”Allt är här behagligt, lugnt och tryggt”, beskriver Olaus Magnus det norrbottniska 1500-talet. ”Otukt, hor och äktenskapsbrott varken begås eller nämnas hos dem”, konstaterar han om livet bland människorna i norr, och beskriver också den livliga handeln på Torneå marknad vid midsommartid år 1518. Just brister i sedligheten är visserligen den vanligaste orsaken till att människor hamnar inför tinget i dessa områden, visar Mats Berglund med hjälp av senare källor i sin doktorsavhandling. Föräktenskapliga förbindelser är legio och äktenskapsbrotten inte ovanliga. Men samma källor berättar också om goda tider när det gäller handeln och ekonomin. Fisket är gott och jakten god, handel och jordbruk expanderar, nya gårdar tillkommer och de redan etablerade bruken växer i storlek. Omkring år 1560 har genomsnittsgården en åkerareal på 2 hektar.

Mats Berglund förklarar att det bakom denna positiva utveckling ligger en mycket kraftig befolkningstillväxt i området från 1520-talet och framåt. Det är mycket ungdomar i byarna och vid mitten av århundradet finns en ung befolkning som förmodligen ser ljust på framtiden. Klimatet är skönt, inga allvarligare pestepidemier har drabbat befolkningen under de senaste årtiondena, missväxtåren har varit sällsynta. Denna period under Gustav Vasa, fram till hans död år 1560, är också fredens decennier.
– Det var naturligtvis inget himmelrike, säger Mats Berglund, men kanske så nära man kan komma under tider när människorna var mycket utsatta för allehanda ont.

Från och med 1560-talet träder samhället in i ett nytt skede. Krig, pestepidemier och långvarig missväxt drabbar riket. I Norrbotten minskar antalet gårdar och folkmängden sjunker. Antalet skattebefriade gårdar ökar också kraftigt. Det är jordbruk som inte kan betala de mycket kraftiga pålagorna som orsakas av det ständiga krigstillståndet. Utskrivningen av knektar sker under i stort sett hela det återstående århundradet. Dräneringen av dessa unga män, genom ständiga soldatutskrivningar, leder till en relativ ökning av antalet äldre i samhället.

I början av 1600-talet utsätts människorna i Norrbotten för svåra påfrestningar. Svaga skördar, boskapspest som reducerar kreatursstocken med hälften eller mer, fortsatta utskrivningar, nya pålagor hemsöker området.
– Källorna talar om fattiga och utfattiga, om att man intet förmådde, berättar Mats Berglund. Knappt några ungdomar finns kvar på gårdarna. Bruken sköts av änkor och änklingar. För många är det kanske inte helvetet, men nära.

Fredagen den 24 februari försvarar Mats Berglund, Institutionen för historiska studier, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Gårdar och folk i norr. Bebyggelse, befolkning och jordbruk i Norrbotten under 1500-talet. Disputationen äger rum kl 10.15 i Humanisthuset, Hörsal E. Opponent är docent Eljas Orrman, Riksarkivet i Helsingfors.

Kontaktinformation
Mats Berglund är född i Västerbotten och uppvuxen i Luleå, men bor nu i Lund. För mer information eller intervju, kontakta honom gärna på tel 046-14 81 34, 070-2265346 eller e-post: matber25@hotmail.com

I avhandlingen The missing link in learning in science centres med vilken Vaike Fors disputerar den 3 mars, framkommer det att tonåringarna saknar en viktig komponent i utställningarna för att kunna använda dem i meningsfulla aktiviteter.

– Det som saknas är tolkningsföreträde för vad som är meningen med utställningarna, tonåringarna söker möjligheter att bidra till meningen med aktiviteterna i utställningarna och även möjligheter att utveckla sig själva, säger Vaike Fors.

– Detta verkar svårt att uppnå, inte bara på Teknikens hus, utan i de traditionella interaktiva utställningarna som är så typiska för science centers över hela världen. Eventuellt kan detta ha att göra med att science centers är framsprungna under den industriella epoken och därför har ett kulturellt och ideologiskt arv som kanske inte har samna relevans i det globaliserade samhälle som nu håller på att ta vid. Nu är det andra förutsättningar och krav från besökarna som exempelvis Teknikens hus, Teknorama och Universeum måste relatera till för att framför allt de ungas behov ska kunna tillgodoses.

Vaike Fors forskning söker alltså förklaringar till varför tonåringar generellt slutar besöka exempelvis Teknikens hus när de kommer upp i 13-årsåldern. Frågan är av samhälleligt intresse eftersom det finns statliga direktiv för att öka just denna målgrupps intresse för naturvetenskap och teknik. Dessutom finns självfallet ett branschintresse – tonåringars inställning och åsikter i dag kan ha bäring på vad som är viktigt för museer och science centers att förhålla sig till när det gäller utvecklandet av framtidens kulturinstitutioner.

Vaike Fors är född 1969 och uppvuxen i Sollefteå där hon gick naturvetenskaplig linje på gymnasiet. 1994 tog hon grundskollärarexamen vid lärarutbildningen vid Luleå tekniska universitet och arbetade därefter under fem år som grundskollärare vid Magnus Stenbocksskolan i Helsingborg. 1996 publicerades hennes första vetenskapliga studie med utgångspunkt i Teknikens hus verksamhet, en C-uppsats i pedagogik. Under år 2000 arbetade hon som projektledare på Teknikens hus i Luleå, samma år fick hon anställning vid Institutionen för utbildningsvetenskap vid LTU, där hon arbetade fram till dess att hon 2002 antogs till forskarstudier i pedagogik vid samma institution.

Kontaktinformation
Upplysningar: Vaike Fors, tel. 0920-49 21 99, vaike.fors@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se

– Jag har valt att analysera arbetet med att ta fram en sysselsättningsstrategi, men i ett vidare sammanhang handlar min avhandling om ambitionen att göra policybeslut mätbara och transparenta. Utvecklandet av indikatorer för att mäta resultaten av sysselsättningspolitiken inom EU är en del av den globala trend som följt på ökade krav på ansvarighet, transparens och kontroll över policyprocesser. Detta kallas för ”audit society” eller ”audit cultures”, säger Renita Thedvall.

I avhandlingen följs byråkraterna mellan olika EU-möten i den Europeiska kommissionen och i det Europeiska rådet när de formulerar, förhandlar och beslutar om en gemensam europeisk sysselsättningsstrategi. Särskild uppmärksamhet ägnar de åt arbetet med att inrama, formulera och specificera visionen om ett ”Socialt Europa”, i det här fallet genom idén om ”quality in work”. Renita Thedvall undersöker byråkraternas arbete med att definiera begreppet ”quality in work” och hur det operationaliseras i form av indikatorer som skall mäta resultaten av sysselsättningspolitiken.

– Inom den Europeiska unionen finns idag en politisk vision om ett ”Socialt Europa”. Visionen får kraft av ambitionen att skapa en gemensam europeisk sysselsättnings- och socialpolitik. Policyskapande, särskilt sysselsättnings- och socialpolitik, är en väsentlig del i formandet av den Europeiska unionen. Policys fungerar som kanaler för kulturella flöden av idéer, begrepp och föreställningar och är på så sätt en del i formandet av ett europeiskt postnationellt ”samhälle”, säger Renita Thedvall.

Doktorsavhandlingens titel: Eurocrats at Work. Negotiating Transparency in Postnational Employment Policy.

Disputationen äger rum fredag den 17 februari kl. 13.00 i sal 7, hus D, Södra huset, Frescati. Opponent är professor Ullrich Kockel, University of Ulster, Northern Ireland.

Kontaktinformation
Renita Thedvall, Score, Stockholms universitet, tfn 08-674 74 01 mobil 070-2835462 eller e-post Renita.Thedvall@score.su.se
Agneta Paulsson, informatör Stockholms universitet, tfn 08-16 22 56 e-post agneta.paulsson@eks.su.se, som har bild på Renita Thedvall.

Med kvantmekaniska beräkningsmetoder har forskarna lyckats hitta ett sätt att bättre förstå kopplingen mellan ett ämnes atomstruktur och dess förmåga att leda syrejoner – något som är viktigt för effektiviteten i bränsleceller som använder fasta oxider som elektrolytmaterial (s.k. fastoxid-bränslecell).

Ju snabbare transporten av syrejoner genom materialet är, desto bättre fungerar bränslecellen. Resultaten presenteras nu i den ansedda amerikanska vetenskapstidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS.

Utvecklingen av bättre material för miljövänliga energikällor står högt på dagordningen världen över. Bränsleceller är exempel på system som omvandlar kemisk energi direkt till elektricitet på ett mycket effektivt sätt (som t.ex. vätgas + syre = vatten + elektrisk ström).

Hittills har man hittat lämpliga elektrolytmaterial genom trial-and-error och empiriska erfarenheter, vilket har lett till att utvecklingen gått långsamt. Många av de material som används i dag har använts i 25 år. De nya beräkningsmetoderna öppnar helt nya möjligheter.

– De metoder vi använder för att teoretiskt beräkna ett ämnes jonledningsförmåga gör det möjligt att testa många fler ämnen än vad som varit möjligt tidigare. Även om beräkningarna tar tid så blir det både snabbare och billigare än att testa alla dessa material praktiskt, säger David Andersson, doktorand vid avdelningen för tillämpad materialfysik på KTH och en av forskarna bakom artikeln.

Forskarna har studerat hur inblandning av små mängder av andra ämnen (dopämnen) i ceriumoxid, CeO2, påverkar hur lätt syrejoner kan transporteras genom materialet. De kvantmekaniska beräkningarna indikerar vilken typ av ämnen som kan vara lämpliga att dopa med – en stor hjälp i arbetet med att optimera framtidens fastoxid-bränsleceller.

Nya elektrolytmaterial ökar inte bara bränslecellernas effektivitet utan kan också bidra till andra användningsområden än tidigare. Dagens fastoxid-bränsleceller arbetar normalt vid temperaturer runt 1000 grader Celsius. Det ställer höga krav på materialen runt bränslecellen, som därmed blir dyra.

– Med andra elektrolytmaterial än i dag skulle arbetstemperaturen och därmed kostnaden för materialen runt bränslecellen kunna sänkas. Lägre temperatur skulle också öppna större möjligheter för bärbara varianter av bränsleceller, säger David Andersson.

Den nya kunskapen gör det också möjligt att förbättra andra tillämpningar där syrejontransporten är betydelsefull, till exempel i sensorer som mäter syremängden i olika miljöer.

Artikeln “Optimization of ionic conductivity in doped ceria” publiceras i PNAS utgåva v.7 2006.

Författare: David A. Andersson (KTH), Sergei I. Simak (LiU), Natalia V Skorodumova (UU), Igor A. Abrikosov (LiU) och Börje Johansson (KTH/UU)

Illustration finns på: http://www.kth.se/aktuellt/press/pressmeddelanden/bilder/branslecell.gif

Bildtext till illustration:
”Fastoxid-bränsleceller kan i framtiden komma att förse bostadsområden som Stockholm med elektricitet. I en fastoxid-bränslecell omvandlas kemiskt lagrad energi till elektricitet med hög verkningsgrad. I figuren illustreras detta med den kemiska reaktionen mellan syre och väte som ger vatten (plus elektricitet). I artikeln av Andersson et al. förklaras hur elektrolyten ska konstrueras för att optimera prestanda.”

Kontaktinformation
Kontakt
David Andersson, 08-7908356, 0709-905148, davida@mse.kth.se
Börje Johansson, 070-417 54 52, Borje.Johansson@mse.kth.se

Domstolen har en svår uppgift, eftersom det inte finns någon given metod för att avgöra en utsagas sannolika verklighetsförankring. Högsta domstolen har dock i flera avgöranden lämnat vägledning för hur utsagebedömningen bör göras.

Frågan om tillämpningen av Högsta domstolens metod för utsageanalysen leder till fler materiellt riktiga avgöranden än om metoden inte tillämpas visar juristen Lena Schelin i sin avhandling vid Stockholms universitet. I avhandlingen undersöks också frågan om en av de bärande grundvalarna för processordningen, nämligen att en utsaga som presenteras omedelbart och direkt inför rätten ger rätten bäst förutsättningar att bedöma den, är försvarbar. Frågorna besvaras genom att paralleller dras till forskningsresultat som har presenterats inom beteendevetenskapen.

Studien visar att Högsta domstolens metod för utsageanalysen endast delvis har stöd i beteendevetenskaplig forskning. Framför allt synes de allmänna trovärdighetsintrycken överbetonas, medan den beteendevetenskapliga forskningen visar att förmågan att skilja sanningen från lögnen ökar om hänsyn tas till verbala eller vokala faktorer. Studien visar också att antagandet att en utsaga som avges muntligen och direkt inför rätten ger rätten de bästa förutsättningarna att bedöma den kan ifrågasättas. En slutsats som kan dras är att rättsväsendets aktörer behöver kunskaper om beteendevetenskaplig forskning för att kunna göra bedömningar av utsagor på ett rättssäkert sätt.

Doktorsavhandlingens titel: Bevisvärdering av utsagor i brottmål

Disputationen äger rum fredagen den 17 februari 2006 klockan 10.00 i Nordenskiöldsalen Frescati. Opponent är professor Eva Smith, Köpenhamn.

Läs mer om avhandlingen på Juridiska institutionens hemsida: www.juridicum.su.se

Lena Schelin är verksam vid Brottsförebyggande rådet.

Kontaktinformation
Lena Schelin nås på tel 08 – 401 97 95, 073 – 360 31 51 eller e-post lena.schelin@bra.se

Sedan 1991 har Ryssland vid ett femtiotal tillfällen i sin energiexport använt hårdför prispolitik, leveransavbrott eller hot mot andra länder, bland annat mot Ukraina, Estland, Lettland, Litauen, Vitryssland, Moldavien och Georgien. Sättet, sammanhanget och framförda krav vittnar om ett politiskt maktspel, i vissa fall om ren utpressning. En orsak är den ryska statledningens syn på energi som en ekonomisk och säkerhetspolitisk maktfaktor. Det har medfört att energifrågorna enligt rysk syn legitimt kan hanteras med extraordinära medel både nationellt och internationellt.

Problemen för omvärlden innebär vid sidan av leveranstryggheten att det ryska agerandet och inställningen till energi även påverkar andra säkerhets-, handels- och utrikespolitiska relationer.

Den nya rapporten beskriver ett antal slutsatser och bedömningar om rysk olja och naturgas och slår fast tre problem och risker för Sverige och EU. För det första; då Rysslands resurser av olja, men även av gas successivt minskar kommer konkurrensen om resterande rysk energi att bli mycket större än idag. Ryssland kan då ta ökad politisk hänsyn genom att välja köpare av rysk energi.

För det andra; bör Sverige och EU vara beredda på att hantera ett Ryssland som agerar på andra värdegrunder och efter egna regler, speciellt då Ryssland vill att energipolitiken ska vara den primära utrikespolitiska hävstången. Rysslands agerande kan hittills inte beskrivas som partnerskapsagerande trots att EU och Ryssland har deklarerat att de är partners.

För det tredje; finns det risker för leveranstryggheten. Rapporten visar dock att några större leveransavbrott riktade mot västra Europa på kort sikt inte är troliga. Risken för att Sverige i nuläget skall drabbas är dock minimal. Däremot är risken för leveransavbrott mot länderna i Östeuropa stor, vilket igen skulle kunna leda till att andra länder i Europa drabbas.

– Jag tror att risken ökar om exempelvis en djup politisk kris uppstår mellan Ryssland och ett annat land. Men då skulle avbrottet troligtvis bli kortvarigt, partiellt och riktat mot en enskild importör. Risken för västra Europa att drabbas av ett leveransavbrott riktat mot en annan aktör som exempelvis Ukraina, som visats 2006, mycket stor, säger Robert L. Larsson, .

Rapporten presenterar ett antal slutsatser rörande Rysslands roll som strategisk energileverantör och innehåller även en sammanfattning av president Putins energipolitik i stort.

Huvuddelen av Robert L. Larssons rapport bygger på slutsatserna från en kommande och mer omfattande forskningsrapport, Russia’s Energy Policy: Security Dimensions and Russia’s Reliability as an Energy Supplier, vilken planeras publiceras under mars.

Kontaktinformation
Robert Larsson,
robert.larsson@foi.se
08-55 50 37 60