Två studier ligger till grund för avhandlingen, en översiktsstudie av föreningslivets verksamheter för äldre i tre kommuner och en närstudie av sju mötesplatser där många deltagare är äldre. Resultatet av översiktsstudien visar att det förekommer omfattande verksamheter för äldre inom den ideella sektorn. Motiven skiljer sig åt, men gemenskapsmotivet är det som mest framträder. Resultatet av närstudierna visar att det finns olika orsaker till varför det uppstått behov av mötesplatser. Det handlar om landsbygdens utarmning, förändrade umgängesformer, men också om att många äldre är vitala och har behov av att träffas.
Mötesplatserna är en plats för både social samvaro och olika former av aktiviteter där båda delar är viktiga. Det handlar om att bryta vardagslunken och möta andra människor under trivsamma former. Åldrandet är en viktig del av livet och mycket av samtalen mellan äldre ägnas åt att blicka tillbaka, minnas händelser och människor de mött. Gemenskap och social samvaro har en hälsobefrämjande inverkan och är ett sätt för den äldre att upprätthålla sin identitet. Mötesplatserna är också en plats där man skaffar sig information och kunskaper som är viktiga för att hävda sina rättigheter. Den sociala samvaron framhålls som viktigast av deltagarna, men aktiviteterna ska dock inte ses som betydelselösa. Det handlar om att aktiviteterna skärper sinnet, skapar nya upplevelser, men också att styrka och rörlighet bevaras. Lars Svensson menar, att med största sannolikhet bidrar den sociala samvaron, utvecklandet av svaga band och aktiviteter till att äldre håller sig vitala längre och därigenom uppskjuts behov av hjälp och stöd från anhöriga och den kommunala omsorgen.
Lars Svensson avslutar sin avhandling med att verksamheterna som äldre ägnar sig åt också är exempel på folklig kultur. Basen är förströelse genom sång och musik, utveckling genom föredrag och kåserier, tillverkning genom att snida, sy och bygga samt matlagningskonst genom att bereda och arrangera en måltid. På så sätt binds gamla och nya kulturyttringar samman. Dessa förankras i lokalsamhället och i sitt historiska sammanhang. Därmed får verksamheterna som äldre ägnar sig åt en innebörd som är långt utöver det enskilda mötet mellan människorna.
Avhandlingens titel: Mötesplatser på landsbygden. Om äldre människor, gemenskap och aktiviteter.
Fakultetsopponentens namn: Docent Kerstin Gynnerstedt, Växjö
Tid och plats för disputation: Fredagen den 29 september 2006, kl. 9.15, Hörsal Sappören, Sprängkullsgatan 25, Göteborg.
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Lars Svensson, tel. 0521-13028(bost.), 0520-223763(arb.)
e-post:.Lars.a.Svensson@hv.se
I morgon, onsdag, 13 september disputerar Margareta Leeman i industriell näringslära och livsmedelskemi. Hennes avhandling heter ”Means to Optimize the Nutritional Properties of Starch in Potato Products – Impact on Glycaemia, Satiety and Resistant Starch Content”.
Potatis är ju ett traditionellt svenskt baslivsmedel med ett högt innehåll av stärkelse, kostfibrer, vitaminer och mineraler, bl a C-vitamin och järn.
Hennes undersökningar – både i provrör och på testpersoner – bekräftar att all potatis ger en snabb höjning av blodsocker och insulinsvar, alltså har ett högt glykemiskt index – GI. Långvariga perioder av höga blodsockernivåer i kombination med ett stillasittande leverne ökar risken för fetma, åldersdiabetes och hjärt/kärlsjukdom.
Men potatisen har också ett relativt högt innehåll av stärkelse som inte bryts ner av enzymerna i mage och tunntarm. I stället jäses denna ”resistenta stärkelse”, RS, i tjocktarmen under bildning av nyttiga kortkedjiga fettsyror. De kan bl a sänka kolesterolhalterna.
Denna RS-halt kan fördubblas genom nedkylning och återuppvärmning av den kokta potatisen. Samtidigt sänktes GI-värdena. Serverad med vinäger och olivolja sjönk GI ytterligare.
– Genom att byta ut nykokt potatis mot kokt och kylförvarad potatis alternativt kall serverad med vinägrettsås kan den totala glykemiska belastningen sänkas med upp till 30 procent, skriver Margareta Leeman.
En annan fördel är att kokt potatis ger en högre grad av mättnad än jämförbara livsmedel med samma energiinnehåll, vilket bekräftades. Kokt potatis (och pulvermos) mättar också bättre än pommes frites medan pommes frites har lägre GI.
Genmodifiering kan ändra proportionerna på stärkelsens två komponeter (amylos och amylopektin) som ingår i potatis med olika GI- och RS-halter som följd.
– Sammantaget visar resultaten att potatis, trots sina generellt höga GI-värden kan ha en näringspotential i och med de höga RS-halterna som dessutom med relativt enkla metoder kan ökas substantiellt. Vidare är den höga mättnaden en egenskap som kan ha betydelse i viktregleringssammanhang, då det är lättare att hålla sig till en energibegränsad diet bestående av mättande livsmedel, sammanfattar Leeman.
Hennes forskning har finansierats av Vinnova och Öforsk (Öresundsregionens forsknings-och utvecklingskommitté) i samarbete med bla Svalöf-Weibull och Orkla Procodia Food.
En sammanfattning av avhandlingen på engelska och svenska finns på:
Kontaktinformation
Margareta Leeman kan nås på tel: 046-222 95 34 eller 040- 300851.
Epost: Margareta.Leeman@inl.lth.se
– Jag blev faktiskt förvånad över hur viktiga de olika sociala faktorerna var. Rasten, som är väldigt viktig för elevernas motivation, börjar ju till exempel redan på lektionen innan. Där bestäms vilka som kommer att leka med vilka, och är man inte med där är det lätt att bli utesluten, säger forskaren Lilly Eriksson.
Effekten av att hamna utanför på grund av sitt funktionshinder kan bli förödande för den enskilda eleven.
– Tappar en elev motivationen kan det lätt gå sämre i skolan, och så är man inne i en nedåtgående spiral med ökande uteslutning när han eller hon blir äldre, säger hon.
Lilly Eriksson är knuten till forskningsprogrammet CHILD vid Mälardalens högskola och disputerar vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska Institutet. I sin doktorsavhandling har hon undersökt hur barn med funktionshinder upplever delaktighet i skolan. En stor enkät gick ut till barn och ungdomar med funktionshinder i åldern 7-17 år, samt lärare, föräldrar och specialpedagogiska konsulenter. Denna följdes upp med en observationsstudie av funktionshindrade barn mellan 7 och 12 år.
Resultaten visar att barn med funktionshinder upplever att de är mindre delaktiga under skolans timmar än sina klasskamrater. Vilken typ av funktionshinder barnet har eller utformningen av skolmiljön har inte så stor betydelse. Det viktiga är att barn med funktionshinder känner sig som en del av gruppen och har en känsla av självständighet.
– Om barnet får specialundervisning är det till exempel bättre att ha den i klassrummet, så att man inte skapar ett mellanrum mellan barnet med funktionshinder och klasskamraterna. Samtidigt är det vikigt att inte ge för mycket stöd. Barnet måste få känna sig självständigt och kunna ta egna initiativ, säger Lilly Eriksson.
Avhandling: ”Delaktighet och funktionshinder – en studie av delaktighet i skolan för barn och ungdomar med funktionshinder” av Lilly Eriksson vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta
Med Dr Lilly Eriksson
Tfn: 021-10 70 72 eller 0707-17 44 17
E-post: lilly.eriksson@mdh.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tfn: 08-524 838 95 eller 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Detta har medfört att intresset från byggherrarnas sida att ta itu med det här problemet ökat. Citytunneln i Malmö anstränger sig exempelvis för att bedöma och hantera olika intressentkrav. Professor Bengt Hansson:
– Erfarenheterna från flera större projekt såsom tunneln genom Hallandsås visar på behovet av ökad kompetens hos projektledare i att hantera intressenter”. Intressentpåverkan vid byggprojekt och hur projektledarna skall hantera intressenter har studerats i ett forskningsprojekt vid avdelningen för Byggnadsekonomi, Lunds Tekniska Högskola.
Projektledare måste ha en förståelse för relationen mellan teknik, miljö och samhälle. Närboende till ett byggprojekt har ofta unika kunskaper om lokala omständigheter som kan användas av projektledaren vid planering och genomförande av byggprojektet.
Intressentpåverkan är aktuell i alla projekt och projektledaren måste ha kompetens att göra intressentanalyser. Resultatet av forskningen är inriktad på intressentpåverkan och ger projektledarna viktig kunskap att förstå den påverkan som olika intressenter kan ha på deras projekt.
Som ett resultat av detta arbete redovisar Stefan Olander en doktorsavhandling som behandlar intressentanalys för byggprojekt ur ett projektledningsperspektiv. Disputationen äger rum fredagen den 15 september 2006 kl 13.15 i hörsal V:A, V-huset, John Ericssons väg 1, Lunds Tekniska Högskola. Avhandlingen finns tillgänglig vid avdelningen för byggnadsekonomi, LTH 046-2227421.
Kontaktinformation
Stefan Olander kan nås på tel: 046-2227420, epost: Stefan.Olander@bekon.lth.se
Professor Bengt Hansson kan nås på tel: 046-2229005, Bengt.Hansson@bekon.lth.se
Under Putins första mandatperiod gjordes stora förändringar av Rysslands federala system. Den politiska makten fördelades nu till förmån för den federala makten. Johnny Rodin har analyserat dessa reformer och den mycket livliga debatten kring Rysslands federala principer under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet.
– Jag var till en början mycket förvånad över hur lätt dessa reformer genomfördes. Liknande reformer hade tidigare möts av kompakt motstånd från de regionala ledarna som vuxit sig mäktiga under 1990-talets senare del. Men att den totala omläggningen av den federala politiken kunde ske kan inte förklaras genom ett traditionellt maktperspektiv. Samtida ryska och västerländska politiska kommentatorer menade snarare att Putins maktposition var förhållandevis svag, säger Johnny Rodin.
Rodin menar att förklaringen i första hand ligger på ett mer idémässigt plan. Hans analys visar att allt sedan den djupa politiska och ekonomiska krisen 1998 hade en mer enhetlig syn på hur landets federala system borde vara utformat börjat växa fram. Många regioner hade liksom den federala nivån drabbats av krisen. Det fanns därför en stor efterfrågan på en mer kraftfull och aktiv federal politik. Att de regionala ledarna nu tycktes acceptera eller rentav hylla de nya federala spelreglerna bör alltså tolkas som att Putin i början av 2000-talet lyckades utnyttja den politiska stämning som redan fanns på plats sedan 1997-1998.
Denna samsyn tillsammans med själva innehållet i Putins så kallade federala paradigm tycks också ha gjort att relationerna mellan centrum och periferi hade blivit mindre konfrontatoriska och mer koordinerade än under Jeltsin-tiden, åtminstone på kort sikt, anser Johnny Rodin.
– Men det finns samtidigt allt tydligare tecken på att Ryssland håller på att avfederaliseras. 2004 års beslut att avskaffa guvernörsval är inte bara ett slag mot regional demokrati, utan även mot den regionala autonomin. På lite längre sikt kan detta komma att slå tillbaka på Rysslands demokratiska och ekonomiska utveckling, säger han.
Disputationen på avhandlingen Rethinking Russian Federalism – The Politics of Intergovernmental Relations and Federal Reforms at the Turn of the Millennium.äger rum fredagen den 15 september klockan 10-12 i E-salen.
Kontaktinformation
För ytterligare information:
Johnny Rodin, doktorand Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-608 44 31, mobil 0709-962 681, e-post Johnny.Rodin@sh.se
För avhandlingen kontakta:
Maria Erlandsson, pressekreterare Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se
En höftled eller ett rullager – ur tribologisk synvinkel är de väldigt lika. Inom tribologin handlar det nämligen om interagerande ytor i relativ rörelse och tribologi innefattar studier av smörjning, nötning och friktion.
– Under mina forskarstudiner har jag fokuserat på att göra det möjligt att i datorn simulera hur ytans mikrostruktur påverkar funktionen i olika tribologiska tillämpningar, exempelvis rull- och glidlager, genom att utveckla teoretiska modeller och tillhörande numeriska metoder, säger Andreas Almqvist som disputerar med doktorsavhandlingen On the effects of surface roughness in lubrication den 22 september.
Andreas Almqvists arbete har lett till tre sådana modeller.
En för att studera högt belastade, koncentrerade och smorda tribologiska kontakter som den i vår höftled eller den i ett rullager. En annan för att studera den osmorda kontakten mellan till exempel ett verktyg och ett motstycke eller den mellan en sko och ett underlag. En tredje för att möjliggöra studier av utbredda smorda kontakter som den i ett axialt stödlager.
Utvecklingsprocessen av de nämnda modellerna, med tillhörande numeriska lösningsmetoder, har inte bara lett till framsteg inom forskningsområdet tribologi – den har också lett till nya framsteg inom modern, tillämpad matematik.
Detta är resultatet av ett fruksamt samarbete mellan forskargruppen med fokus på tribologi på Avdelningen för maskinelement å ena sidan och den forskargrupp vid Institutionen för matematik som specialiserat sig på homogenisering.
Samarbetet har även lett till att Andreas Almqvist förra året tilldelades priset ”Bästa lcientiatavhandling vid Luleå tekniska universitet” som delas ut av Vattenfall AB Vattenkraft.
Andreas Almqvist är född och uppvuxen i Jokkmokk där han efter grundskolan började som byggnadsarbetarelärling. Efter militärtjänstgöringen gick han det naturvetenskapliga programmet med teknisk gren på Boken-skolan i hemkommunen. Han har också vikarierat som låg- och mellanstadielärare och som träslöjdlärare.
Andreas Almqvist tog sin civilingenjörsexamen i tekniskt fysik med inrikning tillämpad matematik vid Luleå tekniska universitet och har under sina forskarstudier medverkat i de båda forskarskolorna National graduate school in scientific computing (NGSSC) med säte i Uppsala, samt HiMeC – High performance mechanical components – som leds från LTU.
Han är gift med Ulrika och pappa till tre barn – Alice 8 år, Lia 5 år och Arvid 3 år.
Bild på Andreas Almqvist för fri publicering kan fås via universitetets pressansvariga.
Upplysningar: Andreas Almqvist, tel. 0920-49 24 07, andreas.almqvist@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Detta nya trämaterial är lämpligt att använda i till exempel golv, trösklar, bordsskivor eller andra snickerier som utsätts för nötning. De flesta naturligt hårda träslagen är mörka, men genom komprimering kan också våra ljusa och mjuka nordiska trädslag göras hårda och därmed lämpliga att använda i offentliga miljöer med högt slitage.
Komprimering av trä ger också arkitekter större frihet i sitt materialval.
I doktorsavhandlingen Mechanical and physical properties of semi-isostatically densified wood, med vilken Jonas Blomberg disputerar den 15 september, beskrivs dels hur komprimeringen ska utföras, dels hur råvaran ska se ut för att maximera utbytet. Förändringen av viktiga egenskaper som densitet, hållfasthet och fukrörelser för de vanligaste nordiska trädslagen beskrivs också.
Jonas Blomberg är född i Uppsala och tog sin civilingenjörsexamen i träteknik vid Luleå tekniska universitet. Han har bland annat arbetat på företagen Lign Multiwood AB, Orsa Träutveckling AB och Nordanå Trä AB.
Upplysningar: Jonas Blomberg, tel. 0243-826 02, 070-637 36 51, jbl@du.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Transkei, nuvarande Östra kapprovinsen, var under apartheidtiden ett s.k. homeland i Sydafrika, ett slags reservat dit delar av den svarta befolkningen tvångsförflyttades. Fortfarande dominerar bilden av Transkei som ett problemtyngt område, både miljömässigt och socialt.
Det var också den bild som Flora Hajdu hade med sig när hon inledde sina fältstudier där. Som doktorand vid Tema vatten skulle hon studera de miljöproblem som befolkningens förmodade överutnyttjande av naturresurserna ledde till.
Under en period på tre år har hon i flera omgångar, med hjälp av lokala assistenter, intervjuat personer i samtliga hushåll i två byar i kustregionen Pondoland i Östra Kap. Den bild hon förmedlar är betydligt ljusare än den vedertagna. Människor försörjer sig till stor del på lokala jobb, ofta inom den informella sektorn, och någon generell miljöförstöring kan hon inte konstatera.
Enligt den gängse bilden försörjer sig människor här oftast genom småskaligt jordbruk, djuruppfödning eller fiske. I verkligheten bidrar dessa sektorer bara med några procent av hushållens försörjning. Istället arbetar folk på teplantage, i naturreservat, som lärare, eller med turism, handel, hantverk och transporter. Den informella sektorn är också gravt underskattad som försörjningskälla, menar Flora Hajdu.
Glappet är stort mellan den nationella nivån och den lokala, konstaterar hon. En rad konkreta exempel visar hur bristande kunskap om lokala förhållanden leder till en ineffektiv politik. Medan program för fattigdomsbekämpning ofta går ut på att ordna tillfällig sysselsättning, så pekar människorna själva på helt andra behov, som att bra vägar dramatiskt skulle öka deras förutsättningar att fixa jobben själva.
Flora Hajdu lyfter också fram en idé som diskuteras allt mer: Att helt enkelt ge fattiga människor pengar som de själva beslutar hur det vill använda, istället för att som nu satsa på dyra och kanske ineffektiva program. Detta är också en aktuell fråga i Sydafrika. Här skulle man ha råd att ge alla medborgare en summa motsvarande 140 kronor i månaden, utan krav på motprestation.
Flora Hajdu varnar för att generalisera och vill inte heller göra det utifrån sina resultat.
– Den generella slutsatsen blir väl att makthavare måste ta reda på de konkreta förhållandena på den lokala nivån innan de beslutar om vad som ska göras, säger hon.
Kontaktinformation
Flora Hajdu disputerar den 22 september. Avhandlingen heter Local Worlds: Rural Livelihood Strategies in Eastern Cape, South Africa. Flora Hajdu nås på telefon 018- 4717387, 0736 – 735576, och e-post: floha@tema.liu.se.
Inbjudan till pressfrukost tisdagen den 19 september från Forskningsrådet Formas
Boken presenteras på en pressfrukost den 19 september.
Medverkande författare som ger sin bild och svarar på några av ovanstående frågor är:
Teknologie doktor Petra Andersson, Avdelningen för brandteknik på SP Sveriges Provnings och Forskningsinstitut, petra.andersson@sp.se
Professor Åke Bergman, Institutionen för miljökemi, Stockholms universitet ake.bergman@mk.su.se
Professor Per Eriksson, Institutionen för fysiologi och utvecklingsbiologi, Uppsala universitet, per.eriksson@ebc.uu.se
Professor Aleksander Giwercman, Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet, och Fertilitetscentrum på Universitetssjukhuset MAS i Malmö, aleksander.giwercman@kir.mas.lu.se
Medicine doktor Christina Rudén, Institutionen för filosofi och teknikhistoria, Kungliga tekniska högskolan i Stockholm, cr@infra.kth.se
Tid: Klockan 08.00 till 09.30 Frukost serveras från klockan 08.00. Vi startar kl 08.30 med forskarsamtal.
Plats: VI HAR FLYTTAT TILL NYA LOKALER: Kungsbron 21 Stockholm.
För karta se Formas hemsida www.formas.se
Välkommen!
Kontaktinformation
OSA senast 15 september till Emilie von Essen, emilie.von.essen@formas.se, 08-775 40 38
Mastceller är mest kända för sin koppling till allergiska reaktioner då de likt små ”bomber” plötsligt frisätter en rad olika ämnen vilka ger upphov till klassiska allergisymtom som svullnad, snuva och klåda. Den explosiva reaktionen utlöses av att ett allergen, till exempel pollenpartiklar, binder till receptorer på mastcellens yta som då öppnas och släpper ut en del av cellens innehåll.
På senare år har det framkommit att mastcellerna, som är en typ av immunceller, troligen också är inblandade i utvecklingen av en rad andra sjukdomar som atopiskt eksem, psoriasis och cancerformen Hodgkins lymfom. Dessa sjukdomar kännetecknas av kroniska inflammationstillstånd och ett ökat antal mastceller. De bakomliggande mekanismerna är dock relativt okända.
Docent Gunnar Nilsson vid Karolinska Institutet har tillsammans med sin forskargrupp nu hittat en möjlig förklaring till kopplingen mellan mastceller och flera icke-allergiska sjukdomar. Studien, som nu presenteras i nätupplagan av The Journal of Clinical Investigation, visar att mastceller kan aktiveras på ett tidigare okänt sätt som skulle kunna leda till kroniska inflammationer.
– Den nya kunskapen bidrar till vår förståelse om vilken roll mastcellen har vid atopiskt eksem, psoriasis och Hodgkins lymfom. Vi hoppas att vår forskning skall ge möjligheter att utveckla nya terapiformer för de sjukdomar som involverar mastceller, säger Gunnar Nilsson.
Forskarna upptäckte att proteinet CD30, som bland annat finns på ytan av immunförsvarets T-lymfocyter, kan stimulera mastceller så att de frisätter proteiner som reglerar rekryteringen av inflammatoriska celler. Eftersom det sedan tidigare är känt att CD30 finns i förhöjda mängder vid såväl psoriasis och atoptiskt eksem som vid Hodgkins lymfom kan fynden förklara hur mastcellerna aktiveras och förstärker inflammationen vid dessa sjukdomar.
Publikation:
“Mast cell CD30 ligand is upregulated in cutaneous inflammation and mediates degranulation-independent chemokine secretion”
Marie Fischer, Ilkka Harvima, Ricardo Carvalho, Christine Möller, Anita Naukkarinen, Gunilla Enblad och Gunnar Nilsson.
The Journal of Clinical Investigation, nätupplagan 7 september 2006, pappersupplagan oktober 2006.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta
Docent Gunnar Nilsson
Institutionen för Medicin, Solna
Arbete: 08-517 702 05
Mobil: 070 6402093
E-post: Gunnar.P.Nilsson@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Arbete: 08-524 838 96
Mobil: 070-224 38 95
E-post: katarina.stermudd@ki.se
Redan som foster i mammas mage har flickor i sina äggstockar miljontals ägg inneslutna i höljen som kallas äggblåsor. De allra flesta av äggblåsorna dör av sig själva innan deras ägg har mognat, och bara en liten bråkdel av alla äggen får chansen att befruktas efter ägglossning. När äggen är slut minskar äggstockarnas produktion av könshormoner och kvinnan går in i klimakteriet.
– Det är spännande grundforskning att försöka ta reda på exakt vilken roll olika hormoner spelar för äggblåsornas utveckling och överlevnad. Ju mer vi vet om hur utvecklingen av äggblåsorna fungerar desto bättre kan vi i framtiden hjälpa kvinnor som har svårt att bli gravida, säger Emilia Rung.
I sina studier har Emilia Rung analyserat celler från råttors och människors äggblåsor. Genom att använda läkemedel som blockerar signalerna från progesteron till cellerna kan forskarlaget dra slutsatsen att det kvinnliga könshormonet är avgörande för om de mognande äggblåsorna ska överleva fram till ägglossningen.
– Om signalerna från hormonet blockeras kan proteiner i cellen aktiveras som talar om för cellen att det är dags för den att dö. Progesteronet hindrar cellerna från att begå självmord och är alltså viktigt för att äggblåsan ska överleva hela vägen fram till ägglossningen, säger Emilia Rung.
Forskarlaget har också lyckats identifiera omkring hundra olika gener som aktiveras eller hämmas av progesteron. Det rör sig om flera grupper av gener som hör ihop.
– Flera av dessa gener reglerar bland annat produktionen av de proteiner som gör så att äggblåsan släpper ut sitt ägg vid rätt tillfälle och andra gener är till exempel viktiga för kärlbildningen i den tomma äggblåsan efter ägglossningen, säger Emilia Rung.
Vid ägglossningen släpper äggblåsan iväg sitt ägg, men det betyder inte att den tomma blåsans uppgift är över. Äggblåsan förändras och blir en så kallad gulkropp, en enhet som i sin tur producerar progesteron.
Forskningen om hur äggblåsorna utvecklas och hur regleringen av deras överlevnad fungerar kan i framtiden också leda till nya preventivmedel.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för endokrinologi
Avhandlingens titel: Progesterone receptor-mediated effects on apoptosis in periovulatory granulosa cells
Avhandlingen försvaras fredagen den 15 september, klockan 09.00, hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Emilia Rung, biolog, telefon: 031-773 35 33, 070-218 15 11, e-post: emilia.rung@fysiologi.gu.se
Handledare:
Professor Håkan Billig, telefon: 031- 773 35 34, e-post: hakan.billig@fysiologi.gu.se
Stipendiet är i första hand avsett för journalister som har vetenskapsjournalistik som ett nytt arbetsfält, och som vill fördjupa sig inom ett visst forskningsområde. Den sökande har antagligen inte skrivit om forskning tidigare, men kan dokumentera viss erfarenhet av att rapportera om ämnen som hör till FAS stödområden. Både frilansande och anställda journalister i press, radio och tv är välkomna att söka.
Journalisterna får möjlighet att tillbringa viss tid vid en svensk vetenskaplig institution, helst där forskning bedrivs som FAS stöder. Arbetet ska planeras i samarbete med den aktuella institutionen och det är den sökande själv som tar kontakt med den institution där man vill förlägga sin stipendievistelse.
Ytterligare information om FAS och vilka projekt FAS stöder finns på hemsidan. Ansökan ska ha inkommit senast måndagen den 23 oktober 2006, kl. 16.00. Blankett och anvisningar hämtas från FAS hemsida www.fas.se, välj Media och Journaliststipendier i menyn.
Sprid gärna denna information via anslagstavlor eller på annat lämpligt sätt.
___________________________________________________________
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap är en statlig myndighet som initierar och finansierar grundläggande och behovsstyrd forskning för att främja människors arbetsliv, hälsa och välfärd.
Kontaktinformation
Kontaktperson:
Annie Rosell
Tfn 08-775 40 96
annie.rosell@fas.se
www.fas.se
Org.nr: 202100-5240
Med multiskalningsmodellering av nanokompositer utvecklas ett helt nytt sätt att se på materialutveckling. På så sätt kan man förstå mekanismerna i ett material från molekylär nivå till makroskopisk nivå. Detta kan komma till användning är när man t ex vill kunna studera brandegenskaper eller beständighet hos ett material.
Ingenjörshögskolan bedriver forskningsprojektet tillsammans med sex företag inom plast-, textil- och kompositbranschen, varav några av företagen finns i regionen. Även Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, SP, och Beräkningscentrum Sjuhärad, BRÄS kommer att bidra med kunskap. Vidare kommer man också att samarbeta med utländska universitet i bland annat Grekland och Tyskland.
Länk mellan akademi och industri
Som länk mellan den akademiska världen och industrin har Ingenjörshögskolan engagerat en post doc-forskare, Nils-Krister Persson, från Linköpings universitet, med fysik, matematik och polymerfysik som specialitet.
– Jag kommer att fungera som en slags mäklare mellan industri och akademi. Det gäller att få ut den akademiska kunskapen till företagen så att den kommer till användning, förklarar han.
– Genom att simulera experiment i datorn, kan man få fram ny kunskap om sambandet mellan ett materials egenskaper och kemiska sammansättning. Detta kan spara dyrbart utgångsmaterial, är skonsammare mot miljön och, inte minst, det sparar tid när man tar fram nya material.
3,4 miljoner kronor
Projektet är treårigt. Institutionen Ingenjörshögskolan har fått 3,4 miljoner kronor till projektet varav KK-stiftelsen bidrar med 1,5 miljoner kronor och de deltagande företagen bidrar med lika mycket i eget arbete. Därtill har man fått medel från Stiftelsen FöreningsSparbanken Sjuhärad på 400 000 kronor.
Från Ingenjörshögskolan kommer följande forskare med respektive forskargrupper att vara engagerade:
Professor Kim Bolton och docent Peter Ahlström, modellering och simulering
Professor Mikael Skrifvars, materialutveckling och polymerteknik
Nils-Krister Persson, samordnare och post doc-forskare
Läs mer i en tidigare publicerad artikel: http://www.hb.se/forskning/artiklarPolymerer.asp
Text: Solveig Klug
Kontaktinformation
Professor Mikael Skrifvars
Institutionen Ingenjörshögskolan, Högskolan i Borås
E-post: mikael.skrifvars@hb.se
Telefon: 033-4354497
Mobiltelefon: 0708-196146
Vi lever i en kultur där ungdomlighet lyfts fram som en dygd. Inte desto mindre håller synen på den åldrande människan sakta på att förändras. Många äldre frågar sig dock vilka åkommor som naturligt hänger ihop med åldrandet och vilka man bör vara uppmärksam på.
Den här boken går in på djupet kring frågor om fysiologiska och psykologiska
förändringar som har med åldrande att göra. Det är en guide till vad som kan betecknas som vanligt respektive ovanligt.
22 ledande experter, professorer, läkare och beteendevetare inom olika discipliner skriver om vanliga och ovanliga åldersförändringar. Bokens syfte är att ge friskvårdsinformation: att föklara vad som händer med och inom människan när man åldras. Och att påminna om att åldrandet är naturligt. Syftet är vidare att ge tips om hur man kan leva för att få en trivsam och värdig tid under ålderdomen.
Dan Bagger-Sjöbäck, bokens redaktör och initiativtagare, prof. i öron-näsa-halssjukdomar på Karolinska Institutet och överläkare vid
öron-näsa-halskliniken på Karolinska Universitetssjukhuset.
Johan Fastbom, läkare, klinisk farmakolog och docent i geriatrisk farmakologi, verksam vid Socialstyrelsen.
Lotti Helström, docent, överläkare vid Akutmottagningen för våldtagna kvinnor vid Södersjukhuset.
Karin Schenck-Gustafsson, prof. i kardiologi och specialist i internmedicin
och hjärtsjukdomar på Karolinska Universitetssjukhuset.
Jan Ygge, prof. i oftalmiatrik vid KaroIinska Institutet och överläkare vid S: t Eriks ögonsjukhus.
Plats: Föreläsningssal Rockefeller, Nobels väg 11, KI Campus, Karolinska Institutet, Solna
Tid: 13 september, 14.00-15.30 (ca)
Kaffe och kaffebröd serveras. Boken släpps i samband med presentationen. Recensionsexemplar kommer att finnas tillgängliga för journalister och skribenter.
OBS! Begränsat antal platser, först till kvarn…
Kontaktinformation
o.s.a. senast 12 september till
martin.sellgren@carlssonbokforlag.se
eller 08-545 254 87
I Marita Flisbäcks avhandling behandlas konstnärsyrkets många osäkerheter. Studien visar hur dessa är lättare att hantera för den som tidigt i familj och utbildningssammanhang blivit förtrogen med konst och på så vis har kulturella resurser att investera i karriärspelet. Karriärvägarna blir därmed mer överblickbara och det är lättare att bygga upp en tro på att banans hinder är möjliga att parera. Förtrogenheten stärker dessutom tilltron till den egna förmågan och underlättar uppbyggnaden av en praktisk känsla för den konst som kommer att gälla i framtiden.
Studiens huvudsakliga material bygger på intervjuer med sju unga kvinnor som följts under fem år. Konstnärskapet beskrivs ofta som ett utforskande av det okända med strävan efter nya upptäckter som bör ske oavsett kostnader i form av ekonomisk standard och familjeliv. Flisbäck visar hur kvinnorna utmanar denna tankebild när de hävdar att självutveckling även handlar om sociala relationer. I sitt konstnärskap väver de in erfarenheter från sina privata liv. När dessa blir till resurser att investera i karriären blir verksamheten en ”livspolitik” där gränsen mellan offentligt och privat suddas ut.
Marita Flisbäck är verksam som lärare och forskare vid sociologiska institutionen, Göteborgs universitet.
Avhandlingens titel: Att lära sig konstens regler. En sociologisk studie av osäkra framtidsinvesteringar
Fakultetsopponentens namn: Professor Mats Trondman, Malmö
Tid och plats för disputation: Fredagen den 22 september 2006, kl. 10.15, Hörsal Sappören,
Sprängkullsgatan 25, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Marita Flisbäck, tel. 0704-338 368(bost.), 031-773 4782(arb.)
e-post:.marita.flisback@sociology.gu.se
Det visar en stor svensk studie som kartlagt hur olika riskfaktorer påverkar både egenskaper hos själva tumören och sjukdomsprognos för patienter med bröstcancer. Resultaten presenteras i en kommande doktorsavhandling av läkaren Lena Rosenberg vid Karolinska Institutet.
Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige och övriga västvärlden. Bättre diagnostik, ändrade levnadsvanor och längre livslängd gör att fler kvinnor drabbas av bröstkancer idag än för 50 år sedan. Att kunna fastställa prognosen har avgörande betydelse vid läkarens val av behandling.
I studien från Karolinska Institutet har data samlats in från drygt 27 000 kvinnor, födda i Sverige 1932 eller senare, som fick bröstcancer 1958-1997. Förutom att tiden som förflutit mellan barnafödande och bröstcancerdiagnos har betydelse för prognosen, visar studien även att kvinnor som blivit mödrar i tonåren har sämre prognos.
Det är sedan tidigare känt att hormonbehandling i klimakteriet ökar risken för bröstcancer. Lena Rosenberg visar i sitt arbete att risken verkar öka framför allt när det gäller ”snällare” former av bröstcancer och som innebär att kvinnan har större chans att överleva.
I Sverige har Apotekets försäljning av preparat för hormonbehandling i klimakteriet minskat med mer än hälften sedan 1999. Anledningen är studier som visat att behandling innebär en ökad risk, inte bara för bröstcancer, utan även för att drabbas av hjärtkärlsjukdomar och demens.
– Hormonbehandling är inget att rekommendera utom vid svåra klimakteriebesvär. Även då bör man använda lägsta möjliga dos under så kort tid som möjligt, säger Lena Rosenberg.
Avhandling: Hormone-related factors and breast cancer – studies of risk and prognosis”
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Doktorand Lena U Rosenberg
Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik,
Tfn: 08-5248 6163 eller 073-646 12 10
E-post: Lena.U.Rosenberg@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tfn: 08-524 838 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
