Sedan början av 1990-talet har forskning och försöks-verksamhet inom ekologisk produktion fått öronmärkta medel av Formas/SJFR samt av Jordbruksverket. I januari 2006 påbörjades, på Formas initiativ, en internationell utvärdering av denna forskning för perioden 1997-2004. Det är den första internationella utvärderingen av forskning inom ekologisk produktion som utförts. En grupp framstående utländska forskare har utvärderat forskningens vetenskapliga kvalitet och en rådgivargrupp har utvärderat dess relevans och nytta.
Båda grupperna rekommenderar fortsatt öronmärkt finansiering, inte minst mot bakgrund av de höga ambitioner som den svenska regeringen har vad gäller ekologisk odling och djurhållning. Fortsatt forskning inom området kan sannolikt leda till ett mera hållbart nyttjande av mark och andra naturresurser, enligt grupperna.
Utvärderingen visar att den vetenskapliga kvaliteten varierade mycket. Hälften av projekten hade en vetenskaplig kvalitet av god internationell klass. Nästan en tredjedel bedömdes dock vara bristfälliga framförallt beroende på liten eller utebliven vetenskaplig publicering. Särskilt inom det socioekonomiska området fanns många svaga projekt.
Utvärderarna var imponerade av de goda möjligheter till forskning inom ekologisk produktion som finns i Sverige. Forskningens resultat behöver dock spridas utanför landet och forskarpanelen rekommenderar mer internationell vetenskaplig publicering och mer samarbete med utländska forskare. Dessutom framhävs särskilt behovet av fler goda projekt med inriktning på marknads- och socioekonomiska frågor och projekt som tar ett helhetsgrepp på produktion, ekonomi och miljö.
Rådgivargruppen konstaterade att relevansen generellt var bra i de utvärderade projekten, men att en relativt liten andel av projekten genererade nya resultat av stort praktiskt intresse. Forskarna ansågs överlag vara dåliga på att delge avnämarna sina resultat.
– Formas kommer att ta initiativ till ett uppföljande möte med finansiärer, forskningsutförare och näringen för att diskutera vilka åtgärder som är behövs med bakgrund mot utvärderingens slutsatser och rekommendationer, säger Hans-Örjan Nohrstedt, tf huvudsekreterare på Formas.
Utvärderingen har skett i samarbete med Stiftelsen Lantbruksforskning, SLF, Jordbruksverket, SJV, och SLUs program Ekoforsk som alla har finansierat forskning och försöksverksamhet inom området. Utvärderingen har avsett 104 projekt med en finansiering om totalt 241 miljoner kronor.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Emilie von Essen, 08-775 40 38, 0733 50 31 61, eve@formas.se
För att ställa rätt diagnos måste patienter ofta delas in i olika grupper. Förutom kön, ålder, och nationalitet kan patienterna till exempel behöva sorteras ut om de röker, om de är överviktiga, eller om de äter vissa mediciner.
– Idag används otillräckliga kriterier inom laboratoriemedicin för att avgöra om det är nödvändigt att dela in patientunderlaget i grupper. Man tar bara hänsyn till två kriterier i taget men ofta måste man räkna med många fler, säger Martin Gellerstedt som är verksam vid Högskolan Väst.
Det är inom framförallt laboratoriemedicin som personalen kan behöva mer avancerade metoder som kan utvärdera flera grupper av patienter samtidigt. Tillsammans med sin kollega Will Jobe har Martin Gellerstedt tagit fram ett nytt datorprogram som klarar detta, och som också kan skräddarsy tolkningar av laboratorieresultaten.
– De statistiska sambanden är komplicerade men med hjälp av det nya datorstödet kan forskarna skriva in data från olika patientgrupper. Programmet ger sedan en överblick över eventuella skillnader mellan grupperna och tänkbara konsekvenser för diagnostik, säger han.
Liknande datorprogram skulle också kunna användas i andra sammanhang där vårdpersonal måste ställa diagnoser och göra prioriteringar. I en av sina studier undersöker Martin Gellerstedt vad det hade kunnat betyda om personalen på SOS-alarm hade tillgång till ett bra datorstöd när de ska avgöra om de ska skicka en specialutrustad ambulans eller inte till den som ringer 112 med bröstsmärtor. Resultaten pekar på att betydligt fler patienter med hjärtinfarkt skulle kunna få rätt ambulans med hjälp av ett sådant datorprogram.
– Om operatören skriver in kompletterande information i datorprogrammet blir det lättare att avgöra vem som behöver hög prioritet. Min studie visade att de fall där personalen missbedömt en patient som visat sig ha hjärtinfarkt hade kunnat halveras med hjälp av rätt datorstöd, säger Martin Gellerstedt.
Laboratoriepersonal har ännu inte börjat använda programmet, men inom kort kommer det att finnas att ladda ner gratis på Internet.
– Det är viktigt att individuella egenskaper inte försvinner i den generella statistiken. Med hjälp av statistiska analyser kan både diagnosen och behandlingen bli mer individanpassad, säger Martin Gellerstedt.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för biomedicin.
Avhandlingens titel: Interpretation of diagnostic information given patient characteristics
Avhandlingen försvaras tisdagen den 19 september, klockan 09.00, hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Martin Gellerstedt, medicinsk statistiker, telefon: 070-605 88 20, e-post: martin.gellerstedt@hv.se
Handledare:
Docent Martin Rydmark, telefon: 031- 773 37 62, e-post: martin.rydmark@mednet.gu.se
Folsyra är en B-vitamin som finns i höga mängder i gröna grönsaker. Många tidigare studier har visat minskad risk för cancer hos personer som äter en folsyrerik kost, men i en av delstudierna i avhandlingen var både höga och låga nivåer av folsyra kopplade till minskad risk för tjocktarmscancer. Personer med nivåer ”mitt emellan” löpte alltså den högsta risken. I en annan delstudie sågs inget tydligt samband mellan folsyra och prostatacancer, men personer med höga nivåer av vitamin B12 – som hjälper folsyran att göra sitt jobb i kroppen – hade en betydligt högre risk att få prostatacancer.
Några stora internationella studier har inte kunnat visa att B-vitamintillskott skyddar mot hjärt-kärlsjukdom. Det har gjort att många forskare har ifrågasatt detta. Försöken pågick dock under relativt kort tid och baserades på personer som redan hade hjärt-kärlsjukdom. Därför är det fortfarande oklart om ett högt intag av folsyra under många år verkligen kan förebygga hjärt-kärlsjukdom. Resultaten i avhandlingen visade minskad risk för hjärnblödning och hjärtinfarkt hos personer med högre nivåer av folsyra, vilket stöder antagande om att det finns en skyddade effekt.
Blodprover och data i avhandlingen har samlats innan patienterna insjuknade, vilket gör resultaten mer tillförlitliga. Men eftersom det inte går att veta i förväg vilka som kommer att få en viss diagnos, är det viktigt i denna typ av studie att rekrytera så många deltagare som möjligt. I det avseendet är norra Sverige världsledande genom Medicinska biobanken. I Sverige, i synnerhet i Norrland, är folsyrenivåerna i allmänhet relativt låga. Även om vanorna håller på att ändras innehåller kosten fortfarande mycket kött och potatis men lite frukt och grönsaker. Det ger andra möjligheter att studera riskförhållanden vid lågt folatstatus än t.ex. i USA, där berikning av mjöl med folsyra lagstadgades i slutet av 1990-talet.
Bethany Van Guelpen är doktorand vid Inst. för medicinsk biovetenskap, enheten för patologi, tel. 090-785 44 81, epost: bethany.van.guelpen@medbio.umu.se
Porträttbild kan hämtas via
http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/
Avhandlingen läggs fram fredagen den 22 september vid Inst. för medicinsk biovetenskap och Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, och har titeln ”Folate in cancer and cardiovascular disease; prospective studies from the population-based Northern Sweden Health and Disease Study”.
Disputationen äger rum kl 13.00 i sal Betula, by. 6M, Norrlands universitetssjukhus.
Fakultetsopponent är prof. Åke Bruce, Livsmedelsverket, Uppsala.
Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige idag och antalet kvinnor som insjuknar varje år fortsätter att stiga. Exponering för könshormoner, både kroppsegna och sådana som tillförs vid hormonbehandling, ökar risken. Hur dessa hormoner påverkar kärltillväxt (angiogenes) i bröstet är ofullständigt känt. I bröstet samverkar olika vävnader – fett, körtel och bindväv – vilket gör det svårt att studera normal bröstvävnad i konstgjorda modellsystem.
Med hjälp av nyskapande metoder har doktoranden Stina Garvin och docent Charlotta Dabrosin vid Avdelningen för onkologi lyckats visa att östrogen ökar mängden av en tillväxtfaktor, VEGF, som i sin tur stimulerar blodkärlens tillväxt.
VEGF (vascular endothelial growth factor) är en av de viktigaste faktorerna bakom kärlnybildning, och höga tumörnivåer av VEGF är förknippade med sämre överlevnad hos bröstcancerpatienter. Syftet med Stina Garvins doktorsavhandling var att undersöka effekterna av könshormonerna östrogen och progesteron samt anti-östrogenet tamoxifen på VEGF och dess receptorer.
För att studera effekterna i normalt bröst har en ny metod för att odla bröstvävnad i laboratoriet utvecklats. Traditionell cellodling och en musmodell har använts för att undersöka effekterna av östrogen och tamoxifen på biologiskt tillgänglig VEGF i bröstcancer. För att jämföra nivåerna i normal bröstvävnad med tumörer på plats i kroppen hos bröstcancerpatienter har forskarna använt mikrodialys, en metod som liknar ett konstgjort blodkärl.
Resultaten tyder på att kärlnybildning stimuleras av östrogen men hämmas av tamoxifen. Östrogenbehandling ökade också mängden biologiskt tillgänglig VEGF i bröstcancerceller och i bröstcancertumörer hos möss. Tillskott av progesteron varken stimulerade eller motverkade östrogenets effekt på utsöndringen av VEGF i normal bröstvävnad.
Avhandlingen Effects of sex steroids and tamoxifen on VEGF in the breast läggs fram vid disputation 22 september kl 9.00 i Berzeliussalen, Campus US, Linköping. Opponent är professor Lars Holmgren, Karolinska institutet.
Kontaktinformation
Stina Garvin nås säkrast via e-post stiga@ibk.liu.se, alternativt på telefon 013-223817
– Lingonen tycks inte ha lidit av torkan i södra Sverige i samma utsträckning som blåbären, säger Ola Langvall, som ansvarar för bärobservationerna på SLU:s skogliga försöksparker.
Eftersom lingonen mognar senare än blåbären, kan de ha haft nytta av den senare tidens regn och därför kunnat utvecklas i stort sett normalt. Jämfört med de tre föregående åren verkar det finnas ungefär dubbelt så mycket lingon att plocka i södra Sverige, medan Svealand och Norrland får finna sig i skördar som är ungefär lika stora som de tre senaste åren.
– Tillgången på bär varierar dock stort mellan olika områden, varnar Göran Kempe, ansvarig för bearbetningen av den landsomfattande provyteinventeringen som ligger till grund för skattningen av bärtillgången och som görs av riksskogstaxeringen vid SLU.
Även om till exempel Svealand i stort har riklig tillgång, kan det lokalt vara stor brist på bär. Det bästa är att rådfråga någon med lokal kännedom, om man vill få kännedom om tillgången inom ens eget område.
Liten blåbärdsskörd
– Att lokala variationer har stor betydelse för bärtillgången på olika håll visade sig tydligt i blåbärstillgången i sommar, säger Ola Langvall. Vår prognos i början av juli visade ju på möjligheterna till en ovanligt riklig blåbärsskörd i hela landet, men på grund av den långvariga sommartorkan blev tillgången på bär mycket dålig, åtminstone i södra Sverige. Här försvann många blåbärskart innan de mognat till bär, samtidigt som de bär som mognade i många fall blev mycket små.
– I norra Sverige blev blåbärstillgången inte heller riktigt vad vi förväntade oss, men ett bottenår som i södra landsänden är det absolut inte fråga om, enligt Göran Kempe.
En uppskattning av storleken på bären visar att man kunde behöva plocka nästan 900 bär för att få ihop ett kilo blåbär i de torra delarna av Götaland, medan man i delar av Norrland med mer normala väderförhållanden bara behövde plocka ca 150 blåbär! Men den som letade upp mer fuktiga skogspartier kunde faktiskt hitta rikligt med normalstora bär även i södra Sverige. Totalt sett blev blåbärstillgången mycket dålig i Götaland, medan Svealand och Norrland i stort sett uppvisade något större tillgång på blåbär än under åren 2003-2005.
Mer information Göran Kempe, försöksledare vid institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik, enheten för skoglig statistikproduktion, SLU, tel 090-786 82 98. E-post: Goran.Kempe@resgeom.slu.se
Ola Langvall, försöksledare vid enheten för skoglig fältforskning, Asa skogliga försökspark och fältforskningsstation, SLU, tel 070-600 52 26. E-post: ola.langvall@esf.slu.se
Kartor med lingontillgången finns att hämta på länken: http://www2.slu.se/aktuellt/2006/pressbilder/Prognoslingon2006.jpg
Professor Harden belönas för sitt nyskapande sätt att påverka medicinsk undervisning. Hans idéer och forskningsresultat när det gäller examination, bedömning av medicinsk kompetens och utformning av undervisningen har fått genomslag i den medicinska utbildningen världen över.
– Det som är intressant med Ronald Hardens pedagogiska metoder är att han mycket effektivt kopplar samman teori och praktik. Det stämmer väl överens med det svenska sättet att se på pedagogik inom det medicinska området, där vi satsar mycket på verksamhetsförlagd utbildning, säger Vivi-Anne Sundqvist, dekan för utbildning vid Karolinska Institutet.
Professor Harden studerade medicin i Glasgow och var verksam som endokrinolog innan han började arbeta på heltid med utbildningsfrågor. För närvarande är han utbildningschef vid International Virtual Medical School (IVIMEDS) i Skottland. Han är också generalsekreterare för Association for Medical Education in Europe (AMEE).
Karolinska Institutets pris för forskning i medicinsk pedagogik delades ut första gången 2004. Priset har initierats och finansieras av Gunnar Höglund och Anna-Stina Malmborgs stiftelse.
– Förr eller senare blir vi alla patienter. Den medicinska utbildningen är grunden för kompetensen hos dem som då vårdar oss. Med det här priset vill vi uppmärksamma att den medicinska utbildningen är viktigare än många tror, och samtidigt uppmuntra och hedra forskare som bidrar till att kvaliteten förbättras, säger Gunnar Höglund, professor emeritus, Centrum för utbildning och lärande vid Karolinska Institutet.
Tillkännagivandet av årets pristagare skedde i samband med en konferens för AMEE i Genua i helgen. En öppen föreläsning med pristagaren kommer att hållas i anslutning till prisutdelningen i början av november.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Vivi-Anne Sundqvist, dekan för utbildning, tfn 08-524 860 78, e-post vivi-anne.sundqvist@ki.se
Kirsti Lonka, ordförande i priskommittén, tfn +358 50 5249147, e-post kirsti.lonka@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd, tfn 08-524 838 95 eller 070-224 38 95, e-post katarina.sternudd@ki.se
Ur innehållet:
Sveriges nya geografi
Statlig service på reträtt? En studie av statens geografi
Hur kan trenden brytas? Ett regionalt perspektiv på befolkningsutvecklingen till 2025
Nätverksstyrning – statens sätt att reformera kommunsverige
Rörlighetens omvandling. Svenska ungdomars resor och virtuella kommunikation
Ett kreativt samhälle
Recensioner, notiser
Du kan beställa ditt exemplar på www.framtidsstudier.se
_______________________________
Framtider ges ut av Institutet för Framtidsstudier och utkommer med fyra nummer per år.
I varje nummer kombineras specialteman med en bred bevakning av svenska och internationella framtidsfrågor.
Framtider utkommer med 4 nummer per år och kostar 100 kr att prenumerera på.
Framtider finns även som PDF-fil på hemsidan
www.framtidsstudier.se
Kontaktinformation
Institutet för Framtidsstudier
Tel: +46 8 402 12 00
Fax: +46 8 24 50 14
E-mail: info@framtidsstudier.se
Box 591, SE-101 31 Stockholm
Drottninggatan 33, 4 tr.
www.framtidsstudier.se
Organisationsnummer: 802013-3198
Med syftet att bidra till en fördjupad förståelse av förhållandet mellan policy och praktik i termer av lärande, presenterar Håkansson en analys av lärandeaspekterna i policydokumenten. Han lägger också vikt det lärande som kan knytas till personalens aktiviteter i anslutning till policys genomförande. De tre reformprocesserna har studerats utifrån breda och samhällsteoretiska perspektiv på utbildningspolitik och lärande, men också inspirerats av en kritisk aktionsforskningsansats. Jan Håkansson har på nära håll följt, medverkat och studerat reformerna genom möten, diskussioner och samtal med ett stort antal lärare och rektorer i såväl grundskola som gymnasieskola.
Resultaten visar på mångtydiga och motsägelsefulla relationer mellan policy, praktik och lärande. Det som i avhandlingen benämns skapande lärandeaspekter framträder i samtliga tre delstudier, men tydligast i den som handlar om lärares kompetensutveckling. De bevarande lärandeaspekterna som samspelar med en sluten eller oklar policy, framträder starkast kring införandet av kvalitetsredovisning inom skolan samt projektarbetet i gymnasieskolan. Samtidigt finns i det praktiska arbetet stora möjligheter att inrikta arbetet mot lärandeaspekter som förstärker fördjupad reflektion och lärande för personalen.
Avhandlingens resultat pekar vidare på att styrningen av skolan aldrig kan betraktas som linjär eller på förhand given. Det finns dock en potential för utvidgad delaktighet med hjälp av utvidgade kommunikationsmöjligheter, vilket är väsentligt att ta hänsyn till i framtida reformarbete.
Jan Håkansson har en yrkesbakgrund som lärare i grundskolan och som utbildare och rådgivare kring kvalitetsarbete i kommuner och skolor. Han arbetar sedan 1999 på deltid vid Institutionen för pedagogik vid Växjö universitet.
Avhandlingen ”Lärande mellan policy och praktik. Kontextuella villkor för skolans reformarbete” försvaras fredagen 22 september, 2006, kl. 10:15. Disputationen äger rum i sal Homeros, Växjö universitet. Opponent är professor Glenn Hultman, Linköpings universitet.
Kontaktinformation
Kontakta: Jan Håkansson, telefon: 0470-70 82 63, 0708-34 24 98 eller e-post jan.hakansson@vxu.se
Beställ boken från: Växjö University Press, telefon: 0470-70 82 67 eller e-post: vup@vxu.se
Avhandlingen belyser fyra strategiska aspekter på anskaffningsprocessen som köpsågverk till viss del använder idag, men behöver utveckla ytterligare: säkra råvaruförsörjningen genom att bygga relationer med leverantörer, inköp av bestånd med egenskaper som motsvarar kundernas behov, använda leveransformer som stödjer ledtider till kunder och stärker relationerna med leverantörerna, samt anpassa stockarna till kundkrav genom att prissätta och aptera på rätt sätt. Avhandlingen visar också att det finns stora möjligheter för köpsågverk att förbättra styrningen genom att utveckla informationsutbytet externt och internt. Dessutom diskuteras hur råvaruförsörjningsstrategin bör anpassas till kundernas krav på ledtider.
I avhandlingen presenteras en modell för köpsågverks råvaruförsörjning som tar sin utgångspunkt i identifikationen av kundernas behov till skillnad från tidigare modeller där produktionsprocessen tar sin början från inköp av timmer.
Studien baseras på fallstudier av sju köpsågverk, tre i södra Sverige, två i Danmark och två i Finland.
Klara Helstad är född och uppvuxen i Södertälje. Hon har varit verksam som doktorand vid Institutionen för teknik och design, Växjö universitet sedan 2000. Klara Helstad arbetar nu som projektledare för produktivitetsfrågor vid Södra Skogsägarna i Växjö.
Avhandlingen ”Managing timber procurement in Nordic purchasing sawmills” försvaras fredagen den 22 september kl 13.00 i sal M1083 (Södra-salen), Växjö universitet. Opponent är docent Lauri Sikanen, The Finnish Forest Research Institute.
Kontaktinformation
Kontakta: Klara Helstad, telefon (mobil): 0470-855 13 eller e-post Klara.Helstad@vxu.se.
Beställ boken från: Växjö University Press, 0470-70 82 67, eller e-post vup@vxu.se
Praktiska upplysningar: Karin Knobloch, 0470-70 89 39, eller e-post Karin.Knobloch@vxu.se
Det säger Helena Korp, som nyligen disputerade vid Lärarutbildningen vid Malmö högskola med avhandlingen ”Lika chanser på gymnasiet? En studie om betyg, nationella prov och social reproduktion.”
– De nationella proven har väldigt olika tyngd i betygsättningen. Vissa av lärarna i min studie tänjde också på de regler som finns kring nationella prov när de upplevde att provet mätte sådant som låg långt ifrån den egna undervisningen, eller när skolor med problem att nå godkänt ansåg det omöjligt att underkänna stora grupper elever.
Att eleverna saknade vissa kunskaper ansågs inte lika allvarligt som att eleverna blev underkända och därmed inte kunde få till exempel lärlingsplats.
Studien, som Helena Korp gjort på uppdrag av Skolverket, bygger på intervjuer med lärare, elever och rektorer på fyra olika skolor som skiljde sig åt utifrån skolstorlek, elevsammansättning, resultatnivå m.m. Helena Korp valde att titta på kärnämneskurserna Matematik A, Engelska A och Svenska B eftersom alla elever har nationella prov i dessa ämnen.
– Avhandlingen visar att det finns stora variationer i hur man förbereder, genomför och använder prov i betygssättning, säger Helena Korp.
Lärare och rektorer på högpresterande studieförberedande program var mest angelägna om att betygsättningen skulle bli likvärdig mellan lärare och program på den egna skolan. Det fanns en mer kluven inställning till detta bland lärare på skolor med lågpresterande yrkesförberedande program. Här tyckte skeptikerna att det var ok att vara generös i sin bedömning av betyg eftersom kärnämneskurserna ändå inte upplevdes ha lika stor relevans för studieinriktningen.
Eleverna i studien fick frågor om hur undervisningen gick till, vad man fokuserade på, hur de nationella proven såg ut i förhållande till andra prov, vilket stöd de kunde få under provet m.m.
– Provet i svenska visade stora skillnader mellan pojkar och flickor. Medan flickor både inom de teoretiska och yrkesförberedande programmen upplevde texterna som intressanta och engagerande upplevde pojkarna inom t.ex. byggprogrammet stora svårigheter, menar Helena Korp som menar att hennes avhandling bör kunna användas av lärare, politiker och lärarstudenter.
– Men jag vill också att man på policynivå förstår vilka mekanismer som gör att skolan fortfarande har samma sociala reproduktion som tidigare, avslutar Helena Korp.
Kontaktinformation
För mer information om avhandlingen, kontakta Helena Korp: 0520-223757
Eastern Cape Province in South Africa is often described as a problem area, with severe poverty and extensive environmental damage. This is an image that needs to be qualified, according to a new dissertation at Linköping University in Sweden.
During apartheid, Transkei, present-day Eastern Cape Province, was a so-called homeland in South Africa, a sort of reservation where portions of the black population were forced to move to. The image of the province is still predominantly that of a problem area, both environmentally and socially speaking. This was also the image that Flora Hajdu had with her when she started her field studies there. As a doctoral candidate at Theme Water, she planned to study the environmental problems created by the presumed overexploitation of the natural resources there.
For a period of three years, with the aid of local assistants, she performed several rounds of interviews with individuals from all households in two villages in the coastal region of Pondoland in the Eastern Cape. The picture she conveys is considerably brighter than our conventional image. The people make their living largely in local occupations, often in the informal sector, and she has not been able to confirm any general environmental damage.
The conventional picture says that people here most often find their livelihood from small farms, animal husbandry, or fishing. In fact, these sectors contribute only a tiny percentage of household income. Instead, people work on tea plantations, in nature preserves, as teachers, or with tourism, commerce, handicrafts, or transport. The informal sector is also severely underestimated as a source of income, according to Flora Hajdu.
There is a great gap between the national and local levels, she points out. A series of concrete examples show how lack of knowledge about local conditions is leading to an ineffective policy. While programs for combating poverty often involve the creation of temporary work, the people themselves identify entirely different needs, such as the fact that good roads would dramatically increase their capacity to create their own jobs.
Flora Hajdu also highlights an idea that is being discussed more and more: simply giving poor people money that they can use as they see fit, rather than investing in expensive and perhaps ineffective programs. This is also a hot topic in South Africa: How can the country afford to provide all its citizens with a sum corresponding to USD 20 per month, without requiring something in return?
Flora Hajdu is cautious about overgeneralizing and is reluctant to do so from her own findings.
The general conclusion is that those in power must learn about the concrete conditions at the local level before they decide what should be done,” she says.
Kontaktinformation
Flora Hajdu will defend her thesis on September 22. The dissertation is titled Local Worlds: Rural Livelihood Strategies in Eastern Cape, South Africa. Flora Hajdu can be reached at phone: +46 18-471 7387; cell phone: +46 736-735576; or e-mail: floha@tema.liu.se.
Enligt studien har ungefär 30 av 1 000 svenska tolvåringar glutenintolerans, dvs. 3 % av de testade. Det är långt fler än vad som tidigare varit känt.
– Länge betraktades glutenintolerans som en ovanlig barnsjukdom, säger barnläkaren och universitetslektorn Anneli Ivarsson vid Umeå universitet som leder studien. På 1970-talet rapporterades 1 på 1000 ha glutenintolerans, vilket då ansågs vara en oväntat hög siffra.
Senare har sjukdomen allt mer uppmärksammats som ett folkhälsoproblem både i Sverige och internationellt. På senare år har man uppskattat att sjukdomen drabbar ungefär 10 av 1 000, men nu visar vi att också det är en underskattning.
Studien kallas ETICS (Exploring the Iceberg of Celiacs in Sweden, dvs. ”Att utforska isberget av celiaki i Sverige”) därför att isberget ofta används som modell för att beskriva förekomsten av denna sjukdom: Man har hittills bara sett det som ligger ovan vattenytan, dvs. endast en del av fallen.
Inom studien erbjöds 10 000 skolbarn i årskurs 6 att lämna ett blodprov för testning av glutenintolerans och 7 400 valde att delta. Studien genomfördes läsåret 2005/2006 i Umeå, Norrtälje, Norrköping, Växjö, Malmö och Lund. Resultaten visar att ungefär tre av 100 undersökta barn har glutenintolerans, vilket är långt fler än förväntat.
– De flesta drabbade har hittills inte fått korrekt diagnos och behandling, säger Anneli Ivarsson. Det beror på att symtomen varierar och lätt misstolkas. Det handlar ofta om magont, trötthet och nedstämdhet. Om ett barn levt med sådana problem en längre tid är det inte lätt att veta vad som är ”normalt” välmående.
Celiaki behandlas effektivt genom att man helt undviker all mat som innehåller vete, råg eller korn för resten av livet. Anneli Ivarsson understryker att man aldrig på egen hand ska börja med glutenfri mat. Det är viktigt att först träffa en läkare och få sjukdomen konstaterad på ett korrekt sätt.
Mer information finns på studiens hemsida http://www.umu.se/phmed/epidemi/celiaki/etics
Porträttbild på Anneli Ivarsson kan hämtas via
http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/
Kontaktinformation
Kontaktpersoner:
ETICS-kansli i Umeå
Barnläkare, universitetslektor Anneli Ivarsson
tel 090 – 785 33 44 (785 12 10, sekr), 090 – 12 74 48
mobil 070 – 355 77 46, fax 090 – 13 89 77
e-post anneli.ivarsson@epiph.umu.se
Lund och Malmö
Barnläkare Annelie Carlsson
tel 046 – 17 82 28, mobil 0731 – 40 79 70
e-post annelie.carlsson@skane.se
Norrköping
Barnläkare, docent Lars Stenhammar
tel 011 – 22 20 00, mobil 070 – 713 37 90
e-post lars.stenhammar@lio.se
Växjö
Barnläkare Eva Karlsson
tel 0470 – 58 84 14, 0470 – 29 435
e-post eva.karlsson@ltkronoberg.se
Norrtälje
Barnläkare Lars Danielsson
tel 08-755 17 73, mobil 070 – 455 61 20
e-post danielsson.lars@telia.com
Vad är bevisets roll i matematiken och i matematikundervisningen? Hur möter studenter bevis i den matematiska praktiken på en matematisk institution och hur påverkas de av den syn och de kunskaper som matematiker har om bevis? Dessa är några av de frågor som Kirsti Hemmi undersöker i sin avhandling, frågor som är aktuella nu när bevis verkar vara på väg tillbaka i skolans läroplan.
Studien visar att studenterna hade ett positivt förhållningssätt till bevis och de ville lära sig mer. De var också medvetna om bevisets centrala roll i matematiken men de hade mycket varierande förkunskaper och erfarenheter om bevis när de började sina studier.
– Ett intressant resultat är att trots att matematikerna inte ansåg att de undervisade nybörjarna i bevis, upplevde många studenter att de redan från första början mötte mycket av det. Bevis fanns där som en mystisk ”artefakt” och många av dess aspekter förblev osynliga för studenter när de kämpade med att ta reda på vad bevis är och förstå dess roll och mening i praktiken, säger Kirsti Hemmi.
En teoretisk modell med tre olika undervisningsstilar om bevis kunde konstrueras av data från intervjuer med matematiker och från klassrumsobservationer. Kirsti Hemmi kallar stilarna för den progressiva, deduktiva samt klassiska stilen, men hävdar att stilarna är teoretiska idealtyper och att inga individer kunde placeras in perfekt i en av dem.
Studien är av intresse för matematiker, gymnasielärare, lärarutbildare, läroplansförfattare och för de som vill få djupare insikter om bevisets roll i matematiken och i matematikundervisningen.
– Jag bygger mitt teoretiska ramverk på en omfattande forskning i olika länder om bevis i matematikundervisning. Min avhandling gör också denna forskning synlig i Sverige. Bevis är centralt i matematiken och genomsyrar ämnet och är värt att lyfta fram i didaktiska diskussioner, säger Kirsti Hemmi.
Avhandlingens titel: Approaching Proof in a Community of Mathematical Practice.
Mer information:
Kirsti Hemmi nås på tfn 070-3808700, 08-6415758, e-post kirsti@math.su.se
För bild, kontakta Maria Sandqvist, tfn 08-16 13 77, e-post maria.sandqvist@eks.su.se.
Högt blodtryck kallas också hypertoni och är ett mycket vanligt tillstånd. Av alla vuxna i Sverige har nästan var fjärde högre blodtryck än normalt. I allvarliga fall kan högt blodtryck leda till stroke och hjärtinfarkt. Tillståndet orsakas av bland annat stress, övervikt och hög alkoholkonsumtion.
– Ofta kan man själv påverka sitt blodtryck genom att ändra sina vanor, säger Eva Drevenhorn.
Mellan sina läkarbesök går många patienter till sin vårdcentral för att mäta sitt blodtryck. I studien kunde Eva Drevenhorn se att många distriktssköterskor då glömmer att informera patienterna om vilka livsstilsförändringar som skulle kunna sänka deras blodtryck.
– Om man ska ge bra omvårdnad räcker det inte att bara mäta trycket och skriva ner siffrorna i patientens blodtryckskort. Om distriktssköterskan ger rätt information på rätt sätt kan patienten kanske minska sin medicinering.
Avhandlingen visar att en kort utbildning i samtalsmetodik ger gott resultat. 19 slumpvis utvalda distriktssköterskor och sjuksköterskor från olika hypertonimottagningar i södra Sverige fick gå en två dagar lång kurs. Före utbildningen fick sjuksköterskorna spela in sina möten med blodtryckspatienter och dessa samtal jämfördes sedan med hur de talade med patienterna efter intensivutbildningen.
– Efter kursen blev sjuksköterskorna bättre på att anpassa sin information efter vad patienten redan kände till. Samtalen fick också en bättre struktur och vårdpersonalen glömde inte att ge viss information, säger Eva Drevenhorn.
Vid en vårdcentral i Skåne har Eva Drevenhorn också på försök infört ett särskilt vårdprogram just för patienter med högt blodtryck. Vårdprogrammet är ett kortfattat dokument som sammanfattar vilka rutiner som gäller för omhändertagandet av patienter med högt blodtryck.
– Hittills har vårdprogrammet fungerat mycket bra. Efter det att rutinerna blev tydligare sjönk blodtrycket överlag bland patienterna och blodfetterna blev bättre, säger Eva Drevenhorn.
Avhandling för filosofie doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för vårdvetenskap och hälsa.
Avhandlingens titel: Counselling patients with hypertension at health centers – a nursing perspective
Avhandlingen försvaras onsdagen den 27 september, klockan 13.00, sal 2119, hus 2, Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Arvid Wallgrens backe, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Eva Drevenhorn, distriktssköterska, telefon: 046-32 30 31, 040-623 96 78, 073-801 08 79, e-post: eva.drevenhorn@skane.se
Handledare:
Docent Karin Kjellgren, telefon: 031- 773 60 48, e-post: karin.kjellgren@sahlgrenska.gu.se
Universitetslektor Ann Bengtsson, telefon: 031-773 60 58, e-post: ann.bengtson@fhs.gu.se
Karolinska Institutet delar nu ut de första forskningsanslagen för forskning inom Osher centrum för integrativ medicin. Av 33 ansökningar har följande nio projekt tilldelats mellan 180 000 och 275 000 kronor:
Upplevelse av hälsa och sjukdom efter immunaktivering: relation till hjärnaktivitet och cytokinnivåer i cirkulation och centrala nervsystemet.
Projektledare: John Axelsson
En randomiserad kontrollerad studie av effekter av mindfullnessmeditation och stresshantering på livskvalitet, ångest och stress hos cancerpatienter.
Projektledare: Richard Bränström
Effekt av akupressur på förlossningssmärta – en randomiserad kontrollerad studie.
Projektledare: Anna Hjelmstedt
Placebomanipulation av nedstigande smärtmekanismer.
Projektledare: Martin Ingvar
Samspelet mellan biologiska och psykologiska faktorer vid allergisk astma – betydelsen av neurotrofiner.
Projektledare: Caroline Olgart Höglund
Psykosocial intervention vid kranskärlssjukdom. Sociala, psykologiska och biologiska mekanismer.
Projektledare: Kristina Orth-Gomér
Undersökning av doftämnens effekt på human epilepsi.
Projektledare: Ivanka Savic-Berglund
Inverkan av naturliga antioxidanter på endoteldysfunktion hos patienter med kronisk njursvikt.
Projektledare: Peter Stenvinkel
Effekter av anti-diabetiska växtmediciner på faktorer som reglerar glukosmetabolismen.
Projektledare: Claes-Göran Östensson
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Föreståndare Mats Lekander
Tfn: 08-524 824 45 eller 070-3893341
E-post: mats.lekander@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tfn: 08-524 838 05 eller 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Människans hela uppsättning av gener kartlades 2001, och man uppskattar att vi har 22 000-23 000 gener, som var och en är en ritning för ett – ibland flera – protein. Nu har äntligen samtliga gener i ett träd, en poppel, kartlagts. Det är resultatet av ett mångårigt samarbete mellan framför allt amerikanska, svenska och kanadensiska forskare. Detta är den tredje växten, efter Arabidopsis (backtrav) och ris, som kartlagts på detta vis.
Det visade sig att trädet innehöll fler gener än vad man väntat sig, cirka 45 000. Det betyder dock inte att ett träd är dubbelt så komplicerat i genetiskt avseende som en människa. Huvudanledningen till att genantalet är så stort är att cirka 80 procent av poppelns gener förekommer i två nästan likadana varianter.
Innan släktet Populus (popplar och aspar) skiljde sig från släktet Salix (vide, sälg och pil) skedde en kromosomfördubbling (polyploidisering) som dubblerade alla gener, och av någon anledning har de flesta av dessa blivit kvar. Ingen av de organismer som förut kartlagts har lika många dubbla genkopior.
Det träd som studerats är en klon ”Nisqually-1” av arten Populus trichocarpa, som på svenska kallas jättepoppel. Andra popplar och aspar har dock nästan identiska gener; generna i vår svenska asp, Populus tremula, är till ungefär 98 procent identiska med dem i jättepoppeln.
Växtforskare över hela världen kommer nu att kunna studera träd mycket mer effektivt, eftersom man har en katalog över alla gener och därför mycket lättare kan lista ut vilken gen som ligger bakom vilka funktioner. Dessutom kan man nu mycket effektivare förstå vad som skiljer ett träd från en ört, men också vad som skiljer olika trädindivider av samma art från varandra. Trots att två aspar kan te sig mycket lika är de genetiskt mycket mer olika än vad vi människor är.
– Två aspars DNA skiljer sig ungefär med 1 procent, det vill säga lika mycket som en människa skiljer sig från en chimpans. Två människor, även om de kommer från olika kontinenter, skiljer sig inte ens en tiondel så mycket, förklarar professor Stefan Jansson, Umeå Plant Science Centre.
Kunskapen kommer bland annat svensk skogsindustri till godo. Forskningen på asp och poppel ger insikter om exempelvis om träds tillväxt, blomning, vedbildning och förmåga att utstå tuffa klimatförhållanden – något som sedan kan appliceras på tall och gran. I förlängningen kommer därför svensk skogsindustri att kunna se fram emot skogsråvara med högre kvalitet och därmed ett högre värde. Ska vi ställa om till förnyelsebar energiproduktion är skogsråvaran en viktig komponent, och de nya forskningsrönen har stor betydelse för den framtida forskningen inom detta område. Svenska forskare kan fortsätta att ligga i den absoluta frontlinjen; kontakten mellan grundforskning, som detta representerar, och tillämpad forskning inom skogsområdet bibehålls och utvecklas.
Vid Umeå Plant Science Centre och andra forskningscentra i världen pågår arbetet med att kartlägga genuppsättningen även hos tall och gran, de två trädslag som spelar störst roll för svensk skogsnäring. Professor Rishi Bhalerao, en av de SLU-forskare vid Umeå Plant Science Centre som medverkat i projektet att kartlägga poppelns genom, tror att man inom kanske fem eller tio år kommer att ha kartlagt också dessa träd. Deras genom verkar vara mer komplicerat till sin uppbyggnad än poppel, och genkopior finns i mycket stort antal. Att en poppelvariants trädgenom nu finns beskrivet underlättar och kan påskynda kartläggningen av även dessa trädarter. Modellväxten Arabidopsis, backtrav, är ett oumbärligt hjälpmedel i detta arbete, eftersom de flesta gener hos poppeln har motsvarigheter hos Arabidopsis.
De svenska forskarna har framför allt koncentrerat sig på de delar av genomet som kodar för proteiner. Den svenska delen av projektet har genomförts med hjälp av stöd från främst Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Stiftelsen för strategisk forskning samt Kempestiftelserna. Dessa stiftelsers stöd till genomikforskning, infrastruktur och excellenta forskarmiljöer har varit en nödvändighet för att svenska forskare på ett så aktivt sätt skulle kunna medverka i och leda utvecklingen på detta område.
Uppsatsen som beskiver resultatet av det mångåriga arbetet heter ”The genome of black cottonwood, Populus trichocarpa” och publiceras i dagens nummer av tidskriften Science. Totalt 111 forskare från 34 olika laboratorier har deltagit. Projektet har koordinerats av amerikanska, kanadensiska och svenska forskare. Från Umeå Plant Science Centre har, vid sidan av Stefan Jansson och Rishi Bhalerao också Ove Nilsson, Björn Sundberg, Jan Karlsson och Göran Sandberg medverkat.
Kontaktinformation
Professor Stefan Jansson, Umeå Plant Science Centre. Tel: 070-677 23 31 eller 090-786 53 54
E-post:: stefan.jansson@plantphys.umu.se
Professor Rishi Bhalerao, Umeå Plant Science Centre. Tel: 090-786 84 88
E-post: rishi.bhalerao@genfys.slu.se
Dr Fredrik Sterky, KTH
Tel 08-55378298 eller 070-3262911
E-post: fredrik.sterky@biotech.kth.se
