarliga följder. Ett exempel är katastrofen i indiska Bhopal 1984, när en kemikaliefabrik släppte ut stora mängder livshotande kemikalier, vilket bidrog till att 100-tals människor dog och 1.000-tals skadades svårt. Ett annat exempel är katastrofen i Nordsjön 1988 när oljeplattformen Piper Alpha totalförstördes och 100-tals människor förolyckades.
I båda dessa olyckor var underhåll en bidragande faktor. Traditionellt sett har ”den mänskliga faktorn” ansetts som en betydande orsak till den här typen av olyckor, men det är dock inte den enda eftersom det oftast finns fler faktorer som bidrar till dessa mänskliga fel.
Doktorsavhandlingen Maintenance-related incidents and accidents- Aspects of hazard identification med vilken Mattias Holmgren disputerar den 5 oktober, kom till för att identifiera sådana orsaker och syftar till att undersöka och beskriva olika riskkällor som bidrar till underhållsrelaterade incidenter och olyckor för att på så sätt bidra till att riskerna reduceras.
– För att uppnå det har jag genomfört olika studier, en av dem undersöker såväl incidenter som olyckor orsakade av underhåll vid den svenska järnvägen. Den andra studien undersöker upplevda riskkällor i samband med underhållsarbeten inom svensk pappersindustri, säger Mattias Holmgren.
– Järnvägsstudien visar att bristfälligt infrastrukturunderhåll är en betyande orsak till kollisioner och urspårningar och den visar också på tre betydande underhållsrelaterade riskkällor inom svensk järnväg – kommunikationsbrister, brister vid mottagande av information och utelämnade arbetsmoment.
Båda studierna visar att en betydande underhållsrelaterad riskkälla är otillräcklig kommunikation mellan olika aktiviteter inom underhållsarbetet.
Mattias Holmgren är född i Västerås och flyttade till Luleå 1990 där han tog sin civilingenjörsexamen i industriell arbetsmiljö 2001.
Han har bland annat arbetat som elektriker på Inexa Profil, som pressoperatör på Scania och som underhållskonsult på EMK Elmotorkonsult.
Upplysningar: Mattias Holmgren, tel. 0920-49 29 98, mattias.holmgren@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Immunförstärkare ges tillsammans med vaccin för att få ett bättre immunsvar och det är nödvändigt att ge immunförstärkare om vaccinet ska ges i form av nässprej eller dryck.
Genom att kombinera de två immunförstärkarna CTA1-DD och ISCOM har en ny effektiv immunförstärkare utvecklats. Utvecklingen har skett i samarbete med Göteborgs universitets vaccincentrum MIVAC och företagen Biovitrum AB och ISCONOVA AB.
Den nya vaccinkomponenten kallas CTA1-DD/ISCOM. Avhandlingen visar att komponenten skulle kunna fungera som en förstärkare vid vaccinering mot till exempel klamydia.
– I min forskning har jag funnit att den kombinerade vaccinkomponenten är en mycket effektiv stimulator av genital T-cellsimmunitet, vilket är viktigt för att öka skyddet mot sexuellt överförbara sjukdomar, säger Anja Helgeby.
Klamydiainfektioner är den vanligaste sexuellt överförbara sjukdomen i världen. Även om infektionen lätt kan behandlas med antibiotika visar en stor del av infektionerna inga symptom och förblir därmed obehandlade. Upprepade infektioner kan leda till vävnadsskador i underlivet och senare utomkvedshavandeskap och infertilitet.
– En klamydiainfektion kan också öka risken att smittas av HIV eftersom slemhinnan är mer mottaglig för virus under pågående infektion. Därför är ett vaccin mot klamydia önskvärt, säger Anja Helgeby.
Kombinationskomponenten CTA1-DD/ISCOM testas nu prekliniskt tillsammans med flera olika vaccinkandidater, som klamydia, influensa och tuberkulos. Resultaten har hittills varit mycket lovande.
– Vi har inte genomfört några prövningar på patienter ännu, men vår forskargrupp arbetar aktivt för att inom en snar framtid kunna börja med kliniska utvärderingar, säger Anja Helgeby.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för biomedicin, avdelningen för mikrobiologi och immunologi
Avhandlingens titel: The development of a new combined adjuvant vector for mucosal immunization; CTA1-DD/ISCOM
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Anja Helgeby, fil. mag., telefon: 031-773 63 33, 073-656 10 18, e-post: anja.helgeby@immuno.gu.se
Handledare:
Professor Nils Lycke, telefon: 031- 773 63 21, e-post: nils.lycke@microbio.gu.se
Forskarna har analyserat introduktionen av den amerikanska kanalen Fox News i 9256 amerikanska städer i 28 stater och hur väljarnas röstande ändrades i president- och senatsval.
– Benägenheten att rösta republikanskt i presidentvalet ökade mellan år 1996 och 2000 när hushållen fick tillgång till nyhetskanalen Fox News. Vi uppskattar att Fox News övertygade mellan tre och åtta procent av sina tittare eller mellan 11 och 28 procent, beroende på hur man mäter Fox publik, säger Ethan Kaplan forskare vid Institutet för internationell ekonomi (IIES).
Resultaten indikerar att det inte enbart handlade om att enskilda politiker vann röstningsfördelar utan om en bred, ideologisk påverkan som inte var knuten till att vissa personer exponerats i större eller mindre utsträckning.
– Eftersom kabelföretagen har ett utbud som bestäms på lokal nivå, så har Fox News enbart introducerats i vissa städer. Det har gett oss möjlighet att jämföra röstningsbeteendet i geografiskt närliggande städer, med socioekonomiskt snarlika förhållanden, där vissa erbjudit Fox News och andra inte, säger Ethan Kaplan.
Rupert Murdoch introducerade år 1996 kanalen Fox News Channel för att konkurrera med CNN. Liksom CNN erbjöds kanalen bara via kabel och i begränsad utsträckning via satellit. Genom aggressiv marknadsföring kom allt fler kabelföretag att lägga till Fox Channel i sitt utbud. Den geografiska expansionen följdes av motsvarande ökning i publikandel.
– Trots att Fox News endast var tillgängligt i 19,5 procent av av de amerikanska städerna och sågs av 17,3 procent av befolkningen, varav 37,5 procent redan var republikaner, så lyckades ändå Fox News övertyga 200 000 väljare att rösta republikanskt i valet 2000. Det är sannolikt att det kan ha haft en avgörande effekt i den mycket jämna valutgången detta år, säger Ethan Kaplan.
Artikel: ” The Fox News Effect: Media Bias and Voting” publiceras i Quarterly Journal of Economics 122:3, 2007
Kontaktinformation
För ytterligare information
Ethan Kaplan, forskare vid Institutet för internationell ekonomi (IIES), tfn 08-16 25 27 , e-post ethan.kaplan@iies.su.se
För bild på Ethan Kaplan
Annika Andreasson, tfn 08-16 29 24, epost: annika.andreasson@iies.su.se
Irriterad tarm (irritable bowel syndrome, IBS) är en funktionell åkomma i mag-tarmkanalen som idag kan betecknas som en dold folksjukdom. Den drabbar relativt unga människor och särskilt kvinnor. Symtomen är antingen kroniska eller uppträder periodvis i form av magvärk, uppspändhetskänslor i magen, förstoppning och diarré.
10-20 procent av befolkningen har dessa besvär som i många avseenden speglar vårt moderna stressade liv. Orsakerna bakom IBS är många och behandlingen inom primärvården är oftast fokuserad på att lindra symtomen snarare än att bota sjukdomen. Trots att sjukdomen inte är livshotande blir det dagliga livet allvarligt påverkat för dem som drabbas.
Doktoranden Åshild Olsen Faresjö vid Avdelningen för socialmedicin och folkhälsovetenskap har granskat data från tre vårdcentraler under fem års tid. Dessa data kompletterades med en fallkontrollstudie bland 515 patienter med IBS och 4 500 i en kontrollgrupp.
Ett av avhandlingens huvudresultat är att kvinnor med litet inflytande i planeringen av sitt arbete, litet inflytande över sin arbetstid och små möjligheter att lära nya saker i arbetet, löper störst risk att drabbas av sjukdomen. Detta gäller även efter att data justerats för andra tänkbara inverkande faktorer.
Symtomen gör att patienter av båda könen påverkas i sitt dagliga yrkesliv. Kvinnliga IBS-patienter uppgav också betydligt lägre hälsorelaterad livskvalitet jämfört med kvinnor i samma ålder utan denna sjukdom, och även jämfört med män som hade sjukdomen.
Avhandlingen ”Irritable bowel syndrome diagnosed in primary care – occurence, treatment and impact on everyday life” läggs fram vid disputation fredag 6 oktober 2006, kl 13.00 i Aulan, Hälsans Hus, Campus US, Linköping.
Kontaktinformation
Åshild Olsen Faresjö
e-post ashfa@ihs.liu.se
tel bostad 013-177502, mobil 070-3629593
– Min avhandling handlar om hur förbudet att sälja tobak till minderåriga har påverkat deras möjlighet att köpa tobak, säger Mona Sundh, som disputerade den 29 september. De resultat som presenteras i avhandlingen bygger bland annat på provinköp av tobak som genomförts med hjälp av ungdomar. Avhandlingen handlar också om hur efterlevnaden av lagen kan förbättras.
Den 1 januari 1997 infördes i Sverige en lagstadgad åldersgräns vid 18 år för inköp av tobak. Syftet var att minska tillgängligheten för ungdomar och därmed minska konsumtionen. I sin avhandlingen har Mona Sundh studerat om den svenska åldersgränsen påverkat ungdomars möjligheter att köpa tobak, hur efterlevnaden av åldersgränsen kan förbättras och hur man kan vidareutveckla metoder för att följa efterlevnaden av 18-årsgränsen. Det empiriska underlaget för avhandlingen har utgjorts av provinköp av tobak som genomfördes 1996, 1999, 2002 samt 2005 i Malmö, Värmland och Västernorrland.
Mona Sundh har i sin avhandling kommit fram till att åldersgränsen har begränsat ungdomars möjlighet att köpa tobak. Efterlevnaden av lagen är dock fortfarande bristfällig. 2005 kunde ungefär varannan provinköpare köpa tobak utan att behöva bevisa sin ålder. Sämst var efterlevnaden i Malmö. Andelen ungdomar som röker dagligen i årskurs 9 i grundskolan har minskat från 1996 till 2005 i Värmland och Västernorrland medan det inte skett någon förändring i Malmö.
Kontaktinformation
För mera information kontakta Mona Sundh, universitetsadjunkt i folkhälsovetenskap, epost: Mona.Sundh@kau.se telefon: 054 700 25 01
Just nu pågår intensiv forskning inom områdena nano, teknik och hjärna i Lund och professor Lars Montelius från LTH vid Lunds Universitet kommer att berätta om de senaste rönen på Nanotec Forum i Älvsjö nu på torsdag och fredag.
Lars Montelius forskar och arbetar inom teknik och biomedicin vid Lunds Universitet, som har fått stora forskarpengar för att etablera ett internationellt ledande tvärvetenskapligt centrum, Neuronanoscience research center (NRC).
Inom centret arbetar man bl.a. med en helt ny generation av ultralätta flerkanalselektroder för stimulering och avlyssning av nervceller och dessa är utvecklade av Nanometerstrukturkonsortiet i Lund.
– Det är detta jag kommer att prata om dvs hur nano-tunna elektroder kan förankras i nervsystemet, säger Lars Montelius, som även kommer att berätta om andra nanovetenskapliga tekniker och applikationer.
En annan framstående forskare som framträder i Älvsjö är Åsa Nilsson, utexaminerad från Lunds Universitet. Hon är nu projektledare inom Cementa AB. Hon arbetar i ett projekt för att få fram ett nytt cement vars yta rengör sig själv efter regn och som bryter ned bilavgaser. Dessa lundensare blir ett par av huvudtalarna vid Nanotec Forum i Älvsjö, som i två dagar tar upp olika aspekter av nanotekniken, som kommer att få stor påverkan på samhället. Nanotekniken används redan inom delar av industrin.
Sverige och Norden ligger i täten av forskningen, men på mässan finns forskare och innovatörer från hela världen.
Nano betyder miljarddel av en meter.
Nanotekniken handlar om manipulering av olika material på atomnivå.
Kontaktinformation
Lars Montelius nås här:
Lars Montelius, Tel +46-(0)46-222 4125, mobil: +46-(0)70-522 4147
e-mail:lars.montelius@ftf.lth.se
Åsa Nilsson: (0)708-361558
e-mail: asa.nilsson@cementa.se
På Nanotec Forum möts forskare och företag och för medias representanter har ett speciellt presscenter inrättats.
Barn som omhändertas av staten är individer som oftast har allvariga och komplexa psykosociala problem. Det kan gälla barn som utsatts för vanvård, övergrepp eller har föräldrar som inte kan ta hand om dem. Men det kan också gälla barn som glidit in i missbruk, kriminalitet och därför har svårt för det sociala samspelet i skolan och i samhället. Detta är unga människor som har klara svårigheter att leva i en värdig uppväxtmiljö.
Elisabeth Willumsen har granskat hur det tvärprofessionella samarbetet ser ut och fungerar runt ungdomar, åldrarna 12-18 år, med psykosociala problem som är omhändertagna på institution hos det norska Barnevernet. Barnevernet motsvarar den svenska socialnämnden och kommunernas individ- och familjeomsorg IFO.
– Det är viktigt att yrkesgrupperna kring dessa ungdomar har en beredskap och är öppna för andra samarbetspartners och även för föräldrarna. Det räcker inte med standardiserade lösningar, det behövs mycket kreativitet över gränserna, säger Elisabeth Willumsen.
Hon har tittat närmare på institutionschefernas roll och där funnit att de har en viktig funktion i att bygga broar mellan externa och interna resurser och på så sätt skapa ett gynnsamt arbets- och samarbetsklimat. Genom att som chef ta en aktiv roll i att skapa och understödja dessa nätverk ökar möjligheterna för att ungdomarna skall få rätt hjälp och att resurserna utnyttjas på bästa sätt.
Det övriga teamet ”Ansvarsgruppen” runt varje ungdom, med psykologer, socialarbetare och annan personal, bidrar sedan med sin unika kunskap om varje individ och ser till att utforma både de legitima besluten och de konkreta åtgärder som är nödvändiga. De har också en central roll i att få med sig ungdomarna i ett aktivt deltagande.
– Även föräldrarna vill ta en mer aktiv roll genom att återta föräldraskapet, stötta barnet och på sikt själva kunna söka den hjälp och de tjänster som behövs av samhället, säger Elisabeth Willumsen.
Avhandlingen visar att ett öppet tvärprofessionellt samarbete måste ha fungerande strukturer och att institutionscheferna har en betydelsefull roll i detta. Resultaten är givetvis av betydelse även för andra organisationer inom hälso- och sjukvården menar Elisabeth Willumsen.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Elisabeth Willumsen, Universitetslektor Universitetet i Stavanger, Norge. telefon: 00 47 97754729 (mob.), 00 47 51831000 (jobb). e-post elisabeth.willumsen@uis.no
Doktorsavhandlingen har finansierats av Norges Forskningsråd och Universitetet i Stavanger med stöttning av Rogaland Fylkeskommune.
Handledare:
Professor Elisabeth Severinsson, tlf. 00 47 97501822 (mob.). elisabeth.severinsson@uis.no
Avhandling för doktorsexamen i folkhälsovetenskap vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap i Göteborg.
Avhandlingens titel: Interprofessional Collaboration in Residental Childcare
Avhandlingen försvaras fredagen den 6 oktober, klockan 13:00, NHV´s Aula, Nya varvet, hus 25 i Göteborg
Glutenintolerans, eller celiaki, är en autoimmun sjukdom som innebär att man inte tolererar glutenproteiner i kosten från sädesslagen vete, råg och korn. Man beräknar att minst 1 % av befolkningen i västvärlden är drabbad av sjukdomen. Symtomen hos små barn utgörs främst av mag-tarmsymtom men ibland också fördröjd tillväxt.
Tidigare forskning om celiaki har visat att patienterna har glutenspecifika vita blodkroppar (T-lymfocyter) i tunntarmen, d.v.s. de har en oönskad immunitet mot gluten. När patienten äter gluten reagerar dessa T-lymfocyter som producerar signalsubstanser, s.k. cytokiner. Man har tidigare trott att främst T-lymfocyter som befinner sig djupare ner i tarmväggen orsakar tarmskada och därmed symptom, men Göte Forsbergs resultat motsäger alltså detta.
I sin avhandling visar Göte Forsberg att den kraftigaste reaktionen mot gluten sker nära tarmens yta. Processen engagerar såväl de T-lymfocyter som uppehåller sig i epitelet, själva gränsskiktet, och de ytliga epitelcellerna själva. Barn med celiaki har ofta bakterier som sitter på epitelcellerna i tunntarmen även när de är behandlade med en glutenfri diet. Hos friska barn är detta mycket ovanligt. Att bakterierna kan fästa mot tarmcellerna kan vara orsakat av ett förändrat medfött lokalt immunförsvar i tarmen där vi bl.a funnit att vissa ytstrukturer på epitelcellerna är förändrade. Hos friska barn visar vi att det pågår en ständig immunologisk aktivitet i tarmen med uttryck från T-lymfocyterna av ett flertal cytokiner. Vid celiaki ökar produktionen av vissa av dessa cytokiner kraftigt och utrycks främst i de T-lymfocyter som befinner sig emellan och nära intill epitelcellerna. Det mest framträdande cytokinet, interferon-gamma, som är ett aggressivt inflammatoriskt ämne, produceras i kraftigt ökad mängd vid aktiv sjukdom och fortsätter produceras i förhöjda mängder trots glutenfri kost.
De flesta T-lymfocyter som finns i tunntarmen bildas i benmärgen och mognar, d.v.s. får sina immunologiska egenskaper, i tymus innan de färdas till tunntarmen. Vissa T-lymfocyter kan dock gå direkt till tunntarmen och mogna där eller till och med förändra sin immunologiska specificitet när de kommer dit. Hos barn med celiaki förefaller det som om denna förmåga att utveckla T-lymfocyter lokalt i tunntarmen är kraftigt nedsatt vilket kan innebära att viktiga T-lymfocyter inte kan nedreglera immunsvaret mot gluten på ett normalt sätt. Detta kan vara förklaringen till att patienten får den oönskade immuniteten mot gluten.
Fredag den 6 oktober försvarar Göte Forsberg, Inst för klinisk vetenskap och Inst. för mikrobiologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Innate and adaptive immunity in celiac disease. Disputationen äger rum klockan 13.00 i Astrid Fagréus-salen, by. 6, NUS.
Fakultetsopponent är prof. Ricardo Troncone, University Federico II, Neapel, Italien.
Kontaktinformation
Göte Forsberg har utfört sitt avhandlingsarbete vid Institutionen för klinisk vetenskap och Inst. för mikrobiologi, Umeå universitet. Han är på resande fot under tisdagen, men kan eventuellt ändå nås på e-post gote.forsberg@pediatri.umu.se eller mobiltelefon 0738-24 88 72.
Syftet med avhandlingen är att undersöka vad som händer när gymnasieelever läser skönlitteratur och Birgitta Bommarco har följt en klass elever på samhällsprogrammet under tre år.
Birgitta Bommarco tycker att det är viktigt att låta eleverna reflektera över vad de har läst. Hon lät eleverna både skriva om böckerna och sin läsning och sedan diskutera i grupper. Avhandlingen visar att eleverna har ett starkt behov av att koppla det de läser till sina egna sociala världar.
– Elever tar med sig kompetenser och en massa erfarenheter in i läsningen och de erfarenheterna kan användas i litteraturundervisningen. Litteraturundervisning handlar inte bara om att läsa utan också om att skriva och samtala om sin läsning. Det bygger på uppfattningen att litteraturläsning är en process, säger Birgitta Bommarco.
Hon menar att det blir lättare för eleverna att diskutera etiska och existentiella frågor om de har en bok eller en film att förhålla sig till, och dessutom är det bättre att inrikta undervisningen på att djupstudera några böcker än att läsa många böcker bara för läsandets skull.
– Romanerna fick eleverna att diskutera manligt och kvinnligt, familj, vänskap och kärlek. Jag menar att det är ämnen man kan jobba vidare med och låta eleverna uttrycka sig på andra sätt i uppföljande muntliga och skriftliga uppgifter, säger hon.
I avhandlingen analyseras elevernas läsning av tre romaner som Birgitta Bommarco hade valt men eleverna fick även fritt välja varsin egen bok. När eleverna fick välja böcker valde de flesta böcker av Jan Guillou, Henning Mankell eller Liza Marklund. Enligt Birgitta Bommarco är det en uppgift för svensklärarna på gymnasiet är att visa eleverna att det finns fler alternativ. Beslutsfattarna måste lita på lärarnas erfarenheter när det gäller att välja lämplig litteratur för sin undervisning. Det är lärarna som bäst kan avgöra vad som passar i olika elevgrupper.
– Jag tycker inte att det ska finnas en kanon. Jag tror inte på tvång och att ha fastställd litteratur. Det finns så mycket litteratur att välja på. Läraren måste utgå från eleverna i klassen och eleverna måste också få vara med och bestämma. Det ska finnas ett givande och tagande i klassrummet. Dessutom är det ju bra för läraren att veta vad eleverna läser för böcker, säger hon.
Birgitta Bommarco tycker att skönlitteratur borde användas mer i undervisningen även i andra ämnen än svenska eftersom skönlitteraturen är en unik källa till kunskap om människor i olika tider och kulturer.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Birgitta Bommarco, birgitta.bommarco@telia.com, telefon 046-145185, mobiltelefon 070-3066223.
För att förstärka den internationella forskningsmiljön som finns på institutionen har institutionen för datavetenskap och elektronik (IDE) valt att rekrytera internationellt. 9 doktorander från Kina, Brasilien, Makedonien, Iran, Turkiet, Frankrike och Irak har nu sin hemvist på Mälardalens högskola.
”Rörlighet över gränserna är viktigt för utveckling och spridning av nya kunskaper och idéer”, förklarar Åsa Lundkvist, proprefekt och grundutbildningsledare på IDE. Hon berättar vidare att den nya rekryteringen kommer att kunna öka samarbetet med internationella partners, både på grundutbildnings- och forskningssidan.
Många av de nyanställda forskarna kommer både forska och undervisa under sin tid på Mälardalens högskola. ”Internationella forskare med erfarenhet av svensk forskning såväl som högre utbildning, svensk kultur och näringsliv kommer att bli goda ambassadörer för Sverige”, menar Åsa och pekar även på kunskapsutbytet som någonting viktigt. Även Mälardalens högskola kommer att få insikt i andra kulturer genom den nya rekryteringen.
Förutom de 9 doktoranderna har IDE delat ut två PostDoc-stipendier till en forskare från Korea och en från Rumänien. Tre professurer är också under tillsättning där antalet internationella sökanden är många. Även en adjungerad professor från Tyskland kommer att arbeta på IDE, finansierad av sitt värduniversitet i Australien. Så nog är IDE en internationell forskningsmiljö allt.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Åsa Lundkvist:
Telefon: 021-15 17 23
E-post: asa.lundkvist@mdh.se
– Vi måste ha helhetsperspektiv vid skötsel och restaurering av odlingslandskapets olika markslag – slåtterängar, betesmarker, strandängar, skogsbeten, vägrenar, nfornlämningar, småbiotoper med mera – för att värden ska
kunna behållas. Helhetsperspektivet är också i fokus för konferensen, säger Margareta Ihse, ordförande i Svenska IALE och professor i ekologisk geografi vid Stockholms universitet.
Enligt Margareta Ihse är kunskap om helheten i historia och värden central för en välfungerande skötsel och restaurering av markerna när det gäller biodiversitet, kulturmiljövård och rekreation. Konferensen betonar också betydelsen av att man ser dessa värden i tillräckligt stor skala, i ett
landskapsperspektiv, och att tidsspannet inte bara beskriver värden idag utan också från historisk tid.
Konferensen tar upp de metoder som lämpar sig för att ta vara på värden och sköta markerna.
– Det är viktigt att använda historisk kunskap. Vi kan inte bara inrikta oss på traditionell naturvård, med naturreservat eller skydd i små områden. Vi måste också ta med landskapsperspektivet i bedömningen. I Sverige har vi kommit långt i förhållande till andra europeiska och också våra nordiska länder i kunskap och förståelse av ängs- och hagmarkernas betydelse och skötsel, men många
frågor återstår, säger Margareta Ihse.
En av dessa frågor är vem som har ansvar för att dessa marker bibehåller sina värden. Är det kommunerna, länsstyrelsen, jordbruksverket, riksantikvarieämbetet, EU eller markägarna?
– Norrtälje kommun och Stiftelsen Norrtälje Naturvårdsfond har under mycket lång tid intensivt arbetat med restaurering och skötsel av olika slags kulturmarker, och varit en föregångare att i praktiken omsätta kunskapen. Totalt har ca 250 ha naturbetesmarker, slåtterängar, strandängar och skogsbeten restaurerats, många efter de idéer och kunskap som nu presenteras samlat på denna konferens. Under konferensens andra dag kommer flera av dessa marker att
besökas vid en heldagsexkursion, säger Magnus Bergström, kommunekolog vid Norrtälje kommun.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Margareta Ihse, professor i ekologisk geografi, Stockholms universitet, tfn 08-16 47 89, mobil 070-7631517, e-post Margareta.Ihse@natgeo.su.se
Magnus Bergström, kommunekolog, Norrtälje kommun,
tfn 0176-71224, mobil 070-2094200, e-post magnus.bergstrom@norrtalje.se
I en ny doktorsavhandling vid Chalmers visar Gunilla Enhörning att landerierna spelade en väsentlig roll för hur staden byggdes ut i slutet av 1800-talet.
Redan vid Göteborgs grundande 1621 började så kallade landerier upplåtas. De var små jordstycken på stadens donationsjord utanför vallgraven, som stadens borgare fick arrendera. Det främsta syftet var att bruka jorden för det egna hushållet. Stadsborna var ända fram till 1700-talets slut i hög grad beroende av lantnäringarna.
Efterhand bebyggdes många av landerierna och en del av dem utvecklades även till påkostade och uppskattade sommarnöjen. Landerierna kombinerade därmed nytta med nöje, till skillnad från sommarvillor som bara var avsedda för rekreation och lantbruk där det enbart brukades.
Men när Göteborg behövde ny mark att bygga på var landeriernas saga all. Gunilla Enhörning har undersökt vad som hände.
– Jag var nyfiken på vad som hände då den gamla landeristrukturen och de nya stadsplanerna möttes, hur man tänkte, planerade och beslutade. Det första jag fick ta itu med var att göra en rejäl historik, för det fanns inte, säger Gunilla Enhörning.
Då den första stora stadsplanen utanför stadskärnan antogs 1866 började landerierna försvinna. Deras markområden blev parker eller bebyggdes och många av landeriernas mangårdsbyggnader revs, men vissa fick vara kvar. Ibland anpassades planerna efter landerierna så att nya gator tog extra krokar, vilka fortfarande kan ses i stadsbilden.
– Spåren av tidigare strukturer speglar gamla tiders sätt att leva och är en nyckel till hur samhället har utvecklats. Dessa har använts för att foga in mina exempel från Göteborg i ett generellt system så att jämförelser kunnat göras med andra städer, till exempel Rennes och Paris.
Avhandlingen, ”Landerierna i Göteborgs stadsbyggande” försvarades i september 2006. Den är skriven på svenska med en engelsk sammanfattning.
Kontaktinformation
Mer information:
Gunilla Enhörning, Stadsbyggnad, Institutionen för arkitektur, Chalmers, Göteborg, tel 031-772 24 57
unicorn@chalmers.se
Handledare: Gunilla Linde Bjur, bitr professor, Institutionen för arkitektur, Chalmers, Göteborg
Tel: 031 772 24 69
gunilla.bjur@chalmers.se
Vid önskemål om foton för publicering, kontakta Gunilla Enhörning eller Sofie Hebrand, Informationsavdelningen, tel 031-772 84 64
sofie.hebrand@chalmers.se
För att få en generell bild av hur renarna använder landskapet har Anna Skarin vid SLU studerat hur olika faktorer påverkar renarna inom tre olika samebyar i sitt doktorsarbete. Studien är föranledd av diskussioner kring vilka betesmarker renarna behöver, rennäringens påverkan på vegetationen och påverkan av bland annat turismen på rennäringen.
Anna Skarin genomförde studien på Långfjället i Idre Nya sameby i Dalarna, Handölsdalens sameby vilken innefattar lederna i den så kallade Jämtlandstriangeln och i Sirges sameby som delvis ligger i nationalparkerna Sarek och Padjelanta i Norrbotten. Hon inventerade spillning och utrustade ett antal renar med gps-halsband. Dessa data kopplades ihop med vegetationstyp, topografi (höjd, brutenhet i terrängen och sluttningens väderstreck), och avstånd till närmaste vandringsled. Renarnas rörelser relaterades också till väderlek och avstånd till närmaste vandringsled för att klarlägga hur insektsförekomst och mänsklig aktivitet påverkade deras rörelsemönster.
Renarna föredrog inte oväntat högre områden främst under högsommaren och under väderförhållanden då insektsstörningar var att vänta. Genom hela säsongen var renarna särskilt attraherade av ängsmarker, gräshedar och hedmarker. I betydligt mindre utsträckning uppehöll de sig i områden med fjällbjörkskog, videsnår, myrmarker, blockmark och områden med sparsam vegetation. De gps-försedda renarna, som bara utgjorde en liten del av alla renar, visade sig ha relativt snäva hemområden, som växlade periodvis efter vilken höjd renarna befanns sig på. Renarnas hemområden föreföll vara olika bra ur betessynpunkt, antagligen beroende på konkurrens mellan renarna.
Under vår och försommar anses renarna vara känsliga för störningar på grund av kalvningen. Det fanns också tydliga tecken på att renarna undvek områden med mänsklig aktivitet under just den perioden. I Idre sameby verkade renarna acceptera ett visst mått av mänsklig störning för att kunna vistas i insektsfria områden. Också i Sirges, där det är relativt få vandrare jämfört med Handölsdalen och Idre Nya Sameby, uppehöll sig renarna gärna i områden nära leder. Däremot ökade de sin gånghastighet ju närmare lederna de var, vilket kan tyda på att de kände sig störda. I Handölsdalen fanns det inga tydliga tecken på att renarna påverkades av leder eller rörde sig snabbare nära dem, men å andra sidan var betet bättre nära de större lederna. I Handölsdalen och Idre samebyar där turister var frekventa kan renarna alltså ha accepterat ett visst mått av mänsklig störning för att vinna andra fördelar, medan renarna i Sirges inte gjorde det.
De samlade resultaten visar en mångfacetterad bild av vilka områden som var värdefulla respektive mindre värdefulla för renarna. De olika områdena användes i varierande grad under olika delar av säsongen, vilket alltså berodde på samspel mellan betets utveckling under sommaren, väderlek, insektsaktivitet och mänsklig störning. Genom att många faktorer påverkar användningen blir bilden komplex.
För att kunna tillämpa resultaten i nya områden föreslår Anna Skarin att de olika faktorernas inverkan översätts t.ex. i ett poängsystem, med vars hjälp ett samlat värde på olika terrängavsnitt beräknas. Därigenom kan olika delområdens betydelse för renskötseln värderas och användas när olika intressen ska förvaltas, till exempel i naturvårdssammanhang och när nya leder och ledsystem ska planeras.
———————–
FilMag Anna Skarin, Enheten för renskötsel, SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”Reindeer use of alpine summer habitats”. Disputationen avser filosofie doktorsexamen.
Plats: Sal L, Undervisningshuset, Ultuna
Tid: fredagen den 6 oktober 2006, kl 13.00.
Opponent: Dr Anne Loison, Universitetet Lyon 1
Kontaktinformation
Anna.Skarin@rene.slu.se, 018-67 19 54
”Reindeer use of alpine summer habitats”
Tidigare forskning har visat samband mellan näringsstatus och hälsa hos äldre, och ett gott näringstillstånd antas kunna öka förmågan att tillfriskna efter sjukdom. Vårdpersonalen behöver bli mer observanta på riskfaktorer och tecken på undernäring hos äldre patienter, skriver doktoranden och sjuksköterskan Ulrika Söderhamn i sin doktorsavhandling.
Ett sätt att förbättra kontrollen är att screena patienterna. Ulrika Söderhamn har konstruerat ett frågeformulär, Nutritional form for the elderly (NUFFE), som ska vara lätt för vårdpersonalen att använda.
Vid en screening med NUFFE på 147 patienter vid en geriatrisk vårdavdelning i Västsverige visade det sig att 101 (69 procent) löpte medelhög till hög risk för undernäring, men bara 24 av dessa patienter hade en särskild vårdplan. Riskpatienterna upplevde också dålig hälsa, låg förmåga till egenvård och svagare känsla av sammanhang i större utsträckning än sina medpatienter med låg risk för undernäring.
Slutsatsen är att ett screeninginstrument som NUFFE bör vara en god hjälp för sjuksköterskor att identifiera riskpatienter, så att man i tid kan ge förebyggande behandling.
– När jag intresserade mig för sårläkning insåg jag näringstillståndets betydelse i det sammanhanget. Men de instrument som fanns för att fastställa risk för undernäring var alltför komplicerade för att användas i den kliniska vardagen. Då väcktes tanken att konstruera något enklare, och avhandlingsarbetet är ett test av detta nya instrument, säger Ulrika Söderhamn.
Avhandlingen Nutritional screening of older patients – developing, testing and using the Nutritional form for the elderly (NUFFE) försvaras vid disputation fredag 6 oktober kl 9.00 i Berzeliussalen, Campus US, Linköping. Opponent är professor Karin Axelsson, Luleå tekniska universitet.
Kontaktinformation
Ulrika Söderhamn 0521-15783, soderhamn@zeta.telenordia.se
