− Idrottare reagerar mycket olika på press i samband med tävlingssituationer. Vissa tappar kontrollen över sin nervositet, upplever stark oro eller ängslan och presterar långt under sin normala förmåga. Andra klarar av att prestera, och kanske gör sina livs prestationer, trots att de är väldigt nervösa och oroliga. Dessa olikheter har förbryllat både idrottsvärlden och forskningen inom området i många år, säger Carolina Lundqvist.
Mycket av den forskning som hittills gjorts har studerat hur idrottares olika intensitetsnivåer av oro och ängslan i samband med tävling är relaterat till idrottsprestationen, men enligt Carolina Lundqvist är det även relevant att vara observant på hur idrottarens mönster av tävlingsoro ser ut från tävling till tävling. Bland elitgolfare som studerades i avhandlingen visade det sig bland annat att de som uppvisade kraftiga svängningar i tävlingsoro från tävling till tävling också var mindre stabila i sina prestationer än golfare som konstant uppvisade en relativt hög eller låg nivå av tävlingsoro.
– Allt för höga nivåer av tävlingsoro kan naturligtvis vara problematiskt, men även om tävlingsoron är relativt hög kan konstanta nivåer ge en fördel i att idrottaren lättare lär sig att känna igen sina känslomässiga reaktioner. På sikt kan hon eller han även lättare lära sig att reglera och hantera reaktionerna, säger Carolina Lundqvist.
Förståelse för mekanismerna bakom varför idrottsprestationer ibland lyckas även om idrottaren upplever stark nervositet och oro börjar även öka.
− En förklaring som fått vetenskapligt stöd i många idrottspsykologiska studier är att press och nervositet ökar risken för att idrottaren försöker ta medveten kontroll över den teknik som i vanliga fall är automatiserad och ”sitter i ryggmärgen”. Följden blir att idrottaren i princip, tekniskt sett, blir nybörjare igen och börjar tänka på hur tekniken ska utföras. Kan idrottaren fokusera uppmärksamheten på något annat än själva tekniken ökar chansen till en bra prestation i dessa situationer, säger Carolina Lundqvist.
I intervjuer som genomfördes i avhandlingen beskrevs tillfällen då simmare varit mer eller mindre panikslagna ända tills startsignalen gick men där prestationen ändå varit lyckad. Strategier med till exempel noggranna tävlingsförberedelser och fokusering på tävlingsplanen istället för på den egna tekniken, var förklaringar som idrottare själva lämnade till lyckade prestationer trots ett mindre lyckat känslomässigt prestationstillstånd.
Avhandlingen omfattar fyra delstudier och fokuserar även på mätproblematik inom forskningsfältet.
Avhandlingens titel: Competing under Pressure: State anxiety, Sports Performance and Assessment.
Kontaktinformation
För ytterligare information:
Carolina Lundqvist, doktorand Psykologiska institutionen, tfn 08-16 20 12,
mobil 0708-751810, e-post: carolinal@gih.se / clt@psychology.su.se
Maria Erlandsson, pressekreterare, Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se
Den 5 maj lade Maria Hellman vid Försvarshögskolan fram sin doktorsavhandling ”Televisual Representations of France and the United Kingdom under Globalization” vid Stockholms universitet. Där har hon studerat hur den franska tevekanalen TF1 och den brittiska BBC via sina nyhetssändningar framställer Frankrike respektive Storbritannien 1996 och 1986. Under denna period har globaliseringen av televisionen intensifierats och påverkat de nationella tevekanalerna och deras sätt att producera nyheter. Samtidigt är både TF1 och BBC kanaler med djupa rötter i nationalstaten.
En analys av innehållet i nyhetssändningarna visar att TF1 framställer Frankrike mindre som en politisk och mer som en kulturell och social gemenskap i den senare tidsperioden. BBC:s framställning av Storbritannien är däremot likartad mellan tidsperioderna och beskriver Storbritannien som en politisk gemenskap.
Studien visar vidare att det nationella perspektivet förblir dominerande, i Frankrike förstärks det till och med i nyhetsrapporteringen.
− När de nationella medieinstitutionerna utsätts för globala krafter ser det alltså ut som om det nationella perspektivet vinner och blir en motkraft till det globala, säger Maria Hellman.
Graden av kommersialisering, som i avhandlingen betraktas som en del av globaliseringen, spelar också in. BBC är ett public serviceföretag. TF1 privatiserades däremot 1987 och har en tydligare kommersiell profil. Paralleller kan skönjas mellan den franska kanalens privatisering och ett starkare fokus på den egna nationen och olika grupperingars tillhörighet till nationen i nyhetsrapporteringen. Jämfört med sin brittiska motsvarighet verkar TF1 mer inriktad på att ge publiken ”vad den vill ha” − och då lyfts den nationella aspekten fram tydligare.
I de båda kanalernas EU-rapportering är det endast undantagsvis som Frankrike och Storbritannien beskrivs som delar av ett gemensamt Europa. Snarare förstärks de nationella särdragen i nyhetsbevakningen av EU.
Kontaktinformation
Mer information:
Maria Hellman, mobil 070-718 6552 eller e-post maria.hellman@fhs.se
En grupp forskare vid Lunds universitet har lett ett stort EU-projekt kallat Strep-EURO. Inom ramarna för detta projekt har man samlat rapporter om alla fall av GAS-infektioner i de deltagande länderna och undersökt de olika bakteriestammarnas proteiner, toxiner, resistensmönster m m.
Resultatet av detta projekt, och hur man ska gå vidare, diskuteras nu vid ett symposium i Lund den 22-23 maj. Arrangemanget har väckt stort intresse, eftersom GAS-bakterierna ger både stora mänskliga lidanden och stora kostnader för samhället. Det visar sig också vara svårt att ta fram vacciner mot dessa bakterier, eftersom de har en förmåga att ändra sig mycket snabbt och utveckla sig till olika typer.
Vid symposiet deltar forskare från bl a USA, Australien och flera europeiska länder som talare. En representant för en patientförening (modern till en pojke som dött i en GAS-infektion) kommer också att delta.
Symposiet äger rum i Universitetssjukhusets aula i Lund och börjar kl 9.30 den 22 maj. Aftab Jasir, en av ledarna för Strep-EURO, ger en översikt över projektet kl 10. Hon och projektets andre ledare Claes Schalén kommer att vara tillgängliga för media under lunchen kl 12.20-13 samt kaffepausen 15.10-15.30 (någon av konferensvärdinnorna kan förmedla kontakten!)
Claes Schalén och Aftab Jasir nås på 046-17 32 84-86 samt 0735-31 05 28 (Aftab Jasir) och 0735-26 23 79 (Claes Schalén). Symposieprogrammet finns på www.strep-euro.lu.se/ och en bakgrundsartikel kan läsas på www3.lu.se/info/lumPDF/lum_2006_03.pdf, se sista sidan.
– Vissa miljögifter orsakar så stora ekologiska problem att människor och djur drabbats. Dioxin (polyklorerade dibenso-p-dioxiner) och PCB (polyklorerade bifenyler) i miljön ligger bakom restriktioner för fisk som livsmedel, och DDT (ett tidigare utbrett bekämpningsmedel mot insekter) har orsakat skada hos vissa rovfåglar och marina däggdjur, säger Henry Holmstrand, nyligen disputerad vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM).
Dessa klororganiska miljögifter ligger bakom den allmänt spridda uppfattningen att i stort sett alla organiska ämnen med klorinnehåll är skadliga för miljön och kommer från antropogena källor som kemisk industri och sopförbränning. Att många klororganiska ämnen befinns vara naturligt producerade har dock fått allt fler att ändra uppfattning.
Ett samarbete mellan Naturhistoriska Riksmuseet och Stockholms universitet har nu resulterat i en metod för att särskilja kemiskt identiska ämnen från olika källor, exempelvis naturliga respektive antropogena.
– Metoden går ut på att analysera sammansättningen av klorisotoper i exempelvis dioxin eller DDT. Klor har huvudsakligen två isotoper, där den ena är cirka fem procent tyngre än den andra och utgör ungefär en fjärdedel av allt klor. Vi kan mäta mycket små variationer i förhållandet mellan tunga och lätta klorisotoper och på så sätt få reda på ämnets ursprung, säger Henry Holmstrand.
Med denna metod extrema halter dioxin, mer än 1 000 gånger högre än normalt, visats uppstå naturligt i en viss typ av lera. Metoden har också använts för att beräkna återstoden av DDT i Östersjöområdet, vilket tidigare varit svårt. Isotopanalys, ställt mot konventionell analys av ämnens koncentrationer, har visat sig vara ett mycket användbart verktyg inom miljöforskningen.
Kontaktinformation
För ytterligare information, avhandlingen eller bilder kontakta:
Henry Holmstrand, forskningsassistent, Laboratoriet för Isotopgeologi (Naturhistoriska Riksmuseet), tfn 08-5195 4060, e-post henry.holmstrand@nrm.se
Maria Erlandsson, pressekreterare Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91 e-post maria.erlandsson@eks.su.se
Sura sulfatjordar utvecklas i sulfidrika marina sediment, och återfinns i många kustområden runt om i världen. Där man i dessa jordar, ofta genom markåtervinning för jordbruksändamål, dramatiskt och plötsligt sänkt grundvattennivån har resultaten varit en produktion av extrem syra och transport av enorma kvantiteter av syra och metall (till exempel aluminium, kadmium, nickel, zink, kobolt, mangan och thallium) till den omkringliggande miljön. De biologiska skadorna som uppstår tillföljd av detta läckage är omfattande och kan orsaka bland annat massiv fiskdöd, ackumulering av metaller, infertilitet hos akvatiska organismer och död av växtlighet samt kraftigt minska biodiversiteten i påverkade vattendrag.
Marcus Roos har fastlagt vilka metaller som läcker ur dessa jordar och i vilken omfattning, samt hur läckaget varierar under olika hydrologiska förhållanden under året. Han har även jämfört läckaget ur de skandinaviska (boreala) sura sulfatjordarna med läckaget ur asiatiska (tropiska) sura sulfatjordar och kommit fram till att de processer som frigör metaller ur sura sulfatjordar har mycket gemensamt, oberoende stora kontraster i ambient temperatur, hydrologisk dynamik, markanvändning och typ av växtlighet i områdena. Detta innebär att oberoende av var i världen dessa jordar återfinns så finns möjligheten att förutsäga, sekvensen (samt under gynnsamma förhållanden även kvantiteten) av toxiska metaller som kommer att frigöras från dessa jordar och följaktligen påverka akvatiska system som återfinns nedströms från källan. Ett område av 13 vattendrag i Finland, Österbotten visade sig vara mest påverkat av läckage med höga metallkoncentrationer och lågt pH från sura sulfatjordar jämfört med 47 andra vattendrag längs med hela finska kusten och delar av den svenska kusten. Därutöver visade sig metalläckaget från sura sulfatjordar i Österbotten, Finland vara kraftigare, för de flesta potentiellt toxiska metallerna (PTMr), jämfört med metalläckaget från sura sulfatjordar i Mekong Deltat, Vietnam.
– PTMr som återfinns i vår miljö och härstammar från till exempel industrin, trafik, energiproduktion, så kallade antropogena källor, hamnar ofta i fokus när man diskuterar metallföroreningar, medan PTMr som härstammar från mera diffusa geologiska källor ofta glöms bort eller förhålls till på ett mera lättsamt sätt, säger Marcus Roos. Därför är det ytterst viktigt, att vi nu kan sätta fokus på kustområdet i Österbotten med kraftigt förhöjda koncentrationer av flera PTMr vilket är ett resultat av läckage från sura sulfatjordar. Att arbeta för att sänka dessa höga metallkoncentrationer borde vara lika självklart som att motarbeta giftiga utsläpp från antropogena källor. Detta innebär noggrann planering, vilket för tillfället inte är fallet, av samtliga dräneringsarbeten, Till exempel markåtervinning genom dikning, muddring av vattendrag och flodmynningar, i sura sulfatjordslandskap. Ingripanden för att minska metallkoncentrationerna och motverka den negativa inverkan på den akvatiska miljön kommer att underlättas av att de mest förorenade vattendragen är relativt små.
Avhandlingen heter ”Hydrochemical characteristics of boreal and tropical surface and ground waters affected by acid sulphate soils”. Disputationen äger rum fredagen den 19 maj kl 12.15 i Sal A137, Kocken, Landgången 4, Kalmar. Opponent är Peter Österholm, tf Professor, Institutionen för geologi och mineralogi Åbo Akademi University, Åbo Finland.
Kontaktinformation
Marcus Roos
mobil: 073-7856713
e-post: marcus.roos@hik.se
Sverige av idag beskrivs ibland som ett etniskt segregerat land. Stora befolkningsgrupper drabbas av diskriminering och utanförskapet sägs hota att leda till öppna konflikter. Andra menar att den så kallade integrationspolitiken är på rätt spår. Detta Framtidsfokus är en bred diskussion om den nuvarande och framtida integrations- och minoritetspolitiken.
Medverkar gör: forskarna Roger Andersson, Masoud Kamali, Irene Molina och Oscar Pripp, politikerna Nalin Pekgul och Nyamko Sabuni, Farbod Rezania från Svenskt Näringsliv, forskaren och kulturkritikern Stefan Jonsson från Tema Etnicitet och Dagens Nyheter samt Ann-Christin Hartman, DO-myndigheten och Lena Schröder, Integrationsverket
Moderator: Göran Rosenberg Seminariet arrangeras i samverkan mellan Institutet för Framtidsstudier och Centrum för multietnisk forskning vid Uppsala universitet.
Tid: 18 maj 2006, kl. 13.00-16.30
Plats: OBS! NY LOKAL! Hörsalen, Bonnier Konferenscenter (Bonnierhuset), Torsgatan 21, T-banestation S:t Eriksplan
Anmäl er redan nu via e-post: fokus@framtidsstudier.se, tel: 08-402 12 44 eller fax 08-24 50 14.
Seminariet är kostnadsfritt, men förhandsanmälan krävs då deltagarantalet är begränsat.
Välkomna!
Kontaktinformation
Tel: +46 8 402 12 00
Fax: +46 8 24 50 14
E-mail: info@framtidsstudier.se
Box 591, SE-101 31 Stockholm
Drottninggatan 33, 4 tr.
www.framtidsstudier.se
Organisationsnummer: 802013-3198
Det är mycket vanligt att hälsenan blir överbelastad, framförallt bland joggare och andra löpare. Senan kan kännas stel på morgonen och det gör ont att hoppa eller springa. Problemen kan bli mycket långvariga. En del patienter får leva med smärtan i flera år.
– Vila är inte att rekommendera när du överansträngt din hälsena. Då tar du inte hand om problemet och så fort du börjar röra dig får du ont igen. Problemen måste tränas bort, säger sjukgymnasten Karin Grävare Silbernagel.
Studien visar att hälsenebesvären effektivt kan botas med ett särskilt träningsprogram. Varje dag under minst tre månader får patienten genomföra olika övningar som stärker både hälsenan och vadmuskeln.
För att hantera smärtan får patienten gradera hur ont varje övning gör, från ingen smärta alls till värsta tänkbara smärta. På en skala från 0 till 10 tillåts patienten känna smärta upp till 5. Om träningen skulle vara helt smärtfri skulle det vara svårt att uppnå samma resultat.
– Det krävs en viss belastning för att hälsenan ska få den träning som krävs och den belastningen får göra ont, säger Karin Grävare Silbernagel.
Information om att smärtan inte är farlig under rehabiliteringen gör det lättare för patienten att hantera den.
Gamla studier har visat att det framför allt är män som drabbas av problem med hälsenan, men denna studie visar nu att kvinnor drabbas i lika hög utsträckning som männen.
– Det är möjligt att kvinnors träningsvanor förändrats eller att de nu i högre utsträckning söker upp läkare för att få hjälp, säger Karin Grävare Silbernagel.
Avhandlingen visar också att patienter med smärta i hälsenan har påtagligt sämre styrka, muskeluthållighet och hoppförmåga i sitt skadade ben. Slutsatsen är att behandlingen inte borde fokuseras helt på att minska smärtan utan också på att förbättra funktionen för vadmuskel och hälsena.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för ortopedi
Avhandlingens titel: Achilles tendinopathy – evaluation and treatment
Avhandlingen försvaras fredagen den 19 maj, klockan 9.00, Aulan, SU/Sahlgrenska, Göteborg.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Karin Grävare Silbernagel, leg. sjukgymnast, telefon: 073-316 18 45, e-post: karin.gravare-silbernagel@orthop.gu.se
Handledare:
Docent Roland Thomeé, telefon: 031- 342 68 91, e-post: roland.thomee@orthop.gu.se
Adj professor Jon Karlsson, telefon: 031-343 40 94, e-post: jon.karlsson@vgregion.se
Torkning av trä sker vid olika steg i den träbearbetande industrin och de restprodukter som blir biobränsle har torkats i olika hög grad. Torkning sker även vid produktion av pellets, en uppvärmningsform som har blivit allt vanligare i enfamiljshushåll på senare år. De ämnen som avges vid torkning är mestadels terpener. Dessa är både hälso- och
miljöfarliga, men det är inte fastlagt i vilken omfattning de avges till luft och vatten. Terpenerna är samtidigt en del av det brännbara och det är önskvärt att de inte avges från bränslet innan förbränningen.
I avhandlingsarbetet har Katarina Rupar-Gadd gjort undersökningar för att optimera spåntorkning med avseende på terpeninnehåll i bränslet. De valda temperaturerna för torkningen var 140°C, 170°C och 200°C och torkmediet var ånga eller varm luft. Undersökningarna gjordes på gran- och tallspån och det kvarvarande terpeninnehållet i materialet jämfördes. Resultaten visar att ångtorkning vid 170°C lämnade mest terpener kvar och var därmed den mest optimala torkprocessen. Katarina Rupar-Gadd har dessutom genomfört fältundersökningar för att följa förändringen av terpenavgivelsen till luft och vatten från flishögar under en längre period. Undersökningarna visar att terpenavgivelsen ökar under fyra-fem månaders lagringstid för att sedan sjunka till en låg nivå.
Ett problem vid lagring av träbränslen är värmeutveckling som kan leda till självantändning. Antändningen är svår att upptäcka och när släckningsarbete inleds har elden redan fått fäste och branden blir mycket svårsläckt. Värmeutvecklingen beror till viss del på mikrobiell aktivitet och Katarina Rupar Gadd har genomfört lab-skaleförsök där biobränslen har behandlats på olika sätt för att utveckla en mikrobiell aktivitet (lagring vid olika temperaturer och fuktigheter).
Värmeutvecklingen har sedan mätts med isoterm kalorimetri. Resultaten visar att värmeutvecklingen från olika material varierar från ingen alls upp till 0,5W/kg. I studierna har även en viss katalyserande effekt från metaller kunnat påvisas.
Katarina Rupar-Gadd är född och uppvuxen i Växjö, sedan 2001 är hon doktorand vid avdelningen för Bioenergiteknik vid Växjö universitet.
Kontaktinformation
Avhandlingen ”Biomass Pre-treatment for the Production of Sustainable Energy – Emissions and Self-ignition” försvaras den 19 maj 2006, kl. 13.00. Disputationen äger rum på Växjö Universitet, Södrasalen i hus M. Opponent är professor Evert Ljungström, Göteborgs universitet.
För mer information kontakta:
Katarina Rupar-Gadd, telefon 0470-70 87 21 eller e-post:
katarina.rupar@vxu.se
Beställ boken från:
Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon: 0470-70 82 67 eller e-post: kerstin.broden@vxu.se
Resultaten visar att internet innehåller flera olika arenor som används för kärleks- och sexuella syften och att de används på olika sätt för olika ändamål. Resultaten visar också att både män och kvinnor använder internet för kärleks- och sexuella syften och att användarmönster kan relateras till både kön och ålder. Till skillnad från för de äldre användarna var internet för de yngre en integrerad del av deras vardagsliv, d v s de loggade inte in primärt för kärleks- och sexuella syften. Majoriteten av dem som använder internet för dessa syften har positiva erfarenheter av det, medan det för en minoritet kan upplevas som problematiskt.
Bland annat har internet gjort det möjligt för människor att flirta, söka partners, titta på eller läsa erotik, söka sexualupplysning och få stöd i sexuella frågor samt handla sexprodukter utan att behöva exponera sig själva eller sin sexualitet för andra. Ungefär en tredjedel av respondenterna hade erfarenhet av att ha cybersex och mer än en tredjedel hade träffat någon på nätet som de senare haft sex med. I intervjuerna framkom att internet ansågs vara ett bra medium för att träffa en partner eftersom man då fick tid att lära känna varandra och att pinsamma situationer var lättare att hantera.
En viktig faktor som bidrar till att göra internet till en populär plats för kärlek och sexualitet är just anonymiteten, inte bara beroende på den säkerhet som åstadkoms genom den fysiska distansen till andra utan också beroende på att anonymiteten gör att människor vågar delta i aktiviteter eller prova saker som vore svåra eller kanske till och med omöjliga utanför internet.
I avhandlingen uppmärksammas att internet är ett föränderligt medium, gamla arenor försvinner och nya kommer till. Det är inte bara platserna som förändras utan även användarna och användarmönstren. Detta gör det svårt att förutsäga hur framtiden kommer att gestalta sig. Dock konstateras att internet inneburit förändringar på kärlekens och sexualitetens område.
Avhandlingens titel: Love and sexuality on the internet
Fakultetsopponentens namn: Professor Bente Træen, Tromsö
Tid och plats för disputation: Fredagen den 2 juni 2006, kl. 9.15, Hörsal Sappören,
Sprängkullsgatan 25, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Kristian Daneback
031-831933(bost.), 031-773 4831(arb.)
kristian.daneback@socwork.gu.se
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
031-773 1022
Mary-Anne Holfve-Sabel undersökte klassrumsmiljöerna i 78 skolklasser från Göteborg 2003 och jämförde dessa med en tidigare undersökning från 1967/68. Det visade sig att eleverna var mer positiva idag. Det var dock stora skillnader i attityder, arbetsklimat och sociala relationer i dagens klasser. Detta visar att skolan för närvarande inte uppfyller målen om att vara likvärdig.
Lärarens förmåga att hantera störningar och oro i klassen var av största betydelse för elevernas uppfattningar om läraren och arbetsmiljön. Också lärarens förmåga att tillsammans med eleverna skapa en förtroendefull, varm och mänsklig atmosfär hade mycket stor betydelse.
Lärarna såg elevers stress och trötthet, om de störde varandra och om de samarbetade, men de var mindre observanta på sina egna relationer med eleverna. Läraren skulle kunna dra stor fördel av att känna till sina elevers attityder till skolan, läraren och kamraterna.
Klassens sammansättning samt lärarens kännedom om de enskilda eleverna och förmågan att stötta dem som särskilt behöver detta är liksom förmågan att skapa struktur och ordning grundläggande för en god arbetsmiljö.
Närmare 1700 elever i år 6 i 30 Göteborgsskolor har undersökts tillsammans med sina 78 lärare. Svaren har databehandlats med en utvecklad statistisk metod vilken håller isär variation mellan enskilda elever och variationen mellan klasser. Metoden gör det möjligt att analysera äldre data och jämföra dessa med nutida.
Betydelsen av klassernas elevsammansättning och nätverken av kamrater liksom förekomst av segregation av enskilda elever och klasser behöver undersökas närmare.
Avhandlingens titel: Attitudes towards Swedish comprehensive school, Comparisons over time and between classrooms in grade 6.
Tid o plats för disputationen: fredagen den 2 juni 2006, klockan 10.00, Stora Hörsalen, Pedagogen, Mölndal.
Kontaktinformation
Författare: Mary-Anne Holfve-Sabel, tel 031-7732255
e-post: ipdmarya@ped.gu.se Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet.
Även om deponeringen av avfall stadigt minskar i Sverige så finns fortfarande hundratals aktiva och flera tusentals nedlagda soptippar runt om i landet. Vatten som rinner igenom dessa tippar lakar ur ämnen i soporna. Detta lakvatten kan bland annat innehålla organiska molekyler med förmåga att anrikas i näringskedjan.
– Eftersom soptipparna har varit slutstationen för i stort sett alla typer av produkter som används i samhället kan lakvattnet i vissa fall innehålla giftiga ämnen. Det är därför viktigt att lakvattnet tas om hand ordentligt och inte läcker ut orenat i våra vattendrag. Men det är svårt eftersom vi i många fall inte har tillräcklig kunskap om kemikaliers toxiska effekter på lång sikt, säger Maria Linderoth.
Maria Linderoth har tillsammans med sina kollegor undersökt orsaken till de skador man sett på abborrarna i sjön Molnbyggen i Dalarna. Lakvatten från en närbelägen soptipp läckte tidigare ut och nådde förmodligen sjön via bäckarna i området. I flera års tid har enbart var fjärde abborrhona i sjön varit könsmogen, övriga har haft förminskade romsäckar och sårskador på kroppen. Eftersom det rör sig om en soptipp och lakvattnet kan förväntas innehålla mängder av olika ämnen är det inte helt lätt att fastställa vilket eller vilka ämnen som orsakat detta.
– Dessutom har vi i många fall inte fungerande metoder för att analysera dessa kemikalier, säger Maria Linderoth.
Tillsammans med sina kollegor har Maria Linderoth därför valt att studera de biokemiska förändringarna i de påverkade fiskarna. Målet har varit att ta fram ett redskap som kan identifiera den ansvariga faktorn. Förhoppningen är att de biokemiska förändringarna ska fungera som ett avtryck av det okända ämnet eller ämnena. Man skulle då kunna se om lakvatten eller ett sediment som man tror innehåller faktorn ger upphov till samma avtryck i ett laboratorieförsök. Detta kan sedan upprepas i flera steg där man tittar på vilket avtryck olika ämnesgrupper ger; till exempel kan man titta enbart på väldigt fettlösliga ämnen. På så sätt kan hela ämnesgrupper sorteras bort och den kemiska analysen blir lättare.
Så här långt har man kunnat se att halten av testosteron är lägre i påverkade fiskar och att det kan vara en följd av en störd produktion av detta hormon. Forskarna har också i laboratorieförsök kunnat se att sediment från Molnbyggen minskar innehållet av könshormoner hos fiskar.
Problematiken verkar inte heller vara unik för fiskarna i Molnbyggen. Även i en annan lakvattenskontaminerad sjö (Nedre Vättern i Skinnskatteberg) har forskarna funnit abborrhonor med liknande skador.
Avhandlingens titel: Biochemical characterisation of landfill leachate toxicity in fish
Kontaktinformation
Mer information:
Maria Linderoth, Enheten för miljötoxikologi och miljökemi (itmx), tfn 08-674 77 20, mobil 073/649 68 06, , e-post maria.linderoth@itm.su.se
Maria Erlandsson, pressekretare Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se
Mot bakgrund av de pågående förändringarna i både den svenska och den internationella rusmedelskulturen har Alexandra Bogren studerat svensk och till viss del även internationell rusmedelskultur genom att i fyra olika studier fokusera på de socialpolitiskt viktigaste grupperna – ungdomar och kvinnor.
En av studierna handlar om den svenska officiella drogpolitiska linjen. Utifrån texter riktade till tonårsföräldrar har hon granskat synen på ungdomar och deras konsumtion av alkohol och droger. Som motbild har hon, genom att besöka chattsidan P.S. Forum, även studerat hur ungdomarna själva ser på alkoholkonsumtion och berusning.
– Informationskampanjerna missar målet när de utgår ifrån att de enda skälen till att människor använder alkohol och droger är att de vill uppnå en inre lättnad och befrielse från det som är jobbigt. Mina studier av den officiella bilden och av ungdomars syn visar att denna ensidighet innebär en risk för att många inte känner sig berörda. De anledningar som ungdomar själva uppger till att de berusar sig är mer mångfacetterade än så. Många talar till exempel om att de dricker för att vara sociala och för att det är ett äventyr, säger Alexandra Bogren.
Alexandra Bogrens två andra studier är inriktade på genus och sexualitet i relation till rusmedel.
– Det finns föreställningar om att de som har druckit är mer lättflirtade eller inte kan kontrollera sitt sexuella begär. Dessa föreställningar hänger samman med våra uppfattningar om kön – de som antas vara mer lättflirtade efter ett par drinkar är i regel kvinnor, medan de som inte kan kontrollera sin sexdrift är män, säger Alexandra Bogren.
Alexandra Bogren disputerar fredagen den 19 maj med avhandlingen Female Licentiousness versus Male Esacpe? Essays on Intoxicating Substance Use, Sexuality and Gender (Kvinnlig lössläppthet kontra manlig flykt? Fyra essäer om rusmedelsbruk, sexualitet och genus).
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Alexandra Bogren, doktorand Sociologiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-674 72 95, mobil 073-975 52 52 eller e-post: alexandra.bogren@sociology.su.se
För bilder eller avhandlingen kontakta:
Maria Erlandsson, pressekreterare, Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se
Jonas Nilsson med medarbetare har identifierat en ny familj av gener, Leucin-rikt och immunoglobulin-likt (LRIG)-familjen. De har funnit att den första familjemedlemmen, LRIG1, stänger av aktiviteten av tumörproteinet ErbB1. LRIG1 presenterar ErbB1-proteinet för proteinnedbrytningsmaskineriet, som i sin tur förstör ErbB1-proteinet. I ett patientmaterial har de även visat att uttrycket av LRIG-proteinerna har samband med en ökad överlevnad hos patienter med elakartade hjärntumörer.
I takt med att kunskapen inom onkologi växer till har nya angreppssätt inom tumörbehandling utvecklats. Bl.a. har behandlingar riktade mot specifika mål på cancercellen utvecklats, varav flera redan används i kliniken. Ett exempel är behandling av bröstcancer med Herceptin®.
En typ av mål som de selektiva behandlingarna riktar sig mot är receptorer på cellytan (mottagare av tillväxtfaktorer). Dessa är ofta överaktiverade i tumörer, vilket leder till en ökad tålighet mot cellgifts- och strålbehandling, samt till en ökad tumörtillväxt och spridning. Därför vill man stänga av, alternativt bromsa, de överaktiverade receptorerna och på så sätt bekämpa tumören. ErbB-receptorerna tillhör en klass av cellytereceptorer och när de är överaktiverade, vilket ofta är fallet i tumörer, är det förknippat med sämre överlevnad.
Jonas Nilsson har i avhandlingsarbetet sökt efter naturligt förekommande bromsmekanismer av ErbB-receptorerna. Han utgick från ett bananflugeprotein, Kekkon-1, som fungerar som en broms av flugans motsvarighet till ErbB-receptorn. Ett liknande protein i människa klonades, karaktäriserade och döptes till leucin-rikt och immunoglobulin-likt protein 1 (LRIG1). Resultaten visade att LRIG1 tillhör en egen proteinfamilj med tre medlemmar, LRIG1, LRIG2 och LRIG3. Vid studierna av LRIG1 visades att den binder till ErbB-receptorerna och påskyndar deras nedbrytning och på så sätt bromsar deras aktivitet. LRIG2 och LRIG3 uppvisar stora likheter med LRIG1, vilket antyder att de kan utföra liknande funktioner i cellen, men det är ännu inte bevisat. Dock har studier av hjärntumörer visat att uttrycket av LRIG-proteinerna har samband med en bättre överlevnad hos patienterna. Vidare visade vi att uttryck av LRIG3 är en oberoende prognostisk markör i elakartade hjärntumörer.
Sammanfattningsvis, i denna avhandling har Jonas Nilsson med hjälp av analogier med bananflugeproteinet Kekkon-1 identifierat en ny genfamilj, bekräftat sina teorier att den fungerar som en broms av tumörproteinet ErbB1 och slutligen visat att uttrycket av LRIG-proteinerna har ett samband med en ökad överlevnad hos patienter med elakartade hjärntumörer.
Onsdagen den 24 maj försvarar Jonas Nilsson, Institutionen för strålningsvetenskaper, onkologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln The LRIG-family: Identification of novel regulators of ErbB signaling with clinical implications in astrocytoma.
Disputationen äger rum kl 9.00 i sal 244, by 7, Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent är associate professor Maria Sibilia, Dept. of Dermatology, Medical University of Vienna, Austria.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Jonas Nilsson på e-post jonas.nilsson@onkologi.umu.se eller telefon 090-785 85 61.
Initiativ till seminariet togs av SLU:s ledning med anledning av den ryske gästforskare som tidigare under våren satt häktad sju veckor, misstänkt för spioneri och olovlig underrättelseverksamhet. Forskaren hade då bedrivit forskning kring virus hos växter vid SLU sedan 2003. Efter att forskaren släpptes ur häktet den 7 april, då brott enligt Internationella åklagarkammaren, inte kunde styrkas, återvände han till sitt hemland.
Att svensk forskning faktiskt är värd att spionera på bekräftades av Nils Kärrlander från Säkerhetspolisen som deltog vid seminariet.
-Sverige är fortfarande en viktig arena för underrättelseverksamhet, men den har ändrat karaktär jämfört med tidigare. I dag handlar det främst om uppgifter kring teknik och vetenskap. Forskning kring bioteknik är exempel ett sådant område som har stor betydelse för länders tillväxt genom en kommersiell potential, sade han.
Att spioneri bedrivs på universitet och högskolor är dock ingen vanlig företeelse. När det blev känt att SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) i Uppsala hade en rysk gästforskare som misstänktes för spioneri och olovlig underrättelseverksamhet, var det ett fall som chockade hela den svenska universitetsvärlden.
– En mycket viktig princip inom forskarvärlden är att våra resultat är öppna och tillgängliga. Denna princip vill vi värna om, säger Ann-Christin Bylund, rektor för SLU.
– Därför ville vi genom detta seminarium bjuda in representanter från universitet och högskolor och dela med oss av våra erfarenheter från det som hänt vid SLU.
Dagens möte kan förhoppningsvis bli starten till en vidare diskussion inom universitetsvärlden om hur öppen svensk forskning egentligen kan vara.
Britta Häggström från Försvarets Forskningsinstitut, FOI, pekade på att det finns en godtrogen inställning inom den svenska universitetsvärlden när det gäller forskningsresultat och deras användningsområden. Kanske bör forskarna ha större försiktighet när det gäller publicering av känsliga resultat och tiden är även mogen för att skapa en etisk kod för forskarnas arbeten.
– Problemet med skyddande av viktiga forskningsrön går delvis att lösa genom ett ökat säkerhetstänkande och skalskyddade lokaler som praktiskt innebär att gästforskare inte släpps in i alla lokaler och inte har tillgång till lokala datornätverk.
Såväl Ann-Christin Bylund och SLU:s prorektor Torbjörn Fagerström var dock skeptiska till hur universitet och högskolor ska kunna fungera med ett så strikt säkerhetstänkande.
– En av förutsättningarna för att bedriva spetsforskning, som görs vid SLU inom just bioteknik, är att forskarna kan röra sig mellan olika forskningsmiljöer och ta del av varandras rön. Den principen är också viktig att slå vakt om.
Christer Jansson, som är prefekt vid den SLU-institution där den ryske gästforskaren arbetade, medgav att händelsen har inneburit en jobbig period för hans personal. Men han tror inte att forskningssamarbetet med såväl Ryssland som andra länder kommer att försämras i framtiden.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta
Carin Wrange, presschef vid SLU 070-247 84 22
Under lång tid har den psykologiska forskningen fnyst åt tanken att andra djur än människor skulle ha en personlighet – man har inte velat tillskriva andra djur egenskaper som man betraktat som mänskliga, såsom känslor, tankeförmåga och personlighet. I och med modern forskningsteknik och utvecklingen av evolutionära tankegångar har detta dock ändrats. På senare tid har biologer och psykologer påvisat att grundläggande personlighetsdrag finns hos arter så vitt skilda som noshörningar, bläckfiskar, blåmesar och hyenor. I linje med modern biologi börjar man idag fråga sig huruvida det kan finnas adaptiva fördelar med att besitta olika kombinationer av personlighetsdrag, och detta har medfört att forskningen på mänsklig och icke-mänsklig personlighet närmat sig varandra. Idag kan början till en naturvetenskapligt grundad personlighetsforskning inom psykologin börja läggas.
I denna avhandling visar författaren att temperament/ personlighet finns hos råttor, att det utvecklas och ändras över tid, att det finns vissa könsskillnader och att syskonråttor inte har lika personlighet, trots exakt samma uppväxtmiljö – ett fynd som finner stöd i samtida forskning på människans personlighet. Att med moderna statistiska metoder kunna fånga upp dessa personlighetsdimensioner med förhållandevis enkla beteendeobservationer öppnar också upp fältet för att i ett senare skede kunna koppla dessa drag till olika framgång i det Darwinistiska livsspelet – ett forskningsprojekt som precis påbörjas av olika grupper runt om i världen.
Avhandlingens titel: Temperament – a psychobiological approach to Harm Avoidance and Novelty Seeking
Fakultetsopponentens namn: Professor Joe Herbert, Cambridge
Tid och plats för disputation: Torsdagen den 8 juni 2006, kl. 13.00, Sal F1, psykologiska institutionen
Haraldsgatan 1, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Jeremy Ray, tel. 031-711 6215(bost.), 031-773 4271(arb.)
e-post: jeremy.ray@psy.gu.se
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
I det studerade företaget (ett stort, svensk börsnoterat bolag) förändrades användningen av informationen markant över tiden, som en följd av förändringar i företagets ägarstruktur, resultat och VD-person. Styrelsens funktion försköts från att vara rådgivande till att bli övervakande och styrande, samtidigt som den gick från att vara industriellt orienterad till att bli alltmer finansiellt orienterad. Informationens innehåll förändrades dock inte i samma utsträckning som användningen. Detta ger upphov till frågan om styrelser har bästa tänkbara underlag för sina beslut. Alternativa förklaringar är att samma information kan användas för olika ändamål och att det finns ett kontinuerligt överflöde av information.
Avhandlingen lyfter också fram informationens begränsade signalvärde. En del projekt avslogs av styrelsen, trots att den finansiella informationen pekade mot att projekten borde genomföras. Andra projekt föreföll tvivelaktiga utifrån informationsunderlaget, men ratificerades ändå utifrån dess strategiska betydelse. Informationen inför stora beslut var ibland sparsam, medan information för mindre beslut kunde vara mycket omfattande. Informationens användning var således enbart löst kopplad till dess innehåll.
– Mina iakttagelser ger upphov till en rad frågor om vilken betydelse formellt kommunicerad information egentligen spelar för styrelsers beslut, säger författaren Daniel Johanson. En viktig fråga är i vilken utsträckning information kommuniceras utanför styrelserummet och beslut förankras före sammanträdena.
I avhandlingen utvecklas en ny fallstudiebaserad modell över styrelseinformationens innehåll, användning och kontext. Modellen synliggör viktiga begrepp och hypotetiska relationer för framtida forskning. Modellen är användbar som utgångspunkt för framtida kvalitativa såväl som kvantitativa studier av styrelsers tillgång till och användning av information.
Tid för disputation: fredagen den 19 maj 2006 kl 13:15
Plats: sal E44, Handelshögskolan, Vasagatan 1, Göteborg
Avhandlingens titel: Accounts in Corporate Governance – A Study of Content, Context and Use of Information to Boards of Directors
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Daniel Johanson, 031-7731485,
0736-432526
daniel.johansson@handels.gu.se
Maria Norrström, informatör
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Box 600, 405 30, Göteborg
031-773 1247
0709-22 66 89
maria.norrstrom@handels.gu.se
