Grundutbildningen
Grosshandlare John Lovéns stipendier för framstående studieprestationer inom högskolans grundutbildning tilldelas
Andreas Källström och Fredrik Rydén
Per Erikssons resestipendier för framstående studieprestationer inom högskolans grundutbildning tilldelas
Fredrik Jenestrand och Daniel Perez
Hans Stahle’s Scholarship for excellence in the International Graduate Program (IGP) has been awarded to
Arne Njå Simensen
Till Per Hillers minne stipendium för framstående uppsats inom ämnesområdet finansiell ekonomi tilldelas
David Järnland och Pablo Sanchez
“Stock Market Reactions to Meeting or Beating Earnings Expectations: The Swedish case”
Eli F Heckschers stipendium för framstående uppsats inom nationalekonomi tilldelas
Erik Gribbe och Tobias Lundquist
“Sizing up Lies – An experimental study of lies and promises in a cheap talk game with hidden information”
Gunnar Hedlunds stipendium för framstående uppsats inom internationellt företagande tilldelas
Mikael Sundström och Marcus Wilert
“Global Codes, Local Rules”
Bertil Näslunds stipendium för framstående uppsats inom finansiell ekonomi tilldelas
Arne Njå Simensen och Olof Åkesson
“Bidder Returns & Premium. A Study of Public and Private Acquisitions 1986-2003″
Oscar Silléns fond för framstående skriftligt arbete inom redovisning och finansiering tilldelas
Richard Johansson och Fredrik Rydén
“A Comparision of Four Methods for Assessing Accounting Quality”
Sven-Erik Johanssons stipendium för framstående uppsats inom företagsekonomi tilldelasPer Agebäck och Niklas Ringby
”Börsintroduktioners effekter på den interna styrningen. – Att kommunicera sin styrning eller styras av sin kommunikation”
Paulsson Frenckners stipendium för framstående uppsats inom företagsekonomi tilldelas
Kaveh Madjlessi och Per Olsson
“Interorganizational Control – A case study of administrative outsourcing”
Folke Kristenssons stipendium för framstående uppsats inom företagsekonomi tilldelas
Herman Stål och Jon Tillegård
”Sotiga Bjässar som går lös på sina funderingar med väldiga släggor. En nätverks- och diskursanalys”
Bertil Ohlins stipendium för framstående uppsats inom internationell ekonomi tilldelas
Martin Olofsson
“Determinants of Offshoring – An empirical investigation of manufacturing offshoring from three nordic countries”
Gunnar Westerlunds stipendium för framstående uppsats inom företagsekonomi tilldelas
Sofia Nilsson
“Translating Corporate HIV/AIDS Activities – A case study of HIV/AIDs strategies, policies and programs in four South African based companies”
Karl-Erik Wärneryds stipendium för framstående uppsats inom företagsekonomi tilldelas
Caroline Lindén och Mari-Linn Stenlund
”I jakten på konsumenterna – våga & vinn? En studie om hur inkongruens påverkar konsumenterna vid varumärkesutvidgningar och varumärkesallianser”
I anslutning till ceremonin tilldelas Jean-Jacques Hus Nordeas utmärkelse ”Årets lärare”, framröstad av civilekonomstudenterna.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Hanna Pettersson, informatör
tel: 08-736 9016
e-post: hanna.pettersson@hhs.se
Ungefär två av hundra gravida i Sverige drabbas under senare delen av graviditeten av klåda. Klådan kan uppkomma över hela kroppen, men är i typiska fall mest intensiv i handflator och fotsulor. Tillståndet kan vara mycket besvärligt. Eftersom klådan är som värst nattetid medför den ofta svåra sömnrubbningar.
– Vi vet inte säkert vad tillståndet beror på, men en orsak kan vara en ärftligt betingad rubbning av leverfunktionen, säger överläkare Anna Glantz som skrivit en avhandling om graviditetsklåda.
Det har tidigare varit en allmänt utbredd uppfattning att sjukdomen är ett irriterande, men ofarligt tillstånd för både mor och barn. Anna Glantz har i sitt avhandlingsarbete undersökt förekomsten av graviditetsklåda och frekvensen av komplikationer hos drabbade kvinnor och deras foster. Hon har också jämfört effekten av två olika läkemedel som kan användas för att lindra besvären.
Anna Glantz visar i sin avhandling att det genom ett enkelt blodprov går att se hur farlig klådan är. Genom att i blodet titta på halten av gallsyror går det nämligen att se vilken risk fostret utsätts för. Ungefär åtta av tio drabbade kvinnor har en mild och ofarlig form av sjukdomen med låga gallsyrenivåer. Men hos resterande drabbade är nivåerna så höga att de kan öka risken för komplikationer under graviditeten. I dessa fall finns en ökad risk för att barnet föds för tidigt, att barnet bajsar i fostervattnet vilket i sin tur kan leda till olika komplikationer och att barnet blir så utmattat under förlossningen att det måste förlösas med akut kejsarsnitt eller sugklocka. Det kan även vara så att det i dessa fall finns en viss ökad risk för fosterdöd innan värkarna kommer igång.
– Den nya tekniken att mäta svårighetsgraden av graviditetsklåda genom ett enkelt blodprov ger möjlighet att hitta de graviditeter där fostret löper en ökad risk, säger Anna Glantz.
Studien visade också att i de fall där den gravida kvinnan har höga halter av gallsyror i blodet är det bästa alternativet att sätta igång förlossningen, förutsatt att graviditetslängden medger detta. Om graviditeten inte har gått så långt att det är möjligt, går det i stället att sänka gallsyrenivåerna och lindra den svåra, sömnstörande klådan med läkemedelsbehandling. Det läkemedel som var effektivast i studien heter ursodeoxycholsyra och kallas för isbjörnsgalla. Ämnet förekommer i gallan hos alla däggdjur, fast i rikligast mängd hos isbjörnar.
– Denna medicinering kan komma att ha stor betydelse för kvinnor med graviditetsklåda eftersom de ofta har svår, sömnstörande klåda i flera månader före förlossningen, säger Anna Glantz.
Trots att studien är den största i världen rörande gravida kvinnor med klåda, totalt ingick 820 personer varav 130 fick testa läkemedel, är den för liten för att kunna visa om behandling med läkemedel även kan sänka komplikationsfrekvenserna. Ytterligare studier behövs därför inom området.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för gynekologi och obstetrik
Avhandlingens titel: Intrahepatic cholestasis of pregnancy
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Specialistläkare Anna Glantz, telefon: 0703-637 685, 031-343 4027, e-post: anna.glantz@vgregion.se
Handledare:
Professor Lars-Åke Mattsson, telefon: 031-343 4100, e-post: lars-ake.mattsson@vgregion.se
− Det är enormt glädjande, säger Johan Ahlberg, vd på McKinsey & Company Sverige. Grunden för vår framgång har alltid varit att kunna knyta de mest talangfulla förmågorna till oss och att erbjuda dem de bästa möjligheterna till professionell och personlig utveckling. Nu när konkurrensen om den bästa kunskapen och kompetensen hårdnar alltmer, så är det givetvis extra glädjande att Handelshögskolans studenter år efter år visar oss detta förtroende. Det är ett förtroende som vi kommer att göra allt för att fortsätta leva upp till.
De tio mest populära arbetsgivarna bland Handelshögskolans civilekonomstudenter är i rangordning: McKinsey & Company, Boston Consulting Group, Goldman Sachs, Statsförvaltningen, FN, H&M, IKEA, Bain & Company, Morgan Stanley och Merrill Lynch.
Nytt för i år i undersökningen är ett antal attitydfrågor om olika anställnings- och arbetsformer. Resultaten visar på fyra olika ”typer” av studenter: Självständiga frihetssträvare (34 procent), anpassare (26 procent), traditionalister (13 procent) och frihetslängtande traditionalister (27 procent). Den vanligaste typen, självständiga frihetssträvare, byter gärna arbetsgivare för varje ny position i karriären, vill ha flexibla arbetstider, vill i mindre utsträckning vara fast anställd och är intresserad av att jobba i eget företag.
Handelshögskolans Imagebarometer är en undersökning som genomförts årligen sedan 1990 på uppdrag av Handelshögskolan Corporate and Alumni Relations. Studien har utförts av Richard Wahlund, gästprofessor vid Handelshögskolan. Rapporten finns tillgänglig för journalister på www.hhs.se under Press.
Vid publicering av information som rör Imagebarometern ska Handelshögskolan Corporate and Alumni Relations anges som källa.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta gärna:
Richard Wahlund, gästprofessor vid Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 08-674 79 33 / 070-653 56 87
E-post: richard.wahlund@gi-ihr.su.se
Tine Frivik, Executive Director Corporate and Alumni Relations
Tel: 08-736 90 70
E-post: tine.frivik@hhs.se
Forskarnas råd är att satsa på grova dimensioner och hög kvalitet genom att röja och gallra. Då får man lönsamhet och naturvård på köpet! Hemligheten är att röja tidigt och hårt så att lövträden hela tiden har tillräckligt mycket grönkrona. Då växer de också bra.
I Kunskap Direkt finns bland annat nya verktyg som visar när och hur hårt träden behöver röjas och gallras.
– Vi har byggt vidare på den lövsajt vi skapade 1999, säger Martin Werner. Men vi har gjort om en hel del. Innehållet är moderniserat med de senaste forskningsresultaten, och vi har lagt till nya avsnitt om föryngring och virkesutnyttjande.
Kunskap direkt har ca 70 000 besök per år, och på Skogforsk ser man en positiv trend.
– Omvärlden blir allt mer mottaglig för rådgivning via webben. Och efter stormen Gudrun funderar många skogsägare på alternativ till granen. Så vi hoppas att Kunskap direkt om lövskogsskötsel ska bli till nytta för många, säger Martin Werner.
Kunskap Direkt utvecklas av Skogforsk i samarbete med LRF Skogsägarna och Skogsstyrelsen.
Besök sajten på http://www.kunskapdirekt.se/lov
Kontaktinformation
Kontakt:
Martin Werner, Skogforsk, tel: 0418-47 13 01, 070-575 28 66.
Mats Hannerz, projektledare, tel: 018-18 85 54, 070-518 85 54.
Högerextrema krafter och främlingsfientlighet diskuteras och debatteras ofta i Sverige. Men rasism som strukturell företeelse ges fortfarande ett begränsat utrymme, och möjligheterna att tala om rasism på ett odogmatiskt sätt är små. I en ny avhandling vid Umeå universitet har Ulrika Schmauch intervjuat omkring tjugo personer som antingen själva är födda i Afrika, eller har minst en förälder som kommer därifrån. Intervjuerna genomfördes i en storstad, en medelstor stad samt i en mindre tätort i Sverige.
Hon visar att vardagsrasismen som drabbar afrikaner tar sig många, ofta svårfångade, uttryck. Det kan handla om allt från klumpiga rasistiska kommentarer från kompisar och diffusa känslor av utanförskap, till orättvis betygsättning och rädsla för rasistiskt våld. Vardagsrasismen upplevs dessutom i ett samhälle där det råder ojämlikhet mellan ”vanliga svenskar” och ”människor från andra kulturer”, till exempel när det gäller förvärvsarbete, hälsa, medelinkomst och utsatthet för hot och våld.
Enligt Ulrika Schmauch finns en utbredd tystnad kring de erfarenheter av rasism dessa människor gör i sin vardag. Det är svårt att sätta ord på upplevelserna, och de som försvarar sig misstänkliggörs ofta och får till exempel höra att de är överkänsliga eller inte förstår sig på den svenska kulturen. Tystnaden försvårar motståndet, och istället för att tillsammans arbeta mot diskriminering försöker man hantera sina upplevelser på egen hand.
Ulrika Schmauch har funnit tre övergripande strategier som människor använder sig av för att hantera vardagsrasismen. Ett sätt är att osynliggöra och avfärda erfarenheterna, ett annat är att längta bort till ställen fria från rasism, exempelvis fjärran ”hemländer”. Det tredje sättet är att hålla rasismen på avstånd genom att bestämma sig för att inte bry sig, eller att försöka försvara sig.
Fredagen den 7 april försvarar Ulrika Schmauch, sociologiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Den osynliga vardagsrasismens realitet. Disputationen äger rum kl. 10.15 i Hörsal E, Humanisthuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är dr. Mekonnen Tesfahuney, Geografi och turism, Karlstads universitet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Ulrika Schmauch,
sociologiska institutionen,
Umeå universitet,
tel: 090-786 63 09,
e-post: ulrika.schmauch@soc.umu.se
Vid Mittuniversitetet bedrivs just nu ett projekt som innebär att man med mobiltelefoner skall kunna veta om det är lång kö i liften eller inte. Projektet har fått fri tillgång till Åres skidsystem i tre år och det är två företag som tror på idén. Projektledare Åke Malmberg säger:
− Teleca bidrar med arbetstid för utveckling av mjukvara och Skistar ger oss fri access till Åres skidsystem under tre år.
Projektet kommer att bedrivas inom grundutbildningen för IT-system för upplevelseteknologi. Redan har ett antal studenter varit till Åre för att mäta och koordinatbestämma nedfarterna. I första skedet kommer de att simulera åkare och liftsystemen för att senare testa med en handdator på riktigt.
Denna typ av forskning kan i framtiden komma att användas för att minimera trafikstockningar, minska bränsleförbrukning och användas inom cancervården.
Swarm Intelligence är en form av konstgjord intelligens, artificiell intelligens. En dator har möjlighet att rationalisera beslut och lära sig av samlad kunskap. Förutsättningen för datorn att dra slutsatser av den samlade kunskapen är att den som konstruerat systemet byggt in den möjligheten.
Artificiell Intelligens baseras på att en kraftfull dator centralt gör beräkningar för att tillgodogöra sig kunskap om sin omvärld. Swarm Intelligence baseras istället på att mindre kraftfulla datorer, var och en för sig, gör iakttagelser av sin omvärld. Deras omvärld är mycket begränsad. När dessa små enheter sedan kommunicerar med varandra skapas en gemensam större bild av omvärlden, ett så kallat kollektivt medvetande.
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Åke Malmberg, telefon +46 63 16 53 53, mobitelefon +46 70 311 5353 eller ake.malmberg@miun.se
Fetma är ett stort folkhälsoproblem och övervikt bland barn och ungdomar räknas idag som en världsepidemi. Det är sedan tidigare väl känt att övervikt hos vuxna ökar risken för att få så kallade livsstilssjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar och diabetes, däremot har man inte helt kunnat förklara varför.
Julia Wärnberg vid Institutionen för biovetenskaper och näringslära vid Karolinska Institutet i Huddinge har undersökt 500 spanska ungdomar i åldern mellan 13 och 18 år. Spanien är ett av de länder i Europa med högst andel överviktiga barn. Jämfört med de ungdomar som inte var överviktiga hade de överviktiga ungdomarna i studien förhöjda halter av inflammatoriska proteiner i blodet, samma sorts proteiner som hos vuxna förutser högre risk för hjärt- kärlsjukdomar och diabetes.
– Hos människor med förhöjda nivåer av inflammatoriska proteiner kan de här sjukdomarna kanske dyka upp så tidigt som i 40-50 årsåldern istället för när de är 70, säger Julia Wärnberg.
Att kopplingen mellan övervikt i ungdomsåren och kronisk inflammation nu är klarlagd hoppas Julia Wärnberg ska leda till nya insikter om hur man kan motverka den högre risk för livsstilssjukdomar som den kroniska inflammationen kan innebära i vuxen ålder.
– Hos vuxna med kronisk inflammation har det visat sig att tillsammans med viktminskning kan även Omega 3-fettsyror, valnötter och regelbunden motion vara bra sätt att få ner inflammationen och därmed minska risken för hjärt-kärlsjukdomar och diabetes, säger Julia Wärnberg.
Hon planerar nu att fortsätta sin forskning inom ramen för den så kallade HELENA-studien, som finansieras av EU och ska vara klar 2008.
– Där fortsätter vi att undersöka bland annat hur fysisk aktivitet påverkar relationen mellan inflammation och övervikt bland 3000 ungdomar från tio europeiska länder, säger Julia Wärnberg.
Avhandling: ”Inflammatory status in adolescents; The impact of health determinants such as overweight and fitness” av Julia Wärnberg vid Institutionen för biovetenskaper och näringslära, Enheten för preventiv näringslära, Karolinska Institutet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Julia Wärnberg, nutritionist och medicine doktor i medicinsk näringslära, mobil 0704-457094, e-post julia.warnberg@prevnut.ki.se.
Pressekreterare Katarina Sternudd, tfn 08-2248 838 95, mobil 070-224 38 95, e-post katarina.sternudd@ki.se
De senaste decennierna har välfärdssystemen i västvärlden omprövats och förändrats. Den enskildes eget ansvar för sin försörjning betonas och krav ställs på aktivering i någon form som villkor för ekonomiskt bistånd. Ett svenskt exempel på den internationella trenden mot aktiveringskrav är den så kallade Uppsalamodellen.
Uppsalamodellen var ett aktiveringsprogram med starka krav på eget ansvar. Bidragstagaren var tvungen att vara arbetssökande på heltid och ha täta kontakter med socialkontoret som villkor för att få ekonomiskt bistånd.
Pia Milton har gått igenom personakter för 509 individer som ansökte om ekonomiskt bistånd med arbetslöshet som främsta orsak 1990 och 1992. 1990 var arbetsmarknaden relativt positiv medan år 1992 kännetecknades av kraftigt stigande arbetslöshet. Av de studerade individerna deltog cirka hälften i Uppsalamodellen, medan de övriga var inskrivna vid ett socialkontor med ett mer traditionellt arbetssätt. Pia Milton följde bidragstagarna fram till 1996.
Resultaten visar att Uppsalamodellen inte var mer framgångsrik än det traditionella arbetssättet för att påskynda övergången från bidrag till arbete eller utbildning, varken på kort eller lång sikt. Möjligheten att varaktigt lösa bidragsbehovet var till och med någon sämre i Uppsalamodellen och många bidragstagare återkom jämförelsevis tidigt med ny begäran om bidrag, särskilt ungdomar mellan 20 och 24 år.
Det fanns inga signifikanta skillnader mellan de två arbetssätten med avseende på kvinnors, mäns och invandrares chanser att lämna bidragstagandet för arbete eller utbildning. Individuella faktorer som nationalitet, utbildning och arbetserfarenhet hade, oavsett socialtjänstens arbetsmetod, stor betydelse för bidragstagarnas möjligheter att lämna bidragssystemet.
Helt avgörande för bidragstagarnas möjlighet att få långsiktigt arbete, oavsett vilken arbetsmetod som socialkontoret tillämpade, var tillgången på jobb. År 1992 var chansen att lämna bidragssystemet för reguljärt arbete endast en tredjedel så stor som 1990.
Pia Miltons avhandling visar också motstridiga konsekvenser av aktiveringskraven i socialtjänsten för enskilda bidragstagare. Aktivering kan bidra till ökad integrering på arbetsmarknaden för dem som redan står arbetsmarknaden nära, men kan också bidra till ökad marginalisering och utslagning för dem som av sociala och individuella orsaker har svårt att få arbete.
– Risken är att den enskilde känner sig kränkt och upplever en stor hopplöshet om alla ansträngningar att söka jobb inte ger utdelning. Då kan bidragstiderna bli allt längre, kanske med sjukskrivning eller förtidspensionering som följd, säger Pia Milton.
Pia Milton ser både negativa och positiva aspekter med aktiveringskraven i Uppsalamodellen, men hon konstaterar att socialtjänsten behöver utveckla sina arbetsmetoder.
– Man måste anpassa aktiveringskraven efter den enskilde individen och insatserna måste ha tydliga mål så att effekterna för den enskilde kan värderas, säger hon.
Pia Milton arbetar vid Statens Folkhälsoinstitut och disputerar inom sociologi.
Kontaktinformation
Pia Milton, tel 0704-83 35 35 eller e-post pia.milton@fhi.se
Jonas Johansson jämför i sin avhandling protonstrålar och intensitets-modulerade fotonstrålar (IMRT) med de standardtekniker som är i bruk idag. Tre tumörtyper har ingått i jämförelsen: vänstersidig bröstcancer som spridit sig till lymfkörtlarna, hypofarynxcancer (i svalget) och rektalcancer (ändtarmscancer).
Jämförelsen görs med datorsimulerade dosberäkningar på ett antal patientfall. De beräknade dosfördelningarna kan jämföras direkt för att påvisa skillnader mellan behandlingsteknikerna. I en annan jämförelse används dos-responsmodeller för beräkningar av sannolikheten för tumörkontroll och sannolikheten för komplikationer i normalvävnader.
Resultaten visar att protoner och IMRT ger fördelaktigare dosfördelningar än standardteknikerna. Beräkningarna med dos-responsmodeller visar att detta leder till lägre risk för komplikationer i normalvävnader och för hypofarynxcancer även bättre tumörkontroll. Protoner har jämfört med IMRT fördelen att volymer med låga till medelhöga doser minskar markant.
För patienterna med vänstersidig bröstcancer kan sannolikheten för strålningsinducerad lunginflammation minska från 15 procent med den bästa standardtekniken till mindre än tre procent för IMRT och protoner. I patientgruppen med hypofarynxcancer kan IMRT och protoner ge utrymme för en ökning av dosen till tumören samtidigt som sannolikheten för biverkningar i spottkörtlarna kan minska. För rektalcancer kan sannolikheten för både akuta och sena tunntarmskomplikationer minska med cirka 50 procent med IMRT och protoner. Protonerna kan potentiellt ge en ännu kraftigare minskning beroende på antaganden om betydelsen av bestrålad volym.
– Resultaten i min avhandling visar att det finns möjligheter till stora förbättringar i strålbehandling om IMRT och protoner används. Fördelarna är störst för protoner, säger Jonas Johansson.
– Modellstudier av det slag som presenteras här kan tjäna som underlag och motiv för framtida investeringar i kostsamma protonbehandlingsläggningar.
Kontaktinformation
Kontaktperson: Jonas Johansson, tel: 018-611 26 22 , 073-982 24 48 eller e-post: Jonas.Johansson@onkologi.uu.se
Med hjälp av NMR, eller kärnmagnetisk resonans, kan man identifiera atomkärnor i proteiner och därmed se hur proteiner kommunicerar med andra molekyler. Metoden lämpar sig också mycket bra till att studera proteiners struktur. Inom läkemedelsindustrin blandas protein med olika mindre molekyler för att se om någon av dessa fastnar på proteinet, vilket kan betyda att just den molekylen kan användas i ett läkemedel.
Gemensamt för nästan all användning av NMR för mätning på proteiner är att både själva mätningen och den manuella efterbearbetningen av data tar lång tid. Eftersom proteiner består av tusentals atomer blir NMR-spektra mycket komplicerade; NMR-spektra av proteiner är flerdimensionella och består ofta av flera miljoner datapunkter.
De senaste åren har ett par olika varianter presenterats på hur man snabbare kan samla in den information man vill ha från NMR-experiment. Gemensamt för dessa är att mätdata blivit ännu mer komplexa och den tid forskaren tjänar på snabbare mätning riskeras att snabbt förloras då den manuella efterbearbetningen tar ännu längre tid.
Daniel Malmodin presenterar i sin avhandling en metod som utifrån mätdata från en mycket snabb variant av datainsamling, räknar ut den efterfrågade informationen. Den nya metoden gör det möjligt att utföra nya typer av experiment som inte är möjliga med de konventionella metoderna, eftersom de helt enkelt tar för lång tid.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Daniel Malmodin
Institutionen för kemi
Tel: 031-773 3940
Mobiltelefon: 0736-578875
E-post: daniel.malmodin@chem.gu.se
Handledare: Prof. Martin Billeter, tel: 031-773 3925
E-post: martin.billeter@chem.gu.se
Avhandlingen har titeln: ”Efficient recording and processing of protein NMR spectra”.
Disputationen äger rum: Fredagen den 7 april 2006, kl 10.00 i sal Nils Nilsson, Medicinaregatan 3B, Göteborg
Clairy Wiholm har studerat en grupp högutbildade tekniker på ett utvecklingsbolag inom telekommunikationsindustrin i Sverige. Välutbildade kunskapsarbetare är en växande andel av dagens arbetskraft, men trots detta finns bara ett fåtal studier av stress och hälsa inom denna grupp.
Avhandlingen beskriver sambandet mellan psykosociala faktorer och arbetsrelaterad ohälsa som muskel- och hudbesvär samt huvudvärk. Clairy Wiholm har studerat både riskfakorer och skyddande faktorer för dessa besvär. För att utvärdera om stress är en bidragande orsak till besvären har försökspersonerna fått pröva ett stresshanteringsprogram.
Resultaten visar att psykosociala faktorer i en högteknologisk miljö påverkar stresskänsliga hormoner som i sin tur utgör en länk mellan miljön och de undersökta besvären. Förändringar i självskattad arbetsbelastning och förändringar i symptom som koncentrationssvårigheter, mental trötthet, rastlöshet, irritation och nedstämdhet samvarierar. Med en högre mental arbetsbelastning följde ökande kognitiva och beteendemässiga symptom.
Stresshantering hade en kortsiktig positiv effekt på vissa muskelbesvär och hudbesvär under själva den aktiva försöksperioden, däremot fanns ingen kvarvarande effekt vid uppföljningen fem månader efteråt. Stresshanteringsprogrammet hade inga effekter på den psykosociala miljön.
Kompetens och kompetensutnyttjande verkar vara en faktor som har betydelse för vissa typer av muskelbesvär, speciellt i arbetssituationer med lågt beslutsutrymme (självständighet i arbete i förhållande till kraven i arbete) och dåligt kompetensutnyttjande.
– Stress är sannolikt en bidragande orsak till vissa muskel- och hudbesvär samt huvudvärk i en högteknologisk arbetsmiljö. Att följa förändringar i den mentala belastningen i en organisation kan ge viktig information om de stressymptom som långsiktigt bidrar till ohälsa och sannolikt produktionsbortfall, säger Clairy Wiholm.
Stresshantering kan ses som ett tillfälligt verktyg, som kan användas i samband med perioder av hög arbetsbelastning i syfte att sänka stressnivån hos individen och därmed minska risken för vissa kroppsliga symptom. Men det gäller också att se till andra faktorer, t ex möjligheterna till kompetensutveckling.
– I många organisationer är kompetensutveckling individens ansvar, ”se till att man är anställningsbar”. Det är möjligt att rätt kompetensutnyttjande ska ses som en arbetsmiljöfråga som mera tydligt bör utgå från företagets mål och strategier, säger Clairy Wiholm.
Kontaktinformation
Kontaktperson: Clairy Wiholm, tel:018-611 34 23, 0706-57 99 82 eller e-post: Clairy.Wiholm@pubcare.uu.se
Njursjuka hänvisas ofta till ett liv med täta dialysbehandlingar och bara för ett fåtal kan transplantation bli verklighet. Transplantation med njure från levande donator ger bättre resultat på kort och lång sikt, men har nackdelen att man opererar bort en njure från en frisk person. Det är därför viktigt att välja rätt donator och att vara helt säker på att såväl den njure som tas, som den som lämnas kvar, är tillräckligt bra för att både donatorn och mottagaren ska slippa komplikationer. För tio år sedan krävdes, efter inledande laboratorieprover, ett omfattande utredningsprogram med totalt fyra radiologiska undersökningar av den möjlige donatorn. Med angiografi undersöktes njurens kärl. Oftast finns bara en artär till njuren, men cirka 30 procent av befolkningen har fler, vilket är viktigt att känna till i förväg. Dessutom innebär metoden att en kateter för att kunna spruta kontrastmedel i blodkärlen sticks in i ljumskens pulsåder, vilket inte är helt komplikationsfritt. Nästa steg var att med urografi undersöka njurens och urinvägarnas övriga anatomi samt även avslöja eventuellt sjukliga förändringar, som till exempel njursten eller cancer.
– Det är viktigt att säkerställa att både givaren och mottagaren får ett njursystem som fungerar utan problem efter transplantationen, säger Jonas Wadström, transplantationskirurg vid Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet.
Därefter gjordes ultraljudsundersökning för att utesluta tumörer och slutligen ett så kallat renogram då man mäter eventuella skillnader i de båda njurarnas funktion med hjälp av isotoper. De senaste årens utveckling inom datortomografin har dock inneburit kontinuerliga förbättringar, både ur givarens synvinkel och vad gäller medicinsk precision. Uppsalaforskarnas nya studie kan nu leda till att det räcker med en enda datortomografiundersökning framöver.
– Man får då alla svar efter tio minuter, undersökningen är inte så mycket värre än ett blodprov och personen kan gå hem direkt, säger Anders Magnusson, professor i diagnostisk radiologi vid Uppsala universitet.
Vid datortomografin sprutas kontrastmedel in i en ven och inte i ljumskens pulsåder. Kontrasten följs genom njurar, njurbäcken, urinledningar och urinblåsa. Resultatet blir ett stort antal bilder som visar kroppen i genomskärning. Varje snitt är endast 0.75 millimeter och dessa snitt sätts sedan samman till en tredimensionell bild, som kan vändas och vridas fram och tillbaka (se bild) i en dator. Tidigare har man dock inte kunnat mäta eventuell funktionell sidoskillnad mellan de båda njurarna med datortomografi, utan varit beroende av renogram. Men genom att forskarna i den nya studien undersökt personer med konstaterat olika funktion på sina njurar har man kunnat utveckla datortomografin så att den nu fungerar lika bra som renogrammet för denna mätning.
– Det innebär att man slipper det extra steg med radioaktiva substanser som renogrammet innebär. Dessutom är resultaten mer tillförlitliga, renogrammet kunde till exempel inte kompensera för det faktum att njurarna ofta ligger på något olika djup, säger Anders Magnusson.
Vid Akademiska sjukhuset utförs njurtransplantationer på patienter i hela Mellansverige. Totalt görs cirka 90 njurtransplantationer och av dessa hämtas cirka 40 från en levande donator.
Bildtext: Med hjälp av datortomografi kan forskarna få en tredimensionell bild av njuren med alla kärl. Informationen är viktig vid valet av donator, valet av vilken njure som ska opereras ut, samt vid planering av transplantationen.
Bjorkman H, Eklof H, Wadstrom J, Andersson LG, Nyman R, Magnusson A.
Split renal function in patients with suspected renal artery stenosis: a
comparison between gamma camera renography and two methods of measurement
with computed tomography. Acta Radiol. 2006 Feb;47(1):107-13.
Kontaktinformation
För mer information: Anders Magnusson, tel: 018-611 47 77, 073-384 67 46 eller Anders.Magnusson@radiol.uu.se, eller Jonas Wadström, tel: 018-611 46 30, 070-632 34 82 eller Jonas.Wadstrom@akademiska.se
Avhandlingen visar att de logistikservicekrav den nya gör-det-själv-handeln ställer skiljer sig märkbart från de krav som ställs av husindustrin och den traditionella detaljhandeln. Det kan röra sig om allt från krav på streckkodsmärkning av varor till kraftigt förkortade leveranstider. – GDS-handeln driver verkligen på utvecklingen i hela branschen säger Åsa Gustafsson och sågverken måste anpassa sina logistikstrategier för att möta kundernas krav.
Sågverksindustrin utnyttjar redan idag flera verkningsfulla strategier såsom kunddifferentiering, men de behöver arbeta hårdare med att integrera såväl kunder som leverantörer i sin verksamhet t ex genom lagerhållning. Dessutom bör sågverken samarbeta sinsemellan i mycket större utsträckning än idag för att kunna möta speciella sortimentskrav bland annat.
Avhandlingen ”Customers logistics service requirements and logistics strategies in the Swedish sawmill industry” försvaras fredagen den 7 mars kl 10.00 i sal M1083 (Södra-salen), Växjö universitet. Opponent är docent Anne Toppinen, The Finnish Forest Research Institute.
Kontaktinformation
Kontakta: Åsa Gustafsson, telefon: 0470-70 89 95, 0705-42 85 87 eller e-post Asa.Gustafsson@vxu.se.
Beställ boken från: Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon: 0470-70 82 67 eller e-post: Kerstin.Broden@vxu.se
Praktiska upplysningar: Karin Knobloch, forskningssekreterare vid Institutionen för teknik och design, telefon: 0470-70 89 39.
Ett intranät kan enkelt beskrivas som ett internt internet, som används för att dela information och kommunicera inom exempelvis ett företag. Christina Amcoff Nyström vid Umeå universitet har i sin avhandling bland annat studerat i vilken omfattning flera olika intranät används, och till vad. Hon visar att dagens intranät ofta är underutnyttjade, trots att de vanligtvis innebär en dyr investering och dessutom kan öka vitaliteten hos ett företag eller en organisation.
I en studie ingick bland annat Dalarnas landsting, Jämtlands läns landsting, Milko, Jämtkraft och WM-data. Fyra av dessa fem intranät hade funktioner som inte utnyttjades eller i flera fall var okända för de anställda. Andra studier bekräftar resultatet att intranät ofta är underanvända.
För att öka användandet menar Christina Amcoff Nyström att man ska skapa fler nyttofunktioner som stöder interaktion och samarbete, samt varnar för oönskade tillstånd och händelser. Det kan vara funktioner som chat, webbkameror, delade dokument och arbetsytor eller tillgång till viss personalinformation som exempelvis CV:s. Användarna ska också ha kunskap om vad de kan och inte kan göra via intranätet.
Christina Amcoff Nyström anser också att huvudprincipen för ett intranät bör vara öppenhet, det vill säga att alla anställda är behöriga att läsa och skriva i intranätet. Medarbetare som är betrodda och välinformerade blir ofta engagerade och aktiva, något som är utmärkande för många livskraftiga företag.
Torsdagen den 20 april försvarar Christina Amcoff Nyström, institutionen för informatik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Designing Intranets for Viability – Approaching Organizational Empowerment and Participation. Disputationen äger rum kl. 13.00 i sal MA121, MIT-huset, Umeå universitet.
Fakultetsopponent är professor Louise Yngström, institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Christina Amcoff Nyström,
institutionen för informatik, Umeå universitet /
institutionen för informationsteknologi och medier, Mittuniversitetet, Östersund,
tel: 063-16 53 88,
e-post: christina.amcoff@miun.se
Experimentet, som är ett av de största och äldsta försöken i Sydostasien med moderna och skonsammare avverkningsmetoder, anlades 1992 tillsammans med det malaysiska skogsbolaget Innoprise Corporation. I experimentet har olika skadereducerande metoder testats för selektiv timmeravverkning, som t ex planerade utkörningsvägar, riktad fällning och lianhuggning.
Sammanlagt har över 12 000 träd och uppåt 100 000 småträd och plantor mäts in. Utifrån det har avverkningens skadefrekvens samt den kvarvarande skogens tillväxt och återhämtningsförmåga studerats. I och med de planerade utkörningsvägarna kunde bland annat markförstörelsen sänkas med ca 30 procent, utan att samtidigt minska timmeruttaget, vilket var 9-12 värdefulla timmerträd per ha. Regnskogens återhämtningsförmåga och tillväxt efter avverkningen var under den studerade tiden väsentligt snabbare om planerade utkörningsvägar samt riktade fällningar använts jämfört med normala avverkningar i området.
Något förvånande gav metoden lianhuggning före avverkning ingen minskad skadefrekvens på kvarvarande skog. Lianhuggning gav däremot en högre avverkningsfrekvens samt en väsentligt högre uppkomst och tillväxt av ljuskrävande pionjärträd, vilka kan tänkas sänka produktionen av de värdefulla timmerträden.
Om de skadereducerande metoderna tillämpas visar Olle Forsheds resultat på att uthålliga uttag av ca 9-12 timmerträd per ha i denna typ av regnskog troligen kan göras ca vart 40:e år, utan att skogen tappar i återhämtningsförmåga och tillväxt.
Fredagen den 7 april 2006 kl 10.00 försvarar jägmästare Olle Forshed, institutionen för skogsskötsel, SLU i Umeå, sin avhandling i skogshushållning med titeln Stand Structure and Development after Selective Logging with Systematically Aligned Skid Trails, Directional Felling and Climber Cutting in a Dipterocarp Rainforest in Sabah, Malaysia.
Opponent är professor Francis ”Jack” Putz, Department of Botany. University of Florida, USA.
Disputationen avser skoglig doktorsexamen.
Lokal: Sal Björken, SLU i Umeå.
Kontaktinformation
Olle Forshed, institutionen för skogsskötsel, SLU i Umeå, tel 090-786 85 59.
Olle.Forshed@ssko.slu.se
I Skandinavien torkar virkesproducenterna vanligtvis virket till 18 procent fuktkvot. Den slutliga fuktkvoten i ett färdigbyggt hus kan vara så låg som 8 procent vilket innebär att virket kommer att torka ytterligare ca 10 procent efter att huset är byggt. Formen hos virke ändras när fuktkvoten ändras. Detta innebär att man till exempel kan få sprickor i tapeter en tid efter att ett hus är klart.
– Det finns flera viktiga saker att ta hänsyn till när man väljer virke och när man bygger ett hus. De viktigaste är kvalitet och dimension hos virket liksom utförandet, där inte minst kontroll av klimatet spelar en viktig roll, säger Magnus Bäckström.
Virke som skall användas i träregelväggar bör vara av bra kvalitet. Det innebär hög styvhet, liten fibervinkel och sågat långt bort från märgen då sådant virke har mindre benägenhet att deformeras när det utsätts för fuktvariationer.
När man bygger en vägg kläs väggstommen normalt med skivor av gips. Ju styvare gipsskivorna är, desto mindre är risken att man skall behöva rikta väggen under byggprocessens gång, eller att man får sprickor i tapeter en tid efter att bygget är klart.
I väntan på installationer kan väggar byggas med gipsskivor på bara ena sidan innan skivorna på den andra sidan monteras. En sådan vägg löper stor risk att kröka sig alltför mycket vilket medför stora problem med att montera väggskivorna på andra sidan. Det beror dels på att gips på endast en sida inte förmår hålla tillbaka vridningen hos regeln speciellt mycket, dels på att regeln vill krympa mycket mer än vad skivan vill. Om man däremot bygger med gipsskivor på båda sidor av väggen direkt kan man räkna med att väggen kommer att vara rak. Gipsskivorna måste fästas ordentligt på träreglarna. Skivtillverkarnas rekommendationer för avstånd mellan skruvarna och montering av skruvarna bör följas.
Magnus Bäckström försvarade sin avhandling ”Moisture-induced distortion in timber structures – examples based on partition walls” (på svenska: ”Fuktberoende formändringar hos träkonstruktioner – exemplifierat på innerväggar”) vid en offentlig disputation på Chalmers i mars 2006
Projektet har delfinansierats av Stiftelsen för Strategisk Forskning genom Trämekanikprogrammet och Södra Skogsägarnas stiftelse för forskning, utveckling och utbildning.
Magnus Bäckström är uppvuxen i Strängnäs.
Kontaktinformation
Mer information
Magnus Bäckström, tel 070-587 4625
eller
handledaren, professor Robert Kliger, Institutionen för bygg och miljöteknik, Konstruktionsteknik, Stål- och träbyggnad Chalmers tekniska högskola, tel 031-772 2016,
e-post robert.kliger@Chalmers.se
