Whiplashskada är en nackskada som vanligen uppkommer efter bilolyckor, framför allt vid påkörning bakifrån. Skadan kan ge huvudvärk, yrsel och känselstörningar. 500 svenskar blir helt arbetsoförmögna till följd av whiplashskador varje år.
I studien ingick ett hundratal patienter. Hälften av patienterna fick följa ett nytt träningsprogram efter sin olycka, resten började följa ett standard träningsprogram.
Träningsprogrammet innebar att patienten försiktigt fick vrida huvudet tio gånger åt varje håll. Rörelserna upprepades en gång i timmen under några veckors tid. De patienter som inte blev bättre efter 20 dagar fick en mer omfattande nackundersökning och behandling enligt den så kallade McKenzie-metoden.
– Det är viktigt att patienten förstår att det inte är farligt att röra sig. Rörelserna gör att både cirkulationen och läkningen av skadan blir bättre, säger sjukgymnasten Mark Rosenfeld.
Studien inleddes 1995. Resultaten visade att de enkla rörelserna har en mycket god effekt för patienterna. Träningsprogrammet kan minska behovet av långvariga sjukskrivningsperioder efter whiplasskada från 25 % till nästan 5 %.
– Tidigare har whiplashpatienter ofta behandlats med en mjuk krage och vila, men både denna studie och annan forskning visar att vila faktiskt kan fördröja läkningen. Patienten behöver röra sin kropp och sin nacke så fort som möjligt efter olyckan, säger Mark Rosenfeld.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för arbetsterapi, audiologi, fysioterapi och logopedi.
Avhandlingens titel: Whiplash-associated disorders from a physical therapy and health-economic perspective
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Mark Rosenfeld, sjukgymnast, telefon: 070-926 15 49, e-post: mark@rosenfeld.se
Handledare:
Ronny Gunnarsson, chef för FoU-enheten, Primärvården/Folktandvården Södra Älvsborg, telefon: 070-555 66 62, e-post: ronny.gunnarsson@vgregion.se
Professor Jane Carlsson, telefon: 031-773 5738, e-post: Jane.Carlsson@fhs.gu.se
Proteinet kallas adiponektin och är ett ämne i vårt blod som tycks ha mycket goda effekter för vår hälsa. Det tros skydda mot bland annat diabetes typ 2, hjärtinfarkt och stroke.
Adiponektin produceras enbart av våra fettceller, men många överviktiga har mindre av proteinet trots att de har mer fettvävnad.
– Överviktiga har mer av olika inflammatoriska ämnen i kroppen och de ämnena påverkar antagligen produktionen av adiponektin, säger specialistläkare Carl Johan Behre.
Överviktiga med högt blodtryck, högt blodsocker och höga blodfetter hade i studien 30 % mindre adiponektin än normalviktiga. När försökspersonerna bantade bort omkring 30 kilo ökade nivåerna av adiponektin kraftigt. Nivåerna fortsatte att öka också efter det personerna slutat gå ner i vikt.
– Efter bara åtta veckors bantning var adiponektinnivåerna på normala nivåer och två veckor efter det att dieten upphört hade de nästan 50 % mer adiponektin än normalviktiga, säger Carl Johan Behre.
Avhandlingen visar att överviktiga inte producerar mindre av proteinet, men deras nivåer av adiponektin är ändå lägre. En teori är att deras adiponektin bryts ner snabbare.
– Proteinmolekylen ser ut som en liten klubba i blodbanan och den sitter alltid ihop med minst två andra adiponektinmolekyler. Ju större klumparna är desto bättre tycks effekten av proteinet bli, säger Carl Johan Behre.
Frågan är om det är övervikten i sig som påverkar nivåerna av adiponektin i vårt blod. Avhandlingen pekar på att det snarare är de sjukdomar som kan uppstå på grund av fetman som också reglerar nivåerna av proteinet. Det finns feta personer som i övrigt är helt friska, och de har samma halter av adiponektin som normalviktiga personer.
– En dröm vore att hitta ett ämne som stimulerar fettcellerna att producera mer adiponektin. Det finns mycket som talar för att proteinet kan skydda mot många av våra vällevnadssjukdomar, säger Carl Johan Behre.
Minst två nya läkemedel mot diabetes har redan visat sig höja nivåerna av adiponektin och snart kommer ett nytt läkemedel mot fetma som har samma effekt.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för biomedicin, avdelningen för klinisk genetik
Avhandlingens titel: Adiponectin, the metabolic syndrome and atherosclerosis. Observation and intervention studies
Avhandlingen försvaras fredagen den 2 juni, klockan 13.00, Aulan SU/Sahlgrenska, Göteborg.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Carl Johan Behre, specialistläkare, telefon: 031-342 70 71, 0706-211 20 15, e-post: behre@wlab.gu.se
Handledare:
Adj. professor Björn Fagerberg, e-post: bjorn.fagerberg@wlab.gu.se
Ett idéstödsprojekt ska ha starka inslag av djärvhet, originalitet och kreativitet. Forskningen ska vara upptäckande, nytänkande och/eller omprövande. Forskningen kan också utmana eller ifrågasätta etablerade synsätt.
Ansökningar från alla forskningsområden och discipliner välkomnas. Mistra ser gärna en ökad andel ansökningar från samhällsvetenskap och humaniora.
Idéstödet har tillkommit som ett komplement till Mistras vanliga forskningsprogram. Här uppmuntras alltså originaliteten samtidigt som risktagandet är lite större.
Intresset för Mistras idéstöd 2005 var rekordstort. Totalt inkom drygt 150 ansökningar. Av dessa valdes 15 ut av en internationell beredningsgrupp till andra steget i ansökningsprocessen. Den 31 mars 2006 beslutade styrelsen att bevilja anslag till sex av dessa projekt.
Sista ansökningsdag är 2006-09-15.
Kontaktinformation
Marie Uhrwing
Programansvarig
E-mail: marie.uhrwing@mistra.org
Tel: 08-791 10 25
Anna-Karin Engvall
Kommunikationsansvarig
E-mail: annakarin.engvall@mistra.org
Tel: 08-791 10 27
Just det har doktoranden Monica Johansson vid Luleå tekniska universitet gjort i sin doktorsavhandling Teaching mathematics with textbooks – A classroom and curricular perspective (Matematikundervisning med läroböcker: Ett klassrums- och läroplansteoretiskt perspektiv) med vilken hon disputerar den 19 juni.
Avhandlingen innefattar fyra delstudier med olika perspektiv på läroboken och dess roll i matematikundervisningen. Samtliga delar utgår från lärobokens förhållande till läroplanerna, den avsedda läroplanen, det vill säga den nationella läroplanen/kursplanen, såväl som den faktiska läroplanen, det vill säga arbetet i klassrummet.
– I en undersökning av hur läroböckerna används i klassrummet fann jag att eleverna arbetar individuellt och med uppgifter i boken under stora delar av lektionstiden. Boken bestämmer vilka uppgifter eleverna jobbar med, men också vilka exempel läraren presenterar på tavlan och vilka matematiska begrepp som introduceras och hur detta görs. Det visade sig också att lärare kan hamna i svårigheter till följd av alltför stor tilltro till läroboken, säger Monica Johansson.
Det finns dock utrymme för undervisning utan lärobok och ibland använder lärarna denna frihet och möjlighet. Det kan handla om att en lärare blir medveten om aspekter i matematiken som boken inte behandlar eller att andra resurser används.
– Läroboken är ett centralt verktyg i matematikundervisningen, och som vilket annat verktyg som helst erbjuder den möjligheter, framför allt genom att den underlättar lärarens dagliga arbete. Men den har sina begränsningar. Studien visar framför allt hur viktigt det är att bli medveten om de begränsningarna och att diskutera lärobokens auktoritära ställning i klassrummet. Ett verktyg ska användas till det ändamål det är bäst lämpat för – vi tar ju inte fram hammaren när vi vill såga.
Monica Johansson är född 1964 och uppvuxen i Luleå där hon utbildade sig till undersköterska. Under några år jobbade hon inom vården innan hon blev kommunal dagbarnvårdare hemma i Södra Sunderbyn. När hennes egna barn blivit större bestämde sig Monica Johansson för att studera till gymnasielärare i matematik och geografi, men innan hon hunnit bli helt klar med sina studier erbjöds hon ett vikariat som adjunkt på Institutionen för matematik vid Luleå tekniska universitet.
Forskarstudier har Monica Johansson bedrivit sedan 2001 då hon antogs till den nationella forskarskolan i matematik med ämnesdidaktisk inriktning och hon presenterade sin licuppsats 2003. Från och med juli kommer Monica Johansson att arbeta som lektor med ansvar för matematikutvecklingen i Luleå kommuns skolor, samt på Institutionen för matematik.
För eventuell pressbild, kontakta universitetets pressansvariga.
Kontaktinformation
Upplysningar: Monica Johansson, tel. 0920-49 25 57, monica.johansson@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Britterna tog kontroll över Nigeria genom att liera sig med den muslimska eliten, som dittills inte hade haft så stort inflytande i människors vardagsliv. Därmed infördes den islamiska rätten även ute i byarna som tidigare haft egna byråd. Detta innebar att en mer religiös tillämpning av lagen infördes. Tidigare forskare har påstått att under kalifatets tid straffades t.ex. stöld med avhuggning av en hand och utomäktenskapliga förbindelser straffades med döden. Men enligt Hauwa Mahdi gällde detta bara i teorin, i praktiken var bilden helt annorlunda. Definitionen av stöld var nämligen så utformad att en enkel stöld i själva verket aldrig ledde till ett så drastiskt straff, utom i de fall då det rörde sig om ett mycket allvarligt och våldsamt brott.
När det gällde äktenskapsbrott finns det heller inga som helst bevis för att någon person (läs: kvinna) skulle ha stenats till döds. Däremot finns det flera exempel på där kvinnor som haft utomäktenskapliga relationer har bestraffats med böter, t.ex. har de fått återbetala hemgiften till mannen.
Avhandlingen tar upp följande teman; statsadministrationen i relation till islam, bondesamhället, sexuella relationer kontra lagen och hur dessa förändrades från kalifatets tid till protektoratets.
Avhandlingens titel: Gender and Citizenship: Hausa Womens Political Identity from the Caliphate to the Protectorate.
Opponent: Professor Holger Weiss, Åbo
Disputationen äger rum måndagen den 5 juni 2006 kl. 10
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Hauwa Mahdi, tel. 031-773 45 16,
mobiltel. 0735-61 21 47, e-post: hauwa.mahdi@history.gu.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
Avhandlingsförfattaren kartlägger ett fält av under 1800-talet utgiven illustrerad litteratur, som handlar om svensk historia. Litteraturen sätts in i skilda, men samverkande, sammanhang, såsom skolpedagogikens idévärld, folkbildningssträvanden och romanläsningens upplevelser. Diskussioner kring synen på och effekten av fakta och fiktion, empiri och berättelse, likaväl som förklaring och åskådliggörande genom texter och bilder är centrala.
Bildningsambitionerna ses som ett möte mellan olika sociala grupper i samhället. Initiativen kom från personer och intressegrupper med liberala utgångspunkter. Det rör sig sällan om ett klassmotsättningsperspektiv, utan snarare om en strävan efter konsensus. I detta sammanhang var bildning kring nationens historiska ödesgemenskap en väsentlig faktor. Denna liberala patriotism uttryckte många gånger radikala demokratiska krav, och tog intryck av de befrielse- och enhetskamper som fördes på kontinenten.
Anders Nodin lägger en särskild tonvikt vid pedagogisk användning av bilder, i ABC-böcker, läseböcker av berättande karaktär och faktainriktade läroböcker. Många pedagoger, såsom Per Adam Siljeström och Carl Georg Starbäck, framhöll berättelsens stora betydelse för att levandegöra empiriskt insamlade fakta, genom lärares muntliga framställningar och läseböckernas komplettering av läroböckerna. Det ligger i såväl populärvetenskapliga framställningars som skönlitteraturs natur att åskådliggöra genom narrativt engagemang.
Några årtionden in på 1800-talet började historiska bildverk att publiceras. Framför allt kom bilderna i Carl Wahlboms Fosterländska Bilder1520-1632 (1838) och i Carl Andreas Dahlströms planschverk att bli förebildliga och reproducerades i så hög utsträckning att de fick status av närmast källkaraktär. En milstolpe beträffande illustrering är Sveriges Historia från äldsta tid till våra dagar, med över två tusen träsnitt, som utkom i sex band 1875-81.
I Verner von Heidenstams Svenskarna och deras hövdingar (1908-1910) är gränserna mellan lärobok, läsebok och skönlitteratur flytande. Läsaren kan delta i de avgörande händelserna i närheten av hjältar och skurkar från det förflutna, såsom i dagdröm och lek. Gula brigadens hjältar, skriven av Nils Hydén 1899, innehåller över hundra originalillustrationer, utförda av Einar Torsslow. Den är ett bra exempel på den rika flora av äventyrsböcker för ungdomar som framträdde mot slutet av seklet.
Avhandlingens titel: ”Fosterländska bilder.” Den svenska historien i 1800-talets illustrerade läromedel, historieböcker och romanfiktion.
Opponent: Fil. Dr Tomas Björk, Stockholm
Disputationen äger rum fredagen den 9 juni 2006 kl. 10.15
Hörsalen, Göteborgs konstmuseum, Götaplatsen, Göteborg
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Anders Nodin, tel. 031-773 27 88,
mobiltel. 0702-01 53 39, e-post: anders.nodin@arthist.gu.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
Avhandlingen består av flera studier som rör bruket av betyg i utbildning. Man brukar tillskriva jesuiterna införandet av användning av betyg när det gäller utbildning och avhandlingsförfattaren har gjort en närstudie av jesuiternas skolplan från 1599, Ratio Studiorum. En av slutsatserna är att införandet av sifferbetyg, som det då handlade om, bäst kan förstås utifrån organisationens behov av fördelning av studenter och inte primärt som ett element för att motivera studenterna.
Normalfördelning av betyg i högre utbildning aktualiseras nu genom att länderna som deltar i Bolognaprocessen förhåller sig till ECTS – ”European Credit Transfer and Accumulation Systems”, ett system där betygsskalan från A-E skall vara normalfördelad. Gro Hanne Aas har gjort en analys av införandet av normalfördelning av betygen i norska folkskolan 1939. Normalfördelningen ses i relation till enhetsskolepolitik, reformpedagogik, vetenskaplighet och befolkningspolitik.
På 1970-talet var användningen av betyg i skolan utsatt för hård kritik i många länder. I avhandlingen analyseras ett förslag om att avskaffa betygen i ungdomsskolan i Norge. Betygssystemet var utsatt för hård kritik och Norges största parti gick in för att ta bort betygen. Men det visade sig att betygen hade stort stöd hos den norska befolkningen. Först genom att studera betygssystemets många olika funktioner kan man förstå varför inte kritiken resulterade i en reformpolitik. 1970-talet var också ett stort decennium för klassresor. Den nya kritiken av betygen som exkluderande och skapare av olikhet kunde inte underminera mångas erfarenheter av betyg som redskap för en inkluderande meritokrati. Avhandlingsförfattarens studium av boken The Rise of the Meritocracy, som utgavs 1958, görs med utgångspunkten att utveckla en bättre förståelse av vad som ligger i meritokratiska normer. Boken är ett satiriskt tankeexperiment som beskriver ett framtidssamhälle, där man konsekvent genomfört ett system där alla har samma chanser att väljas ut till utbildning och positioner i ett strikt klassamhälle. Ordet meritokrati myntas i denna bok som en beteckning på en typ av elitsamhälle som författaren Michael Young tar avstånd ifrån. Ändå har meritokrati blivit inarbetat i många språk som en positiv term, som en beteckning på principer om att det inte skall vara arv och pengar som ska avgöra vad man skall göra här i livet utan egna meriter.
Betyg är ett vardagsfenomen. Många kvinnor och män världen över har erfarenheter av att förhålla sig till betyg i utbildningssammanhang. Många har också synpunkter på meritokrati som fenomen, både med och utan kunskap om själva termen. Avhandlingen kastar ljus över betyg och meritokratiska normer som ett bredare kulturellt fenomen – ett tema som är föga behandlat i andra vetenskapliga sammanhang.
Avhandlingens titel: Likhet uten solidaritet? Idéhistoriske studier av karakter i utdanning og meritokrati.
Opponent: Professor Lennart Olausson, Malmö
Disputationen äger rum lördagen den 10 juni 2006 kl. 10
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Gro Hanne Aas, tel. + 47 2102 18 26 (arb), +47 22 69 97 34 (hem), e-post: gro.hanne.aas@nokut.no
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
Negativa omdömen och kränkningar mellan elever pågår varje dag som en inlärningsprocess till en rådande livsförståelse, en förståelse av vad som ger livet värde och mening. Den här processen pågår hela tiden parallellt med den process där elever lär sig de officiella och uttalade värden och normer som skolan står för. De värden som eleverna lär varandra i skolan, befinner sig delvis på kollisionskurs med det som skolan enligt läroplanen ska ge eleverna, exempelvis människors lika värde, demokrati och jämställdhet.
– Men det har givetvis betydelse, eftersom den livsförståelse som ungdomarna lär kan antas påverka framtida samhällsbyggande, säger Christina Osbeck, nybliven doktor i ämnet religionsvetenskap vid Karlstads universitet. Christina Osbeck visar i sin avhandling ”Kränkningens livsförståelse. En religionsdidaktisk studie av livsförståelselärande i skolan” hur livsförståelse formas samtidigt på olika plan bland elever i skolan. Studien är baserad på gruppintervjuer med sammanlagt femtio elever i årskurs åtta från fem skolor. Dagligen visar ungdomarna varandra på olika sätt vad som ger livet värde och mening. Det framkommer bland annat genom negativa omdömen om och till varandra. För att vara tydliga passerar de ibland gränsen och blir kränkande. Ungdomarna menar att kränkningar är självklara och bara en handling bland många handlingar som syftar till att klargöra vad som gäller.
Livet för ungdomarna handlar mycket om att anpassa sig för att bli individuellt konkurrenskraftiga och uppnå personlig framgång eller för att den egna gruppen ska bli konkurrenskraftig. Både i skolan och bland kamraterna är anpassning viktigt. Om eleverna anpassar sig till undervisningsmiljöns gällande värden och normer så uppnår de bättre studieresultat. Och om de anpassar sig till gällande värden och normer i kamratmiljön så leder det till en förbättrad social position. Genom negativa omdömen och kränkningar lär de varandra en gällande livsförståelse, delvis på kollisionskurs med skolans värdegrund.
– Ungdomarna lever i och lär sig flera delvis motsägelsefulla uppsättningar värden parallellt i skolan, men de tycker inte att det är konstigt utan helt naturligt, säger Christina Osbeck.
Kontaktinformation
Välkommen att ringa Christina Osbeck på tfn: 054-700 17 93 eller 070-388 11 38.
Avhandlingen visar att kommunerna är på väg att bli nätverksaktörer som i hög grad är aktiva utanför kommungränsen. Den handlar både om drivkrafterna till ökat kommunsamarbete och hur förändringen går till i den enskilda kommunen. Den tar också upp hur staten agerar för att styra utvecklingen. Statens roll är så viktig att kommunernas samarbete beskrivs som en slags modern kommunreform, ett alternativ till att slå samman kommuner.
Avhandlingen ger ett viktigt bidrag till dagens svenska kommunforskning.
Markus Gossas disputerar med avhandlingen Kommunal samverkan och nätverksstyrning vid Institutionen för samhällsvetenskap, Örebro universitet, den 1 juni 2006 kl. 10.00, Hörsal 1, Långhuset.
För mer information kontakta:
Markus Gossas
Tel: 08-402 12 61
E-post: markus.gossas@framtidsstudier.se
Kontaktinformation
Tel: +46 8 402 12 00
Fax: +46 8 24 50 14
E-mail: info@framtidsstudier.se
Box 591, SE-101 31 Stockholm
Drottninggatan 33, 4 tr.
www.framtidsstudier.se
Organisationsnummer: 802013-3198
Dagens bilar kan utrustas med olika passiva och aktiva säkerhetssystem som låsningsfria bromsar och kollisionsvarnare. Men de kan bara reagera på faror de själva ”känner” eller ”ser” genom bilens egna sensorer, radar eller kamera.
Ett system för kommunikation mellan bilar är mer proaktivt, ger en helt annan framförhållning och ökar möjligheten att undvika olyckor speciellt vid vägkorsningar och påfarter. Men det finns en rad tekniska problem att lösa innan de kan bli verklighet.
Ioan Chisalita vid Institutionen för datavetenskap har skapat ett system som bygger på ett distribuerat kommunikationsprotokoll som tillåter fordonen att bilda virtuella kluster allt efter den rådande trafiksituationen. Han presenterar lösningen i sin doktorsavhandling Communication and networking techniques for traffic safety systems.
Bilarna som var och en är utrustad med kamera, gps och olika sensorer sänder ut signaler upp till tio gånger i sekunden. Data om position, hastighet, väglag, inbromsning, blinkerläge med mera utväxlas mellan de fordon som finns inom 300 meters radie. En dator i bilen behandlar informationen och ger en varning till föraren. Man kan också tänka sig att systemet i sista hand tar över kontrollen av fordonet.
För att detta ska fungera krävs en enhetlig standard för trådlös kommunikation, till exempel WLAN. I systemet kan också ingå servrar vid vägkanten som ger information om trafikläget. I Japan finns redan ett sådant system utbyggt längs motorvägarna där information tas emot och sänds ut via radio och infrarött ljus.
Kommunikationssystemet är testat i en trafiksimulator på en mängd olika scenarier, baserade på autentiska olyckor från en amerikansk databas.
Avhandlingen läggs fram vid disputation fredag 2 juni 2006 kl 10.15 i Visionen, hus B, Linköpings universitet campus Valla.
Kontaktinformation
Ioan Chisalita 013-282452, 076-8728876, ioach@ida.liu.se
Att verkligen se kompisrelationerna ur barnens perspektiv har varit oerhört viktigt för Maud Ihrskog. Hon har följt tio barn under två och ett halvt år, från de var 12 år och fram till de skulle fylla 15 år, och lärt känna dem genom informella möten på deras fria tid eller genom deras fritidsintressen och fritidsaktiviteter. Hon har också undersökt relationsskapandet i skolmiljön. Genom intervjuer, samtal och brevväxling har hon dokumenterat barnens erfarenheter av relationsskapande.
– Detta sammantaget har utgjort hela min databildning, berättar Maud Ihrskog. Genom att avkläda mig en vuxen roll, att inte vara en förälder eller pedagog upplever jag att jag kommit barnen nära och kunnat se verkligheten ur deras perspektiv.
Studien visar att relationer med andra barn är oerhört viktiga för såväl barnens identitet som deras socialisationsprocess. Relationsskapandet pågår överallt och hela tiden och det kan inte särskiljas i rum och tid. – Eftersom barnen tillbringar så stor del av sin tid i skolan är givetvis skolan en av de viktigaste platserna för relationsskapande menar Maud Ihrskog. Det är viktigt för pedagoger och andra vuxna att vara medvetna om och ta på allvar barnens ”arbete” med relationsskapande. Skolan har en mycket viktig uppgift även här.
Avhandlingen visar också att det finns en distinktion mellan kompisar och kamrater. En kompis är någon barnen har en närhet, tillit och ömsesidighet till. Någon de anförtror sig åt och som de känner sig bekräftade av och till och med känner sig älskade av. En ganska exklusiv relation. Kamrater däremot har de inte samma intimitet med. Kamratrelationerna är också fler, som t.ex. klasskamrater. Kamratrelationer behövs för att kunna skapa identifikation med flera och eventuellt för att kunna skapa nya kompisrelationer. Barnens socialisationsprocess gör att gruppen blir mycket betydelsefull, här söker de, förhoppningsvis tillsammans med en kompis, bekräftelse och i gruppen testas om de duger eller inte. Villkoren för att skapa relationer styrs till stor del av de vuxnas förhållningssätt och hur barnens och ungdomarnas vardagsliv är strukturerat.
När barnen går från olika skolstadium splittras ofta klasserna. Detta är något som skolan gör medvetet för att främja nya kamratrelationer. Men i en tid där barnen själva genomgår en förändring från barn till vuxen upplever de detta som en signal från de vuxna att kompisrelationerna inte är viktiga. Barnen lär visserligen känna nya kamrater, men de upplever att de inte lyckas skapa nya, nära kompisrelationer i de nya konstellationerna. Resultatet blir att vissa barn går miste om den viktiga känslan av att känna sig behövda och älskade av någon kompis.
Maud Ihrskogs yrkesbakgrund är fritidspedagog, hon har arbetat som lärarutbildare i Växjö sedan 1976 först som metodiklärare på fritidspedagogutbildningen på Lärarhögskolan och sedan som pedagogiklärare vid Institutionen för pedagogik vid Växjö universitet.
Avhandlingen ”Kompisar och kamrater. Barns och ungas villkor för relationsskapande i vardagen” försvaras fredagen 2 juni, 2006, kl. 13:15. Disputationen äger rum i sal Myrdal, Växjö universitet. Opponent är professor Gunilla Halldén, Linköpings universitet
Kontaktinformation
Kontakta: Maud Ihrskog, telefon: 0470-70 88 06 eller e-post Maud.Ihrskog@vxu.se.
Beställ boken från: Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon: 0470-70 82 67 eller e-post: Kerstin.Broden@adm.vxu.se
Praktiska upplysningar: Marianne Thureson, forskningssekreterare vid Institutionen för pedagogik, telefon: 0470-70 89 18
Drygt hundra svenskar arbetar vid EU-representationen, den svenska regeringens förlängda arm i Bryssel, som ansvarar för att svenska intressen får stor genomslagskraft inom EU. Thomas Larue vid Umeå universitet visar att dessa tjänstemän, tillsammans med europeiska kollegor från andra medlemsländer, ofta har ett starkt inflytande över både den slutgiltiga utformningen av EU:s lagstiftning och respektive lands EU-politik.
Thomas Larue menar att regeringskansliernas instruktioner till EU-byråkraterna ofta baseras på dessa tjänstemäns egna bedömningar. Vanligtvis fungerar delegationen klanderfritt och effektivt, men kontrollen är relativt outvecklad och svag. Thomas Larue menar därför att denna brist kan vara ett potentiellt hot mot demokratin. Han anser att det är viktigt att alla regeringar stärker och anpassar sina kontroll- och granskningsmekanismer gentemot nationella byråkrater i Bryssel. Exempelvis skulle en sådan reform kunna innebära krav på att skilda tjänstemän ska rapportera hem information till regeringen respektive implementera regeringens instruktioner. Ett annat exempel skulle kunna vara en enhetlig rekrytering till de permanenta representationerna.
Thomas Larue anser också att de svenska tjänstemännen i Bryssel bör bli en tydligare del av den svenska demokratin, bland annat genom att formella processer betonas. Det skulle till exempel kunna skapa en större förståelse hur EU-lagstiftningen blir till. Dessutom skulle man kunna komma åt problemen med att informella kontakter och förlopp dominerar relationen mellan Bryssel och EU-ländernas huvudstäder. För att det ska ske är det inte bara regeringarna som måste ta ett större ansvar, påpekar Thomas Larue. De nationella parlamenten spelar en stor roll för hur den nationella EU-politiken utformas och hur regeringen agerar då EU stiftar lagar. En slutsats är därför att den svenska riksdagens EU-granskning bör stärkas ytterligare.
Thomas Larue poängterar också problemet med att gränsen mellan politiker och byråkrater snart är utsuddad. Hans studie pekar på att politiker (speciellt svenska) ibland brister på att diskutera EU-frågor på allra högsta nivån, istället är det tjänstemän som tar många politiska ställningstaganden.
Slutsatserna i avhandlingen baserar sig på en jämförande studie mellan Sverige och Frankrike, och grundar sig på ett åttiotal djupintervjuer och en extensiv genomgång av både nationella och EU-dokument. En tydlig skillnad mellan Sverige och Frankrike är att Sverige har tätare informella möten med EU-representationens högsta ledning, medan Frankrike har en mer centraliserad och effektivare EU-samordningsenhet i Paris.
Thomas Larue är bördig från Seine-Port, en liten by utanför Paris, och har varit anställd som doktorand vid Umeå universitets statsvetenskapliga institution sedan år 2000.
Fredagen den 2 juni försvarar Thomas Larue, statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Agents in Brussels – Delegation and democracy in the European Union. Disputationen äger rum kl. 13.15 i hörsal C, Samhällsvetarhuset. Fakultetsopponent är docent Jonas Tallberg, statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Thomas Larue,
statsvetenskapliga institutionen,
Umeå universitet,
tel: 090-786 55 64, 070-563 50 51,
e-post: thomas.larue@pol.umu.se
Bland yngre patienter beror ofta hjärtsvikt på att hjärtat är förstorat. Tillståndet kan orsakas av genetiska faktorer, olika virussjukdomar eller alkoholism men i vissa fall finns det ingen uppenbar anledning till att hjärtat vuxit och blivit större än normalt. Tillståndet kallas då idiopatisk dilaterad kardiomyopati.
Varje år diagnostiseras över 250 svenskar med förstorat hjärta utan att läkarna kan peka på vad tillståndet beror på. Ungefär var tredje av dessa patienter har antikroppar i blodet som inte finns hos friska människor.
– Det finns ett fel i immunförsvaret hos de här patienterna som gör att kroppen producerar antikroppar som angriper hjärtats celler, säger Lisa Buvall.
Studien visar att antikropparna stimulerar samma mottagare i cellen som i vanliga fall aktiveras av adrenalin. Då drar sig hjärtcellen samman kraftigare och snabbare. Hjärtat reagerar likadant på adrenalin men då klarar cellen att stänga av mottagaren när det finns risk för överstimulering. Den skyddsmekanismen fungerar inte när cellen istället retas av de farliga antikropparna.
– Antikropparna kan ta död på cellen och då blir vävnaden inflammerad. När hjärtat blir skadat och försvagat svarar det med att växa och blir då förstorat, säger Lisa Buvall.
Enligt avhandlingen kan antikropparna alltså vara en av orsakerna till att hjärtat blivit förstorat. Just nu studeras flera olika behandlingsmetoder som kan motverka antikropparna.
– En möjlighet skulle kunna vara att ge patienterna samma typ av immunreglerande läkemedel som idag ges mot reumatism, säger Lisa Buvall.
En annan framtida behandling skulle kunna vara att rena blodet med en metod som liknar dialys.
Blodet får då passera ett filter som tar bort de skadliga antikropparna. Det kommer att dröja flera år innan patienter med idiopatisk dilaterad kardiomyopati kan ta del av dessa behandlingar.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för metabolisk och kardiovaskulär forskning.
Avhandlingens titel: Pathophysiological importance of β1-adrenergic receptor antibodies in the development of cardiomyopathy and heart failure: Clinically and experimentally
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Lisa Buvall, högskoleingenjör, telefon: 031-342 29 23, 0302-18 200, 070-267 90 76, e-post: lisa@wlab.gu.se
Handledare:
Docent Michael Fu, telefon: 031- 342 10 00, e-post: michael.fu@wlab.gu.se
Bakom ansökan står det svenska Vetenskapsrådet, Dansk naturvetenskapsförmedling samt Malmö högskola, Lunds universitetet, Köpenhamns universitet och Öresunds universitetet.
PCST står för Public Communication of Science and Technology och är ett världs-omspännande nätverk av forskningskommunikatörer. PCST består av forskare, veten-skapsjournalister, informatörer, bibliotekarier och andra som arbetar med att sprida forskningsinformation.
Nätverket ska stimulera till dialog om hur man arbetar med forskningskommunikation och ett verktyg är de internationella konferenserna.
Det är alltså första gången som konferensen hålls i Skandinavien och huvudsyftet är att stärka dialogen mellan forskarsamhället och övriga samhället.
– Eftersom konferensen kommer hit kan vi nu lyfta fram det skandinaviska perspektivet på många frågor, som annars mest får ett anglosaxiskt perspektiv i de internationella diskussionerna, bland annat forskningsfinansiering. Där har de skandinaviska länderna en speciell situation, eftersom en mycket större del av forskningen är finansierad av skattemedel här jämfört med andra länder. Sedan har de skandinaviska länderna mycket att lära av andra länder när det gäller till exempel alumniverksamhet, säger Jasper Steen Winkel, kommunikationschef vid Köpenhamns universitet.
Liksom bron bygger ihop Sverige och Danmark vill arrangörerna att konferensen ska fungera som en brygga mellan forskare och allmänhet.
– Brobyggandet kan också användas som en metafor för att överbrygga skillnaden mellan olika forskardiscipliner, mellan nord och syd, mellan fattig och rik, mellan kunskap som finns och kunskap som behövs, menar Lena Wollin, informationschef vid Vetenskapsrådet som samordnat ansökan.
Det är också första gången som konferensen arrangeras över nationsgränserna.
– Detta visar att lärosätenas samarbete över gränserna i öresundsregionen gör oss mer attraktiva för internationella evenemang och konferenser, säger Bengt Streijffert, sekretariatschef för Öresundsuniversitetet. Nöjd är man också på den svenska sidan:
– Vi är glada och hedrade att få hit konferensen. Detta visar vilken styrka och kvalitet som finns i ett samarbetsprojekt som Öresundsuniversitetet. Eftersom kommunikation och samarbeten med omvärlden dessutom är viktiga hörnstenar i vårt arbete så ser vi särskilt fram emot att få husera just den här konferensen, säger Lennart Olausson, rektor vid Malmö högskola, och Göran Bexell, rektor vid Lunds universitet, i ett gemensamt uttalande.
Årets PCST-konferens hölls i Korea, 17-20 maj 2006. Huvudtemat var ”Scientific Culture for
Global Citizenship”.
För mer information om nätverket: http://www.pcstnetwork.org/
Öresundsuniversitetet är ett samlande namn på fjorton universitet i Öresundsregionen och beteckningen för allt det samarbete över Öresund som skapas mellan dessa universitet.
Mer information finns på: http://www.uni.oresund.org/sw1528.asp
Kontaktinformation
Ytterligare information och kommentarer:
Lena Wollin, informationschef, Vetenskapsrådet, tfn 08-546 442 79, mobil 0733-66 62 18,
e-post: lena.wollin@vr.se
Forskarna ska undersöka effekterna på trädens tillväxt vid varierande vattentillgång och koldioxidhalt. Men där gäller studierna snabbväxande Eucalyptus, inte långsamt växande gran.
I juni förra året monterades Flakalidens egna ”rymdskepp” ner, efter tio år i svensk klimatforsknings tjänst. Kamrarna fraktades närapå till antipoden, nämligen till ”Hawkesbury Campus” i Richmond sex mil nordväst om Sydney i Australien. Det nya projektet är ett samarbete mellan SLU, University of New South Wales, University of Western Sydney samt University of Technology och finansieras av The Australian Greenhouse Office.
Konstruktören av kamrarna, forskningsingenjör Jan Parsby från SLU i Uppsala, har själv funnits på plats sedan i höstas för att hjälpa till med återuppbyggnaden, men han är nu åter i Uppsala. Jan räknar med att hemma i Uppsala kunna fortsätta följa och övervaka försöket via bredbandsförbindelse och en webbkamera.
– Våra tolv kamrar kapades ner till en ”byggsats” som fraktades till Australien i tre fartygscontainrar. Med hjälp av mer än 3 000 nitar sattes kamrarna ihop i Richmond, där en kammare nu är rest, och man håller på att färdigställa de övriga, berättar han.
Komplicerat kylsystem
Klimatet i Richmond skiljer sig mycket från Vindelns. I år sattes värmerekord både i januari och mars, med temperaturer upp till + 45 grader C. Ett ordentligt tilltaget och datorstyrt kylsystem är på dessa breddgrader ett måste. Systemet består av en kylmaskin på 170 000 watt, pumpar, blandningsventiler och en bufferttank med 2 000 liter glykol-/vattenblandning, allt monterat i en container.
Kylblandningen, som alltid ska hålla samma temperatur som uteluftens daggpunktstemperatur, pumpas runt till kamrarnas kylbatterier, och med hjälp av fläktar och ett spjällsystem regleras kamrarnas temperatur och luftfuktighet till att vara densamma som utanför kamrarna.
Sex av kamrarna får en tillsats av koldioxid som ger en koncentration i luften på 700 ppm, vilket motsvarar vad som förväntas runt nästa sekelskifte. De övriga sex kamrarna kommer att ha samma koldioxidhalt som uteluften (cirka 370 ppm). Hälften av kamrarna kommer att bevattnas med ”normalnederbörd” för området minus 30 procent, medan de resterande får ”normalnederbörd” plus 30 procent.
Eftersom kamrarna är täta, kan forskarna, vid sidan av behandlingseffekten, kontinuerligt följa trädens fotosyntes, respiration och transpiration.
Uppmärksammade försök i Vindeln
Hawkesbury övertar nu alltså stafettpinnen från Västerbotten. Forskningen i Flakaliden i Vindeln har gett ordentligt genljud världen över och ökat forskarnas insikter i vilka effekter de globala klimatförändringarna kan få för skogen i norr. Ett sådant exempel är de resultat som Michelle Slaney vid SLU i Alnarp nyligen redovisade i sin doktorsavhandling (http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001092/). Hon presenterade där resultaten från en treårig studie där både temperaturen och koldioxidhalten i kammarluften höjts för att motsvara de förhållanden som klimatforskarna tror kommer att råda år 2100.
Hon visade att år 2100 kan granar i Norrland till följd av klimatförändringarna få knopparna att bryta och börja skjuta mellan tio och tjugo dagar tidigare än idag.
Högre temperaturer får också till följd att fotosyntesprocessen sätter igång tidigare på våren och når full kapacitet tidigare under sommaren. Detta i sin tur kan påverka hur mycket kol träden tar upp och skogsmarken kan lagra under året. Detta är viktigt eftersom den boreala skogens förmåga att fungera som framtida kolsänka ofta framhålls i klimatdiskussionerna.
Studierna på Flakaliden är ovanliga på flera sätt. I andra försök har forskare undersökt effekten av antingen förhöjd temperatur eller koldioxidhalt, men i kamrarna på Flakaliden har man kunnat studera båda aspekterna samtidigt. Man har också kunnat arbeta med 40 år gamla träd som var upp till åtta meter höga, medan tidigare studier framförallt gjorts på små plantor vilket inte alltid är direkt överförbart till äldre träd som växer ute i skogen.
Kontaktinformation
Sune Linder, Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, Box 49, 230 53 Alnarp, tel 040-41 51 62. E-post Sune.Linder@ess.slu.se (om klimatforskningen i Flakaliden och Hawkesbury)
En stor andel av de boende i Afrikas städer är hyresgäster som hyr rum i ett hus av en privat hyresvärd som ofta själv bor i huset. Hyresgästerna är beroende av hyresvärdens villkor och kan tvingas flytta om inte hyresvärden vill hyra ut till dem längre. Därmed är det inte givet att hyresgäster vill delta i upprustningsprojekt som dessutom medför en risk för höjd hyra. Det är temat för Jenny Cadstedts avhandling i kulturgeografi som läggs fram den 8 juni vid Stockholms universitet.
Avhandlingen bygger på intervjuer med hyresgäster, hyresvärdar och bostadsägare i Tanzanias näst största stad Mwanza. Resultaten från dessa jämförs med tanzanisk och internationell bostadspolicy och urban planering. Flertalet av hyresgästerna i studien har små och oregelbundna inkomster vilket gör det svårt att betala hyran. Det får många hyresvärdar att ställa hårda villkor för att hyra ut. Hyresgästföreningen är svag i Tanzania och hyresgäster som hyr av privatpersoner har få möjligheter att hävda sina intressen.
− Bostadspolicys och stadsplanering i Tanzania och internationellt fokuserar på att invånarna själva ska engagera sig i att förbättra bostadssituationen i städerna. Det innebär att åtgärderna främst vänder sig till husägare och inte till det stora antal människor som hyr rum i hus ägda av privatpersoner. Att involvera medborgare i policyimplementering och i utvecklingsprojekt antas öka chanserna för demokrati men då måste man också ta hänsyn till att olika grupper har olika intressen och där har det betydelse om man hyr eller äger bostaden, säger Jenny Cadstedt.
Jenny Cadstedt ingår i ett nybildat nätverk av forskare vid Stockholms universitet och Lunds universitet som bidrar med underlag och diskussionsinlägg till FN:s High Level Commission on Legal Empowerment of the Poor. Kommissionen leds av USA förra utrikesminister Madeleine Albright och den peruanske ekonomen Hernando de Soto och syftar till att stärka fattiga människors rättigheter. Hyresgästers rättigheter är en viktig del i detta arbete. Förre finansministern Allan Larsson, som är Sverige representant i kommissionen, ser Jenny Cadstedts avhandling om hyresgäster i Mwanza, Tanzania, som ett bidrag till detta arbete.
Avhandlingens titel: Influence and Invisibility, tenants in housing provision in Mwanza City, Tanzania.
Kontaktinformation
Mer information:
Jenny Cadstedt, doktorand, tfn 08-16 48 62, mobil 073-3791196, e-post jenny.cadstedt@humangeo.su.se
För bilder eller avhandlingen:
Maria Erlandsson, pressekretare, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se
