I avhandlingen har Åsa Vifell intervjuat departements- och myndighetstjänstemän och politiker i Sverige om deras arbete i internationella förhandlingar. Hon har också suttit med under förhandlingsmöten och på andra sätt följt svenska aktörers arbete med internationella frågor.
Sverige har varit medlem i EU i över tio år och har deltagit i andra internationella organisationer, till exempel FN, under en lång tid. Effekterna av detta kan ses inte bara i termer av ny lagstiftning och nya regler som de svenska medborgarna måste följa, utan även genom att arbetssätten i den svenska förvaltningen anpassats till hur det internationella och europeiska samarbetet fungerar. Exempelvis är arbetet mer informellt och tempot snabbare internationellt. Dessutom är de folkvalda politikernas kontroll över de internationella processerna mycket begränsad. Åsa Vifell ser dock även fördelar med de arbetssätt som utvecklas i internationella organisationer.
– Det goda samarbetet inom grupperna ger en ökad effektivitet och öppnar för att länder tillsammans når nya och bättre lösningar i gemensamma frågor, säger hon.
När svenska tjänstemän och politiker blir en del av internationella beslutsprocesser ställs det en mängd krav på hur de ska bete sig. Bland annat krävs det en samordnad nationell ståndpunkt och även mycket informella kontakter för att få reda på vad som händer. Det är också viktigt att känna till en frågas historia och terminologi om någon ska lyssna på vad man säger i förhandlingar. Enligt Åsa Vifell innebär detta samtidigt att det skapas hinder för utomstående aktörer.
– Att som brukligt är använda nätverk som en metafor för hur internationellt arbete går till är missvisande, säger hon. Istället handlar det om slutna enklaver.
Kraven i de internationella sammanhangen gör att ett visst arbetssätt med små, väl samordnade och informella grupper eller enklaver som jobbar med de internationella frågorna, blir det effektivaste. Dessutom tycks dessa grupper bli så invävda i det internationella arbetet att de delvis blir bortkopplade från det svenska politiska systemet och dess regelverk. Insynen och möjligheterna att utkräva ansvar, eller att för utomstående påverka arbetet, begränsas starkt, anser Åsa Vifell.
– Dessutom är det problematiskt för demokratin att anpassningen i Sverige till stor del skett informellt och inte åtföljts av någon politisk diskussion eller ändringar i formella strukturer, säger hon.
Avhandlingen innehåller studier av förhandlingar inom EU:s sysselsättningsstrategi, klimatförhandlingarna inom FN och WTO-förhandlingarna.
Avhandlingens titel: Enklaver i staten. Internationalisering, demokrati och den svenska statsförvaltningen.
Disputationen sker den 24 maj i G-salen, Stockholms universitet.
Kontaktinformation
Åsa Vifell tfn 08-674 75 15, mobil 0704-97 12 96, e-post asa.vifell@score.su.se
Kom och träffa flera av bokens medverkande forskare och lyssna på deras synvinklar på en pressträff måndagen den 29 maj.
Datum: Måndagen den 29 maj klockan 12-13.30
Plats: Forskningsrådet Formas, Kungsbron 21 i Stockholm, Plan 9.
OBS VI HAR FLYTTAT TILL NYA LOKALER!
Program:
12.00 Lunchsmörgås.
12.15 Formas huvudsekreterare Lisa Sennerby Forsse hälsar välkomna.
12.20 Vetenskapsjournalisten Monika Starendal leder dagens diskussion.
12.25 Kort presentation av deltagande forskares olika synvinklar
12.45 Frågestund
Deltagande forskare är:
Thomas Andrén, kvartärgeolog, Stockholms universitet
Barbro Ulén, Institutionen för vattenvårdslära vid Sveriges lantbruksuniversitet
Fredrik Wulff, Institutionen för systemekologi vid Stockholms universitet
Anders Stigebrandt, Institutionen för ocenaografi vid Göteborgs universitet
Wilhelm Granéli, Ekologiska institutionen vid Lunds universitet
Ulf Larsson, Institutionen för systemekologi vid Stockholms universitet
Mikael Hildén, SYKE, Finlands miljöcentral
OSA senast 2006-05-25 för att kunna planera antalet lunchsmörgåsar.
Kontaktinformation
Pocketboken Östersjön- hot och hopp ges ut av Formas förlag och kostar 51 kronor inkl moms. Boken kan beställas från Liber Distribution, tel 08-690 9522, fax 08-690 9550 eller från Formas webbshop www.formas.se. Recensionsexemplar att beställas från Maria Guminski, maria.guminski@formas.se, tel 08-775 4008.
För mer information kontakta:
Birgitta Johansson, 08-775 40 03, birgitta.johansson@formas.se
Emilie von Essen, 08-775 40 38, emilie.von.essen@formas.se
Att automatisera sorteringsprocessen har länge stått högt upp på branschens önskelista och sedan några år tillbaka finns det kommersiella automatsorteringsutrustningar att tillgå. Beslutsunderlaget inför investeringen är dock i många stycken undermåligt eftersom kunskap saknas både om vad som egentligen behövs, var man i dag står när det gäller manuell sortering och vad ett nytt automatiskt system förmodas/förväntas/kan klara av. Allt detta är ytterst väsentligt att veta eftersom sågverken står inför större och större krav på produktivitet, arbetsmiljö, leveransprecision, kundanpassning och ökad lönsamhet.
I doktorsavhandlingen Appearance grading of sawn timber med vilken Anders Lycken disputerade den 5 maj, har ett antal modeller för hur man kan upprätta och beskriva olika sorteringsregler tagits fram. Det ger en bra bas för en övergång till automatiska sorteringssystem. Ett verktyg för simulering av hur sorteringsutfallet påverkas av olika regler har testats och demonstrerats.
– Jag har jämfört hur noggrannt man kan sortera när man gör det visuellt respektive automatiserat. Jämförelsen visar att i de flesta fall har de automatiska systemen en högre precision än den visuella manuella men också att ett automatiskt system för med sig andra typer av problem än det manuella, säger Anders Lycken.
I Norden beaktas alla fyra sidorna av ett virkesstycke vid sortering medan man i Centraleuropa endast beaktar flatsidorna. I avhandlingen visas att en noggrann sortering kräver att alla fyra sidorna avsynas.
Anders Lycken är född i Stockholm och är utbildad civilingenjör. Han har arbetat på Trätek och är för närvarande anställd vid SP, Sveriges provnings- och forskningsinstitut.
Pressbild finns att ladda ner via www.ltu.se/press
Upplysningar: Anders Lycken, tel. 08-762 18 44, 070-592 01 54, anders.lycken@sp.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
De bartenders som deltog i försöket var studenter som frivilligt arbetade i barerna på några av studentnationerna i Lund. De fick information om alkoholens effekter i allmänhet och på personer med olika kön, vikt etc, fick lära sig hur man kan säga nej till alltför onyktra gäster, och fick diskutera sina egna dryckesvanor. Resultatet visade att både gästernas promillehalt och stökigheten på barerna sjönk efter utbildningen.
– Men eftersom det är stor omsättning bland studentpubarnas bartenders, så måste den här sortens utbildningar upprepas ganska ofta, understryker Kent Johnsson. Han tycker också det är viktigt att polis och tillståndsmyndighet reagerar mot de pubar som inte kan hantera utskänkningen på ett ansvarsfullt sätt.
I den andra studien ingick nära 190 högkonsumerande studenter. Några av dem fick kognitiv utbildning, med bl a tips om hur man genom planering kan minska drickandet på en fest utan att förlora den önskade feststämningen. Andra fick ”personlig dryckesfeedback”, dvs information om hur deras dryckesvanor såg ut jämfört med genomsnittet. Den senare, mycket mindre resurskrävande metoden visade sig fungera lika bra som den förra.
I en tredje studie följde Kent Johnsson 660 studenter under fyra år vid universitet. 60 procent av dem hade en stabilt låg alkoholkonsumtion under perioden, 11 procent sänkte sin konsumtion från högrisk till lågrisk, men 13 procent gick upp från lågrisk till högrisk och 16 procent låg på en stabilt hög och riskfylld alkoholkonsumtion.
– Det är ungdomar i den här åldern som dricker mest av alla grupper i Sverige. Det är också här som ett eventuellt alkoholmissbruk grundläggs, säger Kent Johnsson, som anser att högskolorna och studentorganisationerna har ett stort ansvar för att minska studenternas drickande. De metoder han arbetat fram samman med universitetet och studentorganisationerna i Lund ligger nu till grund för den statliga Alkoholkommitténs och Folkhälsoinstitutets arbete på området.
Avhandlingen heter Alcohol intervention studies in university students. En sammanfattning finns på http://theses.lub.lu.se/postgrad/. Kent Johnsson träffas på tel 040-33 19 37 eller 0702-92 77 70, kent.johnsson@med.lu.se.
Tid: Torsdag 1 juni, klockan 9-12
Plats: Karolinska Institutet, föreläsningssal Strix, von Eulers väg 4, Solna.
Arrangörer: Karolinska Institutet och Stockholms universitet i samarbete
Sista anmälningsdag: 28 maj
* Våldtagna kvinnor i vården
Lotti Helström, gynekolog och överläkare vid Södersjukhusets särskilda akutmottagning för våldtagna kvinnor, forskare, Karolinska Institutet
* Våldtäktsförövaren – vem är det?
Niklas Långström, barn- och ungdomspsykiater, docent, Centrum för våldsprevention, Karolinska Institutet
* Talar politikerna och domstolarna samma språk?
Madeleine Leijonhufvud, professor i straffrätt, Stockholms universitet
* Trovärdig eller ovärdig – en tillbakablick
Simon Ekström, fil dr, Institutionen för etnologi, Stockholms universitet
* Medicinsk behandling av sexualbrottslingar
Stefan Arver, docent, Karolinska Institutet, verksamhetschef, Sexualmedicinskt Centrum, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge
Kontaktinformation
För frågor och anmälan:
Katarina Sternudd, pressekreterare, Karolinska Institutet
Tfn: 08-524 838 95, 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Maria Erlandsson, pressekreterare, Stockholms universitet
Tfn: 08-16 39 53, 070-230 88 91
E-post: maria.erlandsson@eks.su.se
Förundersökningar kring brott sker ofta under inflytande av olika former av krav, såsom tidspress, normer inom polisens arbetskultur och förväntningar från media och allmänheten. Dessa krav kan skapa en konflikt mellan målsättningarna att å en sidan göra så korrekta och objektiva bedömningar av ett ärende som möjligt, och att å andra sidan nå snabba resultat och ”lösningar”. I två av studierna i Asks avhandling undersöktes polisers bedömningar av bevismaterial under sådana förhållanden. Man fann bland annat att behovet att nå ett snabbt resultat ökade risken för att utredare låser sig vid sin ingångshypotes i ett ärende och tar mindre hänsyn till bevis som kommer fram i ett senare skede av utredningen. Denna motivation tycks också leda till en minskad benägenhet att upptäcka information som talar emot den egna hypotesen.
Brottsutredare stöter dessutom ofta på händelser som väcker starka negativa känslor, till exempel en brutal misshandel eller ett tragiskt familjeöde. I avhandlingen studerades hur sådana känsloreaktioner påverkar polisers tolkning av bevis i utredningen av ett våldsbrott, och man fann att nedstämda och arga poliser gjorde radikalt olika bedömningar av ärendet. De arga deltagarna visade stora likheter med de som i de tidigare studierna strävade efter ett snabbt resultat, eftersom de i hög grad låste sig vid sitt första intryck av ärendet. Nedstämda bedömare var däremot mottagliga för information som kom fram i ett senare skede av utredningen. Även vittnesmåls tillförlitlighet bedömdes på olika sätt av poliser i olika känslotillstånd. Nedstämda bedömare tog större hänsyn till den situation där vittnet observerat brottet än arga bedömare.
Genomgående i studierna fann man att ett och samma bevis bemöts på olika sätt beroende på om det talar för eller emot utredarens hypotes i ärendet. Objektiva fakta, såsom förhållandena under bevittnandet av ett brott, bedöms mer kritiskt då vittnesmålet strider mot utredarnas förväntningar än då det bekräftar dem. Detta tyder på att det finns ett betydande tolkningsutrymme förknippad med central information i polisutredningar.
Det har sedan länge varit känt att människors bedömningar och beslut påverkas av känslomässiga tillstånd, önskningar och behov. Avhandlingens slutsats är att polisers bedömningar inte är undantagna dessa universella fenomen. Resultaten pekar därför på behovet av att medvetandegöra dessa riskfaktorer och utveckla säkerhetsåtgärder för att minimera deras inflytande och därmed öka vår rättssäkerhet.
Avhandlingens titel: Criminal investigation: motivation, emotion and cognition in the processing of evidence
Fakultetsopponentens namn: Professor Saul Kassin, Williams College, USA
Tid och plats för disputation: Fredagen den 9 juni 2006, kl. 10.00, Sal F1, psykologiska institutionen
Haraldsgatan 1, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Karl Ask, tel. 031-841889(bost.), 031-773 1937(arb.)
e-post: karl.ask@psy.gu.se
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
Barnen i studien hade Aspergers syndrom, infantil autism, ADHD och Retts syndrom. Det är så kallade autismspektrumstörningar som alla innebär någon form av kontaktstörning. Det är inte känt vad som orsakar sjukdomarna.
– Både arv och miljö har betydelse. Jag tror att det är många gener som samverkar och om en kromosom är trasig kan det finnas gener i den kromosomen som gått sönder eller som saknas, säger Tonnie Johannesson.
Exakt vilka gener som orsakar sjukdomarna är inte känt, men avhandlingen ger en indikation om var generna kan finnas.
– Det är som att man inte har hittat nålen i höstacken ännu, men nu vet vi i alla fall vilken höstack vi ska leta i, säger Tonnie Johannesson.
Studien visar att två pojkar med Aspergers syndrom hade en näst intill identisk avvikelse i en kromosom. På kromosom 17 hade båda ett brott på nästan exakt samma ställe.
– Det är anmärkningsvärt att se en sådan likhet hos två obesläktade patienter med samma sjukdom, säger Tonnie Johannesson.
Efter närmare analyser lyckades Tonnie Johannesson hitta den felande genen hos den ene pojken. Studien visar att den skadade genen har betydelse för hjärnan, men det är oklart exakt vilken roll den spelar under hjärnans utveckling.
Infantil autism är en form av sjukdomen som yttrar sig under barnets första levnadsår. Avhandlingen visar att fyra obesläktade pojkar med sjukdomen alla hade en mindre extra kromosom. Det femtonde paret bestod av tre kromosomer istället för två.
– Där finns antagligen gener som är ansvariga för sjukdomen, men vi vet ännu inte vilka gener det är, säger Tonnie Johannesson.
Hos en lätt förståndshandikappad pojke med diagnosen ADHD hade kromosomerna bytt bitar med varandra. Tre av kromosomerna hade pusslats om, men alla kromosombitar verkade finnas kvar. En flicka med sjukdom liknande Retts syndrom visade sig däremot ha förlorat en bit på en kromosom i det tredje paret.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för biomedicin, avdelningen för klinisk genetik.
Avhandlingens titel: Structural chromosomal aberrations and neuropsychiatric diseases
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Tonnie Johannesson, Fil.kand., telefon: 031-343 54 31, e-post: tonnie.johannesson@obgyn.gu.se
Handledare:
Professor Jan Wahlström, telefon: 031- 343 48 00, e-post: jan.wahlström@obgyn.gu.se
− Idrottare reagerar mycket olika på press i samband med tävlingssituationer. Vissa tappar kontrollen över sin nervositet, upplever stark oro eller ängslan och presterar långt under sin normala förmåga. Andra klarar av att prestera, och kanske gör sina livs prestationer, trots att de är väldigt nervösa och oroliga. Dessa olikheter har förbryllat både idrottsvärlden och forskningen inom området i många år, säger Carolina Lundqvist.
Mycket av den forskning som hittills gjorts har studerat hur idrottares olika intensitetsnivåer av oro och ängslan i samband med tävling är relaterat till idrottsprestationen, men enligt Carolina Lundqvist är det även relevant att vara observant på hur idrottarens mönster av tävlingsoro ser ut från tävling till tävling. Bland elitgolfare som studerades i avhandlingen visade det sig bland annat att de som uppvisade kraftiga svängningar i tävlingsoro från tävling till tävling också var mindre stabila i sina prestationer än golfare som konstant uppvisade en relativt hög eller låg nivå av tävlingsoro.
– Allt för höga nivåer av tävlingsoro kan naturligtvis vara problematiskt, men även om tävlingsoron är relativt hög kan konstanta nivåer ge en fördel i att idrottaren lättare lär sig att känna igen sina känslomässiga reaktioner. På sikt kan hon eller han även lättare lära sig att reglera och hantera reaktionerna, säger Carolina Lundqvist.
Förståelse för mekanismerna bakom varför idrottsprestationer ibland lyckas även om idrottaren upplever stark nervositet och oro börjar även öka.
− En förklaring som fått vetenskapligt stöd i många idrottspsykologiska studier är att press och nervositet ökar risken för att idrottaren försöker ta medveten kontroll över den teknik som i vanliga fall är automatiserad och ”sitter i ryggmärgen”. Följden blir att idrottaren i princip, tekniskt sett, blir nybörjare igen och börjar tänka på hur tekniken ska utföras. Kan idrottaren fokusera uppmärksamheten på något annat än själva tekniken ökar chansen till en bra prestation i dessa situationer, säger Carolina Lundqvist.
I intervjuer som genomfördes i avhandlingen beskrevs tillfällen då simmare varit mer eller mindre panikslagna ända tills startsignalen gick men där prestationen ändå varit lyckad. Strategier med till exempel noggranna tävlingsförberedelser och fokusering på tävlingsplanen istället för på den egna tekniken, var förklaringar som idrottare själva lämnade till lyckade prestationer trots ett mindre lyckat känslomässigt prestationstillstånd.
Avhandlingen omfattar fyra delstudier och fokuserar även på mätproblematik inom forskningsfältet.
Avhandlingens titel: Competing under Pressure: State anxiety, Sports Performance and Assessment.
Kontaktinformation
För ytterligare information:
Carolina Lundqvist, doktorand Psykologiska institutionen, tfn 08-16 20 12,
mobil 0708-751810, e-post: carolinal@gih.se / clt@psychology.su.se
Maria Erlandsson, pressekreterare, Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se
Den 5 maj lade Maria Hellman vid Försvarshögskolan fram sin doktorsavhandling ”Televisual Representations of France and the United Kingdom under Globalization” vid Stockholms universitet. Där har hon studerat hur den franska tevekanalen TF1 och den brittiska BBC via sina nyhetssändningar framställer Frankrike respektive Storbritannien 1996 och 1986. Under denna period har globaliseringen av televisionen intensifierats och påverkat de nationella tevekanalerna och deras sätt att producera nyheter. Samtidigt är både TF1 och BBC kanaler med djupa rötter i nationalstaten.
En analys av innehållet i nyhetssändningarna visar att TF1 framställer Frankrike mindre som en politisk och mer som en kulturell och social gemenskap i den senare tidsperioden. BBC:s framställning av Storbritannien är däremot likartad mellan tidsperioderna och beskriver Storbritannien som en politisk gemenskap.
Studien visar vidare att det nationella perspektivet förblir dominerande, i Frankrike förstärks det till och med i nyhetsrapporteringen.
− När de nationella medieinstitutionerna utsätts för globala krafter ser det alltså ut som om det nationella perspektivet vinner och blir en motkraft till det globala, säger Maria Hellman.
Graden av kommersialisering, som i avhandlingen betraktas som en del av globaliseringen, spelar också in. BBC är ett public serviceföretag. TF1 privatiserades däremot 1987 och har en tydligare kommersiell profil. Paralleller kan skönjas mellan den franska kanalens privatisering och ett starkare fokus på den egna nationen och olika grupperingars tillhörighet till nationen i nyhetsrapporteringen. Jämfört med sin brittiska motsvarighet verkar TF1 mer inriktad på att ge publiken ”vad den vill ha” − och då lyfts den nationella aspekten fram tydligare.
I de båda kanalernas EU-rapportering är det endast undantagsvis som Frankrike och Storbritannien beskrivs som delar av ett gemensamt Europa. Snarare förstärks de nationella särdragen i nyhetsbevakningen av EU.
Kontaktinformation
Mer information:
Maria Hellman, mobil 070-718 6552 eller e-post maria.hellman@fhs.se
En grupp forskare vid Lunds universitet har lett ett stort EU-projekt kallat Strep-EURO. Inom ramarna för detta projekt har man samlat rapporter om alla fall av GAS-infektioner i de deltagande länderna och undersökt de olika bakteriestammarnas proteiner, toxiner, resistensmönster m m.
Resultatet av detta projekt, och hur man ska gå vidare, diskuteras nu vid ett symposium i Lund den 22-23 maj. Arrangemanget har väckt stort intresse, eftersom GAS-bakterierna ger både stora mänskliga lidanden och stora kostnader för samhället. Det visar sig också vara svårt att ta fram vacciner mot dessa bakterier, eftersom de har en förmåga att ändra sig mycket snabbt och utveckla sig till olika typer.
Vid symposiet deltar forskare från bl a USA, Australien och flera europeiska länder som talare. En representant för en patientförening (modern till en pojke som dött i en GAS-infektion) kommer också att delta.
Symposiet äger rum i Universitetssjukhusets aula i Lund och börjar kl 9.30 den 22 maj. Aftab Jasir, en av ledarna för Strep-EURO, ger en översikt över projektet kl 10. Hon och projektets andre ledare Claes Schalén kommer att vara tillgängliga för media under lunchen kl 12.20-13 samt kaffepausen 15.10-15.30 (någon av konferensvärdinnorna kan förmedla kontakten!)
Claes Schalén och Aftab Jasir nås på 046-17 32 84-86 samt 0735-31 05 28 (Aftab Jasir) och 0735-26 23 79 (Claes Schalén). Symposieprogrammet finns på www.strep-euro.lu.se/ och en bakgrundsartikel kan läsas på www3.lu.se/info/lumPDF/lum_2006_03.pdf, se sista sidan.
– Vissa miljögifter orsakar så stora ekologiska problem att människor och djur drabbats. Dioxin (polyklorerade dibenso-p-dioxiner) och PCB (polyklorerade bifenyler) i miljön ligger bakom restriktioner för fisk som livsmedel, och DDT (ett tidigare utbrett bekämpningsmedel mot insekter) har orsakat skada hos vissa rovfåglar och marina däggdjur, säger Henry Holmstrand, nyligen disputerad vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM).
Dessa klororganiska miljögifter ligger bakom den allmänt spridda uppfattningen att i stort sett alla organiska ämnen med klorinnehåll är skadliga för miljön och kommer från antropogena källor som kemisk industri och sopförbränning. Att många klororganiska ämnen befinns vara naturligt producerade har dock fått allt fler att ändra uppfattning.
Ett samarbete mellan Naturhistoriska Riksmuseet och Stockholms universitet har nu resulterat i en metod för att särskilja kemiskt identiska ämnen från olika källor, exempelvis naturliga respektive antropogena.
– Metoden går ut på att analysera sammansättningen av klorisotoper i exempelvis dioxin eller DDT. Klor har huvudsakligen två isotoper, där den ena är cirka fem procent tyngre än den andra och utgör ungefär en fjärdedel av allt klor. Vi kan mäta mycket små variationer i förhållandet mellan tunga och lätta klorisotoper och på så sätt få reda på ämnets ursprung, säger Henry Holmstrand.
Med denna metod extrema halter dioxin, mer än 1 000 gånger högre än normalt, visats uppstå naturligt i en viss typ av lera. Metoden har också använts för att beräkna återstoden av DDT i Östersjöområdet, vilket tidigare varit svårt. Isotopanalys, ställt mot konventionell analys av ämnens koncentrationer, har visat sig vara ett mycket användbart verktyg inom miljöforskningen.
Kontaktinformation
För ytterligare information, avhandlingen eller bilder kontakta:
Henry Holmstrand, forskningsassistent, Laboratoriet för Isotopgeologi (Naturhistoriska Riksmuseet), tfn 08-5195 4060, e-post henry.holmstrand@nrm.se
Maria Erlandsson, pressekreterare Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91 e-post maria.erlandsson@eks.su.se
Sura sulfatjordar utvecklas i sulfidrika marina sediment, och återfinns i många kustområden runt om i världen. Där man i dessa jordar, ofta genom markåtervinning för jordbruksändamål, dramatiskt och plötsligt sänkt grundvattennivån har resultaten varit en produktion av extrem syra och transport av enorma kvantiteter av syra och metall (till exempel aluminium, kadmium, nickel, zink, kobolt, mangan och thallium) till den omkringliggande miljön. De biologiska skadorna som uppstår tillföljd av detta läckage är omfattande och kan orsaka bland annat massiv fiskdöd, ackumulering av metaller, infertilitet hos akvatiska organismer och död av växtlighet samt kraftigt minska biodiversiteten i påverkade vattendrag.
Marcus Roos har fastlagt vilka metaller som läcker ur dessa jordar och i vilken omfattning, samt hur läckaget varierar under olika hydrologiska förhållanden under året. Han har även jämfört läckaget ur de skandinaviska (boreala) sura sulfatjordarna med läckaget ur asiatiska (tropiska) sura sulfatjordar och kommit fram till att de processer som frigör metaller ur sura sulfatjordar har mycket gemensamt, oberoende stora kontraster i ambient temperatur, hydrologisk dynamik, markanvändning och typ av växtlighet i områdena. Detta innebär att oberoende av var i världen dessa jordar återfinns så finns möjligheten att förutsäga, sekvensen (samt under gynnsamma förhållanden även kvantiteten) av toxiska metaller som kommer att frigöras från dessa jordar och följaktligen påverka akvatiska system som återfinns nedströms från källan. Ett område av 13 vattendrag i Finland, Österbotten visade sig vara mest påverkat av läckage med höga metallkoncentrationer och lågt pH från sura sulfatjordar jämfört med 47 andra vattendrag längs med hela finska kusten och delar av den svenska kusten. Därutöver visade sig metalläckaget från sura sulfatjordar i Österbotten, Finland vara kraftigare, för de flesta potentiellt toxiska metallerna (PTMr), jämfört med metalläckaget från sura sulfatjordar i Mekong Deltat, Vietnam.
– PTMr som återfinns i vår miljö och härstammar från till exempel industrin, trafik, energiproduktion, så kallade antropogena källor, hamnar ofta i fokus när man diskuterar metallföroreningar, medan PTMr som härstammar från mera diffusa geologiska källor ofta glöms bort eller förhålls till på ett mera lättsamt sätt, säger Marcus Roos. Därför är det ytterst viktigt, att vi nu kan sätta fokus på kustområdet i Österbotten med kraftigt förhöjda koncentrationer av flera PTMr vilket är ett resultat av läckage från sura sulfatjordar. Att arbeta för att sänka dessa höga metallkoncentrationer borde vara lika självklart som att motarbeta giftiga utsläpp från antropogena källor. Detta innebär noggrann planering, vilket för tillfället inte är fallet, av samtliga dräneringsarbeten, Till exempel markåtervinning genom dikning, muddring av vattendrag och flodmynningar, i sura sulfatjordslandskap. Ingripanden för att minska metallkoncentrationerna och motverka den negativa inverkan på den akvatiska miljön kommer att underlättas av att de mest förorenade vattendragen är relativt små.
Avhandlingen heter ”Hydrochemical characteristics of boreal and tropical surface and ground waters affected by acid sulphate soils”. Disputationen äger rum fredagen den 19 maj kl 12.15 i Sal A137, Kocken, Landgången 4, Kalmar. Opponent är Peter Österholm, tf Professor, Institutionen för geologi och mineralogi Åbo Akademi University, Åbo Finland.
Kontaktinformation
Marcus Roos
mobil: 073-7856713
e-post: marcus.roos@hik.se
Sverige av idag beskrivs ibland som ett etniskt segregerat land. Stora befolkningsgrupper drabbas av diskriminering och utanförskapet sägs hota att leda till öppna konflikter. Andra menar att den så kallade integrationspolitiken är på rätt spår. Detta Framtidsfokus är en bred diskussion om den nuvarande och framtida integrations- och minoritetspolitiken.
Medverkar gör: forskarna Roger Andersson, Masoud Kamali, Irene Molina och Oscar Pripp, politikerna Nalin Pekgul och Nyamko Sabuni, Farbod Rezania från Svenskt Näringsliv, forskaren och kulturkritikern Stefan Jonsson från Tema Etnicitet och Dagens Nyheter samt Ann-Christin Hartman, DO-myndigheten och Lena Schröder, Integrationsverket
Moderator: Göran Rosenberg Seminariet arrangeras i samverkan mellan Institutet för Framtidsstudier och Centrum för multietnisk forskning vid Uppsala universitet.
Tid: 18 maj 2006, kl. 13.00-16.30
Plats: OBS! NY LOKAL! Hörsalen, Bonnier Konferenscenter (Bonnierhuset), Torsgatan 21, T-banestation S:t Eriksplan
Anmäl er redan nu via e-post: fokus@framtidsstudier.se, tel: 08-402 12 44 eller fax 08-24 50 14.
Seminariet är kostnadsfritt, men förhandsanmälan krävs då deltagarantalet är begränsat.
Välkomna!
Kontaktinformation
Tel: +46 8 402 12 00
Fax: +46 8 24 50 14
E-mail: info@framtidsstudier.se
Box 591, SE-101 31 Stockholm
Drottninggatan 33, 4 tr.
www.framtidsstudier.se
Organisationsnummer: 802013-3198
Det är mycket vanligt att hälsenan blir överbelastad, framförallt bland joggare och andra löpare. Senan kan kännas stel på morgonen och det gör ont att hoppa eller springa. Problemen kan bli mycket långvariga. En del patienter får leva med smärtan i flera år.
– Vila är inte att rekommendera när du överansträngt din hälsena. Då tar du inte hand om problemet och så fort du börjar röra dig får du ont igen. Problemen måste tränas bort, säger sjukgymnasten Karin Grävare Silbernagel.
Studien visar att hälsenebesvären effektivt kan botas med ett särskilt träningsprogram. Varje dag under minst tre månader får patienten genomföra olika övningar som stärker både hälsenan och vadmuskeln.
För att hantera smärtan får patienten gradera hur ont varje övning gör, från ingen smärta alls till värsta tänkbara smärta. På en skala från 0 till 10 tillåts patienten känna smärta upp till 5. Om träningen skulle vara helt smärtfri skulle det vara svårt att uppnå samma resultat.
– Det krävs en viss belastning för att hälsenan ska få den träning som krävs och den belastningen får göra ont, säger Karin Grävare Silbernagel.
Information om att smärtan inte är farlig under rehabiliteringen gör det lättare för patienten att hantera den.
Gamla studier har visat att det framför allt är män som drabbas av problem med hälsenan, men denna studie visar nu att kvinnor drabbas i lika hög utsträckning som männen.
– Det är möjligt att kvinnors träningsvanor förändrats eller att de nu i högre utsträckning söker upp läkare för att få hjälp, säger Karin Grävare Silbernagel.
Avhandlingen visar också att patienter med smärta i hälsenan har påtagligt sämre styrka, muskeluthållighet och hoppförmåga i sitt skadade ben. Slutsatsen är att behandlingen inte borde fokuseras helt på att minska smärtan utan också på att förbättra funktionen för vadmuskel och hälsena.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för ortopedi
Avhandlingens titel: Achilles tendinopathy – evaluation and treatment
Avhandlingen försvaras fredagen den 19 maj, klockan 9.00, Aulan, SU/Sahlgrenska, Göteborg.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Karin Grävare Silbernagel, leg. sjukgymnast, telefon: 073-316 18 45, e-post: karin.gravare-silbernagel@orthop.gu.se
Handledare:
Docent Roland Thomeé, telefon: 031- 342 68 91, e-post: roland.thomee@orthop.gu.se
Adj professor Jon Karlsson, telefon: 031-343 40 94, e-post: jon.karlsson@vgregion.se
Torkning av trä sker vid olika steg i den träbearbetande industrin och de restprodukter som blir biobränsle har torkats i olika hög grad. Torkning sker även vid produktion av pellets, en uppvärmningsform som har blivit allt vanligare i enfamiljshushåll på senare år. De ämnen som avges vid torkning är mestadels terpener. Dessa är både hälso- och
miljöfarliga, men det är inte fastlagt i vilken omfattning de avges till luft och vatten. Terpenerna är samtidigt en del av det brännbara och det är önskvärt att de inte avges från bränslet innan förbränningen.
I avhandlingsarbetet har Katarina Rupar-Gadd gjort undersökningar för att optimera spåntorkning med avseende på terpeninnehåll i bränslet. De valda temperaturerna för torkningen var 140°C, 170°C och 200°C och torkmediet var ånga eller varm luft. Undersökningarna gjordes på gran- och tallspån och det kvarvarande terpeninnehållet i materialet jämfördes. Resultaten visar att ångtorkning vid 170°C lämnade mest terpener kvar och var därmed den mest optimala torkprocessen. Katarina Rupar-Gadd har dessutom genomfört fältundersökningar för att följa förändringen av terpenavgivelsen till luft och vatten från flishögar under en längre period. Undersökningarna visar att terpenavgivelsen ökar under fyra-fem månaders lagringstid för att sedan sjunka till en låg nivå.
Ett problem vid lagring av träbränslen är värmeutveckling som kan leda till självantändning. Antändningen är svår att upptäcka och när släckningsarbete inleds har elden redan fått fäste och branden blir mycket svårsläckt. Värmeutvecklingen beror till viss del på mikrobiell aktivitet och Katarina Rupar Gadd har genomfört lab-skaleförsök där biobränslen har behandlats på olika sätt för att utveckla en mikrobiell aktivitet (lagring vid olika temperaturer och fuktigheter).
Värmeutvecklingen har sedan mätts med isoterm kalorimetri. Resultaten visar att värmeutvecklingen från olika material varierar från ingen alls upp till 0,5W/kg. I studierna har även en viss katalyserande effekt från metaller kunnat påvisas.
Katarina Rupar-Gadd är född och uppvuxen i Växjö, sedan 2001 är hon doktorand vid avdelningen för Bioenergiteknik vid Växjö universitet.
Kontaktinformation
Avhandlingen ”Biomass Pre-treatment for the Production of Sustainable Energy – Emissions and Self-ignition” försvaras den 19 maj 2006, kl. 13.00. Disputationen äger rum på Växjö Universitet, Södrasalen i hus M. Opponent är professor Evert Ljungström, Göteborgs universitet.
För mer information kontakta:
Katarina Rupar-Gadd, telefon 0470-70 87 21 eller e-post:
katarina.rupar@vxu.se
Beställ boken från:
Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon: 0470-70 82 67 eller e-post: kerstin.broden@vxu.se
Resultaten visar att internet innehåller flera olika arenor som används för kärleks- och sexuella syften och att de används på olika sätt för olika ändamål. Resultaten visar också att både män och kvinnor använder internet för kärleks- och sexuella syften och att användarmönster kan relateras till både kön och ålder. Till skillnad från för de äldre användarna var internet för de yngre en integrerad del av deras vardagsliv, d v s de loggade inte in primärt för kärleks- och sexuella syften. Majoriteten av dem som använder internet för dessa syften har positiva erfarenheter av det, medan det för en minoritet kan upplevas som problematiskt.
Bland annat har internet gjort det möjligt för människor att flirta, söka partners, titta på eller läsa erotik, söka sexualupplysning och få stöd i sexuella frågor samt handla sexprodukter utan att behöva exponera sig själva eller sin sexualitet för andra. Ungefär en tredjedel av respondenterna hade erfarenhet av att ha cybersex och mer än en tredjedel hade träffat någon på nätet som de senare haft sex med. I intervjuerna framkom att internet ansågs vara ett bra medium för att träffa en partner eftersom man då fick tid att lära känna varandra och att pinsamma situationer var lättare att hantera.
En viktig faktor som bidrar till att göra internet till en populär plats för kärlek och sexualitet är just anonymiteten, inte bara beroende på den säkerhet som åstadkoms genom den fysiska distansen till andra utan också beroende på att anonymiteten gör att människor vågar delta i aktiviteter eller prova saker som vore svåra eller kanske till och med omöjliga utanför internet.
I avhandlingen uppmärksammas att internet är ett föränderligt medium, gamla arenor försvinner och nya kommer till. Det är inte bara platserna som förändras utan även användarna och användarmönstren. Detta gör det svårt att förutsäga hur framtiden kommer att gestalta sig. Dock konstateras att internet inneburit förändringar på kärlekens och sexualitetens område.
Avhandlingens titel: Love and sexuality on the internet
Fakultetsopponentens namn: Professor Bente Træen, Tromsö
Tid och plats för disputation: Fredagen den 2 juni 2006, kl. 9.15, Hörsal Sappören,
Sprängkullsgatan 25, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Kristian Daneback
031-831933(bost.), 031-773 4831(arb.)
kristian.daneback@socwork.gu.se
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
031-773 1022
