– Det här är ett mycket bra exempel på samarbete mellan Umeå universitet och näringslivet, säger Umeå universitets rektor Göran Sandberg.
Umeå universitet Volvo Lastvagnar och Umeå Energi har tecknat ett samarbetsavtal om att genomföra en förstudie med syfte att ersätta gasol med lokalt producerad miljövänlig biosyntesgas.
Samarbetsavtalet innebär en förstudie med målet att utveckla en ny förgasningsprocess som utvecklas av Umeå universitet. En förgasningsanläggning planeras vid Volvo Lastvagnars hyttfabrik för produktion av miljövänlig biosyntesgas. Teknologin som innebär att skogsindustrins restprodukter mals ned och förgasas i en flödesreaktor är utvecklad av Umeå universitet.
Biomassa är skogens restprodukter, trädtoppar, grenar stubbar, småträd och vissa lövträd som blir över vid skogsavverkningarna.?
– Biomassa är kostsamt att hantera i en förgasningsanläggning. Vi rostar den så den ser ut som pulverkaffe. Då kan produktionen ske enklare och billigare. Målsättningen är att hamna på 80 procent av kostnaden för nuvarande bränslen, förklarar Anders Nordin, professor i energiteknik och teknisk processkemi vid Umeå universitet.
En förstudie ska bli klar i år.
– Tekniken kan bli en stor exportfaktor. Förnyelsebar energi är ett begrepp när man talar om att minska koloxidutsläppen och växthuseffekten, menar professor Anders Nordin.?? ??
Evolutionsbiologer har länge försökt förklara varför olika individer av en art ser så olika ut och varför partnerval verkar påverkas av beteenden och delar av utseendet som rimligtvis inte kan vara till någon nytta. Man har därför börjat forska allt mer kring genetiken bakom det som kallas sekundära sexuella karaktärer, såsom påfågelns stjärt, tångsnällehonans ränder, och halsbandsflugsnapparhanens vita pannfläck. Hos många arter föredrar både hanar och honor att para sig med dem som har de största eller färggrannaste av dessa ornament eller som t.ex. sjunger mest komplicerat.
En teori säger att ornamenten är tydligast hos individer som är i bra kondition och att både ornamentstorlek och kondition är ärftligt. Frågan har då blivit varför evolutionen inte selekterat fram samma utseende och goda kondition hos alla? Finns det något i miljön som befinner sig i ständig förändring och som kan styra utseendets och hälsans genetik och som gör att i stället mångfald evolveras fram?
– Allt mer pekar på att den föränderligaste delen av miljön består av parasiter, bakterier och virus. Alla dessa, i synnerhet virus, evolveras snabbare än de värdar vars resurser de lever av. Värden kommer därför alltid att befinna sig i en viktig evolutionär tävling mot sina sjukdomar, förklarar Måns Andersson som leder forskargruppen.
I tidigare studie har Andersson och professor Lars Gustafsson visat att gotländska halsbandsflugsnapparhanar med få farliga blodparasiter har större pannfläckar. Den nya studien visar att hanar som vaccineras mot Newcastlevirus producerar mer antikroppar om de har stora pannfläckar.
– Det verkar alltså som om honan använder pannfläcken som hälsoindikator. När hon väljer hanar med stor pannfläck tar hon inte bara de friskaste hanarna utan även de med bäst immunförsvar mot virus.
Studien visar även att flugsnapparhanarna kan ändra pannfläckens storlek under parningstiden och att den hane som fäller ut pannfläcken mest även är den hane som producerar mest antikroppar. Resultaten ger inte bara ökad förståelse för varför djur beter sig och ser ut som de gör utan bidrar även till att förklara varför djur som får välja partner själva får friskare ungar än djur som paras samman av människor.
Författarna:
Måns Andersson är filosofie doktor i zooekologi och forskare vid Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet. Hans forskning fokuserar på evolutionen av partnerpreferenser, utseende och sjukdomsresistens samt genusaspekter på hur män och kvinnor studerar och representerar djur inom forskning och media.
Olle Håstad och Anders Ödeen är båda filosofie doktor i zooekologi vid avdelningen för zooekologi, Uppsala universitet. Deras forskning är främst inriktad på fåglars syn. De studerar skillnader i synsystem och hur dessa påverkar utseende och beteende.
Kontaktinformation
Mer information: Måns Andersson, tel: 018-471 57 99, mobil: 0704-67 25 71 eller via e-post: Mans.Andersson@gender.uu.se
– När kvinnorna började respektera sig själva och upptäckte att de kunde påverka hur de mådde försvann känslorna av skam, säger Monika Löfgren vid Avdelningen för Rehabiliteringsmedicin.
Fibromyalgi syndrom (FM) är en kronisk smärtsjukdom som drabbar cirka 175 000 av Sveriges vuxna kvinnor. Antalet män med FM är betydligt lägre, mellan 20 000 och 30 000 personer. Huvudsymptomet vid FM är utbredd värk i muskler och leder i hela kroppen. Den drabbade lider också vanligtvis av svår trötthet, dålig sömn, låg uthållighet, dåligt minne och koncentrationssvårigheter. Forskningen har ännu inte fullt ut kunnat förklara vad som orsakar sjukdomen, men troligen handlar det om en störning i det komplicerade samspelet mellan det perifera nervsystemets och det centrala nervsystemets smärtsinne, i hormonsystemet och i muskulaturen.
Det finns ingen behandling som kan bota FM idag. Rehabilitering och enstaka behandlingsinsatser inriktas på symptomlindring och att stötta den drabbade i att hitta strategier för att kunna leva aktivt och fortsätta arbeta trots smärtan och tröttheten. I sin avhandling har Monika Löfgren granskat två olika rehabiliteringsprogram i syfte att förbättra rehabiliteringen för de kvinnor som lider av fibromyalgi.
– Sjukdomen påverkar den drabbades hela livssituation. Det blir svårt att utföra både vardagliga sysslor och att jobba. Sjukskrivning och långvarigsjukersättning är vanligt bland dem som drabbats och de som fortsätter att arbeta gör det ofta på deltid, säger Monica Löfgren
Studien är gjord i flera delar och bygger i första hand på intervjuer, enkäter och rörelsetest. För att undersöka hur rehabiliteringen kan förbättras ur kvinnornas eget perspektiv användes även dagböcker, gruppdiskussioner. Resultaten visade att kvinnorna som deltagit i rehabiliteringen mådde mycket bättre. Genom rehabiliteringsprogrammen lärde de sig att använda sin kropp på ett mer skonsamt sätt, till exempel att inte aktivera musklerna mer än nödvändigt och att respektera sina gränser, såväl fysiskt som psykiskt. Något som i sin tur ledde till att symptomen upplevdes mer hanterliga.
I intervjuerna beskrev kvinnorna att rehabiliteringen bidragit till en ny självrespekt.De som fortsatte att arbeta poängterade att de utan rehabiliteringsprogrammet sannolikt hade arbetat mindre eller inte alls. Studien analyserar också hur kvinnorna hanterar sin livssituation och vilka strategier de använder för att mot smärtan och omgivningens fördomar.
– En strategi kunde vara att njuta av små positiva detaljer i vardagen. En annan att sträva efter kroppslig och mental balans genom att träna och vila i lagom mängd och undvika stress och press, säger Monika Löfgren.
Vid intervjuerna framgick hur viktigt det var att kvinnorna fick sörja förlusten av det sätt de levde livet före sjukdomen. Detta för att kunna hitta nya strategier anpassade till den nya livssituationen med FM.
– En av de viktigaste förutsättningarna för en lyckad rehabilitering är att rehabiliteringsteamets personal är kunnig och har ett respektfullt, holistiskt förhållningssätt till deltagarna i rehabiliteringen, säger Monika Löfgren.
Avhandling: ”Multiprofessionell rehabilitering för kvinnor med fibromyalgi – kvantitativa och kvalitativa studier”.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Monika Löfgren, Institutionen för folkhälsovetenskap, Avdelningen för rehabiliteringsmedicin, mobil 070-5601632, e-post monika.lofgren@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd, tfn 08-524 838 95, mobil 070-224 38 95, e-post katarina.sternudd@ki.se
PROJEKTEN ÄR:
SMEDoc – Access av tillförlitlig elektronisk information via Internet, inom små och medelstora företag.
Inom projektet ska den elektroniska informations- och dokumenthanteringen hos små och medelstora exportföretag studeras för att öka kunskapen om de behov som tillgängliggörande av dokument och information via Internet ställer på strukturerad informationshantering.
EU Mål1-stöd 900 000 kr
Medel från Länsstyrelsen Västernorrland 600 000 kr
FoU-anläggning för kemisk massatillverkning.
Projektet omfattar installation och drifttagning av en pilotanläggning för framställning av kemisk massa. Syftet är att stärka forsknings- och utvecklingsförutsättningarna för regionens cellulosaförädlande industri.
EU Mål1-stöd 879 140 kr
Medel från Länsstyrelsen Västernorrland 750 000 kr
Paper IV – Papperet som kommunicerar med datorer.
Projektet ska i samarbete med regionens pappersindustri initiera ett mångvetenskapligt forskningsprogram avseende digitalt papper. Avsikten är att ta ytterligare steg genom att digitalt trycka mikrostrukturer, som kan innehålla betydande mängder multidimensionella data, på papper.
EU Mål1-stöd 3 800 000 kr
Medel från Länsstyrelsen Västernorrland 700 000 kr
Sensorer och applikationer för energiupplöst röntgen.
Projektet har tre huvudsyften: att utveckla instrument för kvalitetskontroll i medicinska röntgensystem med energiupplösning, att bedriva forskning kring sensorer och system för energiupplöst röntgen för att utveckla nästa generation av röntgenbildsystem samt att studera applikationer för energiupplöst röntgen.
EU Mål1-stöd 1 650 000 kr
Medel från Länsstyrelsen Västernorrland 500 000 kr
Utveckling av energiutbildningen.
Projektet syftar till att skapa relevanta och attraktiva teknik- och ingenjörsutbildningar inom energiområdet samt att marknadsföra dessa. De ska sedan utgöra plattformen för rekrytering av en professor, nya mastersutbildningar inom biodrivmedel samt en intensifierad forskning knuten till BioFuel Region.
EU Mål1-stöd 348 753 kr
Medel från Länsstyrelsen Västernorrland 145 271 kr
Kompetenscentrum Samhällets Informationssystem (SI).
Bidra till kunskapsöverföring till och förnyelsekraft i myndigheter och kommuner samt företag som berörs av utvecklingen mot nätverkstjänster för att mer effektivt betjäna medborgare och samhälle.
EU Mål1-stöd 1 740 000 kr
Medel från Länsstyrelsen Västernorrland 1 200 000 kr
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Paper IV – Papperet som kommunicerar med datorer
FoU-anläggning för kemisk massatillverkning
Myat Htun, 060-14 89 01, 070-637 46 82, myat.htun@miun.se
Kompetenscentrum Samhällets Informationssystem (SI)
Lennart Bergström, 060-14 86 29, 070- 673 47 60, Lennart.Bergstrom@miun.se
Sensorer och applikationer för energiupplöst röntgen
Christer Fröjdh, 060-14 87 33, 070-632 26 16, Christer.Frojdh@miun.se
SMEDoc – Access av tillförlitlig elektronisk information via Internet, inom små och medelstora företag
Göran Samuelsson, 0611-862 92 , 070-569 04 55, goran.samuelsson@miun.se
Utveckling av energiutbildningen
Arne Jönsson, 0611-861 31, Arne.Jonsson@miun.se
– Det är uppenbart att svensk och internationell pappersindustri har stora lönsamhetsproblem, anser professorn i pappersfysik, Tetsu Uesaka. Uesaka menar att den viktigaste orsaken till den vikande lönsamheten är att produktionsvolymerna, genom effektiviseringar hela tiden ökar. Det hela leder, enligt Uesaka, till sjunkande priser på tidigare generationer av pappersprodukter; tryckpapper, förpackningspapper och hygienpapper. Det är helt enkelt mogna produkter. Slutsatsen är att svensk och europeisk pappersindustri måste utveckla helt nya produkter för att på kunna växa och utvecklas.
Sedan något år har forskare från olika discipliner inom FSCN arbetat med frågeställningar kring en möjlig kandidat till ett fjärde generationens papper!
– Ett tryck- och skrivpapper som kan kommunicera med datorer samtidigt som det fungerar som ett vanligt papper, skulle förena det bästa av två världar, anser professorn i Medieutveckling, Lowe Hedman. Vi människor är ofta obenägna att omedelbart acceptera ny teknik. Särskilt om vi på kuppen antas förändra vanor och beteenden. Ett digitalt papper som på ett naturligt sätt, erbjuder användarna en rad nya funktioner och möjligheter vore definitivt en god kandidat till ett fjärde generationens papper, menar Hedman.
En avgörande uppgift i projektet har FSCN:s elektronikforskare som leds av professor Hans-Erik Nilsson.
– Vår viktigaste uppgift blir att utveckla vettiga system för utläsning av digital information, som professor Uesakas grupp på olika sätt kodar in på papperet. Vi kommer att prova läspennor, mobiltelefoner, men också andra nya redskap. Vi vill veta hur tryckt digital information, informations som lagras i tryckta minnen, på enklaste och effektivaste sätt kan läsas ut från ett papper. Sedan tar medieforskarna över och undersöker hur vi människor klarar att arbeta med olika tekniker. Fungerar våra prototyper för kodning och utläsning bra, arbetar vi vidare. Fungerar vår teknik inte alls tillsammans med användare, byter vi spår och prövar andra vägar.
Paper 4 kommer i sin första fas att pågå fram till juni 2007. Tre forskargrupper inom FSCN kommer att arbeta i projektet. Det är materialfysiker, medie- och kommunikationsvetare och elektronikforskare. Projektet stöds av SCA Graphic Reseach AB och SCA Packaging Research AB, liksom Länsstyrelsen och EU-mål 1.
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Myat Htun, 060-14 89 01, 070-637 46 82, myat.htun@miun.se
Mikael Gulliksson, 070-514 52 75, Micke.Gulliksson@miun.se
De tecken på minskad alkoholkonsumtion som uppgifter framtagna av SoRAD till och med oktober tidigare visat, bekräftas nu i skattningen för hela året. Nedgången beror främst på att resandeinförseln minskat, från 2,7 till 2,3 liter ren alkohol per invånare (15 år och äldre) mellan 2004 och 2005. Minskningen i resandeinförsel gäller såväl sprit som vin och öl.
Mot bakgrund av att 2004 var det första året med i praktiken slopade införselkvoter var en viss avmattning under 2005 väntad, menar Mats Ramstedt vid SoRAD.
- Den första entusiasmen över de nya införselkvoterna sjönk under 2005, vilket märktes i både minskat resande och lägre införda mängder. Att vi nu får en ihållande nedgång av svenskarnas drickande är däremot inte troligt så länge trycket mot ökad tillgänglighet och lägre priser håller i sig, säger Mats Ramstedt.
Resandeinförseln står tillsammans med smuggling och hemtillverkning, så kallad oregistrerad konsumtion, för 35 procent av totalkonsumtionen 2005 mot 38 procent år 2004. Smugglingen uppgick till 1 liter per invånare, en ökning med 0,1 liter som beror på ökad spritsmuggling. Hemtillverkning minskade från 0,4 till 0,3 liter per invånare beroende på minskad hembränning.
Den registrerade konsumtionen, det vill säga den alkohol som köps på Systembolaget, restauranger och, gällande folköl, i livsmedelsbutiker ökade från 6,4 till 6,6 liter och står nu för 65 procent av totalkonsumtionen mot 62 procent 2004. Ökningen beror främst på en viss ökning av försäljning av öl och vin på Systembolaget och av folköl.
Vad gäller olika dryckers andel av totalkonsumtionen under 2005 utgör vin 38 procent, starköl 30 procent, sprit 25 procent samt folköl 7 procent.
Uppgifterna finns på SoRAD:s hemsida www.sorad.su.se under Nyheter.
Om kartläggningen
SoRAD:s kartläggning är baserad både på försäljningsstatistik (registrerad alkoholkonsumtion) och självrapporterade uppgifter om resandeinförsel, smuggling och hemtillverkning (oregistrerad alkoholkonsumtion). Den registrerade konsumtionen har av naturliga skäl relativt hög tillförlitlighet medan den oregistrerade är mer osäker. Då frågorna ställs på ett likartat sätt varje månad (till 1 500 slumpmässigt utvalda svenskar) antar forskarna dock att mätningarna fångar in förändringar.
För ytterligare information
Mats Ramstedt, Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD), tfn 08-16 34 08 mobil 070-266 96 24, e-post mats.ramstedt@sorad.su.se.
För bild på Mats Ramstedt, kontakta Maria Sandqvist, tfn 08-16 1377, e-post maria.sandqvist@eks.su.se
– Marginalerna är alltså betydligt större än vad man tidigare har antagit. Vanligtvis ligger metanutsläppen från biogas endast på ett par procent, berättar Maria Berglund, doktorand i Miljö- och energisystem på Lunds Tekniska Högskola.
Den 31 mars lägger hon fram sin avhandling ”Biogas production from a systems analytical perspective”. Utgångspunkten har varit att studera hur bra biogas egentligen är ur miljö- och energisynpunkt.
– Om man rötar gödsel, som används vid ungefär hälften av all biogas-produktion, är marginalerna så stora som upp till 30 procent. Då undviker man nämligen de metanutsläpp som annars sker vid traditionell hantering av gödsel, tillägger hon.
Enligt Maria Berglund har andra beräkningar för att jämföra miljökonsekvenserna mellan biogas och andra bränslen haft ett snävare perspektiv. Exempelvis har de utgått från en specifik biogasanläggning eller en enda råvara, t ex gödsel, energigrödor eller hushållsavfall.
En annan viktig slutsats är att det i sig finns en mycket stor variation inom gruppen biogas vad gäller miljökonsekvenser. Därför bör man vara försiktig med att dra generella slutsatser om biogas, eftersom miljökonsekvenserna beror mycket på vilken råvara man använt och vilka alternativ det fanns till att använda utgångsmaterialet.
– Exempelvis måste hushållsavfallet alltid behandlas på något sätt. Behandlingen kan innebära rötning, men även kompostering eller förbränning. Alla former av avfallsbehandling orsakar miljöpåverkan, om än i varierande grad, men detta brukar sällan tas med i debatten, påpekar Maria Berglund.
Inte heller brukar miljöanalyser räkna in vad som händer med de restprodukter som blir över efter att rötningen blir klar. Oftast ser man bara till hur mycket gas en viss råvara genererar och den miljöpåverkan som själva biogasproduktionen ger upphov till.
– För att återigen ta exemplet med gödsel, så genererar gödsel jämfört med andra råvaror relativt lite biogas. Däremot har den rötade gödseln stor potential som just gödselmedel. Rötad gödsel fungerar till och med ännu bättre än ett orötad gödsel, berättar hon.
Maria Berglund försvarar sin avhandling fredagen den 31 mars 2006, kl 9:15 i hörsal F vid Fysiska institutionen, Sölvegatan 14 i Lund. Opponent är professor Anne-Marie Tillman, Miljösystemanalys, Chalmers tekniska högskola.
För mer information, kontakta Maria Berglund, e-post maria.berglund@miljo.lth.se eller telefon 046-222 98 40, 070-39 20 877 eller handledare Pål Börjesson, lektor Miljö- och energisystem, 046-222 86 42, Pal.Borjesson@miljo.lth.se.
Information om biogas:
Biogas består huvudsakligen av metan och koldioxid och bildas då organiskt material bryts ner av mikroorganismer i en syrefri miljö. Biogas används främst för värme- och elproduktion i såväl fjärrvärmeverk som på gårdsanläggningar. Ett växande användningsområde för biogas är fordonsdrift.
Biogas bildas ofta av gödsel, hushålls- och industriavfall eller slam från reningsverk. Det finns även ett växande intresse för att använda bland annat spannmål, blast och sockerbetor. Biogas förväxlas ibland med naturgas.
Båda består främst av metan och koldioxid avges vid förbränning. Skillnaden är att biogasen är ett förnybart bränsle medan naturgas är ett fossilt bränsle.
./.
I sin doktorsavhandling ”Påverkan av friskt åldrande på balansen – en kvantitativ analys av kliniska test” har hon testat balansen hos friska äldre och friska yngre och medelålders människor. Undersökningarna av balansen gjordes i ett motoriklaboratorium bland annat med hjälp av mätning av golvreaktionskrafter, kroppsrörelser och med EMG, muskelaktivitetsmätning. De visade att den äldre gruppen hade klart sämre balans.
Samtidigt är det osäkert om de tester som sjukgymnaster ofta utnyttjar i klinisk verksamhet verkligen mäter det som de sägs göra. När Erika Jonsson gjorde laboratorieundersökningarna använde hon tre av de vanligaste balanstesterna på sina undersökningsgrupper: ”functional reach”, enbensstående och tandemstående. I de faktiska resultaten i dessa tester skilde det inte mycket mellan grupperna, även om balansen alltså var sämre hos de äldre.
– Det här visar att testerna är lite för grova och säger för lite. Det måste man som sjukgymnast veta om när man använder dem, säger Erika Jonsson.
Hon menar att det inte enbart är viktigt med antalet centimeter man kan sträcka sig framåt eller antalet sekunder man kan stå i en viss ställning. Det är också viktigt hur man utför uppgiften.
– När man sträcker sig i functional reach kan man genom att kompensera med andra rörelser få ett resultat som är bättre än balansen, säger Erika Jonsson.
Utan en riktig bedömning av balansförmågan har en sjukgymnast svårt att välja rätt behandling för en patient med balanssvårigheter.
– Eftersom en försämrad balans kan ha många orsaker så kan sjukgymnaster med den här kunskapen om testernas brister lättare göra bra bedömningar. Och rätt träning kan ge bättre balans och på så sätt kan man säkert undvika en del fallskador, säger Erika Jonsson
Fakta/vanliga balanstester:
• Functional reach – test av hur långt man kan sträcka sig framåt med bibehållen balans.
• Enbenstående – test av hur länge man kan stå på ett ben.
• Tandemstående – test av hur länge man kan stå med ena foten rakt framför den andra.
Avhandling: ”Påverkan av friskt åldrande på balansen – en kvantitativ analys av kliniska test”, Erika Jonsson, Institutionen Neurotec, Sektionen för sjukgymnastik.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta
Erika Jonsson, tfn 08-524 888 78, mobil 070-214 07 55,
e-post erika.jonsson@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd, tfn 08-524 838 95, mobil 070-224 38 95, e-post katarina.sternudd@ki.se
Svenska städer är socioekonomiskt och etniskt segregerade. Det typiska segregationsmönstret; utsatta, svenskglesa bostadsområden och svenskdominerade höginkomstområden, är välkänt och återfinns mer eller mindre tydligt i såväl stora som mindre städer. Åsa Bråmå har i sin avhandling studerat dynamiken bakom detta mönster, de flyttningsrörelser som har skapat, återskapat och förändrat segregationsmönstren i svenska städer mellan åren 1990 och 2000. Studierna fokuserar särskilt på migrationsflödena till och från bostadsområden som kan karakteriseras som utsatta eller svenskglesa.
Avhandlingen visar att processerna i hög grad drivs av de mer resursstarka individernas beteende. De verkligt resursstarka tenderar att helt välja bort de bostadsområden (främst hyreshusområden) som har hög andel arbetslösa och låginkomsttagare, och/eller en hög andel personer med utländsk bakgrund. Även hos befolkningen i områden med denna karaktär märks tydligt tendensen att det är de relativt välbeställda som lämnar områdena.
– Det rör sig främst om infödda svenskar och etablerade invandrare. De luckor som då uppstår fylls av personer med små valmöjligheter. Många av inflyttarna är nykomlingar i landet, i staden eller på bostadsmarknaden, säger Åsa Bråmå.
Dessa bostadsområden fungerar på så sätt som inkörsportar till staden för personer med begränsade valmöjligheter, och då särskilt för nyanlända invandrare som kommit till Sverige som flyktingar. För många utgör de en första anhalt på vägen mot boende i andra, mer attraktiva delar av staden. Denna ”rumsliga integration” fungerar dock olika väl för olika kategorier invandrare. För personer från exempelvis Afrika och Västra Asien verkar det vara en mycket mer långdragen och besvärlig process än för europeiska invandrare, och denna skillnad går inte enbart att förklara med skillnader i socioekonomiskt hänseende.
– Studier av den svenska bostadsmarknadens funktionssätt, särskilt vad gäller förekomsten av direkt eller indirekt diskriminering, bör därför prioriteras inom forskningen, säger Åsa Bråmå.
Hon ser dock inte detta, utan den självförstärkande tendensen som det största problemet. Vissa områden får finna sig i att tilldelas rollen som inkörsport, istället för att uppgiften delas mera ”rättvist” mellan flera områden.
– Att bättre förstå varför vissa områden initialt får denna utveckling, vilken roll faktiska, materiella förhållanden i området spelar i relation till symboliska föreställningar och rykte, är därför också en angelägen uppgift för framtiden, säger Åsa Bråmå.
Kontaktinformation
Mer information: Åsa Bråmå, tel: 026-420 65 07, 073-048 19 55 eller via e-post: Asa.Brama@ibf.uu.se
Tid: Onsdagen 22 mars kl 10.00- 12.00
Program: Inledning av Urban Bäckström och Jens Spendrup.
Diskussion med deltagande studenter och företagare.
Plats: Nordenskiöldsalen, Geovetenskapens hus, Frescati
Arrangörer: Arbetsforum Stockholms universitet, Idéagenten, Svenskt Näringsliv, Stockholms universitet, Stockholms universitets studentkår (SUS)
Enklare lunchsmörgås serveras.
Fakta om Svenskt Näringslivs kris- och framtidskommission:
Kommissionen består av en grupp företagare inom Svenskt Näringsliv och leds av Urban Bäckström. Uppdraget är att diskutera med företagare om deras vardag och ta fram en reformagenda för att skapa fler jobb i växande företag.
Kontaktinformation
Thomas Arctaedius, näringslivschef, Stockholms universitet, tfn 08-674 70 26, mobil 070-540 70 26, e-post thomas.arctaedius@eks.su.se
Maria Erlandsson, pressekreterare, Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se
– Resultaten styrker att det just är de flyktingar som väntar på uppehållstillstånd och lever utanför samhället, utan skolgång, arbete och permanent bostad, som mår sämst. Samtidigt är tillgången till hälso- sjukvård som mest begränsad för denna grupp marginaliserade flyktingar, säger Göran Roth, forskare vid Institutet för psykosocial medicin (IPM) och Institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet.
– Jag hoppas att mina rön kan bidra till en bättre och mer anpassad sjukvård för en svårt utsatt grupp människor, säger han.
Med hjälp av frågeformulär, kliniska bedömningar och biologiska variabler har Göran Roth studerat den psykiska ohälsan hos ett urval personer med Kosovoalbanskt ursprung som massevakuerades till Sverige 1999. Deltagarna i undersökningen var mellan 18 och 65 år gamla. De kartlades vid ankomsten och har följts upp efter 3, 6 och 18 månader. Vid den sista uppföljningen hade en del av gruppen valt att återvända till hemlandet och den uppföljningen gjordes därför i både Kosovo och Sverige.
Studien visar att posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), depression och aggressivitet bland massevakuerade ökar över tid, samtidigt som känsla av sammanhang (KASAM) minskar. Personer med PTSD – diagnostiserad både kliniskt och med hjälp av frågeformulär – hade signifikant lägre nivåer av stresshormonet kortisol än de som inte hade PTSD. KASAM samvarierade negativt med depressionssymtom. Men stark KASAM utgjorde inte ett skydd mot senare depressioner, vilket i studien tolkas som att stressfaktorer efter evakueringen även bröt ner KASAM.
Personer med depression hade ofta en social dysfunktion och självmordstankar. Aggressivitet var knutet till både depression och PTSD och var särskild uttalad hos personer med båda diagnoserna.
– Mina undersökningar visar att traumarelaterad psykisk ohälsa i flyktinggrupper är både svår och viktig att diagnostisera och kräver specifika diagnostiska instrument. Trauma både före och efter flykten har stor betydelse för den psykiska hälsan hos flyktingar. Resultaten bör ha konsekvenser för både behandling och utbildning men har också politiska och etiska implikationer, säger Göran Roth.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Göran Roth, tfn 08-578 371 11, mobil 070-604 03 31,
e-post goran.roth@sll.se
Pressekreterare Katarina Sternudd, tfn 08-524 838 95, mobil 070-224 38 95, e-post katarina.sternudd@ki.se
Umeåforskarna Gert Brodin, Joakim Lundin, Erik Lundström och Mattias Marklund har mycket framgångsrikt inlett ett samarbete med det välrenommerade Rutherford Appleton-laboratoriet (RAL), Oxford, England. Vid RAL skall ett av världens kraftfullaste lasersystem, Astra-Gemini, färdigställas 2007.
Samarbetet, där de unika experimentanläggningarna vid RAL kommer att användas, har nu fått en flygande start. Umeåfysikerna har planerat ett detaljerat experiment tillsammans med fyra forskare från RAL, för att testa grundläggande fysikteori om ljusets egenskaper. Normalt beter sig ljus enkelt och ljusstrålar kan korsa varandra utan att påverkas. Vid de höga effekter (en miljon miljarder watt) som Astra-Gemini producerar förutsäger å andra sidan modern fysikteori att ljuspartiklar, d.v.s. fotoner, kan spridas i nya riktningar på grund av det s.k. kvantvakuumet. I detta kvantvakuum kan partiklar uppstå och förintas under korta tidsrymder, i ett annars fullständigt tomrum. Laserljuset kan då krocka med dessa partiklar, något som ger upphov till ljus i nya riktningar.
Gruppens beskrivning av hur man bör gå tillväga för att på bästa sätt kunna mäta effekterna av detta kvantvakuum har nu uppmärksammats av American Institute of Physics, en sammanslutning av tio vetenskapliga samfund, däribland Amerikanska fysikersamfundet, Amerikanska optiksamfundet och Amerikanska astronomisamfundet. Artikeln finns att läsa på http://www.aip.org/pnu/2006/768.html.
Resultaten av mätningarna är av betydelse för vår förståelse av grundläggande fysikaliska lagar och principer. De kan kanske också sprida ljus över den s.k. mörka materien, en form av materia som bara märks genom dess gravitation och som behövs för att förklara den observerade rotationen hos galaxer. Experimentet kan även utgöra en grund för experiment kring s.k. Hawking-strålning, en mycket svag strålning som avges från svarta hål, och som förutsades av fysikern Stephen Hawking på 1970-talet. Resultaten publicerades nyligen i facktidskriften Physical Review Letters, se http://link.aps.org/abstract/PRL/v96/e083602.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Mattias Marklund, docent vid institutionen för fysik
Telefon: 090-786 77 17
E-post: mattias.marklund@physics.umu.se
– Om barns lek ur mångfaldsperspektiv
Annie Norell Beach, författare och konsult
– Jag leker sällan, men jag minns hur det var
Barbro Lindgren, författare
– Lek undanbedes? Om lekskildringar i serier
Helena Magnusson, litteraturvetare som nyligen disputerat på en avhandling om
barnserier
– Älg och lejon, fjäril, tiggare och gud
Jujja Wieslander, författare till bl.a. Mamma Mu
– Onda lekar – snälla barn
Ivy Schousboe, Köpenhamns universitet
Det är några ämnen som kommer att behandlas vid symposiet Barns lek och möjlighet som anordnas av Centrum för barnkulturforskning vid Stockholms universitet.
Tid: 22 – 24 mars
Plats: hörsal 8, hus D, Södra huset i Frescati
Idén och syftet med symposiet är att samla och sprida kunskap och aktuell forskning om barnkultur i tvärvetenskapligt perspektiv. Föreläsningarna spänner över ett brett fält och rymmer många olika perspektiv som etik, mångfald och barns skapande men även leksaker, dataspel och bans lek i litteratur, serier, konst och media.
En viktig utgångspunkt är att föreläsarna kommer såväl från akademiska forskningsfält som praktisk yrkesverksamhet då blandningen av teoretiska och praktiska perspektiv är givande inom barnkulturen.
Programmet inleds onsdagen den 22 mars kl. 10.00 av professor Karin Helander.
Symposiet är kostnadsfritt och kräver ingen anmälan.
Närmare information lämnas av Karin Helander på tfn 08-674 76 04 eller 764 74 86 eller e-post karin.helander@teater.su.se
Hela programmet finns på http://www.barnkultur.su.se/aktuellt.html
Syftet med avhandlingen är att försöka ta reda på hur folk i allmänhet resonerar när de sätter ihop en aktiefondportfölj, och vilka psykologiska faktorer som kan inverka. Vi tittade närmare på 11 000 individers fondval i det första premiepensionsvalet år 2000. Det var mest typiskt att välja så många fonder som möjligt, alltså fem. Men samtidigt hade fondportföljerna ofta en övervikt av svenska aktier. Det kan bero på att man är optimistisk när det gäller sådant som ligger nära och som man känner väl till. Till exempel är man oftast alltför optimistisk när man tippar hur det kommer att gå för det ”egna” laget i en viktig fotbollsmatch.
Det viktiga när man sätter ihop en aktiefondportfölj är att kombinera fonder som inte följer varandra alltför tätt vid upp- och nedgångar i aktiemarknaden. Därför är det säkrast att investera i många länder och inte satsa alltför mycket i ett land. Övervikten av svenska aktier i den genomsnittliga premiepensionsportföljen fick oss att ställa frågan: förstår oerfarna investerare principen bakom hur man bör sprida risker?
För att undersöka detta bad vi universitetsstuderande att investera en hypotetisk summa pengar på ett så riskfritt sätt som möjligt. De kunde antingen välja en högriskfond eller en lågriskfond eller fördela beloppet lika mellan dessa båda fonder. Det visade sig att många valde att dela beloppet mellan fonderna även i de fall när värdeutvecklingen för de två fonderna samvarierade på ett sätt som gjorde att det hade varit minst riskabelt att bara välja lågriskfonden.
Tendensen till att vilja dela upp beloppet mellan olika fonder kan bero på en ”kognitiv instinkt” att sprida ut resurser över så många alternativ som möjligt, ett fenomen som visats i psykologiska studier av många sammanhang. Men tumregeln ”välj så många fonder som möjligt” ger inte automatiskt en lika bra riskspridning som att välja till exempel en globalfond. Våra studier och annan psykologisk forskning visar att människor har svårt att bedöma och förstå samvariationer. Kanske är man därför mindre mottaglig för råd och information om hur man sprider risker. PPM:s nya beslutsstöd ”Lotsen” kommer förhoppningsvis att få premiepensionsväljare att sprida sina risker effektivt i framtiden. Utan hjälp och utan tillräcklig kunskap kan subjektiva psykologiska faktorer till stor del avgöra hur en fondportfölj ser ut.
Avhandlingens titel: The psychology of diversification: Novice investors’ ability to spread risks
Fakultetsopponentens namn: Professor Craig R. Fox, Los Angeles
Tid och plats för disputation: Fredagen den 24 mars 2006, kl. 10.00, Sal F1, Psykologiska institutionen, Haraldsgatan 1, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Ted Martin Hedesström, tel. 031-773 4284 (arbete), 0739-903 888 (mobil)
e-post: ted.hedesstrom@psy.gu.se
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
I Sverige är det inskrivet i lag att sjuksköterskor ska ha tillfälle att reflektera med sina kolleger. Trots det är det ovanligt med den typ av handledning som Ingrid Bégat studerat – ordnade samtal en gång per vecka där sjuksköterskan tillsammans med kolleger reflekterar över den vård man ger och vill ge. Det tycker Ingrid Bégat är obegripligt, i synnerhet som hon i sin avhandling kan påvisa att regelbunden handledning, där frågor som etiska dilemman, integritetsfrågor, ansvarsfrågor och lojalitetskonflikter diskuteras, har positiva effekter på sjuksköterskornas psykosociala välbefinnande och arbetstillfredsställelse.
– Det är slitigt att jobba i vården. Sjuksköterskorna använder sig själva som instrument och berörs av det de möts av samtidigt som de ska förhålla sig professionella. Därför är det viktigt att de får prata om sina upplevelser och det får de med gott resultat i handledningen, säger Ingrid Bégat.
Hon tror att handledning är något som vi kommer att få se mer av i framtiden.
– De sjuksköterskor som utbildas idag är framåt. Dessutom är det ju faktiskt både en kvalitets- och ekonomisk fråga att sjuksköterskorna håller sig friska och orkar vara kvar i yrket och det tror jag inte beslutsfattarna tänker på, säger hon.
Avhandlingen “An inquiry into the influence of clinical nursing supervision – Nurses’ professional ethics and experiences of well-being, focusing on the psychosocial work environment” är framlagd vid Stavanger universitet i Norge.
Ingrid Bégat undervisar på Högskolan Västs sjuksköterskeutbildning och forskar dessutom vidare på Stavanger universitet om handledning. Hon har själv arbetat i vården som sjuksköterska och barnmorska.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Ingrid Bégat, e-post ingrid.begat@hv.se, tel:0520-22 39 61, mobiltel:070- 633 05 46.
Sveriges första aktiebolagslag kom 1848, men då krävdes det fortfarande kungligt tillstånd för att starta ett aktiebolag. I och med 1895 års aktiebolagslag moderniserades lagstiftningen och ansvaret för administrationen flyttades till det nyinrättade Patent- och Registreringsverket. Perioden från 1895 års aktiebolagslag fram till den djupa lågkonjunkturen i början på 1920-talet identifieras i avhandlingen som aktiebolagsformens genombrottstid.
Kring sekelskiftet steg antalet aktiebolagsbildningar från omkring två hundra till åtta hundra per år. Ökningen var särskilt kraftig inom handel, finans och fastighet. Aktiebolagsformen utgjorde grunden för den modernisering av den finansiella sektorn som skedde under 1900-talets två första decennier. De nya finansiella aktörerna var särskilt aktiva när det gällde att omstrukturera gamla verksamheter. I avhandlingen behandlas den gamla järnbruksekonomins sammanbrott, vars modernisering ledde till framväxten av specialiserade gruv-, skogs-, och stålkoncerner.
– Aktiebolagens ökade betydelse ledde till en kritisk debatt kring frågor om ägande och företagens makt i samhället, säger avhandlingens författare Oskar Broberg. Dessa vidare perspektiv på ägande och makt marginaliserades inom den ekonomiska teorin under 1900-talets senare del, men utvecklingen har visat att frågor om sociala villkor och miljöfrågor inte enkelt låter sig prissättas och hanteras av företagen.
Under 1900-talets sista årtionden har framväxten av nya finansiella instrument åter aktualiserat frågan om ägandets villkor och dess konsekvenser för det omgivande samhället. Därmed torde ett vidare perspektiv på ägandets former fortsätta att vara relevant.
Tid för disputation: fredag 17 mars kl 10
Plats: Hörsal Sappören, Sprängkullsgatan 25, Göteborg
Avhandlingens författare: Oskar Broberg
Avhandlingens titel: Konsten att skapa pengar – aktiebolagslagens genombrott och finansiell modernisering kring sekelskiftet 1900
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta: Oskar Broberg, telefon 031-773 4240, 0702 – 42 84 37, e-post oskar.broberg@econhist.gu.se
