Det är i båda fallen LUCAS, Centrum för Industriell Programvaruteknik i Lund, som har fått stöd av Vinnova inom ett ramforskningsprogram kallat NetProg. Samarbetspartnern i det ena projektet är Region Skåne och Lunds universitetssjukhus och i det andra Sony Ericsson.
Bakgrunden till vårdprojektet är att antalet tekniska och administrativa system i vården växer. De kommer från olika leverantörer vid olika tidpunkter, bygger på olika plattformar och använder olika teknik för kommunikation. Syftet med projektet är att skapa en smidigare, bättre integrerad arbetsmiljö för de vårdanställda genom att göra det möjligt för de olika systemen att kommunicera med varandra.
Det andra projektet kallas UPPREPA, vilket står för ”UPskalning av Prioriterad Regressionstestning i ProduktlinjeArkitektur”. Där är bakgrunden att programvaran (mjukvaran) som ingår i industriprodukter idag ofta utgör en stor del av kostnaden för dessa. När nya versioner eller produkter tas fram vill man därför återanvända så mycket som möjligt av den gamla programvaran. För att säkerställa att det nya och det gamla fungerar ihop krävs det omfattande tester. Dessa är emellertid också dyra att genomföra och UPPREPA ska hitta ett system att systematiskt välja ut vilka tester som är nödvändiga, så att man balanserar risken för kvarvarande fel mot kostnaderna för att finna dem.
För att klara de två projekten behöver tre nya doktorander anställas. I dagsläget har 18 personer från tio länder sökt dessa tjänster. En har sin bakgrund i LTH.

Kontaktinformation
För mer information och kontaktuppgifter, se: http://www.lucas.lth.se/about/media/060410.shtml

Järven är ett av våra mest okända däggdjur eftersom den är sällsynt, lever ett ensamt liv och rör sig över stora områden i otillgängliga trakter. Samtidigt är den ett djur som ställer till stora problem för rennäringen, vilket innebär kostnader för samhället. Eftersom Sverige också har ett särskilt ansvar inom EU för att bevara en livskraftig järvstam finns det ett stort behov av att kunna övervaka stammens storlek. En metod för att identifiera individer utan att behöva fånga eller observera djuren vore därför särskilt lämplig för järven.

Eva Hedmark beskriver i sin avhandling helt nya metoder för individ- och könsbestämning av järvar med hjälp av DNA från insamlad spillning. Metoden, som visat sig framgångsrik, har redan tagits i bruk för nationell övervakning av järvbestånden i Sverige och Norge. Tekniken används till exempel för att beräkna populationsstorlek, detektera föryngringar samt uppskatta graden av genetisk isolering och inavel. Denna information är viktig både för järvens bevarande och i frågor om ekonomisk ersättning till djurägare.

Eva Hedmark har med hjälp av den nya tekniken studerat järv som under 1990-talet etablerades i två skogsområden i Västernorrlands och Gävleborgs län. Järvarna har nu följts under fem års tid. Totalt detekterades 22 individer, men genetiska data visar att populationernas ursprung är ett fåtal individer och att ingen eller endast liten genetisk kontakt skett med järvar i fjällkedjan sedan etableringen. Den höga graden av genetisk likhet mellan individer inom respektive område tyder på att inavel skett. Under studieperioden har den sydligare populationen i Gävleborg vuxit och har för närvarande cirka tio individer. I det nordligare området minskar beståndet och endast två individer detekterades under vintern 2004/2005.

– Invandring av eller genetiskt utbyte med järvpopulationen i fjällkedjan är förmodligen avgörande för deras fortsatta överlevnad och det är inte osannolikt att det sker eftersom förbipasserande fjälljärvar detekterats i båda områdena under studiens gång, säger Eva Hedmark.

Kontaktinformation
Mer information: Eva Hedmark, tel: 018-471 64 62, 070-398 32 24 eller via e-post: Eva.Hedmark@ebc.uu.se

Plasmat har intressanta egenskaper och potential att skapa ytfilmer av hög kvalitet, visas i en doktorsavhandling av Johan Böhlmark vid Avdelningen för plasma & ytfysik.

Människan har åstadkommit tunna ytbeläggningar sedan civilisationens gryning. I Luxor i Egypten har man funnit bladguld med en tjocklek av 3 mikrometer daterade till 1500 f Kr. Idag används tunnfilmsteknik för produkter som elektroniska komponenter, klockor, glasögon, cd-skivor, tv- apparater, verktyg och medicinsk utrustning.

En vanlig tillverkningsmetod är magnetronsputtring, där atomer från materialet frigörs när de bombarderas med joner av till exempel argon. För vissa högteknologiska tillämpningar är det dock önskvärt att ha kontroll över energi eller riktning på beläggningsflödet, vilket man kan få om det i stället består av joner.

Den metod som nu utvecklats vid LiU innebär att man lägger pulser med hög elektrisk effekt – upp till 1 MW – på en katod. Den höga effekten ger en urladdningsström som är så stark att ett högjoniserat plasma skapas – tätare än solens corona.

Metoden kallas högeffektpulsad magnetronsputtring (high power impulse magnetron sputtering, HIPIMS). Utvecklingsarbetet har huvudsakligen bedrivits inom gruppen Plasma & ytbeläggningsfysik under ledning av professor Ulf Helmersson. Johan Böhlmark presenterar i sin avhandling en grundläggande studie om processen. Hans analyser visar att plasmat är kraftigt joniserat och innehåller en stor andel joner från katoden, det vill säga beläggningsmaterialet. Det högjoniserade plasmat kan inte bara användas för tillväxt av högkvalitativa ytbeläggningar utan också etsning och rengöring av ytor.

Avhandlingen Fundamentals of high power impulse magnetron sputtering lades fram 13 april 2006.

Kontaktinformation
Johan Böhlmark 013-288997, johbo@ifm.liu.se, johan.bohlmark@ionsputtering.com

Ulf Helmersson 013-281685, 073-4170146, ulfhe@ifm.liu.se

När fibrerna limmas vill man att limmet fördelas jämnt över fibrerna. Om limmet är ojämnt fördelat på grund av koncentrationsvariationer i fiberflödet måste limmängden överdoseras, vilket leder till ökad last på miljön i form av utsläpp till luft och vatten.

När fibrerna torkas vill man utnyttja torken och torkluften maximalt, dels för att reducera energiåtgången, dels för att minska anläggningskostnaden för torken.

När fibern formas till en matta för att sedan pressas till skivor krävs god kontroll på fiberflödet för att undvika ytviktsvariationer i längd- och tvärled på skivorna. Allt detta kräver kunskap om hur fibern samverkar med flödet av luft eller ånga och om hur man kan utnyttja detta för att åstadkomma optimala processbetingelser.

Forskningen har syftat till att öka förståelsen för hur gas och fiber samverkar; vilka krafter som påverkar fibern när den rör sig i gasflödet samt hur man kan modellera detta.

Fibrer har en tendens att haka i varandra och bilda flockar när de kolliderar, vilket påverkar hur gasen och fibrerna samverkar. En viktig del i forskningsarbetet har därför varit att undersöka vid vilka betingelser flödet kan betraktas som ett flöde av gas och enskilda fiberpartiklar samt vid vilka betingelser det skall betraktas som ett flöde av gas och fiberflockar.

– Ett antal modeller för flödena har tagits fram. För att kunna verifiera att de modeller som använts ger resultat som överensstämmer med verkligheten har vi också utarbetat laserbaserade metoder för att mäta hastighet och koncentration, säger Olof Melander.

Ett viktigt resultat från detta arbete är den kartering av flöden, flock eller enskild fiber, som har genomförts för två olika fibertyper som används vid fiberskivetillverkning. Ett annat viktigt resultat är att lyftkrafter, som uppkommer till följd av fiberns långsmala form, har påvisats ha betydelse för spridningen av fibrer i gasflödet. Ett förslag till hur man kan inkludera effekten av dessa i en matematisk modell ges också.

Olof Melanders avhandling har titeln ”Fluid dynamics and flow structures of wood fibres suspended in gas flows”.

Olof Melander har varit industridoktorand på Institution för kemi- och bioteknik, Avdelningen för kemisk apparat- och anläggningsteknik på Chalmers.

Kontaktinformation
Mer information:
Olof Melander, Metso Paper Sundsvall AB, tel:060-165837,
070-328 7021, e-post: olof.melander@metso.com

Handledare:
Professor Anders Rasmuson, Avdelningen för kemisk apparat- och anläggningsteknik vid Institutionen för kemi- och bioteknik på Chalmers, tel 031-772 2940, e-post: rasmuson@chalmers.se

Ekorrarnas framfart i de svenska granarna bekräftar Skogforsks kott- och fröprognos som säger att 2006 ska bli ett bra kottår.

– Mängden avgnagda skott tyder på att det finns gott om blomknoppar – annars skulle ekorrarna söka annan föda, säger Johan Sonesson, forskare på Skogforsk.

För skogsbruket är detta som ljuv musik. En rik fröskörd skulle ge skogsplantskolorna chansen att fylla på sina frölager efter flera magra kottår. Inte minst stormen Gudrun har bidragit till att granfrö av hög kvalitet har blivit en bristvara.

Men även forskarna gläds över granens förestående blomning. Den innebär bland annat att det svenska programmet för skogsträdsförädling som drivs av Skogforsk kan ta ett kliv i framåt.

På Skogforsk ligger man också i startgroparna för vidareutveckling av en teknik som medger produktion av ett stort antal granplantor från ett enda frö. Projektet skulle ha startat redan 2005, men fick skjutas upp på grund av bristen på färska granfrön.

Kontaktinformation
Johan Sonesson, Skogforsk. Tel: 018-18 85 89, 070-518 85 89.
Malin von Essen, pressansvarig. Tel: 018-18 85 76, 070-630 68 67.

Studien som FOI ska genomföra har titeln ”Detection of IED with CBRN payload”. Begreppet CBRN står för kemiska, biologiska, radiologiska, eller nukleära ämnen. Budgeten är på 75 000 Euro och studien ska vara klar i början av juli i år.

I studien ingår flera delar. En hotbedömning ska göras av vilka explosivämnen som kan användas av terrorister. Forskarna ska även kartlägga de detektionsmetoder som finns idag och peka på lovande detektionsmetoder, baserat på dagens forskning. I uppdraget ingår också att föreslå en åtgärdsplan för hur försvarsbyrån kan gå vidare inom området.

Det är första gången som EDA finansierar ett forskningsuppdrag där huvudutföraren är en svensk organisation. FOI är huvudleverantör och har fått forskningsuppdraget i konkurrens med forskningsutförare i andra europeiska länder inom EU.
– Det är väldigt roligt att vi har fått förtroendet att genomföra den här studien tillsammans med våra partners, säger Henrik Östmark, forskningschef vid FOI. Det är ett erkännande av vår internationellt framstående position inom detektion och skydd som rör farliga ämnen.
Den franska forskningsorganisationen CEB (Centre d’études du Bouchet) liksom det svenska företaget Combitech deltar som underleverantörer.

Kontaktinformation
Henric Östmark, forskningschef, tel 08-555 041 91, mobil 070-927 72 21 henric.ostmark@foi.se