– Förmåga till framgångsrik produktinnovation är grundläggande för vår konkurrensförmåga. Med denna professur stärker vi kunskapsområdet, kommenterar industrimannen Carl Bennet sitt beslut att stödja KTHs satsning.
Carl Bennet, som står bakom professuren i Produktinnovationsteknik, vet vad han talar om. Som ägare och företagsledare har han med ett långsiktigt perspektiv utvecklat den världsledande medicinteknikkoncernen Getinge och den grafiska koncernen Elanders. Han har alltid betonat vikten av att svensk industri verkar i en stark kunskapsmiljö för att utveckla sin verksamhet.
Professuren i Produkt- och tjänstedesign stöds av Bicky Chakraborty. Han har byggt upp Elite Hotels, som med arton hotell samt åtskilliga restauranger och pubar nu är den största svenskägda hotellkedjan.
– Genom åren har jag lärt mig att en bra serviceupplevelse består av rätt mix mjuka och hårda värden. En professur i Produkt- och tjänstedesign kommer att förstärka vår kunskap inom detta område, till gagn för morgondagens tjänsteproducenter och konsumenter, säger han.
De två nya professurerna och en vidareutbildning för civilingenjörer i innovation är viktiga steg för att göra KTH till centrum för en nationell satsning på innovativ produkt- och affärsutveckling inom PIE-p (Product Innovation Engineering Program). Flera andra högskolor deltar i detta samarbete; Lunds Tekniska Högskola, Högskolan i Jönköping och Designhögskolan vid Umeå Universitet är initiala partners. KTH kommer att stå som värduniversitet och sammanhållande länk.
– Målet är att skapa en långsiktig innovationsförmåga i Sverige. Det är en systemförändring vi talar om, ett strategiskt arbete för att sätta fokus på och utveckla förmågan att skapa innovativa produkter och tjänster i hela systemet – utbildning, praktik och forskning, säger Margareta Norell Bergendahl, prorektor på KTH och initiativtagare till satsningen på ”Innovation Engineering”.
Hon talar om en offensiv nationell satsning för att möta den globala konkurrensen och vända den till Sveriges fördel. Arbetet kommer att ske i nära samverkan med näringslivet och det omgivande samhället. De två professurerna är en signal om hur viktigt människor med stor kunskap inom området anser att innovationsteknik är som drivkraft för utvecklingen.
– Vi är oerhört glada för den möjlighet de här båda nya professurerna ger att långsiktigt fördjupa kunskaperna inom området både när det gäller forskning och utbildning, säger Margareta Norell Bergendahl.
Bicky Chakraborty kom till Stockholm från Calcutta i 20-årsåldern och kom till hotellbranschen mest av en slump när han som student tillsammans med andra startade ett sommarhotell genom att hyra ut tomma studentrum. I brist på kapital blev hans specialitet så småningom att rusta upp gamla nedgångna stadshotell – en enkel och genial idé som burit frukt i form av Elite Hotels.
Carl Bennet betonar ofta värdet av att ta tillvara den kunskap som finns inom företagen. Som ordförande för IVAs och Nuteks projekt Framtidens Näringsliv har han nyligen presenterat förslag på åtgärder för framgångsrik utveckling. Ett av förslagen tar upp tjänstesektorns förmåga att konkurrera och expandera i utlandet som en viktig förutsättning för Sveriges ekonomiska tillväxt i framtiden.
Kontaktinformation
Mer information
Anders Flodström, rektor KTH, 08-790 7001, rektor@kth.se
Traditionellt betraktas dinoflagellater som encelliga marina alger. I själva verket är de varken djur eller växter. Vissa av dem kan äta andra organismer, andra får – i likhet med växter – sin energi genom fotosyntes och vissa har båda dessa egenskaper. Den kunskap som finns om dagens dinoflagellater gör att de även kan användas som indikatorer för forntidens dinoflagellater. Många av dem har i sin livscykel en fas där de kapslar in sig: dinoflagellate cystor eller dinocyster. De här dinocystorna går att hitta i många marina sediment. Genom att jämföra sammansättningen av dinocyster i olika prover kan vi se ändringar av ekologiska förhållanden och därmed klimatförändringar.
För 34 miljoner år sedan skedde den största klimatövergången sedan dinosaurierna dog ut. På kort tid sjönk genomsnittsårstemperaturen med sex grader Celcius. Caroline van Mourik har undersökt den mikrofossila sammansättningen i 30-40 miljoner år gamla sediment från Atlanten och i de italienska Apenninerna. Speciellt analyserna av sediment från Massignanosektionen i Apenninerna har varit viktig eftersom det är en nyckelsektion som åskådliggör övergången mellan de geologiska epokerna eocen och oligocen. Massignano är en så kallad ”stratotypsektion”. Det är en sektion av bergarter som utgör referens för ett speciellt geologiskt tidsavsnitt och som andra sektioner i världen jämförs med. Just i nivån där gränsen finns sitter en ”gyllene spik”.
Problemen med Massignanosektionen är att det fanns väldigt lite tidigt oligocent sediment och att inte den hela stora temperaturövergången ingår i sektionen. Caroline van Mourik korrelerade en mycket nära tagen borrkärna till sektionen och konstruerade en sammansatt sektion som blev drygt en miljon år äldre. Den nya sektionen möjliggjorde klimatforskning i det viktiga klimatövergångsintervallet, från den varma ”växthusvärlden” till den kalla ”ishusvärlden”, med varaktiga istäcken.
Genom att dela in dinocysterna i olika temperaturgrupper kunde forskarna se en cyklicitet på 100 000 och 400 000 år i sedimenten. Även mindre cykler på 54 000 och 41 000 år framkom. Dessa cykler är relaterade till kända variationer av solinstrålning. De hundratusenåriga cyklerna beror på utdragenheten av jordens ellips kring solen och de kortare cyklerna på lutningen av jordens snedställda axel.
Sedan tidigare vet man att växthusgaserna minskade under den eocena epoken. Avhandlingen bekräftar idén att solinstrålningscyklerna utlöste den snabba temperaturnedgången och bland annat möjliggjorde formationen av varaktiga istäcken på jorden.
Kontaktinformation
För ytterligare information:
Caroline van Mourik, tfn: 08-674 75 95, mobil 0704-712 209 e-post Caroline.vanMourik@geo.su.se
För porträttbilder kontakta:
Maria Erlandsson, pressekreterare Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se
Den förarlösa Besten kan tillsammans med två bemannade skotare vara framtidens avverkningskoncept. Skotarna fungerar som kurirer till Besten, som manövreras av skotarförarna med hjälp av fjärrstyrning. ”Bestenkonceptet” testas just nu på prototypstadiet och resultaten är lovande både när det gäller prestation och kostnad, anser Isabelle Bergkvist, forskare på Skogforsk.
– Ett tekniskt genombrott för skogsbruket, menar Isabelle Bergkvist. Avverkningskostnaden kan sänkas med drygt 15 procent jämfört med ett traditionellt tvåmaskinsystem. Orsaken är bland annat enklare och billigare maskiner, direktlastning på skotaren och att bränsleförbrukningen blir 20-40 procent lägre.
Skogforsks resultat visar att det förarlösa konceptet lönar sig i grov skog och vid terrängtransportavstånd upp till ca 600 meter. Därefter blir väntetiderna för avverkningsenheten så pass långa att ett traditionellt skördar- skotarsystem lönar sig bättre.
Isabelle Bergkvist lyfter även fram andra fördelar med konceptet:
– Virket lastas direkt på skotaren, så det smutsas inte ner eller blir bortglömt. Ledtiderna blir också kortare, eftersom allt virke ligger vid bilvägen när avverkningen är klar. Och när avverkningen styrs från skotaren blir förarmiljön tystare och skotarföraren får mer arbetsväxling.
Bestensystemet hävdar sig alltså väl redan på prototypstadiet men behöver utvärderas ytterligare, bland annat när det gäller prestationen i klenare skog och möjligheten att hantera flera virkessortiment.
Se filmen om Besten på vår webb! http://www.skogforsk.se/press
Kontaktinformation
Isabelle Bergkvist, Skogforsk. Tel: 0705-58 85 87
Malin von Essen, pressansvarig. Tel: 018-18 85 76, 0706-30 68 67
E-inclusion har hög prioritet hos EU:s nuvarande ordförandeland, Österrike. Därför arrangerades en konferens för EU:s IT-ministrar med temat E-delaktighet den 11-13 juni. Ministermötet avslutades med en deklaration om åtgärder för att minska IT-klyftan i Europa. År 2010 är det meningen att det digitala gapet ska ha reducerats till hälften.
– Det handlar om att göra datorer och internet tillgängliga för alla och då även äldre, kvinnor, de som bor på glesbygden, är handikappade eller har dålig ekonomi, berättar Lennart Magnusson, forskare och projektledare för ACTION.
Tillsammans med Elizabeth Hanson fanns han på plats i Riga för att diskutera nya utmaningar och hur framtidens anhörigstöd kan se ut.
– En allt större åldrande befolkningen i Europa och att fler har flyttat från glesbygden, gör att ACTION väcker stort intresse, fortsätter han.
Höjer livskvalitén
Via ACTION, som är en informations- och kommunikationsbaserad stödtjänst, får äldre och deras anhörigvårdare ett mer självständigt liv med högre livskvalitet samtidigt som kommunen sparar pengar. Med vid konferensen var också Hans Kjelleryd, affärsutvecklare vid Telia med ansvar för området vård och omsorg. Sedan 2004 är Telia samarbetsparter med ACTION, Högskolan i Borås och ansvariga för marknadsföring av ACTION. Idag finns ACTION-tjänsten i det ordinarie hemtjänstutbudet i Borås Stad och Marks kommun och ytterligare sex kommuner startar pilotprojekt under hösten. IT-tekniken för helt enkelt människor närmare varandra.
Ett åldrande Europa
Bakgrunden till konferensen och deklarationen är att trots att internet bör vara var mans tillgång, så är det fortfarande inte så i realiteten. 57 procent av EU:s befolkning använder exempelvis inte internet regelbundet, bara 10 procent av personer över 65 år använder internet över huvud taget. Blott 24 procent av de lågutbildade surfar regelbundet, vilket kan jämföras med 74 procent av de högutbildade.
– Men kanske är det mest anmärkningsvärda att endast 3 procent av alla webbplatser uppfyller minimikraven för att vara handikappanpassade, förklarar Lennart Magnusson.
Det ska då tilläggas att 15 procent av Europas befolkning har ett handikapp. Så här finns en hel del att göra.
– Att göra sin webbplats mer tillgänglig kan vara en enorm vinst för ett företag, därför investerar också industrin mycket pengar i det just nu, berättar Elizabeth Hanson. Ett bra exempel är den stora ”supermarketkedjan” Tesco i England som nyligen investerade 50.000 pund i att göra sin webbsida mera användarvänlig och de har redan ökat sin vinst med 2 miljoner pund genom ökade köp ”on-line”.
Minskad korruption
På Rigakonferensen berättade bland annat Ina Gudele, lettisk näringsminister med specialisering mot elektronik att IT och internet, att hon ser internet som ett viktigt medel i kampen om att minska korruptionen. En bieffekt som man kanske inte hade tänkt på i I-länderna. Att betala in exempelvis räkningar på nätet gör att kunden kan kommunicera direkt med försäljaren och ”dyra” mellanhänder försvinner.
Endast två svenska utställare var inbjudna till konferensen. Förutom ACTION fanns ett forskningsprojekt från KTH på plats bland de 23 utställarna som ställde ut i anslutning till konferensen.
– Vi var med för att berätta om hur vi med IT stödjer äldre och deras anhöriga. Jag kan tänka mig att i framtiden kommer stödet till äldre och anhörigvårdare att utvecklas ytterligare. IT gör det möjligt för arbetande anhörigvårdare att stödja och hålla kontakt med sina nära och vård- och omsorgspersonal på distans och på tider som passar dem, säger Lennart Magnusson.
Kontaktinformation
Lennart Magnusson, projektledare ACTION
tfn: 033-4354796
e-post: lennart.magnusson@hb.se
VTI, har i samarbete med Lunds universitet, på uppdrag av Banverket, undersökt hur mycket inandningsbara partiklar som sprids från järnvägstrafik. Partiklarna uppkommer i första hand vid inbromsning samt vid slitage av hjul och räl.
Partiklar är skadliga att andas in men studien visar att halterna på järnvägsstationer ovan jord inte överskrider den norm som finns för luftkvalitet, 50 mikrogram per kubikmeter. Dygnsmedelvärdet av inandningsbara partiklar varierar mellan 19 och 25 mikrogram per kubikmeter på de undersökta stationerna. På dessa stationer, ovan jord, ventileras partiklarna bort ganska effektivt varför högre koncentrationer endast uppstår under mycket korta tidsperioder.
Dygnsmedelkoncentrationen på perrongerna i de underjordiska stationerna är däremot betydligt högre, men dagens miljökvalitetsnorm gäller inte i tunnlar. På stationerna under Arlanda flygplats, Arlanda C, som trafikeras av fjärrtåg och Arlanda S, som trafikeras av pendeltåget mellan Arlanda och Stockholm är dygnsmedelvärdet 237 respektive 88 mikrogram per kubikmeter.
– Även om miljökvalitetsnormen inte gäller i tunnlar finns all anledning att tillämpa försiktighetsprincipen och försöka minimera partikelhalterna på stationer i tunnlar. Då resultaten så entydigt pekar ut tågtrafiken som källa till partiklarna, bör möjliga åtgärder kunna beröra såväl materialval och teknik som ventilation och körmönster, säger Mats Gustafsson, som ansvarat för studien på VTI.
På Banverket tar man rapporten på stort allvar. Det är positivt att miljökvalitetsnormen inte överskrids på järnvägsstationer ovan jord. Vad gäller halterna på stationer i tunnlar så vet vi i dagsläget för lite om hälsoeffekterna av att vistas kortare perioder i järnvägstunnlar. Banverket tar självklart sitt miljöansvar och går vidare med forskning runt detta, säger Banverkets miljöchef Sören Dahlén.
Resultatet av VTI-studien ska följas av ett treårigt forskningsprojekt där Karolinska Institutet ska studera hälsoeffekter av järnvägspartiklar.
I tunnelmiljöerna på Arlanda finns ett tydligt dygns- och veckomönster för partikelhalten som har ett påtagligt samband med tågtrafiken. Ombord på tåg under färd är partikelhalterna generellt låga, men de stiger vid stopp på stationer, framför allt i tunnlarna under Arlanda flygplats.
Fotnot:
Partiklarnas sammansättning domineras kraftigt av järn men även andra metaller, som koppar, zink, krom, nickel och antimon förekommer i förhållandevis hög koncentration. Många tåg avger även ultrafina partiklar, vars källa, sammansättning och hälsoeffekter ännu är okänd.
PM10: Partiklar som är mindre än 10 µm (PM10) brukar kallas inandningsbara och fastnar beroende på storlek, andningsväg, andningsmönster och eventuell luftvägssjukdom i större eller mindre andel i olika delar av luftvägarna. Generellt kan sägas att ju mindre partiklarna är desto längre ut i luftvägarna kan de transporteras. De allra minsta partiklarna kan även ta föras vidare från lungblåsorna ut i blodbanorna.
Dygnsmedelhalterna (med standardavvikelser) av PM10 på de olika stationerna var under mätperioderna:
Linköping 23 ± 5 μg/m3
Arlanda C 237 ± 75 μg/m3
Arlanda S 88 ± 22 μg/m3
Stockholm C 25 ± 7 μg/m3
Lund 19 ± 4 μg/m3
Eslöv 19 ± 4 μg/m3
Kontaktinformation
För mer information
Mats Gustafsson, forskare VTI, 0709-430 445, 013-20 4326
Banverket
Sören Dahlén, Miljöchef, 0243 – 44 54 66
Helena Tilander, Pressansvarig, 070 – 724 55 72
Gunilla Hultén har i sin nyligen framlagda avhandling vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Stockholms universitet, analyserat rapporteringen om invandring i de fyra dagstidningarna Arbetarbladet, Borås Tidning, Vestmanlands Läns Tidning och Dagens Nyheter. Tonvikten har legat på de lokala tidningarna som kommer ut i regioner som upplevt såväl arbetskraftsinvandring fram till början av 1970-talet, som senare tids flykting- och anhöriginvandring.
Under de senaste 60 åren har förutsättningarna för och karaktären av invandringen till Sverige förändrats starkt, vilket också avspeglas i rapporteringen.
– Landsortstidningarna har en stark lokal förankring där den lokala identiteten har stor betydelse. Deras skildringar är positivare, mer inneslutande och mindre konfliktinriktade än huvudstadstidningen Dagens Nyheter, säger Gunilla Hultén.
Ändå menar Gunilla Hultén att det finns en förvånansvärd varaktighet i framställningen av främlingen genom åren. Journalistiken och Sveriges migrationspolitik är nära förbundna med varandra och löper i parallella spår genom åren.
Tidningarnas skildringar av invandring kan också ses som berättelser om den svenska självuppfattningen. Genomgående framträder en självbild av Sverige som ett i grunden gott, fördomsfritt, rättvist och jämlikt land befolkat av välvilliga och rättrådiga medborgare.
– Journalistiken om invandring omges av en seg nationell hinna, säger Gunilla Hultén.
Fram till 1970-talet beskrevs de inflyttade utlänningarna som en resurs i välfärdsbygget. I de senare texterna sätter de istället välfärdssamhället på prov genom att utmana dess sammanhållning och betraktas som problem eller slumrande hot.
– Välfärdsretoriken är resonansbotten i båda textgrupperna och det retoriska skiftet från resurs till belastning finns såväl i journalistiken som i migrationspolitiken. Tanken om ett tryggt folkhemssverige lever vidare. Nationsbygget i journalistiken är inte avslutat, säger Gunilla Hultén.
Avhandlingens titel: Främmande sidor. Främlingskap och nationell gemenskap i fyra svenska dagstidningar efter 1945.
Mer information:
Gunilla Hultén, tfn 0702-411421, e-post hulten@jmk.su.se
För bild på Gunilla Hultén, kontakta Maria Sandqvist, Enheten för kommunikation och samverkan, Stockholms universitet, tfn 08-16 13 77, e-post maria.sandqvist@eks.su.se
Totalt kommer centrets forskningsverksamhet att omfatta ungefär 210 miljoner kronor genom engagemang från medverkande akademiska och industriella aktörer. Mobile Life Centret är ett av femton centra som valts ut bland 84 ansökningar. När det är fullt utbyggt kommer industrin, universitetet och VINNOVA att vardera finansiera en tredjedel av verksamheten.
– Vi är mycket glada att få möjlighet att förstärka den pågående forskningen. Sverige har goda möjligheter att vidareutveckla den konsumentorienterade mobila tekniken genom att kombinera vår tradition och kunskap om användarorienterad forskning med områden där vi har stark teknisk kompetens, framförallt i utvecklingen av nya produkter baserat på existerande teknologier. Ett långsiktigt samarbete mellan industri och forskning är en förutsättning för att skapa ett brett framtida utbud mobila tjänster och applikationer som människor vill ha och gillar, säger Kristina Höök, professor i människa-maskin interaktion vid Stockholms universitet.
Centret kommer att utgå från ett användarperspektiv på teknikutvecklingen där forskare och industrier kan mötas för att till exempel skapa nya tjänster, förbättra interaktionsstöd anpassat för mobil användning, samt utöka vår kunskap om hur mobilitet inverkar på människors liv. Samarbetet mellan akademi och näringsliv ska också möjliggöra utarbetandet av nya affärsmodeller som ökar utbudet av tjänster och applikationer.
Förutom professor Kristina Höök kommer centret att ledas av docent Lars Erik Holmquist, docent Oskar Juhlin och tekn dr. Annika Waern.
Centret kommer att etableras vid Campus IT-universitetet i Kista, Stockholms universitet, i samarbete med de svenska IT-instituten inom SICS-gruppen och Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). Ett flertal andra aktörer deltar, bland annat Ericsson, SonyEricsson, TeliaSonera, Microsoft Research, Stockholm Innovation and Growth och Stockholms stad.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Kristina Höök, professor människa-maskin interaktion, mobil 070-5617035 e-post kia@dsv.su.se, webbsida www.dsv.su.se/~kia
Oskar Juhlin, Docent, Interactive Institute, mobil 070-379 39 64, e-post oskarj@tii.se
Lars Erik Holmquist, docent, Viktoria Institute, mobil 0703-55 85 00, e-post leh@viktoria.se
Annika Waern, tekn dr., Swedish Institute of Computer Science, tfn 08-6331618, mobil 070-3363916, e-post annika@sics.se
– Den här kursen är en skänk från ovan. Inför höstens studier har jag varit väldigt oroad över mina rostiga mattekunskaper, säger Freja Gunell från Göteborg som just nu läser kursen.
Johan Thorbiörnson, lektor och ansvarig för KTHs internetkurser i matematik, menar att många helt enkelt inte klarar högskolematten utan den här överbryggningen från gymnasiet in i högskolan.
– Flera utbildningar kräver vissa basfärdigheter i matematik. Personer som redan är inne i arbetslivet känner också ibland att de behöver fräscha upp sina mattekunskaper och kursen fyller därmed ett stort folkbildningsbehov, säger han.
KTH gav sina första nätkurser i matematik av den här typen sommaren 2004. I den vanliga skolan har man ofta 30 elever i en klass med en lärare, men i sommar räknar man med över 5 000 deltagare i en och samma klass.
Universitet och högskolor har tillsammans med NCM (Nationellt centrum för matematikutbildning) ställt sig bakom kursen för att i ett nationellt samarbete uppfylla regeringens beslut från i våras om att en webbaserad överbryggningskurs i matematik ska erbjudas alla blivande högskolestudenter. Kursen är kostnadsfri, den utrustning som behövs är en dator och en internetuppkoppling.
Studierna, examinationen, och all support sker på nätet i ett sinnrikt system som möjliggör ett mycket stort antal deltagare. Man kan börja kursen när man vill genom att fylla i ett formulär på webben och studerar sedan helt flexibelt i den takt som passar en själv.
– Kvaliteten i kursen blir faktiskt högre om det är fler deltagare. Det blir som ett jättelikt community där studenterna har stor nytta av varandra, de kan chatta, ställa frågor och på så vis hjälpa varandra. Dessutom har de roligt medan de gör det. Alla elever har också en personlig mentor som finns till hands via Internet, säger Johan Thorbiörnson.
I sommarmattekurserna samarbetar KTH med NTI-skolan som är ett av Sveriges ledande privata utbildningsinstitut med stor erfarenhet av nätbaserat lärande.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Johan Thorbiörnson, KTH Matematik, 070 – 337 11 00, johanthor@kth.se
Nära samverkan mellan universitet och näringsliv, och tillämpningar med fokus på ett uthålligt samhälle är ett par gemensamma drag för de forskningsmiljöer som nu utsetts till VinnExcellence Centres på KTH.
Intelligenta förpackningar, nya material från skogsindustrin och nya sätt att designa industriella konstruktionsmaterial finns bland de fem forskningsområden som får stöd. Forskningen bedrivs i nära samarbete med industrin, som också kommer att stå för en del av finansieringen.
– Vinnovas nya centra bygger på den starka tradition av samverkan med näringslivet som alltid varit central för KTH. Långsiktigheten med tioåriga anslag ger oss den stabilitet som krävs för att kunna utveckla radikalt nyskapande teknik. För KTH är detta strategiska satsningar som kommer att stärka profileringen av vår forskning, säger KTHs rektor Anders Flodström.
Hur media och kommunikation ska kunna bidra till ett uthålligt samhälle och proteinteknologins potential för medicin- och biotekniksektorn är övriga två forskningsmiljöer på KTH som fått Vinnovas stöd. De bidrar till att ge KTHs redan starka position inom ICT och bioteknikområdet ännu större internationell slagkraft.
Ytterligare ett centrum med KTH-medverkan är Mobile Life, vid Institutionen för data- och systemvetenskap som är en delad institution mellan Stockholms universitet och KTH
Nu vidtar ett stort arbete med att planera och dra igång verksamheten och få de slutliga avtalsförhandlingarna med alla parter i de nya centren i hamn till 1 januari 2007. Flera av centren ligger dock långt framme och kan starta sin verksamhet redan under hösten.
Kontaktinformation
Mer information
Anders Flodström, rektor KTH, 08-790 7001, rektor@kth.se
Gunnar Landgren, vicerektor för forskning, 08-790 4222, gl@kth.se
Se referenslänk nedan för mer information om centren.
Satsningen innebär att den statliga myndigheten Vinnova under tio års tid ger projektet 70 miljoner kronor och att universitet, företag och hälso- och sjukvård skjuter till ytterligare 140 miljoner under samma period.
– Nu kan vi lägga in en ny växel för vårt forsknings- och utvecklingsarbete, en satsning där vår ambition är att bli världsledande. Kompetensen här i Göteborg kan samverka med svensk industri på ett nationellt plan för att utveckla nästa generation implantat och proteser, säger professor Peter Thomsen som ska leda forskningen vid det nya Biomatcell VINN Excellence Center för biomaterial och cellterapi.
Varje år får miljontals människor nya implantat och proteser. De medicintekniska produkterna ska klara att ständigt vara i kontakt med kroppsvävnader och kroppsvätskor utan att framkalla immunreaktioner eller inflammation. Proteser och implantat kan bland annat ersätta en försliten höftled eller en förlorad tand. Pacemaker är ett annat vanligt implantat.
Det nya nationella kunskapscentrumet vid Sahlgrenska akademin har en spännvidd från atom till patient. Forskningen ska leda till nya intelligenta material med biologiska komponenter, där kroppens egen förmåga att regenerera vävnad stimuleras. Framtidens implantat kan ha en yta av stamceller som kommunicerar med kroppens egna celler så att läkningen går snabbare efter ingreppet.
– Istället för att vara passiva implantat kommer man att kunna specialanpassa materialens sammansättning efter varje individ, säger Peter Thomsen.
Målet är också att ge läkare och tandläkare större möjligheter att följa upp vad som händer med implantatet sedan det satts in i patienten.
Vid Göteborgs Universitet finns en lång forskningstradition inom biomaterial. Här gjordes de första upptäckter som så småningom ledde fram till titanimplantaten och storföretaget Nobel Biocare.
– I Göteborg har vi också en unik miljö där akademi, näringsliv, sjukhus och tandvård är integrerade inom ett och samma geografiska område med allt vad det betyder av gränsöverskridande idéutbyte och kreativitet, säger Peter Thomsen.
Vinnova är med och finansierar ytterligare 14 VINN Excellence Centers, och av dessa har Biomatcell tydligast medicinteknisk inriktning. Centret är en samverkan mellan Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, Chalmers, forskningsinstituten IBCT, SP, IVF/SCI, IFP samt en rad företag inom life scienceområdet. Satsningen stöds även av Buisness Region Göteborg, Västra Götalands regionen samt flera sådd- och riskkapitalföretag.
Högupplösta bilder på Peter Thomsen finns att ladda ner på www.sahlgrenska.gu.se/aktuellt/temp
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Professor Peter Thomsen, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för biomaterialvetenskap, telefon: 070-525 55 54, 031 – 773 29 64, e-post: peter.thomsen@biomaterials.gu.se
Forskarna har studerat bakterien Chlamydia trachomatis, som är en sexuellt överförd parasit och bara kan växa inuti cellerna. En sådan infektion är en vanlig orsak till blindhet eller sterilitet. Studierna visar nu att bakterien har utvecklat en hittills okänd form av enzymet ribonukleotidreduktas, som förser alla organismer med byggstenar för arvsmassan DNA.
Alla tidigare kända ribonukleotidreduktaser använder s.k. fria radikaler för att omvandla ribonukleotider till deoxyribonukleotider. Den fria radikalen sitter oftast på en aminosyrerest. Den form av ribonukleotidreduktas som forskarna upptäckt i Chlamydia trachomatis använder istället järn – i form av ett s.k. FeIII-FeIV-kluster – för att starta processen. Förklaringen skulle enligt forskarna kunna vara att bakterien därigenom blir mindre känslig för värdcellernas kväveoxidbaserade försvarssystem.
Medförfattare till artikeln är gästforskaren Vladimir Domkin och professor Lars Thelander vid Inst. för medicinsk kemi och biofysik, Umeå universitet. De har samarbetat med den tidigare Umeå-professorn Astrid Gräslund och hennes forskargrupp vid Stockholms universitet om publiceringen i tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS). Artikeln har titeln ”Chlamydial ribonucleotide reductase: Tyrosyl radical function in catalysis replaced by FeIII-FeIV cluster” (N. Voevodskaya, A.-J. Narvaez, V. Domkin, E. Torrents, L. Thelander, A. Gräslund).
Läs mer om Lars Thelanders forskning på Plussidan:
http://www.info.umu.se/plussidan/Plusprojektsida.aspx?id=46
Kontaktinformation
Vidare upplysningar: Professor Lars Thelander, Inst. för medicinsk kemi och biovetenskap, tel. 090-786 67 42, e-post: Lars.Thelander@medchem.umu.se.
Tore Anderssons pris för epidemiologisk forskning finansieras genom en donation av Folksam. Försäkringsbolaget har sedan många år engagerat sig i forskning kring orsaker till olyckor och sjukdomar samt aktiva åtgärder för prevention, särskilt i samarbete med forskare vid Karolinska Institutet. I samband med att Tore Andersson lämnade posten som VD beslutade bolaget att donera medel till Karolinska Institutet för att under fyra år (2005-2008) dela ut ett pris i hans namn för epidemiologisk forskning med inriktning på prevention inom folkhälsoområdet.
Priset ska ges till en internationellt framstående forskare inom epidemiologi. Professorer vid Karolinska Institutet har inbjudits att nominera kandidater från hela världen. Den utsedda pristagaren, professor Hans-Olov Adami, har varit kliniskt verksam som specialist i kirurgi i främst Uppsala och Karlstad. År 1997 flyttade han med sin forskargrupp till Karolinska Institutet, där han byggt upp och utvecklat den nya Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, MEB.
Motiveringen lyder bland annat:
”Hans-Olov Adami har gjort enastående insatser för svensk epidemiologi genom att grunda och utveckla MEB där ett betydande antal forskare utbildats och utvecklats och bedriver högklassig epidemiologisk forskning. Han har också varit drivande när det gäller att utnyttja hälsoregister och befolkningsregister i forskningen samt främja deras utveckling och tillgänglighet.
Hans-Olov Adami har medverkat i banbrytande forskning inom ett flertal områden, framför allt inom cancerepidemiologin. Ett huvudområde under hela karriären har varit bröstcancer och bröstcanceretiologi och bland annat betydelsen av hormonsubstitution. Han har också gjort stora insatser till exempel vad gäller prostatacancer och cervixcancer. Han har publicerat över 500 artiklar och är citerad över 10 000 gånger.”
Kontaktinformation
För frågor, kontakta:
Jan Carlstedt-Duke, dekanus för forskning, tfn 08-52486470, 0707-924085, e-post jan.carlstedt-duke@ki.se
KI pressjour, tfn 08-524 860 77 (numret gäller v 25-28, 2006)
Det finns samband mellan flera organisatoriska aspekter och utfall som rör hälsa och effektivitet och sambanden är fler och starkare med utfallet effektivitet i studerade mindre företag. Förändringsarbete med fokus på både arbetsmiljö och individen och där delaktigheten är hög från ledare och medarbetare ger mer positiva effekter jämfört med förändringar där de anställdas inflytande är lägre.
– En paradox är de mindre företagens låga sjukfrånvaro mot bakgrund av att de prioriterar teknik och kvalitet framför psykosociala förhållanden, och att de använder experter och system för arbetsmiljö och hälsa i låg grad, säger Stig Vinberg.
– Några förklaringar kan vara att arbetet innehåller flera utvecklade aspekter och att man trots allt arbetar med arbetsmiljöfrågor på ett informellt sätt tillsammans med verksamhetens övriga frågor. Jämförelser med små offentliga arbetsplatser visar på skillnader när det gäller sjukfrånvaro, arbetskrav och utvecklande aspekter i arbetet till fördel för de mindre företagen.
Resultaten i avhandlingen (Health and performance in small enterprises; Studies of organizational determinants and change strategy) pekar på betydelsen av faktorer som rör arbetsorganisation, ledarskap, psykosocial arbetsmiljö och lärande för småföretagsutveckling. Dessa aspekter måste ges ett ökat fokus bland de beslutsfattare, praktiker och forskare som intresserar sig för de mindre företagen. Förändringsarbeten med en bred strategi och hög involvering från medarbetare och ledare kan användas i små företag och bidra till att förbättra deras hälsa och effektivitet. För att nå framgång måste integrerade strategier och modeller utvecklas och anpassas till de mindre företagens mer begränsade resurser och starka orientering på nuläget.
Stig Vinberg är född och uppvuxen i Örnsköldsvik och tog sin civilingenjörsexamen vid Luleå tekniska universitet. För närvarande är han anställd som utvecklingsledare vid Arbetslivsinstitutet i Östersund.
Upplysningar: Stig Vinberg, tel. 070-316 61 63, stig.vinberg@arbetslivsinstitutet.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
De behandlingar som finns idag är först och främst inriktade på att begränsa det största och mest kända symptomet på sjukdomen, det vill säga minnesbortfallet. Något botemedel eller behandling av själva sjukdomen finns inte. Flera undersökningar pekar på att inflammation i hjärnan spelar en roll i sjukdomsförloppet, men om inflammationen orsakar sjukdomen eller bidrar till den är ännu inte fastställt.
Linda Fisher har i sin avhandling studerat de mekanismer som ligger bakom inflammationen i hjärnan hos Alzheimerpatienter. Hon har vidare undersökt möjligheten att blockera de inflammatoriska proteinerna som hon anser kan orsaka sjukdomen och därmed möjligen också hjärncelldöden.
– Det är av stort intresse att testa olika möjligheter att blockera denna inflammation. Om vi kan minska inflammationen är det möjligt att förlusten av hjärnceller minskar och därmed skulle även uppkomsten av Alzheimers sjukdom kunna stoppas. Vi har ännu inte kommit till någon produkt för kliniska tester, men vi är angelägna om att gå vidare med denna studie för att kartlägga möjligheterna till att kunna kontrollera inflammationen i hjärnan och dess möjliga inverkan på sjukdomen, säger Linda Fisher.
Fakta om Alzheimers sjukdom
Vid Alzheimers sjukdom förtvinar nervcellerna i ett eller flera områden av hjärnan. I dessa områden finns bland annat minnet. Alzheimers sjukdom innebär alltid att minnesfunktionen störs samtidigt som man får nedsatt uppmärksamhetsförmåga och språkförståelse, svårare att uttrycka sig, sämre lokalsinne och svårare att utföra ändamålsenliga kroppsrörelser.
Alzheimers sjukdom har ett smygande förlopp och det kan gå ett till två år innan man uppsöker vård och får en korrekt diagnos. I dag har ungefär 70 000 personer i Sverige Alzheimers sjukdom. Sjukdomen drabbar främst äldre, men någon enstaka gång kan personer under 60 år få sjukdomen.
Ännu så länge kan man inte bota Alzheimers sjukdom. Däremot kan man lindra symtomen och bromsa sjukdomsförloppet. Det läkemedel som framför allt används hör till gruppen kolinesterashämmare. Det signalsystem som skadats i hjärnan förstärks av denna medicin. Koncentrationsförmågan, minnet och språket kan förbättras av läkemedlet. För patienter med mer långt gången sjukdom finns läkemedel som dämpar signalsystem som är överstimulerade.
Källa: Vårdguiden, Stockholms läns landsting
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Linda Fisher, Institutionen för neurokemi, Stockholms universitet, tfn 08-16 41 87 / 16 25 89, mobil 070-3719681, e-post lindah@neurochem.su.se
För bilder eller avhandlingen kontakta:
Maria Erlandsson, pressekreterare, Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se
Mittuniversitetet har i samarbete med regionala företagare arbetat fram projektet Peak of Tech Adventure. Projektet skall stärka samarbetet mellan forskningen vid Mittuniversitetet och företagen i länet genom uppbyggnaden av ett så kallat regionalt innovationssystem. Anslaget som är på 1 miljon kronor om året under en tvåårsperiod kan efter de inledande åren komma att handla om betydligt större pengar.
− Gör vi det här bra så kan det bära väldigt långt och skapa en ny dynamik i regionen som bygger på ett nära samarbete mellan universitetet och det regionala näringslivet, säger Bo Svensson vid Mittuniversitetet. Det finns en stark tradition och framstående företag inom det här produktområdet redan idag och nu får vi möjligheter att ytterligare stärka den här utvecklingen.
Redan nu är Östersund/Åre en av de internationellt ledande och mest spännande miljöerna för besök, forskning och företagsutveckling inom sport, friluftsliv och upplevelser. Av åtta svenska företag som tillverkar produkter för fritidsaktiviteter utomhus, Outdoor Equipment, är fem från Jämtland.
− Nu gäller det att få företagen och Mittuniversitetet att samarbeta och stärka den miljö som redan finns, säger Kjell-Ove Wiklund vid Peak of Tech Adventure AB. Möjligheterna i regionen är enorma och forskningen är viktig för utvecklingen samtidigt som den skall kunna omsättas i praktisk tillämpning när det gäller produkt och affärsutveckling. Redan nästa år kommer nya företag att etablera sig i regionen.
VINNOVAs program VINNVÄXT är en konkurrensutsatt tävling för regioner. Programmet ska främja hållbar tillväxt i regioner genom att utveckla internationellt konkurrenskraftiga forsknings- och innovationsmiljöer inom specifika tillväxtområden. Programmet förutsätter en aktiv medverkan av aktörer inom näringsliv, forskning samt politik och offentlig verksamhet. Området prioriteras i tillväxtprogrammet för Jämtlands län.
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Bo Svensson, projektledare, 070 280 9944, bo.svensson@miun.se
Kjell-Ove Wiklund, Peak of Tech Adventure AB, 070 511 6375, kjellove.wiklund@nordanalys.se
