Fattiga och klienter har de senaste åren varit aktiva deltagare i den offentliga debatten. I sin avhandling diskuterar Sissel Seim hur självorganisering i Fattighuset och i andra organisationer för utslagna grupper har bidragit till detta synliggörande. Organisationerna har i ökande grad accepterats som legitima representanter för sina grupperingar. Att dessa grupper har blivit synliga och accepterade har dock hittills inte lett till bättre levnadsvillkor. Därför kan man ifrågasätta deras roll i den politiska processen.

Sissel Seim har som aktionsforskare följt organisationen Fattighuset och hon har också gjort en studie av medieuppmärksamheten om fattigdom i Norge. Initiativ, mobilisering och betydelse av Fattighuset är huvudteman i avhandlingen. Fattighuset är fortfarande en liten organisation med 150 medlemmar. Det har visat sig svårt att mobilisera ett stort antal deltagare. Ett fåtal aktiva deltagare har hållit organisationen i liv. Fattighuset ingår nu i ett större fält av självorganisering bland utslagna grupper. Sissel Seim diskuterar i avhandlingen betydelsen av att fattiga och utslagna grupper får möjlighet att utöva aktivt medborgarskap och organisera sig för att främja sina egna intressen.

Avhandlingens titel: Egenorganisering blant fattige. En studie av initiativ, mobilisering og betydning av Fattighuset
Fakultetsopponentens namn: Fil. dr Anna Meeuwisse, Lund
Tid och plats för disputation: Fredagen den 9 juni 2006, kl. 10.15, Hörsal Sappören,
Sprängkullsgatan 25, Göteborg

Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Sissel Seim, tel. +47 22 453513(bost.), +47 22 374379(arb.)
sissel.seim@oks.hio.no

Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022

Under tiden efter andra världskriget minskade löneskillnaderna i industrialiserade länder. Denna trend höll i sig fram tills 1980 talet, då löneskillnaderna i framför allt USA och Storbritannien ökade kraftigt. I flera andra industrialiserade länder har löneskillnaderna också ökat, även om förändringen inte varit lika påtaglig och i de flesta fall inträffat under den senare delen av 80-talet eller i början av 90-talet.

Avhandlingen syftar till att öka förståelsen för vilka faktorer som påverkar samhällets lönestruktur och försöker därmed också förklara de observerade förändringarna i lönestrukturen.

I avhandlingen framkommer att outsourcing inom länder leder till att löneskillnaden mellan hög- och lågutbildad arbetskraft ökar. I företag som anställer både hög- och lågutbildad arbetskraft bestäms lönen inte enbart av produktivitet utan också av förhandlingsstyrka och förhandlingsposition. Lågutbildad arbetskraft gynnas av förhandlingar med högutbildad arbetskraft. När en högre andel av företag endast anställer antingen hög- eller lågutbildad arbetskraft försvinner möjligheten för lågutbildad arbetskraft att förhandla med högutbildad arbetskraft, vilket leder till att löneskillnaden mellan hög- och lågutbildad arbetskraft ökar.

Konkurrensen på varu- och finansmarknader kan också påverka löneskillnaden mellan hög- och lågutbildad arbetskraft. Grundtanken är att högutbildad arbetskraft är viktigare för att utveckla nya produkter, medan lågutbildad arbetskraft är viktigare för att producera existerande produkter. Löneskillnaden mellan hög- och lågutbildad arbetskraft ökar därför om konkurrensen på varumarknader minskar eller om produkter blir omoderna snabbare.

Avhandlingen visar också att det är möjligt att ett ökat utbud av högutbildad arbetskraft leder till ökade löneskillnader. Fundamentalt inom nationalekonomi är att utbud och efterfrågan är lika stora på marknader. Priset på varan anpassar sig så att utbud och efterfrågan alltid är lika. Eftersom utbudet på högutbildad arbetskraft har ökat borde lönen för högutbildad arbetskraft minska för att återställa jämvikten på markanden för högutbildad arbetskraft. Det ökade utbudet på högutbildad arbetskraft borde alltså minska löneskillnaden mellan hög- och lågutbildad arbetskraft.

– För att undvika lägre lön väljer högutbildad arbetskraft i högre grad jobb där lönen eller anställningen är osäker, säger författaren Klas Sandén. Som kompensation för osäkerheten betalas en lön som i genomsnitt är högre. Den genomsnittliga lönen för högutbildad arbetskraft kan därmed öka.

Tid för disputation: onsdag 31 maj 2006 kl 10
Plats: sal E44, Handelshögskolan, Vasagatan 1, Göteborg
Avhandlingens titel: ”Essays on the Skill Premium”

Kontaktinformation
Avhandlingens författare: Klas Sandén
telefon 031-773 1329, mobil 0739-470003
klas.sanden@handels.gu.se

– Varje år berövas 140-240 unga i åldern 15-17 år friheten på grund av att de begått ett allvarligt brott. Trots att de utsätts för ett av de mest integritetskränkande ingreppen som samhället kan göra finns det lite kunskap om varför en del ungdomar kommer till socialtjänsten och blir omedelbart omhändertagna medan andra häktas av polisen och åklagarväsendet, säger Lupita Svensson, doktorand vid Institutionen för socialt arbete.

I sin avhandling har hon undersökt vilka faktorer som ligger till grund för om unga kriminella blir omedelbart omhändertagna av socialtjänsten eller häktade av rättsväsendet under åren 1992, 1998 och 2003.

Mellan 1992 och 2003 har en ökning av dem som blir akut frihetsberövade skett, framförallt mellan åren 1998 och 2003. I en nationell studie av alla akuta frihetsberövanden av unga lagöverträdare i åldern 15-17 år åren 1992, 1998 och 2003 framträder faktorer som typ av brott, ålder och etnisk bakgrund som viktiga för om det blir socialtjänstens vård eller polisens och åklagarens hantering.

De som blir häktade är oftare äldre, har begått våldsbrottslighet och är första generationens invandrare. Men dessa faktorer ska inte spela någon roll i ett rättsligt perspektiv när det gäller om det ska bli omedelbart omhändertagande av socialtjänsten eller häktning. Resultaten visar även att det finns skillnader mellan lagens syfte och myndighetsutövningen, vilket till exempel märks genom det höga antalet häktningar.

– Unga kriminella straffas oftare och hårdare än vad det rättsliga systemet avser. Min studie ifrågasätter de roller det sociala arbetet och rättsväendet har gentemot varandra och i samhället när det gäller att hantera unga lagöverträdare, säger Lupita Svensson

Avhandlingen är en monografi.
Avhandlingen har titeln: Häktad eller omedelbart omhändertagen? En studie om akuta frihetsberövanden av unga lagöverträdare.
Disputationen är den 7 juni 2006.

Kontaktinformation
Mer information:
Lupita Svensson, mobil 0735-025089, e-post lupita.svensson@esh.se
(Numera verksam som lärare vid socionomutbildningen, Ersta Sköndal Högskola, Stockholm.)

För bild eller avhandlingen kontakta:
Maria Erlandsson, pressekreterare, Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se

Boken handlar i första hand om övergödningen i Östersjön. Mediedebatten det senaste året har till stor del handlat om kväverening i reningsverken och om det är bra eller dåligt. Forskarna kommer ofta till olika slutsatser i den här frågan, och i boken Östersjön hot och hopp finns deras olika slutsatser samlade.

Boken inleds med ett faktakapitel om hur Östersjön mår. I efterföljande tjugotalet kapitel ger forskare från ”olika skolor” sina förslag till hur man bäst ska rädda Östersjön. Det handlar om allt från att intensifiera kvävereningen till att helt ska sluta upp med kväverening och istället satsa på ingenjörskonst . Vissa anser att man ska koncentrera sig på fosforn och lyfter fram cyanobakterierna som det stora hotet. Åsikterna är vitt skilda. I bokens sista kapitel presenterar forskaren Mikael Hildén från Finland en helhetsbild av forskarnas olika förslag på åtgärder.

Östersjön – hot och hopp ges ut av Formas förlag och kostar 51 kronor inkl moms. Boken kan beställas från Liber Distribution, tel 08-690 9522, fax 08-690 9550 eller från Formas nätbokhandel www.formas.se.

Recensionsexemplar kan beställas från Maria Guminski, maria.guminski@formas.se, tel 08-775 4008

Formas pocketboksserie är ett led i Formas arbete att kommunicera forskningsresultat. Serien är ett debattforum där forskare klargör dagens kunskaps- och debattläge i viktiga samhällsfrågor. Tidigare utkomna pocketböcker är Är Eko Reko? Genklippet? Torskar torsken? Myter om maten, Sopor hit och dit, Spelet om Staden, Bevara arter – till vilket pris? samt Djuren i människans klor.

Kontaktinformation
För mer information:
Birgitta Johansson, redaktör, 08-775 4003, birgitta.johansson@formas.se
Emilie von Essen, presschef, 08-775 4038, emilie.von.essen@formas.se

Läs mer om algblomning, övergödning, säldöd och näringsvävar och vad som händer ifall torsken skulle fiskas ut. En simulator lär ut orsak och verkan. En interaktiv videospelare gör att man kan botanisera mellan olika videoklipp om hur forskarna arbetar. Östersjön bygger på pedagogiska bildbaserade kunskapsscener.

Forskning.se har producerat webbplatsen Östersjön tillsammans med Forskningsrådet Formas och Vetenskapsrådet.

Här finns basfakta om algblomning, övergödning, säldöd, näringsvävar och mycket mer. På ett pedagogiskt sätt förklaras vad som händer ifall torsken skulle fiskas ut.

I Östersjösimulatorn kan man själv experimentera med orsak och verkan. En interaktiv videospelare gör att man kan botanisera mellan olika videoklipp om hur forskarna arbetar.

Webbplatsen Östersjön har tillkomit med finasiellt stöd från Forskningsrådet Formas.

I samarbetet ingår Forskningsrådet Formas debattbok Östersjön – hot och hopp och Vetenskapsrådets kortfilm om Östersjön.

Kontaktinformation
Anna Maria Fleetwood, projektkoordinator forskning.se
tel: 08-546 44 186
e-post: anna.maria.fleetwood@vr.se

Strömning i havet sker till stor del nära kusterna. Dessa kustströmmar är viktiga för klimatet och miljön eftersom de bland annat transporterar värme, salt, miljögifter och fiskyngel. Dagens klimatmodeller beskriver inte helt korrekt hur kustströmmar uppträder och det är därför viktigt att hitta andra sätt att försöka förstå hur de fungerar. I sin avhandling presenterar Olof Dahl teorier och datorsimuleringar av kustströmmarnas egenskaper.

I många av dagens modeller av kustströmmar är havsbotten flat och kusterna utgörs av vertikala väggar, eftersom det vid första anblick ger ett enklare matematiskt problem att lösa. Olof Dahl visar i sin avhandling att om beräkningarna istället genomförs med lutande havsbotten försvinner grundläggande matematiska svårigheter. En modell med lutande havsbotten tillåter också att havsströmmar bevarar sin transport även om vattnets densitet varierar, något som försvåras om botten är flat.

En konsekvens av teorin är att Nordatlantiska strömmen (den förlängning av Golfströmmen som anses värma upp nordvästra Europa) inte är beroende av att det bildas tungt djuphavsvatten i Arktis och Nordatlanten, vilket ofta annars hävdas. Det skulle innebära att vi kan räkna med ett milt klimat i nordvästra Europa, även om djupvattenbildningen skulle upphöra på grund av klimatförändringar. För att stoppa Nordatlantiska strömmen skulle man behöva ta bort densitetsskillnaden mellan strömmen och det omgivande vattnet (Nordatlantiska strömmen är nämligen lättare än omgivande vatten), till exempel genom att det omgivande vattnet blev sötare.

Avhandlingen beskriver också hur en kustström sprider sig längst kusten i en sluten havsbassäng, till exempel Östersjön. Olof Dahl visar också hur strömmen har lättare för att gå moturs runt bassängen än medurs.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Olof Dahl
Institutionen för geovetenskaper
Tel: 031-773 2866, 0702-43 52 07
E-post: olda@oce.gu.se

Handledare: Professor emeritus Gösta Walin,
E-post: gowa@oce.gu.se

Avhandlingen har titeln: ”Coastally Trapped Waves and Currents”
Disputationen äger rum: Onsdagen den 31 maj 2006, kl 10.15 i hörsalen, Geovetarcentrum, Guldhedsgatan 5C, Göteborg

Workshopen behandlar bland annat fenomen som händer på fotbollsplanen. Dit hör till exempel lagens och tränarnas strategiska beteenden, domarens opartiskhet, straffläggningsstrategier samt studier som rör stundande fotbolls-VM. Peter Ayton från City University London diskuterar till exempel fenomenet ”heta fötter”, som handlar om att en spelare som gjort mål sägs ha högre sannolikhet att göra mål i nästa match. Ayton visar empiriskt att detta fenomen är rent felaktigt.

Även företeelser utanför planen behandlas. Dit hör till exempel analyser av experter, systematiska vinst- och förlustmöjligheter vid vadslagning, arbetsmarknaden för fotbollspelare, tränarens effekt samt prognoser. En annan fråga som behandlas är hur börsen reagerar på utfall i fotbollsmatcher. Patric Andersson från Handelshögskolan i Stockholm kommer exempelvis att tala om noggrannheten och trovärdigheten i experters och icke-experters prognoser av matchresultat i fotbolls-VM.

Föredragen och diskussionerna börjar på fredagen den 2 juni cirka kl. 11.00 och slutar lördagen den 3 juni kl. 15.00. Evenemanget äger rum i Mannheim i Tyskland. Deltagaravgiften varierar från 10 Euro för studenter till 80 Euro för sena anmälningar. Mer information om workshopen finns på www.sfb504.uni-mannheim.de/EconPsyFootball06

Journalister är välkomna att delta i workshopen ”Fotbollens ekonomi och psykologi”. Kontakta Carsten Schmidt för ackreditering via e-post: cschmidt@sfb504.uni-mannheim.de

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:

Dr. Patric Andersson
Tel: 08-736 95 76

Dr. Carsten Schmidt
Tel: +49 (0) 621/181 3447, Fax +49 (0) 621/181 3451

Molekylorbitaler är nyckelbegrepp inom kvantmekaniken alltsedan 1920-talet. De beskriver elektronernas placering i kemiska bindningar och är därmed oumbärliga för förståelsen av dem. Idag när storleken på datorernas byggstenar närmar sig den yttersta gränsen av molekylära dimensioner blir molekylernas kvantmekaniska natur allt viktigare. Det blir då nödvändigt att förstå och utnyttja molekylorbitaler och andra kvantkemiska begrepp på atomär nivå.

Forskarna vid IBM har med hjälp av kemi med enskilda molekyler, en-molekylkemi, lyckats syntetisera ett metallorganiskt komplex från en pentacenmolekyl och en guldatom på en ultratunn, isolerande film som består av två atomära lager av koksalt på en kopparyta. Bildningen av denna binding är reversibel och skapades och avbildades med sveptunnelmikroskop. Guldatomen kan bindas till olika ställen på molekylen och på så sätt kunde olika isomerer av komplexet skapas med specifika orbitalmönster.

En-molekylkemi med hjälp av sveptunnelmikroskop grundar sig på sveptunnelmikroskopets unika möjligheter att avbilda och föra över energi från en spets till adsorberade atomer med atomär upplösning. Detta blir möjligt med en noggrann kontroll av elektronströmmen mellan spetsen och ytan, där elektronöverföringen härrör från det kvantmekaniska fenomenet tunnling. När komplexet bildas måste guldatomen flyttas över ”schackbrädet” av adsorptionslägen på filmen till ett läge nära molekylen. Förflyttningen sker med hjälp av energi som tillförs från de tunnlande elektronerna och som skapas med en elektrisk spänning mellan spetsen och kopparytan. I ett sista steg, används också energin från en tunnlande elektron för att bilda den kemiska bindningen. Under hela processen avbildades guldatomens och pentacenmolekylens inbördes lägen.

Värdefull insikt om det syntetiserade komplexet erhölls från datorsimuleringar av atomernas lägen i förhållande till varandra, molekylorbitaler och sveptunnelmikrokopbilder utförda av forskarna vid Tampere tekniska universitet, Chalmers och University of Liverpool. Simuleringarna är baserade på täthetsfunktionalteori, och avslöjar komplexets kemiska bindning och förändringen av molekylorbitaler i komplexet samt den atomära strukturen av de olika bildade isomererna i experimentet.

Kontrollen på atomär nivå i den demonstrerade en-molekylkemin öppnar nya perspektiv i det framväxande området molekylelektronik beträffande hur man skapar en elektrisk kontakt mellan en enskild molekyl och en metallisk ledare. Forskarna har visat att det är möjligt att kontrollera kontaktgeometrin på atomär skala och att förändringen i molekylorbitaler sträcker sig över hela komplexet.

Uppfinningen av sveptunnelmikroskopet av Gerd Binning och Heinrich Rohrer vid IBM Zurich forskningslaboratorium belönades 1986 med Nobelpriset i fysik. Walter Kohn belönades 1998 med Nobelpriset i kemi för täthetsfunktionalteorin.

Artikeln:
Jascha Repp, Gerhard Meyer, Sami Paavilainen, Fredrik E.Olsson, Mats Persson
Imaging Bond Formation Between a Gold Atom and Pentacene on an Insulating Surface.
Science, vol. 312, issue 5777, 26 May, p.1196-1199.

Kontaktinformation
Mer information:
Mats Persson, Surface Science Research Centre and Department of Chemistry, University of Liverpool, tel: +44-151-794-3518 eller 070-7535666, e-post:mats.persson@liverpool.ac.uk
Fredrik Olsson, Institutionen för teknisk fysik, Chalmers, Göteborg, tel:031-7728420 e-post: folsson@chalmers.se

Avhandlingen är en sammanställning av ett stort forskningsprojekt om ätstörningar som pågått under tre år vid femton kliniker i landet. Psykologen Caroline Björck vid Karolinska Institutet har följt stora grupper av patienter (400-800 i respektive studie) med anorexi, bulimi och andra ätstörningar, och undersökt olika faktorer av betydelse för behandlingsresultatet. Tvärtemot vad hon hade förväntat sig var patienternas självbild den starkaste prognosfaktorn.

– Att en negativ självbild ofta förekommer hos patienter med anorexi och bulimi visste vi sedan tidigare. Men att en negativ självbild kopplad till starkt självhat är viktigare för behandlingsutfallet än tyngden i diagnosen, det var för oss en nyhet. Vi hade trott att andra faktorer skulle spela en större roll, säger Caroline Björck.

Caroline Björck har i sina studier undersökt självbilden hos stora patientgrupper med fler ätstörningsdiagnoser jämfört med andra internationella studier. Dessa har varit begränsade till anorexi och bulimi, men Caroline Björck har även inkluderat patienter med icke-typiska ätstörningar, som inte uppfyller alla de diagnostiska kriterier som gäller för anorexi och bulimi. Genomsnittsåldern på patienterna var 24 år och de flesta hade haft sina ätstörningar i cirka åtta år.

Patienter som har en självbild med starka inslag av självhat bär på mycket inåtvänd ilska och kan ha ett självdestruktivt beteende. De har ofta en känsla av att inte duga och kan exempelvis betrakta sig själva som sin egen värsta fiende. Dessa patienter är oerhört känsliga för ord och kommentarer som de kan uppfatta som kritik och som kan förstärka deras redan negativa självbild. Patienter med negativ självbild kan ha omedvetna förväntningar på att bli negativt bemötta. Enligt Caroline Björck är det viktigt att identifiera dessa patienter i ett tidigt skede av behandlingen för att relationen med terapeuten ska bli bra, och det finns bra metoder för att göra detta. Samtidigt rapporteras i avhandlingen att om självhatet försvinner kan prognosen förbättras radikalt.

– Patienter med ätstörningar är ibland i så dåligt skick att de först måste få medicinsk behandling, men studierna visar att det är centralt att tidigt väva in psykologiska behandlingsmetoder som fokuserar på patientens självbild för att komma till rätta med ätstörningarna.

Studierna visar också att patienter som hoppade av behandlingen hade mindre negativ självbild, färre psykologiska problem jämfört med patienter som fortsatte behandlingen. Avhoppet kom i regel efter 4-6 månader och Caroline Björck tolkar det som att patienterna då kände sig kapabla att klara sig själva med den hjälp de fått. Sena avhopp leder inte nödvändigtvis till sämre utfall.

Patienter som rapporterade att de var missnöjda med behandlingen hade en mer negativ självbild och mer ätstörningssymtom. Dessa patienter hade haft högre förväntningar på att få en mer insiktsorienterad behandling snarare än att få hjälp med att kontrollera sina matvanor. Caroline Björck menar att behandling av ätstörningar måste hjälpa patienter att kontrollera sina matvanor, men måste bli bättre på att bemöta patienter som har ett stort behov av psykologiskt orienterad behandling.

Avhandling: ”Self-image and eating disorders”

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Psykolog Caroline Björck, institutionen för klinisk neurovetenskap, tfn 08-5858 5789, 070-4846106, e-post caroline.bjorck@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd, tfn 08-524 838 95, 070-224 38 95, e-post katarina.sternudd@ki.se

Bakterien Helicobacter pylori infekterar mer än hälften av världens befolkning, framför allt i u-länder. Det är en bakterie som ger upphov till magsår och som också kan orsaka magcancer. Infektionen kan behandlas med antibiotika, men antibiotikaresistensen blir allt mer utbredd. Det är därför viktigt att utveckla nya behandlingsmetoder.

Proteinet kallas HpaA och det tycks bara finnas i bakterien Helicobacter pylori.
– Eftersom HpaA finns i alla stammar av Helicobacter pylori men inte hos några andra bakterier tror jag att det går att utveckla ett framtida vaccin som innehåller detta protein, säger Johanna Nyström.

När Johanna Nyström gav rent protein tillsammans med ett ämne som förstärkte immunförsvaret till möss som redan var infekterade med Helicobacter pylori blev mössen skyddade och infektionen försvann. Men den immunförstärkare som gavs till mössen kan inte ges till människa.
– Vi behöver hitta ett ämne som förstärker människans immunförsvar som går att dricka och som stimulerar just den del av immunförsvaret som krävs för att vaccinet ska ge bästa skydd, säger Johanna Nyström.

Studien visar också att det lokala immunförsvaret i magtarmkanalens slemhinna är viktigast för att kroppen ska kunna bekämpa bakterien. När det nyupptäckta proteinet leder till ett vaccin är det därför bra om det kan ges oralt.
– Ett drickbart vaccin är att föredra framför ett som ges med spruta. Bakterien är ju aktiv i magen och det är där skyddet behövs, säger Johanna Nyström.

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för biomedicin, avdelningen för mikrobiologi och immunologi
Avhandlingens titel: Experimental studies of Helicobacter pylori immunization; identification of protective immune responses and vaccine candidate antigens

Avhandlingen är försvarad.

Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Johanna Nyström, MSc, telefon: 073-659 33 59, e-post: johanna.nystrom@microbio.gu.se

Handledare:
Professor Ann-Mari Svennerholm, telefon: 031-773 62 02, e-post: ann-mari.svennerholm@microbio.gu.se

Skogsbruket röjer varje år ca 300 000 hektar ungskog. Trots detta har man inte lyckats minska det röjningsberg som uppstod till följd av att röjningsplikten togs bort i början av 1990-talet.

Den nya maskinella stråkröjningen är snabbare och billigare än dagens metoder.

– Vi talar om ett genombrott. Kostnaderna för röjning skulle kunna minska med ca 30 miljoner kronor per år, alternativt skulle ytterligare 65 000 hektar ungskog kunna röjas till samma kostnad som idag, säger Isabelle Bergkvist.

Stråkröjningen är alltså en metod med stor potential. Men att komma från forskning till storskalig praktisk drift brukar ta lång tid i skogsbruket. Den här gången gör skogsnäringen därför en gemensam satsning. Den innebär att Skogforsk under de kommande fyra åren får 3,2 miljoner kronor för att tillsammans med SLU studera stråkröjningens effekter på produktion och kvalitet.

– Vi hoppas kunna räta ut de frågetecken som finns kvar för stråkröjningen och att metoden därefter kan tas i bruk på stora delar av röjningsarealen, säger Isabelle Bergkvist.

Faktaruta:
Stråkröjning innebär att en maskin röjer stråk på drygt 2 meters bredd, vilket är det normala avståndet mellan träden efter en röjning. Däremellan lämnas en 5-8 meters mellanzon där man röjer med vanlig röjsåg. Att stråkröjningen blir dubbelt så snabb och hälften så dyr som vanlig röjning beror på att maskinen arbetar mycket effektivt i stråken, men också på att arbetet med röjsågen i mellanzonen går mycket snabbare då man har stråken att hålla sig till.

Kontaktinformation
Kontakt:
Isabelle Berkgvist, Skogforsk. Tel: 018-18 85 95, 070-558 85 87.
Malin von Essen, pressansvarig. Tel: 018-18 58 76, 0706-30 68 67.

• Läs även om historia – med sikte mot framtiden, staten och den privata försäkringen, tillväxt och välfärd i en globaliserad värld, sociologin och framtiden, att förstå samhällsförändring genom att analysera stabilitet.

•Recensioner och notiser.


Framtider ges ut av Institutet för Framtidsstudier och utkommer med fyra nummer per år.
I varje nummer kombineras specialteman med en bred bevakning av svenska och internationella framtidsfrågor.


Framtider finns även som PDF-fil på hemsidan
www.framtidsstudier.se

Kontaktinformation
Institutet för Framtidsstudier
Tel: +46 8 402 12 00 ● Fax: +46 8 24 50 14 ● E-mail: info@framtidsstudier.se
Box 591, SE-101 31 Stockholm ● Drottninggatan 33, 4 tr. ● www.framtidsstudier.se
Organisationsnummer: 802013-3198

En hormonbehandling mot klimakteriebesvär innehåller vanligen östrogen mot svettningar och värmevallningar samt gulkroppshormon för att skydda livmodern mot cancer. Avhandlingen visar att vissa kvinnor i övergångsåldern får PMS-liknande symtom – s.k. premenstruella besvär, dvs. nedstämdhet, irritabilitet, oro och trötthet – när de behandlas med naturligt gulkroppshormon. Studierna visar att symtomen orsakas av allopregnanolone, en nedbrytningsprodukt till det naturliga gulkroppshormonet och även det ett hormon som utövar sin effekt i hjärnan.

Avhandlingen visar att de PMS-liknande symtomen har samband med allopregnanolonhalten i blodet. Något förvånande är att en låg koncentration av ämnet framkallar nedstämdhet, irritabilitet, oro och trötthet medan en hög koncentration inte har dessa bieffekter. De här resultaten bidrar till ökad kunskap om hur man kan anpassa hormonbehandling mot klimakteriebesvär till enskilda kvinnors behov. Dessutom kan resultaten möjligen bidra till ökad förståelse för de bakomliggande orsakerna till PMS.

Lotta Andréen är överläkare på kvinnokliniken, Sundsvalls sjukhus, och doktorand vid enheten för obstetrik och gynekologi. Hon nås på tel. 070 670 87 65, e-post: lotta.andreen@lvn.se

Avhandlingen läggs fram torsdagen den 1 juni vid Inst. för klinisk vetenskap, obstetrik och gynekologi, Umeå universitet, och har titeln Allopregnanolone and Mood, Studies of Postmenopausal Women during Treatment with Progesterone.
Svensk titel: Humörpåverkan av allopregnanolone, studier av postmenopausala kvinnor som behandlas med naturligt gulkroppshormon.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i sal Betula, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå.
Fakultetsopponent är professor Viveca Odlind, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala Universitet, samt Läkemedelsverket, Uppsala.

Lokalt deltagande och fysisk planering går att använda som verktyg för integrerad kustzonsförvaltning – under förutsättning att man utökar deltagandet utöver de normala procedurerna och att man på sikt förstärker hela kustförvaltningssystemets samordning mellan olika resursanvändningssektorer och förvaltningsnivåer.
En viktig slutsats är att deltagandeprocesserna i den form de vanligen används (brev, offentliga möten, rapporter) inte är anpassade till att hantera konflikter kring naturresursfrågor i kustzonen. En annan slutsats är att det finns ett antal strukturella problem i förvaltningssystemet, till exempel att den breda samordningen mellan land och vattenanvändning genom fysisk planering främst sker på kommunal och lokal nivå med för lite återkoppling till högre nivåer och att den endast sker ut till territorialgränsen på havet. Dessutom hamnar ett antal konfliktteman i skymundan, bland annat vattenbaserade resursfrågor som är centrala för integrerad kustzonsförvaltning. Inte heller värderingskonflikter hanteras tillräckligt ingående, trots att dessa har fått en allt större betydelse i samband med diskussionen kring lösningen av miljöproblem.

Hur man skall hantera miljöproblem och lösa konflikter som uppstår på grund av intressemotsättningar mellan olika aktörer diskuteras i samband med Integrerad Kustzonsförvaltning (engelska Integrated Coastal Zone Management). I Sverige anses fysisk planering med sina rutinmässiga deltagandeprocesser vara väl anpassad till att samordna land- och vattenanvändning samt olika kustanvändare och myndigheter.
Genom fyra fallstudier i västkustkommunerna Kungälv och Strömstad analyseras och diskuteras hur kommunal fysisk planering och dess deltagandeprocesser kan användas för att hantera naturresurskonflikter vid kusten. Konfliktexemplen handlar om vindkraft, om omvandling av fritidshus samt om motsättningar mellan naturskydd, rekreation och permanent boende. Avhandlingen analyserar även hur kommunal fysisk planering är inbäddad i förvaltningssystemet ur ett integrerat kustförvaltningsperspektiv.
Fallstudierna visar att många ”glömda” teman hamnar på bordet och att chansen att hitta lokalt anpassade lösningar är större om man intensifierar det lokala deltagandet. Föreningar och eldsjälar är viktiga i dessa sammanhang. För att lösningarna skall vara hållbara krävs dock tillräckligt med tid och resurser samt uppbackning från myndigheter på alla nivåer.
Avhandlingens titel: Participation and Planning in the Management of Coastal Resource Conflicts: Case Studies in West Swedish Municipalities

Fakultetsopponentens namn: Professor Knut Strömberg, Chalmers Tekniska Högskolan, Göteborg
Tid och plats för disputation: Onsdagen den 31 maj 2006, kl. 10.15, Aulan, Annedalsseminariet, Övre Husargatan 34/Seminariegatan 1, Göteborg

Kontaktinformation
e-post: andrea.morf@he.gu.se

Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022

Fyndplatsen ligger i Fyledalen, närmare bestämt i Eriksdal mellan Tomelilla och Sjöbo. Där har geologer från såväl Lunds universitet som SGU, Statens Geologiska Undersökningar, tidigare grävt efter fossila haj- och krokodiltänder. För 145 miljoner år sedan bildade Skandinavien och delar av Baltikum en kontinent. Kustlinjen gick genom Skåne och i trakten av Fyledalen fanns ett stort deltalandskap. Sverige befann sig vid den här tiden på en breddgrad där Spanien i dag ligger. Klimatet var varmt över hela jorden; inte ens polarkalotterna var istäckta. I Skandinavien frodades trädormbunkar, gingkoträd och kottepalmer, och faunan dominerades av dinosaurier. Vid kusten levde också hajar, krokodiler och tetrapoder, ett slags stora, fyrbenta groddjur.

– Det finns en trettio meter mäktig lagerföljd i Eriksdal som tippat över i vertikalt läge och ligger begravd i åkermark, berättar Vivi Vajda. I sedimenten fann vi fossil av småfisk, musslor, snäckor – och detta var blandat med landväxter. Vi trodde först att det rörde sig om avlagringar efter stormar. Men mikroskopiska prover avslöjade en salig blandning av växtpollen, växtdelar och svampsporer både i själva snäckskalslagret och strax ovanför detta, tecken som tyder på att material från land förts ut med samma våg som avsatte skalen. Dessutom var musslorna och snäckorna mycket fräscha och välbevarade. Hade de varit med om stormar borde de vara mer nötta och söndriga. Så vi började misstänka att en tsunami kunde ha träffat området. Men vi tyckte inte vi hade tillräckligt säkra belägg för att våga gå ut med en sådan hypotes.

Men Vajda och Wigforss-Lange hade hittat en trolig orsak till flodvågen. 1996 upptäckte norska forskare att en asteroid slagit ner i Barents hav norr om Skandinavien för 145 miljoner år sedan. Fyndet döptes till Mjölnir-nerslaget efter namnet på den hammare med vilken Tor dräpte jättar. På havsbottnen finns en krater som är 40 km i diameter och 3,6 km djup. Nerslaget var alltså en katastrof av stora mått. Svallvågen kan ha blivit särskilt våldsam vid skånekusten. Det fanns många öar utanför denna och i de trånga sunden förstärktes vågen ytterligare.

– För oss blev det en vändpunkt när vi läste en fransk undersökning på sediment av samma ålder som de i Eriksdal. Den franska forskargruppen studerade avlagaringar i Boulonnais-området i norra Frankrike och drar också slutsatsen att det de ser kan vara spåren efter en tsunami. Det intressanta är att detta skriver man år 2000, dvs vid en tidpunkt när tsunami inte var ett begrepp i var mans medvetande som det är i dag.

Tsunamin år 2004 har lockat till sig geologer som vill lära sig mer om vilka landmärken en tsunami lämnar efter sig. På indonesiska Banda Aceh lämnade tsunamin kvar sediment i gropar och lägre belägna områden när den drog sig tillbaka. En hel del karakteristiska tecken på sediment som avsatts av tsunamis är numera kända. Bland annat bör det i lagren synas att tsunami-avsättningarna har ”grävt sig in i” i underliggande äldre lager. Jane Wigforss-Lange som är specialist på sedimentologi har också hittat sådana störda lagerytor i sedimenten i Eriksdal.

Vajdas och Wigforss-Langes upptäckt gjordes när de arbetade på ett UNESCO-projekt där man globalt försöker tidskorrelera olika fyndorter från Jura- och Krita-epokerna. De båda geologerna vill gärna återvända till Eriksdal och hoppas få tillstånd till ytterligare utgrävningar där.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Vivi Vajda tel 046 222 39 59, mobil 076 897 44 82, eller Vivi.Vajda@geol.lu.se