Implantat är en säker metod vid behandling av tandlöshet. Precis som våra tänder utsätts implantatet för bakterier, men när implantatet är alldeles nyinsatt har slemhinnan ännu inte byggt upp sin fullständiga försvarsförmåga. Tandläkaren Nicola Zitzmann visar i sin avhandling att immuncellerna med tiden blir fler. Svaret vid bakterieangrepp blir då också starkare och inflammationen blir synlig i form av svullnad och irritation i vävnaden.
Nicola Zitzmann har undersökt effekten av två olika behandlingsmetoder hos femton patienter med tandlossning. Halva munhålan rengjordes och behandlades med konventionell kirurgi där en del av den inflammerade vävnaden togs bort, medan all inflammerad vävnad skars bort i den andra halvan av munnen. Efter sex månader var vävnaden där allt inflammerat material tagits bort mer motståndskraftig. Den sida av munnen där inflammerad slemhinna lämnats kvar visade dubbelt så mycket inflammation vid bakterieansamling.
Studien kan förklara varför nya tandimplantat inte svarar lika starkt mot bakterieangrepp. När en tand förlorats och ersatts med implantat har vävnaden tappat många av sina immunceller och det tar tid för slemhinnan att rekrytera nya. Resultaten visar också att det är bättre att skära bort mer av den inflammerade vävnaden vid behandling av patienter med allvarlig tandlossning.
Forskningen har bedrivits i samarbete med University of Basel i Schweiz.
Avhandling för odontologie doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, odontologiska institutionen, avdelningen för parodontologi.
Avhandlingens titel: Inflammatory reactions in the gingiva and the periimplant mucosa
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Nicola U. Zitzmann, leg. tandläkare, telefon: 031-773 31 89 (sekreterare)
Handledare:
Professor Tord Berglundh, telefon: 031- 773 31 82, e-post: berglundh@odontologi.gu.se
Professor emeritus Jan Lindhe, telefon: 031- 773 31 90, e-post: jan.lindhe@odontologi.gu.se
Doktoranden Pernilla Larsman har genomfört sitt avhandlingsarbete vid Arbetslivsinstitutet i Göteborg och Göteborgs universitet. Hon har utgått från enkätundersökningar bland anställda vid svenska industriföretag, äldre kvinnliga datoranvändare i fyra europeiska länder och anställda inom barn- och äldreomsorg i Sverige.
I studierna testades relationen mellan psykosocial arbetsmiljö och muskelbesvär. Resultaten presenteras i avhandlingen On the relation between psychosocial work environment and musculoskeletal symptoms: A structural equation modeling approach.
– Det finns en koppling mellan upplevelsen av krav i arbetet och psykologisk arbetsbelastning och muskelbesvär i nacke, skuldra och rygg. Upplevd stress och trötthet kan vara viktiga mekanismer för uppkomsten av muskelbesvär, säger Pernilla Larsman som hoppas att forskningen kan leda till förändringar inom arbetslivet.
– Det handlar om att se över den psykologiska arbetsbelastningen och att se till att faktorer som leder till stress ligger på rimliga nivåer, säger Pernilla Larsman.
Avhandlingens titel: On the relation between psychosocial work environment and musculoskeletal symptoms: A structural equation modeling approach
Fakultetsopponentens namn: Professor Jan-Eric Gustafsson, Göteborg
Tid och plats för disputation: Fredagen den 5 maj 2006, kl. 10.00, Sal F1, psykologiska institutionen, Haraldsgatan 1, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Pernilla Larsman, tel. 031-773 1672(arb.)
e-post:.pernilla.larsman@psy.gu.se
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
Vi är omgivna av slumpmässiga, raglande, rörelser. Utan att vi märker det kolliderar partiklar med varandra på ett okontrollerbart sätt t.ex. i luften som vi andas och i mjölken som vi dricker. Detta kallas för Brownsk rörelse. Dessa slumpmässiga rörelser fungerar också som energireservoarer. Det är något som utnyttjas av olika system, t.ex. av proteiner när de transporteras i kroppen, s.k. Brownska motorer.
Umeåforskarna har utarbetat en avancerad laserteknik för att studera och kontrollera dessa rörelser. De raglande rörelserna hos atomer i ett ljusfält kan fångas i en typ av fyllecell uppbyggd av laserstrålar där de kan nyktra till. Den raglande rörelsen kan där omvandlas till en specifik rörelseriktning.
– Vi kan kontrollera rörelsen i tre dimensioner så väl vad gäller hastighet som riktning, berättar Peder Sjölund.
Tekniken kan bl.a. ge mer kunskap om hur energi i levande celler omvandlas från kemisk energi till rörelse hos molekylära motorer som transporteras i celler. Den underliggande principen är mycket generell och kan därför också tillämpas inom nanoteknik och för att t.ex. transportera information vid supersnabba beräkningar hos kvantdatorer.
Att kunna ge alla människor tillgång till fri och outtömlig energi genom att omvandla energi genom denna teknik må vara en utopi, som knappast kommer att bli verklighet under vår livstid. Umeåforskarna har dock visat att det är möjligt, om än bara i små system.
Författare till studien som publicerats i Physical Review Letters är forskare vid institutionen för fysik vid Umeå Universitet.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Peder Sjölund, doktorand vid institutionen för fysik
Telefon: 090-786 5037
E-post: peder.sjolund@physics.umu.se
Anders Kastberg, professor vid institutionen för fysik
Telefon: 090-786 6718
E-post: anders.kastberg@physics.umu.se
Det är första gången forskare har lyckats att vid upprepade tillfällen mäta halten av stresshormonet kortisol vid låga nivåer och i små mängder saliv från för tidigt födda barn. Tack vare det har man fått ett objektivt mått på deras stressreaktioner under tiden i neonatal intensivvård. Resultaten visar på stora individuella skillnader hos dessa barn, som för inte så länge sedan betraktades som en homogen grupp utan förmåga att uppleva vare sig stress eller smärta.
– I stället för att ha fixa tider för exempelvis blöjbyten måste vi vara flexibla och låta våra rutiner utgå från varje enskilt barns behov, säger Evalotte Mörelius, barnsjuksköterska som inom kort lägger fram resultaten i sin doktorsavhandling.
Under de senaste 20 åren har dödligheten och sjukligheten bland prematura barn sjunkit kraftigt. Förutom de rent medicinska framstegen har man börjat inse vikten av kroppskontakt mellan barnet och mamman eller pappan, så kallad känguruvård. Avhandlingen visar att även föräldrarna mår bra av sådan kontakt. För varje gång mamma och barn träffades hud mot hud minskade mammornas stress och deras kontroll över situationen ökade.
Två delstudier genomfördes i öppenvården. Hos spädbarn i psykosocialt utsatta familjer minskade stressen när familjerna fick professionellt stöd. Vid vaccination av tre månader gamla barn visade det sig att barnens stressnivå mätt i kortisolhalt steg. Stressen dämpades när barnen fick en sockerlösning i munnen samtidigt som de sög på en napp.
Handledaren Nina Nelson, överläkare och docent i pediatrik, betonar vikten av en kritisk inställning till rådande rutiner i den kliniska vardagen.
– Jag tror och hoppas att den nya kunskapen kommer att förfina vårt sätt att behandla och bemöta spädbarn och deras föräldrar inom den neonatala intensivvården, i barnpsykiatriskt relationsstöd och kanske även på barnavårdscentralerna, säger Nina Nelson.
Avhandlingen Stress in infants and parents – studies of salivary cortisol, behaviour and psychometric measures läggs fram vid disputation fredag 12 maj 2006 kl 9.00 i Berzeliussalen, Campus US, Linköping. Opponent är professor Uwe Ewald, Akademiska barnsjukhuset, Uppsala.
Kontaktinformation
Evalotte Mörelius 013-221378, 070-6234110, evalotte.morelius@lio.se
Nina Nelson 013-221328, 0702-981328, nina.nelson@lio.se
I studien, som publicerades i American Journal of Physiology; Gastrointestinal and Liver Physiology den 13 april, användes en musmodell som Uppsalaforskarna tidigare utvecklat för att studera de olika skyddsmekanismerna in vivo. De undersökte hur magsäcksbakterien Helicobacter pylori påverkar de olika skyddsmekanismerna i magsäcken och fann att den bland annat gjorde att det neutrala skiktet vid cellytan i magsäcken lättare blir förstört. Dessutom blev slemlagret i magsäcken tunnare och blodflödet i magsäcken mindre känsligt för syra.
– Alla dessa förändringar anses vara skadliga för magslemhinnan och skulle kunna förklara hur en infektion med Helicobacter pylori kan leda till sjukdom, säger Johanna Henriksnäs vid institutionen för medicinsk cellbiologi vid Uppsala universitet, en av forskarna bakom studien.
Mag-tarmkanalens viktigaste uppgift är att bryta ner mat så att kroppen kan ta upp näring och skydda den mot främmande ämnen. För att åstadkomma detta finns en rad olika mekanismer. Magsäcken utsöndrar till exempel en mycket stark syra och ett enzym som bryter ner proteiner. Det är inte enbart maten vi äter som är uppbyggd av proteiner utan även själva magsäcken. Här krävs följaktligen system som förhindrar att magsäcken bryter ner sig själv. Med tanke på allt som magsäcken måste klara av i form av stark mat, alkohol, bakterier och läkemedel så förstår man att skyddet i magen är mycket viktigt för att vi ska må bra.
För att skydda sig mot alla dessa eventuellt skadliga ämnen finns en rad skyddsmekanismer på olika nivåer. Ovanpå cellerna i magsäcken finns flera skikt av slem. I slemmet finns bikarbonat som blodet transporterat dit så att det vid cellytan är ett neutralt pH. I det yttersta cellagret i magsäcken sitter cellerna ihop extra starkt för att inte släppa igenom skadliga ämnen. Under detta cellskikt finns ett sinnrikt anordnat blodflöde som transporterar bort skadliga ämnen som trots allt tagit sig igenom.
– Det är dessa skyddsmekanismer som man trott skadas av bakterien, vilket vi nu alltså kunnat presentera belägg för, säger Johanna Henriksnäs.
Bakterien H. pylori, upptäcktes för cirka 20 år sedan i magsäcken, av två australiska forskare som förra året fick Nobelpriset i medicin. Tidigare hade man trott att bakterier inte kan växa i magsäcken eftersom det är så surt, men nu vet man att ungefär hälften av alla människor bär på bakterien. Idag anses bakterien orsaka de flesta magsårsfallen och en stor del av magcancerfallen.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Johanna Henriksnäs på 018-471 43 24, eller via e-post: Johanna.Henriksnas@mcb.uu.se
Vid valet i september får väljarna för tredje gången möjligheten att göra ett personval mellan partiernas kandidater. Men har personvalsreformen ändrat på hur lojala riksdagsledamöterna är mot sitt parti i riksdagsarbetet? Det är huvudfrågan i Lars Davidssons avhandling I linje med partiet? Maktspel och lojalitet i den svenska riksdagen.
Ledamöterna i alla partier utom socialdemokraterna anser att personvalsreformen gjort dem mer intresserade av att avvika från partilinjen. Personvalet har även gjort vissa ledamöter mindre lojala i sitt agerande. Det är reformens förlorare, de som inte har blivit ”inkryssade”, som i högre grad än andra avviker från partilinjen. Till förlorarna räknas den stora grupp riksdagsledamöter på cirka 40 procent som förväntar sig bli så placerade på sitt partis valsedel att de riskerar att bli bortkryssade i nästa val.
Riksdagen genomgår en generationsförändring. Diskussionen om ungas roll i politiken tog fart vid 1998 års val i samband med några uppmärksammade avhopp. De unga, särskilt unga kvinnliga ledamöter, anser sig nu har fått större utrymme att gå emot sitt parti. Yngre ledamöter avviker oftare från partilinjen är äldre.
Men i budgetfrågor är partidisciplinen fortfarande minst lika stark som tidigare. Ledamöternas möjligheter att avvika från partilinjen i budgetfrågor har alltid varit begränsade och är efter budgetreformen nästan obefintliga.
Avhandlingen kan beställas via www.sns.se/forlag
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Lars Davidsson på telefon 018-471 34 57, 070-283 05 75 eller e-post: Lars.Davidsson@statsvet.uu.se.
Trots att nästan två tredjedelar av bebyggelsen revs är Haga idag tryggt förpackat som en ”genuin arbetarstadsdel från sekelskiftet”. Ambitionen var att ”hela Haga” skulle bevaras, men genom olika förhandlingsturer formades Hagas ”identitet” – i termer av en selektiv historia – till den nod genom vilken urval och prioriteringar skapade ett nytt slags renodling och homogenisering av Haga. I bevarandeprojektet materialiserades därmed en ”arbetarstadsdelsidentitet” som inte bara var tämligen ny, utan också fick till resultat att endast vissa av Hagas egenskaper blev ”typiska”. Haga ikläddes rollen av arbetarstadsdel och blev på så vis en symbol för hela den arbetarhistoria som hade förvägrats Göteborg genom totalsaneringarna av Annedal, Landala, Vegastaden, Stigberget etc.
Problemställningen kring Hagas omvärdering och konstruktion som arbetarstadsdel kan emellertid inte enkelt och bekvämt placeras i 1970-talets bevarandekamp och bland dem som var verksamma då. Problemställningen kräver istället en mer omfattande undersökning av Hagas position i Göteborgs stadslandskap: hur har Haga över tid fått framträda i texter om Göteborg? I denna avhandling söker Ingrid Martins Holmberg bakgrunden till både exploatering och bevarande av Haga i de sammanhang där Haga omskrivits av exempelvis stadens historiker, politiker, stadsplanerare, utredare, lokalhistoriker, journalister, författare och forskare. Så kartläggs Hagas framträdande i olika texter under hela perioden 18601980. Omvärderingen av Haga har på så sätt bestämts till innehåll och karaktär.
Avhandlingen tecknar flera olika imaginära, föreställda, geografier i vilka fint och fult placeras ut som både estetiska och moraliska egenskaper över stadens yta. Genom de olika imaginära geografierna spelas platser ut mot varandra och social identitet länkas till specifika stadsrum. Samtidigt frammanas det förflutna för att förstärka och legitimera positioner genom det som i avhandlingen benämns ”historiseringar”. Avhandlingens centrala resultat är trefaldigt: 1) att historiseringars innehåll skiftar avsevärt såväl över tid som mellan olika imaginära geografier; 2) att historiseringars specifika innehåll har central betydelse i samtliga kartlagda imaginära geografier, och inte bara har att göra med de bevarande- eller akademiska sammanhang som historia ofta förknippas med; 3) att omvärderingar av en plats som Haga, som skenbart äger rum över kort tid, måste sättas i relation till förändringar av kunskaps- och bildningsregler som verkar över lång tid. Till sist innebar omvärderingen av Haga att just sådana egenskaper som tidigare varit föraktade och ”fula” framträdde som ”fina”: Hagas träbebyggelse, Hagas låga hus, Hagas inre delar.
Undersökningen av Hagas historisering är en konkretion av generella frågor kring urban omvärdering – fixering och förskjutning av fint och fult, bra och dåligt, gammalt och nytt.
Avhandlingens titel: På stadens yta – om historiseringen av Haga.
Opponent: Docent Iréne Molina, Uppsala
Disputationen äger rum torsdagen den 1 juni 2006 kl. 13.00
Aulan, Kulturvård, Stora Nygatan 23-25, Göteborg
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Ingrid Martins Holmberg, tel. 031-773 4716 (arb.) 031 – 24 29 70 (hem), mobiltel. 0739-73 20 76,
e-post ingrid.holmberg@icug.gu.se
Hemsida: http://www.miljo-kultur.gu.se/icug/personal/holmberg.html
Avhandlingen kan beställs via Makadam förlag, http://www.makadambok.se/
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
Med hjälp av glasnost och perestrojka försökte Michail Gorbatjov att reformera Europas sista imperium. Vilken position hade dessa begrepp i den sovjetiska moderniteten och vilken roll spelade de för utvecklingen av en föreställning om ett specifikt sovjetiskt eller ryskt postmodernt tillstånd?
I avhandlingen analyserar Petrov glasnost och perestrojka från 1800-talets början fram till Sovjetunionens fall. Samtidigt som dessa begrepp lanserades på bred front i slutet av 1980-talet blev konturerna av vad som kallas en rysk postmodernism tydliga. Avhandlingsförfattaren belyser sambandet mellan politiska ställningstaganden och apolitiska avståndstaganden. Han lyfter fram de spänningar som glasnost och perestrojka aktiverade i den sovjetiska moderniteten, som under denna tid förlorade sitt självförtroende.
Sovjetunionens fall innebar slutet på ett 74-årigt perspektiv. Åren 1985-1991 skiljer ut sig som en komprimerad och avgörande tid under den sovjetiska eran. Begreppen glasnost och perestrojka förlöste en ny och annorlunda framtid, samtidigt som de öppnade ett rum av tidigare undertryckta erfarenheter. Genom att fråga sig vilka erfarenheter som sammanfattades i dessa begrepp och vilka förväntningar de frigjorde, försöker författaren rekonstruera den sensovjetiska utvecklingen. Genom att frilägga den begreppsliga strukturen synliggörs väsentliga villkor för de politiska och ideologiska konflikter som utspelar sig i samhället.
Petrov visar i sin avhandling hur våra grundläggande begrepp påverkar den verklighet vi lever i samtidigt som begreppsanvändningen påverkas av sociala och psykobiografiska faktorer. Frågan om hur generationsidentitet skapas och vilken roll den spelar för vårt politiska agerande är central i avhandlingen. Är den ryska postmodernismen en kopia av ett västerländskt original eller är den tvärtom mer postmodern än sin post-moderna kusin? Avhandlingen utmynnar i frågor om huruvida den logik som den sovjetiska utvecklingen följde under Gorbatjov-eran har något att säga oss om vår egen framtid och den historia vi är en del av. I ljuset av den ryska postmodernismens idévärld ställs frågor om politikens förutsättningar i framtiden, om skillnaden mellan den opolitiske och den apolitiske och om man överhuvudtaget kan ställa sig utanför politiken.
Avhandlingens titel: Tillbaka till framtiden. Modernitet, postmodernitet och generationsidentitet i Gorbaèevs glasnost´ och perestrojka.
Opponent: Docent Per Månsson, Göteborg
Disputationen äger rum fredagen den 2 juni 2006 kl. 10.00
Sal T 302, Arkeologen, Olof Wijksgatan 6, Göteborg
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Kristian Petrov, tel. 031-773 52 26,
mobiltel. 0703-96 95 81, e-post: kristian.petrov@sh.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
1800-talet var en brytningstid. Barnen vaccinerades mot smittkoppor, bönderna blev allt effektivare med att odla sina grödor och spannmålsproduktionen ökade dramatiskt – och därmed omgestaltades befolkningsförhållandena i grunden. Men Daniel Larsson kritiserar den äldre uppfattningen om att befolkningsförhållandena före 1800 var låsta i ett gammalt, ”trögrörligt” bondesamhälles snäva försörjningsramar. Genom jämförande studier i bland annat kyrkböcker från 1630- och 1640-talen fram till 1770-talet visar avhandlingsförfattaren att såväl ökad aggressivitet hos vissa virus som verkningarna av det nordiska kriget 1700-1721 och frihetstidens agrara framsteg hade större betydelse för levnadsbetingelserna än vad som tidigare antagits.
Genom kraftigt ökad spannmålsimport från 1720-talet kunde till exempel försörjningen under missväxtåren tryggas på ett betydligt effektivare sätt än tidigare och den sena stormaktstidens närmast cykliska krismönster bröts. De färre dödlighetskriserna medförde starkt minskad dödlighet bland vuxna samtidigt som barnadödligheten var betydligt högre på 1700-talet än tidigare till följd av svåra smittkoppsepidemier. Tillsammans med de ansträngda ekonomiska förhållandena under det nordiska kriget och höga jordpriser på 1700-talet bidrog den minskade vuxendödligheten också till en allt högre giftermålsålder bland kvinnor, vilket medförde en minskning av antalet barn i familjerna.
Avhandlingens titel: Den dolda transitionen. Om ett demografiskt brytningsskede i det tidiga 1700-talets Sverige.
Disputationen äger rum fredagen den 2 juni 2006 kl. 10.00
Opponent: Professor Sören Edvinsson, Umeå
Sal L 100, Etnologen, Lennart Torstenssonsgatan 8, Göteborg
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Daniel Larsson, tel. 0501-710 81(hem),
mobil 0703-544 974, e-post: daniel.larsson@history.gu.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
Johanna Lundström behandlar merparten av Sundmans författarskap, från debuten med Jägarna (1957) till Sökarna (1963). Den tidigare forskningen har främst uppmärksammat hans behavioristiska, ”objektiva” berättarmetod i relation till en skeptisk verklighetsuppfattning. Här undersöks däremot den i författarskapet så centrala kunskapsproblematiken som en mellanmänsklig angelägenhet knuten till ett specifikt historiskt sammanhang. Avhandlingen frilägger denna mellanmänskliga tematik som en modernitetskritik i intrikat samspel med berättelsernas formella särprägel och belyser därigenom motsättningarna i författarskapet.
Studien utreder å ena sidan den komplexitet som utmärker modernitetstemat i Sundmans verk, å andra sidan klargör den hur modernitetens paradoxer på ett signifikant sätt belyser motsättningarna i författarskapet; den ideologi som kritiseras innefattar även författargärningens egen grundval.
Avhandlingen presenterar en ny bild av en av den svenska 1900-talslitteraturens centrala författargärningar. Johanna Lundströms textanalytiska kartläggning visar hur den sundmanska fiktionen leder rakt in i den samtida verkligheten.
Avhandlingens titel: Terrängbeskrivning. P O Sundman, moderniteten och medmänniskan.
Opponent: Professor Rikard Schönström, Lund
Disputationen äger rum fredagen den 2 juni 2006 kl. 10.15
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Johanna Lundström, tel. 031-773 25 03 (arb.), 031-82 47 44 (hem), 0709-39 00 71 (mobil), e-post johanna.lundstrom@lit.gu.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
Gastrointestinal stromacellstumör (gist) ses ofta i magsäck och tunntarm. Tumören är inte mottaglig för cellgiftsbehandling eller vanlig strålbehandling. Men ökad kunskap om gist har de senaste åren förbättrat prognosen för många patienter, bland annat genom utvecklingen av läkemedlet imatinib.
Läkaren Per Bümming visar i sin avhandling att det både är säkert och effektivt att ge läkemedlet till patienter med gist.
– Vi vet nu mer om vad som driver de elakartade tumörcellernas tillväxt och vilka riskfaktorer som är viktiga. Med det nya målinriktade läkemedlet har prognosen förbättrats dramatiskt, säger Per Bümming.
Imatinib är ett läkemedel som hämmar en mottagare som blivit överaktiv hos tumörcellen. Avhandlingen visar att operation av mycket stora tumörer kan få ett bättre resultat om patienten först behandlas med läkemedlet så att tumören krymper. Vid stor risk för återfall verkar det dessutom lovande att ge imatinib till patienter efter det att deras tumör opererats bort.
I Västra Götalandsregionen har man tidigare räknat med drygt fem nya fall av gist per miljon invånare och år, men Per Bümmings undersökning visar att sjukdomen är tre gånger vanligare. Det är den första studien i sitt slag och den visar att 14,5 nya fall av gist upptäcks per miljon invånare och år.
-Det är viktig information nu när det finns utökade möjligheter att behandla dessa patienter, säger Per Bümming.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för kirurgi
Avhandlingens titel: Gastrointestinal stromal tumours – on diagnosis and treatment
Avhandlingen försvaras fredagen den 5 maj, klockan 13.00, hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Per Bümming, leg. läkare, telefon: 031-342 80 91, e-post:
per.bumming@surgery.gu.se
Handledare:
Bengt Nilsson, telefon: 031- 342 80 93, e-post: bengt.e.nilsson@vgregion.se
Graviditet och födande handlar inte bara fysiologiska processer utan har också sociala och kulturella aspekter. I sin avhandling beskriver Birgitta Hellmark Lindgren den gravida kroppen som en arena där motstridiga perspektiv på medicinsk teknik, kvinnlighet och risker möts. Genom fältarbete på barnmorskemottagning och intervjuer med gravida kvinnor har hon undersökt olika sätt att se på och förhålla sig till graviditet och födande. Diskussionsgrupper på Internet och debatter i massmedia har också utgjort värdefulla källor till information. Hur resonerar och agerar kvinnor som följer mödravårdens snitslade bana? Hur resonerar de som går sina egna vägar genom att exempelvis begära planerat kejsarsnitt eller organisera en hemförlossning?
Birgitta Hellmark Lindgren kommer fram till att olikheterna inte är så stora som hon förväntat sig. Hennes forskning tyder istället på att det på ett allmänmänskligt och existentiellt plan finns viktiga likheter mellan kvinnors strategier, även när de uppenbarligen väljer diametralt motsatta sätt att föda på.
– Det handlar om ett behov av att ha kontroll över situationen, känna trygghet och tillit och få göra på sitt eget sätt.
Hon visar att riskerna står i fokus i kvinnornas resonemang och argumenten för eller emot olika sätt att föda, liksom för eller emot ultraljud och andra medicinska tekniker, kretsar oftast kring uppfattningen om risker. Men risker är inte bara en fråga om objektivitet och mätbarhet, det är också en fråga om personliga och kulturella värderingar, menar Birgitta Hellmark Lindgren.
– Vissa framhåller riskerna med vaginal förlossning, och för dem innebär teknik en trygghet. Andra betonar riskerna med sjukhusförlossningar och uppfattar exempelvis planerat kejsarsnitt som motsatsen till trygghet.
Birgitta Hellmark Lindgren menar att det är viktigt att tänka bortom den ideologiska debatten om medikaliserat födande i motsats till ”naturligt”. Hon fann det omöjligt att dela in kvinnorna enligt en sådan dikotomi. Även hemmafödseln är medikaliserad i den meningen att dessa kvinnor är otroligt pålästa om de medicinska aspekterna av en förlossning.
– Det är också så att tekniken är en integrerad del i vardagslivet idag, vi tänker ”genom” tekniken.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Birgitta Hellmark Lindgren på 073-591 81 89 eller via e-post: Birgitta.H_Lindgren@antro.uu.se
I Sverige diagnostiseras årligen 2 000 nya fall av urinblåsecancer. Behandling med bakterien Bacillus Calmette-Guerin (BCG), så kallad immunterapi, har god initial effekt. Men eftersom man ser återfall hos 65 procent och vissa patienter inte svarar alls på denna behandling, behövs nya bättre terapier i kliniken.
En forskargrupp ledd av professor Tomas Tötterman vid Rudbecklaboratoriet, Uppsala universitet, har utvecklat en musmodell där man använder så kallade CpG oligonukletider för att behandla urinblåsecancer. CpG är korta DNA-strängar som tillverkas syntetiskt och liknar bakteriellt DNA.
– När CpG tillförs tror kroppen att det är en bakterieinfektion, vilket startar en kraftig immunreaktion som slår ut tumören, säger Christina Ninalga.
Hon visar i sin avhandling att denna typ av immunterapi botar även stora aggressiva blåstumörer hos mössen. Hon har jämfört behandlingen med den klassiska BCG-behandlingen, och visar att CpG är betydligt mer effektiv. CpG har även andra fördelar jämfört med BCG eftersom det kan tillverkas i ren syntetisk form. Mössen som blivit botade med CpG har dessutom visat sig få ett långvarigt skydd, det vill säga immunitet, mot tumören.
– Dessa resultat är mycket lovande och vi överväger nu att göra en klinisk studie, säger Christina Ninalga.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Christina Ninalga på 018-611 91 83, 070-733 15 85 eller via e-post: Christina.Ninalga@klinimm.uu.se
Gruppen i Lund innehar faktiskt ett ”världsrekord” i att generera korta laserpulser. I Högeffektlaserlaboratoriet vid Lunds Tekniska Högskola produceras dagligen tåg av pulser, där varje puls är 200 attosekunder lång och åtskild från nästa puls med 1,3 femtosekunder. Det handlar om ofattbart korta tidsrymder. En femtosekund är 10-15 sekunder, alltså en milliondel av en miljardel av en sekund. En attosekund är tusen gånger kortare än en femtosekund, alltså 10-18 sekunder. Dessa svindlande korta ljuspulser kan användas för att ”fotografera” de beståndsdelar som rör sig allra snabbast i atomer och molekyler, elektronerna. I en artikel publicerad i det senaste numret av Nature Physics visar forskarna att attosekundspulser är kraftfulla verktyg för att studera elektronernas vågliknande egenskaper.
I kvantmekaniken beskrivs materia med hjälp av s k vågfunktioner. Dessa beskriver sannolikheten för att t ex en elektron ska befinna sig i ett visst läge och röra sig med en viss hastighet. De beskriver också hur materia ibland kan uppträda som en partikel och ibland som en våg. En vågfunktion representeras matematiskt med en amplitud och en fas. Teoretikerna beräknar dessa vågfunktioner och utnyttjar dem för att, till exempel, förutsäga en viss process. Att mäta hela vågfunktionen är tyvärr mycket svårt och experimentalisterna har huvudsakligen kunna bestämma dess amplitud.
I artikeln rapporterar forskarna om en teknik de har utvecklat för att mäta elektronvågfunktionens fas med hjälp av attosekundspulser. Tekniken baseras på interferens mellan elektroner som skapas av två på varandra följande attosekundspulser. Utöver de ultrakorta ljuspulserna i Lund har projektet utnyttjat en elektronavbildande detektor byggd i Amsterdam och flyttad till Lund för det experimentella arbetet. Argon-atomer besköts med attosekundspulser i det extremt ultravioletta våglängdsområdet och med längre pulser av infrarött laserljus. När dessa pulser fokuseras i argongasen rycks elektroner loss i form av vågpaket. Det infraröda ljuset ändrar vågpaketens hastighet och får dem att interferera med varandra och bilda komplicerade mönster. Analys av interferensmönsterna ger forskarna ny insikt i elektronernas uppförande och speciellt information om vågfunktionens fas.
Rönen presenteras i en artikel med titeln Attosecond electron wave packet interferometry publicerad i Nature Physics. Den finns online på nature.com/naturephysics.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Anne L´Huillier på tel. 046 222 76 61 eller per e-post Anne.LHuillier@fysik.lth.se.
Människans koldioxidutsläpp påverkar inte bara atmosfären, utan även i högsta grad våra vatten. En tredjedel av de årliga utsläppen av koldioxid tas upp i havet, och ny forskning från Göteborgs universitet visar att 1 procent av den totala mängden kol i haven finns i de Nordiska haven, samt att upptaget av koldioxid kan öka vid isbildning.
Mänskliga (antropogena) utsläpp av koldioxid befaras höja jordens medeltemperatur och på så sätt bidra till en klimatförändring. Vilka processer som bidrar till att haven tar upp koldioxid och hur mycket antropogent kol som transporteras till djuphaven är viktiga faktorer vid uppskattningar av framtida koncentrationer av koldioxid, både i haven och i atmosfären.
Nordiska haven, ett samlingsnamn för haven som ligger mellan Grönland, Island och Norge, är tillsammans med Arktiska Oceanen viktiga områden i klimatdiskussioner. Dels är det områden som befaras vara mycket känsliga för klimatförändringar och dels bildas här så kallat djupvatten. Djupvattnet är en del av den globala havscirkulationen och forskare tror att störningar av djupvattensbildningen i sin tur kan störa transporten av varmt Atlantvatten till våra breddgrader. Något som dock är omdebatterat.
I sin avhandling presenterar Sara Jutterström bland annat två nya beräkningsmetoder att uppskatta halten antropogent kol i havsvatten. Resultaten visar att cirka 1 procent av den totala mängden antropogent kol i havet finns i de Nordiska haven och att mindre än 2 procent av det årliga upptaget transporteras via Östgrönlandsströmmen ner i Atlanten.
– Dessa siffror kan verka små, men man måste också beakta att de Nordiska haven utgör en mycket liten del av världshaven, säger Sara Jutterström.
Hon visar även att kolflödet i både Arktiska Oceanen och de Nordiska haven förändras vid en klimatförändring och att vissa processer kan få ökad betydelse för havets upptag av koldioxid. I avhandlingen presenteras resultat som tyder på att isbildning kan öka upptaget av koldioxid i vattnet. Det sker i områden där vindar hjälper till att föra undan den nybildade isen och vattenytan fortfarande har kontakt med atmosfären. Själva processen som ligger bakom upptaget är inte helt identifierad, men tros bero på en rad olika faktorer. Bland annat att koldioxiden löses lättare på grund av den låga vattentemperaturen.
En klimatförändring skulle innebära att vi får mindre is på sommaren i Arktis, vilket i sin tur innebär att ett större område bildar is på vintern. Något som då kan öka havets upptag av koldioxid. Sara Jutterströms resultat är unika, eftersom man tidigare trott att upptaget av koldioxid från atmosfären varit försumbart under vintersäsongen i Arktiska Oceanen.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Sara Jutterström
Institutionen för kemi
Tel: 031-772 27 77
E-post: sara.jutterstrom@chem.gu.se
Handledare: Professor Leif Anderson, tel.031-772 27 74
E-post: leifand@chem.gu.se
Avhandlingen har titeln: ”Dissolved inorganic carbon in the Arctic Ocean and the Nordic Seas”
Disputationen äger rum: Fredagen den 5 maj, kl 14.00 i Sal KB, Kemihuset, Chalmersområdet, Göteborg
Lundaastronomernas forskningsingenjör Torbjörn Wiesel och instrumentmakaren Nels Hansson har nyligen kommit hem från Chile där de bit för bit monterat ner och packat in ett teleskop. Det har tillhört ESO, European Southern Observatory, som har en stor forskningstation på bergsryggen La Silla ute i Atacamaöknen. Huvudspegeln som väger ett ton och har en diameter på 1,5 meter och har redan anlänt med flygfrakt. De övriga delarna är på väg med båt.
– Det är en stor lättnad att teleskopet äntligen är på väg hit. Och det känns också skönt att speglarna kommit fram oskadade, säger Torbjörn Wiesel.
Lundaastronomerna får betala ca en halv miljon kronor, vilket är restvärdet för instrumentet efter avskrivningar. Ett nytt teleskop av motsvarande storlek skulle i dag kosta någonstans mellan 15 och 25 miljoner kronor.
Den gamla vattentornet där teleskopet ska inhysas är en del av den astronomiska institutionen. När astronomerna flyttade in i sina nya lokaler 2002/2003 kröntes vattentornet med en silvrig dom. Domen byggdes just med tanke på att man skulle få överta det nu aktuella teleskopet.
Teleskopet kallas CAT (Coudé Auxiliary Telescope). Dess uppgift har varit specialiserad. Det har varit koppat till en spektrograf, ett instrument med vilket man analyserar stjärnljusets beståndsdelar. Anledningen till att ESO nu lämnat ifrån sig CAT är att man måste lägga ner en del av sin verksamhet vid La Silla. Man äger och driver ju också VLT, världens största spegelteleskop, och det drar stora resurser. Dessutom har utvecklingen av fiberoptiken gett spektoskopisterna nya möjligheter.
Instrumentet ska främst användas i undervisningen. Men varför satsar man på ett stort teleskop i ett regnigt och molnigt Skåne?
– Det är riktigt att vi inte har så många stjärnklara nätter och besväras av ljus och luftföroreningar. Men vi kommer förmodligen att syssla mycket med spektroskopi, och då är det inte lika nödvändigt med perfekt sikt, svarar Torbjörn Wiesel.
En av dem som skapade CAT finns numera faktiskt på Institutionen för astronomi. Det är professor Torben Andersen. På 70-talet, när CAT byggdes, var Andersen anställd på ESO; många av ritningarna till CAT är signerade av honom.
Kontaktinformation
För ytterligare information: Torbjörn Wiesel nås på tel 046 222 72 93 eller per e-post Torbjorn.Wiesel@astro.lu.se
