Det svenska näringslivet har sedan 1900-talets början dominerats av storföretagen. Företagens och företagsledarnas ekonomiska och politiska inflytande har varit stort och de har därmed påverkat det svenska samhällets utveckling. Hur påverkades företagsledarna under denna period och på vilka sätt har de hävdat sin legitimitet som ledare? Utvecklades nya moderna företagsledarideal som fick företagsledarna att handla mer professionellt eller fortsatte de att agera enligt gamla ideal?
I sin avhandling skildrar Tomas Matti företagsledarnas professionaliseringsprocess utifrån ett nytt perspektiv, med fokus på företagsledarnas ideal och praktik. Han har konstruerat en modell där de patriarkala och de professionella företagsledaridealen ställs mot varandra. De framväxande professionella idealen kommer till uttryck i företagsledares skrifter och debattinlägg, liksom från den företagsekonomiska forskningen. För att jämföra dessa ideal med ledarnas praktiska handlande har Tomas Matti djupstuderat två svenska storföretagsledare: Sigfrid Edström, verkställande direktör för Asea, och Ernst Jonas Wehtje, ledare för Skånska Cementkoncernen.
Enligt de patriarkala idealen rör företagen en elit och mannen är självskriven som ledare. Det finns ingen gräns mellan det privata och det offentliga och företagsledaren får sin legitimitet genom sin position. Det är hans personliga omdöme som styr och han är överordnad företaget. Enligt det professionella idealet är företagsledaren däremot underordnad företaget och får sin legitimitet från formella meriter. Regler och rutiner styr och ledarskapet är könsneutralt.
Tomas Matti visar att företagsledaridealen under 1900-talets första hälft blev alltmer professionella, medan ledarnas handlande i många avseenden var fortsatt patriarkalt.
– Företagsledarna hade lättare att ändra idealen än sin praktik. De professionella idealen verkade legitimerande när samhället demokratiserades. Företagsledarna handlade olika beroende på situation, säger Tomas Matti.
Kontaktinformation
Tomas Matti kan nås på telefon 018-471 57 57, 073-769 17 23 eller via e-post tomas.matti@ekhist.uu.se
Mängden elektronik i fordon ökar snabbt och så även antalet elektronikfel. Av dessa fel är cirka 30-60 procent relaterade till problem med elektriska kontakter. Antalet kontakter i en modern bil uppgår till 2000-3000 stycken, och årligen tillverkas det 150 miljarder kontakter där var och en förväntas fungera felfritt i två årtionden. Huvudandelen av dessa är tennkontakter, som klarar vanlig korrosion bra, men är känsliga för vibrationer.
– Ett stort problem är att provning och testning av tennkontakter idag inte är anpassade för de förhållanden som styr nedbrytningen av en tennkontakt, säger Tag Hammam.
Designen av en kontakt styrs av ett antal motstridiga krav. En låg instickskraft är önskvärd, vilket idag uppnås genom att göra allt tunnare tennbeläggningar. Detta leder dock i sin tur till ökad risk för vibrationsinducerad korrosion, så kallad fretting. För att få en bra elektrisk kontakt är det vidare nödvändigt att ytoxiden skrapas av när kontakten sticks in, men med allt tunnare tennbeläggningar ökar risken påtagligt att det översta mjuka tennskiktet snabbt nöts bort när kontakten sticks in. Därmed reduceras möjligheterna att få en bra elektrisk kontakt.
Tag Hammam har under sitt avhandlingsarbete karakteriserat och förklarat egenskaperna hos tennbelagda kontakter, samt föreslagit lämpliga provmetoder. Avhandlingen visar att man med konventionella instrument kan detektera mikroglidning i en kontakt, orsakad av vibrationer, genom att analysera bruset i spänningsfallet över kontakten. Mikroglidning leder till fretting och en påtaglig risk för kontakthaveri.
– Detta kan vara ett sätt att testa om en kontakt kommer att drabbas av fretting under drift, säger Tag Hammam.
Han har också undersökt hur nedbrytningen av en kontakt orsakad av vibrationer går till och visar hur denna nedbrytning kan minskas genom att tillsätta mycket små mängder additiv till tennet.
Kontaktinformation
Tag Hammam kan kontaktas på tel: 08-440 48 72 eller via e-post: tag.hammam@kimab.com
Vid krosskador och vid vissa sjukdomar kan de röda blodkropparna gå sönder och hemoglobin komma ut i blodplasman. Detta fria hemoglobin är mycket reaktivt och därför skadligt för omkringliggande vävnad. Det har länge varit känt att däggdjur skyddar sig mot fritt hemoglobin genom att i sin blodplasma ha proteinet haptoglobin, som har förmåga att binda till hemoglobin. Men hur andra djur hanterar fritt hemoglobin har varit oklart. Krzysztof Wicher, som snart ska disputera på en avhandling i ämnet, har undersökt förekomsten av haptoglobin i ett antal olika djurgrupper och funnit att proteinet också finns hos fiskar, men att fåglar saknar det. I stället använder fåglarna ett helt annat protein för att binda hemoglobin.
– Intressant nog fann vi att struts, som kan anses vara en primitiv fågel, har både haptoglobin och det fågelspecifika proteinet, säger professor Erik Fries, som varit Wichers handledare.
– Det här tycks vara det första exemplet på hur ett protein under evolutionen tar över en funktion från ett annat protein. Varför haptoglobin inte tycks duga för fåglar är för närvarande ett mysterium.
Kontaktinformation
För mer information: Erik Fries, tel: 018-471 41 99 eller erik.fries@imbim.uu.se
Tourette syndrom (TS) är ett neuropsykiatriskt tillstånd som innebär att personen får en kombination av motoriska och vokala tics. Syndromet fick sitt namn efter den franske neurologen, Georges Gilles de la Tourette som 1885 var den förste att publicera ett samlat patientmaterial. TS har en organisk orsak. De flesta fall är ärftligt betingade, men även en hjärnskada kan ge typiska symtom för TS och man tror att även miljöfaktorer som exempelvis infektioner, könshormoner och psykosocial stress har betydelse.
– TS är besvärligt och kan innebära ett funktionshinder för dem som drabbas, säger Najah Khalifa som under sitt avhandlingsarbete kartlagt förekomsten av TS och tics hos grundskolebarn i Sverige.
Hon har också undersökt bakgrundsfaktorer, och beskrivit symptom och tilläggsproblem hos barnen med tics. Studien genomfördes med hjälp av ett frågeformulär till 4 479 barn i grundskolan i Ludvika/Smedjebacken och deras föräldrar under år 2000. Alla barn som svarade att de hade tics kallades till intervju och undersökning, för att bekräfta eller avvisa diagnosen.
Studien visar att tics förekom hos 6,6 procent av barnen, varav 0,6 procent utgjordes av TS som var vanligare hos yngre barn och allra vanligast hos särskolebarn (46 procent). Svårighetsgraden var relaterad till tidig debutålder. Studien visar också att barn med TS ofta lider av andra psykiatriska och neurologiska diagnoser som i sig kan vara svårare än själva ticsen. De har också oftare kognitiva problem och lägre självkänsla än andra.
– Även föräldrar och syskon till barn med TS hade hög frekvens av neuropsykiatriska tillstånd. Detta bör uppmärksammas för att kunna erbjuda dem den hjälp de behöver, säger Najah Khalif.
– Barn med TS ska upptäckas tidigt för att de ska få adekvat pedagogik och rätt hjälp från sjukvården annars finns det stor risk att de får svåra psykiska symtom och misslyckas i skolan.
Kontaktinformation
Mer information: Najah Khalif, 018-471 25 67 eller via e-post: najah.khalif@bupinst.uu.se
Avhandlingen, som visar att Internetrevolutionen förändrar sexualiteten, består av en teoretisk del, en ram, och sex artiklar med empiriska undersökningar, gjorda i USA och Sverige.
– Resultaten visar att vi når människor via Internet som vi inte alls, eller med svårighet, kunnat nå på traditionella sätt, säger Michael W. Ross. Detta gör Internetinterventioner till ett viktigt verktyg i hälsoutbildning. Vi kan också karakterisera vilka människor som använder Internet för sexuella ändamål.
Till exempel visar det sig att bland män som har sex med andra män är de som nåtts via Internetenkät jämfört med dem som nåtts på mer traditionella sätt yngre, mindre välutbildade, i större utsträckning bosatta i mindre städer och på landsbygden och också mer bisexuellt benägna.
I den teoretiska delen granskar Michael W. Ross samhällsvetenskapliga teorier och sexualitet i relation till Internet, bland annat när det gäller cybersex som möjlighet att gå halva vägen mellan fantasi och handling, Internet som marknadsplats och arena för sexuella erfarenheter och sexuellt experimenterande och Internets påverkan vad beträffar skapandet av sexuella kulturer och sexualitet.
– Tanken var att min avhandling skulle handla om sexualitet, säger Michael W. Ross. När jag fick ta del av data som gällde Internet och sexualitet i Sverige förstod jag att det var fråga om en ny plats för sexuell interaktion, en ”erotisk oas”, som inte ser ut som andra platser för sexuella möten. Jag blev fascinerad av vad som pågick på Internet och inriktade avhandlingen på detta fenomen.
I den empiriska delen av avhandlingen görs jämförelser mellan Internetundersökningar och konventionella undersökningar av män som har sex med andra män, mellan en Internetundersökning om sexualitet och en nationell undersökning av den sexuella hälsan i Sverige från 1996 och mellan dem som avslutar och dem som inte avslutar besvarandet av frågor i en Internetundersökning om sexualitet.
– Den svenska undersökningen visar att män avslutar frågebesvarandet tidigare än kvinnor och att den sexuella orienteringen och Internetuppkopplingens snabbhet också påverkar, säger Michael W. Ross.
Avhandlingen tar även upp fenomenet ”misrepresentation”, att man på Internet ger en annan bild av sig själv än den verkliga. Det går att identifiera personer som gör saker sexuellt på Internet som de inte skulle göra i det verkliga livet.
– Data från det svenska underlaget visar att 10 % av de intervjuade var heterosexuella som hade haft cybersex med en annan man, säger Michael W. Ross. Detta är något nytt. Tidigare fanns fantasin bara i personens huvud, nu kan hon eller han praktisera den interaktivt via Internet i anonymitetens skydd. Gränserna mellan koncepten ”vem man är”, ”sant” och ”falskt” är flytande.
Arbetet med avhandlingen har utförts i nära anslutning till Nätsexprojektet som leds av Sven-Axel Månsson, professor i socialt arbete vid Hälsa och samhälle, Malmö högskola och också handledare för Michael W. Ross. Nätsexprojektet ingår i forskningsprogrammet Kön, sexualitet och socialt arbete.
Disputationen äger rum fredagen 10 mars kl 10.15 i aulan på Hälsa och samhälle, ingång 49, Universitetssjukhuset MAS, Malmö.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Michael W. Ross via Michael.W.Ross@uth.tmc.edu eller Sven-Axel Månsson, telefon 040-665 78 19 och 0708-655 264.
Avhandlingen kan beställas av Carina Grujic, Hälsa och samhälle, via mail carina.grujic@hs.mah.se eller telefon 040-665 74 69.
Med vänlig hälsning
Sanna Camitz, informatör, Malmö högskola
040/665 70 43 eller 0708/655270
– Samhällsvetenskapen spelar en mycket viktig roll i miljöforskningen och står inför många utmaningar både för egen del och i relation till annan miljöforskning. Samhällsvetenskapen behöver ytterligare utveckla egna problemformuleringar för att bli en jämbördig partner till naturvetenskap och teknik inför framtida tvärvetenskapliga satsningar, säger Lisa Sennerby Forsse, huvudsekreterare på forskningsrådet Formas.
Målet för strategin är att engagera svensk samhällsvetenskaplig miljöforskning i det gemensamma arbetet med att skapa nya förhållningssätt som bidrar till en hållbar samhällsutveckling. Särskilt viktigt är det att den ämnesövergripande forskningen attraherar forskare från olika vetenskapsområden för att gemensamt belysa de komplexa problemområden som många miljöfrågor utgör.
Formas anser det vara av stor vikt att ge fortsatt stöd till samhällsvetenskaplig miljöforskning. Den svenska samhällsvetenskapliga forskningen förväntas omfatta cirka 250 miljoner kronor per år under de närmaste åren, varav ca 20-25 procent finansieras av Formas.
Att ställa om samhället till hållbar utveckling handlar om att förändra såväl teknik och teknikanvändning som stora delar av samhällets sätt att fungera, men det handlar också om att påverka beteenden hos individer, företag och organisationer. Flera viktiga forskningsfält framhålls i strategin, exempelvis:
§ Maktfrågor och målkonflikter, vem har den reella makten över miljöpolitiken m m?
§ Styrmedel, vilken effekt har de befintliga och vilka är mest effektiva?
§ Produktions- och konsumentmönster, vilka drivkrafter påverkar efterfrågan och hur får man företag
att lägga om sin produktion?
Andra viktiga samhällsvetenskapliga miljöforskningsområden är klimatet, stad och landfrågorna, riskanalyser och riskbedömningar, etiska frågor samt transport- och ekonomisektorernas roll för samhällets utveckling i hållbar riktning.
Formas uppdrag från regeringen har varit att arbeta fram en nationell strategi för samhällsvetenskaplig miljöforskning med särskild inriktning på styrmedel. Strategin har tagits fram i samverkan med Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (Mistra), Naturvårdsverket, Energimyndigheten (STEM) samt VINNOVA.
Läs hela strategin på Formas hemsida www.formas.se
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Planeringschef Sture Blomgren, 08-775 40 60, sture.blomgren@formas.se
Presschef Emilie von Essen 08-775 40 38, 0733 50 31 61 emilie.von.essen@formas.se
Bakgrunden till lagförslaget är bland annat ett nytt EG-direktiv om byggnaders energiprestanda. Are Kjeang har i sin rapport gått tillbaka till energikrisernas 1970-tal och tittat på den moderna energipolitikens start och grunden till dagens energirådgivning, för att se hur vi kan dra lärdom av historien inför de nya kraven.
Rapporten visar att statsmakterna varit dåliga på att stödja effektiv energianvändning. En genomgående trend för statliga energibidrag har varit att de främst har stött byte av uppvärmningslösning och i mindre grad effektivisering.
Dessutom är marknadskrafterna inom effektivisering svagare och mer splittrade än de inom energitillförsel, till exempel energibolag, fjärrvärmeföretag och kraftindustri. Resultatet är att många kloka åtgärder inte genomförts. Are Kjeang menar att det nya EG-direktivet kan tvinga fram bättre energirådgivning, men att det krävs krafttag.
– Staten måste planera för genomförandet och vara vaken för att jobba med effektivisering. Den driver sig inte själv, utan kräver långsiktiga lösningar. säger Are Kjeang.
Statens ekonomiska stöd till kommuner för rådgivningsinsatser och till fastighetsägare som vidtog åtgärder, var relativt stort under perioden 1975-1985. Typiskt för denna tid var en tydlighet i statens olika aktiviteter och att myndigheter samverkade. Idag är situationen mer splittrad.
– Samhället tappade en mängd kunskap och även förändringstempo när energirådgivningen avvecklades under 1980- talet. Om nu staten arbetar aktivt genom att sätta upp tydliga mål och ställa krav på kommunerna kan vi ta igen förlorad mark. Här kan den lokala energirådgivaren göra mycket nytta.
De senaste årens stigande el- och bränslepriser ger också bättre lönsamhet för åtgärder som minskar energianvändningen. EG-direktivet blir ytterligare ett verktyg, som efter en genomförd besiktning ger bra information för förslag till sparåtgärder. Nästa steg är att vidareutveckla förslagen, finansiera, hitta entreprenörer och genomföra åtgärder samt utbilda driftpersonal.
De nya reglerna, som efter övergångsperiod beräknas vara fullt genomförda 2009, innebär att i stort sett alla byggnader ska energideklareras vid nybyggnation, uthyrning eller försäljning samt överlåtelse av nyttjanderätt. Alla offentliga byggnader bör också ha en deklaration.
EG-direktivet 2002/91/EG om byggnaders energiprestanda genomförs i och med den nya lagen. Förslaget är en del i regeringens planerade program för energismart byggande och energieffektivisering av byggnader.
Mer information:
Rapporten heter ”Goda energiråd och effektiv användning” och har utförts av Are Kjeang för Avdelningen för fysisk resursteori vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arbetet är en del i ett större projekt vid avdelningen och har finansierats av Energimyndigheten. Are Kjeang är verksam vid Karlstads universitet. Han har lång erfarenhet av rådgivningsarbete i svenska kommuner.
Kontaktinformation
Kontaktuppgifter:
Are Kjeang, Avdelningen för miljö- och energisystem, Karlstads universitet
Tel 054-700 1110, mobil: 0730-32 52 33
are.kjeang@kau.se
John Holmberg, Avdelningen för fysisk resursteori, Chalmers
Tel: 031- 772 31 45
frtjh@chalmers.se
Kontakt på Informationsavdelningen:
Sofie Hebrand
Tel 031-772 84 64
sofie.hebrand@chalmers.se
Bakgrunden till avhandlingsstudien är senare års utbildningspolitiska satsningar på estetisk och konstnärlig verksamhet i skolan. I dessa sammanhang beskrivs dagens skola som i behov av allt friare skolformer och friare arbetssätt. Estetikens och konstens kreativa och skapande sidor förs här fram som en angelägenhet för hela skolan.
Mot bakgrund av dessa satsningar är utgångspunkten för avhandlingen frågan om hur ansvariga lärare och skolledare i skolan själva beskriver den egna skolans estetiska verksamhet. Vilka gränsdragningar görs i samband med uttalanden kring det estetiska i skolan? Vad talas om och på vilka olika sätt framställs denna verksamhet? Vilken syn på eleverna framkommer och hur ser man på den egna lärarkompetensen i samband med estetisk verksamhet?
I studien visas hur skolans estetiska verksamhet legitimeras utifrån främst sociala och utvecklingspsykologiska aspekter. Skolan beskrivs som alltför kravfylld, vilket anses få negativa konsekvenser för den enskilda elevens personliga utveckling. Lustfyllda estetiskt relaterade aktiviteter framställs som en motvikt till den i övrigt ensidigt teoretiska och mindre lustfyllda skolan. Att forma eleven till en självständig, ödmjuk och fri samhällsmedborgare uttrycks som en väsentlig uppgift för den estetiska pedagogen. I avhandlingen problematiseras och diskuteras dessa resultat utifrån teorier kring kunskap, skola och samhälle.
Monica Lindgren är utbildad tvåämneslärare i musik och svenska. Efter tio års verksamhet som lärare i grundskolan har hon under tio år varit lärarutbildare vid Karlstads universitet innan hon påbörjade sina doktorandstudier vid Musikhögskolan (numera Högskolan för scen och musik) och konstnärliga fakulteten i Göteborg.
Avhandlingen ATT SKAPA ORDNING FÖR DET ESTETISKA I SKOLAN – diskursiva positioneringar i samtal med lärare och skolledare, är den första filosofie doktorsavhandlingen vid Högskolan för scen och musik och Konstnärliga fakulteten, Göteborgs universitet. Vid fakulteten bedrivs forskarutbildning inom ämnena musikpedagogik, fri konst, musikalisk gestaltning, scenisk gestaltning, digital gestaltning, fotografisk gestaltning, filmisk gestaltning samt design.
Disputationen äger rum fredagen den 17 mars klockan 10.00-12.00 i sal A505, Artisten, Fågelsången 1 i Göteborg.
Opponent är professor Lisbeth Lundahl, Umeå universitet.
Betygsnämnden utgörs av professor Staffan Selander, Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, professor Mats Börjesson vid Mälardalens högskola och lektor Cecilia Hultberg, Musikhögskolan i Malmö.
Kontaktinformation
Kerstin Nilsson, Informationsansvarig
Högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet Academy of Music and Drama, Göteborg University P.O. Box 210 SE-405 30 GÖTEBORG
Tel: +46(0)31-773 40 28 Fax: +46(0)31-773 40 30 http://www.hsm.gu.se
Vilka strukturella hinder påverkar kvinnors karriärmöjligheter i universitetsvärlden?
Vad får det för konsekvenser att universitetet inte är jämställt?
Vilka framtida möjligheter till förändring kan vi se?
Kvinnor, vetenskap, karriär
Program
13.30-14.45
Moderator: Karin Johannisson, professor idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet
Kalla fakta om högskolan
Planeringssekreterare Therese Ahlqvist, Högskoleverket
Europa behöver fler kvinnliga forskare!
Pol dr Liisa Huusu, Helsingfors universitets forskarkollegium
Makt att forma samhället och sitt eget liv
Gertrud Åström, Utredare jämställdhetspolitiska utredningen
Kaffepaus 15 min
15.00-16.00 Paneldiskussion: Vad händer efter avhandlingen?
Göran Blomqvist, förbundsdirektör SULF
Gunnel Gustafsson, bitr. GD Vetenskapsrådet
Kerstin Eliasson, statssekreterare Utbildningsdepartementet
Susanne Erland, docent vid Lunds universitet
Samtalsledare: Professor Karin Johannisson
Tid: Onsdagen den 8 mars 2006 kl. 13.30-16.00
Plats: Klara konferens, Vattugatan 6, Stockholm
(nära Sergels torg)
Anmälan: Via e-post: fokus@framtidsstudier.se, fax 08-24 50 14 eller telefon 08-402 12 44 senast söndag 26 februari.
Kontaktinformation
Institutet för Framtidsstudier
Box 591
101 31 Stockholm
Besöksadress:
Drottninggatan 33.
Tel: 08-402 12 00
Fax: 08-24 50 14
E-post: info@framtidsstudier.se
Spelet SSE Business Game används i undervisningen på HHS för att förklara komplexa förhållanden inom till exempel ett tillverkande företag. Som landets ledande handelshögskola vill HHS sprida detta framgångsrika undervisningssätt till gymnasieskolor i landet. Därför åker nu handelsstudenter för första året på turné med spelet för att väcka intresse hos gymnasieelever och för att bidra med något konkret till undervisningen.
− Spelet är ett bra pedagogiskt verktyg för att förklara hur mycket ekonomi egentligen kan innefatta. Allt från marknadsföring till lagerhållning och personalfrågor handlar ju på ett eller annat sätt om ekonomi. Utifrån spelets ganska enkla grundidé kan man demonstrera att ekonomi är kul och det vill vi gärna dela med oss av, säger Anders Jörnsköld som är student vid Handelshögskolan i Stockholm.
Tanken är också att eleverna ska få se hur undervisningen på Handelshögskolan går till. Spelet som är utvecklat av två doktorander vid HHS används sedan några år tillbaka i undervisningen i en av kurserna som ingår i Handelshögskolans fyraåriga civilekonomprogram.
Den 7 mars besöker handelsstudenterna Kärrtorps gymnasium, den 8 mars Upplandsbros gymnasium och den 9 mars Tensta gymnasium i Stockholm för att spela SSE Business Game. Journalister som är intresserade av att närvara är välkomna att kontakta någon av nedanstående kontaktpersoner.
Kontaktinformation
För ytterliga information, kontakta gärna:
Karin Hedvåg, chefsambassadör SSE Business Game
E-post: 20017@student.hhs.se
Tel. 0704-41 34 43
Peter Gabrielson, informationsansvarig SSE Business Game
E-post: 19397@student.hhs.se
Tel. 0735-00 73 51
Anders Jörnsköld, ambassadör SSE Business Game
E-post: 19428@student.hhs.se
Tel. 0702-23 63 13
Nya, innovativa produkter för att lösa miljöproblem eller ersätta miljöbelastande kemikalier utvecklas ofta i små, forskningsnära företag. Produkterna är vanligen specialiserade och har därför en begränsad marknad, samtidigt som de ekonomiska marginalerna i miljöbranschen är små. De omfattande regelverken för produktgodkännande, registrering, som finns inom EU uppfattas av miljöbranschen som dåligt anpassade till de nya, gröna produkterna, med långa, oförutsägbara handläggningstider och höga kostnader som följd. Processen i sig utgör därför ett hinder mot framtagande av nya produkter. Det framkom vid seminariet ”Användning av gröna kemikalier och mikroorganismer – Vilken roll spelar lagstiftningen?” den 17 februari som arrangerades av de Mistrafinansierade programmen DOM – Domesticering av Mikroorganismer och Marine Paint – åtgärder mot påväxt på båtar.
– Vår uppgift som forskare är att ta fram ny kunskap som kan utgöra underlag för riskbedömningar som är bättre anpassade till den här typen av gröna produkter. Det kommer att påskynda beslutsfattandet och godkännandet av nya produkter, säger Ingvar Sundh, säkerhetsforskare inom DOM-programmet och medarrangör av seminariet.
MINSKADE KOSTNADER
På seminariet, där såväl företag, forskare och företrädare för myndigheter och departement deltog, framkom olika förslag till åtgärder för att förbättra förutsättningarna för att miljöanpassade produkter ska bli tillgängliga. Bland annat föreslogs att avgifterna för registrering vid myndigheter tas bort samt att öka den offentliga finansieringen av produktutveckling för nya, miljöanpassade, produkter. Vidare poängterades behovet av bättre och effektivare regelverk.
Situationen är akut. Om inget görs snarast riskerar miljöbioteknik- och miljökemiområdena att tyna bort innan de ens har hunnit få ordentligt fotfäste på marknaden, var en allmän mening vid seminariet.
Kontaktinformation
Margareta Hökeberg, Projektledare DOM
Tfn: 018 – 674907, 0703 – 452802, e:post: margareta.hokeberg@maselab.se
Ingvar Lundh, Forskare DOM
Tfn: 018-67 32 08, e-post: ingvar.sundh@mikrob.slu.se
Måns Lönnroth, VD Mistra,
Tfn: 08-791 10 24, e-post: mans.lonnroth@mistra.org
Anna-Karin Engvall, kommunikationsansvarig Mistra
Tfn: 08-791 10 27, 0707-32 30 07, annakarin.engvall@mistra.org
Årets första nummer av Framtider 1/2006 behandlar
temat Kvinnor och vetenskap.
Du kan beställa ditt exemplar på www.framtidsstudier.se
Framtider ges ut av Institutet för Framtidsstudier och utkommer med fyra nummer per år. En prenumeration kostar 100 kr.
I varje nummer kombineras specialteman med en bred bevakning av svenska och internationella framtidsfrågor.
Framtider finns även som PDF-fil på hemsidan
www.framtidsstudier.se
Kontaktinformation
Tel: +46 8 402 12 00, Fax: +46 8 24 50 14, E-mail: info@framtidsstudier.se
Box 591, SE-101 31 Stockholm, Drottninggatan 33, 4 tr.
www.framtidsstudier.se
Organisationsnummer: 802013-3198
Trollhättepaketet lades fram i samband med krisen för Saab Automobile hösten 2004. Det är från MERA-programmet – ett forskningsprogram inriktat på produktionsteknik – som Högskolan Väst som ett av få lärosäten beviljats medel.
Den preliminära finansieringen för de fyra projekt som Högskolan Väst finns med i ligger på 89 miljoner kronor. Högskolans andel är 14 miljoner kronor. Fortfarande återstår avtalsskrivningar och att fastställa budgetar innan projekten kan dra igång på allvar.
Bland samarbetspartnerna finns företag som Volvo Aero, Volvo personvagnar, Saab Automobile, Scania, Permanova och KIMab, samt lärosäten som KTH och Chalmers.
– Att komma med i de här sammanhangen är särskilt roligt eftersom det är företagen och inte finansiärerna som fått fälla avgörandet. De har valt ut högskolan som en av de partner de vill samarbeta med. Det känns som om vi som liten högskola lyckats bryta ny mark, säger docent Per Nylén, forskningsledare för högskolans industriprocessforskning.
Framgångarna för högskolans industriprocessforskare kommer nu slag i slag. Före årsskiftet kom beskedet om att högskolan blir operativt ansvarig för företagsforskarskolan CAPE, som stöttas av KK-stiftelsen. Nu står det alltså klart att man får del av Trollhättepaketet.
– Vi har visat att kompetensen finns i Västsverige. Jag hoppas att det här gör det lättare att realisera etableringen av ett produktionstekniskt centrum på Innovatum i Trollhättan, säger Lars Ekedahl.
Kort information om de fyra projekten
Virtual Training
I Virtual Training, ligger forskningsfrågeställningen åt det pedagogiska hållet. Projektet går ut på att lära operatörerna att bli bättre på att montera bilar med hjälp av simuleringar i stället för att ta fram fysiska prototyper av bilar som aldrig går i produktion. Projektet har en preliminär budget på 13,9 miljoner kronor, varav 2,7 miljoner kronor går till Högskolan Väst.
Optima
Projektet Optima, är en utvidgning av ett pågående projekt på Volvo Aero inom skärande bearbetning. Här handlar forskningen om att undersöka hur materialdefekter påverkar förslitningen av själva verktyget som används, i det här fallet svarvstål. Målet är att kunna svarva så fort som möjligt utan att verktyget havererar. Optima har en preliminär budget på 20,8 miljoner kronor varav högskolans andel ligger på 1 miljon kronor.
Punktsvetsning av ultrahöghållfasta stål
Målet för det tredje projektet, Punktsvetsning av ultrahöghållfasta stål, är att minska bilarnas vikt genom att ersätta traditionellt stål med ultrahöghållfast stål. Syftet är att minska bränsleförbrukningen och att anpassa sig till hårdare miljökrav utan att försämra produktegenskaperna vad gäller exempelvis krocksäkerhet och rost. Högskolans uppdrag är att utveckla en oförstörande provmetod så att man i produktionen kan upptäcka eventuella materialdefekter, särskilt sprickor. Projektet har en preliminär budget på 26 miljoner kronor, varav högskolans andel är 975 000 kronor.
Robotstyrd metallbyggnad via smältning
Det fjärde projektet, Robotstyrd metallbyggnad via smältning, handlar om att med hjälp av laser och tråd tillverka en produkt direkt från en cadritning. Tekniken ska användas till reparation, prototypframtagning och nytillverkning av produkter. Preliminär budget är 27,8 miljoner kronor varav högskolans andel är 9,2 miljoner kronor.
Kontaktinformation
För mer information kontakta: Docent Per Nylén, tel: 0520 – 22 33 58, mobiltel: 0733-97 50 61, per.nylen@hv.se, eller rektor Lars Ekedahl, tel: 0520- 22 30 50, mobiltel 0733 – 97 50 09, e-post lars.ekedahl@hv.se
Fett omsätts hela tiden i vår kropp – det tillverkas, bryts ner och återuppbyggs. Adiponutrin är ett protein som deltar i den här processen. Men feta personer har ofta en variant av adiponutrin-genen som gör att halterna av detta protein blir lägre än normalt.
– Adiponutrin ska utgöra en sorts ”korsett” som ser till att fettet hålls på plats i fettväven. Om inte proteinet sköter denna uppgift efter en sockerrik måltid, så läcker fettsyrorna i stället ut i blodet. De höga blodfettshalterna påverkar sedan i sin tur både hjärt- kärlsystemet, levern, musklerna och bukspottkörteln, förklarar docent Martin Ridderstråle.
Skillnaden mellan feta människor som är friska och feta som får diabetes och hjärt- kärlsjukdomar kan bero på att de har olika varianter av adiponutrin-genen och en del andra gener, tror han. Forskargruppen i Malmö håller därför på att utarbeta en genkarta som ska visa vilka varianter av olika nyckelgener som fungerar som ett skydd respektive en riskfaktor i samband med dessa sjukdomar.
– I framtiden kan en sådan kartläggning av en fetmapatient tänkas få betydelse för behandlingen. Viss medicinering kan till exempel passa bättre för människor med vissa genvarianter. Här öppnas möjligheter för en mer skräddarsydd behandling av varje individ, menar Martin Ridderstråle.
Forskargruppens forskning om adiponutrin-genen beskrivs i en artikel i senaste numret av den internationellt erkända tidskriften Diabetes.
Martin Ridderstråle träffas på tel 040-33 23 03 eller 33 10 00, eller 0733-12 74 57, e-post martin.ridderstrale@med.lu.se.
Det finns gott om forskning som visar kopplingar mellan faktorer på arbetsplatsen och olika sjukdomstillstånd. Folkhälsovetaren Hanna Arneson har vänt på frågan: kan en bra arbetsplats faktiskt få människor att må bättre? I sin avhandling vid Linköpings universitet, Empowerment and health promotion in working life, visar hon att så är fallet.
Empowerment är ett begrepp som innebär makt över det egna livet. På en arbetsplats handlar det om inflytande, självbestämmande, meningsfullhet och kompetens – faktorer som har starka samband med självskattad hälsa och utbrändhet. Ju högre grad av empowerment en person upplever, desto bättre är den självskattade hälsan, och desto ovanligare är det med utbrändhet.
Avhandlingen bygger på studier bland ett tusental svenska offentliganställda. Deltagarna har svarat på ett frågebatteri som följts upp efter två år.
Både män och kvinnor med en hög grad av empowerment rapporterade en bättre självskattad hälsa efter två år än de med låg grad av empowerment. Hos kvinnor som hade både hög empowerment och högt socialt stöd – det vill säga god stämning och sammanhållning på arbetsplatsen – förbättrades hälsan på två år bland annat avseende allmän hälsa, smärta, psykiskt välbefinnande och vitalitet. Dessa samband saknades för männen.
-Det förefaller som om hälsoeffekterna av inflytande och socialt stöd på arbetsplatsen är större för kvinnor än män, men detta behöver beforskas ytterligare, säger Hanna Arneson som är knuten till Rikscentrum för artbetslivsinriktad rehabilitering (RAR) vid Linköpings universitet.
Hennes studier visar också att problembaserat lärande är en fruktbar metod att förbättra en arbetsplats så att den blir mer hälsofrämjande.
Avhandlingen som lades fram 10 februari 2006 kan beställas på www.ihs.liu.se/rar
Kontaktinformation
Hanna Arneson 013-221411, hanna.arneson@ihs.liu.se
Tania Dukic, doktorand vid Arbetslivsinstitutet i Göteborg har mätt ögonrörelser vid bilkörning och vid monteringsarbete. I sin forskning har hon vägt in arbetsmiljön, individen och uppgiften som ska utföras. Hon har nyligen disputerat vid Chalmers tekniska högskola.
– Det finns stora möjligheter att förbättra arbetssituationen för yrkesförare och montörer om jobbet anpassas efter hur vi ser. Vissa biltillverkare planerar att utgå från denna slags forskning för att utforma bilinteriören så att den ska passa till exempel äldre bilförare, säger Tania Dukic.
Också monteringsindustrin kan ha nytta av forskningen hävdar Tania Dukic. Avhandlingen visar hur monteringstiden kan minska med hälften om man designar arbetsplatsen bättre.
Avhandlingen ”Visual demand in manual task performance – Towards a virtual evaluation” försvaras den 24 februari 2006 klockan 10.00 i sal HA2, Hörsalsvägen 4, Chalmers tekniska högskola, Göteborg.
Kontaktinformation
Mer information:
Tania Dukic, tel: 031-50 16 51, 0708-15 51 78
tania.dukic@arbetslivsinstitutet.se
Handledare: Professor Roland Örtengren, Institutionen för produkt- och produktionsutveckling, Chalmers.
Tel 031-772 36 54,
roland.ortengren@chalmers.se
