Benskörhet, osteoporos, betraktas idag som en folksjukdom och årligen behandlas över 18 000 höftfrakturer bara i Sverige. Forskarna vet idag att vanligt förekommande genetiska variationer, s.k. polymorfismer, i olika gener tillsammans med miljön styr en individs benmassa.
Genen för vitamin D receptorn (VDR) har länge satts i samband med benskörhet, eftersom vitamin D bundet till VDR bl. a. reglerar upptaget av kalcium från födan. Personer med risk att utveckla benskörhet behandlas idag ofta med ett tillägg av vitamin D.
Elin Grundberg och hennes kolleger har studerat genetiska variationer i genen för VDR hos 400 slumpmässigt utvalda unga svenska kvinnor (20-39 år), 3000 äldre svenska män (70-80år) och 2000 äldre män från Hong Kong (70-80år). Bentäthet, som är ett mått på benmassan, mättes hos samtliga individer i höft och i ländrygg, regioner som vanligtvis fraktureras vid benskörhet.
Resultaten visade att VDR-genen finns huvudsakligen i tre varianter. I samtliga studiepopulationer var ”haplotyp 1” förknippat med antingen låg benmassa eller med en ökad risk för fraktur. Analyserna visade att genvarianten bara krävdes i enkel uppsättning för att associeras med en försämrad benmassa.
För att undersöka den funktionella skillnaden mellan de olika varianterna av VDR-genen samlades benprover in från 70 patienter som genomgått operation av höftprotes vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Benproverna användes för funktionella studier av VDR-genen i de benbildande cellerna, osteoblasterna, som odlades i laboratorium under fysiologiska förhållanden. En ny metod användes som bygger på att identifiera genetisk variation som ger upphov till skillnader i genuttryck, dvs. mängden protein.
Dessa experiment visade att de olika varianterna av VDR-genen har olika uttrycksmönster vilket resulterar i olika mängd moget VDR-protein i cellerna. Det kan vara förklaringen till varför VDR-haplotyp 1 kan betraktas som en risktyp för bentäthet och frakturrisk troligen oavsett etnicitet. Fortsatta studier kan visa om de olika varianterna av VDR påverkar upptaget och svaret på vitamin D vid behandling av benskörhet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Elin Grundberg, tel: 018-611 49 02, 0706-02 47 92, e-post: Elin.Grundberg@medsci.uu.se
Eva Myrberg har i sin doktorsavhandling i pedagogik studerat om fristående skolor erbjuder bättre läsundervisning under de tidiga skolåren. I en studie av 10 000 elever i årskurs 3, med data från den internationella läsundersökningen PIRLS, visade resultaten att elever i fristående skolor hade bättre läsresultat. Denna fördel berodde dock på social snedrekrytering. Elever på fristående skolor hade i genomsnitt bättre utbildade föräldrar, som redan under förskoleåren gjort sina barn bekanta med skriftspråket och som sedan hjälpt dem att utveckla sin läskunnighet.
Sedan den svenska skolan kommunaliserades och avreglerades i början av 1990-talet har det debatterats om fristående skolor kan erbjuda bättre undervisning. Man har hoppats på att entusiasm hos lärarna och nya pedagogiska grepp skulle kunna öka skolans effektivitet även om lärarna i många fall saknar behörighet.
I denna undersökning där de fristående skolorna har behandlats som en grupp, visade sig dock inte något sådant samband. När man jämför elevers läsprestationer finner man istället bättre resultat för den grupp av elever som har lärare med formell behörighet riktad mot de tidiga skolåren oavsett skolform. Medan elever i fristående skolor hade genomsnittligt högre andel välutbildade föräldrar, hade istället elever på kommunala skolor genomsnittligt högre andel lärare med utbildning riktad mot de yngre skolåren. Elever på fristående skolor skulle alltså ha ännu bättre läsförmåga om de hade lika hög andel lärare med formell behörighet som man har på kommunala skolor.
Avhandlingens titel: Fristående skolor – effekter på 9-10-åriga elevers läsförmåga
Opponent: Professor Mats Ekholm, Karlstad universitet
Kontaktinformation
Författare: Eva Myrberg, institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet
Eva.Myrberg@ped.gu.se
Den nystartade ledarskapsutbildningen ”International Design Strategies for Medical Curricula Across the Continuum” är den första i sitt slag någonsin och hålls på Karolinska Institutet i Solna 7-12 maj. Den är lika mycket tänkt som en möjlighet för deltagarna att träffas och utbyta synpunkter när det gäller internationell standard för medicinsk utbildning. Ett 40-tal ledande personer från 18 lärosäten i Europa, USA, Latinamerika, Asien och Australien har blivit antagna till kursen.
– Globalisering och ökat internationellt samarbete ställer nya krav på gemensamma kvalitetskriterier och standard. Inte minst ur ett EU-perspektiv är harmonisering av medicinsk utbildning viktigt. Ytterst handlar det såklart om patientsäkerhet och hög kvalitet inom hälso- sjukvården, säger Vivi-Anne Sundqvist, dekan och ordförande i styrelsen för utbildning vid Karolinska Institutet.
En trend bland de världsledande medicinska universiteten har de senaste åren varit att starta filialer i bland annat Sydostasien. Även Karolinska Institutet har satsat på att öka det internationella utbytet av studenter och forskare på detta sätt. Bland föreläsarna på kursen finns bland annat cheferna för Dukes nya Medical School i Singapore och chefen för Cornells filial i Quatar. Kursen gästas dessutom av presidenten för World Federation of Medical Education (WFME), doktor Hans Karle.
– Här i Sverige ser vi också en utveckling mot att anta internationell kvalitetskriterier i de medicinska utbildningarna. I början av 2005 lämnade socialstyrelsen till exempel en rapport med förslag på målbeskrivningar för läkares specialiseringstjänstgöring som tar sitt avstamp i WMFE-standard, säger Jonas Nordquist, kursansvarig.
Arrangörer för den nya ledarskapsutbildningen är Karolinska Institutet, styrelsen för utbildning och Harvard Medical International vid Harvard Medical School, vars syfte är att främja internationellt samarbete och ledarskapsutveckling inom det medicinska området.
Kontaktinformation
För mer frågor, kontakta:
Kursansvarig Jonas Nordquist, tfn 070-637 37 34,
e-post jonas.nordquist@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd, tfn 070-224 38 95, e-post katarina.sternudd@ki.se
I studien ingick mer än 700 patienter som sökt vård för långvarig smärta inom primärvård och ortopedi. De fick svara på frågor om sin smärta och sin inställning till fysisk aktivitet. 70 % uppgav att de hade en hög grad av rörelserädsla.
– Det är fullt naturligt att tycka att det är obehagligt att röra sig när man har akut smärta, men det är inte naturligt att fastna i rädslan, säger sjukgymnasten Mari Lundberg.
Det är välkänt att fysisk aktivitet gör att människor mår bättre, men kunskapen att träning kan minska smärtan verkar inte ha nått ut till patienterna.
– Rörelse måste i större grad än tidigare integreras i all rehabilitering, och det är vårt ansvar inom sjukvården att berätta för patienten att det är bra för kroppen att röra på sig. Vi måste också kunna guida patienterna i hur de ska röra sig, säger Mari Lundberg.
Mari Lundberg har också gjort djupintervjuer med tio av patienterna. Intervjuerna visar att den långvariga smärtan kan innebära en existentiell kris, och att patienterna var oroliga för att fysisk aktivitet skulle förvärra deras tillstånd. Vissa trodde att ryggkotan skulle hoppa ur, att leden skulle gå sönder eller att de skulle tvingas använda rullstol om de rörde sig för mycket.
Tidigare forskning har visat att det behövs mer än bara allmänna råd om de positiva effekterna av fysisk aktivitet. För bästa resultat bör träningen genomföras under ledning av en erfaren sjukgymnast. Budskapet till patienterna måste också vara enhetligt och konsekvent. Patienten måste få höra att det är bra att röra sig varje gång han eller hon kommer i kontakt med vården.
– Utmaningen för vården ligger i att organisera ett system som minskar patientens rädsla för rörelse och uppmuntrar till fysisk aktivitet trots att patienten har smärta och värk, säger Mari Lundberg.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för ortopedi
Avhandlingens titel: Kinesiophobia – various aspects of moving with musculoskeletal pain
Avhandlingen försvaras fredagen den 5 maj, klockan 13.00, Aulan, SU/Sahlgrenska, Göteborg.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Mari Lindberg, leg. sjukgymnast, telefon: 031-342 35 09, 0701-10 46 62, e-post: mari.lundberg@orthop.gu.se
Handledare:
Docent Jorma Styf, telefon: 031- 342 42 79, e-post: jorma.styf@orthop.gu.se
Denna skrift visar att fukt påverkar många materials egenskaper och ofta medverkar till att bryta ned materialet. Den beskriver också var de kritiska fuktnivåerna ligger, dvs. den försöker kvantifiera påverkan på dels rena materialegenskaper, dels olika typer av processer.
Skriften vänder sig till yrkesverksamma inom byggbranschen och sammanfattar befintlig kunskap inom området. Den ingår i serien Fuktsäkerhet i byggnader, som har sammanställts av Fuktcentrum vid Lunds tekniska högskola, och bygger på tjugo års forskningsresultat och praktiska erfarenheter..
Övriga skrifter som ingår i serien och som också kan beställas via Formas hemsida under kategorin Fuktsäkerhet är: Skalmur med träregelstomme, Golv på mark, Torktider för betong efter vattenskada, Vattenavvisande fasadimpregnering, Kryprumsgrunder, Uttorkning av byggfukt i betong, Utvändig ytbehandling av puts och murverk, Materialdata för fukttransportberäkningar, Introduktion till fuktmekaniken, Fuktdimensionering ger fuktsäkrare byggnader, Källare, Åtgärder mot fukt i kryprumsgrunder, Metoder för riskanalys, Klimatdata för fuktberäkningar.
Skriften kostar 233 kronor inkl moms och kan beställas via Formas nätbokhandel www.formas.se eller från Kundtjänst Formas, tel 08-690 9522, fax 08-690 9550, e-post formas.ldi@liber.se. Recensionsexemplar kan beställas från Formas, maria.guminski@formas.se, tel 08-775 4008.
Kontaktinformation
Ulla Save-Öfverholm, ulla.save@formas.se, 08-775 40 01, 073-656 20 21
Emilie von Essen, emilie.von.essen@formas.se, 08-775 40 08, 073-350 31 61
Resurssnåla återvinningstekniker
Inriktningen på professuren blir kemiteknisk och fyller ett tomrum i forskarvärlden. Exempel på utvecklingsområden är återvinning av sällsynta metaller samt återvinning av metaller och plast ur avfall som idag läggs på deponi eller förbränns.
– Vi har en lång erfarenhet av driva forsknings- och utvecklingsprojekt tillsammans med olika partners, bland annat Chalmers. Professuren är ett nytt steg i vår satsning på att utveckla resurssnåla processer för materialåtervinning. Det gör oss också mindre beroende av energiprisernas utveckling och stärker vårt bidrag till ett hållbart samhälle, säger Christer Forsgren, miljö- och teknikchef Stena Metall.
– Stena är ett familjeägt företag och har strategi och kapital att arbeta långsiktigt. Med stigande energipriser, skärpt miljölagstiftning och när avfall alltmer ses som en resurs har en utvecklad materialåtervinning en ljus framtid.
En annan bakgrund är att innehållet förändras i samhällets produkter. Nya material och blandningar innebär nya utmaningar för återvinningsindustrin. Med satsningar på forsknings- och utvecklingsprojekt vill Stena möta även morgondagens avfallsproblematik.
En långsiktig satsning för ett hållbart samhälle
Rekrytering pågår och under hösten 2006 är det tänkt att den blivande professorn ska börja arbeta. Professuren har en garanterad finansiering under 10 år. Det blir den enda professuren i världen som är helt inriktad på denna typ av materialåtervinning.
– Vi är väldigt glada över att få möjlighet att hitta konkreta lösningar inom detta viktiga område, som är mitt i prick för Chalmers satsning på teknik för en hållbar samhällsutveckling, säger Krister Holmberg, prefekt på Institutionen för kemi- och bioteknik.
– Det finns en stor potential både forskningsmässigt och ekonomiskt inom materialåtervinning. Att ta fram nya industriellt gångbara metoder för att återvinna till exempel metall från katalysatorer och elektronikskrot är högst intressant. Det är en rejäl utmaning, men absolut nödvändigt för samhället ur miljö- och hållbarhetsperspektiv.
FAKTA Materialåtervinning
Med materialåtervinning förädlas avfallet till en resurs som kan återanvändas om och om igen i kretsloppet istället för att förbrännas eller deponeras. Materialåtervinning innebär betydande miljövinster.
FAKTA Stena Metallkoncernen
Stena Metall är Nordens ledande återvinningsföretag. Med väl utvecklade processer, och logistiklösningar hanteras järn, metaller, returpapper, plast, WEEE-avfall, farligt avfall och övrigt verksamhetsavfall. Verksamheten bedrivs på mer än 230 platser i Sverige, Danmark, Norge, Finland, Polen, Tyskland, Österrike och Ryssland.
www.stenametall.com
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Stena Metall AB
Christer Forsgren, miljö- och teknikchef Stena Metall 031-775 20 19, 070-775 20 19
christer.forsgren@stenametall.se
Chalmers
Professor Krister Holmberg, prefekt Institutionen för kemi- och bioteknik, Chalmers tekniska högskola
031-772 29 69, 0730-79 42 15
kh@chalmers.se
Professor Oliver Lindqvist, föreståndare Göteborgs Miljövetenskapliga Centrum, gemensam enhet för Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet
031-772 28 62, 0708-78 93 54
oliver@chem.chalmers.se
Två procent för SLU kan tyckas vara en blygsam siffra, men den ska jämföras med att de flesta universitet och högskolor har tappat jämfört med tidigare år. Största minskningen har Högskolan på Gotland haft med 31 procent. Bland universiteten har Mittuniversitetet minskat med 22 procent.
En stor andel av de sökande till SLU, cirka 65 procent, har sökt till de fem djurrelaterade programmen. Motsvarande siffra var 60 procent för 2005.
Mest sökta programmet vid SLU är i år djursjukvårdare. 473 personer har sökt till 40 utbildningsplatser, vilket är 11,8 sökande per plats. Veterinärprogrammet har som vanligt lockat ett stort antal sökande, 10,9 sökande per plats, vilket innebär 894 sökande till 82 platser.
Det har även varit bra tillströmning till utbildningsprogram som har tydlig yrkesprofil såsom landskapsarkitekt, trädgårdsingenjör, jägmästare och skogsmästare. Det finns dock fortfarande program vid SLU som har alltför få sökande, som miljöövervakning och naturresursprogrammet.
– Vi är naturligtvis mycket glada och nöjda med årets siffror, men det är viktigt att fortsätta arbetet med att profilera SLU och marknadsföra våra utbildningar. Fortfarande finns ett antal program med svagt sökandetryck, till exempel hortonom, miljöövervakning och naturresurs, säger Kjell-Arne Nilsson, ansvarig för rekryteringsarbetet vid SLU.
Totalt var det 109 558 personer som i år sökte till högskolestudier, vilket är en minskning med nio procent jämför med året innan. Årets antal sökande är den lägsta siffran sedan mitten av 1990-talet. Flest sökande totalt har Göteborgs universitet, följt av Lund, Linköping och Uppsala, men trots många sökande har samtliga dessa färre än föregående år. Göteborg minskade till exempel med 14 procent och Lund med 16 procent.
För mer information, kontakta Kjell-Arne Nilsson 018-67 23 02
Kunskaperna kan komma att revolutionera trädförädlingen och leda till snabbare utveckling av nya trädplantor med dramatiskt ökad tillväxt och skräddarsydda kvalitetsegenskaper för till exempel bättre pappersmassa, konstruktionsmaterial och bioenergiråvara.
Träden är viktiga för livet på jorden. De dominerar ofta de ekosystem där de växer, och 30 procent av jordens landmassa täcks av skogar. Träden producerar en lång rad nyttigheter, såsom förnyelsebart, miljövänligt bränsle, cellulosa för pappersindustrin och konstruktionsmaterial.
Träden har egenskaper som skiljer dem från de flesta andra växter. De är till exempel de allra mest sent blommande växter som vi känner till. Många träd blommar första gången först när de är 10-20 år gamla, och ibland är de ännu äldre. Träd har också förmågan att växla mellan perioder av tillväxt och vila. Detta är ett sätt att uthärda kalla vintrar då tillgången på vatten är låg och träden riskerar att både frysa och torka ihjäl. Träden löser detta genom att sluta växa och sätta knopp på sensommaren, och
lövträden fäller sina blad. Trädet är nu vilande och mycket mer motståndskraftigt mot torka och kyla än om det vore växande.
Man har länge vetat att träden känner av att det håller på att bli höst genom att mäta längden på dagen. När dagarna blir kortare vet trädet att det är dags att sätta knopp, även om det är en ovanligt varm höst. Man brukar säga att ett visst träd har en ”kritisk dagslängd”. Om dagslängden blir kortare än denna kritiska dagslängd, slutar trädet att växa och sätter knopp. Ju längre norrut trädet växer, desto viktigare är det att sätta knopp tillräckligt tidigt på sensommaren/hösten. Detta innebär att träd som kommer från olika breddgrader (olika ursprung i nord-sydlig riktning, så kallade provenienser) har olika kritisk dagslängd.
En skånsk asp slutar till exempel att växa och sätter knopp då dagslängden blir kortare än 17 timmar. En asp ifrån Umeå slutar växa och förbereder sig för vintern redan då dagarna blir kortare än 21 timmar, och träd ifrån Kiruna eller norra Norge kan till och med ha en kritisk dagslängd som är 23 timmar!
Trädens kritiska dagslängd är genetiskt nedärvd, och de bibehåller denna egenskap om de förflyttas. Detta används praktiskt i dagens svenska skogsbruk genom att granplantor, som är tåliga, förflyttas norrut före planteringen, eftersom man vill förlänga deras tillväxtsäsong. På motsvarande sätt sydförflyttas de känsligare tallplantorna för att öka deras frosttålighet på de marker där de planteras.
Hur trädens blomning kontrolleras och varför träden sätter knopp vid en viss tidpunkt på hösten har länge förbryllat forskarna. Detta har setts som mycket viktig kunskap av framförallt två skäl. Dels är dessa egenskaper centrala för att göra ”ett träd till ett träd”, dels borde möjligheterna att tillämpa kunskaperna praktiskt vara goda, om man bara förstod hur blomningen och knoppsättningen styrs. Kan man få träden att blomma tidigare kan man nämligen avsevärt snabba på växtförädlingen på skogssidan. Växtförädling, som varit oerhört framgångsrik på jordbrukssidan, har haft ett mycket litet genomslag på skogssidan, till stor del beroende på att träden är så sent
blommande att trädförädlarna måste vänta 10-20 år mellan varje korsning i sitt förädlingsprogram.
En forskargrupp ledd av SLU-professorn Ove Nilsson vid Umeå Plant Science Centre (UPSC) har nu identifierat den gen som kontrollerar både trädens blomning och knoppsättningen på hösten, resultat som idag alltså publiceras i Science. Det visade sig att denna gen, som man gett namnet ”FT-genen”, är samma gen som producerar den budbärarmolekyl som styr de ettåriga växternas
blomning och som nu antas vara det så kallade florigenet. Dessa resultat publicerade Ove Nilssons forskargrupp förra året, också den gången i Science. Forskningsgenombrottet utsågs av Science till den tredje viktigaste vetenskapliga upptäckten i världen 2005, tillsammans med ett par andra upptäckter inom växtbiologiforskningen.
Umeåforskarna visar nu att aspträdets egen FT-gen slås på strax innan aspen efter 10-15 år för första gången blommar. Aktiverar man genen i förtid kan man få träden att börja blomma redan när de är några veckor gamla. Efter några månader bildas fullständigt normala blommor.
Det visar sig alltså också att aspens FT-gen slås av på hösten strax innan träden slutar växa och sätter knopp. Genom att förändra aktiviteten på FT-genen kan forskarna antingen förlänga eller förkorta tillväxtsäsongen. Kunskapen om vad som styr den kritiska dagslängden för knoppsättning är central för att forskare och växtförädlare effektivare ska kunna anpassa växter och träd till nya klimat.
Forskarna kan dessutom förklara varför olika ”aspprovenienser”, det vill säga aspar härstammande från olika breddgrader i Europa, har olika kritisk dagslängd. Genom att jämföra aspar från Tyskland, Blekinge, Värmland och Västerbotten så kunde man klarlägga reglermekanismen.
Forskarna bakom studien är Henrik Böhlenius, Tao Huang, Laurence Charbonnel Campaa och Ove Nilsson från SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) i Umeå, Stefan Jansson från Umeå universitet samt, i vissa delar, Amy Brunner och Steven Strauss från USA. Forskningen har huvudsakligen finansierats av Stiftelsen för Strategisk forskning (SSF) med hjälp av det så kallade INGVAR-anslag till framtidens forskningsledare som Ove Nilsson tilldelades år 2001.
Om Umeå Plant Science Centre (UPSC)
UPSC är ett centrum för experimentell växtforskning och bildades 1999 I ett samarbete mellan institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi vid SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) och institutionen för fysiologisk botanik vid Umeå Universitet. UPSC är ett center of excellence” och en av Europas mest framstående forskningsmiljöer för växtforskning.
Vid UPSC arbetar ca 170 personer av 32 olika nationaliteter.
För mer information se: www.upsc.se
Kontaktinformation
Prof Ove Nilsson, Umeå Plant Science Centre, Inst för skoglig genetik och växtfysiologi, SLU, 901 83 Umeå.
Tel 090-786 84 87, mobil 070-286 90 82, fax 090-786 81 65
E-post Ove.Nilsson@genfys.slu.se
Symposiet hålls på engelska och riktar sig till såväl forskare och kliniker som en bredare allmänhet och journalister. Bland de medverkande finns forskare från Australien, Tyskland, USA, Storbritannien och Sverige. Följande områden kommer att tas upp:
Klinisk tillämpning och framtida potential
Utvecklingen av cochleaimplantat kopplat till användningen i vården
Forskningsfronten
Nyttan för patienten och samhället
Den vanligaste orsaken till hörselnedsättning är skador på hörselcellerna i hörselsnäckan, de s.k. hårcellerna. Principen för cochleaimplantatet är att direkt stimulera de nervceller och nervtrådar som finns kvar i den skadade hörselsnäckan (cochlean). Man går helt enkelt ”förbi” skadade hörselceller och stimulerar nästa nivå. Principen är ett unikt samspel mellan modern mikroelektronik och sensorisk vävnad – och är det hittills enda exemplet på att funktionen hos ett sinnesorgan helt eller delvis ersätts av elektronik.
Det första egentliga cochleaimplantaten togs fram under 60- och 70-talen. I Sverige genomfördes den första operationen 1984. Cochleaimplantat ges normalt bara till patienter med grava hörselskador, men internationellt kan man nu se en trend mot att förena cochleaimplantat med viss kvarvarande hörsel. Det finns för närvarande drygt 300 000 hörapparatbärare i Sverige. Man räknar dock med att omkring en halv miljon svenskar skulle ha nytta av en hörapparat.
– Hur stor andel av dessa individer som skulle kunna behandlas med ett cochleaimplantat är oklart, men definitivt många fler än idag, säger professor Mats Ulfendahl vid Centrum för hörsel- och kommunikationsforskning.
”Cochlear implants – from bench to bedside” är en del i föreläsningsserien Frontiers in Medicine som hålls i Nobel Forum vid Karolinska Institutet.
Plats: Nobel Forum, Karolinska Institutet, Nobels väg 1, Solna
Tid: Torsdag 11 maj 2006, klockan 9.00 – 17.00
Kontaktinformation
För anmälan kontakta: Louise von Essen, tfn 08-517 703 43,
e-post louise.von.essen@ki.se
Övriga frågor:
Professor Mats Ulfendahl, tfn 08-517 763 07, e-post mats.ulfendahl@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd, tfn 08-524 838 95, 070-224 38 95,
e-post katarina.sternudd@ki.se
Resultaten baseras på treåriga undersökningar på stora granar i Flakalidens helträdskammare utanför Vindeln i Västerbotten. I kamrarna har både temperaturen och koldioxidhalten i luften höjts för att motsvara de förhållanden som klimatforskarna tror kommer att råda år 2100.
Högre temperaturer får också till följd att fotosyntesprocessen sätter igång tidigare på våren och når full kapacitet tidigare under sommaren. Detta i sin tur kan påverka hur mycket kol träden tar upp och skogsmarken kan lagra under året. Detta är viktigt eftersom den boreala skogens förmåga att fungera som framtida kolsänka ofta framhålls i klimatdiskussionerna.
Michelle Slaneys studie är ovanlig på flera sätt. I andra försök har forskare undersökt effekten av antingen förhöjd temperatur eller koldioxidhalt, men Michelle Slaney har kunnat studera båda aspekterna samtidigt. Hon har också kunnat arbeta med 40 år gamla träd som var upp till
åtta meter höga, medan tidigare studier framförallt gjorts på små plantor.
Mätningarna i Flakaliden av den globala uppvärmningens effekter på granar upphörde förra året. Helträdskamrarna monterades då ner och fraktades till Hawkesbury utanför Sydney i Australien, där de nyligen rests kring betydligt
mer snabbväxande träd, nämligen Eucalyptus.
Fredagen den 5 maj 2006 kl 10.00 försvarar Master of Science Michelle Slaney, institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, SLU i Alnarp, sin
avhandling med titeln Impact of Elevated Temperature and CO2 on Spring Phenology and Photosynthetic Recovery of Boreal Norway Spruce.
Disputationen avser skoglig doktorsexamen.
Opponent är agronomie doktor Henrik Saxe, Environmental Assessment Institute, Köpenhamn, Danmark.
Lokal: Craafordsalen, SLU i Alnarp.
Kontaktinformation
Michelle Slaney, Institutionen för sydsvensk
skogsvetenskap, Box 49, 230 53 Alnarp, tel 040-41 51 85.
E-post: Michelle.Slaney@ess.slu.se
Implantat är en säker metod vid behandling av tandlöshet. Precis som våra tänder utsätts implantatet för bakterier, men när implantatet är alldeles nyinsatt har slemhinnan ännu inte byggt upp sin fullständiga försvarsförmåga. Tandläkaren Nicola Zitzmann visar i sin avhandling att immuncellerna med tiden blir fler. Svaret vid bakterieangrepp blir då också starkare och inflammationen blir synlig i form av svullnad och irritation i vävnaden.
Nicola Zitzmann har undersökt effekten av två olika behandlingsmetoder hos femton patienter med tandlossning. Halva munhålan rengjordes och behandlades med konventionell kirurgi där en del av den inflammerade vävnaden togs bort, medan all inflammerad vävnad skars bort i den andra halvan av munnen. Efter sex månader var vävnaden där allt inflammerat material tagits bort mer motståndskraftig. Den sida av munnen där inflammerad slemhinna lämnats kvar visade dubbelt så mycket inflammation vid bakterieansamling.
Studien kan förklara varför nya tandimplantat inte svarar lika starkt mot bakterieangrepp. När en tand förlorats och ersatts med implantat har vävnaden tappat många av sina immunceller och det tar tid för slemhinnan att rekrytera nya. Resultaten visar också att det är bättre att skära bort mer av den inflammerade vävnaden vid behandling av patienter med allvarlig tandlossning.
Forskningen har bedrivits i samarbete med University of Basel i Schweiz.
Avhandling för odontologie doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, odontologiska institutionen, avdelningen för parodontologi.
Avhandlingens titel: Inflammatory reactions in the gingiva and the periimplant mucosa
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Nicola U. Zitzmann, leg. tandläkare, telefon: 031-773 31 89 (sekreterare)
Handledare:
Professor Tord Berglundh, telefon: 031- 773 31 82, e-post: berglundh@odontologi.gu.se
Professor emeritus Jan Lindhe, telefon: 031- 773 31 90, e-post: jan.lindhe@odontologi.gu.se
Doktoranden Pernilla Larsman har genomfört sitt avhandlingsarbete vid Arbetslivsinstitutet i Göteborg och Göteborgs universitet. Hon har utgått från enkätundersökningar bland anställda vid svenska industriföretag, äldre kvinnliga datoranvändare i fyra europeiska länder och anställda inom barn- och äldreomsorg i Sverige.
I studierna testades relationen mellan psykosocial arbetsmiljö och muskelbesvär. Resultaten presenteras i avhandlingen On the relation between psychosocial work environment and musculoskeletal symptoms: A structural equation modeling approach.
– Det finns en koppling mellan upplevelsen av krav i arbetet och psykologisk arbetsbelastning och muskelbesvär i nacke, skuldra och rygg. Upplevd stress och trötthet kan vara viktiga mekanismer för uppkomsten av muskelbesvär, säger Pernilla Larsman som hoppas att forskningen kan leda till förändringar inom arbetslivet.
– Det handlar om att se över den psykologiska arbetsbelastningen och att se till att faktorer som leder till stress ligger på rimliga nivåer, säger Pernilla Larsman.
Avhandlingens titel: On the relation between psychosocial work environment and musculoskeletal symptoms: A structural equation modeling approach
Fakultetsopponentens namn: Professor Jan-Eric Gustafsson, Göteborg
Tid och plats för disputation: Fredagen den 5 maj 2006, kl. 10.00, Sal F1, psykologiska institutionen, Haraldsgatan 1, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Pernilla Larsman, tel. 031-773 1672(arb.)
e-post:.pernilla.larsman@psy.gu.se
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
Vi är omgivna av slumpmässiga, raglande, rörelser. Utan att vi märker det kolliderar partiklar med varandra på ett okontrollerbart sätt t.ex. i luften som vi andas och i mjölken som vi dricker. Detta kallas för Brownsk rörelse. Dessa slumpmässiga rörelser fungerar också som energireservoarer. Det är något som utnyttjas av olika system, t.ex. av proteiner när de transporteras i kroppen, s.k. Brownska motorer.
Umeåforskarna har utarbetat en avancerad laserteknik för att studera och kontrollera dessa rörelser. De raglande rörelserna hos atomer i ett ljusfält kan fångas i en typ av fyllecell uppbyggd av laserstrålar där de kan nyktra till. Den raglande rörelsen kan där omvandlas till en specifik rörelseriktning.
– Vi kan kontrollera rörelsen i tre dimensioner så väl vad gäller hastighet som riktning, berättar Peder Sjölund.
Tekniken kan bl.a. ge mer kunskap om hur energi i levande celler omvandlas från kemisk energi till rörelse hos molekylära motorer som transporteras i celler. Den underliggande principen är mycket generell och kan därför också tillämpas inom nanoteknik och för att t.ex. transportera information vid supersnabba beräkningar hos kvantdatorer.
Att kunna ge alla människor tillgång till fri och outtömlig energi genom att omvandla energi genom denna teknik må vara en utopi, som knappast kommer att bli verklighet under vår livstid. Umeåforskarna har dock visat att det är möjligt, om än bara i små system.
Författare till studien som publicerats i Physical Review Letters är forskare vid institutionen för fysik vid Umeå Universitet.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Peder Sjölund, doktorand vid institutionen för fysik
Telefon: 090-786 5037
E-post: peder.sjolund@physics.umu.se
Anders Kastberg, professor vid institutionen för fysik
Telefon: 090-786 6718
E-post: anders.kastberg@physics.umu.se
Det är första gången forskare har lyckats att vid upprepade tillfällen mäta halten av stresshormonet kortisol vid låga nivåer och i små mängder saliv från för tidigt födda barn. Tack vare det har man fått ett objektivt mått på deras stressreaktioner under tiden i neonatal intensivvård. Resultaten visar på stora individuella skillnader hos dessa barn, som för inte så länge sedan betraktades som en homogen grupp utan förmåga att uppleva vare sig stress eller smärta.
– I stället för att ha fixa tider för exempelvis blöjbyten måste vi vara flexibla och låta våra rutiner utgå från varje enskilt barns behov, säger Evalotte Mörelius, barnsjuksköterska som inom kort lägger fram resultaten i sin doktorsavhandling.
Under de senaste 20 åren har dödligheten och sjukligheten bland prematura barn sjunkit kraftigt. Förutom de rent medicinska framstegen har man börjat inse vikten av kroppskontakt mellan barnet och mamman eller pappan, så kallad känguruvård. Avhandlingen visar att även föräldrarna mår bra av sådan kontakt. För varje gång mamma och barn träffades hud mot hud minskade mammornas stress och deras kontroll över situationen ökade.
Två delstudier genomfördes i öppenvården. Hos spädbarn i psykosocialt utsatta familjer minskade stressen när familjerna fick professionellt stöd. Vid vaccination av tre månader gamla barn visade det sig att barnens stressnivå mätt i kortisolhalt steg. Stressen dämpades när barnen fick en sockerlösning i munnen samtidigt som de sög på en napp.
Handledaren Nina Nelson, överläkare och docent i pediatrik, betonar vikten av en kritisk inställning till rådande rutiner i den kliniska vardagen.
– Jag tror och hoppas att den nya kunskapen kommer att förfina vårt sätt att behandla och bemöta spädbarn och deras föräldrar inom den neonatala intensivvården, i barnpsykiatriskt relationsstöd och kanske även på barnavårdscentralerna, säger Nina Nelson.
Avhandlingen Stress in infants and parents – studies of salivary cortisol, behaviour and psychometric measures läggs fram vid disputation fredag 12 maj 2006 kl 9.00 i Berzeliussalen, Campus US, Linköping. Opponent är professor Uwe Ewald, Akademiska barnsjukhuset, Uppsala.
Kontaktinformation
Evalotte Mörelius 013-221378, 070-6234110, evalotte.morelius@lio.se
Nina Nelson 013-221328, 0702-981328, nina.nelson@lio.se
I studien, som publicerades i American Journal of Physiology; Gastrointestinal and Liver Physiology den 13 april, användes en musmodell som Uppsalaforskarna tidigare utvecklat för att studera de olika skyddsmekanismerna in vivo. De undersökte hur magsäcksbakterien Helicobacter pylori påverkar de olika skyddsmekanismerna i magsäcken och fann att den bland annat gjorde att det neutrala skiktet vid cellytan i magsäcken lättare blir förstört. Dessutom blev slemlagret i magsäcken tunnare och blodflödet i magsäcken mindre känsligt för syra.
– Alla dessa förändringar anses vara skadliga för magslemhinnan och skulle kunna förklara hur en infektion med Helicobacter pylori kan leda till sjukdom, säger Johanna Henriksnäs vid institutionen för medicinsk cellbiologi vid Uppsala universitet, en av forskarna bakom studien.
Mag-tarmkanalens viktigaste uppgift är att bryta ner mat så att kroppen kan ta upp näring och skydda den mot främmande ämnen. För att åstadkomma detta finns en rad olika mekanismer. Magsäcken utsöndrar till exempel en mycket stark syra och ett enzym som bryter ner proteiner. Det är inte enbart maten vi äter som är uppbyggd av proteiner utan även själva magsäcken. Här krävs följaktligen system som förhindrar att magsäcken bryter ner sig själv. Med tanke på allt som magsäcken måste klara av i form av stark mat, alkohol, bakterier och läkemedel så förstår man att skyddet i magen är mycket viktigt för att vi ska må bra.
För att skydda sig mot alla dessa eventuellt skadliga ämnen finns en rad skyddsmekanismer på olika nivåer. Ovanpå cellerna i magsäcken finns flera skikt av slem. I slemmet finns bikarbonat som blodet transporterat dit så att det vid cellytan är ett neutralt pH. I det yttersta cellagret i magsäcken sitter cellerna ihop extra starkt för att inte släppa igenom skadliga ämnen. Under detta cellskikt finns ett sinnrikt anordnat blodflöde som transporterar bort skadliga ämnen som trots allt tagit sig igenom.
– Det är dessa skyddsmekanismer som man trott skadas av bakterien, vilket vi nu alltså kunnat presentera belägg för, säger Johanna Henriksnäs.
Bakterien H. pylori, upptäcktes för cirka 20 år sedan i magsäcken, av två australiska forskare som förra året fick Nobelpriset i medicin. Tidigare hade man trott att bakterier inte kan växa i magsäcken eftersom det är så surt, men nu vet man att ungefär hälften av alla människor bär på bakterien. Idag anses bakterien orsaka de flesta magsårsfallen och en stor del av magcancerfallen.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Johanna Henriksnäs på 018-471 43 24, eller via e-post: Johanna.Henriksnas@mcb.uu.se
Vid valet i september får väljarna för tredje gången möjligheten att göra ett personval mellan partiernas kandidater. Men har personvalsreformen ändrat på hur lojala riksdagsledamöterna är mot sitt parti i riksdagsarbetet? Det är huvudfrågan i Lars Davidssons avhandling I linje med partiet? Maktspel och lojalitet i den svenska riksdagen.
Ledamöterna i alla partier utom socialdemokraterna anser att personvalsreformen gjort dem mer intresserade av att avvika från partilinjen. Personvalet har även gjort vissa ledamöter mindre lojala i sitt agerande. Det är reformens förlorare, de som inte har blivit ”inkryssade”, som i högre grad än andra avviker från partilinjen. Till förlorarna räknas den stora grupp riksdagsledamöter på cirka 40 procent som förväntar sig bli så placerade på sitt partis valsedel att de riskerar att bli bortkryssade i nästa val.
Riksdagen genomgår en generationsförändring. Diskussionen om ungas roll i politiken tog fart vid 1998 års val i samband med några uppmärksammade avhopp. De unga, särskilt unga kvinnliga ledamöter, anser sig nu har fått större utrymme att gå emot sitt parti. Yngre ledamöter avviker oftare från partilinjen är äldre.
Men i budgetfrågor är partidisciplinen fortfarande minst lika stark som tidigare. Ledamöternas möjligheter att avvika från partilinjen i budgetfrågor har alltid varit begränsade och är efter budgetreformen nästan obefintliga.
Avhandlingen kan beställas via www.sns.se/forlag
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Lars Davidsson på telefon 018-471 34 57, 070-283 05 75 eller e-post: Lars.Davidsson@statsvet.uu.se.
