Torsten Persson: Politisk konkurrens och ekonomisk tillväxt
Mer intensiv politisk konkurrens kan leda till en mer tillväxtbefrämjande ekonomisk politik. Denna studie, som bygger på amerikanska data, visar att om ett dominerande partis maktmonopol bryts, kan den ekonomiska tillväxten öka markant.
David Strömberg: Nyhetstorka och katastrofbistånd
Om en naturkatastrof råkar sammanfalla med en spektakulär mediahändelse, som ett stort sportevenemang, blir biståndet mindre. Dessutom snedvrids biståndet genom att vissa katastrofer har högre nyhetsvärde: en översvämning måste ha 800 gånger fler dödsoffer än ett vulkanutbrott för att få samma täckning i de amerikanska TV-nyheterna.
Jakob Svensson: Korruptionsbekämpning med hjälp av massmedia ger bättre skolor
Många u-länder karakteriseras av ineffektivitet och korruption. I Uganda har man angripit problemen med nya metoder. Sedan tidningar börjat publicera siffror om anslag till olika skolor har mindre pengar försvunnit på vägen, vilket lett till bättre skolor.
Martina Björkman: Torka och missväxt ökar könsklyftorna i Ugandas skolor
Flickor i u-länder får inte bara mindre utbildning är pojkar. Flickornas skolgång är också mer känslig för svängningar i familjens inkomst. Efter torrperioder och missväxt sparar familjen in på utgifter genom att ta flickorna ur skolan medan pojkarna får gå kvar.
Fabrizio Zilibotti: The Unequal Effects of Economic Liberalization: Evidence from India
Beginning in the 1980s, India moved from central planning to freer markets. This had unequal effects across Indian states. In states where legislation provided a strong defense of worker rights, liberalization had a negative effect on growth. States with more flexible labor markets had a much more favorable development.
Tid: Torsdagen den 1 juni kl 10:00-11:30
Plats: Stockholms universitet, Södra Huset, ingång A, plan 8
Kontaktinformation
Anmälan till träffen senast 29/5. Var god meddela även om du önskar stanna på en enkel lunch med eftersnack. För anmälan och frågor: Annika Andreasson, tfn 08-16 29 24, e-post annika@iies.su.se
– En mer specifik riskbedömning av kvinnliga hjärtsviktspatienter skulle kunna möjliggöra en i högre grad individanpassad behandling, vilket i sin tur leder till ökad livskvalitet och ökade möjligheter till överlevnad, säger Märit Mejhert, forskare vid Institutionen för kliniska vetenskaper belägen på Danderyds sjukhus (KI DS).
Sedan tidigare känner man till att ökad hjärtmuskeltjocklek är ett viktigt tecken på allvarlig prognos vid förhöjt blodtryck. Nu visar nya data att det för kvinnor också finns ett samband mellan ökad hjärtmuskeltjocklek och allvarlig prognos vid hjärtsvikt. Hittills har man utgått från att män och kvinnor drabbas på ungefär samma sätt, och att nedsatt pumpförmåga i hjärtat varit den viktigaste faktorn för att hitta hjärtsviktspatienter med ökad risk – för både män och kvinnor.
I sin avhandling visar Märit Mejhert att risken för allvarlig prognos är sju gånger större hos kvinnor med förhöjd hjärtmuskeltjocklek, jämfört med kvinnor som har normal muskeltjocklek. Upptäckten kan komma att förändra synen på uppföljning och behandling av kvinnor med hjärtsvikt.
Kronisk hjärtsvikt har en allvarlig prognos och är den vanligaste hjärtsjukdomen på våra sjukhus, vanligare än hjärtinfarkt. Hjärtsviktsjukvården har under de senaste 15 åren förbättrats genom tillgång till nya diagnostiska metoder och modern medicinsk behandling.
Internationella och nationella riktlinjer säger att ultraljudsundersökning ska göras vid misstänkt hjärtsvikt. Men den aktuella studien visar att viktiga diagnostiska undersökningar, som ultraljud, underutnyttjas liksom moderna behandlingsmetoder med exempelvis ACE-hämmare. Studien visar att det framför allt är kvinnor som drabbas av detta underutnyttjande.
– Jag hoppas att mina forskningsresultat leder till att fler kvinnor undersöks med ultraljud, säger Märit Mejhert.
Den nu framlagda avhandlingen bygger på två studier, där 279 respektive 208 patienter med kronisk hjärtsvikt deltagit. I den första studien påvisades att hjärtultraljud var genomfört på 55 procent av kvinnorna och 68 procent av männen (p<0.05). Om ekokardiografi var genomfört fick både män och kvinnor i högre utsträckning behandling med ACE-hämmare (38 procent av kvinnorna om ultraljud ej var genomfört jämfört med 55 procent för dem som genomfört ultraljud, p<0.05). I den andra studien visades att kvinnor med ökad hjärtmuskelmassa hade sju gånger ökad risk jämfört med kvinnor med normal hjärtmuskelmassa (p=0.01).
Avhandling: ”Heart failure: Aspects on treatment and prognosis”
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Märit Mejhert, överläkare vid Ersta sjukhus, forskare vid Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus (KI DS), tfn 073-071 66 36, e-post maritmejhert@hotmail.com
Hans Persson, överläkare vid Medicinkliniken, Sektionen för Hjärtmedicin, Danderyds sjukhus, tfn 070-484 47 24, e-post hans.persson@ds.se
Pressekreterare Katarina Sternudd, Karolinska Institutet, tfn 08-524 838 95, 070-224 38 95,
epost katarina.sternudd@ki.se
Grön starr kallas också glaukom. Det är en av de vanligaste orsakerna till blindhet. Ögonläkaren Lada Kalaboukhova har undersökt tre metoder som används för att upptäcka sjukdomen.
– Ingen av metoderna kan med säkerhet diagnostisera glaukom. För bästa resultat behöver vi studera ögat med hjälp av flera olika mätinstrument, säger Lada Kalaboukhova.
Totalt ingick omkring 300 patienter i studierna.
Vid så kallad pupillometri utsätts pupillen för ljus som får den att dra sig samman. Om det finns grön starr i ena ögat reagerar pupillen långsammare.
– Metoden fungerar bra. Den missade bara några enstaka patienter med glaukom, säger Lada Kalaboukhova.
Pupillometrin upptäckte 87 % av de patienter som led av ögonsjukdomen. Samtidigt pekade maskinen felaktigt ut 10 % av de friska patienterna som sjuka.
En av de nyaste synfältsundersökningarna kallas Frequency doubling technology perimetri (FDT). Undersökningen innebär att patienten får titta på ett flimrande svart-vitt randmönster. Med hjälp av denna metod hittades 92 % av de patienter som led av ögonsjukdomen. 12 % av de friska patienterna fick felaktigt diagnosen grön starr.
Till skillnad från grå starr kan skadorna efter grön starr inte opereras. Sjukdomen ger skador på synnerven som inte går att bota, men läkemedel kan bromsa utvecklingen av grön starr.
– Skadorna är oåterkalleliga. Ju tidigare patienten får rätt diagnos desto tidigare kan vi också påbörja behandling, säger Lada Kalaboukhova.
Avhandlingen visar att en tredje undersökningsmetod, Heidelberg retinal tomography, är ett bra tillägg till andra undersökningar. Med denna metod kan läkaren på ett tillförlitligt sätt se hur sjukdomen utvecklar sig när en patient redan fått diagnosen glaukom.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Lada Kalaboukhova, ögonläkare, telefon: 031-343 32 56, 073-704 46 71, e-post: lada@oft.gu.se
Handledare:
Professor Bertil Lindblom, telefon: 031- 343 32 53, 073-901 10 08, e-post: bertil.lindblom@neuro.gu.se
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen förklinisk neurovetenskap och rehabilitering
Avhandlingens titel: Diagnosing and monitoring open-angle glaucoma: pupillometry and other novel techniques
Under 1700- och 1800-talet dödades närmare två spädbarn per län och år i Sverige, och problematiken med barnamorden utgjorde en stor del av den juridiska, politiska och religiösa diskussionen i samhället. Morden kopplades främst till normer kring sexualitet och familj, och först i andra hand till frågan om värdet av ett mänskligt liv. Tidigare forskning har visat på motsägelsefulla resultat när det gäller barnamord och dess orsaker. Gun-Britt Johansson vid Umeå universitet har studerat barnamord i de relativt outforskade länen Västernorrland, Norr- och Västerbotten mellan år 1830 och 1870. Hon visar att barnamord var mycket ovanligt även på den tiden, och att de få kvinnor som mördade sina barn var till synes friska och normala.
Enligt Gun-Britt Johansson finns det inget som tyder på att kvinnorna exempelvis skulle ha varit psykiskt sjuka, mindre vetande eller på något sätt annorlunda. Före mordet levde de normala liv, och många var ogifta och arbetade som pigor i andras hushåll. Som för de flesta andra kvinnor var deras sociala och ekonomiska kapital begränsat. Barnamord var något vanligare i områden med många utomäktenskapliga barn, något som tyder på att huvudorsaken bakom brottet inte var rädslan för att vara annorlunda. Istället tycks sociala och ekonomiska orsaker ha dominerat motivbilderna.
De kvinnor som mördade sina barn kunde till exempel ha svaga sociala band, med intoleranta, sjuka eller döda föräldrar och nära släktingar. Det innebar att deras handlingsutrymme var begränsat eller i det närmaste obefintligt. Även i rätten hade kvinnorna små möjligheter att försvara sig, och de flesta anmälda barnamord slutade med en fällande dom.
Gun-Britt Johansson poängterar att det utgjorde ett undantag att ett barn mördades även under denna tidsperiod. En stor majoritet av dåtidens kvinnor som blev gravida med utomäktenskapliga barn valde att föda och försörja barnen efter bästa förmåga.
Under de fyrtio studerade åren häktades totalt 171 kvinnor misstänkta för barnamord i de tre norrländska länen, och samtliga häktade har ingått i studien. Drygt hälften fälldes för brottet, medan en förhållandevis stor grupp fälldes för andra närliggande brott med lägre straff. Efter avtjänat straff, som kunde innebära tukthusarbete i upp till tio år, gifte sig många barnamörderskor och fick barn inom äktenskapet.
Onsdagen den 24 maj försvarar Gun-Britt Johansson, sociologiska institutionen, sin avhandling med titeln Synderskan och Lagen: Barnamord i tre Norrlandslän 1830-1870. Disputationen äger rum kl. 13.00 i hörsal G, Humanisthuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Roger Qvarsell, Linköpings universitet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Gun-Britt Johansson,
sociologiska institutionen,
Umeå universitet,
tel: 090-786 95 13
e-post: gun-britt.johansson@soc.umu.se
Den allvarliga och ibland dödliga sjukdomen harpest (tularemi) smittar genom inandning, insektsbett eller förorening av mat eller vatten. I Sverige förekommer den framför allt i Norrland, men under senare år har också många fall rapporterats från Närke och Södermanland. Spridningen varierar från år till år och har en stark koppling till år med många gnagare i naturen. Francisella tularensis är en av de mest smittsamma bakterierna. Den har därför förekommit i flera länders biologiska vapenprogram.
I avhandlingen studeras immunförsvaret vid harpestinfektion med hjälp av microarrayanalys, en teknik där man kan bevaka tusentals gener samtidigt för att se vilka som slås av och på. Utmärkande för infektionen var att det inflammatoriska svaret i allmänhet var lågt. Tularemi i den form som orsakas av inandning av bakterien är en av de mest aggressiva infektionssjukdomar man känner till. Mätningar i lungan visade att de gener som är kopplade till immunförsvaret var fullt aktiverade först på fjärde dagen, knappt eller inte alls innan dess. I blodprover från patienter som drabbats av sjukdomen under en tvåveckorsperiod var flera immunförsvarsgener nedreglerade. Bakterien har alltså en förmåga att hämma immunförsvaret, vilket delvis kan förklara varför sjukdomen är så allvarlig. Studierna visade också att sju gener fungerade bra som markörer för tidig tularemi och eventuellt kan användas vid diagnos av sjukdomen.
På senare tid har många metoder för analys av microarraydata publicerats, men få jämförelser har gjorts av hur väl de fungerar. I avhandlingen ingår en utvärdering av äldre och nya metoder. En vanlig standardmetod fungerade dåligt medan s.k. ”constrained model” visade hög känslighet. Denna metod samt den nya ”partial filtration” visade sig bättre än de vanligt använda standardmetoderna.
Henrik Andersson, som är uppvuxen i Vadstena, Östergötland, är doktorand vid enheten för klinisk bakteriologi, tel. 090-785 46 59, epost: henrik.andersson@climi.umu.se
Avhandlingen läggs fram onsdagen den 31 maj vid Inst. för klinisk mikrobiologi, klinisk bakteriologi, Umeå universitet, och har titeln: A microarray analysis of the host response to infection with Francisella tularensis. Svensk titel: En analys av värdsvaret vid infektion med Francisella tularensis.
Disputationen äger rum kl 09.00 i Sal E04, byggnad 6E, Norrlands Universitetssjukhus.
Fakultetsopponent är Dr. David Stenger, Center for BioMolecular Science & Engineering, Naval Research Laboratory, Washington DC, USA.
Kontaktinformation
Porträtt på Henrik Andersson kan hämtas via
http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/
Kraftigt mindre chans till kontakt för kvinnor
I studien analyseras hur arbetsgivare väljer att kontakta jobbsökande i Arbetsförmedlingens Internettjänst. Kvinnliga arbetssökande har 15 procent lägre chans att kontaktas, i jämförelse med en manlig sökande med exakt samma kvalifikationer.
Anonymitet gör kvinnor lika framgångsrika som män
På Internet-tjänsten finns även möjlighet för arbetssökande att hålla hemligt valda delar av sin identitet. Vi ser att kvinnor som inte avslöjar att de är kvinnor lyckas lika bra som män med motsvarande meriter.
Äldre får färre kontakter men ingen tydlig effekt av utländskt namn
Chansen att bli kontaktad minskar kraftigt med åldern. Vi ser dock ingen tydlig effekt av att ha ett utländskt namn. Detta beror förmodligen på att invandrare av olika ursprung möter positiv respektive negativ särbehandling.
Metod
Vi använder data från Arbetsförmedlingens Internet-tjänst för arbetssökande. De arbetssökande har där själva lagt in uppgifter om utbildning, arbetslivserfarenhet, önskemål om arbete etc. Eftersom vi har tillgång till exakt samma information om de arbetssökande som företagen kan vi renodla effekten av kön, ålder och etnicitet på sannolikheten att bli kontaktad av ett företag. Sökande kan också välja att dölja information om sin identitet. Genom att se vad som händer med exempelvis kvinnor som döljer sitt kön kan vi mäta diskrimineringen på ett nytt sätt.
Kontaktinformation
IFAU-rapport 2006:4 ”Blind dates: quasi-experimental evidence on discrimination” är skriven av Per-Anders Edin och Jonas Lagerström, båda IFAU. Om du vill veta mer kontakta Per-Anders, telefon: 018-471 70 81, e-post: per-anders.edin@nek.uu.se eller Jonas, telefon: +358 50 43 29 424, e-post: jonas.lagerstrom@nek.uu.se.
Genom att undersöka attityder bland personal inom missbrukarvården har Jessica Palm funnit att förutom ett moraliskt perspektiv ser personalen på denna typ av problem som sjukdomar och till viss del även som sociala problem.
– Personalen har även en tendens att göra skillnad mellan kvinnor och män i missbrukarvården på så vis att man ser kvinnor som mer problemtyngda, utslagna och svåra att jobba med. Däremot visar en jämförelse mellan kvinnor och män som vårdas för alkohol- och narkotikaproblem inte på några markanta skillnader mellan grupperna, säger Jessica Palm.
Samma enkätundersökning visar att personalen väljer att prioritera ungdomar och missbrukare med barn framför tunga missbrukare och missbrukare som haft problem länge.
– Det tyder på att personalen tar hänsyn till klienternas tidigare agerande medan våra lagar och regler snarare betonar ett rättvisetänkande, säger Jessica Palm.
En separat studie i avhandlingen har fokuserat på texter producerade av Svenska Brukarföreningen, en förening för opiatbrukare, och visar att denna grupp försöker skapa motbilder till en moraliserande narkotikapolitik. De framställer brukaren i huvudsak som sjuk, svag och oskyldig i sin strävan efter en mer ”brukarvänlig” behandling.
Avhandlingen lyfter fram att fokuseringen på behandling som en lösning på alkohol- och narkotikaproblem inom politiken och forskningen innebär en individualisering av problemen som flyttar vår uppmärksamhet från strukturella och mer generella lösningar och bidrar till ett moraliskt förhållningssätt till dem som klassas som problemet.
Avhandlingens titel: Moral concerns – Treatment staff and user perspectives on alcohol and drug problems.
Disputationen äger rum den 24 maj kl 10 i Skandiasalen, hus 15, Kräftriket.
Ytterligare information:
Jessica Palm, tfn 0736-208 308, 08-16 28 23, e-post jessica.palm@sorad.su.se
För bild på Jessica Palm, kontakta Maria Sandqvist, Enheten för kommunikation och samverkan, Stockholms universitet, tfn 08-16 13 77, e-post maria.sandqvist@eks.su.se
Resultaten presenteras i samband med en stor kongress om kvinnosjukdomar som just nu pågår i Göteborg. Studien grundar sig på cancerregistret och kommer att leda till att de nationella riktlinjerna ändras.
– Vi vet nu att det finns en grupp kvinnor som har nytta av långtidsuppföljning och fortsatta kontroller också efter 60 års ålder, säger Björn Strander, samordnare för Västra Götalandsregionens cellprovskontroller och doktorand vid Sahlgrenska akademin.
Alla svenska kvinnor kallas med jämna mellanrum till cellprovskontroll. Om allvarliga cellförändringar då upptäcks opereras det allra yttersta skiktet på livmodertappen bort. Det är ett okomplicerat ingrepp som normalt bara kräver lokalbedövning. Under en period får kvinnan sedan komma på återbesök för nya cellprover.
Men trots operation och uppföljning har kvinnorna fortfarande en kraftigt ökad risk att utveckla livmoderhalscancer. Två procent av de kvinnor som behandlats för allvarliga cellförändringar utvecklar sjukdomen och det innebär mer än en fördubbling jämfört med andra kvinnor.
– Det är förvånande att risken för cancer fortsätter att vara högre trots att man opererat bort den del av vävnaden där livmoderhalscancer nästan alltid uppstår, säger Björn Strander.
Alla som utvecklar livmoderhalscancer har någon gång i sitt liv haft en långvarig infektion orsakad av papillomvirus. Inom kort väntas två nya vaccin mot viruset komma ut på läkemedelsmarknaden. Vaccinen kan innebära ett skydd mot de virustyper som innebär störst risk för livmodercancer.
– Olika läkemedelsmyndigheter måste först godkänna vaccinen men sedan kan de nya läkemedlen ge ett skydd mot uppemot 70 % av all livmoderhalscancer, säger Björn Strander.
I Sverige har livmoderhalscancer har blivit mindre vanligt tack vare de återkommande cellprovskontrollerna, men fortfarande avlider årligen 130 kvinnor i cancerformen. I tredje världen är livmoderhalscancer fortfarande den näst vanligaste dödsorsaken bland kvinnor under 50 år.
Över 700 forskare, gynekologer och inbjudna gäster deltar vid kongressen om kvinnosjukdomar i Göteborg. Kongressen anordnas av Nordic Federation of societies of Obstetrics and Gynecology (NFOG) och pågår mellan den 20 och den 23 maj.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Björn Strander, överläkare och doktorand vid Sahlgrenska akademin, telefon: 0704 – 97 22 26, e-post: bjorn.strander@oc.gu.se
För mer information om kongressen kontakta:
Ian Milsom, professor i gynekologi vid Sahlgrenska akademin, telefon: 070-537 16 02, 031-343 41 79, e-post: ian.milsom@obgyn.gu.se
Livmoderskrapning var länge den enda behandlingen för kvinnor som sökt akut vård efter tidiga missfall. Det är ett kirurgiskt ingrepp som kräver att kvinnan först sövs med narkos.
– En livmoderskrapning är en snabb operation som nästan alltid går bra. Men det är viktigt att kvinnan får ett val, och det stora flertalet väljer då själva att avstå från det kirurgiska ingreppet, säger gynekologen Febe Blohm.
Den nya metoden innebär att en kvinna som fått ett tidigt okomplicerat missfall avvaktar hemma. Om hon vill kan hon få smärtstillande medel eller läkemedel med hormonet prostaglandin som gör att tömningen av livmodern går snabbare. Vid svåra smärtor eller kraftiga blödningar får kvinnan rådet att ta sig till sjukhus.
– Den nya metoden innebär att missfall blir avdramatiserat och det är en stor framgång. Det handlar inte om att kvinnor ska undvika sjukvårdskontakt, men man ska inte utsätta dem för något som inte behövs, säger Febe Blohm.
Metoden att låta missfallet väntas ut har redan anammats av gynekologer runt om i världen. Bara i Göteborg har den nya metoden lett till en dramatisk minskning av antalet kirurgiska ingrepp efter tidigt missfall. Under 1990-talet genomfördes årligen omkring 1250 livmoderskrapningar men sedan millennieskiftet genomförs bara en femtedel av de operationerna.
– Det är inte bara mer skonsamt för kvinnan, samhället sparar också mycket pengar. Tidigare ägnade jourläkarna upp emot 75 procent av sin tid till att göra skrapningar. Sett över hela landet skulle metoden kunna spara många miljoner kronor, säger Febe Blohm.
Avhandlingen visar att metoden inte innebär mer risker än den traditionella livmoderskrapningen.
Det är mycket vanligt att kvinnor får missfall. I en studie har Febe Blohm följt en grupp kvinnors graviditeter under 20 år och undersökningen visar att 12 % av kvinnornas graviditeter slutade med missfall. Var fjärde kvinna drabbades, men de allra flesta fick bara ett missfall.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper.
Avhandlingens titel: Miscarriage, incidence, management and future fertility
Avhandlingen försvaras fredagen den 9 juni, klockan 13.00, Aulan, Kvinnokliniken, SU/Östra, Göteborg.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Febe Blohm, leg. läkare, telefon: 031-343 57 78, 070-609 51 34, e-post: febe.blohm@vgregion.se
Handledare:
Medicine doktor Sven Nielsen, telefon: 070- 714 76 77, e-post: sven.nielsen@telia.com
I avhandlingen har Åsa Vifell intervjuat departements- och myndighetstjänstemän och politiker i Sverige om deras arbete i internationella förhandlingar. Hon har också suttit med under förhandlingsmöten och på andra sätt följt svenska aktörers arbete med internationella frågor.
Sverige har varit medlem i EU i över tio år och har deltagit i andra internationella organisationer, till exempel FN, under en lång tid. Effekterna av detta kan ses inte bara i termer av ny lagstiftning och nya regler som de svenska medborgarna måste följa, utan även genom att arbetssätten i den svenska förvaltningen anpassats till hur det internationella och europeiska samarbetet fungerar. Exempelvis är arbetet mer informellt och tempot snabbare internationellt. Dessutom är de folkvalda politikernas kontroll över de internationella processerna mycket begränsad. Åsa Vifell ser dock även fördelar med de arbetssätt som utvecklas i internationella organisationer.
– Det goda samarbetet inom grupperna ger en ökad effektivitet och öppnar för att länder tillsammans når nya och bättre lösningar i gemensamma frågor, säger hon.
När svenska tjänstemän och politiker blir en del av internationella beslutsprocesser ställs det en mängd krav på hur de ska bete sig. Bland annat krävs det en samordnad nationell ståndpunkt och även mycket informella kontakter för att få reda på vad som händer. Det är också viktigt att känna till en frågas historia och terminologi om någon ska lyssna på vad man säger i förhandlingar. Enligt Åsa Vifell innebär detta samtidigt att det skapas hinder för utomstående aktörer.
– Att som brukligt är använda nätverk som en metafor för hur internationellt arbete går till är missvisande, säger hon. Istället handlar det om slutna enklaver.
Kraven i de internationella sammanhangen gör att ett visst arbetssätt med små, väl samordnade och informella grupper eller enklaver som jobbar med de internationella frågorna, blir det effektivaste. Dessutom tycks dessa grupper bli så invävda i det internationella arbetet att de delvis blir bortkopplade från det svenska politiska systemet och dess regelverk. Insynen och möjligheterna att utkräva ansvar, eller att för utomstående påverka arbetet, begränsas starkt, anser Åsa Vifell.
– Dessutom är det problematiskt för demokratin att anpassningen i Sverige till stor del skett informellt och inte åtföljts av någon politisk diskussion eller ändringar i formella strukturer, säger hon.
Avhandlingen innehåller studier av förhandlingar inom EU:s sysselsättningsstrategi, klimatförhandlingarna inom FN och WTO-förhandlingarna.
Avhandlingens titel: Enklaver i staten. Internationalisering, demokrati och den svenska statsförvaltningen.
Disputationen sker den 24 maj i G-salen, Stockholms universitet.
Kontaktinformation
Åsa Vifell tfn 08-674 75 15, mobil 0704-97 12 96, e-post asa.vifell@score.su.se
Kom och träffa flera av bokens medverkande forskare och lyssna på deras synvinklar på en pressträff måndagen den 29 maj.
Datum: Måndagen den 29 maj klockan 12-13.30
Plats: Forskningsrådet Formas, Kungsbron 21 i Stockholm, Plan 9.
OBS VI HAR FLYTTAT TILL NYA LOKALER!
Program:
12.00 Lunchsmörgås.
12.15 Formas huvudsekreterare Lisa Sennerby Forsse hälsar välkomna.
12.20 Vetenskapsjournalisten Monika Starendal leder dagens diskussion.
12.25 Kort presentation av deltagande forskares olika synvinklar
12.45 Frågestund
Deltagande forskare är:
Thomas Andrén, kvartärgeolog, Stockholms universitet
Barbro Ulén, Institutionen för vattenvårdslära vid Sveriges lantbruksuniversitet
Fredrik Wulff, Institutionen för systemekologi vid Stockholms universitet
Anders Stigebrandt, Institutionen för ocenaografi vid Göteborgs universitet
Wilhelm Granéli, Ekologiska institutionen vid Lunds universitet
Ulf Larsson, Institutionen för systemekologi vid Stockholms universitet
Mikael Hildén, SYKE, Finlands miljöcentral
OSA senast 2006-05-25 för att kunna planera antalet lunchsmörgåsar.
Kontaktinformation
Pocketboken Östersjön- hot och hopp ges ut av Formas förlag och kostar 51 kronor inkl moms. Boken kan beställas från Liber Distribution, tel 08-690 9522, fax 08-690 9550 eller från Formas webbshop www.formas.se. Recensionsexemplar att beställas från Maria Guminski, maria.guminski@formas.se, tel 08-775 4008.
För mer information kontakta:
Birgitta Johansson, 08-775 40 03, birgitta.johansson@formas.se
Emilie von Essen, 08-775 40 38, emilie.von.essen@formas.se
Att automatisera sorteringsprocessen har länge stått högt upp på branschens önskelista och sedan några år tillbaka finns det kommersiella automatsorteringsutrustningar att tillgå. Beslutsunderlaget inför investeringen är dock i många stycken undermåligt eftersom kunskap saknas både om vad som egentligen behövs, var man i dag står när det gäller manuell sortering och vad ett nytt automatiskt system förmodas/förväntas/kan klara av. Allt detta är ytterst väsentligt att veta eftersom sågverken står inför större och större krav på produktivitet, arbetsmiljö, leveransprecision, kundanpassning och ökad lönsamhet.
I doktorsavhandlingen Appearance grading of sawn timber med vilken Anders Lycken disputerade den 5 maj, har ett antal modeller för hur man kan upprätta och beskriva olika sorteringsregler tagits fram. Det ger en bra bas för en övergång till automatiska sorteringssystem. Ett verktyg för simulering av hur sorteringsutfallet påverkas av olika regler har testats och demonstrerats.
– Jag har jämfört hur noggrannt man kan sortera när man gör det visuellt respektive automatiserat. Jämförelsen visar att i de flesta fall har de automatiska systemen en högre precision än den visuella manuella men också att ett automatiskt system för med sig andra typer av problem än det manuella, säger Anders Lycken.
I Norden beaktas alla fyra sidorna av ett virkesstycke vid sortering medan man i Centraleuropa endast beaktar flatsidorna. I avhandlingen visas att en noggrann sortering kräver att alla fyra sidorna avsynas.
Anders Lycken är född i Stockholm och är utbildad civilingenjör. Han har arbetat på Trätek och är för närvarande anställd vid SP, Sveriges provnings- och forskningsinstitut.
Pressbild finns att ladda ner via www.ltu.se/press
Upplysningar: Anders Lycken, tel. 08-762 18 44, 070-592 01 54, anders.lycken@sp.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
De bartenders som deltog i försöket var studenter som frivilligt arbetade i barerna på några av studentnationerna i Lund. De fick information om alkoholens effekter i allmänhet och på personer med olika kön, vikt etc, fick lära sig hur man kan säga nej till alltför onyktra gäster, och fick diskutera sina egna dryckesvanor. Resultatet visade att både gästernas promillehalt och stökigheten på barerna sjönk efter utbildningen.
– Men eftersom det är stor omsättning bland studentpubarnas bartenders, så måste den här sortens utbildningar upprepas ganska ofta, understryker Kent Johnsson. Han tycker också det är viktigt att polis och tillståndsmyndighet reagerar mot de pubar som inte kan hantera utskänkningen på ett ansvarsfullt sätt.
I den andra studien ingick nära 190 högkonsumerande studenter. Några av dem fick kognitiv utbildning, med bl a tips om hur man genom planering kan minska drickandet på en fest utan att förlora den önskade feststämningen. Andra fick ”personlig dryckesfeedback”, dvs information om hur deras dryckesvanor såg ut jämfört med genomsnittet. Den senare, mycket mindre resurskrävande metoden visade sig fungera lika bra som den förra.
I en tredje studie följde Kent Johnsson 660 studenter under fyra år vid universitet. 60 procent av dem hade en stabilt låg alkoholkonsumtion under perioden, 11 procent sänkte sin konsumtion från högrisk till lågrisk, men 13 procent gick upp från lågrisk till högrisk och 16 procent låg på en stabilt hög och riskfylld alkoholkonsumtion.
– Det är ungdomar i den här åldern som dricker mest av alla grupper i Sverige. Det är också här som ett eventuellt alkoholmissbruk grundläggs, säger Kent Johnsson, som anser att högskolorna och studentorganisationerna har ett stort ansvar för att minska studenternas drickande. De metoder han arbetat fram samman med universitetet och studentorganisationerna i Lund ligger nu till grund för den statliga Alkoholkommitténs och Folkhälsoinstitutets arbete på området.
Avhandlingen heter Alcohol intervention studies in university students. En sammanfattning finns på http://theses.lub.lu.se/postgrad/. Kent Johnsson träffas på tel 040-33 19 37 eller 0702-92 77 70, kent.johnsson@med.lu.se.
Tid: Torsdag 1 juni, klockan 9-12
Plats: Karolinska Institutet, föreläsningssal Strix, von Eulers väg 4, Solna.
Arrangörer: Karolinska Institutet och Stockholms universitet i samarbete
Sista anmälningsdag: 28 maj
* Våldtagna kvinnor i vården
Lotti Helström, gynekolog och överläkare vid Södersjukhusets särskilda akutmottagning för våldtagna kvinnor, forskare, Karolinska Institutet
* Våldtäktsförövaren – vem är det?
Niklas Långström, barn- och ungdomspsykiater, docent, Centrum för våldsprevention, Karolinska Institutet
* Talar politikerna och domstolarna samma språk?
Madeleine Leijonhufvud, professor i straffrätt, Stockholms universitet
* Trovärdig eller ovärdig – en tillbakablick
Simon Ekström, fil dr, Institutionen för etnologi, Stockholms universitet
* Medicinsk behandling av sexualbrottslingar
Stefan Arver, docent, Karolinska Institutet, verksamhetschef, Sexualmedicinskt Centrum, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge
Kontaktinformation
För frågor och anmälan:
Katarina Sternudd, pressekreterare, Karolinska Institutet
Tfn: 08-524 838 95, 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Maria Erlandsson, pressekreterare, Stockholms universitet
Tfn: 08-16 39 53, 070-230 88 91
E-post: maria.erlandsson@eks.su.se
Förundersökningar kring brott sker ofta under inflytande av olika former av krav, såsom tidspress, normer inom polisens arbetskultur och förväntningar från media och allmänheten. Dessa krav kan skapa en konflikt mellan målsättningarna att å en sidan göra så korrekta och objektiva bedömningar av ett ärende som möjligt, och att å andra sidan nå snabba resultat och ”lösningar”. I två av studierna i Asks avhandling undersöktes polisers bedömningar av bevismaterial under sådana förhållanden. Man fann bland annat att behovet att nå ett snabbt resultat ökade risken för att utredare låser sig vid sin ingångshypotes i ett ärende och tar mindre hänsyn till bevis som kommer fram i ett senare skede av utredningen. Denna motivation tycks också leda till en minskad benägenhet att upptäcka information som talar emot den egna hypotesen.
Brottsutredare stöter dessutom ofta på händelser som väcker starka negativa känslor, till exempel en brutal misshandel eller ett tragiskt familjeöde. I avhandlingen studerades hur sådana känsloreaktioner påverkar polisers tolkning av bevis i utredningen av ett våldsbrott, och man fann att nedstämda och arga poliser gjorde radikalt olika bedömningar av ärendet. De arga deltagarna visade stora likheter med de som i de tidigare studierna strävade efter ett snabbt resultat, eftersom de i hög grad låste sig vid sitt första intryck av ärendet. Nedstämda bedömare var däremot mottagliga för information som kom fram i ett senare skede av utredningen. Även vittnesmåls tillförlitlighet bedömdes på olika sätt av poliser i olika känslotillstånd. Nedstämda bedömare tog större hänsyn till den situation där vittnet observerat brottet än arga bedömare.
Genomgående i studierna fann man att ett och samma bevis bemöts på olika sätt beroende på om det talar för eller emot utredarens hypotes i ärendet. Objektiva fakta, såsom förhållandena under bevittnandet av ett brott, bedöms mer kritiskt då vittnesmålet strider mot utredarnas förväntningar än då det bekräftar dem. Detta tyder på att det finns ett betydande tolkningsutrymme förknippad med central information i polisutredningar.
Det har sedan länge varit känt att människors bedömningar och beslut påverkas av känslomässiga tillstånd, önskningar och behov. Avhandlingens slutsats är att polisers bedömningar inte är undantagna dessa universella fenomen. Resultaten pekar därför på behovet av att medvetandegöra dessa riskfaktorer och utveckla säkerhetsåtgärder för att minimera deras inflytande och därmed öka vår rättssäkerhet.
Avhandlingens titel: Criminal investigation: motivation, emotion and cognition in the processing of evidence
Fakultetsopponentens namn: Professor Saul Kassin, Williams College, USA
Tid och plats för disputation: Fredagen den 9 juni 2006, kl. 10.00, Sal F1, psykologiska institutionen
Haraldsgatan 1, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Karl Ask, tel. 031-841889(bost.), 031-773 1937(arb.)
e-post: karl.ask@psy.gu.se
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
Barnen i studien hade Aspergers syndrom, infantil autism, ADHD och Retts syndrom. Det är så kallade autismspektrumstörningar som alla innebär någon form av kontaktstörning. Det är inte känt vad som orsakar sjukdomarna.
– Både arv och miljö har betydelse. Jag tror att det är många gener som samverkar och om en kromosom är trasig kan det finnas gener i den kromosomen som gått sönder eller som saknas, säger Tonnie Johannesson.
Exakt vilka gener som orsakar sjukdomarna är inte känt, men avhandlingen ger en indikation om var generna kan finnas.
– Det är som att man inte har hittat nålen i höstacken ännu, men nu vet vi i alla fall vilken höstack vi ska leta i, säger Tonnie Johannesson.
Studien visar att två pojkar med Aspergers syndrom hade en näst intill identisk avvikelse i en kromosom. På kromosom 17 hade båda ett brott på nästan exakt samma ställe.
– Det är anmärkningsvärt att se en sådan likhet hos två obesläktade patienter med samma sjukdom, säger Tonnie Johannesson.
Efter närmare analyser lyckades Tonnie Johannesson hitta den felande genen hos den ene pojken. Studien visar att den skadade genen har betydelse för hjärnan, men det är oklart exakt vilken roll den spelar under hjärnans utveckling.
Infantil autism är en form av sjukdomen som yttrar sig under barnets första levnadsår. Avhandlingen visar att fyra obesläktade pojkar med sjukdomen alla hade en mindre extra kromosom. Det femtonde paret bestod av tre kromosomer istället för två.
– Där finns antagligen gener som är ansvariga för sjukdomen, men vi vet ännu inte vilka gener det är, säger Tonnie Johannesson.
Hos en lätt förståndshandikappad pojke med diagnosen ADHD hade kromosomerna bytt bitar med varandra. Tre av kromosomerna hade pusslats om, men alla kromosombitar verkade finnas kvar. En flicka med sjukdom liknande Retts syndrom visade sig däremot ha förlorat en bit på en kromosom i det tredje paret.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för biomedicin, avdelningen för klinisk genetik.
Avhandlingens titel: Structural chromosomal aberrations and neuropsychiatric diseases
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Tonnie Johannesson, Fil.kand., telefon: 031-343 54 31, e-post: tonnie.johannesson@obgyn.gu.se
Handledare:
Professor Jan Wahlström, telefon: 031- 343 48 00, e-post: jan.wahlström@obgyn.gu.se
