En förorenad industritomt kan innehålla ett stort antal miljögifter och den sammanlagda verkan av dessa utgör den faktiska risken hos det förorenade området. Samtidigt är sällan alla dessa gifter tillgängliga för upptag i organismer eller spridning till andra delar av miljön.

Avhandlingen studerar vad som styr spridning och upptag av miljögifter från förorenad mark samt hur sammansättningen av miljögifterna påverkar deras totala effekter. Målet är att kunna planera mer relevanta och kostnadseffektiva insatser.

Magnus Bergknut är doktorand vid enheten för miljökemi, Kemiska institutionen, Umeå universitet, och kan nås på tel. 090-786 93 39, e-post magnus.bergknut@chem.umu.se

Avhandlingen läggs fram torsdagen den 1 juni vid Inst. för kemi, Umeå universitet, och har titeln Characterization of PAH-contaminated soils focusing on availability, chemical composition and
biological effects.
Disputationen äger rum kl. 13.00 i sal KB3B1 i KBC-huset.
Fakultetsopponent är professor Dag Bromm, Enheten för miljötoxikologi och miljökemi, Stockholms Universitet.

Kontaktinformation
På

http://www.info.umu.se/Nyheter/Pressmeddelande.aspx?id=2254

finns en porträttbild av Magnus Bergknut.

Någon halvtimme innan evenemanget skall börja haffar jag Mikael Lind på väg från en förberedelse till en annan, och frågar honom om betydelsen av dagens arrangemang:
– Det är ett oerhört viktigt tillfälle för oss att presentera vad vi kommit fram till under våra analyser, samt till att knyta nya kontakter och inspireras till fortsatt arbete.
Under ett års tid har han, Olov Forsgren och Lars Albinsson, i samverkan med ett sextiotal studenter från Borås, Stockholm och Barcelona, kartlagt vilka behov dagens studenter har av en så kallad elektronisk assistent; en hjälpreda som kan koordinera olika elektroniska tjänster och få oss att ta kontroll över det enorma utbudet på Internet. Forskarna har utgått från en verklighet där många studenter har fem e-postadresser och lägger onödigt mycket tid på att söka allehanda elektroniskt tillgängligt material.
Projektet e-Me skiljer sig från traditionell forskning, genom att vara direkt inriktat på att förbättra livssituationen för en särskild grupp i samhället, dvs. studenterna. Mikael Lind ser e-Me som ett pilotprojekt för professionsforskning och framhåller särskilt betydelsen av att man lyckats få många företag som partners.

Elektronisk paradox

Riktigt vad e-Me är vet ingen ännu. Det är en idé, en vision, som är på god väg att få fastare konturer. Man skulle kunna säga att den individuellt utformade elektroniska assistenten, är en korsning mellan en effektiv sekreterare med oerhörd arbetskapacitet och en mångsidig expertpanel.
Forskarna talar om ”the electronic service paradox”. Informationsmängden på Internet är oändligt stor, enligt Lars Albinsson finns det 38 000 (!) kategorier av elektroniska tjänster. Ändå upplever många användare att deras efterfrågan av service och information inte tillgodoses. Paradoxen finns också på utbudssidan. Företag spenderar mycket pengar på reklam men är inte nöjda med resultatet av sina elektroniska PR-insatser. Med e-Me är förhoppningen att skapa en struktur som genom skräddarsydda användarprofiler tillgodoser både konsumenters och producenters intressen.
Med i Stockholm var Hans Persson, Föreningssparbanken Sjuhärad. Han ser e-Me som ett nytt sätt att inleda och vårda kundkontakter:
– Studenterna vid Högskolan i Borås är en viktig målgrupp för oss. Om vi kan skapa bra relationer till dem under deras utbildningstid har vi goda chanser att få behålla dem som kunder.

Filmvisning

På symposiet redovisade Mikael Lind, Olov Forsgren och Lars Albinsson sina resultat i halvtid (ett år återstår av projekttiden). Detta skedde dock inte på traditionellt vetenskapligt vis, utan med hjälp av filmen ”e-Me, the movie!” samt en booklet med seriefiguren ”Nya” i huvudrollen.
I forskningsrapporten e-Me Stories & Scenarios presenteras i tio scenarier vad studenterna helst vill få hjälp med av en elektronisk assistent. Hit hör att söka jobb, sortera den väldiga mängden av mail, sköta anmälningar till universitet och högskolor samt att få elektroniska besked om ändrade planer – till exempel inställda föreläsningar.

På programmet stod också en kortare föreläsning av en pionjär inom amerikansk IT-forskning – professor Richard O. Mason, Southern Methodist University of Dallas. Richard O. Mason har arbetat med liknande frågeställningar som Boråsforskarna, men säger att e-Me-visionen representerar något unikt, en idé som han inte sett motsvarigheten till någon annanstans.
Åhörarna fick därefter en guidning i det koncept i informationselektronikens värld som går under namnet ”Web 2.0”. Carlo Pompili från Swedish Institute of Computer Science (SICS) beskrev ”Web 2.0” som summan av ett antal trender och fenomen som uppträtt samtidigt på Internet. Enligt Mikael Lind kan e-Me ses som ett försök att vidareutveckla och personalisera ”Web 2.0”.
Symposiet avslutades med en både underhållande och perspektivrik paneldebatt med företrädare för Microsoft, VM-data, Liber bokförlag, SICS, samt Dataföreningen. Till panelen hörde även Madeleine Åkesson, som läser andra året på dataekonomprogramet vid Högskolan i Borås. Hon beskriver e-Me som en lysande idé som det är svårt att riktigt förstå vidden av. Bland annat förväntar hon sig att kunna få hjälp med karriärplaneringen:
– På den allt tuffare arbetsmarknaden efterfrågas unika kompetenser. Jag hoppas kunna få information av den elektroniska assistenten om kurser som jag kan komplettera dataekonomprogrammet med.
Förvaltningschef Lisbet Kristiansson tror att elektroniska assistententer kan bli ett viktigt verktyg i lärosätenas rekryteringsarbete:
– E-me ligger helt rätt i förhållande till Högskolan i Borås övriga satsningar på att utveckla en modern Webb. Vi har höga ambitioner och kvalitetskrav på vår studentservice. Nästa steg blir att starta ett pilotprojekt som konkretiserar e-Me för högskolans studenter.

Konsumentmakt på Internet

Som rubrik på symposiet stod ”Turning the Internet around”. Hårt sammanfattat innebär detta ett maktskifte i den elektroniska världen, som hittills har byggts upp efter företags och organisationers behov. Genom e-Me förs initiativet över till användarna.
Professor Richard O. Mason såg i sitt föredrag tanken på en elektronisk assistent som ett uttryck för den viktigaste trenden just nu i den internationella ekonomin: att konsumenterna tar makten.
E-Me är dock inte ett användarorienterat system bland andra. I vanliga fall är det organisationernas och företagens intressen som styr även de systemen. I halvtidsrapporten exemplifierar Lars Albinsson, Olov Forsgren och Mikael Lind detta genom att retoriskt fråga om det är troligt att Skatteverket utvecklar ett verktyg som hjälper medborgarna att minska skattebördan.
Kanske kunde e-Me bäst beskrivas som ett frigörelseprojekt. Det frigör studenternas tid, gör det möjligt för dem att lägga fler timmar på studier och färre på surfande. Den elektroniska assistenten utför ett frihetsarbete också genom att hålla reda på almanackan och rädda studenten från oönskad reklam och andra skräpmail.
Sådana behov har vi väl lite till mans. Som Dataföreningens Annica Bergman framhöll under paneldebatten: ”Vi tillhör alla målgruppen för den elektroniske assistenten.”

Text: Johan Sundeen
Foto: Torbjörn Boström

Kontaktinformation
Mikael Lind, universitetslektor Högskolan i Borås
Telefon: 033-4354097
Mobiltelefon: 0705-664097
e-post: mikael.lind@hb.se

Denna antologi med sjutton olika artiklar presenterar aktuella forskningsresultat och erfarenheter från praktiskt projekteringsarbete. Bredden på ämnesområden och infallsvinklar är också stor.

Boken vänder sig i första hand till arkitekter och andra som professionellt arbetar med utformning av rum i olika typer av byggnader. Tonvikten ligger på samspelet mellan färg, ljus och rum inne i byggnader, men här finns också utblickar mot bland annat exteriör byggnadsgestaltning, bildkonst och frågor som berör begreppen färg, ljus och rum. Forskningsresultaten presenteras utifrån olika infallsvinklar tillsammans med reflektioner från praktiskt arbete.

Färg, ljus och rum förutsätter varandra och samverkar så att vi endast med svårighet kan särskilja dem som olika upplevelsekvaliteter, menar bokens redaktör Karin Fridell Anter Hon är arkitekt och teknologie doktor och har bland annat skrivit böckerna Färgen på huset (2003) tillsammans med Åke Svedmyr och Utvändig färgsättning (1997) tillsammans med Kristina Enberg, båda utgivna av Formas.

Boken ”Forskare och praktiker om färg, ljus, rum” kostar 371 kronor inkl moms och kan beställas via Formas nätbokhandel www.formas.se eller från Kundtjänst Formas, tel 08-690 9522, fax 08-690 9550, e-post formas.ldi@liber.se.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Ulla Save-Öfverholm, ulla.save@formas.se, 08-775 40 01, 073-656 20 21
Emilie von Essen, emilie.von.essen@formas.se, 08-775 40 08, 073-350 31 61

Recensionsexemplar kan beställas från Formas, maria.guminski@formas.se, tel 08-775 4008.

Under perioden 1890-1925 bodde mellan åtta och tio procent av Stockholmsbarnen hos andra än sina biologiska föräldrar.
– Fattigvården placerade många barn i fosterhem, men det var man inte ensam om. Såväl filantropiska sällskap som biologiska föräldrar ordnade fosterhem åt barn, säger Johanna Sköld.

Hennes studie av en utackorderingsbyrå som lydde under fattigvården i Stockholm visar att många barn som kom till utackorderingsbyrån redan hade bott i fosterhem som de biologiska föräldrarna själva hade anordnat.
– Bristen på andra former av barntillsyn ledde till att arbetarföräldrar, framförallt ensamstående mödrar, placerade sina barn i fosterhem. Ibland anlitade de släkt och vänner, men det förekom även att de annonserade i dagspress efter fosterhem åt sina barn.

Kostnaderna för barnens fosterhem var betungande för kvinnor med låga löner.
– Jag har funnit exempel på pigor som betalade nästan hela sin kontanta lön till sina barns fosterhem, berättar Johanna Sköld.

När föräldrar inte kunde betala avgiften till fosterhemmen kontaktades fattigvården och ibland övertog utackorderingsbyrån ansvaret för barnen. Även föräldrarnas död och sjukdom, familjens fattigdom eller en uppväxtmiljö som bedömdes som olämplig, kunde leda till fosterhemsplacering. Fosterhem fanns det gott om.
– Efterfrågan på Stockholmsbarn var stor ute i landet. Det fanns fler fosterhem att tillgå än vad det utackorderades barn. En del familjer blev till och med utan fosterbarn, berättar Johanna Sköld.

Något entydigt svar till varför efterfrågan på fosterbarn var så stor finns inte, menar Johanna Sköld. Barn efterfrågades av olika skäl beroende på deras ålder, kön och eventuell relation till fosterfamiljen. Studien visar att barns arbetskraft, den kontanta ersättning som utgick för fosterbarnsvården, släktingars plikt gentemot varandras barn och den känslomässiga utdelning som vissa personer hoppades på, motiverade dem som anmälde sig som fosterföräldrar på byrån.

Avhandlingens titel: Fosterbarnsindustri eller människokärlek? Barn, familjer och utackorderingsbyrån i Stockholm 1890-1925

Disputationen äger rum fredag den 2 juni kl 10 i hörsal 3, hus B, Södra huset, Stockholms universitet.

För mer information
Johanna Sköld nås på tfn 011-18 69 44, 0733-14 12 70, e-post Johanna.Skold@ekohist.su.se
För bild på Johanna Sköld, kontakta Maria Sandqvist, Enheten för kommunikation och samverkan, Stockholms universitet, tfn 08-16 13 77, e-post maria.sandqvist@eks.su.se

I Henrik Janssons avhandling ”Studies on periodontitis and analyses of individuals at risk for periodontal diseases” ingick närmare 200 patienter med typ 2 diabetes, så kallad åldersdiabetes. Så många som var femte patient led av grav tandlossning, parodontit. Dessutom visade det sig att förekomsten av hjärt- och kärlsjukdomar var signifikant högre bland de diabetiker som led av allvarlig tandlossning.

– Fyndet är intressant eftersom det tidigare talats mycket om ett samband mellan just hjärt-kärlsjukdom och parodontit. Däremot är de bakomliggande mekanismerna inte helt klara. En hypotes är att kroniska inflammatoriska processer, till exempel i tandköttet, kan påverka mekanismer även i andra delar av kroppen, säger Henrik Jansson, specialist i parodontologi och adjunkt på Odontologiska fakulteten i Malmö.

Parodontit är en kronisk inflammation som uppstår som ett svar på den naturliga bakteriefloran i munnen. Det finns en genetisk faktor i sammanhanget, sjukdomen kan ”gå i arv”, berättar Henrik Jansson.

– När bakterierna inte avlägsnas från tandköttskanten på tanden uppstår en inflammation. Men hos speciellt känsliga individer stannar det inte vid det, inflammationen leder till förlust av stödjevävnad och tänderna förlorar sitt fäste.

Ett stort problem med parodontit är att sjukdomen inte alltid märks. Den orsakar sällan någon smärta och symtomen kan vara så vaga att den som drabbas inte är medveten om vad som sker i munhålan. Blödande tandkött, tänder som flyttar på sig eller blir lösa är ofta de första märkbara tecknen.

– Om sjukdomen upptäcks i tid räcker det i många fall med en professionellt utförd rengöring. Om processen däremot gått längre kan det bli tal om kirurgi, säger Henrik Jansson.

Ett annat stort problem är de omfattande privata kostnader som är förenade med parodontit. Medan behandling av infektionssjukdomar inom sjukvården endast medför en patientavgift på ett par hundralappar, får patienter som drabbas av grav parodontit räkna med utgifter på upp till 15 000 kronor. Och då är inte kostnader för ersättning av förlorade tänder medräknad.

I syfte att förebygga sjukdomen efterlyser Henrik Jansson bättre information till berörda riskgrupper samt regelbundna kontroller hos tandläkare och tandhygienist. Precis som vid alla kroniska sjukdomar är det viktigt att få patienten att förstå sin sjukdom. Att förbättra patientens munhygien samt utföra professionell rengöring är andra väsentliga delar av behandlingen.

– För att minimera risken för återfall är det även viktigt att jobba med patientens motivation, både under och efter behandlingen, påpekar Henrik Jansson.

I sin studie har Henrik Jansson även undersökt effekten av behandling med en antibiotika-gel hos patienter med allvarlig tandlossning. Gelen har av tillverkarna förts fram som ett smidigare alternativ till den konventionella mekaniska behandlingen. Någon sådan effekt kunde dock inte påvisas i studien. Detta verifierar vad SBU (Statens Beredning för medicinsk Utvärdering) kom fram till i en rapport från 2004.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Henrik Jansson, henrik.jansson@od.mah.se, eller tel 040-665 83 62.

I studien ingick 140 personer från Göteborg, Helsingborg och Skövde som alla sökt medicinsk hjälp mot sin fetma. Alla patienter minskade sitt kaloriintag, men hälften av patienterna åt bara frukost, lunch och middag. 70 patienter fick rekommendationen att också äta tre mellanmål varje dag.

Resultaten visar att patienter som hoppade över mellanmålen hade en lika god viktnedgång som de som åt mellanmål.
– De råd vi ger tycks inte vila på en vetenskaplig grund. Vi kan inte slentrianmässigt rekommendera mellanmål i tron att det ska underlätta för alla att gå ner i vikt, utan vi måste tillsammans med patienten hitta en metod som passar just den individen, säger dietisten Heléne Bertéus Forslund.

Tanken med mellanmålen är att ett jämnare ätande gör att patienten inte blir lika hungrig mellan måltiderna, men det är lätt hänt att mellanmålen blir mer kaloririka än det var tänkt. Avhandlingen visar också att patienter med fetma äter fler mellanmål än andra.
– Ju fler mellanmål vi äter desto mer kalorier får vi i oss och mer av kaloriintaget kommer då från söta och energirika livsmedel. Detta är extra tydligt hos män och kvinnor med fetma, säger Heléne Bertéus Forslund.
Kvinnorna i studien åt fler mellanmål än männen och kvinnor med kraftig fetma åt framförallt sina mellanmål under eftermiddag och kväll.

Det är mycket svårt för patienter med fetma att ändra sina matvanor. I en undersökning fick en grupp patienter de vanliga rekommendationerna att promenera mera och minska kaloriintaget genom att äta mindre fett och mer fibrer, men trots regelbunden hjälp av dietist kunde de allra flesta inte att bryta sina kostvanor. Efter fyra år var det bara sex procent som sa sig leva helt efter rekommendationerna, och det var också de som hade gått ner bäst i vikt.
– Det är otroligt svårt att göra livsstilsförändringar och vi ska inte göra det svårare genom att ge dåliga råd. Därför är det extra viktigt att våra råd är vetenskapligt prövade, säger Heléne Bertéus Forslund.

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för metabolism och kardiovaskulär forskning
Avhandlingens titel: Meal patterns and obesity – does snacking play a role?

Avhandlingen försvaras torsdagen den 1 juni, klockan 09.00, hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg.

Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Heléne Bertéus Forslund, dietist, telefon: 031-342 67 38, 070-215 53 50, e-post: helene.berteus.forslund@medfak.gu.se

Handledare:
Medicine doktor Anna Karin Lindroos (MRC Human Nutrition Research, Cambridge), telefon: 031-342 67 38, 070-945 50 25, e-post: annakarin.lindroos@mrc-hnr.cam.ac.uk

Att få veta mer om hur priser på livsmedel förändras under till exempel ett århundrade kan säga mycket om levnadsstandardens utveckling under samma tidsperiod. Fortfarande är kunskapen liten om hur priser på olika varor varierade under Sveriges stormaktstid (1611-1718), och vad som påverkade priserna. På den tiden var Sveriges viktigaste livsmedel korn och råg. Göran Hansson vid Umeå universitet kan nu visa att priserna på korn och råg fluktuerade i tolv cykler under stormaktstiden. Längden på cyklerna var i medeltal elva år, och under en cykel var maxpriset i genomsnitt dubbelt så högt som det lägsta priset. Göran Hansson visar också att cyklerna fortsatte på ungefär samma sätt under frihetstiden (1719-1772).

Cyklerna berodde enligt Göran Hansson främst på variationer i skördarna, som i sin tur delvis berodde på ett kallare och mer varierande klimat jämfört med seklerna före stormaktstiden. Små skördar och missväxt innebar att Sverige efter 1650-talet inte längre var självförsörjande på korn och råg. Denna brist medförde ett högre pris på spannmål, och att landet blev beroende av spannmålsimport.

Men det finns flera orsaker till priscyklerna. Eftersom Sverige ofta låg i krig under stormaktstiden tyngdes bönderna av höga skatter, och det rådde brist på manlig arbetskraft i jordbruket. Återkommande epidemier åderlät befolkningen ytterligare ända fram till början av 1700-talet.

Göran Hansson har i sin avhandling också studerat priserna på olika djurprodukter, byggnadsmaterial, järn, hästskosöm och hästskor under tidsperioden. Nya data har hämtats från statliga hospital och omkring femtio kyrkliga församlingar i Östergötland. Dessa data jämförs i avhandlingen med redan kända prisuppgifter från Stockholm och från flera landskap i det dåtida Sveriges kärnområde.

Fredagen den 2 juni försvarar Göran Hansson, institutionen för ekonomisk historia vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln Såld spannmål av kyrkotionden. Priser i Östergötland under Sveriges stormaktstid. Disputationen äger rum kl. 15.15 i sal 205H, Samhällsvetarhuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Johan Söderberg, ekonomisk-historiska institutionen, Stockholms universitet.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:

Göran Hansson,
ekonomisk historia,
Umeå universitet,
tel: 011-14 37 07, 070-302 52 58,
e-post: hao@tele2.se

Hur glykogen bryts ner vid olika typer av arbete hos varmblodiga travhästar samt hur glykogen omsätts hos hästar med muskelsjukdomen PSSM, har veterinär Johan Bröjer vid SLU koncentrerat sitt forskningsarbete kring.

Onsdagen 24 maj presenterade han sin doktorsavhandling på institutionen för kliniska vetenskaper vid SLU.

Glykogen är en upplagringsform av energi i musklerna som byggs upp från blodsocker. När hästen sedan arbetar bryts muskelglykogen ner till socker i muskelfibern.

-Glykogen används i alla former av muskelarbete, såväl i ett snabbt arbete som i långsamt på längre sträckor. Glykogenomsättningen har en mycket central roll för hästen, och jag har studerat hur glykogen omsätts i kroppen på både friska och sjuka hästar.

-I forskningen har jag studerat hur glykogen bryts ner vid intensivt arbete på rullmatta men också under praktiska fältförsök på Wången. Dessutom har vi undersökt hur lång tid det tar för en varmblodig travare att åter bygga upp glykogen i musklerna efter att den utfört intervallträning i backe.

Johan Bröjer fann att under sådana förhållanden tar det minst 48 timmar innan koncentrationen av glykogen i muskulaturen når sin ursprungliga nivå.

– Det tar således minst två dygn för en travhäst att ladda upp energidepåerna i muskulaturen efter ett hårt träningspass med intervallarbete.

Forskningen har också inriktats på hur glykogen omsätts hos quarterhästar med muskelsjukdomen polysaccharide storage, (PSSM). Sjukdomen orsakar en form av korsförlamning, som drabbar raserna quarterhäst, American paint horse och appoloosahästar. Dessa raser är vanligast i USA men ökar i antal även i Sverige.

-Sjukdomen är ärftlig och har varit känd i USA sedan början av 1990-talet. Det är en kanadensisk veterinär, Stephanie Valberg, numera verksam vid University of Minnesota, som har gjort de grundläggande studierna kring PSSM. Hon har också, tillsammans med Birgitta Essén-Gustavsson här vid SLU, varit min handledare under studierna.

Det är framför allt de snabba muskelfibrerna av typ II som drabbas av stor inlagring av glykogen. Hästarna drabbas av kramper i sina muskler redan efter mycket lätta ansträngningar.

– I mina studier har jag tagit muskelbiopsier, små bitar av musklerna, i total vila och efter ett mycket lätt arbete på rullmatta. Hästarna har fått växla mellan skritt och trav i intervaller om två minuter under totalt 20 minuter.

De flesta hästar med PSSM får korsförlamning flera gånger under ett år, men det finns också individer som inte är så allvarligt drabbade och endast får lättare muskelkramper någon enstaka gång per år. Sjukdomen kan ses hos äldre föl men vanligen debuterar problemet hos häst mellan två och fyra år.

-Forskningen har hittills inte kunnat hitta någon specifik behandling. Det man oftast rekommenderar är att hästarna, efter att det akuta skedet läkt av, behöver regelbunden träning, daglig utevistelse samt att man ersätter så stor del som möjligt av kraftfodergivan med fett.

-Min forskning är endast ett mycket litet steg på vägen för att förstå den här sjukdomen, säger Johan Bröjer, och jag hoppas att synen på aveln med de här hästarna förändras. Sjukdomen nedärvs med en recessiv gen, d v s, vissa hästar som bär på genen visar inga symptom.

-Har man en häst med PSSM ska man inte avla på den eftersom man då sprider genen för sjukdomen. I dag vet vi att sjukdomen är ärftlig men vi vet inte vilken gen som är drabbad, och det finns ännu ingen DNA-test för att diagnosticera PSSM.

Johan Bröjer försvarade sin avhandling Proglycogen and Macroglycogen in Equine Skeletal Muscle – Response to Exercise in Standardbred trotters and in Horses with Polysaccharide Storage Myopathy den 24 maj 2006 vid SLU i Uppsala.
För mer information, kontakta Johan Bröjer 0706-49 47 20

De senaste åren har så kallade aktieobligationer som garanterar återbetalning av det satsade beloppet blivit en mycket populär sparform. Avkastningen utöver den garanterade är ofta komplicerad att beräkna och beror på aktiepriset vid ett flertal tidpunkter under obligationens ofta mångåriga löptid. Med existerande beräkningsmetoder kan dess teoretiska pris ta så lång tid att beräkna på en dator att det underliggande aktiepriset hunnit ändra sig markant innan svaret blir tillgängligt. Detta innebär en försämrad riskhantering, vilket kan undvikas genom användning av metoden som presenteras i avhandlingen.

Utöver prissättning av aktieobligationer utvecklar avhandlingen matematiska metoder för värdering av en typ av flexibla leveranskontrakt för el och råvaror. Bättre förståelse för hur komplexiteten i råvarans prisdynamik och flexibiliteten i leveransvillkoren påverkar värdet av kontraktet kan leda till fler skräddarsydda leveransavtal för framför allt storkunder.

Utvecklingen av strukturerade finansiella produkter och matematiska verktyg för att beräkna deras priser och risker har formligen exploderat de senaste femton åren.

– Många av de matematiska redskap som används och utvecklas i avhandlingen tillämpas eller är tillämpbara inom andra vetenskaps- och teknikområden som värmeledningsteori och automatisk styrning av rymdfarkoster, säger författaren Mats Kjaer.

Tid för disputation: fredagen den 2 juni kl. 10
Plats: sal D33, Handelshögskolan, Vasagatan 1, Göteborg

Avhandlingens titel: “Pricing of Some Path-Dependent Options on Equities and Commodoties”

Kontaktinformation
Avhandlingens författare: Mats Kjaer
031-773 2641, mobil 0706-161614
mats.kjaer@economics.gu.se.

Dieselavgaser både vid tomgång och i storstadstrafikliknande körning leder till uppreglering av biologiska mekanismer som leder till luftvägsinflammation hos friska försökspersoner. Förståelse av dessa mekanismer kan vara av stor betydelse för att öka kunskapen kring hur den dieselinducerade luftvägsinflammationen utvecklas. Den utgör även grunden till förståelsen av effekter av dieselavgaser hos känsliga individer, till exempel astmatiker, hjärt-kärlsjuka och personer med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Kunskapen om de bakomliggande biologiska mekanismerna till dessa negativa hälsoeffekter har dock varit begränsad.

Jamshid Pourazars avhandling syftar därför till att öka kunskapen kring de biologiska mekanismerna bakom luftvägseffekter av dieselavgaser hos friska individer. Studierna bygger på två serier av kammarexponeringar. I den ena serien exponerades försökspersoner under en timme för kontrollerade koncentrationer av utspädda dieselavgaser genererade under tomgångskörning. I den andra serien användes dieselavgaser genererade under körning i storstadstrafik. Partikelnivåerna motsvarade vad som återfinns i tät trafik.

Bronkoskopiundersökningar med provtagning i luftvägarna genomfördes sex timmar efter exponering för filtrerad luft och dieselavgaser. Så kort exponering för dieselavgaser som en timme visade sig leda till en ökad produktion av en rad ämnen som ses vid inflammation (cytokiner) och uppreglering av ett speciellt mönster av signalvägar, som kartlagts i detalj.

Dessa nyupptäckta signalvägar för dieseleffekter i luftvägarna är kopplade till luftvägsinflammation och ökad risk för allergisk sensibilisering, och utgör även en förklaringsmodell till ökad känslighet för luftföroreningar i partikelform hos astmatiker och allergiker. Det kan även bidra till att förklara varför personer med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) kan försämras av luftföroreningar.

Fredagen den 2 juni försvarar Jamshid Pourazar, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, lungmedicin, sin avhandling med titeln Activation of epithelial signal transduction pathways, cytokine production and airway inflammation following diesel exhaust exposure.
Disputationen äger rum klockan 13.00 i Sal B (Rosa salen), 9 tr., Tandläkarhögskolan. Fakultetsopponent är docent Anders Lindén, Invärtesmedicin, avdelningen Lungmedicin och allergi, Sahlgrenska akademin, Göteborg.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Jamshid Pourazar på e-post Jamshid.Pourazar@lung.umu.se, telefon 090-785 17 63 eller mobiltelefon 070-776 71 71.

Typ 2-diabetes, även känd som åldersdiabetes, är en mycket vanlig sjukdom i Sverige med drygt 300 000 drabbade individer. En stark ärftlighet med ansamling i vissa familjer är väl känd. Försöken att identifiera de ansvariga generna har lett till att en stor mängd gener föreslagits spela roll, men endast några enstaka gener har visat sig ha samband med sjukdomen i flera av varandra oberoende befolkningsstudier, s.k. replikation.

I tidskriften Diabetes visar en forskargrupp under ledning av professor Dan Holmberg vid Institutionen för medicinsk biovetenskap, medicinsk och klinisk genetik, Umeå universitet och docent Mats Eliasson, överläkare vid Sunderby sjukhus i Luleå, att norrbottniska familjer med typ 2-diabetes i hög grad visar samband med ett genområde på kromosom 2. 59 familjer med 219 individer, varav 129 med typ 2-diabetes, genomgick en kartläggning av hela genomet varvid friska och drabbade individer skiljde sig markant åt avseende en region på kromosom 2. Tidigare kartläggningar av mexikanska indianer har funnit ett liknande samband och pekat ut variationer i genen för proteinet calpain 10 som den sannolika orsaken till ökad diabetesrisk. Vid undersökning av drygt 1 700 individer i Västerbotten, varav häften med diabetes typ 2, spelade dessa genvariationer dock ingen roll för diabetesrisken. Fynden talar för att en eller flera gener på kromosom 2 verkligen påverkar diabetesrisken.

E. Einarsdottir, S. Mayans, K. Ruikka, SA. Escher, P. Lindgren, Å. Ågren, M. Eliasson, D. Holmberg. Linkage but not association of calpain-10 to type 2 diabetes replicated in northern Sweden. Diabetes Vol. 55, No. 6, 2006.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta professor Dan Holmberg vid Inst. för medicinsk biovetenskap, medicinsk och klinisk genetik på telefon 090-785 27 02, mobiltelefon 070-634 16 89 eller e-post dan.holmberg@medbio.umu.se.


Vare sig eukaryoterna är encelliga eller ingår i flercelliga organismer är de till sin uppbyggnad betydligt mer komplicerade än bakterier och arkéer. De har till skillnad från de båda övriga grupperna cellkärna, membran och inre ”organ” som ribosomer och mitrokondrier. De är också mycket större. På något sätt antas de ha uppkommit genom en sammansmältning av bakterier och arkéer.

En av artikelförfattarna är professor Charles Kurland som är knuten till avdelningen för mikrobiologisk ekologi vid Lunds universitet. Han och hans medförfattare har med hjälp av bioinformatik format sig en annan bild av utvecklingen än den allmänt vedertagna. Man kan se hur bakterier, arkeer och eukaryoter bildar tre distinkta grupper när man jämför deras ribosomala RNA – det RNA som översätter budskapet från arvsmassan till proteiner. Kurland och hans kollegor har kunnat visa att om man jämför genomen – genuppsättningarna – får man samma bild. Men samtidigt är skillnaden mellan genomen i de tre livsformerna slående. Hos eurkaryoterna är genomen stora och informationsrika, hos bakterier och arkeer små och fattiga på information. En eukaryot cell producerar tiotusentals olika proteiner, bakterie- och arkéeceller bara några få tusen.

– Varifrån kommer all den information som eurkaryoterna innehåller? undrar Charles Kurland. Det är troligare att information i stället har gått förlorad och att det är därför bakterier och arkéer är så små och har mindre genuppsättningar. Det har funnits eukaryoter tidigt – kanske för två miljarder år sedan, tidpunkten kan vi bara spekulera om – och de har varit encelliga rovdjur. De har varit en drivkraft i utvecklingen. Deras offer kan ha reagerat med att göra sig mindre och reproducera sig snabbare för att undvika att bli utplånade. Det är en välkänd evolutionär mekanism.

– Vad våra observationer visar är att det är viktigt att beakta de ekologiska aspekterna när man studerar genomens evolution, sammanfattar professor Kurland.

Kontaktinformation
Den aktuella Science-artikeln finns i numret den 19 maj och heter Genomics and the Irreducable Nature of Eucaryote Cells. Artikelförfattare förutom professor Kurland är L J Collins och D Penny vid Massey University, Nya Zeeland. Charles Kurland kan kontaktas på tel 0413 222 856. Han nås på detta nummer dagligen efter kl 12. E-postadress: kurland@telia.com

Torsten Tegnér (alias TT) förknippas främst med den ledande facktidningen ”Idrottsbladet”, där han var chefredaktör i 52 år (1915-67) och utvecklade ett högst personligt sätt att skriva. Under sitt liv författade han omkring 15 000 artiklar och elva böcker om idrott samt besökte, enligt egen uppgift, 14 olympiader. TT var särskilt intresserad av idrottsideologi och ville kombinera idrott med andra kulturyttringar.

Med sina 15 år i Riksidrottsförbundets överstyrelse hörde TT till idrottens ”överstepräster”. Han var med om att starta fem av våra specialidrottsförbund – bandy, bordtennis, gång, ishockey och orientering. Enligt Nationalencyklopedin hade TT en central roll när idrotten blev en folkrörelse i Sverige. Den egna favoritsporten var bandy. Han blev svensk mästare 1909 och 1914 för AIK, där han med tiden blev hedersmedlem. Som ung tillhörde han också eliten i spjut.

Avhandlingen utgår från hans ovanliga bakgrund, bland annat var Alice hans mor och Esaias hans farfarsfar. Fem temakapitel rör hans idrottsideologi, idrottsjournalistiken och Idrottsbladet, politiken och idrotten, Ivar Lo-Johanssons kulturkritik (”Jag tvivlar på idrotten”) och TT:s syn på kvinnoidrotten. En lång rad kända idrottare och idrottsledare passerar revy.

– Genom att skriva om Torsten Tegnér har jag, efter mitt yrkesliv inom svenskt näringsliv, fått förmånen att kombinera mina två stora intressen – historia och idrott. Jag har även haft nytta av att jag själv varit idrottsledare och aktiv på området, säger Rolf Haslum.

Rolf Haslum 2006. Idrott, borgerlig folkfostran och idrott. Torsten Tegnér som opinionsbildare 1930-1960. Acta Universitatis Stockholmiensis. Stockholm Studies in History 84. Historiska institutionen, Stockholms universitet. Distr. Almqvist & Wiksell International.

Den offentliga disputationen äger rum fredag 2 juni kl. 10.00-12.00 på Stockholms universitet i Frescati, D-huset hörsal 9.

Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Rolf Haslum, doktorand Historiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-717 21 91, e-post er.haslum@telia.com

För bilder eller avhandlingen kontakta:
Maria Erlandsson, pressekreterare, Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se

Fattiga och klienter har de senaste åren varit aktiva deltagare i den offentliga debatten. I sin avhandling diskuterar Sissel Seim hur självorganisering i Fattighuset och i andra organisationer för utslagna grupper har bidragit till detta synliggörande. Organisationerna har i ökande grad accepterats som legitima representanter för sina grupperingar. Att dessa grupper har blivit synliga och accepterade har dock hittills inte lett till bättre levnadsvillkor. Därför kan man ifrågasätta deras roll i den politiska processen.

Sissel Seim har som aktionsforskare följt organisationen Fattighuset och hon har också gjort en studie av medieuppmärksamheten om fattigdom i Norge. Initiativ, mobilisering och betydelse av Fattighuset är huvudteman i avhandlingen. Fattighuset är fortfarande en liten organisation med 150 medlemmar. Det har visat sig svårt att mobilisera ett stort antal deltagare. Ett fåtal aktiva deltagare har hållit organisationen i liv. Fattighuset ingår nu i ett större fält av självorganisering bland utslagna grupper. Sissel Seim diskuterar i avhandlingen betydelsen av att fattiga och utslagna grupper får möjlighet att utöva aktivt medborgarskap och organisera sig för att främja sina egna intressen.

Avhandlingens titel: Egenorganisering blant fattige. En studie av initiativ, mobilisering og betydning av Fattighuset
Fakultetsopponentens namn: Fil. dr Anna Meeuwisse, Lund
Tid och plats för disputation: Fredagen den 9 juni 2006, kl. 10.15, Hörsal Sappören,
Sprängkullsgatan 25, Göteborg

Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Sissel Seim, tel. +47 22 453513(bost.), +47 22 374379(arb.)
sissel.seim@oks.hio.no

Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022

Under tiden efter andra världskriget minskade löneskillnaderna i industrialiserade länder. Denna trend höll i sig fram tills 1980 talet, då löneskillnaderna i framför allt USA och Storbritannien ökade kraftigt. I flera andra industrialiserade länder har löneskillnaderna också ökat, även om förändringen inte varit lika påtaglig och i de flesta fall inträffat under den senare delen av 80-talet eller i början av 90-talet.

Avhandlingen syftar till att öka förståelsen för vilka faktorer som påverkar samhällets lönestruktur och försöker därmed också förklara de observerade förändringarna i lönestrukturen.

I avhandlingen framkommer att outsourcing inom länder leder till att löneskillnaden mellan hög- och lågutbildad arbetskraft ökar. I företag som anställer både hög- och lågutbildad arbetskraft bestäms lönen inte enbart av produktivitet utan också av förhandlingsstyrka och förhandlingsposition. Lågutbildad arbetskraft gynnas av förhandlingar med högutbildad arbetskraft. När en högre andel av företag endast anställer antingen hög- eller lågutbildad arbetskraft försvinner möjligheten för lågutbildad arbetskraft att förhandla med högutbildad arbetskraft, vilket leder till att löneskillnaden mellan hög- och lågutbildad arbetskraft ökar.

Konkurrensen på varu- och finansmarknader kan också påverka löneskillnaden mellan hög- och lågutbildad arbetskraft. Grundtanken är att högutbildad arbetskraft är viktigare för att utveckla nya produkter, medan lågutbildad arbetskraft är viktigare för att producera existerande produkter. Löneskillnaden mellan hög- och lågutbildad arbetskraft ökar därför om konkurrensen på varumarknader minskar eller om produkter blir omoderna snabbare.

Avhandlingen visar också att det är möjligt att ett ökat utbud av högutbildad arbetskraft leder till ökade löneskillnader. Fundamentalt inom nationalekonomi är att utbud och efterfrågan är lika stora på marknader. Priset på varan anpassar sig så att utbud och efterfrågan alltid är lika. Eftersom utbudet på högutbildad arbetskraft har ökat borde lönen för högutbildad arbetskraft minska för att återställa jämvikten på markanden för högutbildad arbetskraft. Det ökade utbudet på högutbildad arbetskraft borde alltså minska löneskillnaden mellan hög- och lågutbildad arbetskraft.

– För att undvika lägre lön väljer högutbildad arbetskraft i högre grad jobb där lönen eller anställningen är osäker, säger författaren Klas Sandén. Som kompensation för osäkerheten betalas en lön som i genomsnitt är högre. Den genomsnittliga lönen för högutbildad arbetskraft kan därmed öka.

Tid för disputation: onsdag 31 maj 2006 kl 10
Plats: sal E44, Handelshögskolan, Vasagatan 1, Göteborg
Avhandlingens titel: ”Essays on the Skill Premium”

Kontaktinformation
Avhandlingens författare: Klas Sandén
telefon 031-773 1329, mobil 0739-470003
klas.sanden@handels.gu.se

– Varje år berövas 140-240 unga i åldern 15-17 år friheten på grund av att de begått ett allvarligt brott. Trots att de utsätts för ett av de mest integritetskränkande ingreppen som samhället kan göra finns det lite kunskap om varför en del ungdomar kommer till socialtjänsten och blir omedelbart omhändertagna medan andra häktas av polisen och åklagarväsendet, säger Lupita Svensson, doktorand vid Institutionen för socialt arbete.

I sin avhandling har hon undersökt vilka faktorer som ligger till grund för om unga kriminella blir omedelbart omhändertagna av socialtjänsten eller häktade av rättsväsendet under åren 1992, 1998 och 2003.

Mellan 1992 och 2003 har en ökning av dem som blir akut frihetsberövade skett, framförallt mellan åren 1998 och 2003. I en nationell studie av alla akuta frihetsberövanden av unga lagöverträdare i åldern 15-17 år åren 1992, 1998 och 2003 framträder faktorer som typ av brott, ålder och etnisk bakgrund som viktiga för om det blir socialtjänstens vård eller polisens och åklagarens hantering.

De som blir häktade är oftare äldre, har begått våldsbrottslighet och är första generationens invandrare. Men dessa faktorer ska inte spela någon roll i ett rättsligt perspektiv när det gäller om det ska bli omedelbart omhändertagande av socialtjänsten eller häktning. Resultaten visar även att det finns skillnader mellan lagens syfte och myndighetsutövningen, vilket till exempel märks genom det höga antalet häktningar.

– Unga kriminella straffas oftare och hårdare än vad det rättsliga systemet avser. Min studie ifrågasätter de roller det sociala arbetet och rättsväendet har gentemot varandra och i samhället när det gäller att hantera unga lagöverträdare, säger Lupita Svensson

Avhandlingen är en monografi.
Avhandlingen har titeln: Häktad eller omedelbart omhändertagen? En studie om akuta frihetsberövanden av unga lagöverträdare.
Disputationen är den 7 juni 2006.

Kontaktinformation
Mer information:
Lupita Svensson, mobil 0735-025089, e-post lupita.svensson@esh.se
(Numera verksam som lärare vid socionomutbildningen, Ersta Sköndal Högskola, Stockholm.)

För bild eller avhandlingen kontakta:
Maria Erlandsson, pressekreterare, Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se