Inledning
Mats Thorslund, professor med inriktning mot äldre människor, Institutionen för socialt arbete – Socialhögskolan, Stockholms universitet.

Biståndshandläggare – ett (o)möjligt uppdrag
Eva Norman och Pär Schön, utredare, Stiftelsen Stockholms läns äldrecentrum.

Hur väljer vi att ge form åt vårdplaneringsmöten på sjukhus?
Natasja Andersson, fil mag, Institutionen för socialt arbete – Socialhögskolan, Stockholms universitet.

”Mitt liv i dina händer” – Några funktionshindrade personers erfarenheter av behovsbedömning
Viveca Selander, doktorand, Institutionen för socialt arbete – Socialhögskolan, Stockholms universitet.

Paus

Biståndshandläggarna – hur har de det på jobbet och hur ser de på äldreomsorgen?
Gun-Britt Trydegård, Fil.dr., Institutionen för socialt arbete – Socialhögskolan, Stockholms universitet.

Man söker inte hjälp i onödan – utvärdering av ett projekt med förenklad biståndsprövning av hemtjänst i Hägersten och Norrmalm i Stockholm
Ingrid Hjalmarson, utredare, Stiftelsen Stockholms läns äldrecentrum.

Avrundning av dagen
Marta Szebehely, professor i socialt arbete med inriktning mot omsorg, Institutionen för socialt arbete – Socialhögskolan, Stockholms universitet.

Kaffe serveras till självkostnadspris. Bokbord och pressinformation finns i foajén.

Kontaktinformation
Lotta Henrikson
tfn 08-674 73 69
mobil 073-650 10 09
e-post Lottah@socarb.su.se

Marie Rönnerfält
tfn 08-674 74 52
mobil 073-701 28 71
e-post marie.ronnerfalt@socarb.su.se

Trots många års intensivt forskningsarbete vet vi fortfarande lite om genetiken bakom folksjukdomar som till exempel diabetes, övervikt och allergi. Nu beskriver tre forskargrupper från Uppsala och USA en ny genetisk mekanism som sprider nytt ljus över den ärftliga bakgrunden till komplexa sjukdomar och egenskaper som påverkas av både arv och miljö.

Forskarna har utnyttjat en unik hönsmodell för att ge ett nytt svar på en frågeställning som har gäckat forskarna sedan början av 1900-talet: Vilka genetiska mekanismer gör det möjligt att genom avel snabbt ändra en population så att alla individer är mer extrema än den mest extrema individen i ursprungspopulationen?

Sedan 1957 har Paul Siegel vid Virginia Tech, USA, drivit ett avelsprogram för att studera de biologiska effekterna av urval utifrån kroppsvikt. Från en hönspopulation har han tagit fram två hönslinjer, en för hög tillväxt och en för låg tillväxt. I hög-linjen har de tyngsta djuren valts ut som föräldrar för nästa generation och i låg-linjen har de lättaste individerna valts ut. I dag väger hög-linjen åtta gånger så mycket som låg-linjen vid åtta veckors ålder.

– Detta är ett av de största avelsframsteg som har noterats bland ryggradsdjur och är betydligt större än effekten av att slå ut någon av de enskilda gener som man vet har störst effekt på tillväxt, säger Leif Andersson, som tillsammans med Paul Siegel har initierat de genetiska studierna på hönslinjerna.

Forskarna har nu lyckats hitta ett nätverk av fyra samverkande gener, som förklarar hälften av skillnaden mellan dessa två hönslinjer.

– Vi har använt en ny metod som tar hänsyn till hur generna samverkar. Med hjälp av den kan vi förklara betydligt mer av skillnaderna mellan linjerna än med traditionella metoder. Man ser nämligen bara stora effekter på tillväxt hos de individer som bär vissa specifika kombinationer av genvarianter för dessa fyra gener, säger Örjan Carlborg, samordnare för studien.

Detta är första gången man i experimentella data lyckats ge en mekanistisk förklaring för hur samverkan mellan gener kan påverka hur populationer förändras genom naturligt eller artificiellt urval.

– Resultaten är inte förvånande, eftersom man länge har misstänkt att gensamverkan är viktig för regleringen av de flesta biologiska egenskaper, men att denna typ av mekanism skulle spela en så här dominerande roll var oväntat, konstaterar Örjan Carlborg.

De två hönslinjerna skiljer sig även åt vad gäller andra egenskaper än tillväxt, till exempel aptit, fetma och immunförsvar. Hög-linjen är hetsätare medan låg-linjen är anorektisk, hög-linjen är fet medan låg-linjen är mager, och hög-linjen har ett sämre immunförsvar än låg-linjen.

– Därför förväntar vi oss att djurmodellen kommer att vara mycket intressant för att utreda om den mekanism vi har upptäckt också kan ligga bakom regleringen av de medicinskt intressanta egenskaperna aptit, fetma och immunförsvar. Detta kan ge oss ny kunskap som på sikt kan leda till bättre läkemedel mot många av våra folksjukdomar, säger Örjan Carlborg.

Resultaten publiceras på Nature Genetics hemsida den 12 mars. Författare är Örjan Carlborg, Lina Jacobsson, Per Åhgren, Paul Siegel och Leif Andersson.

Kontaktinformation
Örjan Carlborg, Centrum för bioinformatik, tel 018-471 66 91, mobil 0704-25 03 87, e-post orjan.carlborg@lcb.uu.se

Många äldre män får en förstorad prostata, som först gör det svårt för dem att kasta vatten och i ett senare stadium leder till täta trängningar både dag och natt. De här problemen väntas öka med en åldrande befolkning.
Den traditionella prostatabehandlingen är att operera bort förträngningen runt urinröret genom en s k hyvling eller i vissa fall med en större öppen operation. Men nu finns det ett enklare alternativ, en mikrovågsbehandling utvecklad av lundaföretaget ProstaLund. Den tar inte mer än en kvart och utförs polikliniskt: patienten blir bara lokalbedövad, behöver inte läggas in och kan gå hem direkt efter ingreppet. Behandlingen blir därmed ungefär en tredjedel så dyr som den traditionella operationen.
Urologen Sonny Schelin, läkare vid Länssjukhuset i Kalmar, redovisar i sin avhandling en rad studier av de olika behandlingarnas resultat på kort och lång sikt. En av studierna jämför nära 150 patienter som behandlats med antingen operation eller med mikrovågsmetoden. En uppföljning fem år efteråt visade att den senare behandlingen var lika effektiv och hade medfört färre komplikationer.
– Jag har behandlat drygt 900 patienter med mikrovågor i snart tio års tid och även följt många andra patienter. Min slutsats är att denna metod bör vara det första valet i dessa sammanhang, och att det är oetiskt att operera patienter med godartad prostataförstoring utan mycket speciella skäl, menar Sonny Schelin.

Avhandlingen heter Development of feedback microwave thermotherapy in symptomatic benign prostatic hyperplasia och las fram den 10.3.

Kontaktinformation
Sonny Schelin träffas på tel 0480-24790 eller 0706-74 94 14 och hans handledare professor Anders Mattiasson på 046-17 11 79 eller 0708-56 14 49. E-postadresserna är sonny.schelin@telia.com och anders.mattiasson@med.lu.se.

Transplantat mellan människor attackeras lätt av människans immunsystem och kan därför sluta fungera och avstötas. Men det finns ett tillfälle när sådana vävnadsöverföringar lyckas och avstötningen uteblir – den normala graviditeten. Fostret, som är en annan individ, kan under graviditeten betraktas som ett transplantat som löper risk för avstötning, men accepteras och angrips inte av den gravida kvinnans immunsystem. Detta är ett fenomen som länge gäckat forskarna. Skulle orsakerna till denna uteblivna avstötning under normal graviditet kunna klarläggas skulle det vara av utomordentligt stor betydelse, både för att lösa vissa infertilitetsproblem, men också för att möjliggöra transplantationer och öka förståelsen för hur immunsystemet fungerar.

I ett banbrytande arbete, som i dagarna publicerats i den ledande tidskriften The Journal of Immunology har docent Lucia Mincheva-Nilsson och medarbetare vid avd. för klinisk immunologi vid Umeå universitet för första gången kunnat visa att en helt ny mekanism för denna vävnadsacceptans under graviditet är involverad. Moderkakans ytceller som tillhör fostret uttrycker och utsöndrar äggviteämnen (MICA och MICB) till den gravida kvinnans blod. Dessa äggviteämnen hämmar hennes vita blodkroppar, så kallade NK-celler och cytotoxiska T-lymfocyter, som normalt skulle attackera fostret. Attacken uteblir därför och moderns immunsystem luras, vilket möjliggör att graviditeten kan fortlöpa på vanligt sett. Detta är en upptäckt som har stor betydelse för förståelsen av de immunologiska mekanismerna vid normal graviditet, men kan också bidra till att förstå och finna en lösning på avstötningsproblematiken vid transplantationer. Vissa tumörceller kan ibland också tillverka dessa molekyler och undgå att bli upptäckta av immunsystemet genom att utnyttja samma mekanism.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Lucia Mincheva-Nilsson på e-post Lucia.Mincheva-Nilsson@climi.umu.se eller telefon 090-785 22 37.

I avhandlingen konstaterar röntgenläkaren Lennart Müller att urinblåsans vägg kan bli förändrad vid olika sjukliga tillstånd. Exempel på detta är när patienten har svårt att tömma blåsan på grund av avflödeshinder, i samband med urinvägsinfektion eller vid störd nervfunktion i urinblåsan. Den del av blåsans vägg som är intressantast att studera är muskelskiktet, eftersom det är den som utför själva tömningsarbetet.
– Ultraljudsmetoden har visat sig vara lätt att använda och ha en god mätsäkerhet, säger Lennart Müller.

Metoden kan vara ett komplement eller en ersättning till mer krävande undersökningar där en kateter förs upp via urinröret för att studera blåsans utseende och funktion.
– Dessa undersökningar är inte bara påfrestande för barnet utan upplevs även ibland som obehagliga av föräldrarna och kan vara svåra att genomföra, säger Lennart Müller.

Studierna visade att muskelskiktets tjocklek hos friska barn i åldrarna 0 till 13 år är maximalt en och en halv till två millimeter, beroende på mängden urin i blåsan. Kunskap om muskelskiktets normala tjocklek och förändring beroende på ålder och mängden urin i blåsan gör det möjligt att lättare identifiera patienter med avvikande funktion i blåsan.

Metoden prövades också på en grupp barn och ungdomar med ryggmärgsbråck, en åkomma förenad med störd nervfunktion i blåsan. Denna störning kan leda till stora svårigheter att tömma blåsan med vidgning av övre urinvägarna och försämrad njurfunktion som följd. Det har tidigare ansetts att dessa barn har en förtjockad blåsvägg. Studien visade att den grupp barn med ryggmärgsbråck som nu undersöktes hade ett tunnare muskelskikt än friska barn. Detta kan tala för att den intensiva behandling som dessa barn genomgår, med bland annat självtömning av blåsan med kateter, är mycket effektiv när det gäller att förhindra förtjockning av blåsväggen.

Avhandlingen visar också att ultraljudundersökning av njurar och urinvägar i anslutning till akut urinvägsinfektion hos spädbarn har begränsad förmåga att identifiera patienter som utvecklar njurskada ett år senare. Avflödeshinder från de övre urinvägarna, liksom dilaterande reflux, det vill säga backflöde av urin från blåsan tillbaka till de övre urinvägarna, ger ökad risk för njurskada och kunde påvisas hos hälften av de barn som utvecklade njurskada. Ultraljud kunde endast identifiera hälften av de barn som hade dilaterande reflux. Om en ultraljudundersökning väl visar på vidgning av urinvägarna är detta emellertid ett viktigt tecken på att patienten löper ökad risk att utveckla njurskada.
– Resultaten har stor betydelse för hur barn med urinvägsinfektion bör utredas och följas upp, säger Lennart Müller.

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper
Avhandlingens titel: Ultraljudsundersökning av urinvägarna hos barn, med särskild inriktning på urinblåsan
Avhandlingen är försvarad.

Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Leg läk Lennart Müller, telefon: 035-692 48, 070-270 46 30, e-post: lennart.muller@lthalland.se

Handledare:
Professor Mikael Hellström, telefon: 031-342 76 73, 0736-60 15 58, mikael.hellstrom@xray.gu.se

I kroppen finns proteiner som kallas lever X-receptorer. De finns i två undergrupper, alfa och beta, och är involverade i cellernas kolesterolomsättning. Sandra Andersson har i sin forskning försökt ta reda på vilka funktioner betareceptorerna har i kroppen. Den djurmodell som användes vid försöken var möss som modifierades så att de saknade lever X-receptor beta.

– Vi såg då att de hanmöss som saknade den faktorn fick problem med motorik och balans, och att detta förvärrades med åldern. Honmöss drabbades däremot inte. När vi sedan tittade på vävnadssnitt från ryggmärgen från de sjuka mössen såg vi att de hade ansamlingar av kolesterol inne i nervcellerna, säger Sandra Andersson.

Slutsatsen är att möss – och kanske även människor – som saknar lever X-receptor beta, inte tycks kunna omsätta kolesterol på vanligt sätt. I stället för att transporteras ut i blodet, ansamlas kolesterolet i cellerna. Teorin är att när celler får för mycket fett dör de. Nervcellerna i ryggmärgen tycks extra känsliga för denna obalans.

– Kunskapen om lever X-receptor beta är ny. Man vet inte hur många människor som kan tänkas ha mutationer som inaktiverar funktionen av lever X-receptor beta. Vi tror inte heller att det här ger hela svaret på varför ALS uppkommer. Men det kan vara ett bidrag till mer kunskap om en komplex sjukdom, säger Sandra Andersson.

Sandra Andersson har även studerat östrogenreceptorer, som precis som lever X-receptorer finns i undertyperna alfa och beta. För att ta reda på hur de påverkar hjärnan har hon jämfört hjärnutvecklingen hos möss som saknar östergenreceptor beta med vanliga möss.

– Vi upptäckte då att möss som saknar den faktorn får ett minskat antal nervceller i hjärnan, vilket kompenseras av ett större antal stödjeceller. Den effekten ser man ofta hos människor som råkat ut för hjärnskada, till exempel stroke, säger hon.

Nedgången i antal nervceller förvärrades dessutom med tiden och ledde till för tidigt åldrande hos de möss som saknade östrogenreceptor beta. Slutsatsen är att östrogen tycks vara en slags överlevnadsfaktor för nervceller. Den nya kunskapen kan bidra till forskningen kring Alzheimers och Parkinsons sjukdomar.

– Sedan länge pågår en debatt om kvinnor med Alzheimer skulle vara hjälpta av östrogenbehandling efter menopaus. Hittills har olika studier visat på olika effekter av sådan behandling. Vi behöver klarhet i hur det ligger till, säger Sandra Andersson.

Avhandling: ”Nukleära receptor funktioner i centrala nervsystemet: ledtrådar från genmodifierade möss”

Kontaktinformation
För frågor kontakta:
Sandra Andersson, Institutionen för Biovetenskaper och Näringslära, Karolinska Institutet, tfn 08-58583734, mobil 070-605 60 93,
e-post sandra.andersson@mednut.ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd, tfn 08-524 838 95, mobil 070-224 38 95, e-post katarina.sternudd@ki.se.

Mer information om djurförsök: www.djurforsok.info