Ulrika Karlsson har doktorerat i kemi vid Örebro universitet där hon studerade tungmetallen talliums beteende i vattenmiljöer. Hon har kommit fram till att nivån av tallium i rena miljöer är låg men beror på geologin, främst berggrunden, i området. Där gruvbrytning i svavelrik berggrund förekommit är halten tallium betydligt högre jämfört med områden utan gruvbrytning.
Ulrika Karlsson har tillsammans med kollegan Evastina Grahn fastställt att förekomsten av tallium ökat kraftigt efter andra världskriget.
– Det beror sannolikt på ökad förbränning av fossila bränslen och en ökande produktion och användning av elektronik, säger Ulrika Karlsson.
Tallium förekommer i två olika former och man är inte överens inom forskarsamhället vilken form som är den giftigaste och var den förekommer. Ulrika Karlsson har dock utvecklat en metod för att snabbt och enkelt kunna bestämma båda formernas koncentrationer i vatten samt påvisat att båda formerna kan existera i ytvatten.
– Den naturliga bakgrundshalten i Sverige varierar lokalt beroende på geologiska förhållanden, säger Ulrika Karlsson. Det är därför mycket viktigt att kunna avgöra vad som är naturlig respektive onaturlig halt. Min forskning kan användas för att tidigt kunna upptäcka och förhindra potentiella miljöproblem som kan orsakas av att tallium läcker ut från gruvavfall till yt- och grundvatten.
Fakta om tallium
Tallium är en tungmetall som är mycket giftig, vissa talliumsalter har uppskattats vara 30000-50000 gånger giftigare än kvicksilver. Den starka giftigheten begränsar de praktiska användningsområdena men den används bland annat i vissa blylegeringar, i lågtemperaturtermometrar och som kontrastmedel inom sjukvården.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Ulrika Karlsson, telefon 019-30 38 02, e-post ulrika.karlsson@nat.oru.se.
Turism är den främsta inkomstkällan för många små ö- nationer. Detta är också orsaken till att många regeringar har uppmuntrat utvecklingen av turismen så till den grad att en rad negativa konsekvenser uppstått i form av föroreningar, förstörda ekosystem och sociala problem. Försök att komma tillrätta med dessa problem enbart med utgångspunkt från turismsektorn har inte varit framgångsrikt. Det har också visat sig svårt att utveckla en mera bärkraftig ekoturism på många platser. Av dessa skäl är det nödvändigt att utveckla helt nya sätta att driva och utveckla kustrelaterad turism i små ö-nationer.
Effekter på miljön och den sociala situationen av utbyggnaden av turismen på Seychellerna visar på en rad skador och en generellt sett negativ utveckling. Denna trend utgör ett hot mot ekosystemet på lång sikt och hotar därmed den ekonomiska utvecklingen i stort. Analyser av turismutvecklingen i Seychellerna har visat att beroende av hur turismen leds och styrs i landet kan den ekologiska bärkraften uppnås i varierande grad.
Rolph Payet har kommit fram till att en ur miljösynpunkt bättre fungerande kustrelaterad turism kan uppnås när naturresurserna skyddas maximalt och de olika intressenterna får ett stort inflytande i beslutsprocesserna. Regler och lagar för god kustmiljöförvaltning måste därför utformas så att de olika intressenterna kan få möjlighet att ge sina synpunkter under processens gång. Men det är viktigt att inte enbart koncentrera sig på miljöskydd utan att mera systematiskt överföra intäkter från turismen till att finansiera insatser för att skydda ekosystemet och därmed bygga en starkare motståndskraft. Maximalt bärkraftig utveckling inte är ett mål i sig utan en process som involverar flera olika aktörer, också kommande generationer.
Avhandlingen heter ”Sustainability in the context of coastal and marine tourism in Seychelles”. Disputationen äger rum onsdagen den 10 maj kl 13.00 i Sal A137, Kocken, Landgången 4, Kalmar. Opponent är Professor Antonio Hougane, Head of School of Marine and Costal Sciences, Eduardo Mondlane University, Maputo, Mozambique.
Kontaktinformation
Rolph Payet via Olof Lindén
mobil: 070-6465323
e-post: ol@vmu.se
Medier används i vissa fall för att underhålla ett världsmedborgarskap, men de används också för att skapa vardagliga ritualer som bekräftar hemmet och dess trygghet, till exempel genom den påslagna radion vid frukostbordet, televisionens fredagsunder-hållning för hela familjen eller boken som läses i favoritfåtöljen. Något paradoxalt byggs med andra ord hemmets trygghet upp med saker (medier) som avser att återge andra platser.
En konsekvens av detta är att ökad internationalisering av medieutbudet inte per automatik leder till världsmedvetna människor. Att skaffa sig medvetenhet om världen via medier, att använda medier som vägar, kräver många gånger att man har matchande erfarenhet av fysisk rörlighet, exempelvis genom arbete, resande och/eller migration. Det är då som mediernas värld av fakta och fiktion blir en vardagsintegrerad resurs där till exempel: en internationell affärsman tar del av internationella affärsnyheter; en ungdomsperiod i utlandet återupplevs med hjälp av en brittisk långfilm; internet återknyter kontakter med förlorade vänner och där forna hemländers offentlighet kan upplevas på nytt.
I vår komplexa mediekultur gör medier vardagen både större och mindre, både gränslös och hanterbar.
Avhandlingens titel: Hemmet och världen. Rumsliga perspektiv på medieanvändning
Fakultetsopponentens namn: Professor Thomas Tufte, Roskilde
Tid och plats för disputation: Fredagen den 2 juni 2006, kl. 13.15, Hörsal Sappören,
Sprängkullsgatan 25, Göteborg
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405
Debatten är en gemensam aktion från tiotalet lärosäten, organisationer och företag. Den är uppföljningen på en hearing om forskningspolitiken som anordnades på Karolinska Institutet den 16 mars i år, där forskningens villkor och framtida behov belystes av ur olika perspektiv. De slutsatser som drogs vid hearingen i mars ligger delvis till grund för dialogen med politikerna denna gång.
– Ett litet land som Sverige kan inte luta sig tillbaka och nöja sig med gamla framgångar när det gäller forskning och innovation. Vi måste satsa ordentligt nu för att säkra vår välfärd och konkurrenskraft om fem, tio år, säger Harriet Wallberg-Henriksson, rektor för Karolinska Institutet och initiativtagare.
De riksdagspolitiker som valts ut av sina respektive partier att delta i debatten är:
Sören Wibe (s)
Chatrine Pålsson (kd)
Peter Danielsson (m)
Ulf Nilsson (fp)
Håkan Larsson (c)
Britt-Marie Danestig (v)
Auditoriet kommer att bestå av särskilt inbjudna personer med stort intresse för och inflytande över hur forskningsfrågorna hanteras i vårt land – och som kan fungera som talespersoner för sina verksamhetsområden. Moderator är den mycket rutinerade debattledaren och samhällsjournalisten Ulf Wickbom.
Tid: onsdag 10 maj, klockan 13.00-14-30.
Plats: Karolinska Institutet, sal Rockefeller, Nobels väg 11, Solna.
Anmälan för journalister: katarina.sternudd@ki.se
Kraftsamling om forskningens framtid arrangeras av: Karolinska Institutet, KTH, Handelshögskolan, Vinnova, Apotekarsociteten, SwedenBio, Invest in Sweden Agency, Läkemedelsindustriföreningen, Kungliga Vetenskapsakademien, Karolinska Universitetssjukhuset, Sällskapet Riksdagsledamöter och Forskare, Vetenskap & Allmänhet, Naturvetareförbundet, Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, SACO och TCO.
Kontaktinformation
För ytterligare frågor, kontakta:
Professor Maria Anvret, chef för Strategy and Development Office, Karolinska Institutet, tfn 08-524 863 23, e-post maria.anvret@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd, tfn 08-524 838 95, 070-224 83 95,
e-post katarina.sternudd@ki.se
En kvarstående förlamning av handen är ett vanligt problem efter insjuknande i stroke. CI-terapi (Constraint Induced Movement Therapy) är en intensiv träningsmetod som verkar kunna förbättra arm-/handfunktionen. Metoden innebär att patienten förhindras att använda den opåverkade handen i olika aktiviteter (genom att bära en vante under 90 % av sin vakna tid) och samtidigt tränar den försvagade handen sex timmar per dag i två veckor under ledning av en behandlare. CI-terapi är emellertid resurskrävande och metoden behöver förenklas.
Avhandling visar att också CI-terapi i grupp förbättrade arm-/handfunktionen hos strokepatienter i det kroniska skedet. Förlängd användning av vante i hemmet medförde dock inte någon ytterligare förbättring. Tidigt efter insjuknandet i stroke förbättrade forcerad träning (3 tim/dag i två veckor samt vante på normal hand 90% av vaken tid) också arm-/handfunktionen, men inte mer än traditionell handträning.
Effekten av olika handträningsövningar har systematiskt studerats på den icke-dominanta handen hos friska. Shaping-övningar (med ökande svårighetsgrad med återkoppling från behandlaren) förbättrade fingerfärdigheten i den tränade handen medan aktivitetsbaserad handträning (duka, rita, torka) inte hade samma effekt. Magnetisk hjärnstimulering visade samtidigt en förflyttning framåt av den tränade muskelns område i hjärnbarken till områden som antas planera rörelser. Förskjutning snarare än utvidgning av området tycks vara en viktig faktor i hjärnbarkens plasticitet.
Christina Brogårdh är doktorand vid enheten för rehabiliteringmedicin, tel. 090-785 69 97, e-post: christina.brogardh@rehabmed.umu.se
Avhandlingen läggs fram fredagen den 12 maj vid Inst. för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet, och har titeln Constraint Induced Movement Therapy – influence of restraint and type of training on performance and on brain plasticity.
Disputationen äger rum kl 13.00 i hörsal B, 9 tr, Tandläkarhögskolan, Umeå.
Fakultetsopponent: Docent Michael Nilsson, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet.
I samband med Logistik- och transportmässan anordnar Logistik och Transport Stiftelsen LTS och Chalmers en pressträff om intressanta framtidsperspektiv för forskning inom logistik och transport.
Logistik är ett hett område både internationellt och i Göteborgsregionen, där till exempel hamnen står inför en omfattande utbyggnad. Under senare år har också en allt starkare kunskapskompetens inom logistik och transport byggts upp i Göteborg. Nu satsar företagen en ny omgång pengar i forskning på Chalmers och Handelshögskolan.
Företagen bakom Logistik och Transport Stiftelsen LTS går in med 10 miljoner fram till 2010, varav Volvo Logistics står för fem miljoner. Schenker satsar ytterligare fem miljoner.
Men vilka behov har företagen? Vad kan högskolorna bidra med? Hur kan de två mötas?
– Vi ser det som oerhört viktigt att nya rön om system och teknik verkligen används i företagen. Därför är det fruktbart med sådana här överenskommelser. Det blir till exempel allt mer intressant att på allvar använda IT på ett smart sätt, säger Bernt Wennerberg, vd för Logistik- och transportstiftelsen.
Att ökade miljökrav kommer att ställa företagen och samhället inför nya utmaningar är ett faktum idag. Lösningen är inte enbart ny dyrbar teknik.
– Tekniska lösningar är bra, men de kommer inte att räcka. Logistiken måste in i godstransporten. Jämfört med kostnaden för ny teknik är det ett förhållandevis billigt sätt för att exempelvis få ned utsläppen. Där intar IT och kommunikation en central roll, säger Magnus Blinge, forskare i miljölogistik på Chalmers.
Välkommen till en presentation av framtida utmaningar och ett möte med företrädare för högskolor och företag samt forskare. Möjlighet finns även att ställa enskilda frågor.
Medverkande:
Bernt Wennerberg, vd Logistik och Transport Stiftelsen LTS samt ansvarig för logistikfrågor på Business Region Göteborg
Jan-Eric Sundgren, rektor Chalmers tekniska högskola
Arne Jensen, professor, Handelshögskolan, Göteborgs universitet
Mats Boll, Corporate Outlook Manager, Volvo Logistics
Mats Nordin, vice vd, chef för Marketing & Processes, Schenker
Mats Johansson, professor i logistik, Chalmers
Kenth Lumsden, professor i integrerade transportsystem, Chalmers
Patrik Jonsson, docent, Chalmers
Magnus Blinge, tekn dr, Chalmers
Tid: 8.30-9.30
Plats: Utställarseminariet, plan 2, F-hallen, Svenska Mässan, Göteborg
Ackreditering till mässan behövs. Gör det via länken nedan>>
http://www.swefair.se/global/masswebbar/press/acreditation.asp?projectid=06002&lang=SE
Presservice Svenska Mässan:
Presskontakt Annika Orgert,
tel 708 80 06, växel 031-708 80 00
annika.orgert@swefair.se
Kontaktinformation
Mer information:
Sofie Hebrand, Chalmers informationsavdelning
Tel 031-772 84 64, 0736-79 35 90
sofie.hebrand@chalmers.se
Att nyttja den mångkulturella styrkan i Europa kommer att bidra till att innovationspotential och kreativitet frigörs i konkurrenssyfte. Collaborative Working Environments, CWE, handlar om smarta arbetssätt och IT-lösningar som underlättar utvecklingsarbete i globala samarbetsprojekt, liksom om hur mänskliga resurser och kreativitet bäst kan tas tillvara. Ett konkret exempel på CWE är när bilföretagen som testar sina fordon eller komponenter i Norrbotten och Västerbotten har on-linekontakt med utvecklingsavdelningarna hemma i Tyskland, och kan lösa tekniska problem omedelbart.
Samarbetet med EU-kommissionen är unikt och syftet med konferensen är framför allt att sammanföra nyckelaktörer från industri och akademi för att diskutera forskningsfronten och industrins framtida behov gällande CWE. Perspektivet är att industriella behov ska utgöra basen för ansökningsomgångar inom EU:s kommande forskningsprogram. Konferensen är ett led i Luleå tekniska universitets mål att etablera sig som den världsledande kontaktpunkten inom CWE-området.
Luleå tekniska universitet leder också två projekt – BrainBridges och CoreLabs – inom EU:s nuvarande forskningsprogram för att koordinera insatser inom CWE-området. Dessutom deltar forskare från LTU i ett av EU:s största forskningsprojekt, VIVACE, där syftet är att öka europeiskt flygindustris konkurrenskraft genom nya, effektiva arbetssätt.
Nästa konferens hålls den 14-15 juni 2007 i Luleå.
På länken www.cwe-europe.org finns mer information.
Upplysningar: Professor Lennart Karlsson, tel. 070-590 32 42, lennart.karlsson@ltu.se eller Mats Falck, tel. 070-214 40 40, mats.falck@northsweden.org eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 070-679 16 22, eller lena.edenbrink@ltu.se
– Andra världskrigets erfarenheter av kvinnor i manlig industri, både i Sverige och internationellt, visade i viss mån att det gick att förändra arbetsdelningen mellan könen, säger Nina Almgren som i dagarna lägger fram sin doktorsavhandling i historia. Framstående yrkeskvinnor och feminister som Alva Myrdal, Karin Kock och Kerstin Hesselgren agerade för att den framtida svenska arbetsmarknadspolitiken, åtminstone till en del, skulle vila på de nya erfarenheter som vanns under krigsåren.
Nina Almgren studerar i sin avhandling hur dessa kända kvinnor, med en bas i kvinnorörelsen och en annan i staten, försökte ta tillfället i akt att flytta fram kvinnors position på arbetsmarknaden. De arbetade för att avskaffa löneskillnaderna mellan kvinnor och män och förändra de könsbundna utbildnings- och yrkesvalen. Men trots den stora arbetskraftsbristen under efterkrigstiden levde tongivande politiker och ekonomer kvar i gamla tankebanor. Att kvinnoorganisationerna inte fick igenom sina krav på en långsiktig planering för att tillvarata kvinnornas arbetskraft, var en tydlig markering från statens sida.
Beredskapstiden var en omvälvande tid för hela landet. Männen kallades in och samtidigt ledde upprustningen till ett stort behov av arbetskraft. Kvinnor blev efterfrågade på arbetsmarknaden och fick större möjligheter att komma in på mansdominerade områden. De som planerade inför efterkrigstiden föreställde sig att de kvinnor som ersatt inkallade män skulle omplaceras eller omskolas till traditionellt kvinnliga arbeten när det blev fred, t ex i husligt arbete, på hotell, restauranger och kaféer, i affärer och inom sjukvård. Men högkonjunkturen gjorde att efterfrågan på kvinnornas arbetskraft fortsatte också efter kriget. Tvärtemot vad efterkrigsplanerarna hade förutspått rådde arbetskraftsbrist.
Den period Nina Almgren studerar i sin avhandling, andra världskriget och tiden kort därefter, präglas av en debatt mellan tjänstemän, experter, politiker och utredare om kvinnors arbete och om arbetsdelningen mellan män och kvinnor i samhället.
– Några av kvinnornas förändringskrav togs visserligen med i förslaget till efterkrigsplanering, berättar Nina Almgren, men det är uppenbart att denna period inte innebar någon bestående uppbrytning av den könsuppdelade arbetsmarknaden. Det öppnade sig en tillfällig möjlighet till förändring men motståndet var för starkt.
Fredagen den 12 maj försvarar Nina Almgren, Institutionen för historiska studier, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln Kvinnorörelsen och efterkrigsplaneringen: Statsfeminism i svensk arbetsmarknadspolitik under och kort efter andra världskriget. Disputationen äger rum kl 10.15 i Hörsal B, Samhällsvetarhuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är docent Lisa Öberg, Institutionen för medier, konst och filosofi vid Södertörns högskola.
Kontaktinformation
För mer information eller intervju, kontakta Nina Almgren på tel 090-786 5503, 090-77 12 66, 070-509 7973 eller e-post nina.almgren@histstud.umu.se .
Utvecklingen har gått framåt när det gäller att tillverka nanostrukturerade material, antingen som multilager där olika atomslag varvas i tunna skikt, eller som små klungor av atomer, så kallade kluster. Det går att skräddarsy ett materials egenskaper genom att noggrant kontrollera materialets kemiska sammansättning och struktur.
– Med möjligheten att skapa dessa nanostrukturerade material följer också utmaningen att förstå varför de beter sig som de gör. Förutom experimentella analysmetoder kan även kvantmekaniska beräkningar ge viktig information om materialet, säger Anders Bergman.
Den nya metoden, som han presenterar i sin avhandling, har använts till att beräkna den magnetiska ordningen hos små metallkluster placerade på en metallyta. Det visar sig att geometrin hos dessa kluster spelar stor roll för deras magnetiska egenskaper.
En tänkbar framtida tillämpning för magnetiska nanokluster är som lagringsmedia i hårddiskar, där man genom att variera klustrets magnetiska struktur kan lagra information motsvarande antingen en etta eller en nolla.
– Ett sådant hypotetiskt lagringsmedia skulle kunna mångdubbla lagringstätheten jämfört med dagens teknik, säger Anders Bergman.
Han har även undersökt magnetiska nanostrukturer i form av järn- och koboltbaserade multilager och inbäddade kluster, med målet att designa material med så hög magnetiseringstäthet som möjligt. Material med hög magnetiseringstäthet är mycket eftersökta, främst för att användas i skrivhuvud för hårddiskar. Med ett kraftfullt skrivhuvud kan man använda mindre men stabilare lagringsmedia än vad som används idag och därigenom öka lagringstätheten.
Studien av de järn- och koboltbaserade nanostrukturerna har gett en djupare förståelse av vad som händer med de magnetiska momenten i gränskskiktet mellan de två ämnena. Undersökningarna tyder på att ett klusterbaserat material kan ha högre magnetiseringstäthet än vad som är känt för andra järn- och koboltlegeringar.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Anders Bergman, tel: 018-471 37 43 eller 0737-18 70 45, e-post: Anders.Bergman@fysik.uu.se
Benskörhet, osteoporos, betraktas idag som en folksjukdom och årligen behandlas över 18 000 höftfrakturer bara i Sverige. Forskarna vet idag att vanligt förekommande genetiska variationer, s.k. polymorfismer, i olika gener tillsammans med miljön styr en individs benmassa.
Genen för vitamin D receptorn (VDR) har länge satts i samband med benskörhet, eftersom vitamin D bundet till VDR bl. a. reglerar upptaget av kalcium från födan. Personer med risk att utveckla benskörhet behandlas idag ofta med ett tillägg av vitamin D.
Elin Grundberg och hennes kolleger har studerat genetiska variationer i genen för VDR hos 400 slumpmässigt utvalda unga svenska kvinnor (20-39 år), 3000 äldre svenska män (70-80år) och 2000 äldre män från Hong Kong (70-80år). Bentäthet, som är ett mått på benmassan, mättes hos samtliga individer i höft och i ländrygg, regioner som vanligtvis fraktureras vid benskörhet.
Resultaten visade att VDR-genen finns huvudsakligen i tre varianter. I samtliga studiepopulationer var ”haplotyp 1” förknippat med antingen låg benmassa eller med en ökad risk för fraktur. Analyserna visade att genvarianten bara krävdes i enkel uppsättning för att associeras med en försämrad benmassa.
För att undersöka den funktionella skillnaden mellan de olika varianterna av VDR-genen samlades benprover in från 70 patienter som genomgått operation av höftprotes vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Benproverna användes för funktionella studier av VDR-genen i de benbildande cellerna, osteoblasterna, som odlades i laboratorium under fysiologiska förhållanden. En ny metod användes som bygger på att identifiera genetisk variation som ger upphov till skillnader i genuttryck, dvs. mängden protein.
Dessa experiment visade att de olika varianterna av VDR-genen har olika uttrycksmönster vilket resulterar i olika mängd moget VDR-protein i cellerna. Det kan vara förklaringen till varför VDR-haplotyp 1 kan betraktas som en risktyp för bentäthet och frakturrisk troligen oavsett etnicitet. Fortsatta studier kan visa om de olika varianterna av VDR påverkar upptaget och svaret på vitamin D vid behandling av benskörhet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Elin Grundberg, tel: 018-611 49 02, 0706-02 47 92, e-post: Elin.Grundberg@medsci.uu.se
Eva Myrberg har i sin doktorsavhandling i pedagogik studerat om fristående skolor erbjuder bättre läsundervisning under de tidiga skolåren. I en studie av 10 000 elever i årskurs 3, med data från den internationella läsundersökningen PIRLS, visade resultaten att elever i fristående skolor hade bättre läsresultat. Denna fördel berodde dock på social snedrekrytering. Elever på fristående skolor hade i genomsnitt bättre utbildade föräldrar, som redan under förskoleåren gjort sina barn bekanta med skriftspråket och som sedan hjälpt dem att utveckla sin läskunnighet.
Sedan den svenska skolan kommunaliserades och avreglerades i början av 1990-talet har det debatterats om fristående skolor kan erbjuda bättre undervisning. Man har hoppats på att entusiasm hos lärarna och nya pedagogiska grepp skulle kunna öka skolans effektivitet även om lärarna i många fall saknar behörighet.
I denna undersökning där de fristående skolorna har behandlats som en grupp, visade sig dock inte något sådant samband. När man jämför elevers läsprestationer finner man istället bättre resultat för den grupp av elever som har lärare med formell behörighet riktad mot de tidiga skolåren oavsett skolform. Medan elever i fristående skolor hade genomsnittligt högre andel välutbildade föräldrar, hade istället elever på kommunala skolor genomsnittligt högre andel lärare med utbildning riktad mot de yngre skolåren. Elever på fristående skolor skulle alltså ha ännu bättre läsförmåga om de hade lika hög andel lärare med formell behörighet som man har på kommunala skolor.
Avhandlingens titel: Fristående skolor – effekter på 9-10-åriga elevers läsförmåga
Opponent: Professor Mats Ekholm, Karlstad universitet
Kontaktinformation
Författare: Eva Myrberg, institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet
Eva.Myrberg@ped.gu.se
Den nystartade ledarskapsutbildningen ”International Design Strategies for Medical Curricula Across the Continuum” är den första i sitt slag någonsin och hålls på Karolinska Institutet i Solna 7-12 maj. Den är lika mycket tänkt som en möjlighet för deltagarna att träffas och utbyta synpunkter när det gäller internationell standard för medicinsk utbildning. Ett 40-tal ledande personer från 18 lärosäten i Europa, USA, Latinamerika, Asien och Australien har blivit antagna till kursen.
– Globalisering och ökat internationellt samarbete ställer nya krav på gemensamma kvalitetskriterier och standard. Inte minst ur ett EU-perspektiv är harmonisering av medicinsk utbildning viktigt. Ytterst handlar det såklart om patientsäkerhet och hög kvalitet inom hälso- sjukvården, säger Vivi-Anne Sundqvist, dekan och ordförande i styrelsen för utbildning vid Karolinska Institutet.
En trend bland de världsledande medicinska universiteten har de senaste åren varit att starta filialer i bland annat Sydostasien. Även Karolinska Institutet har satsat på att öka det internationella utbytet av studenter och forskare på detta sätt. Bland föreläsarna på kursen finns bland annat cheferna för Dukes nya Medical School i Singapore och chefen för Cornells filial i Quatar. Kursen gästas dessutom av presidenten för World Federation of Medical Education (WFME), doktor Hans Karle.
– Här i Sverige ser vi också en utveckling mot att anta internationell kvalitetskriterier i de medicinska utbildningarna. I början av 2005 lämnade socialstyrelsen till exempel en rapport med förslag på målbeskrivningar för läkares specialiseringstjänstgöring som tar sitt avstamp i WMFE-standard, säger Jonas Nordquist, kursansvarig.
Arrangörer för den nya ledarskapsutbildningen är Karolinska Institutet, styrelsen för utbildning och Harvard Medical International vid Harvard Medical School, vars syfte är att främja internationellt samarbete och ledarskapsutveckling inom det medicinska området.
Kontaktinformation
För mer frågor, kontakta:
Kursansvarig Jonas Nordquist, tfn 070-637 37 34,
e-post jonas.nordquist@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd, tfn 070-224 38 95, e-post katarina.sternudd@ki.se
I studien ingick mer än 700 patienter som sökt vård för långvarig smärta inom primärvård och ortopedi. De fick svara på frågor om sin smärta och sin inställning till fysisk aktivitet. 70 % uppgav att de hade en hög grad av rörelserädsla.
– Det är fullt naturligt att tycka att det är obehagligt att röra sig när man har akut smärta, men det är inte naturligt att fastna i rädslan, säger sjukgymnasten Mari Lundberg.
Det är välkänt att fysisk aktivitet gör att människor mår bättre, men kunskapen att träning kan minska smärtan verkar inte ha nått ut till patienterna.
– Rörelse måste i större grad än tidigare integreras i all rehabilitering, och det är vårt ansvar inom sjukvården att berätta för patienten att det är bra för kroppen att röra på sig. Vi måste också kunna guida patienterna i hur de ska röra sig, säger Mari Lundberg.
Mari Lundberg har också gjort djupintervjuer med tio av patienterna. Intervjuerna visar att den långvariga smärtan kan innebära en existentiell kris, och att patienterna var oroliga för att fysisk aktivitet skulle förvärra deras tillstånd. Vissa trodde att ryggkotan skulle hoppa ur, att leden skulle gå sönder eller att de skulle tvingas använda rullstol om de rörde sig för mycket.
Tidigare forskning har visat att det behövs mer än bara allmänna råd om de positiva effekterna av fysisk aktivitet. För bästa resultat bör träningen genomföras under ledning av en erfaren sjukgymnast. Budskapet till patienterna måste också vara enhetligt och konsekvent. Patienten måste få höra att det är bra att röra sig varje gång han eller hon kommer i kontakt med vården.
– Utmaningen för vården ligger i att organisera ett system som minskar patientens rädsla för rörelse och uppmuntrar till fysisk aktivitet trots att patienten har smärta och värk, säger Mari Lundberg.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för ortopedi
Avhandlingens titel: Kinesiophobia – various aspects of moving with musculoskeletal pain
Avhandlingen försvaras fredagen den 5 maj, klockan 13.00, Aulan, SU/Sahlgrenska, Göteborg.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Mari Lindberg, leg. sjukgymnast, telefon: 031-342 35 09, 0701-10 46 62, e-post: mari.lundberg@orthop.gu.se
Handledare:
Docent Jorma Styf, telefon: 031- 342 42 79, e-post: jorma.styf@orthop.gu.se
Denna skrift visar att fukt påverkar många materials egenskaper och ofta medverkar till att bryta ned materialet. Den beskriver också var de kritiska fuktnivåerna ligger, dvs. den försöker kvantifiera påverkan på dels rena materialegenskaper, dels olika typer av processer.
Skriften vänder sig till yrkesverksamma inom byggbranschen och sammanfattar befintlig kunskap inom området. Den ingår i serien Fuktsäkerhet i byggnader, som har sammanställts av Fuktcentrum vid Lunds tekniska högskola, och bygger på tjugo års forskningsresultat och praktiska erfarenheter..
Övriga skrifter som ingår i serien och som också kan beställas via Formas hemsida under kategorin Fuktsäkerhet är: Skalmur med träregelstomme, Golv på mark, Torktider för betong efter vattenskada, Vattenavvisande fasadimpregnering, Kryprumsgrunder, Uttorkning av byggfukt i betong, Utvändig ytbehandling av puts och murverk, Materialdata för fukttransportberäkningar, Introduktion till fuktmekaniken, Fuktdimensionering ger fuktsäkrare byggnader, Källare, Åtgärder mot fukt i kryprumsgrunder, Metoder för riskanalys, Klimatdata för fuktberäkningar.
Skriften kostar 233 kronor inkl moms och kan beställas via Formas nätbokhandel www.formas.se eller från Kundtjänst Formas, tel 08-690 9522, fax 08-690 9550, e-post formas.ldi@liber.se. Recensionsexemplar kan beställas från Formas, maria.guminski@formas.se, tel 08-775 4008.
Kontaktinformation
Ulla Save-Öfverholm, ulla.save@formas.se, 08-775 40 01, 073-656 20 21
Emilie von Essen, emilie.von.essen@formas.se, 08-775 40 08, 073-350 31 61
Resurssnåla återvinningstekniker
Inriktningen på professuren blir kemiteknisk och fyller ett tomrum i forskarvärlden. Exempel på utvecklingsområden är återvinning av sällsynta metaller samt återvinning av metaller och plast ur avfall som idag läggs på deponi eller förbränns.
– Vi har en lång erfarenhet av driva forsknings- och utvecklingsprojekt tillsammans med olika partners, bland annat Chalmers. Professuren är ett nytt steg i vår satsning på att utveckla resurssnåla processer för materialåtervinning. Det gör oss också mindre beroende av energiprisernas utveckling och stärker vårt bidrag till ett hållbart samhälle, säger Christer Forsgren, miljö- och teknikchef Stena Metall.
– Stena är ett familjeägt företag och har strategi och kapital att arbeta långsiktigt. Med stigande energipriser, skärpt miljölagstiftning och när avfall alltmer ses som en resurs har en utvecklad materialåtervinning en ljus framtid.
En annan bakgrund är att innehållet förändras i samhällets produkter. Nya material och blandningar innebär nya utmaningar för återvinningsindustrin. Med satsningar på forsknings- och utvecklingsprojekt vill Stena möta även morgondagens avfallsproblematik.
En långsiktig satsning för ett hållbart samhälle
Rekrytering pågår och under hösten 2006 är det tänkt att den blivande professorn ska börja arbeta. Professuren har en garanterad finansiering under 10 år. Det blir den enda professuren i världen som är helt inriktad på denna typ av materialåtervinning.
– Vi är väldigt glada över att få möjlighet att hitta konkreta lösningar inom detta viktiga område, som är mitt i prick för Chalmers satsning på teknik för en hållbar samhällsutveckling, säger Krister Holmberg, prefekt på Institutionen för kemi- och bioteknik.
– Det finns en stor potential både forskningsmässigt och ekonomiskt inom materialåtervinning. Att ta fram nya industriellt gångbara metoder för att återvinna till exempel metall från katalysatorer och elektronikskrot är högst intressant. Det är en rejäl utmaning, men absolut nödvändigt för samhället ur miljö- och hållbarhetsperspektiv.
FAKTA Materialåtervinning
Med materialåtervinning förädlas avfallet till en resurs som kan återanvändas om och om igen i kretsloppet istället för att förbrännas eller deponeras. Materialåtervinning innebär betydande miljövinster.
FAKTA Stena Metallkoncernen
Stena Metall är Nordens ledande återvinningsföretag. Med väl utvecklade processer, och logistiklösningar hanteras järn, metaller, returpapper, plast, WEEE-avfall, farligt avfall och övrigt verksamhetsavfall. Verksamheten bedrivs på mer än 230 platser i Sverige, Danmark, Norge, Finland, Polen, Tyskland, Österrike och Ryssland.
www.stenametall.com
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Stena Metall AB
Christer Forsgren, miljö- och teknikchef Stena Metall 031-775 20 19, 070-775 20 19
christer.forsgren@stenametall.se
Chalmers
Professor Krister Holmberg, prefekt Institutionen för kemi- och bioteknik, Chalmers tekniska högskola
031-772 29 69, 0730-79 42 15
kh@chalmers.se
Professor Oliver Lindqvist, föreståndare Göteborgs Miljövetenskapliga Centrum, gemensam enhet för Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet
031-772 28 62, 0708-78 93 54
oliver@chem.chalmers.se
Två procent för SLU kan tyckas vara en blygsam siffra, men den ska jämföras med att de flesta universitet och högskolor har tappat jämfört med tidigare år. Största minskningen har Högskolan på Gotland haft med 31 procent. Bland universiteten har Mittuniversitetet minskat med 22 procent.
En stor andel av de sökande till SLU, cirka 65 procent, har sökt till de fem djurrelaterade programmen. Motsvarande siffra var 60 procent för 2005.
Mest sökta programmet vid SLU är i år djursjukvårdare. 473 personer har sökt till 40 utbildningsplatser, vilket är 11,8 sökande per plats. Veterinärprogrammet har som vanligt lockat ett stort antal sökande, 10,9 sökande per plats, vilket innebär 894 sökande till 82 platser.
Det har även varit bra tillströmning till utbildningsprogram som har tydlig yrkesprofil såsom landskapsarkitekt, trädgårdsingenjör, jägmästare och skogsmästare. Det finns dock fortfarande program vid SLU som har alltför få sökande, som miljöövervakning och naturresursprogrammet.
– Vi är naturligtvis mycket glada och nöjda med årets siffror, men det är viktigt att fortsätta arbetet med att profilera SLU och marknadsföra våra utbildningar. Fortfarande finns ett antal program med svagt sökandetryck, till exempel hortonom, miljöövervakning och naturresurs, säger Kjell-Arne Nilsson, ansvarig för rekryteringsarbetet vid SLU.
Totalt var det 109 558 personer som i år sökte till högskolestudier, vilket är en minskning med nio procent jämför med året innan. Årets antal sökande är den lägsta siffran sedan mitten av 1990-talet. Flest sökande totalt har Göteborgs universitet, följt av Lund, Linköping och Uppsala, men trots många sökande har samtliga dessa färre än föregående år. Göteborg minskade till exempel med 14 procent och Lund med 16 procent.
För mer information, kontakta Kjell-Arne Nilsson 018-67 23 02
