Årets bil är på flera sätt bättre än de två bilar som tagits fram tidigare. De 60 studenter från olika program på KTH som tagit fram bilen har jobbat mycket med aerodynamiken. Resultatet är en karossform som helt eliminerat det lyft från vägbanan som normalt skapas genom skillnaden i luftens hastighet på bilens under- och ovansida. Det ger ett extremt bra väggrepp som sedan kan finjusteras för olika situationer med hjälp av vingar.
Bränsleekonomin i den fyrcylindriga turboladdade motorn på 600 kubikcentimeter har förbättrats med hjälp av s.k. variabel turbogeometri. Principen för denna är att en liten elmotor reglerar trycket på den luft som pressas in i turboaggregatet för att ge rätt syremängd för optimal förbränning i varje ögonblick.
Ett tredje område man har jobbat extra med är förarergonomin som har anpassats för att ge föraren det stöd och utrymme som krävs i en racingbil.
En finess från förra årets bil som har vässats ytterligare är elektronisk växling – två knappar på ratten styr en dator som i sin tur sköter växlingarna via pneumatik, vilket ger snabbare och exaktare växlingar. Ett mycket avancerat antispinnsystem och en så kallad Launch Control, ett system där datorn sköter hela starten med växlingar och antispinn så att föraren bara behöver trycka på gasen och styra, finns också med från fjolåret.
KTHR3, som den nya bilen heter började konstrueras i oktober förra året för att vara klar till Formula Student-tävlingarna i England i juli. Vid förra årets tävlingar, med ett femtiotal deltagande lag, slutade KTH Racing på tredje plats – den bästa placeringen någonsin för ett svenskt team. Målsättningen är att hamna på prispallen även vid årets tävlingar. I år kommer KTH Racing även att delta vid en nystartad Formula Student-tävling i Tyskland i augusti.
KTH Racing engagerar ett sextiotal studenter vid KTH. Alla med spetskompetens inom olika områden, vilket gör att den absolut främsta tekniken i alla avseenden kan användas i bilen. De senaste motorsimuleringskunskaperna, avancerade elektroniska system och de allra bästa chassikomponenterna används. Det gör KTH Racing till ett racingstall med stora kunskaper inom alla områden som behövs för att bygga en riktigt bra bil i alla avseenden.
Tävlingen Formula Student
Formula Student är en praktisk ingenjörstävling som går ut på att från grunden konstruera och tillverka en ensitsig racerbil enligt ett internationellt reglemente. Själva tävlingen avgörs genom ett poängsystem där man maximalt kan få 1 000 poäng. Poäng ges för bland annat design och konstruktion, ekonomi, väggrepp, bränsleekonomi, acceleration samt för ett uthållighetslopp.
Tid: Fredag 12 maj, kl.9.00 – 13.00
Plats: KTH Campus Valhallavägen, Brinellvägen 64
Kontaktinformation
Kontaktperson
Håkan Schildt, 0736-508755 schildt@kthracing.se
Med hjälp av gånganalys har ortopeden Jonas Weidow studerat hur de bredare höfterna påverkar kvinnornas rörelser. Femton kvinnor med förslitningar på utsidan av sina knäleder jämfördes med lika många friska kvinnor, och kvinnorna med knäskadan visade sig gå annorlunda.
– Kvinnorna försökte omedvetet kompensera för sitt breda bäcken genom att vrida sina lårben utåt och samtidigt rotera underbenen inåt, säger Jonas Weidow.
Analysen visar att kvinnornas lårben pressas samman med en kraft som också trycker mot både knäleder och höftleder. Hälften av kvinnorna i gruppen hade varit tvungna att byta sina höftleder innan de bytte sina knäleder.
Förslitning på utsidan av knäleden kallas också lateral atros och det är en förhållandevis ovanlig form av ledsvikt. Eftersom förslitningen sitter långt bak i leden är den svår att upptäcka med vanlig röntgenunderökning. Studien visar att skadan inte syns på röntgen förrän leden böjts 50 grader.
– Ortopeder måste vara lyhörda på patientens symtom och tro på deras besvär även om konventionell röntgen inte visar förslitning. Då behövs en ny röntgenundersökning med böjd led eller undersökning med magnetkamera, säger Jonas Weidow.
Slitage på knäets insida är vanligare och orsakas ofta av hård yrkesbelastning. Jonas Weidows genomgång av ett stort patientunderlag visar att jordbrukare är särskilt utsatta. Yrkesgruppen löper hela 70 % ökad risk för att drabbas av ledsvikt, men det gäller bara jordbrukare som äger sin egen gård.
– Vi tolkar det som att det krävs en ansenlig mängd upprepat våld mot knäleden för att man längre fram i livet ska utveckla ledsvikt och bli opererad med knäledsprotes, säger Jonas Weidow.
Även byggnadsarbetare är en utsatt yrkesgrupp. För dem visar studien på en 40 % högre risk för knäledsförslitning.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för ortopedi
Avhandlingens titel: Lateral osteoarthritis of the knee
Avhandlingen försvaras fredagen den 12 maj, klockan 09.00, Aulan, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Medicinaregatan 3, Göteborg.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Jonas Weidow, leg. läkare, telefon: 035 – 21 45 29, 070-744 51 47, e-post:
jonas@weidow.se
Handledare:
Professor Johan Kärrholm, telefon: 031- 342 82 47, e-post: johan.karrholm@vgregion.se
Vietnam är i epidemiologisk bemärkelse ett s.k. transitionellt land, vilket betyder att sjukdomsmönstret håller på att ändras till att mer likna det i industriländerna. Avhandlingen ger preliminära insikter i hjärt-kärlsjukdomarnas epidemiologi på den vietnamesiska landsbygden och bidrar till utvecklingen av metoder för att övervaka den. Det yttersta målet är att underlätta evidensbaserade åtgärder för att minska bördan av dessa sjukdomar.
Studierna har utförts i Bavi-distriktet, ett jordbruksdominerat område i norra delen av landet, och omfattar framför allt dödlighet och riskfaktorer under perioden 1999-2003. Resultaten visar att distriktet redan har hög dödlighet i hjärt-kärlsjukdom och höga värden på dess riskfaktorer. Dessa sjukdomar var den vanligaste dödsorsaken i området under perioden med 32 % av dödsfallen, vilket är mer än för infektioner. Dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar ser också ut att öka mest i eftersatta grupper, t.ex. kvinnor, lågutbildade och fattiga.
Högt blodtryck visade sig vara ett betydande problem både i omfattning (14 % av befolkningen) och genom det faktum att en så hög andel av de drabbade (82 %) var omedvetna om det. Andelen rökare var hög, 58 % i materialet rökte dagligen, och det kan väntas orsaka ett avsevärt antal förtida dödsfall om inte omedelbara åtgärder sätts in. Också i övrigt talar resultaten i avhandlingen för att förebyggande insatser mot hjärt-kärlsjukdomar är mycket angelägna i Bavi-distriktet och liknande områden.
Hoang Van Minh är doktorand vid enheten för folkhälsa och klinisk medicin, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, och kan nås på tel. 090-785 12 19 (engelskspråkig) eller via epostadressen minh.hoang.van@epiph.umu.se
Avhandlingen läggs fram fredagen den 19 maj kl. 13.00 vid Inst. för folkhälsa ocgh klinisk medicin och har titeln ”Epidemiology of cardiovascular disease in rural Vietnam”.
Lokal: Sal 135, Allmänmedicin, by. 9A, NUS.
Opponent: Prof. Cairns Smith, University of Aberdeen, UK.
Smärta fungerar som kroppens varningssystem för att skydda oss från farliga skador. Oförmåga att känna smärta är förödande och förekommer i de sällsynta fallen av ärftlig smärtokänslighet. Men det finns också sjukdomar, t.ex. migrän, där smärta uppkommer utan synbar anledning och orsakar problem för miljontals människor. Kunskap om vilka gener som är inblandade i dessa sammanhang kan bidra till att öka förståelsen för vilka sjukdomsmekanismer som leder till smärta.
I norra Sverige är befolkningen i vissa regioner genetiskt sett relativt homogen, vilket förenklar undersökningar av ärftliga sjukdomar. I avhandlingen har två stora släkter studerats; en migränsläkt från Västerbotten samt en släkt med ärftlig smärtokänslighet från Norrbotten. Dessutom undersöktes ett stort migränmaterial (totalt 759 personer) som samlats in via vårdcentraler i Umeå och Skellefteå kommuner.
Migrän är en av de vanligaste folksjukdomarna. Den drabbar ungefär var femte kvinna och var tionde man – dvs. fler än en miljon människor enbart i Sverige. Risken för att drabbas beror på ett samspel mellan faktorer i miljön, vissa riskfaktorer (stress, oro, hormonella variationer, särskilda födoämnen m.m.) samt genetiska orsaker. Ärftlighet uppskattas bidra till ungefär hälften av sjukdomen. Ärftlig smärtokänslighet är en mycket ovanlig sjukdom där förmågan att känna smärta saknas. Detta leder till upprepade skador och benbrott, särskilt hos barn, eftersom de felbelastar lederna och skadar sig utan att känna när det gör ont.
Undersökningarna av släkterna visar en ärftlig faktor för migrän på kromosom nr 6 och en för smärtokänslighet på kromosom nr 1. Smärtokänsligheten orsakas av en nyupptäckt mutation i genen för en tillväxtfaktor, som gör att nervsystemet inte utvecklas normalt. Mutationen förstör den biologiska aktiviteten hos detta protein, troligen genom att det inte längre kan utsöndras normalt ur cellen. Hittills har man identifierat tre personer i familjen som har mutationen på båda kopiorna av genen. Denna upptäckt kan ha stor betydelse för att öka förståelsen för hur smärta uppkommer och därmed också hur smärta kan förhindras.
För migrän identifierades mutationer i två gener; dels i en som påverkar transport av joner i blodet, dels i en som är viktig för metabolism av flera neuropeptider och hormoner. Studierna visar att kombinationen av dessa två mutationer inte förekommer hos någon av över 200 friska kontrollpersoner som testades, vilket tyder på att de kan ha betydelse för att öka risken för migrän.
Anna Norberg är uppväxt i Valne, Jämtland och har studerat molekylärbiologi i Umeå. Hennes forskning har valts ut att ingå i ett nationellt nätverk i genomik och bioinformatik. Hon har även uppmärksammats genom ett stipendium på 50 000 kr från JC Kempes Minnes Stipendiefond. Anna Norberg kan nås på telefon 090-785 4403, 070-366 3809 eller e-post anna.norberg@medbio.umu.se.
Avhandlingen läggs fram fredagen den 19 maj vid Inst. för medicinsk biovetenskap, Umeå universitet, och har titeln Genetics of pain – studies of migraine and pain insensitivity.
Disputationen äger rum kl 13.00 i sal Major Groove, Institutionen för Molekylärbiologi, byggnad 6L, Umeå universitet.
Fakultetsopponent är Associate Professor Arn van den Maagdenberg, Institutionen för human genetik, Leiden University Medical Centre, Nederländerna.
Kontaktinformation
Porträttbild på Anna Norberg kan hämtas via
http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/index.html
Ungefär nio av tio människor är högerhänta, och de flesta av oss använder också helst höger fot, öga och öra. Hur det kommer sig att vi föredrar vår högra sida, och hur dessa rörelsemönster utvecklas, är fortfarande oklart. Det är dock känt att barn som föds för tidigt oftare är mindre sidospecifika i sina rörelser när de blir äldre än befolkningen i stort. Ett avvikande rörelsemönster hos nyfödda och små barn kan tyda på olika utvecklingsavvikelser. För att så fort som möjligt kunna börja med stödinsatser för dessa barn, är det viktigt att i ett tidigt skede kunna upptäcka dessa avvikelser.
Erik Domellöf vid Umeå universitet har sin avhandling studerat sidoskillnader i benrörelser hos nyfödda barn. Han har också följt utvecklingen av sidoskillnader i målinriktade armrörelser hos fullgångna och för tidigt födda barn från sex månaders ålder till fyllda tre år. Med hjälp av avancerad teknik för att registrera och analysera rörelsemönster, har Erik Domellöf kunnat observera tidiga tecken på sidoskillnader.
Höger och vänster sida skiljer sig bland annat genom att rörelserna är uppdelade i olika antal segment. Nyföddas benrörelser, och armrörelser hos 6-36 månader gamla barn, har generellt färre segment i högersidiga rörelser jämfört med vänstra. Enligt Erik Domellöf kan det tyda på en bättre kontroll av höger sida redan från nyföddhetsperioden och framåt. Olikheter i armrörelserna verkar också finnas kvar upp till tre års ålder.
I armrörelserna hos för tidigt födda barn hittades däremot inte samma sidoskillnad. Resultaten tyder på att utvecklingen av sidorelaterad dominans hos människan är biologiskt grundad, men att den är påverkbar av miljöfaktorer i form av till exempel besvär till följd av en för tidig eller en problematisk födsel.
Fredagen den 12 maj försvarar Erik Domellöf, institutionen för psykologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Development of functional asymmetries in young infants: A sensory-motor approach. Disputationen äger rum kl. 13.15 i hörsal E, Humanisthuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är Dr Jacqueline Fagard, Laboratoire Psychologie de la Perception CNRS, Université René Descartes, Frankrike.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Erik Domellöf,
institutionen för psykologi,
Umeå universitet,
tel: 090-786 64 24, 0739-93 53 93,
e-post: erik.domellof@psy.umu.se
Hur kan konstruktören på bästa sätt lära videokameran att förstå och reagera på vad den ser? Hur används minnet i denna kamera? Dessa frågor ger Benny Thörnberg svar på i sin doktorsavhandling om maskinseende system.
Benny Thörnberg har i fem års tid arbetat med att utveckla effektiva konstruktionsmetoder för smarta kameror. Användningen av minnet i den smarta videokameran är den absolut största utmaningen för konstruktören. Dessutom har elektronikingenjörens verktygslåda långt ifrån förbättrats i samma takt som elektronikprodukter blivit mindre och smartare.
– Min avhandling beskriver ett verktyg som hjälper konstruktörer av maskinseende system. Verktyget underlättar programmeringen och optimerar minnesanvändningen i den smarta kameran, säger Benny Thörnberg.
Tillämpningsområdena för tekniken är många. Övervakning av trafik och hem, automatisk styrning av industriell tillverkning, bildförbättring och mörkerseende system för bilar är bara några exempel.
Projektets syfte är att utveckla en smart kamera som kan mäta storleken på träflis. En flishugg måste nämligen producera små träbitar av någorlunda jämn storlek för att pappersmassa och papper av god kvalitet skall kunna tillverkas.
En stor del av arbetet har utförts inom ett forskningsprojekt tillsammans med några lokala företag och KK-stiftelsen.
– Ett nära samarbete med det lokala näringslivet är en förutsättning för att vi skall kunna forska på relevanta frågeställningar. Inom industrin finns nämligen många intressanta bildanalysproblem som lämpar sig väl för automation säger Benny Thörnberg.
Benny Thörnberg, 39 år, är uppväxt i byn Harv utanför Sundsvall och är nu verksam som lärare och forskare vid Institutionen för informationsteknologi och medier. Avhandlingens titel är Memory Modeling and Synthesis for Real-Time Video Processing Systems” och disputationen sker på Mittuniversitetet, Campus Sundsvall, den 18 maj kl. 13:15 i sal O102.
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Benny Thörnberg, 060-14 89 17, 070-177 0554, benny.thornberg@miun.se
– I en tid då HIV/AIDS breder ut sig i Sydafrika och då en tystnadens konvention fortfarande håller ett grepp om delar av nationen är det angeläget att utforska tabut kring sex och sexuellt våld och belysa hur Tlali bryter mot det, säger Christina Cullhed om sitt val av ämne.
Tlalis Muriel at Metropolitan (1975) är den första romanen av en svart kvinnlig författare som någonsin publicerats i Sydafrika. Hon har också skrivit Amandla! (1981), samt novellsamlingarna Mihloti (1984) och Footprints in the Quag (1989). Att dessa texter kritiserar den då rådande apartheidpolitiken har flera inflytelserika litteraturkritiker tidigare visat, men Christina Cullhed har valt att läsa hennes texter mot bakgrund av svart manligt skrivande i Sydafrika och hävdar att de även gör motstånd mot de rådande patriarkala strukturerna.
I sin analys beskriver hon de olika berättarstrategier Miriam Tlali använt sig av. Hon gör bland annat ett annorlunda val av genre och skapar en dialog mellan olika genrer och synsätt. Muriel at Metropolitan är en nutidsroman som skiljer sig markant från de historiska romaner i en episk tradition som skrivits av svarta manliga skribenter. Den har egenskaper som hör den moderna romanen till och som samtidigt underminerar vissa patriarkala värderingar, hävdar Christina Cullhed. I Amandla! ställer Tlali kvinnors utgångspunkt i vardagen mot den manliga som inbegriper politisk retorik, en heroisk tradition och den populära ”action-thriller”-genren. Det sker i en fragmenterad litterär form, i form av en dialog som skapar en undertext av motstånd mot patriarkala värderingar.
Christina Cullhed visar också hur Tlali, framför allt i sina noveller, med hjälp av ”viskande” och ”avståndstagande” berättarstrategier tar upp det i de afrikanska kulturerna tabubelagda ämnet om genusrelaterat våld – misshandel i hemmet och våldtäkt – och hur hon försöker synliggöra att kvinnors välbefinnande offras för att både stärka apartheid och de sydafrikanska patriarkala strukturerna.
– Tlali insisterar även på att det är män vars subjektivitet hotas av inre eller yttre faktorer som utövar det genusrelaterade våldet eftersom detta fungerar stärkande på den jagsvages identitet, säger hon.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Christina Cullhed på tel: 018-188 33 07, 073-383 43 39 eller Christina.Culllhed@engelska.uu.se
Trots att batterier har varit funnits i över 200 år och elmotorer nästan lika länge, finns fortfarande ingen billig, helt miljövänlig elbil med acceptabel prestanda. Anledningen är främst att vi tidigare saknat batterimaterial med tillfredställande egenskaper (hög jonledningsförmåga, hög jonlagringskapacitet, elektrokemisk och mekanisk stabilitet, låg kostnad, etc). Det batteri som kan erbjuda den bästa lösningen på dessa problem är litiumjonbatteriet. Jämfört med andra batterikoncept, som till exempel nickel metallhydrid och nickel-kadmiumbatterier, är litiumjonbatteriet ett miljövänligare alternativ, med lägre vikt, högre energitäthet, förhållandevis låga råmaterialkostnader och lättare att formge.
Uppladdningsbara litiumjonbatterier används idag i ett flertal små apparater som mobiltelefoner, bärbara datorer och elverktyg. När det gäller batterier för större maskiner spelar priset för råmaterialen till katoden en avgörande roll. I ett mobiltelefonbatteri behövs endast ett par gram av det aktiva katodmaterialet och därför kan ett förhållandevis dyrt material som innehåller kobolt användas. I ett batteri till en elhybridbil behövs däremot flera kilo katodmaterial och den dyra kobolten skulle behövas ersättas med en mycket billigare metall, helst den allra billigaste – järn.
Anton Nytén har i sin avhandling fokuserat på att studera och utveckla järnbaserade katodmaterial som lämpar sig för litiumjonbatterier i framförallt storskaliga applikationer. I avhandlingen beskrivs för första gången ett helt nytt katodmaterial – litiumjärnsilikat (Li2FeSiO4) baserat på de två billiga grundämnena järn och kisel.
– Det här materialet har potential att kunna bli tillräckligt billigt för att äntligen kunna konstruera litiumjonbatterier för elhybridbilar, säger Anton Nytén, som har utvärderat materialets kapacitet samt dess upp- och urladdningsegenskaper med olika elektrokemiska mätmetoder. Resultaten visade endast små förluster (mindre än tre procent) i kapacitet för batterier som upp- och urladdats mer än 100 gånger. En hög elektrokemiskt stabilitet kunde också konstateras.
Kontaktinformation
För mer information ring Anton Nytén 018-471 37 26 eller 0706-35 81 86 eller e-post anton.nyten@mkem.uu.se
Varför vissa personer får autoimmuna sjukdomar men inte andra har ännu inte kunnat förklaras. Ärftligheten är en betydande faktor, liksom miljö och vissa mediciner. Behandlingen syftar till att minska inflammationen och begränsa vävnadsskadan.
Snaevar Sigurdsson har i sitt avhandlingsarbete utvecklat en teknik för snabb och enkel analys av variationer i arvsmassan. Denna teknik har tillämpats för att påvisa variationer som är kopplade till autoimmuna sjukdomar. Tillsammans med experter inom immunologi och sjukdomarna SLE och RA har han identifierat variationer i gener som är starkt associerade till både SLE och RA. Den ena av de identifierade generna kodar för en transkriptionsfaktor IRF5 (Interferon regulatory factor 5), som har en viktig roll vid regleringen av interferonproduktionen och därigenom immunförsvaret.
– Det var särskilt intressant. Det är första gången någon visar en koppling mellan interferongener och uppkomsten av SLE och RA. Denna kunskap är viktig för att förstå den molekylära mekanismen bakom autoimmuna sjukdomar bättre och för vidare utveckling av diagnostik och behandling, säger Snaevar Sigurdsson.
SLE (systemisk lupus erythematosus) är en reumatisk sjukdom som anses vara en prototyp för autoimmuna sjukdomar. Autoimmunitet kan beskrivas som felprogrammering av immunsystemet så att det börjar förstöra sina egna celler och vävnader, som om de var främmande. SLE förekommer nio gånger oftare hos kvinnor än hos män och drabbar i genomsnitt en av 1 500 invånare i Europa. Sjukdomen kan skada nästan alla organ och vävnader, men vanligast är att leder, hud, njurar, slemhinnor och nervsystem drabbas.
RA (reumatoid artrit) eller ledgångsreumatism, är en mycket vanlig reumatisk sjukdom som karakteriseras av en kronisk inflammation i framförallt händernas och fötternas leder . Detta tillstånd orsakar ledvärk och smärta och kan i allvarliga fall resultera i invaliditet på grund av förändringarna i lederna. Sjukdomen drabbar i genomsnitt en av 200 invånare i Europa och är tre gånger vanligare bland kvinnor än bland män.
Kontaktinformation
Kontaktperson: Snaevar Sigurdsson, tel: 018-611 4951, 073-698 3312, e-post snaevar.sigurdsson@medsci.uu.se
Socionomen Lena Andersson har gått igenom de medicinska intyg som låg till grund för Försäkringskassans beslut om förtidspension i Göteborg och Bohuslän mellan åren 1980 och 1998. Studien visar att det bara var kvinnorna i Bohuslän som i större utsträckning var förtidspensionerade för depression, stress eller neurotiska sjukdomar. Männens statistik skiljer sig inte från landet i övrigt.
– Det är svårt att förklara vad det var som gjorde att kvinnorna i Bohuslän i så hög utsträckning skiljde sig från övriga landet. Det kan bero på att landsbygdens invånare hade sämre tillgång till psykiatrisk vård och deras längre restider kan också ha spelat en roll, säger Lena Andersson.
Studien visar också att psykiatriska diagnoser var dubbelt så vanligt bland både män och kvinnor i Göteborg jämfört med övriga landet.
– Det finns en tydlig koppling mellan psykisk ohälsa och arbetslöshet. Andelen psykiska diagnoser i Göteborg hänger troligen ihop med varvsnedläggningar och omställningen till tjänstesamhället, säger Lena Andersson.
Under perioden var också den psykiatriska vården i Göteborg förhållandevis väl utbyggd och resurserna inom psykiatrin kan ha gjort att fler personer fick en korrekt diagnos på sina medicinska intyg. Mot slutet av 1990-talet minskade den del av de förtidspensionerade i Göteborg som hade diagnoser som depression eller stressrelaterad sjukdomar.
Samtidigt ökade andelen psykiatriska diagnoser som skäl för förtidspensioneringen bland kvinnor i Bohuslän.
Studien pekar på ett samband mellan utbyggnaden av den psykiatriska vården och andelen förtidspensionärer med en psykiatrisk diagnos. Många psykiatriker, psykologer och vårdplatser inom regionen tycks också medföra att fler förtidspensioneras för stress, depression eller neurotiska sjukdomar.
– Så som vi tolkar det innebär en mer utbyggd psykiatri att fler fall upptäcks men det kan också vara så att den psykiatriska vården är utbyggd för att det finns ett stort vårdbehov i området, säger Lena Andersson.
Lena Andersson har också jämfört Göteborg och Bohuslän med liknande regioner i sydöstra Norge. I landsbygdsregioner som Aust-Agder och Vest-Agder var andelen förtidspensionärer med psykiatrisk diagnos större bland både männen och kvinnorna, men i Oslo var det bara männen som hade en förhöjd risk för att vara förtidspensionerade med en psykiatrisk diagnos.
– Kvinnorna i Oslo hade istället en lägre risk än Norge i övrigt och förklaringen kan vara att det är många högutbildade kvinnor som flyttat in till Oslo för att arbeta. Låg utbildning är en riskfaktor i sammanhanget, säger Lena Andersson.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa
Avhandlingens titel: Regional differences in disability pension and sickness absence with psychiatric diagnoses in Sweden and Norway 1980 – 2000
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Lena Andersson, socionom, telefon: 031-773 68 54, 070-241 41 34, e-post: lena.andersson@socmed.gu.se
Handledare:
Docent Gunnel Hensing, telefon: 031- 773 68 62, e-post: gunnel.hensing@socmed.gu.se
mmunförsvaret är komplicerat och består av många celltyper som aktiveras när kroppen utsätts för intrång av olika slag. Viktiga i sammanhanget är de dendritiska cellerna som har till uppgift att snappa upp främmande ämnen och aktivera immunförsvarets lymfocyter, ett slags vita blodkroppar. Dendritiska celler finns utspridda i kroppen, t. ex. i huden, mjälten och slemhinnorna. När dessa celler träffar på ett främmande ämne är det viktigt att de snabbt tar upp det och kan förflytta sig till de områden i lymfknutorna eller mjälten där det finns lymfocyter och där ”larma” lymfocyterna för att skapa en immunreaktion. Tyvärr kan dendritiska celler ibland aktiveras på ett ofördelaktigt sätt med ökad risk för autoimmuna sjukdomar eller överkänslighetsreaktioner.
Umeåforskarna har i samarbete med kollegor vid Washington University i St. Louis, USA, funnit att proteinet CD47, som finns på cellytan, har en viktig funktion för att aktivera och förflytta de dendritiska cellerna. Möss som saknar CD47 har brist på en typ av dendritiska celler i det blodfiltrerande organet mjälten, vilket medför ett sämre immunförsvar mot främmande partiklar i blodet. Studien ökar förståelsen för betydelsen hos den grupp av dendritiska celler som finns i mjältens s.k. marginalzon och deras inblandning i immunförsvaret mot kroppsfrämmande partiklar i blodet.
Det visade sig också att CD47 har stor betydelse för att dendritiska celler i huden ska förflytta sig till lymfknutor när huden retas med ett ämne som framkallar kontaktallergi. Normalt leder en sådan retning till en lokal överkänslighetsreaktion, men om CD47 saknades var den kraftigt försvagad. De nya fynden ökar förståelsen för de mekanismer som är nödvändiga för den normala funktionen hos dendritiska celler och aktivering av immunförsvaret generellt, men belyser också en möjlig angreppspunkt för att minska dessa cellers aktivitet i huden vid kontaktallergier.
Ledare för gruppen i Umeå är docent Per-Arne Oldenborg vid Inst. för integrativ medicinsk biologi, avdelningen för histologi med cellbiologi. Han finns på tel. 090-786 59 74, mobil 0730-548050, e-post per-arne.oldenborg@histocel.umu.se
Sven Hagnerud, Partha P. Manna, Marina Cella, Åsa Stenberg, William A. Frazier, Marco Colonna, and Per-Arne Oldenborg. (2006) Deficit of CD47 results in a defect of marginal zone DC, blunted immune response to particulate antigen and impairment of skin DC migration. Journal of Immunology 176:5772-5778.
Avhandlingen bygger på en sexårig kartläggning av13 elever med matematikproblem.
– Ungdomarna ger själva en ingående och i viss mån annan bild än den vedertagna. Eleverna lyfter fram bristen på arbetsro, ofta beroende på för stora undervisningsgrupper, som en orsak till matematikproblemen. Andra orsaker var för långa arbetspass samt upplevelse av stress inför matematikprov, ibland så stor att de inte hade möjligheter visa vad de egentligen kunde, berättar Gunnar Sjöberg.
Genomgående hade eleverna svårt att förstå lärarens instruktioner vilket innebar att kamraterna, inte läraren, primärt var ungdomarnas pedagogiska bollplank under lektionerna. Studien pekar också på ett överraskande stort bortfall av arbetstid från och under matematiklektionerna. Så mycket som var femte matematiklektion gick bort till andra skolaktiviteter och under resterande tiden arbetade eleverna enbart under halva tiden. Detta innebar att flera av studiens elever, de elever som behövde mycket färdighetsträning, enbart arbetade med matematikämnet under cirka 30 minuter per vecka under årskurs sju till nio, något som därmed i hög grad påverkade elevernas möjligheter att lära sig ämnet.
Att förklaringen till elevers misslyckande skulle bero på diagnosen dyskalkyli (matematikens dyslexi, en diagnos som fått allt större utrymme i skoldebatten) får inget stöd i denna studie.
Prognosen för att uppnå en godkänd nivå i matematikämnet, trots de stora problemen i årskurs fem, förefaller ändå vara god utifrån denna studies resultat. Läraren hade enligt eleverna en viktig roll i denna process, både som en vuxen som stöttar och en som ställer krav. Eleverna menade dock att huvudorsaken till denna vändning oftast var att de själva helt enkelt bestämde sig för att tag i ämnet och lägga ned mer tid på matematikämnet.
– De första betygen i årskurs åtta och kraven på godkända betyg i matematik för att kunna fortsätta på gymnasiet fungerade som en slags väckarklocka för eleverna, konstaterar Gunnar Sjöberg.
Fredagen den 19:e maj försvarar Gunnar Sjöberg, institutionen för matematik, teknik och naturvetenskap, Umeå universitet, sin avhandling Om det inte är dyskalkyli – vad är det då. En multimetodstudie av eleven i matematikproblem ur ett longitudinellt perspektiv.
Disputationen äger rum kl 10.00 i hörsal 350, Naturvetarhuset.
Fakultetsopponent är professor Inger Wistedt, pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.
Läs hela eller delar av avhandlingen på: http://www.diva-portal.org/umu/theses/abstract.xsql?dbid=777
Kontaktinformation
Gunnar Sjöberg nås på:
Tel: 090-786 70 44
090-431 05 (hem)
E-post: gunnar.sjoberg@educ.umu.se
Självgående mobila robotar används för att utföra uppgifter i industrin, som till exempel att hämta och lämna saker på en viss plats, och även för vakt- och övervakningsuppdrag. För att detta ska fungera måste roboten själv kunna bestämma sin position i den miljö där den är aktiv, så kallad självlokalisering. Nästan all självlokalisering för mobila robotar baseras på sensorer som används för att räkna antalet hjulrotationer. Genom omvandling till linjära förflyttningar och integration får man en positionsuppskattning för roboten. Ett problem är att fel i uppskattningarna, beroende på till exempel felaktiga sensorläsningar och kollisioner med omgivningen, ackumuleras med tiden eftersom de integreras.
De robotar som använts i projektet är utrustade med lasersensorer som mäter avståndet till närmaste objekt i omgivningen. Mätningarna ger en observation som används för att lokalisera roboten enligt en karta som består av tidigare observationer av samma miljö. För att jämföra (matcha) observationen med kartan används en scan-matchningsalgoritm. Genom att roboten kontinuerligt observerar sin omgivning och kalibrerar sin position enligt en känd karta över omgivningen kan felen i positionsuppskattningarna stävjas.
I sin avhandling ”Robust lokalisering av självgående robotar med hjälp av scan-matchningsalgoritmer i miljöer som förändras” har Ola Bengtsson tagit fram metoder för att bättre kunna utföra matchningarna i miljöer som förändras, samt bättre kunna uppskatta osäkerheten i matchresultaten hos de existerande algoritmerna. Att algoritmerna själva kan bedöma sina resultat är en förutsättning för att resultaten ska kunna kombineras med positionsuppskattningar från andra sensorsystem. Förbättringarna av algoritmerna påverkar inte bara robotens lokaliseringsförmåga utan också dess förmåga att själv utforska och kartlägga okända miljöer, vilket är användbart om en robot ska leta efter speciella saker i miljöer där den tidigare inte har varit.
Avhandlingen försvaras den 12 maj kl. 10.15 i Wigforssalen på Högskolan i Halmstad. Ola Bengtsson är verksam vid Högskolan i Halmstad och vid Chalmers tekniska högskola.
Kontaktinformation
Ola Bengtsson nås på tel 035-16 74 85, 0733-12 12 81, e-post: ola.bengtsson@ide.hh.se.
Elisabeth Hansson, informatör, Högskolan i Halmstad, tel 035-16 73 03.
Årligen drabbas omkring 400 svenskar av matstrupscancer. Överlevnadsprognosen vid matstrupscancer är sämre än för de flesta andra tumörsjukdomar och den enda behandling som visat sig ge resultat är en omfattande operation som är ett av de mest påfrestande och komplicerade ingrepp som överhuvudtaget genomförs inom vården. Sjuksköterskan Pernilla Viklund som själv arbetar med denna grupp patienter har bland annat undersökt hur svenskar som genomgått en operation för matstrupscancer upplever sin livskvalitet sex månader efter ingreppet.
– De mår betydligt sämre än andra cancerpatienter, och att de mår så dåligt lång tid efter operationen är anmärkningsvärt, säger Pernilla Viklund.
Det som främst visade sig påverka livskvaliteten på lång sikt var uppkomsten av akuta komplikationer efter operationen. Och här upptäckte Pernilla Viklund en stor skillnad: de patienter som opererades av kirurger som gjorde färre än fem matstrupscanceroperationer per år löpte nästan åtta gånger så stor risk för en allvarlig komplikation (läckage i skarven mellan mastrupsresten och ersättningsorganet) jämfört med dem som opererades av kirurger som gjorde minst fem operationer.
– Detta visar att man bör centralisera vården för den här cancertypen så att kirurgerna kan få möjlighet att göra fler operationer och därmed minska risken för patienterna, säger Pernilla Viklund.
Pernilla Viklunds forskning visar också att patienter med matstrupscancer värderar stödet av och kontakten med så kallade koordinatorsjuksköterskor högt. Det är specialistsjuksköterskor med samordnings- och stödfunktion som hjälper patienten genom hela vårdkedjan. Systemet med koordinatorsjuksköterskor finns bland annat på Karolinska Universitetssjukhuset, Solna.
Avhandling: ”Quality of life after esophageal cancer surgery” vid enheten för esofagus- och ventrikelforskning, Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet.
Kontaktinformation
Pernilla Viklund, medicine doktor och legitimerad sjuksköterska,
tfn 08-517 759 84, 070-376 54 79, e-post pernilla.viklund@karolinska.se
Pressekreterare Katarina Sternudd, tfn 08-524 838 95, 070-224 38 95,
e-post katarina.sternudd@ki.se
Vid inflammatoriska tillstånd och sjukdomar, såsom svåra infektioner, ledgångsreumatism, astma och åderförkalkning, bildas substanser, till exempel cytokiner, som bidrar till olika delar av den inflammatoriska processen. I den första av två aktuella publikationer i Proceedings of the National Academy of Sciences (2 maj 2006) visar professor Jesper Haeggströms forskargrupp, i nära samarbete med professor Jan Palmblads forskargrupp, att flera av dessa substanser kan påverka blodkärlens celler så att de börjar uttrycka receptorer för en så kallad leukotrien, LTB4. Detta i sin tur gör att cellerna kan reagera på LTB4 och skicka signaler som förstärker inflammationen. LTB4 är en kraftigt kemotaktisk och immunmodulerande substans, som är viktig för de vita blodkropparnas förflyttning över kärlväggarna vid en skadad och inflammerad vävnad. Tidigare har man trott att cellerna på blodkärlens väggar var ”tysta” och inte kunde reagera på LTB4. Att man nu visat på nya faktorer som styr samspelet mellan kärlcellerna och de vita blodkropparna, som i sin tur är avgörande för den inflammatoriska processen, betyder att utveckling av läkemedel kan inriktas mot dessa, läkemedel som på sikt kan få användning vid kronisk inflammation som ledgångsreumatism, astma och hjärtkärlsjukdom.
I den andra av de två aktuella publikationerna (Online 8-12 maj) presenteras för första gången en studie, som utförts i samarbete med arteriosklerosforskare och kärlkirurger vid Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, där alla enzymer och receptorer som är inblandade i bildning och signalering av leukotriener undersökts i arteriosklerotisk (åderförkalkad) vävnad. Undersökningsmaterial har tagits från biobanken Karolinska Endoarterectomies där material från patienter, som opererats för åderförkalkning, samlats in. I studien identifieras tre enzymer som är uppreglerade i arteriosklerotisk vävnad hos människa, varav två är särskilt ökade hos patienter med pågående eller nyligen genomgångna symptom på akut kärlsjukdom med proppbildning. Dessa tre enzymer, i synnerhet leukotrien A4 (LTA4) hydrolas, är avgörande för bildning av den immunmodulerande substansen LTB4. Genom att man nu satt fokus på de avgörande enzymerna och signalämnena kan utvecklingen av läkemedel för både behandling och förebyggande av åderförkalkning och hjärtinfarkt påskyndas.
Karolinska Institutets forskning om eikosanoider, den typ av ämnen som leukotriener och även prostaglandiner tillhör, har länge haft en stark internationell position. Professor Bengt Samuelsson var en av de tre som erhöll Nobelpriset i medicin eller fysiologi 1982 för upptäckten av dessa substanser, och han har även deltagit i detta nya arbete om leukotriener och åderförkalkning. Professor Jesper Haeggström fortsätter idag forskningen om eikosanoider och leder bland annat ett större EU-projekt, EICOSANOX (www.eicosanox.org), om dessa centrala substanser inom de stora folksjukdomarna hjärtkärlsjukdom, arterioskleros, demens och cancer.
Publikationer:
Differential induction of BLT receptor expression on human endothelial cells by lipopolysacharide, cytokines, and leukotriene B4.
Qui H, Johansson A-S, Sjöström M. Wan M, Schröder O, Palmblad J, Haeggström JZ.
PNAS 103: 6913-18, 2 maj 2006.
Expression of 5-lipoxygenase and leukotriene A4 hydrolase in human atherosclerotic lesions correlate with symptoms of plaque instability.
Qui H, Gabrielsen A, Agardh HE, Wan M, Wetterholm A, Wong C-H, Hedin U, Swedenborg J, Hansson GK, Samuelsson B, Paulsson-Berne G, Haeggström JZ.
PNAS Early Edition 8-12, 2006.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Professor Jesper Z. Haeggström, Karolinska Institutet, tfn 08-524 876 12, 070-277 76 12, e-post jesper.haeggstrom@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd, tfn 08 524 838 95, 070-224 3895,
e-post katarina.sternudd@ki.se
Blodkärl är uppbyggda som rör bestående av bland annat endotelceller, stödjeceller och membran i olika lager. Kärlets insida är klädd med endotelceller. Via blodkärlen förs blodet runt i kroppen och förser vävnader med syre och näring. För att klara denna uppgift och för att bilda nya blodkärl krävs nära kontakt och kommunikation mellan blodkärlets olika celler och membran.
För att undersöka hur cellkommunikation styr nybildning av blodkärl har en forskargrupp från Uppsala universitet studerat blodkärl som har bildats från embryonala stamceller från mus. Genom genetisk manipulation av stamcellerna visar forskarna att produktion av sockermolekylen heparansulfat är ett absolut krav för blodkärlsbildning.
– Vi har använt oss av stamceller med två typer av genetiska modifieringar. I den första tog vi bort genen som producerar det enzym som behövs för att sockerkedjorna ska kunna binda olika tillväxtfaktorer. I den andra modifieringen var genen som producerar mottagaren (receptorn) för tillväxtfaktorn VEGF (vascular endothelial growth factor) borttagen, berättar Lars Jakobsson.
Den första modifieringen resulterade i celler med defekt heparansulfat och den andra till att cellerna inte kunde bilda receptorn för VEGF. Ingen av dessa två stamcellstyper kunde bilda blodkärl på egen hand.
– För att vidare studera heparansulftatets betydelse utvecklade vi en modell där de olika stamcellsmodifieringarna fick växa tillsammans. Det visade sig att cellerna under de här förutsättningarna bildade rikligt med blodkärl. Det är mycket förvånande och spännande, och ger ny information om hur olika celler kan kommunicera och hjälpas åt för att bilda olika organ i kroppen, säger Lars Jakobsson.
Den nya stamcellsmodellen gör det möjligt att skapa odlingar där heparansulfat produceras endast av stödjecellerna och inte av endotelcellerna. Tidigare har man vetat att heparansulfat binder olika tillväxtfaktorer, bland andra VEGF, och ”presenterar” dessa faktorer för receptorerna på cellytan. Nu visar Uppsalaforskarna att VEGF som presenteras av heparansulfat på stödjeceller (till skillnad från heparansulfat som finns på endotelcellerna) ger en mycket kraftigare och mer långvarig effekt på endotelcellernas aktivering. Slutsatsen är att både heparansulfatets mängd och position spelar en avgörande roll i bildandet av nya blodkärl.
– Vi visar att heparansulfatet fungerar som ett klister som håller fast VEGF och dess receptor på cellytan så att signalen att bilda nya blodkärl kvarstår under mycket längre tid. Att heparansulfat har den funktionen har man tidigare inte känt till, och funktionen kan säkert gälla även andra receptor- och kommunikationssystem, tror Lars Jakobsson.
Forskarna har alltså identifierat en helt ny mekanism för hur kommunikation mellan celler kan regleras. Det öppnar upp nya möjligheter för utveckling av läkemedel som kan reglera blodkärlsnybildning. Sådana läkemedel skulle kunna förbättra behandlingen av till exempel cancer, reumatism och vissa ögonsjukdomar.
Länk till Developmental Cell: http://www.developmentalcell.com
Medförfattare till studien är Lars Jakobsson, Johan Kreuger, Katarina Holmborn, Lars Lundin, Inger Eriksson, Lena Kjellén och Lena Claesson-Welsh.
Kontaktinformation
Lars Jakobsson, tel 018-471 46 07, mobil 070-31 86 244, e-post lars.jakobsson@genpat.uu.se
Lena Claesson-Welsh, tel 018-471 43 63, e-post lena.welsh@genpat.uu.se
