Mary-Anne Holfve-Sabel undersökte klassrumsmiljöerna i 78 skolklasser från Göteborg 2003 och jämförde dessa med en tidigare undersökning från 1967/68. Det visade sig att eleverna var mer positiva idag. Det var dock stora skillnader i attityder, arbetsklimat och sociala relationer i dagens klasser. Detta visar att skolan för närvarande inte uppfyller målen om att vara likvärdig.
Lärarens förmåga att hantera störningar och oro i klassen var av största betydelse för elevernas uppfattningar om läraren och arbetsmiljön. Också lärarens förmåga att tillsammans med eleverna skapa en förtroendefull, varm och mänsklig atmosfär hade mycket stor betydelse.
Lärarna såg elevers stress och trötthet, om de störde varandra och om de samarbetade, men de var mindre observanta på sina egna relationer med eleverna. Läraren skulle kunna dra stor fördel av att känna till sina elevers attityder till skolan, läraren och kamraterna.
Klassens sammansättning samt lärarens kännedom om de enskilda eleverna och förmågan att stötta dem som särskilt behöver detta är liksom förmågan att skapa struktur och ordning grundläggande för en god arbetsmiljö.
Närmare 1700 elever i år 6 i 30 Göteborgsskolor har undersökts tillsammans med sina 78 lärare. Svaren har databehandlats med en utvecklad statistisk metod vilken håller isär variation mellan enskilda elever och variationen mellan klasser. Metoden gör det möjligt att analysera äldre data och jämföra dessa med nutida.
Betydelsen av klassernas elevsammansättning och nätverken av kamrater liksom förekomst av segregation av enskilda elever och klasser behöver undersökas närmare.
Avhandlingens titel: Attitudes towards Swedish comprehensive school, Comparisons over time and between classrooms in grade 6.
Tid o plats för disputationen: fredagen den 2 juni 2006, klockan 10.00, Stora Hörsalen, Pedagogen, Mölndal.
Kontaktinformation
Författare: Mary-Anne Holfve-Sabel, tel 031-7732255
e-post: ipdmarya@ped.gu.se Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet.
Även om deponeringen av avfall stadigt minskar i Sverige så finns fortfarande hundratals aktiva och flera tusentals nedlagda soptippar runt om i landet. Vatten som rinner igenom dessa tippar lakar ur ämnen i soporna. Detta lakvatten kan bland annat innehålla organiska molekyler med förmåga att anrikas i näringskedjan.
– Eftersom soptipparna har varit slutstationen för i stort sett alla typer av produkter som används i samhället kan lakvattnet i vissa fall innehålla giftiga ämnen. Det är därför viktigt att lakvattnet tas om hand ordentligt och inte läcker ut orenat i våra vattendrag. Men det är svårt eftersom vi i många fall inte har tillräcklig kunskap om kemikaliers toxiska effekter på lång sikt, säger Maria Linderoth.
Maria Linderoth har tillsammans med sina kollegor undersökt orsaken till de skador man sett på abborrarna i sjön Molnbyggen i Dalarna. Lakvatten från en närbelägen soptipp läckte tidigare ut och nådde förmodligen sjön via bäckarna i området. I flera års tid har enbart var fjärde abborrhona i sjön varit könsmogen, övriga har haft förminskade romsäckar och sårskador på kroppen. Eftersom det rör sig om en soptipp och lakvattnet kan förväntas innehålla mängder av olika ämnen är det inte helt lätt att fastställa vilket eller vilka ämnen som orsakat detta.
– Dessutom har vi i många fall inte fungerande metoder för att analysera dessa kemikalier, säger Maria Linderoth.
Tillsammans med sina kollegor har Maria Linderoth därför valt att studera de biokemiska förändringarna i de påverkade fiskarna. Målet har varit att ta fram ett redskap som kan identifiera den ansvariga faktorn. Förhoppningen är att de biokemiska förändringarna ska fungera som ett avtryck av det okända ämnet eller ämnena. Man skulle då kunna se om lakvatten eller ett sediment som man tror innehåller faktorn ger upphov till samma avtryck i ett laboratorieförsök. Detta kan sedan upprepas i flera steg där man tittar på vilket avtryck olika ämnesgrupper ger; till exempel kan man titta enbart på väldigt fettlösliga ämnen. På så sätt kan hela ämnesgrupper sorteras bort och den kemiska analysen blir lättare.
Så här långt har man kunnat se att halten av testosteron är lägre i påverkade fiskar och att det kan vara en följd av en störd produktion av detta hormon. Forskarna har också i laboratorieförsök kunnat se att sediment från Molnbyggen minskar innehållet av könshormoner hos fiskar.
Problematiken verkar inte heller vara unik för fiskarna i Molnbyggen. Även i en annan lakvattenskontaminerad sjö (Nedre Vättern i Skinnskatteberg) har forskarna funnit abborrhonor med liknande skador.
Avhandlingens titel: Biochemical characterisation of landfill leachate toxicity in fish
Kontaktinformation
Mer information:
Maria Linderoth, Enheten för miljötoxikologi och miljökemi (itmx), tfn 08-674 77 20, mobil 073/649 68 06, , e-post maria.linderoth@itm.su.se
Maria Erlandsson, pressekretare Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se
Mot bakgrund av de pågående förändringarna i både den svenska och den internationella rusmedelskulturen har Alexandra Bogren studerat svensk och till viss del även internationell rusmedelskultur genom att i fyra olika studier fokusera på de socialpolitiskt viktigaste grupperna – ungdomar och kvinnor.
En av studierna handlar om den svenska officiella drogpolitiska linjen. Utifrån texter riktade till tonårsföräldrar har hon granskat synen på ungdomar och deras konsumtion av alkohol och droger. Som motbild har hon, genom att besöka chattsidan P.S. Forum, även studerat hur ungdomarna själva ser på alkoholkonsumtion och berusning.
– Informationskampanjerna missar målet när de utgår ifrån att de enda skälen till att människor använder alkohol och droger är att de vill uppnå en inre lättnad och befrielse från det som är jobbigt. Mina studier av den officiella bilden och av ungdomars syn visar att denna ensidighet innebär en risk för att många inte känner sig berörda. De anledningar som ungdomar själva uppger till att de berusar sig är mer mångfacetterade än så. Många talar till exempel om att de dricker för att vara sociala och för att det är ett äventyr, säger Alexandra Bogren.
Alexandra Bogrens två andra studier är inriktade på genus och sexualitet i relation till rusmedel.
– Det finns föreställningar om att de som har druckit är mer lättflirtade eller inte kan kontrollera sitt sexuella begär. Dessa föreställningar hänger samman med våra uppfattningar om kön – de som antas vara mer lättflirtade efter ett par drinkar är i regel kvinnor, medan de som inte kan kontrollera sin sexdrift är män, säger Alexandra Bogren.
Alexandra Bogren disputerar fredagen den 19 maj med avhandlingen Female Licentiousness versus Male Esacpe? Essays on Intoxicating Substance Use, Sexuality and Gender (Kvinnlig lössläppthet kontra manlig flykt? Fyra essäer om rusmedelsbruk, sexualitet och genus).
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Alexandra Bogren, doktorand Sociologiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-674 72 95, mobil 073-975 52 52 eller e-post: alexandra.bogren@sociology.su.se
För bilder eller avhandlingen kontakta:
Maria Erlandsson, pressekreterare, Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se
Jonas Nilsson med medarbetare har identifierat en ny familj av gener, Leucin-rikt och immunoglobulin-likt (LRIG)-familjen. De har funnit att den första familjemedlemmen, LRIG1, stänger av aktiviteten av tumörproteinet ErbB1. LRIG1 presenterar ErbB1-proteinet för proteinnedbrytningsmaskineriet, som i sin tur förstör ErbB1-proteinet. I ett patientmaterial har de även visat att uttrycket av LRIG-proteinerna har samband med en ökad överlevnad hos patienter med elakartade hjärntumörer.
I takt med att kunskapen inom onkologi växer till har nya angreppssätt inom tumörbehandling utvecklats. Bl.a. har behandlingar riktade mot specifika mål på cancercellen utvecklats, varav flera redan används i kliniken. Ett exempel är behandling av bröstcancer med Herceptin®.
En typ av mål som de selektiva behandlingarna riktar sig mot är receptorer på cellytan (mottagare av tillväxtfaktorer). Dessa är ofta överaktiverade i tumörer, vilket leder till en ökad tålighet mot cellgifts- och strålbehandling, samt till en ökad tumörtillväxt och spridning. Därför vill man stänga av, alternativt bromsa, de överaktiverade receptorerna och på så sätt bekämpa tumören. ErbB-receptorerna tillhör en klass av cellytereceptorer och när de är överaktiverade, vilket ofta är fallet i tumörer, är det förknippat med sämre överlevnad.
Jonas Nilsson har i avhandlingsarbetet sökt efter naturligt förekommande bromsmekanismer av ErbB-receptorerna. Han utgick från ett bananflugeprotein, Kekkon-1, som fungerar som en broms av flugans motsvarighet till ErbB-receptorn. Ett liknande protein i människa klonades, karaktäriserade och döptes till leucin-rikt och immunoglobulin-likt protein 1 (LRIG1). Resultaten visade att LRIG1 tillhör en egen proteinfamilj med tre medlemmar, LRIG1, LRIG2 och LRIG3. Vid studierna av LRIG1 visades att den binder till ErbB-receptorerna och påskyndar deras nedbrytning och på så sätt bromsar deras aktivitet. LRIG2 och LRIG3 uppvisar stora likheter med LRIG1, vilket antyder att de kan utföra liknande funktioner i cellen, men det är ännu inte bevisat. Dock har studier av hjärntumörer visat att uttrycket av LRIG-proteinerna har samband med en bättre överlevnad hos patienterna. Vidare visade vi att uttryck av LRIG3 är en oberoende prognostisk markör i elakartade hjärntumörer.
Sammanfattningsvis, i denna avhandling har Jonas Nilsson med hjälp av analogier med bananflugeproteinet Kekkon-1 identifierat en ny genfamilj, bekräftat sina teorier att den fungerar som en broms av tumörproteinet ErbB1 och slutligen visat att uttrycket av LRIG-proteinerna har ett samband med en ökad överlevnad hos patienter med elakartade hjärntumörer.
Onsdagen den 24 maj försvarar Jonas Nilsson, Institutionen för strålningsvetenskaper, onkologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln The LRIG-family: Identification of novel regulators of ErbB signaling with clinical implications in astrocytoma.
Disputationen äger rum kl 9.00 i sal 244, by 7, Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent är associate professor Maria Sibilia, Dept. of Dermatology, Medical University of Vienna, Austria.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Jonas Nilsson på e-post jonas.nilsson@onkologi.umu.se eller telefon 090-785 85 61.
Initiativ till seminariet togs av SLU:s ledning med anledning av den ryske gästforskare som tidigare under våren satt häktad sju veckor, misstänkt för spioneri och olovlig underrättelseverksamhet. Forskaren hade då bedrivit forskning kring virus hos växter vid SLU sedan 2003. Efter att forskaren släpptes ur häktet den 7 april, då brott enligt Internationella åklagarkammaren, inte kunde styrkas, återvände han till sitt hemland.
Att svensk forskning faktiskt är värd att spionera på bekräftades av Nils Kärrlander från Säkerhetspolisen som deltog vid seminariet.
-Sverige är fortfarande en viktig arena för underrättelseverksamhet, men den har ändrat karaktär jämfört med tidigare. I dag handlar det främst om uppgifter kring teknik och vetenskap. Forskning kring bioteknik är exempel ett sådant område som har stor betydelse för länders tillväxt genom en kommersiell potential, sade han.
Att spioneri bedrivs på universitet och högskolor är dock ingen vanlig företeelse. När det blev känt att SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) i Uppsala hade en rysk gästforskare som misstänktes för spioneri och olovlig underrättelseverksamhet, var det ett fall som chockade hela den svenska universitetsvärlden.
– En mycket viktig princip inom forskarvärlden är att våra resultat är öppna och tillgängliga. Denna princip vill vi värna om, säger Ann-Christin Bylund, rektor för SLU.
– Därför ville vi genom detta seminarium bjuda in representanter från universitet och högskolor och dela med oss av våra erfarenheter från det som hänt vid SLU.
Dagens möte kan förhoppningsvis bli starten till en vidare diskussion inom universitetsvärlden om hur öppen svensk forskning egentligen kan vara.
Britta Häggström från Försvarets Forskningsinstitut, FOI, pekade på att det finns en godtrogen inställning inom den svenska universitetsvärlden när det gäller forskningsresultat och deras användningsområden. Kanske bör forskarna ha större försiktighet när det gäller publicering av känsliga resultat och tiden är även mogen för att skapa en etisk kod för forskarnas arbeten.
– Problemet med skyddande av viktiga forskningsrön går delvis att lösa genom ett ökat säkerhetstänkande och skalskyddade lokaler som praktiskt innebär att gästforskare inte släpps in i alla lokaler och inte har tillgång till lokala datornätverk.
Såväl Ann-Christin Bylund och SLU:s prorektor Torbjörn Fagerström var dock skeptiska till hur universitet och högskolor ska kunna fungera med ett så strikt säkerhetstänkande.
– En av förutsättningarna för att bedriva spetsforskning, som görs vid SLU inom just bioteknik, är att forskarna kan röra sig mellan olika forskningsmiljöer och ta del av varandras rön. Den principen är också viktig att slå vakt om.
Christer Jansson, som är prefekt vid den SLU-institution där den ryske gästforskaren arbetade, medgav att händelsen har inneburit en jobbig period för hans personal. Men han tror inte att forskningssamarbetet med såväl Ryssland som andra länder kommer att försämras i framtiden.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta
Carin Wrange, presschef vid SLU 070-247 84 22
Under lång tid har den psykologiska forskningen fnyst åt tanken att andra djur än människor skulle ha en personlighet – man har inte velat tillskriva andra djur egenskaper som man betraktat som mänskliga, såsom känslor, tankeförmåga och personlighet. I och med modern forskningsteknik och utvecklingen av evolutionära tankegångar har detta dock ändrats. På senare tid har biologer och psykologer påvisat att grundläggande personlighetsdrag finns hos arter så vitt skilda som noshörningar, bläckfiskar, blåmesar och hyenor. I linje med modern biologi börjar man idag fråga sig huruvida det kan finnas adaptiva fördelar med att besitta olika kombinationer av personlighetsdrag, och detta har medfört att forskningen på mänsklig och icke-mänsklig personlighet närmat sig varandra. Idag kan början till en naturvetenskapligt grundad personlighetsforskning inom psykologin börja läggas.
I denna avhandling visar författaren att temperament/ personlighet finns hos råttor, att det utvecklas och ändras över tid, att det finns vissa könsskillnader och att syskonråttor inte har lika personlighet, trots exakt samma uppväxtmiljö – ett fynd som finner stöd i samtida forskning på människans personlighet. Att med moderna statistiska metoder kunna fånga upp dessa personlighetsdimensioner med förhållandevis enkla beteendeobservationer öppnar också upp fältet för att i ett senare skede kunna koppla dessa drag till olika framgång i det Darwinistiska livsspelet – ett forskningsprojekt som precis påbörjas av olika grupper runt om i världen.
Avhandlingens titel: Temperament – a psychobiological approach to Harm Avoidance and Novelty Seeking
Fakultetsopponentens namn: Professor Joe Herbert, Cambridge
Tid och plats för disputation: Torsdagen den 8 juni 2006, kl. 13.00, Sal F1, psykologiska institutionen
Haraldsgatan 1, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Jeremy Ray, tel. 031-711 6215(bost.), 031-773 4271(arb.)
e-post: jeremy.ray@psy.gu.se
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
I det studerade företaget (ett stort, svensk börsnoterat bolag) förändrades användningen av informationen markant över tiden, som en följd av förändringar i företagets ägarstruktur, resultat och VD-person. Styrelsens funktion försköts från att vara rådgivande till att bli övervakande och styrande, samtidigt som den gick från att vara industriellt orienterad till att bli alltmer finansiellt orienterad. Informationens innehåll förändrades dock inte i samma utsträckning som användningen. Detta ger upphov till frågan om styrelser har bästa tänkbara underlag för sina beslut. Alternativa förklaringar är att samma information kan användas för olika ändamål och att det finns ett kontinuerligt överflöde av information.
Avhandlingen lyfter också fram informationens begränsade signalvärde. En del projekt avslogs av styrelsen, trots att den finansiella informationen pekade mot att projekten borde genomföras. Andra projekt föreföll tvivelaktiga utifrån informationsunderlaget, men ratificerades ändå utifrån dess strategiska betydelse. Informationen inför stora beslut var ibland sparsam, medan information för mindre beslut kunde vara mycket omfattande. Informationens användning var således enbart löst kopplad till dess innehåll.
– Mina iakttagelser ger upphov till en rad frågor om vilken betydelse formellt kommunicerad information egentligen spelar för styrelsers beslut, säger författaren Daniel Johanson. En viktig fråga är i vilken utsträckning information kommuniceras utanför styrelserummet och beslut förankras före sammanträdena.
I avhandlingen utvecklas en ny fallstudiebaserad modell över styrelseinformationens innehåll, användning och kontext. Modellen synliggör viktiga begrepp och hypotetiska relationer för framtida forskning. Modellen är användbar som utgångspunkt för framtida kvalitativa såväl som kvantitativa studier av styrelsers tillgång till och användning av information.
Tid för disputation: fredagen den 19 maj 2006 kl 13:15
Plats: sal E44, Handelshögskolan, Vasagatan 1, Göteborg
Avhandlingens titel: Accounts in Corporate Governance – A Study of Content, Context and Use of Information to Boards of Directors
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Daniel Johanson, 031-7731485,
0736-432526
daniel.johansson@handels.gu.se
Maria Norrström, informatör
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Box 600, 405 30, Göteborg
031-773 1247
0709-22 66 89
maria.norrstrom@handels.gu.se
Studien är den första där man kunnat följa en hel och oselekterad grupp patienter från insjuknandet och flera decennier framåt. Den redovisas nu i en avhandling av Maria Nordwall, doktorand i pediatrik och överläkare vid barn- och ungdomskliniken på Vrinnevisjukhuset i Norrköping.
269 patienter i Linköpingsregionen, som mellan 1961 och 1985 insjuknat i diabetes före 15 års ålder och behandlats i vanlig rutinsjukvård, har kunnat följas fram till slutet av 1990-talet. Bortfallet har varit under tio procent.
Resultaten visar att förekomsten av svåra njurskador minskat för de patienter som insjuknat efter 1965. Av dem drabbades endast en tiondel av sådana skador, jämfört med en tredjedel av dem som fick sin diagnos i början av 1960-talet. På liknande sätt har förekomsten av svåra ögonskador minskat från att ha drabbat hälften av patienterna till en fjärdedel av dem som insjuknat efter 1971.
Skillnaden antas ligga i att en mer intensiv behandling införts redan från barndomen och möjliggjort en bättre blodsockerkontroll.
– Med motion, rätt kost och insulinbehandling, med moderna hjälpmedel och stöd av ett diabetesteam kan patienten hantera en god egenvård av sin sjukdom, säger Maria Nordwall.
Avhandlingen heter Long term complications in juvenile diabetes mellitus.
Disputationen äger rum onsdag 24 maj 2006 kl 9.00 i sal K1, Kåkenhus, Linköpings universitet campus Norrköping. Opponent är professor Knud Borch-Johnsen, Steno diabetes center, Danmark.
Kontaktinformation
Maria Nordwall 011-392135, 073-0976925, maria.nordwall@zeta.telenordia.se
I undersökta kommuner med höga kostnader för socialförsäkringen var arbetsmarknadskostnaderna (arbetslöshetskassa, aktivitetsstöd och lönebidrag) betydligt lägre. På motsvarande sätt fanns kommuner med höga arbetsmarknadskostnader samtidigt som socialförsäkringskostnaderna var lägre. Ett exempel på det senare var den låga sjukskrivningskostnaden i Tornedalen som till och med var lägre än i många av Kronobergs kommuner, med landets lägsta ohälsotal. Samtidigt var kostnaden för förtidspension och arbetsmarknadsprogram bland de högsta. Detta kan tolkas som att systemen tycks fungera som kommunicerande kärl. Den högre sjukfrånvaron i norra Sverige kan därför delvis förklaras av en relativt sett svagare arbetsmarknad samt att arbetsmarknadsproblem i norr tenderar att medikaliseras via sjukförsäkringen.
Det säger Hans Goine, som i sin avhandling även studerat resultaten av Arbetslivsfondens omfattande stöd under en femårsperiod på 1990-talet. Trots att ett av företagen i studien fick fyra gånger mer stöd per anställd i syfte att minska sjukfrånvaron så minskade denna inte mer. Den minskning av korttidssjukfrånvaron som skedde vid företagen i början av 1990-talet var förmodligen mer en följd av arbetslöshet och ändringar i försäkringsregler än effekter av Arbetslivsfondens satsningar.
En annan viktig fråga som behandlas i avhandlingen är mått på sjukfrånvaro. Vid mätning av sjukfrånvaro finns inget enskilt mått som enkelt beskriver och på ett bra sätt sammanfattar sjukfrånvaro. För att nå en mer samlad bild av sjukfrånvaron bör fler mått användas och valet av mått bör göras med utgångspunkt för syftet med studien.
− Sjuktalet som mått säger ingenting om hur många som är sjukskrivna och inte heller under hur lång tid, säger Hans Goine. Därför bör nya mått användas i den officiella statistiken som visar på hur många som är sjukskrivna av dem som omfattas av sjukförsäkring och hur sjukskrivningstiden utvecklas över tid.
Avhandlingen SICKNESS ABSENCE – Aspects of Measurement, Impact of the Labour Market and Effects of Intervention läggs fram den 19 maj kl. 10 i Sundsvall.
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Hans Goine, telefon 0611-823 50 eller 070-587 2350, hans.goine@forsakringskassan.se
Avhandlingen anknyter till det växande hotet från kroniska sjukdomar över hela världen, där s.k. transitionella länder håller på att få ett sjukdomsmönster som alltmer påminner om industriländernas. Data kommer från Purworejo-distriktet i Indonesien, ett landsbygdsområde där ett folkhälsoövervakningssystem (Demographic Surveillance System, DSS) fungerat sedan 1994. Utifrån två studier från 2001 och 2005, som var och en omfattar 3 250 slumpvis utvalda personer i åldern 15-74 år, analyserades kända riskfaktorer som rökning, högt blodtryck samt övervikt och fetma. Dessutom genomfördes fokusgruppdiskussioner med skolpojkar i åldern 13-17 år kring attityderna till rökning.
Resultaten visar sammanfattningsvis att riskfaktorerna för kroniska sjukdomar i Purworejo-distriktet är ojämnt fördelade. Riskbördan hos den mest välsituerade gruppen i landsbygdsområdet har redan nått en nivå som motsvarar den som finns i städerna. De flesta riskfaktorerna ökade i samtliga befolkningsgrupper mellan 2001 och 2005, men ökningen är störst hos kvinnor och bland de fattigaste. De kvalitativa intervjustudierna visar att det kulturellt betingade motståndet mot rökning hos flickor och unga kvinnor fortfarande är starkt i området. Däremot betraktas rökning hos pojkar och unga män som en bekräftelse på övergången till vuxenliv och manlighet. Detta understryker behovet av genusspecifika åtgärder i det förebyggande arbetet.
Genom att arbetet är länkat till folkhälsoövervakningssystemet och till det internationella nätverket INDEPTH blir det möjligt att göra jämförelser mellan olika länder. Det framgår t.ex. att män i Indonesien börjar röka tidigare och har mindre tendens att sluta röka än män i Vietnam.
Riskmönstret har samband med de socioekonomiska förhållandena och landsbygden i Indonesien är inget undantag från den allmänna ökningen. Det finns ett samspel mellan fattigdom och hög andel kroniska sjukdomar i olika befolkningsgrupper. Slutsatsen är därför att det har avgörande betydelse att Indonesien börjar planera folkhälsoprogram för att motverka den hotande ökningen av kronisk sjukdom.
Nawi Ng är doktorand vid enheten för epidemiologi och folkhälsovetenskap, tel. 070-641 99 64, (engelskspråkig), e-post: nawi_ng@yahoo.com
Avhandlingen läggs fram fredagen den 19 maj vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, avdelningen för epidemiologi och folkhälsovetenskap, och har titeln ”Chronic disease risk factors in a transitional country – the case of rural Indonesia”.
Disputationen äger rum i Sal 135, Allmänmedicin, by. 9A, NUS.
Fakultetsopponent är professor Cairns Smith, University of Aberdeen, UK.
Groddjur är mycket känsliga för förändringar i livsmiljön. Markutnyttjande och miljöföroreningar får därför ofta allvarliga konsekvenser. Den vanliga grodan har till exempel försvunnit från vissa svenska vatten på grund av försurning.
Åkergrodan är den svenska groda som har bäst tolerans för sura miljöer. Fredrik Söderman har studerat hur klimatet och livsmiljöns surhet påverkar åkergrodornas livshistoria, det vill säga de egenskaper som påverkar hur väl en individ klarar att föröka sig under sin livstid. Detta innefattar bland annat livslängd, tillväxt, samt hur många och hur stora ägg honorna lägger.
Resultaten visar att åkergrodor som lever i södra Sverige växer fortare men är mindre än de som lever längre norrut. Grodor från försurade områden har en sämre tillväxt och blir mindre. De producerar även större men färre ägg. Grodyngel med ett ursprung från en försurad miljö överlever bättre i surt vatten än andra yngel.
Fredrik Söderman har även undersökt skillnaden i storlek mellan honor och hanar, så kallad könsdimorfi. För hannar är det en fördel att vara stor i miljöer där det råder konkurrens om honorna, medan vinsten för stora honor är att de kan bära fler eller större ägg. Skillnaden i storlek mellan könen är mindre i sura miljöer och i nordliga populationer, medan skillnaden är större i neutrala miljöer och i sydliga populationer.
Slutsatsen i studien är att åkergrodor har en viss förmåga att anpassa sig till förändringar i miljön, men att försurningen leder till försämrad tillväxt och att de anpassningar som sker indirekt leder till försämringar i reproduktiviteten.
– Att även måttligt sura miljöer leder till en specifik anpassning är ett exempel på att mänsklig verksamhet påverkar livshistorien och därmed överlevnadsförmågan hos naturliga populationer. Information om hur mänsklig verksamhet påverkar naturliga populationer är nödvändig för allt naturvårdsarbete för att kunna förutsäga effekten av olika åtgärder. I den här studien ges ytterligare bevis för att grodor anpassar sig till den lokala miljön. Vid till exempel återinplantering av grodor måste alltså individerna komma från en liknande miljö som de släpps ut i, säger Fredrik Söderman.
Kontaktinformation
Fredrik Söderman, tel 018-471 26 51, 018-471 64 96, mobil 0706-20 40 39, e-post fredrik.soderman@ebc.uu.se
Resultaten presenteras i det kommande numret av den ansedda amerikanska tidskriften Neurobiology of Aging. Studien baseras på den så kallade Kvinnoundersökningen i Göteborg, en befolkningsstudie som pågått sedan 1968.
I undersökningen ingår totalt 1291 kvinnor. Kvinnornas lungfunktion mättes första gången år 1974 och år 1980 när kvinnorna var i medelåldern. Mätningarna upprepades sedan flera gånger fram till år 2000. 147 av kvinnorna utvecklade demens, och av dem hade 96 kvinnor Alzheimers sjukdom.
Studien visar att det finns ett tydligt statistiskt samband mellan lungornas funktion och risken för Alzheimers sjukdom.
– Vår teori är att dålig lungfunktion innebär att hjärnan får mindre syre och det ökar i sin tur risken för demens, säger Xinxin Guo, forskarassistent vid Sahlgrenska akademin.
Ju bättre lungfunktion kvinnorna i studien hade när de var i medelåldern desto mindre var risken att de senare skulle utveckla Alzheimers sjukdom. För varje 20 % förbättrad lungfunktion minskade risken att insjunkna i Alzheimers med en fjärdedel.
Demens innebär ett stort lidande för de drabbade och deras anhöriga, och hälsoproblemet innebär dessutom en enorm kostnad för samhället. Cirka 200 000 personer i Sverige har någon form av demens.
– Denna studie pekar på vikten att upprätthålla en god lungfunktion. Om man tränar regelbundet och avstår från rökning kan man själv påverka risken att drabbas av Alzheimers, säger professor Ingmar Skoog.
Ålder och genetiskt arv är de faktorer som spelar störst roll för risken att utveckla demens. Tidigare forskning har pekat på att kärlsjukdom och övervikt ökar risken för demenssjukdomar, men detta är den första rapporten om kopplingen till lungornas funktion.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Forskarassistent Xinxin Guo, telefon: 031-342 12 83, 070-610 67 01, e-post: xinxin.guo@neuro.gu.se
Professor Ingmar Skoog, telefon: 070-943 36 81, e-post: ingmar.skoog@neuro.gu.se
Med hjälp av olika empiriska material, enkätstudie, fokusgrupper samt dokumentanalys, belyses relationen mellan yrkesstatus och genus. Till grund för studien ligger främst en enkätundersökning vari i Sverige boende personer bl.a. ombads ange hur de uppfattade yrken avseende vilken status de har i samhället. Enkätstudien resulterade i en rangordning av 100 yrken.
Läkare, forskare, veterinär och civilingenjörer är exempel på yrken som uppfattades ha hög status. Låg status uppfattas i yrken som snabbköpskassörska, vårdbiträde, vägarbetare och väktare.
Den rangordning som skapats överensstämmer med tidigare utförda studier. Uppfattningar om yrkesstatus är ett stabilt fenomen i samhället. Det är små variationer mellan olika grupper i samhället, kvinnor och män samt människor ifrån olika socioekonomiska klasser delar i stort sett uppfattning om yrkesstatus. Däremot är det några yrken som man anser borde ha högre status – bland dem sjuksköterska, polis och barnskötare.
Inkomst- och utbildningsnivå har stor betydelse för yrkesstatus. Andelen kvinnor har negativ påverkan på yrkesstatus, men bara i yrken som rangordnas högt. Andra aspekter av yrken som antas ge status är makt och inflytande i samhället, offentlighet och kändisskap. Fysiskt slitsamma arbetsförhållanden och låg lön fungerar däremot som tecken på låg status.
Arbetsmarknadsstyrelsens yrkesbeskrivningar ser olika ut beroende på om yrket har hög eller låg status i samhället, däremot är det mindre skillnader avseende om yrket är kvinno- eller mansdominerat.
Avhandlingens titel: Yrke, status och genus – en sociologisk studie om yrken på en segregerad arbetsmarknad
Fakultetsopponentens namn: Docent Hanna Westberg, Stockholm
Tid och plats för disputation: Fredagen den 2 juni 2006, kl. 10.15, Hörsal Husaren,
Pilgatan 19A, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Ylva Ulfsdotter Eriksson, tel. 031-129439(bost.), 031-773 4787(arb.)
e-post:.ylva.ulfsdotter_eriksson@sociology.gu.se
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
Om man har en mamma eller syster med diagnosen livmoderhalscancer så är risken dubbelt så stor att man själv får sjukdomen.
– Identifiering av de genetiska riskfaktorerna, som troligtvis är förknippade med HPV-infektion, kan öka vår förståelse kring cancerns uppkomst. På sikt kan bättre kännedom om ärftligheten effektivisera de gynekologiska cellprovstagningarna och bidra till utvecklandet av HPV-vacciner, säger Malin Engelmark.
Hon har studerat de ärftliga faktorerna i ett unikt svenskt material. Alla systrar i Sverige som fått diagnosen livmoderhalscancer har erbjudits att delta i studien. Ett blodprovsmaterial motsvarande 641 stycken affekterade syskonpar (ASP), där båda diagnostiserats med sjukdomen, har samlats in.
– Det tillhör de största ASP-material som finns för någon sjukdom i världen och är det enda som existerar för livmoderhalscancer, säger Malin Engelmark.
Syftet med avhandlingen var att identifiera och studera de genetiska riskfaktorerna. Bland annat så analyserades syskonparens DNA. Malin Engelmark presenterar resultat som för första gången pekar på att tre kromosomala regioner, 9q32, 12q24 och 16q24, innehåller gener som påverkar utvecklandet av livmoderhalscancer. Dessa tre regioner har tidigare sammankopplats med andra cancertyper och immunologiska sjukdomar.
Den region som uppvisade starkast samband med sjukdomen, 9q32, analyserades mer ingående. För andra cancertyper, som till exempel bröstcancer, har man hittat genetiska riskfaktorer hos patienter med ung ålder vid diagnos. I analyserna delades därför syskonparen in i två grupper med avseende på ålder vid diagnos, och riskfaktorn visade sig finnas i den äldre gruppen. Resultaten indikerar att variation i en 9q32-gen är ärftlig riskfaktor hos syskonpar med ålder över 30,5 år vid cancerdiagnos.
– Vår teori är att varianter av denna gen försämrar immunförsvarets förmåga att känna igen och läka ut HPV-infektioner och därmed ökar risken att utveckla livmoderhalscancer, säger Malin Engelmark.
Globalt sett är livmoderhalscancer den andra vanligaste cancerformen hos kvinnor. Över 400 000 nya fall registreras varje år. Sjukdomen är vanligast i utvecklingsländerna. I de industrialiserade länderna har den gynekologiska cellprovstagningen kraftigt minskat antalet fall. Trots denna hälsokontroll rapporteras cirka 450 nya fall av elakartad livmoderhalscancer varje år i Sverige.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Malin Engelmark, tel: 070-3165783, e-post: Malin.Engelmark@genpat.uu.se
Omkring 13 procent av svenskarna lider av social fobi. Vanliga symtom är rädsla för uppmärksamhet och att bli bedömd eller avvisad i sociala sammanhang, vilket leder till undvikande av sådana situationer. Social fobi kan vara väldigt handikappande både privat och i yrkeslivet och måste behandlas för att inte bli kronisk.
Ewa Mörtberg har undersökt effekterna av en tre veckor lång gruppbehandling med KBT av patienter med social fobi och jämfört resultaten med effekterna av både individuell kognitiv psykoterapi och behandling med SSRI-läkemedel administrerad i rutinpsykiatrisk verksamhet.
– Det mest förvånande i studien var att den individuella behandlingen var bättre än behandlingen i grupp. Det har vanligen antagits att gruppbehandling är bättre, men det här är den fjärde studien hittills som visar på motsatt resultat, säger Ewa Mörtberg.
Effekterna av den tre veckor långa gruppbehandlingen visade sig kvarstå, eller i vissa fall till och med ha ökat, vid en uppföljning ett år efter avslutad behandling. Och gruppbehandlingen var lika effektiv som ett års behandling med läkemedel.
– Kanske kan man förbättra den kognitiva beteendeterapeutiska gruppbehandlingen genom att ytterligare individualisera behandlingen, säger Ewa Mörtberg.
I Ewa Mörtbergs studie undersöktes även om personer med social fobi hade specifika personlighetsmönster samt om dysfunktionella mönster förändrades efter behandlingen. Slutsatsen blev att de som lider av social fobi har hög ”harm avoidance”, alltså är ängsliga, rädda och hämmade inför nya saker. Behandlingen av dessa var inte lika framgångsrik som hos personer med lägre ”harm avoidance”, och Ewa Mörtberg menar att detta kan vara ett sätt att på ett tidigt stadium se vilka personer som behöver mer behandling för att ta sig ur sin sociala fobi.
Avhandling: ”Treatment of social phobia – development of a method and comparison of treatments” vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och information medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Ewa Mörtberg, medicine doktor, legitimerad psykolog och psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi, tfn 08-672 24 32, 070-883 17 43, e-post eva.mortberg@sll.se.
Pressekreterare Katarina Sternudd, tfn 08-524 838 95,
070-224 38 95, e-post katarina.sternudd@ki.se.
