Avhandlingen är en sammanställning av ett stort forskningsprojekt om ätstörningar som pågått under tre år vid femton kliniker i landet. Psykologen Caroline Björck vid Karolinska Institutet har följt stora grupper av patienter (400-800 i respektive studie) med anorexi, bulimi och andra ätstörningar, och undersökt olika faktorer av betydelse för behandlingsresultatet. Tvärtemot vad hon hade förväntat sig var patienternas självbild den starkaste prognosfaktorn.
– Att en negativ självbild ofta förekommer hos patienter med anorexi och bulimi visste vi sedan tidigare. Men att en negativ självbild kopplad till starkt självhat är viktigare för behandlingsutfallet än tyngden i diagnosen, det var för oss en nyhet. Vi hade trott att andra faktorer skulle spela en större roll, säger Caroline Björck.
Caroline Björck har i sina studier undersökt självbilden hos stora patientgrupper med fler ätstörningsdiagnoser jämfört med andra internationella studier. Dessa har varit begränsade till anorexi och bulimi, men Caroline Björck har även inkluderat patienter med icke-typiska ätstörningar, som inte uppfyller alla de diagnostiska kriterier som gäller för anorexi och bulimi. Genomsnittsåldern på patienterna var 24 år och de flesta hade haft sina ätstörningar i cirka åtta år.
Patienter som har en självbild med starka inslag av självhat bär på mycket inåtvänd ilska och kan ha ett självdestruktivt beteende. De har ofta en känsla av att inte duga och kan exempelvis betrakta sig själva som sin egen värsta fiende. Dessa patienter är oerhört känsliga för ord och kommentarer som de kan uppfatta som kritik och som kan förstärka deras redan negativa självbild. Patienter med negativ självbild kan ha omedvetna förväntningar på att bli negativt bemötta. Enligt Caroline Björck är det viktigt att identifiera dessa patienter i ett tidigt skede av behandlingen för att relationen med terapeuten ska bli bra, och det finns bra metoder för att göra detta. Samtidigt rapporteras i avhandlingen att om självhatet försvinner kan prognosen förbättras radikalt.
– Patienter med ätstörningar är ibland i så dåligt skick att de först måste få medicinsk behandling, men studierna visar att det är centralt att tidigt väva in psykologiska behandlingsmetoder som fokuserar på patientens självbild för att komma till rätta med ätstörningarna.
Studierna visar också att patienter som hoppade av behandlingen hade mindre negativ självbild, färre psykologiska problem jämfört med patienter som fortsatte behandlingen. Avhoppet kom i regel efter 4-6 månader och Caroline Björck tolkar det som att patienterna då kände sig kapabla att klara sig själva med den hjälp de fått. Sena avhopp leder inte nödvändigtvis till sämre utfall.
Patienter som rapporterade att de var missnöjda med behandlingen hade en mer negativ självbild och mer ätstörningssymtom. Dessa patienter hade haft högre förväntningar på att få en mer insiktsorienterad behandling snarare än att få hjälp med att kontrollera sina matvanor. Caroline Björck menar att behandling av ätstörningar måste hjälpa patienter att kontrollera sina matvanor, men måste bli bättre på att bemöta patienter som har ett stort behov av psykologiskt orienterad behandling.
Avhandling: ”Self-image and eating disorders”
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Psykolog Caroline Björck, institutionen för klinisk neurovetenskap, tfn 08-5858 5789, 070-4846106, e-post caroline.bjorck@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd, tfn 08-524 838 95, 070-224 38 95, e-post katarina.sternudd@ki.se
Bakterien Helicobacter pylori infekterar mer än hälften av världens befolkning, framför allt i u-länder. Det är en bakterie som ger upphov till magsår och som också kan orsaka magcancer. Infektionen kan behandlas med antibiotika, men antibiotikaresistensen blir allt mer utbredd. Det är därför viktigt att utveckla nya behandlingsmetoder.
Proteinet kallas HpaA och det tycks bara finnas i bakterien Helicobacter pylori.
– Eftersom HpaA finns i alla stammar av Helicobacter pylori men inte hos några andra bakterier tror jag att det går att utveckla ett framtida vaccin som innehåller detta protein, säger Johanna Nyström.
När Johanna Nyström gav rent protein tillsammans med ett ämne som förstärkte immunförsvaret till möss som redan var infekterade med Helicobacter pylori blev mössen skyddade och infektionen försvann. Men den immunförstärkare som gavs till mössen kan inte ges till människa.
– Vi behöver hitta ett ämne som förstärker människans immunförsvar som går att dricka och som stimulerar just den del av immunförsvaret som krävs för att vaccinet ska ge bästa skydd, säger Johanna Nyström.
Studien visar också att det lokala immunförsvaret i magtarmkanalens slemhinna är viktigast för att kroppen ska kunna bekämpa bakterien. När det nyupptäckta proteinet leder till ett vaccin är det därför bra om det kan ges oralt.
– Ett drickbart vaccin är att föredra framför ett som ges med spruta. Bakterien är ju aktiv i magen och det är där skyddet behövs, säger Johanna Nyström.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för biomedicin, avdelningen för mikrobiologi och immunologi
Avhandlingens titel: Experimental studies of Helicobacter pylori immunization; identification of protective immune responses and vaccine candidate antigens
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Johanna Nyström, MSc, telefon: 073-659 33 59, e-post: johanna.nystrom@microbio.gu.se
Handledare:
Professor Ann-Mari Svennerholm, telefon: 031-773 62 02, e-post: ann-mari.svennerholm@microbio.gu.se
Skogsbruket röjer varje år ca 300 000 hektar ungskog. Trots detta har man inte lyckats minska det röjningsberg som uppstod till följd av att röjningsplikten togs bort i början av 1990-talet.
Den nya maskinella stråkröjningen är snabbare och billigare än dagens metoder.
– Vi talar om ett genombrott. Kostnaderna för röjning skulle kunna minska med ca 30 miljoner kronor per år, alternativt skulle ytterligare 65 000 hektar ungskog kunna röjas till samma kostnad som idag, säger Isabelle Bergkvist.
Stråkröjningen är alltså en metod med stor potential. Men att komma från forskning till storskalig praktisk drift brukar ta lång tid i skogsbruket. Den här gången gör skogsnäringen därför en gemensam satsning. Den innebär att Skogforsk under de kommande fyra åren får 3,2 miljoner kronor för att tillsammans med SLU studera stråkröjningens effekter på produktion och kvalitet.
– Vi hoppas kunna räta ut de frågetecken som finns kvar för stråkröjningen och att metoden därefter kan tas i bruk på stora delar av röjningsarealen, säger Isabelle Bergkvist.
Faktaruta:
Stråkröjning innebär att en maskin röjer stråk på drygt 2 meters bredd, vilket är det normala avståndet mellan träden efter en röjning. Däremellan lämnas en 5-8 meters mellanzon där man röjer med vanlig röjsåg. Att stråkröjningen blir dubbelt så snabb och hälften så dyr som vanlig röjning beror på att maskinen arbetar mycket effektivt i stråken, men också på att arbetet med röjsågen i mellanzonen går mycket snabbare då man har stråken att hålla sig till.
Kontaktinformation
Kontakt:
Isabelle Berkgvist, Skogforsk. Tel: 018-18 85 95, 070-558 85 87.
Malin von Essen, pressansvarig. Tel: 018-18 58 76, 0706-30 68 67.
Läs även om historia – med sikte mot framtiden, staten och den privata försäkringen, tillväxt och välfärd i en globaliserad värld, sociologin och framtiden, att förstå samhällsförändring genom att analysera stabilitet.
Recensioner och notiser.
Framtider ges ut av Institutet för Framtidsstudier och utkommer med fyra nummer per år.
I varje nummer kombineras specialteman med en bred bevakning av svenska och internationella framtidsfrågor.
Framtider finns även som PDF-fil på hemsidan
www.framtidsstudier.se
Kontaktinformation
Institutet för Framtidsstudier
Tel: +46 8 402 12 00 ● Fax: +46 8 24 50 14 ● E-mail: info@framtidsstudier.se
Box 591, SE-101 31 Stockholm ● Drottninggatan 33, 4 tr. ● www.framtidsstudier.se
Organisationsnummer: 802013-3198
En hormonbehandling mot klimakteriebesvär innehåller vanligen östrogen mot svettningar och värmevallningar samt gulkroppshormon för att skydda livmodern mot cancer. Avhandlingen visar att vissa kvinnor i övergångsåldern får PMS-liknande symtom – s.k. premenstruella besvär, dvs. nedstämdhet, irritabilitet, oro och trötthet – när de behandlas med naturligt gulkroppshormon. Studierna visar att symtomen orsakas av allopregnanolone, en nedbrytningsprodukt till det naturliga gulkroppshormonet och även det ett hormon som utövar sin effekt i hjärnan.
Avhandlingen visar att de PMS-liknande symtomen har samband med allopregnanolonhalten i blodet. Något förvånande är att en låg koncentration av ämnet framkallar nedstämdhet, irritabilitet, oro och trötthet medan en hög koncentration inte har dessa bieffekter. De här resultaten bidrar till ökad kunskap om hur man kan anpassa hormonbehandling mot klimakteriebesvär till enskilda kvinnors behov. Dessutom kan resultaten möjligen bidra till ökad förståelse för de bakomliggande orsakerna till PMS.
Lotta Andréen är överläkare på kvinnokliniken, Sundsvalls sjukhus, och doktorand vid enheten för obstetrik och gynekologi. Hon nås på tel. 070 670 87 65, e-post: lotta.andreen@lvn.se
Avhandlingen läggs fram torsdagen den 1 juni vid Inst. för klinisk vetenskap, obstetrik och gynekologi, Umeå universitet, och har titeln Allopregnanolone and Mood, Studies of Postmenopausal Women during Treatment with Progesterone.
Svensk titel: Humörpåverkan av allopregnanolone, studier av postmenopausala kvinnor som behandlas med naturligt gulkroppshormon.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i sal Betula, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå.
Fakultetsopponent är professor Viveca Odlind, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala Universitet, samt Läkemedelsverket, Uppsala.
Lokalt deltagande och fysisk planering går att använda som verktyg för integrerad kustzonsförvaltning – under förutsättning att man utökar deltagandet utöver de normala procedurerna och att man på sikt förstärker hela kustförvaltningssystemets samordning mellan olika resursanvändningssektorer och förvaltningsnivåer.
En viktig slutsats är att deltagandeprocesserna i den form de vanligen används (brev, offentliga möten, rapporter) inte är anpassade till att hantera konflikter kring naturresursfrågor i kustzonen. En annan slutsats är att det finns ett antal strukturella problem i förvaltningssystemet, till exempel att den breda samordningen mellan land och vattenanvändning genom fysisk planering främst sker på kommunal och lokal nivå med för lite återkoppling till högre nivåer och att den endast sker ut till territorialgränsen på havet. Dessutom hamnar ett antal konfliktteman i skymundan, bland annat vattenbaserade resursfrågor som är centrala för integrerad kustzonsförvaltning. Inte heller värderingskonflikter hanteras tillräckligt ingående, trots att dessa har fått en allt större betydelse i samband med diskussionen kring lösningen av miljöproblem.
Hur man skall hantera miljöproblem och lösa konflikter som uppstår på grund av intressemotsättningar mellan olika aktörer diskuteras i samband med Integrerad Kustzonsförvaltning (engelska Integrated Coastal Zone Management). I Sverige anses fysisk planering med sina rutinmässiga deltagandeprocesser vara väl anpassad till att samordna land- och vattenanvändning samt olika kustanvändare och myndigheter.
Genom fyra fallstudier i västkustkommunerna Kungälv och Strömstad analyseras och diskuteras hur kommunal fysisk planering och dess deltagandeprocesser kan användas för att hantera naturresurskonflikter vid kusten. Konfliktexemplen handlar om vindkraft, om omvandling av fritidshus samt om motsättningar mellan naturskydd, rekreation och permanent boende. Avhandlingen analyserar även hur kommunal fysisk planering är inbäddad i förvaltningssystemet ur ett integrerat kustförvaltningsperspektiv.
Fallstudierna visar att många ”glömda” teman hamnar på bordet och att chansen att hitta lokalt anpassade lösningar är större om man intensifierar det lokala deltagandet. Föreningar och eldsjälar är viktiga i dessa sammanhang. För att lösningarna skall vara hållbara krävs dock tillräckligt med tid och resurser samt uppbackning från myndigheter på alla nivåer.
Avhandlingens titel: Participation and Planning in the Management of Coastal Resource Conflicts: Case Studies in West Swedish Municipalities
Fakultetsopponentens namn: Professor Knut Strömberg, Chalmers Tekniska Högskolan, Göteborg
Tid och plats för disputation: Onsdagen den 31 maj 2006, kl. 10.15, Aulan, Annedalsseminariet, Övre Husargatan 34/Seminariegatan 1, Göteborg
Kontaktinformation
e-post: andrea.morf@he.gu.se
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
Fyndplatsen ligger i Fyledalen, närmare bestämt i Eriksdal mellan Tomelilla och Sjöbo. Där har geologer från såväl Lunds universitet som SGU, Statens Geologiska Undersökningar, tidigare grävt efter fossila haj- och krokodiltänder. För 145 miljoner år sedan bildade Skandinavien och delar av Baltikum en kontinent. Kustlinjen gick genom Skåne och i trakten av Fyledalen fanns ett stort deltalandskap. Sverige befann sig vid den här tiden på en breddgrad där Spanien i dag ligger. Klimatet var varmt över hela jorden; inte ens polarkalotterna var istäckta. I Skandinavien frodades trädormbunkar, gingkoträd och kottepalmer, och faunan dominerades av dinosaurier. Vid kusten levde också hajar, krokodiler och tetrapoder, ett slags stora, fyrbenta groddjur.
– Det finns en trettio meter mäktig lagerföljd i Eriksdal som tippat över i vertikalt läge och ligger begravd i åkermark, berättar Vivi Vajda. I sedimenten fann vi fossil av småfisk, musslor, snäckor – och detta var blandat med landväxter. Vi trodde först att det rörde sig om avlagringar efter stormar. Men mikroskopiska prover avslöjade en salig blandning av växtpollen, växtdelar och svampsporer både i själva snäckskalslagret och strax ovanför detta, tecken som tyder på att material från land förts ut med samma våg som avsatte skalen. Dessutom var musslorna och snäckorna mycket fräscha och välbevarade. Hade de varit med om stormar borde de vara mer nötta och söndriga. Så vi började misstänka att en tsunami kunde ha träffat området. Men vi tyckte inte vi hade tillräckligt säkra belägg för att våga gå ut med en sådan hypotes.
Men Vajda och Wigforss-Lange hade hittat en trolig orsak till flodvågen. 1996 upptäckte norska forskare att en asteroid slagit ner i Barents hav norr om Skandinavien för 145 miljoner år sedan. Fyndet döptes till Mjölnir-nerslaget efter namnet på den hammare med vilken Tor dräpte jättar. På havsbottnen finns en krater som är 40 km i diameter och 3,6 km djup. Nerslaget var alltså en katastrof av stora mått. Svallvågen kan ha blivit särskilt våldsam vid skånekusten. Det fanns många öar utanför denna och i de trånga sunden förstärktes vågen ytterligare.
– För oss blev det en vändpunkt när vi läste en fransk undersökning på sediment av samma ålder som de i Eriksdal. Den franska forskargruppen studerade avlagaringar i Boulonnais-området i norra Frankrike och drar också slutsatsen att det de ser kan vara spåren efter en tsunami. Det intressanta är att detta skriver man år 2000, dvs vid en tidpunkt när tsunami inte var ett begrepp i var mans medvetande som det är i dag.
Tsunamin år 2004 har lockat till sig geologer som vill lära sig mer om vilka landmärken en tsunami lämnar efter sig. På indonesiska Banda Aceh lämnade tsunamin kvar sediment i gropar och lägre belägna områden när den drog sig tillbaka. En hel del karakteristiska tecken på sediment som avsatts av tsunamis är numera kända. Bland annat bör det i lagren synas att tsunami-avsättningarna har ”grävt sig in i” i underliggande äldre lager. Jane Wigforss-Lange som är specialist på sedimentologi har också hittat sådana störda lagerytor i sedimenten i Eriksdal.
Vajdas och Wigforss-Langes upptäckt gjordes när de arbetade på ett UNESCO-projekt där man globalt försöker tidskorrelera olika fyndorter från Jura- och Krita-epokerna. De båda geologerna vill gärna återvända till Eriksdal och hoppas få tillstånd till ytterligare utgrävningar där.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Vivi Vajda tel 046 222 39 59, mobil 076 897 44 82, eller Vivi.Vajda@geol.lu.se
Torsten Persson: Politisk konkurrens och ekonomisk tillväxt
Mer intensiv politisk konkurrens kan leda till en mer tillväxtbefrämjande ekonomisk politik. Denna studie, som bygger på amerikanska data, visar att om ett dominerande partis maktmonopol bryts, kan den ekonomiska tillväxten öka markant.
David Strömberg: Nyhetstorka och katastrofbistånd
Om en naturkatastrof råkar sammanfalla med en spektakulär mediahändelse, som ett stort sportevenemang, blir biståndet mindre. Dessutom snedvrids biståndet genom att vissa katastrofer har högre nyhetsvärde: en översvämning måste ha 800 gånger fler dödsoffer än ett vulkanutbrott för att få samma täckning i de amerikanska TV-nyheterna.
Jakob Svensson: Korruptionsbekämpning med hjälp av massmedia ger bättre skolor
Många u-länder karakteriseras av ineffektivitet och korruption. I Uganda har man angripit problemen med nya metoder. Sedan tidningar börjat publicera siffror om anslag till olika skolor har mindre pengar försvunnit på vägen, vilket lett till bättre skolor.
Martina Björkman: Torka och missväxt ökar könsklyftorna i Ugandas skolor
Flickor i u-länder får inte bara mindre utbildning är pojkar. Flickornas skolgång är också mer känslig för svängningar i familjens inkomst. Efter torrperioder och missväxt sparar familjen in på utgifter genom att ta flickorna ur skolan medan pojkarna får gå kvar.
Fabrizio Zilibotti: The Unequal Effects of Economic Liberalization: Evidence from India
Beginning in the 1980s, India moved from central planning to freer markets. This had unequal effects across Indian states. In states where legislation provided a strong defense of worker rights, liberalization had a negative effect on growth. States with more flexible labor markets had a much more favorable development.
Tid: Torsdagen den 1 juni kl 10:00-11:30
Plats: Stockholms universitet, Södra Huset, ingång A, plan 8
Kontaktinformation
Anmälan till träffen senast 29/5. Var god meddela även om du önskar stanna på en enkel lunch med eftersnack. För anmälan och frågor: Annika Andreasson, tfn 08-16 29 24, e-post annika@iies.su.se
– En mer specifik riskbedömning av kvinnliga hjärtsviktspatienter skulle kunna möjliggöra en i högre grad individanpassad behandling, vilket i sin tur leder till ökad livskvalitet och ökade möjligheter till överlevnad, säger Märit Mejhert, forskare vid Institutionen för kliniska vetenskaper belägen på Danderyds sjukhus (KI DS).
Sedan tidigare känner man till att ökad hjärtmuskeltjocklek är ett viktigt tecken på allvarlig prognos vid förhöjt blodtryck. Nu visar nya data att det för kvinnor också finns ett samband mellan ökad hjärtmuskeltjocklek och allvarlig prognos vid hjärtsvikt. Hittills har man utgått från att män och kvinnor drabbas på ungefär samma sätt, och att nedsatt pumpförmåga i hjärtat varit den viktigaste faktorn för att hitta hjärtsviktspatienter med ökad risk – för både män och kvinnor.
I sin avhandling visar Märit Mejhert att risken för allvarlig prognos är sju gånger större hos kvinnor med förhöjd hjärtmuskeltjocklek, jämfört med kvinnor som har normal muskeltjocklek. Upptäckten kan komma att förändra synen på uppföljning och behandling av kvinnor med hjärtsvikt.
Kronisk hjärtsvikt har en allvarlig prognos och är den vanligaste hjärtsjukdomen på våra sjukhus, vanligare än hjärtinfarkt. Hjärtsviktsjukvården har under de senaste 15 åren förbättrats genom tillgång till nya diagnostiska metoder och modern medicinsk behandling.
Internationella och nationella riktlinjer säger att ultraljudsundersökning ska göras vid misstänkt hjärtsvikt. Men den aktuella studien visar att viktiga diagnostiska undersökningar, som ultraljud, underutnyttjas liksom moderna behandlingsmetoder med exempelvis ACE-hämmare. Studien visar att det framför allt är kvinnor som drabbas av detta underutnyttjande.
– Jag hoppas att mina forskningsresultat leder till att fler kvinnor undersöks med ultraljud, säger Märit Mejhert.
Den nu framlagda avhandlingen bygger på två studier, där 279 respektive 208 patienter med kronisk hjärtsvikt deltagit. I den första studien påvisades att hjärtultraljud var genomfört på 55 procent av kvinnorna och 68 procent av männen (p<0.05). Om ekokardiografi var genomfört fick både män och kvinnor i högre utsträckning behandling med ACE-hämmare (38 procent av kvinnorna om ultraljud ej var genomfört jämfört med 55 procent för dem som genomfört ultraljud, p<0.05). I den andra studien visades att kvinnor med ökad hjärtmuskelmassa hade sju gånger ökad risk jämfört med kvinnor med normal hjärtmuskelmassa (p=0.01).
Avhandling: ”Heart failure: Aspects on treatment and prognosis”
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Märit Mejhert, överläkare vid Ersta sjukhus, forskare vid Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus (KI DS), tfn 073-071 66 36, e-post maritmejhert@hotmail.com
Hans Persson, överläkare vid Medicinkliniken, Sektionen för Hjärtmedicin, Danderyds sjukhus, tfn 070-484 47 24, e-post hans.persson@ds.se
Pressekreterare Katarina Sternudd, Karolinska Institutet, tfn 08-524 838 95, 070-224 38 95,
epost katarina.sternudd@ki.se
Grön starr kallas också glaukom. Det är en av de vanligaste orsakerna till blindhet. Ögonläkaren Lada Kalaboukhova har undersökt tre metoder som används för att upptäcka sjukdomen.
– Ingen av metoderna kan med säkerhet diagnostisera glaukom. För bästa resultat behöver vi studera ögat med hjälp av flera olika mätinstrument, säger Lada Kalaboukhova.
Totalt ingick omkring 300 patienter i studierna.
Vid så kallad pupillometri utsätts pupillen för ljus som får den att dra sig samman. Om det finns grön starr i ena ögat reagerar pupillen långsammare.
– Metoden fungerar bra. Den missade bara några enstaka patienter med glaukom, säger Lada Kalaboukhova.
Pupillometrin upptäckte 87 % av de patienter som led av ögonsjukdomen. Samtidigt pekade maskinen felaktigt ut 10 % av de friska patienterna som sjuka.
En av de nyaste synfältsundersökningarna kallas Frequency doubling technology perimetri (FDT). Undersökningen innebär att patienten får titta på ett flimrande svart-vitt randmönster. Med hjälp av denna metod hittades 92 % av de patienter som led av ögonsjukdomen. 12 % av de friska patienterna fick felaktigt diagnosen grön starr.
Till skillnad från grå starr kan skadorna efter grön starr inte opereras. Sjukdomen ger skador på synnerven som inte går att bota, men läkemedel kan bromsa utvecklingen av grön starr.
– Skadorna är oåterkalleliga. Ju tidigare patienten får rätt diagnos desto tidigare kan vi också påbörja behandling, säger Lada Kalaboukhova.
Avhandlingen visar att en tredje undersökningsmetod, Heidelberg retinal tomography, är ett bra tillägg till andra undersökningar. Med denna metod kan läkaren på ett tillförlitligt sätt se hur sjukdomen utvecklar sig när en patient redan fått diagnosen glaukom.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Lada Kalaboukhova, ögonläkare, telefon: 031-343 32 56, 073-704 46 71, e-post: lada@oft.gu.se
Handledare:
Professor Bertil Lindblom, telefon: 031- 343 32 53, 073-901 10 08, e-post: bertil.lindblom@neuro.gu.se
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen förklinisk neurovetenskap och rehabilitering
Avhandlingens titel: Diagnosing and monitoring open-angle glaucoma: pupillometry and other novel techniques
Under 1700- och 1800-talet dödades närmare två spädbarn per län och år i Sverige, och problematiken med barnamorden utgjorde en stor del av den juridiska, politiska och religiösa diskussionen i samhället. Morden kopplades främst till normer kring sexualitet och familj, och först i andra hand till frågan om värdet av ett mänskligt liv. Tidigare forskning har visat på motsägelsefulla resultat när det gäller barnamord och dess orsaker. Gun-Britt Johansson vid Umeå universitet har studerat barnamord i de relativt outforskade länen Västernorrland, Norr- och Västerbotten mellan år 1830 och 1870. Hon visar att barnamord var mycket ovanligt även på den tiden, och att de få kvinnor som mördade sina barn var till synes friska och normala.
Enligt Gun-Britt Johansson finns det inget som tyder på att kvinnorna exempelvis skulle ha varit psykiskt sjuka, mindre vetande eller på något sätt annorlunda. Före mordet levde de normala liv, och många var ogifta och arbetade som pigor i andras hushåll. Som för de flesta andra kvinnor var deras sociala och ekonomiska kapital begränsat. Barnamord var något vanligare i områden med många utomäktenskapliga barn, något som tyder på att huvudorsaken bakom brottet inte var rädslan för att vara annorlunda. Istället tycks sociala och ekonomiska orsaker ha dominerat motivbilderna.
De kvinnor som mördade sina barn kunde till exempel ha svaga sociala band, med intoleranta, sjuka eller döda föräldrar och nära släktingar. Det innebar att deras handlingsutrymme var begränsat eller i det närmaste obefintligt. Även i rätten hade kvinnorna små möjligheter att försvara sig, och de flesta anmälda barnamord slutade med en fällande dom.
Gun-Britt Johansson poängterar att det utgjorde ett undantag att ett barn mördades även under denna tidsperiod. En stor majoritet av dåtidens kvinnor som blev gravida med utomäktenskapliga barn valde att föda och försörja barnen efter bästa förmåga.
Under de fyrtio studerade åren häktades totalt 171 kvinnor misstänkta för barnamord i de tre norrländska länen, och samtliga häktade har ingått i studien. Drygt hälften fälldes för brottet, medan en förhållandevis stor grupp fälldes för andra närliggande brott med lägre straff. Efter avtjänat straff, som kunde innebära tukthusarbete i upp till tio år, gifte sig många barnamörderskor och fick barn inom äktenskapet.
Onsdagen den 24 maj försvarar Gun-Britt Johansson, sociologiska institutionen, sin avhandling med titeln Synderskan och Lagen: Barnamord i tre Norrlandslän 1830-1870. Disputationen äger rum kl. 13.00 i hörsal G, Humanisthuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Roger Qvarsell, Linköpings universitet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Gun-Britt Johansson,
sociologiska institutionen,
Umeå universitet,
tel: 090-786 95 13
e-post: gun-britt.johansson@soc.umu.se
Den allvarliga och ibland dödliga sjukdomen harpest (tularemi) smittar genom inandning, insektsbett eller förorening av mat eller vatten. I Sverige förekommer den framför allt i Norrland, men under senare år har också många fall rapporterats från Närke och Södermanland. Spridningen varierar från år till år och har en stark koppling till år med många gnagare i naturen. Francisella tularensis är en av de mest smittsamma bakterierna. Den har därför förekommit i flera länders biologiska vapenprogram.
I avhandlingen studeras immunförsvaret vid harpestinfektion med hjälp av microarrayanalys, en teknik där man kan bevaka tusentals gener samtidigt för att se vilka som slås av och på. Utmärkande för infektionen var att det inflammatoriska svaret i allmänhet var lågt. Tularemi i den form som orsakas av inandning av bakterien är en av de mest aggressiva infektionssjukdomar man känner till. Mätningar i lungan visade att de gener som är kopplade till immunförsvaret var fullt aktiverade först på fjärde dagen, knappt eller inte alls innan dess. I blodprover från patienter som drabbats av sjukdomen under en tvåveckorsperiod var flera immunförsvarsgener nedreglerade. Bakterien har alltså en förmåga att hämma immunförsvaret, vilket delvis kan förklara varför sjukdomen är så allvarlig. Studierna visade också att sju gener fungerade bra som markörer för tidig tularemi och eventuellt kan användas vid diagnos av sjukdomen.
På senare tid har många metoder för analys av microarraydata publicerats, men få jämförelser har gjorts av hur väl de fungerar. I avhandlingen ingår en utvärdering av äldre och nya metoder. En vanlig standardmetod fungerade dåligt medan s.k. ”constrained model” visade hög känslighet. Denna metod samt den nya ”partial filtration” visade sig bättre än de vanligt använda standardmetoderna.
Henrik Andersson, som är uppvuxen i Vadstena, Östergötland, är doktorand vid enheten för klinisk bakteriologi, tel. 090-785 46 59, epost: henrik.andersson@climi.umu.se
Avhandlingen läggs fram onsdagen den 31 maj vid Inst. för klinisk mikrobiologi, klinisk bakteriologi, Umeå universitet, och har titeln: A microarray analysis of the host response to infection with Francisella tularensis. Svensk titel: En analys av värdsvaret vid infektion med Francisella tularensis.
Disputationen äger rum kl 09.00 i Sal E04, byggnad 6E, Norrlands Universitetssjukhus.
Fakultetsopponent är Dr. David Stenger, Center for BioMolecular Science & Engineering, Naval Research Laboratory, Washington DC, USA.
Kontaktinformation
Porträtt på Henrik Andersson kan hämtas via
http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/
Kraftigt mindre chans till kontakt för kvinnor
I studien analyseras hur arbetsgivare väljer att kontakta jobbsökande i Arbetsförmedlingens Internettjänst. Kvinnliga arbetssökande har 15 procent lägre chans att kontaktas, i jämförelse med en manlig sökande med exakt samma kvalifikationer.
Anonymitet gör kvinnor lika framgångsrika som män
På Internet-tjänsten finns även möjlighet för arbetssökande att hålla hemligt valda delar av sin identitet. Vi ser att kvinnor som inte avslöjar att de är kvinnor lyckas lika bra som män med motsvarande meriter.
Äldre får färre kontakter men ingen tydlig effekt av utländskt namn
Chansen att bli kontaktad minskar kraftigt med åldern. Vi ser dock ingen tydlig effekt av att ha ett utländskt namn. Detta beror förmodligen på att invandrare av olika ursprung möter positiv respektive negativ särbehandling.
Metod
Vi använder data från Arbetsförmedlingens Internet-tjänst för arbetssökande. De arbetssökande har där själva lagt in uppgifter om utbildning, arbetslivserfarenhet, önskemål om arbete etc. Eftersom vi har tillgång till exakt samma information om de arbetssökande som företagen kan vi renodla effekten av kön, ålder och etnicitet på sannolikheten att bli kontaktad av ett företag. Sökande kan också välja att dölja information om sin identitet. Genom att se vad som händer med exempelvis kvinnor som döljer sitt kön kan vi mäta diskrimineringen på ett nytt sätt.
Kontaktinformation
IFAU-rapport 2006:4 ”Blind dates: quasi-experimental evidence on discrimination” är skriven av Per-Anders Edin och Jonas Lagerström, båda IFAU. Om du vill veta mer kontakta Per-Anders, telefon: 018-471 70 81, e-post: per-anders.edin@nek.uu.se eller Jonas, telefon: +358 50 43 29 424, e-post: jonas.lagerstrom@nek.uu.se.
Genom att undersöka attityder bland personal inom missbrukarvården har Jessica Palm funnit att förutom ett moraliskt perspektiv ser personalen på denna typ av problem som sjukdomar och till viss del även som sociala problem.
– Personalen har även en tendens att göra skillnad mellan kvinnor och män i missbrukarvården på så vis att man ser kvinnor som mer problemtyngda, utslagna och svåra att jobba med. Däremot visar en jämförelse mellan kvinnor och män som vårdas för alkohol- och narkotikaproblem inte på några markanta skillnader mellan grupperna, säger Jessica Palm.
Samma enkätundersökning visar att personalen väljer att prioritera ungdomar och missbrukare med barn framför tunga missbrukare och missbrukare som haft problem länge.
– Det tyder på att personalen tar hänsyn till klienternas tidigare agerande medan våra lagar och regler snarare betonar ett rättvisetänkande, säger Jessica Palm.
En separat studie i avhandlingen har fokuserat på texter producerade av Svenska Brukarföreningen, en förening för opiatbrukare, och visar att denna grupp försöker skapa motbilder till en moraliserande narkotikapolitik. De framställer brukaren i huvudsak som sjuk, svag och oskyldig i sin strävan efter en mer ”brukarvänlig” behandling.
Avhandlingen lyfter fram att fokuseringen på behandling som en lösning på alkohol- och narkotikaproblem inom politiken och forskningen innebär en individualisering av problemen som flyttar vår uppmärksamhet från strukturella och mer generella lösningar och bidrar till ett moraliskt förhållningssätt till dem som klassas som problemet.
Avhandlingens titel: Moral concerns – Treatment staff and user perspectives on alcohol and drug problems.
Disputationen äger rum den 24 maj kl 10 i Skandiasalen, hus 15, Kräftriket.
Ytterligare information:
Jessica Palm, tfn 0736-208 308, 08-16 28 23, e-post jessica.palm@sorad.su.se
För bild på Jessica Palm, kontakta Maria Sandqvist, Enheten för kommunikation och samverkan, Stockholms universitet, tfn 08-16 13 77, e-post maria.sandqvist@eks.su.se
Resultaten presenteras i samband med en stor kongress om kvinnosjukdomar som just nu pågår i Göteborg. Studien grundar sig på cancerregistret och kommer att leda till att de nationella riktlinjerna ändras.
– Vi vet nu att det finns en grupp kvinnor som har nytta av långtidsuppföljning och fortsatta kontroller också efter 60 års ålder, säger Björn Strander, samordnare för Västra Götalandsregionens cellprovskontroller och doktorand vid Sahlgrenska akademin.
Alla svenska kvinnor kallas med jämna mellanrum till cellprovskontroll. Om allvarliga cellförändringar då upptäcks opereras det allra yttersta skiktet på livmodertappen bort. Det är ett okomplicerat ingrepp som normalt bara kräver lokalbedövning. Under en period får kvinnan sedan komma på återbesök för nya cellprover.
Men trots operation och uppföljning har kvinnorna fortfarande en kraftigt ökad risk att utveckla livmoderhalscancer. Två procent av de kvinnor som behandlats för allvarliga cellförändringar utvecklar sjukdomen och det innebär mer än en fördubbling jämfört med andra kvinnor.
– Det är förvånande att risken för cancer fortsätter att vara högre trots att man opererat bort den del av vävnaden där livmoderhalscancer nästan alltid uppstår, säger Björn Strander.
Alla som utvecklar livmoderhalscancer har någon gång i sitt liv haft en långvarig infektion orsakad av papillomvirus. Inom kort väntas två nya vaccin mot viruset komma ut på läkemedelsmarknaden. Vaccinen kan innebära ett skydd mot de virustyper som innebär störst risk för livmodercancer.
– Olika läkemedelsmyndigheter måste först godkänna vaccinen men sedan kan de nya läkemedlen ge ett skydd mot uppemot 70 % av all livmoderhalscancer, säger Björn Strander.
I Sverige har livmoderhalscancer har blivit mindre vanligt tack vare de återkommande cellprovskontrollerna, men fortfarande avlider årligen 130 kvinnor i cancerformen. I tredje världen är livmoderhalscancer fortfarande den näst vanligaste dödsorsaken bland kvinnor under 50 år.
Över 700 forskare, gynekologer och inbjudna gäster deltar vid kongressen om kvinnosjukdomar i Göteborg. Kongressen anordnas av Nordic Federation of societies of Obstetrics and Gynecology (NFOG) och pågår mellan den 20 och den 23 maj.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Björn Strander, överläkare och doktorand vid Sahlgrenska akademin, telefon: 0704 – 97 22 26, e-post: bjorn.strander@oc.gu.se
För mer information om kongressen kontakta:
Ian Milsom, professor i gynekologi vid Sahlgrenska akademin, telefon: 070-537 16 02, 031-343 41 79, e-post: ian.milsom@obgyn.gu.se
Livmoderskrapning var länge den enda behandlingen för kvinnor som sökt akut vård efter tidiga missfall. Det är ett kirurgiskt ingrepp som kräver att kvinnan först sövs med narkos.
– En livmoderskrapning är en snabb operation som nästan alltid går bra. Men det är viktigt att kvinnan får ett val, och det stora flertalet väljer då själva att avstå från det kirurgiska ingreppet, säger gynekologen Febe Blohm.
Den nya metoden innebär att en kvinna som fått ett tidigt okomplicerat missfall avvaktar hemma. Om hon vill kan hon få smärtstillande medel eller läkemedel med hormonet prostaglandin som gör att tömningen av livmodern går snabbare. Vid svåra smärtor eller kraftiga blödningar får kvinnan rådet att ta sig till sjukhus.
– Den nya metoden innebär att missfall blir avdramatiserat och det är en stor framgång. Det handlar inte om att kvinnor ska undvika sjukvårdskontakt, men man ska inte utsätta dem för något som inte behövs, säger Febe Blohm.
Metoden att låta missfallet väntas ut har redan anammats av gynekologer runt om i världen. Bara i Göteborg har den nya metoden lett till en dramatisk minskning av antalet kirurgiska ingrepp efter tidigt missfall. Under 1990-talet genomfördes årligen omkring 1250 livmoderskrapningar men sedan millennieskiftet genomförs bara en femtedel av de operationerna.
– Det är inte bara mer skonsamt för kvinnan, samhället sparar också mycket pengar. Tidigare ägnade jourläkarna upp emot 75 procent av sin tid till att göra skrapningar. Sett över hela landet skulle metoden kunna spara många miljoner kronor, säger Febe Blohm.
Avhandlingen visar att metoden inte innebär mer risker än den traditionella livmoderskrapningen.
Det är mycket vanligt att kvinnor får missfall. I en studie har Febe Blohm följt en grupp kvinnors graviditeter under 20 år och undersökningen visar att 12 % av kvinnornas graviditeter slutade med missfall. Var fjärde kvinna drabbades, men de allra flesta fick bara ett missfall.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper.
Avhandlingens titel: Miscarriage, incidence, management and future fertility
Avhandlingen försvaras fredagen den 9 juni, klockan 13.00, Aulan, Kvinnokliniken, SU/Östra, Göteborg.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Febe Blohm, leg. läkare, telefon: 031-343 57 78, 070-609 51 34, e-post: febe.blohm@vgregion.se
Handledare:
Medicine doktor Sven Nielsen, telefon: 070- 714 76 77, e-post: sven.nielsen@telia.com
