Resultaten presenteras i den ansedda vetenskapliga tidskriften Science.
– Vi har kartlagt 3-D-strukturen på den första jonkanalen som transporterar metalljoner som magnesium, zink och kobolt (så kallade divalenta joner), även kallad CorA. Kanalen finns framförallt hos bakterier, men liknande proteiner, som kontrollerar magnesiumhalten i cellen, har konstaterats hos människan. Rapporten är första steget mot att förstå mekanismen med vilken dessa kanaler kontrollerar transporten av divalenta metalljoner och därmed jonhalten i en cell, säger Said Eshaghi, PhD vid Karolinska Institutet och en av medhuvudförfattarna till artikeln.
Det finns dussintals sådana jonkanaler hos alla sorts organismer, men hittills har det inte fastställts hur någon av dem ser ut och därför har det också varit okänt hur de fungerade. De svenska forskarna kan nu, samtidigt som en kanadensisk grupp, beskriva 3-D-strukturen av en sådan
jonkanal i detalj genom så kallad röntgenkristallografi. Den mänskliga varianten av CorA kan förknippas med Leighs syndrom, som är ett allvarligt tillstånd hos små barn med karakteristiska förändringar i hjärnan. Strukturella studier av medicinskt relevanta proteiner i kombination med biokemisk karakterisering är en viktig del av grundforskningen mot sjukdomsbehandling och, i ett senare skede, medicin-tillverkning.
– Svårigheten är att jonkanaler är membranproteiner som sitter i cellens eller cellorganellers membran, som i sin tur består av fett. Att isolera och kristallisera membranproteiner är ytterst komplicerat. Vår rapport förklarar hur detta protein ser ut och vilka delar av proteinet som kan styra reglerings- och transportmekanismer. Men det krävs fortsatta studier för att få en djupare förståelse för hur proteinet egentligen
fungerar, säger Damian Niegowski, doktorand, Institutionen för biokemi, Stockholms universitet, medhuvudförfattare till artikeln.
Said Eshaghi och Damian Niegowski tillhör en forskargrupp som leds av professor Pär Nordlund vid Karolinska Institutet.
Sedan tidigare har några få monovalenta metalljonkanaler varit kända – däribland kaliumkanalen vars struktur löstes av den amerikanske forskaren Roderick MacKinnon. År 2003 fick han nobelpris i kemi för sitt arbete. Upptäckten har gett upphov till ett antal mediciner.
Artikel: Crystal Structure of a Divalent Metal Ion Transporter CorA at 2.9 Angstrom Resolution , /Science, nr 18.
Författare: S. Eshaghi, D. Niegowski, A. Kohl, D.M. Molina, S.A. Lesley, P. Nordlund
Fakta om jonkanaler och divalenta metaller:
Divalenta metaller som magnesium, zink och kobolt har stor betydelse för alla levande organismer. Metallerna förekommer som joner i lösning och tas i denna form upp av cellen som är direkt beroende av dessa joner för sin överlevnad. Metaboliska reaktioner, energiproduktion, bildning och stabiliteten av DNA och cellmembranets stabilitet är några viktiga områden där det krävs magnesium och zink. Underskott av magnesium i mitokondrien, cellens energi-producerande organeller, kan orsaka yttre skador på ett eller flera områden i centrala nervsystemet, så kallat Leighs syndrom. Zinkunderskott orsakar sämre immunförsvar, störning i hjärnas utveckling, försämrad skelettbildning och DNA skador som kan resultera i prostata- och bröstcancer. Kobolt är en viktig komponent hos vitamin B-12, och är därför livsnödvändig för människan. Höga halter av kobolt kan dock ha negativ påverkan på lungor och hjärta. Cellerna har därför utvecklat transportsystem, så kallade jonkanaler, för att kontrollera import och export av sådana joner. Idag har man kunnat identifiera över 400 jonkanaler hos människa, men bara en handfull av dessas bakteriella varianter har studerats i detalj.
Fakta om röntgenkristallografi:
Röntgenkristallografi är en fysikalisk metod som används för att bestämma den tredimensionella strukturen för ett visst protein. Metoden kan användas för att hitta 3d-strukturen för proteinet. Först produceras stora mängder av det
protein som ska bestämmas. Om proteinkristaller uppstår är nästa steg att ta fram ett diffraktionsmönster för kristallen genom att belysa kristallen med röntgenstrålning och fånga upp diffraktionspunkterna på en skärm. Diffraktions-punkterna anger atomernas relativa positioner. Information om punkternas intensitet används för att konstruera en elektrondensitetskarta. När elektron-densitetskartan finns tillgänglig används ett datorprogram för att bygga upp 3D-modellen av proteinet.
Kontaktinformation
Said Eshaghi, PhD, Institutionen för Medicinsk Biokemi och Biofysik (MBB), Karolinska Institutet, tfn 08-524 868 63, mobil 0709-282861 e-post: Said.Eshaghi@ki.se
Damian Niegowski, doktorand, Institutionen för biokemi, Stockholms universitet, tfn 08-524 86895, mobil 073-617 28 64, e-post Damian.Niegowski@ki.se / damian@dbb.su.se
Membranproteiner utgör en tredjedel av alla proteiner i en cell. De är instuckna i cellernas membran och sköter framför allt kommunikationen mellan cellerna och omvärlden. Som transportörer och signalförmedlare är de eftertraktade måltavlor för olika läkemedel och omkring hälften av alla läkemedel riktar in sig på dem. Eftersom membranproteinerna är så ”feta” är de dock svåra att studera.
Joy Kim, Karin Melén, Marie Österberg och Gunnar von Heijne vid det nystartade Centrum för Biomembranforskning vid Stockholms universitet rapporterar i veckans nummer av den amerikanska vetenskapsakademins tidskrift Proceedings of the National Academy of Science (PNAS) om en storskalig studie av nära 600 membranproteiner från bagerijästen Saccharomyces cerevisiae. De har med hjälp av molekylärbiologiska tekniker tagit reda på hur vart och ett av proteinerna sitter orienterat i jästcellens membran, en information som är avgörande om man vill försöka förutsäga struktur och funktion hos ett membranprotein.
De data man tagit fram för jästproteinerna går också att överföra till många av människans membranproteiner och kommer att få stor betydelse för läkemedelsindustrin.
Tillsammans med Jonas Warringer och Anders Blomberg vid Göteborgs universitet har gruppen i Stockholm också studerat membranproteinernas betydelse för jästcellernas tillväxt i olika miljöer. Detta ger indikationer om funktionen hos många s.k. hypotetiska membranproteiner, alltså proteiner med ännu okänd funktion.
Artiklarna “A global topology map of the Saccharomyces cerevisiae membrane” och “Phenotypic effects of membrane protein overexpression in Saccharomyces cerevisiae” publiceras i senaste numret av Proceedings of the National Academy of Science (PNAS). Centrum för Biomembranforskning finansieras av Stiftelsen för Strategisk Forskning.
Kontaktinformation
Kontaktuppgifter: Joy Kim nås på 0739-229686 och Gunnar von Heijne på 070-394 1107. För bild på Joy Kim och Gunnar von Heijne, kontakta universitetets presstelefon på 08-164090.
Vår förmåga att röra oss beror till stor del på olika klasser av motorneuroner som finns i ryggmärgen och därifrån styr muskelkontrollen. Hur denna del av centrala nervsystemet bildas under fostertiden har emellertid varit okänt.
Edlunds forskargrupp har nu identifierat i vilket skede ryggmärgen och motorneuroner börjar bildas och även de signalmolekyler som styr denna process. Sammantaget har gruppens forskning vid det här laget klarlagt hur de olika delarna av centrala nervsystemet intialt bildas under fosterperioden. Identifieringen av signalmolekylerna och hur de verkar har också gjort det möjligt att omprogrammera framhjärneceller till att bilda alla övriga delar av centrala nervsystemet, inklusive motorneuroner i ryggmärgen.
Artikeln, med titeln ”An Early Role for Wnt Signaling in Specifying Neural Patterns of Cdx and Hox Gene Expression and Motor Neuron Subtype Identity”, publiceras i senaste numret av tidskriften PloS Biology. Medförfattare är doktoranderna Ulrika Nordström och Esther Maier, båda vid UCMM.
Kontaktinformation
Ytterliggare upplysningar kan lämnas av professor Thomas Edlund, tel. 090-785 44 16, mobil 073-316 94 52, epost: Thomas.Edlund@ucmm.umu.se
Trots att KOL och astma är två av de vanligaste kroniska sjukdomarna i Sverige såväl som i resten av världen är kunskapen om sjukdomarnas samhällsekonomiska konsekvenser begränsad. Detta gäller särskilt för KOL som i de flesta fall diagnostiseras först när sjukdomsförloppet har fortskridit under en relativt lång tid. De flesta tidigare studier av sjukdomarnas ekonomiska konsekvenser har baserats på olika sjukvårdsregister och har därför inte kunnat ge en komplett bild av effekterna på samhällsekonomin.
I en ny avhandling från Karolinska Institutet har samhällets kostnader för de båda sjukdomarna beräknats utifrån ett representativt urval av den allmänna befolkningen i Sverige. Eftersom studien inte baserades på patientregister syns även de fall som inte har registrerats av sjukvården i resultatet. Genom telefonintervjuer har forskarna samlat information om hur personer med KOL och astma använder resurser både direkt, genom att använda sjukvården, och indirekt, genom sjukersättning för uteblivet arbete.
Studien visar att den samhällsekonomiska kostnaden för astma i Sverige uppgår till cirka 3,7 miljarder kronor per år för åldersgrupperna 25-56 år. Varje person med astma kostade i genomsnitt samhället 15 919 kronor per år. Kostnaden för personer med svår astma var dock 10 gånger högre jämfört med personer med mild astma. Den indirekta kostnaden var högre än den direkta och uppgick till 69 % av den totala kostnaden.
Kostnaden för KOL i Sverige varje år beräknades till totalt cirka 9,1 miljarder kronor eller drygt 13 000 kronor per person med KOL. I likhet med kostnaderna för astma var de svåra fallen av KOL mer än 10 gånger så dyra som de milda fallen. Eftersom KOL till stor del är en underdiagnostiserad sjukdom så fördelades kostnaderna bland personer med och utan en läkardiagnostiserad KOL. Kostnaderna för dem utan läkardiagnostiserad KOL uppgick till ungefär 40 % av de totala kostnaderna.
Studien visar också att KOL är mycket kostsamt under de så kallade exacerbationerna, det vill säga under de perioder då symtomen förvärras akut för att sedan bli bättre igen. Svåra exacerbationer var 60 gånger så dyra som milda/medelsvåra exacerbationer. De indirekta kostnaderna stod för 58 % av den totala kostnaden för KOL.
Avhandling:
”Health economic epidemiology of obstructive airway diseases”
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Sven-Arne Jansson, Institutet för Miljömedicin, Lung- och Allergiforskning, tfn 090-776841, 070-6747924 e-post svenarne.jansson@holmsund.nu
KI pressjour, tfn 08-524 860 77(endast v 25-28)
Forskningsresultaten presenteras i det senaste numret av den vetenskapliga tidskriften Molecular Cell.
En vuxen människokropp består av ungefär 50 biljoner, eller 50 tusen miljarder, celler. Ungefär en procent av dessa dör och byts ut varje dygn. Vid celldelningen måste arvsanlaget, det vill säga den genetiska information som finns lagrad i DNA-strängar, kopieras och fördelas korrekt så att varje ny cell innehåller samma information som den ursprungliga. Processen kompliceras av att DNA-strängarna, som är uppdelade i ett antal kromosomer, ständigt skadas och bryts sönder, varpå de måste repareras.
– Om man tittar på en cancercell så ser man att den oftast har antingen trasiga kromosomer, felreparerade kromosomer eller felseparerade kromosomer, det vill säga att de är för många eller för få. Genom att lära oss att förstå de normala mekanismer som upprätthåller ett stabilt genom blir vi bättre rustade att förstå vad som går fel vid cancer, säger Camilla Sjögren som leder forskargruppen.
Det är sedan tidigare känt att tre olika proteinkomplex spelar en viktig roll när kromosomerna kopieras och därefter separeras från varandra vid celldelningen.
– Två av proteinkomplexen vet man ganska mycket om. Det ena, som kallas cohesin, håller ihop kopiorna så att de inte separeras för tidigt och det andra, condensin, gör kromosomerna mer kompakta vilket underlättar separationen, säger Camilla Sjögren.
Nu har forskargruppen upptäckt två nya funktioner hos det tredje proteinkomplexet, det så kallade Smc5/6-komplexet. När forskarna skadade DNA-strängen på specifika ställen band proteinkomplexet till just de ställena, vilket tyder på att det är direkt involverat i reparationen av DNA-strängen. Smc5/6-komplexet verkar därmed se till att den korrekta genetiska informationen förs vidare till dottercellerna.
Cellen har dock ytterligare ett problem att lösa innan celldelningen är möjlig – de långa DNA-strängarna har nämligen en tendens att trassla in sig och fastna i varandra när de har kopierats, vilket gör att de inte kan separeras från varandra och hamna i varsin cell. Forskarna upptäckte att närvaron av Smc5/6-komplexet verkar vara nödvändig för att strängarna ska trasslas upp från varandra så att celldelningen kan utföras korrekt.
– Allt tyder nu på att Smc5/6-komplexet har två separata funktioner, reparation och ”upptrassling”. Våra framtida studier ämnar ta reda på hur detta går till rent fysiskt. Vi kommer då ha tagit ännu ett steg närmare målet – en karta över de många mekanismer som samverkar för att upprätthålla vårt arvsanlags stabilitet, säger Camilla Sjögren.
Publikation: “Chromosomal Association of the Smc5/6 Complex Reveals that it Functions in Differently Regulated Pathways” Molecular Cell (2006) 22:755-767.
För mer information, kontakta:
Forskningsledare Camilla Sjögren, Institutionen för cell- och molekylärbiologi
tfn 08 5248 77 61, 0708 214 48 38, e-post camilla.sjogren@ki.se
KI pressjour, tfn 08-524 860 77
– Vanligtvis brukar det vara svårt att få fram DNA som är äldre än 100 000 år, och de flesta arbeten på fossilt DNA fokuserar på material som högst är några tiotusentals år gammalt, säger Anders Götherström.
I den här studien har forskare arbetat med björntänder från en grotta i nordöstra Spanien (Atapuerca) vilka är daterade till drygt 400 000 år gamla. Fyndplatsen är bland annat känd för den stora mängd tidiga hominider som hittats där. Hominiderna kallas H. Heidelbergensis och är släktingar till människan.
Forskarteamet har tillämpat en metod där de arbetat med mycket små DNA-fragment. I ett hårt nedbrutet material är det just de små korta DNA-fragmenten man förväntar sig hitta. Resultaten bekräftar en evolutionär utvecklingslinje i de europeiska grottbjörnarna (U. deningeri till U. speleaus).
– Med dessa resultat har vi flyttat tillbaka gränsen avsevärt för hur gammalt DNA som man kan arbeta med, och gjort ett stort antal utdöda djur tillgängliga för DNA-analys, säger Anders Götherström.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Anders Götherström, tel: 0480-25132, 073-9927864, e-post: anders.gotherstrom@ebc.uu.se.
Professor Jan Stenlid vid institutionen för skoglig mykologi och patologi och professor Janet Jansson vid institutionen för mikrobiologi vid SLU, har nyligen beviljats hjälp med gensekvensering i sina projekt. Jan Stenlids projekt rör rotröta på barrträd och Janet Janssons handlar om aktinobakterier, som kan leva på höga halter av giftiga fenolämnen och bryta ner dessa till ofarliga metaboliter.
– Det känns oerhört stimulerande att vi lyckats få denna möjlighet i hård internationell konkurrens, säger Jan Stenlid.
-Om cirka ett år kommer vi att få tillgång till kunskap om arvsmassan hos rotrötesvampen Heterobasidion annosum. Detta ger oss möjlighet att angripa ett gammalt problem med helt modern teknik. säger Jan Stenlid.
– Vi kommer att få reda på mekanismerna bakom ”våra” aktinobakteriers (Arthrobacter chlorophenolicus och Micrococcus luteus) goda förmåga att bryta ner giftiga fenolämnen i mark, säger Janet Jansson. Det kan ge nyckeln till biologisk sanering av förorenad mark.
Den kunskap som ”Joint Genome Institute” (JGI) tar fram för SLU:s räkning kommer inte exklusivt att bli SLU:s. De nya rönen kommer att spridas till andra forskare vid ”work-shops” och andra typer av möten. För JGI, som är knutet till Energidepartementet i USA, är målsättningen att utveckla energi- och miljöområdet.
LÄS MER OM DE TVÅ PROJEKTEN:
Rotrötesvampens gener kartläggs
—————————————
Två miljoner kronor per dag förlorar svenska skogsägare för skador som orsakas av rotröta. Det är i första hand barrträd som drabbas, merparten finns i södra Sverige och det är svampen Heterobasidion annosum som är boven i dramat.
Nu kommer svampens hela genom (arvsmassa) att kartläggas vid ”Joint Genome Institute” (JGI) i USA, och detta på uppdrag av institutionen för skoglig mykologi och patologi vid SLU. Genomsekvenseringen kommer att utföras av JGI:s personal helt utan kostnad för SLU, vilket kan värderas till cirka 10 miljoner kronor.
Rotröta hos barrträd är ett gissel för skogsägare över hela landet. De angripna träden tappar i tillväxt och virket förlorar starkt i värde genom rötangreppet. Främst drabbas träd som vuxit i ca 30 års tid och merparten finns på kalkrik åkermark i södra den av Sverige. Svampen infekterar nyligen avverkade stubbar och letar sig sedan via rötter vidare till närstående träd. Avverkning på vintern minskar problemet för spridning.
Trots att forskning kring problemet har bedrivits under lång tid, har det varit svårt att hitta de grundläggande orsakerna till svampens beteende och behov. Olika metoder har använts för att förhindra rotrötans utbredning. Den senaste är en biologisk bekämpning direkt efter avverkning.
– Inom institutionen hade vi tankar på att köpa in tjänsten för sekvensering av svampen från något utländskt företag för att komma vidare med forskningen, men det slipper vi nu. Genom den här unika möjligheten till en mycket snabb sekvensering enligt ”hagelsvärmsmetoden” spar vi massor av arbetstid. Vi kommer också att kunna göra bra grundforskning om svampen och de träd den angriper.
Rotrötesvampen som institutet inom kort ska börja sekvensera har även en positiv egenskap. Den kan genom sin oxidativa förmåga användas för att rena mark där det skett någon form av utsläpp av olja eller andra föroreningar. Svampen har en förmåga att förbränna den typen av ämnen.
Varför äter aktinobakterier gift?
————————————
Aktinobakterier är en grupp av bakterier som är känd för sin förmåga att bryta ner en mängd toxiska kemikalier. De kan troligen användas för biologisk sanering av förorenad jord.
Professor Janet Janssons forskargrupp vid institutionen för mikrobiologi, SLU i Uppsala, har isolerat en ny stam av aktinobakterier från jord. Den här aktinobakterien, som de har gett namnet Arthrobacter chlorophenolicus, har den unika förmågan att kunna leva på höga halter av toxiska fenolämnen, som klorfenol och nitrofenol, och att bryta ner dessa till ofarliga metaboliter. A. chlorophenolicus kan även fungera som en ymp, dvs. bakterier som tillsätts för att sanera giftbemängd jord.
Aktinobakterier är också synnerligen väl anpassade till att överleva i jord under svält och i kyla utan att bilda sporer. Detta har stor betydelse för biosanering av kontaminerad jord i områden med kallt klimat, som exempelvis Sverige.
JGI har nyligen beviljat Janet Janssons ansökan för genomsekvensering av A. chlorophenolicus och en närbesläktad stam av aktinobakterier, Micrococcus luteus. Värdet av kartläggningen är ca 2 miljoner kronor:
Motiveringen till beslutet är att aktinobakterier har en stor kapacitet för nedbrytning av olika kemikalier men att mekanismerna är relativt okända. Det beviljade projektet koordineras av Janet Jansson och är ett samarbete med professor Charles Greenblatt från Hebrew-universitetet i Israel. Han har under många år studerat Micrococcus luteus.
Kontaktinformation
MER INFORMATION:
Om rotröta: Jan Stenlid, professor vid institutionen för skoglig mykologi och patologi, SLU
Jan.Stenlid@mykopat.slu.se, mobil: 070-760 70 59
Om aktinobakterier: Janet Jansson, professor vid institutionen för mikrobiologi, SLU
Janet.Jansson@mikrob.slu.se, mobil: 070-827 67 67
”Joint Genome Institute” (JGI)
Pressmeddelandet på engelska på JGI:s webb
Hela listan på CSP-projekt 2007
− Det känns kul och inspirerande att politisk kommunikation som forskningsområde blir allt mer etablerat i Sverige och att Mittuniversitetet håller sig väl framme, säger Jesper Strömbäck. Genom befordran till professor ökar möjligheterna att bedriva forskning, vilket känns mycket positivt.
Jesper Strömbäcks forskning är i första hand inriktad mot tre områden. Det första handlar om den nyhetsjournalistiska bevakningen av politik och samhälle, särskilt i samband med val och med stora nyhetshändelser och kriser. Det andra området handlar om hur politiska aktörer agerar strategiskt för att direkt och indirekt via medierna nå ut och påverka medborgarna, inklusive hur politiska kampanjer bedrivs. Det tredje området handlar om människors politiska tänkande och beteende och hur det påverkas av medierna, där frågan om mediernas makt är central. Under de senaste åren har Strömbäck ägnat allt mer tid åt jämförande forskning för att få perspektiv på den svenska situationen genom att jämföra Sverige med andra länder.
Vid Mittuniversitetet bedrivs sedan 1997 en omfattande forskning om medier och demokrati vid avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap. Forskargruppen inom politisk kommunikation vid Mittuniversitetet är en av de ledande i landet och är också internationellt etablerad.
Jesper Strömbäck kommer ursprungligen från Onsala, men har också bott i Enköping, Halmstad och Örnsköldsvik innan han flyttade till Sundsvall 1990. Sedan 1997 är han anställd vid Mittuniversitetet. Han disputerade vid Stockholms universitet 2001.
Jeper Strömbäck har skrivit en rad böcker, tidskriftsartiklar, rapporter och papers om demokratirelaterade mediefrågor och medierelaterade demokratifrågor, ensam eller tillsammans med andra forskare. Hans senaste egna bok är Den medialiserade demokratin. Om journalistikens ideal, verklighet och makt, som utkom 2004. Den senaste boken tillsammans med andra författare är Mediernas valmakt, SNS Demokratiråds rapport 2006, som utkom i juni 2006.
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Jesper Strömbäck kan nås via 070-684 66 15 eller jesper.stromback@miun.se
Prognoserna över bärtillgången i de svenska skogarna har gjorts genom mätningar i Riksskogstaxeringen och på försöksparkerna vid SLU:s enhet för skoglig fältforskning.
Prognoserna är de första av sitt slag för Sverige, även om mätningar av bärtillgångar pågått sedan 2003. Svängningarna mellan olika år har varit stora under den här perioden.
Årets blomning av blåbär har varit riklig och blommorna ser ut att övergå i kart och mogna bär i ovanligt hög utsträckning. Totalt sett kan vi förvänta oss att det blir ungefär dubbelt så mycket bär som genomsnittet för perioden 2003-2006. Samtidigt finns regionala variationer och som vanligt gäller det att hitta rätt plats att plocka på – skillnaden i bärförekomst mellan goda och dåliga blåbärsskogar är stor. I extrema fall kan man hitta mer än 1000 bär per kvadratmeter. Det ser också ut att bli ett bra lingonår, även om det är lite tidigt att göra en prognos eftersom lingonen blommar senare än blåbären.
Det tar ungefär åtta veckor för blåbärsblommorna att bli mogna bär. I de sydligaste delarna av landet håller blåbären redan på att mogna, medan det dröjer ytterligare någon månad i norr. Lingonriset håller som bäst på att blomma i stora delar av landet. Det är bara i söder som blommorna har blivit kart så att det går att bedöma hur mycket bär det kommer att bli.
– Det är spännande och roligt att för första gången kunna göra prognoser av det här slaget, även om osäkerheten i siffrorna är stor, säger Mats Walheim, som ansvarar för fältarbetet inom Riksskogstaxeringen.
Nuvarande uppgifter är resultatet av en pilotstudie, och SLU kommer även i fortsättningen att göra inventeringar och prognoser. På sikt räknar man med att säkerheten i prognoserna kommer att förbättras. En av svårigheterna ligger i att fastställa hur stor del av blommorna som blir kart och därefter mogna bär. För att uppskatta detta görs återkommande mätningar vid SLUs skogliga försöksparker, som finns i alla landsdelar.
– Vi ser att 55-75 procent av årets blåbärsblommor har övergått till kart, vilket förmodligen är en ovanligt hög andel, säger Ola Langvall som ansvarar för försöksparken i Asa i Småland. Det finns flera anledningar till att inte alla blommor blir bär; bl.a. spelar väderleken vid blomningen in. Dåligt väder minskar möjligheten för insekter att befrukta blommorna och nattfroster kan fördärva dem, sedan kan rådjur och älgar beta av bärriset inklusive blommor och kart. En svårighet med prognosen har också varit att årets blåbärsblomning varit väldigt utsträckt över tiden, med mer än en månad från det att första blomman slog ut till sista kronbladet föll av i ett och samma område.
Den här typen av bärprognoser har gjorts i Finland under ett antal år och deras erfarenheter är goda.
– Vi har fått många tips av finländarna inför pilotstudien och har bl.a. fått ”låna” deras erfarenhetstal över hur stor andel kart som blir mogna bär, eftersom vi inte har kommit så långt i vår inventering här i Sverige ännu, säger Ola Langvall. Sverige var dock tidigt ute med översiktliga mätningar av bärmängder i skogarna, redan för ca 30 år sedan gjordes uppskattningar av landets bärtillgångar av Lars Kardell vid SLU. Men det var en engångsinsats. Nu får vi underlag att jämföra dåtidens bärtillgångar med dagens.
Under hösten fortsätter inventeringarna och ger då ett facit över hur goda prognoserna egentligen var. – Med all säkerhet kommer den här pilotstudien att ge oss många värdefulla erfarenheter och förmodligen får vi anledning att förändra våra rutiner för att göra prognoserna säkrare, avslutar Mats Walheim.
För mer information:
Ola Langvall, försöksledare vid enheten för skoglig fältforskning, SLU 070-6005226
Mats Walheim, forskningsassistent vid inst för skoglig resurshushållning och geomatik, SLU
070-6761 731
Diagram över regionala skillnader kan erbjudas som JPG-bild. Kontakta i så fall Carin Wrange, presschef vid SLU 070-247 84 22 carin.wrange@adm.slu.se
− Utvecklingen mot mindre, mer komplexa och billigare komponenter ställer också ökade krav på ny kunskap om de grundläggande materialegenskaperna. Det är främst inom den teoretiska delen av denna kunskapsuppbyggnad som jag forskar, säger Ulf Lindefelt.
Komponenter gjorda i olika konventionella halvledare såsom kisel kommer att ersättas av nya material, så kallade nanorör och nanotrådar. Dessa nanomaterial har enastående fysikaliska egenskaper och förväntas utgöra grunden för en teknologi som definitivt uppfyller kravet på mindre storlek på komponenterna och sannolikt blir de även billigare att tillverka.
Ulf Lindefelt kommer att forska inom en gren av detta område som syftar till att möjliggöra tryckbar elektronik som baseras på nanomaterial. Det är en teknologi som genom en billig framställningsprocess leder till mycket billiga komponenter och som skulle kunna tryckas direkt på bland annat papper. En sådan teknologi väntas ha en stor framtida potential. Denna forskning utgör ett stöd för forskningsprogrammet Sensible Things that Communicate, som startade vid Mittuniversitet i april 2005.
Ulf Lindefelt är sedan 2003 verksam vid Mittuniversitetet, Campus Sundsvall. Lindefelt disputerade i teoretisk fysik vid Lunds universitet 1979 med inriktning mot fasta tillståndets fysik. Under perioden 1988-2003 var han verksam som forskare vid ABB Corporate Research i Västerås.
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Ulf Lindefelt, telefon 021-271 92 eller 070 313 0966, Ulf.Lindefelt@miun.se
Matematik är ett centralt ämne i grundskolan. För att komma vidare på gymnasiet måste eleven ha godkänt i matematik. I läroplanen från 1994 finns en rad argument för matematik, exempelvis: matematik behövs för att klara vardagen och ta tillvara sina intressen, för framtida utbildningar och yrken, och det tillhör allmänbildningen. Men för många elever är matematik ett både svårt och onödigt ämne. De förstår inte varför de måste lära sig det.
Maria Bjerneby Häll, som själv utbildar blivande lärare i matematik vid Linköpings universitet, har följt en grupp lärarstudenter under hela deras utbildning och deras första tre år som praktiserande lärare. Hon har analyserat hur deras argument förändras för att man ska plugga matte i grundskolan. Medan de som studenter sätter argumenten ”klara vardagslivet” och ”behövs för framtida utbildningar och yrken” främst, så sätter samma personer, efter tre års arbete som främsta argument att ”det kommer på nationella provet”.
Ett ganska nedslående resultat, konstaterar Maria Bjerneby Häll.
– Perspektiven har krympt. Matematik har blivit ett instrument för att eleverna ska få bra betyg så de kommer in på gymnasiet. Men matematiklärarna agerar rationellt utifrån den verklighet de befinner sig i.
I sin avhandling beskriver hon hur de nyutbildade lärarna möts av en verklighet som är mycket svårare än de kunde föreställa sig. Under utbildningen har de lärt sig hur matematik kan göras roligt och begripligt med vardagsanknutna övningar, som också skulle få eleverna att förstå nyttan av matematik.
Men i verkligheten finns varken tid, ork eller andra resurser för att utveckla sådana övningar. Lärarna dras in i ett ekorrhjul där de förväntas ge individuell handledning samtidigt till ett 30-tal elever på olika kunskapsnivåer i matematik. I praktiken blir det läromedlet som styr undervisningen, inte kursplanen. Efter ett par år i yrket har de nya lärarna tappat bort sina ideal och kämpar för att eleverna ska hinna igenom läroboken och klara sig på provet.
Lärarna hamnar i kläm mellan läroplanens visioner och verklighetens resursbrist, konstaterar Maria Bjerneby Häll, som disputerade den 20 juni i pedagogik.
Kontaktinformation
Maria Bjerneby Häll nås på 0739 802599, 013 214172, 013 282898, e-post mahal@mai.liu.se
Under de intensiva veckor då studenter bor och studerar kostymdesign i Vadstena blir de överrösta med inspiration från operans värld. De har, förutom att dansa, fått möta konstnärer, lyssna till operasångare, lärt sig att läsa noter och analysera texter. Allt med syftet att tänka nytt och hitta idéer till kostymer.
– Poängen är att få en inblick i allt som hör till en opera. Vi jobbar mycket med musiken och hur den bär fram karaktären i operan, förklarar Ingeborg Ugland, textilstudent från Oslo.
Studiebesök gav mersmak
Det är nu andra gången Ingeborg Ugland befinner sig i Vadstena för att studera kostymdesign.
– För två år sedan var jag på studiebesök på Textilhögskolan i Borås. Där träffade jag Ulla Bodin, som håller i kursen, och blev väldigt intresserad. Den sommaren läste jag nybörjarkursen och nu är jag här för fortsättningskursen, berättar Ingeborg Ugland.
– Jag gillar verkligen att jobba med musik och dans, det får en att tänka på ett annat sätt än vad man vanligtvis gör, menar hon.
Barockdanserna finns väl nedtecknade. Frågan är om någon kan tyda turerna? I alla fall hade kostymdesignstudenterna svårt för det.
Att inspirationen var nära märktes när en av studenterna var tvungen att avbryta barockdansen för att springa till skissblocket.
– Studenterna får verkligen gå in i barockepoken och känna av hur det var. Med besöken från bland annat operasångare, sminköser och repetitörer så blir många av studenterna operafrälsta! Ingen går härifrån missnöjd, menar Ulla Bodin, kursledare och vetenskaplig ledare vid Institutionen Textilhögskolan, Högskolan i Borås.
Vadstena – rätt val
Anledningen till att en kostymdesignkurs som lockar deltagare från hela Sverige, och bevisligen en från Norge, hamnade i lilla Vadstena är ingen slump. Här finns Vadstena-Akademien som från början var en skola för unga sångare. Varje sommar sedan 1964 iscensätter Vadstena-Akademien helt nyskrivna operor men även äldre, okända verk. Kursen ges av Linköpings universitet men initierades av Ulla Bodin. Hon har själv skapat kostymer till flera operaföreställningar i Vadstena.
– Jag kände att kostymdesign hade kommit i skymundan i Sverige. Jag reagerade på att det inte fanns en enda kostymdesignkurs i Sverige, vilket det finns i de flesta andra europeiska länderna. Därför tog jag initiativet att starta en kurs och den går nu för åttonde året i rad.
Kursen finns både som en nybörjar- och fortsättningskurs. Från början var den till för designstuderande men har förändrats år efter år och nu finns personer med flera olika bakgrunder med på kursen.
– I år deltar bland annat bild- och formlärare, lärare i textil och studenter från olika textilutbildningar, berättar Ulla Bodin.
Inte ett stygn så långt ögat kan nå
Kursen ska resultera i ett uppträdande för allmänheten där operasångare bär studenternas egendesignade kostymer. Men kostymerna är engångsplagg som sitter ihop med hjälp av lim eller häftklamrar.
– Det viktiga är inte en färdig kostym, de flesta här kan redan mönsterkonstruktion och sömnad. Det viktiga är att hitta ett uttryck och känsla för en kostym, påpekar Ulla Bodin.
Någon som verkligen är fokuserad på kostymernas uttryck är Linda Worbin som är doktorand vid Textilhögskolan i Borås.
– I min forskning tittar jag på föränderlig textil. Jag tyckte det kändes spännande att sätta in det i ett annat sammanhang, förklarar hon.
– Kläder har ju i vanliga fall en statisk mönsterbild, jag tyckte det skulle vara spännande att applicera föränderlig textil på kläder. I opera ändras ju hela tiden sången men kläderna är statiska. Jag vill prova att använda material som förstärker känslor i föreställningen. Det kan tillexempel vara textilier som andrar färg vid olika slags ljus och temperatur.
– Som doktorand läser jag mycket teoretiska kurser därför är det kul att nu läsa en mer praktiskt kurs. Det är viktigt för mig att kunna experimentera så här. Jag har fått många tankar och idéer som jag kommer att ta med mig tillbaka till vardagen, säger Linda Worbin.
Från teknik till fria tankar
Även Lena Berglin har fått nya tankar genom kursen i kostymdesign.
– Jag jobbar mycket med extrema klädesplagg i min forskning. Därför är det en bra erfarenhet att få arbeta med andra kläder. I vanliga fall arbetar jag väldigt tekniskt med tillexempel inbyggd EKG-mätning i tröjor. Nu får jag arbeta lite friare, vilket kan leda till friare tankar i min forskning, säger Lena Berglin.
– Det var väldigt intressant att få möta operasångarna. Jag har fått tankar om att göra en kostym där det syns hur mycket operasångarna arbetar med sin andning. Jag har även jobbat med ärmarna, tillexempel ärmar med olika färger på under och översida som syns i operasångarnas rörelser. Jag har helt enkelt fokuserat på de ställen på operasångarna som rör sig mest, avslutar Lena Berglin.
Text: Anna Liljenby
Kontaktinformation
Ulla Bodin
Tfn: 033-435 41 55
Mobil: 0706-22 41 66
E-post: ulla.bodin@hb.se
Doktorander som antas till programmet kommer att studera periodvis vid Karolinska Institutet och Helsingfors universitet. Forskningsprojekten är gemensamma och doktoranderna får doktorsexamen från båda universiteten. Målsättningen är att utbildningen ska förstärka det vetenskapliga samarbetet mellan universiteten, samtidigt som doktoranderna erbjuds internationella medicinska studier vid två toppuniversitet.
Idén till samarbetet föddes inom förbundet för europeiska forskningsuniversitet, LERU, där både Helsingfors universitet och Karolinska Institutet är medlemmar. LERU grundades år 2002 och består idag av 20 europeiska toppuniversitet. LERU strävar till att stärka grundforskningen vid europeiska universitet för att främja innovationer och utveckling i Europa. Bilaterala och multilaterala doktorandutbildningar är ett viktigt delområde inom LERU. Tanken är att den gemensamma doktorandutbildningen vid Karolinska Institutet och Helsingfors universitet senare ska kunna utvidgas till att omfatta även andra LERU-universitet.
För mer information, kontakta:
Dekanus för forskarutbildning Elias Arnér, 08-5248 6983, elias.arner@ki.se
Internationell koordinator Anna Persson, 08- 5248 7953, anna.persson.1@ki.se
Karolinska Institutets pressjour: 08-5248 6077
Målet för Linnéstödet är att förbättra stödet till forskning som har högsta kvalitet och kan konkurrera internationellt. Det handlar också om att få högskolorna att prioritera forskningsområden och sätta av medel till dessa. Ingen hänsyn har tagits till geografisk spridning vid fördelningen av medel.
– Uppdraget till de internationella granskarna har varit att titta på vetenskaplig kvalitet men också förmågan till vetenskaplig förnyelse, något som syns i resultatet menar Pär Omling, generaldirektör vid Vetenskapsrådet.
Hård konkurrens
Av de 20 miljöerna kommer hela åtta från Lunds universitet. Resterade miljöer kommer även de från de äldre universiteten. Pär Omling är inte förvånad:
– Det är inte oväntat att de mer etablerade universiteten klarat sig bäst i denna första utlysning. Det har varit en stenhård konkurrens. Det intressanta blir att se hur det går i kommande utlysningar.
Långsiktighet viktigt
Utlysningen är ett samarbete mellan Forskningsrådet Formas och Vetenskapsrådet. Linnéstödet är ett komplement till universitetens basresurser. De 20 miljöerna kommer att dela på 140 miljoner årligen under tio år.
– Ett syfte med satsningen är att öka samverkan mellan våra lärosäten och forskningsfinansiärer för att möjliggöra och stödja en gemensam, långsiktig och strategisk satsning på Sveriges främsta forskningsmiljöer, säger Lisa Sennerby Forsse, huvudsekreterare vid Forskningsrådet Formas.
Formerna ska utvärderas
Det är första gången som Forskningsrådet Formas och Vetenskapsrådet gjort en utlysning på det här sättet. Formen för utlysningen har tagits fram i dialog med universitet och högskolor. Nästa utlysning är planerad till 2007 och innan dess ska formerna för utlysningen utvärderas.
Kontaktinformation
Kontaktperson vid Vetenskapsrådet:
Pär Omling, generaldirektör, tel: 08-546 44 185 ,0708-229 839 , e-post: par.omling@vr.se
Kontaktperson vid Forskningsrådet Formas:
Lisa Sennerby Forsse, huvudsekreterare, tel: 08-775 40 58, e-post: lisa.sennerby.forsse@formas.se
Ytterligare information:
Presschef Emilie von Essen, Forskningsrådet Formas tel: 08-775 40 38, 0733-50 31 61, e-post: eve@formas.se
Pressansvarig Annakarin Svenningsson, Vetenskapsrådet tel: 08-546 44 219, 0733-55 38 54 e-post: anna.karin.svenningsson@vr.se
I de kommuner som deltar i försöken har övergångarna från arbetspraktik till arbete ökat med 15 procent relativt jämförelsekommunerna. De positiva effekterna är särskilt tydliga för kvinnor. Det finns däremot inga säkra belägg för att fler går direkt från öppen arbetslöshet till arbete.
Intensifierad sök- och matchningshjälp
Programmet vänder sig till invandrare och flyktingar som kan väntas ha stora problem med att få och behålla ett arbete trots att de anses anställningsbara. Särskilda SIN-förmedlare kartlägger först deltagarens meriter och möjligheter och söker sedan efter lämpligt arbete. Förmedlaren är ansvarig för 15-30 sökande, vilket är ungefär en tiondel av antalet klienter hos en vanlig arbetsförmedlare. Åtgärden fungerar i praktiken som en intensifierad sök- och matchningshjälp.
Många deltagare har erfarenhet från svensk arbetsmarknad
Nyanlända och långtidsarbetslösa är målgrupper för åtgärden. Hälften av deltagarna kom till Sverige innan 1995. Även om deltagarna i många fall har varit arbetslösa länge, liknar deras ställning på arbetsmarknaden i många avseenden situationen för andra arbetslösa invandrare. Utvärderingen pekar på att det inte är de allra svagaste som får del av insatsen.
Började i september 2003
Sedan september 2003 deltar 20 kommuner i verksamheten. Idén med arbetsplatsintroduktionen var att förmedlaren skulle medverka på arbetsplatsen som ett stöd för den sökande. Detta arbetssätt har till stor del övergivits och man fokuserar istället på att hitta arbeten som passar den sökande. Studien omfattar 220 000 personer som varit arbetslösa någon gång under åren 2000-2005. Under 2005 påbörjade knappt 5 000 personer arbetsplatsintroduktion till en kostnad av 126 miljoner kronor.
Författare
Rapport 2006:6 ”’Arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare’ – teori, praktik och effekter” är skriven av Per Johansson och Olof Åslund, båda IFAU. Rapporten bygger på Working paper 2006:7.
Kontaktinformation
Om du vill veta mer kontakta Olof via tel: 018-471 70 89, e-post: olof.aslund@ifau.uu.se, eller Per via tel: 018-471 70 86, e post: per.johansson@ifau.uu.se.
Djurstudien kan delvis förklara varför mammor med diabetes typ 1 föder betydligt större barn än friska mödrar. I början av graviditeten är det svårt för kvinnor med diabetes att hålla en normal blodsockernivå och studien tyder på att det är därför deras bebisar ofta väger mer än fyra kilo.
– Störningar i blodsocker och hormonnivåer under tidig graviditet verkar programmera moderkakans näringstransportörer och därmed bestämma hastigheten på fostertillväxten, säger Anette Ericsson.
I studien fick gravida råttor injektioner med glukos tidigt under graviditeten. Råttornas blodsockernivå ökades bara måttligt och bara under en kort tid men när ungarna föddes vägde de drygt tio procent mer än vanliga råttungar.
– Det låter kanske inte så mycket men om en nyfödd bebis på 3,5 kilo skulle väga tio procent mer skulle barnet väga uppemot 3,9 kilo. Översatt till människa är tio procent alltså en rejäl viktökning, säger Anette Ericsson.
Råttungarnas vikt påverkades inte alls om de gravida råttorna fick sockret senare under graviditeten. Resultaten tyder på att ungarnas tillväxt programmeras i början av graviditeten.
– Det finns frågor som vi än så länge inte kan svara på. Det är till exempel osäkert om det är sockret i sig som orsakar viktökningen eller om det beror på den höjda insulinnivå som triggas av sockret, säger Anette Ericsson.
Avhandlingen visar också att sockerupptaget i moderkakan är mer känsligt för insulin i början av gravidteten. I moderkakor från tidiga graviditeter har Anette Ericsson hittat en särskild typ av protein som transporterar glukos och som aktiveras av insulin. Den insulinkänsliga sockertransportören kallas GLUT4 och studien visar att det finns mer GLUT4 i moderkakan i början av graviditeten.
Det innebär flera risker för barn till diabetsmammor om de är ovanligt stora när de föds. De måste ofta förlösas med kejsarsnitt, men om de ändå föds vaginalt kan de skadas under förlossningen. Senare i livet har de också en ökad risk att utveckla fetma och diabetes.
– Hittills har det saknats djupare kunskap om vad som händer när näringsämnen transporteras till fostret under den första och kritiska delen av graviditeten, men vi hoppas att dessa studier ökar förståelsen något, säger Anette Ericsson.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för fysiologi
Avhandlingens titel: Placental Transport of Glucose and Amino Acids in Early Pregnancy: Cellular Machanisms, Regulation and Relation to Diabetes
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Anette Ericsson, molekylärbiolog, telefon: 021-33 27 07, 070-485 17 30, e-post: anette.ericsson@fysiologi.gu.se
Handledare:
Professor Thomas Jansson, telefon: 001-513-558-7655, e-post: janssotb@ucmail.uc.edu
