De flesta bedömare delar synen att den höga och varaktiga arbetslösheten är ett av Europas allvarligaste sociala problem. Det råder dock betydligt mindre enighet i frågan om hur arbetslösheten bäst ska bekämpas. Två huvudlinjer kan urskiljas i debatten. Enligt den ena linjen är huvudproblemet i många europeiska länder en alltför långtgående reglering av arbetsmarknaden. Det bästa sättet att få ned arbetslösheten, enligt detta sätt att se det, är att sänka ersättningsnivåerna i arbetslöshetsförsäkringen samt att med olika medel försöka öka konkurrensen på arbetsmarknaden. Enligt den andra linjen åstadkoms lägre arbetslöshet istället bäst genom en ökad samordning av löneförhandlingarna då detta antas leda till större återhållsamhet i löneuppgörelserna vilket i sin tur gynnar sysselsättningen.
Karl-Oskar Lindgren har använt data från 20 OECD-länders utveckling 1970-1998 för att studera statistiska samband mellan arbetslöshet och en rad andra faktorer, bland annat lönebildning och ersättningsnivåer i a-kassa. Han har sedan använt den statistiska modellen för att testa olika åtgärdsstrategiers effekt på arbetslösheten. Det viktigaste resultatet är att arbetslösheten inte kan bekämpas med samma medel i alla länder. Exempelvis visar studien att ytterligare avreglering av arbetsmarknaden är förenat med störst sysselsättningsvinster i länder som USA, där det redan råder en relativt hög grad av konkurrens, medan ytterligare samordning av lönebildningen är ett mer effektivt sätt att minska arbetslösheten i länder där arbetsmarknaden i dag är relativt reglerad. Danmark och Finland är två exempel på länder av den senare typen.
– Sverige är ett särskilt intressant fall. Min studie visar att arbetslösheten kan minska med ungefär lika mycket med båda strategierna. Däremot kan de ha mycket olika fördelningspolitiska effekter. Ökad samordning av lönebildningen leder till en mer sammanpressad lönestruktur medan ytterligare avreglering leder till ökade inkomstskillnader mellan olika grupper på den svenska arbetsmarknaden, säger Karl-Oskar Lindgren.
– Det är ett vägval och ju längre man gått i den ena riktningen, desto svårare är det att vända om.
Kontaktinformation
För mer information: Karl-Oskar Lindgren, tel: 018-471 37 51, 073-420 42 37 eller Karl-Oskar.Lindgren@statsvet.uu.se
Samtidigt som svensk idrott ska erbjuda en nyttig fritidssysselsättning för barn och ungdomar, förväntas den även producera elitidrottare som kan konkurrera på internationell toppnivå. Idrottsföreningars traditionella amatörideal, som till exempel rent spel och kamratskap, brottas idag med vinstintressen och krav på framgång från sponsorer och publik. Josef Fahlén vid Umeå universitet har i sitt doktorsarbete studerat professionaliseringen av ishockeyföreningarna i den svenska elitserien.
Han visar att hockeyklubbarnas organisationsstrukturer och arbetsformer har förändrats mycket under de senaste årtiondena. Idag har vissa föreningar bolagiserats, och det finns både dotterbolag och farmarklubbar. En del av föreningsarbetet har överlåtits till företag, och nya samarbetspartners har tillkommit, såsom sponsorer, mediabolag och olika sorters branschsammanslutningar.
Vissa föreningar har hängt med mer i förändringen än andra, och trycket från sponsorer och publik har hanterats olika på grund av skilda intressen och värderingar. Att flera föreningar fortfarande väljer traditionella organisationsformer och arbetsmetoder pekar enligt Josef Fahlén på att amatöridealen fortfarande hålls högt.
Många personer som arbetar inom de mer professionaliserade föreningarna är positiva till utvecklingen. De känner ett större förtroende för den egna kompetensen, och kan fokusera på färre arbetsuppgifter och därmed göra ett bättre jobb. Möjligheterna till vidareutbildning och att få delta i beslutsprocesser är också större.
Professionaliseringen upplevs dock olika beroende på var i föreningen individen är verksam. Arbetsuppgifter och befogenheter varierar mellan personer som är verksamma på ”golvet” och individer högre upp i organisationen, liksom mellan avlönade och frivilliga medarbetare. De skilda upplevelserna resulterar i spänningar, som i vissa fall leder till interna konflikter och kontraproduktiva beteenden.
Fredagen den 21 april försvarar Josef Fahlén, pedagogiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Structures beyond the frameworks of the rink – On organization in Swedish ice hockey. Disputationen äger rum kl. 10.00 i hörsal E, Humanisthuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Ingemar Wedman, Idrottshögskolan, Stockholm och Högskolan i Gävle.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Josef Fahlén,
pedagogiska institutionen,
Umeå universitet,
e-post: josef.fahlen@pedag.umu.se,
tel: 090-786 55 38
De senaste två decennierna har Vietnam genomgått en kraftig ekonomisk utveckling följd av försiktiga politiska reformer. Många anser att Vietnam håller på att lyckas med att bekämpa fattigdomen via hög ekonomisk tillväxt. Samtidigt har gapet mellan fattiga och rika ökat. I avhandlingen lyfter Bent Jörgensen fram betydelsen av icke-ekonomiska aspekter som hjälper oss att förstå fattigdomen och fattigdomsbekämpningen i utvecklingspraktik och tänkande.
Studien visar hur lokalsamhällets icke-fattiga konsekvent gynnas av delvis nya flöden av resurser såsom land och subsidier, information om t.ex. odlingsteknik samt ökad makt och inflytande. Orättvisorna skapas och legitimeras av lokalt konstruerade sociala gränser mellan fattiga och rika.
Dessa sociala gränser finns redan i det dominerande utvecklingstänkandet och kan definieras som skiljelinjen mellan individuell framgång och misslyckande. De fattiga får den otacksamma rollen att illustrera misslyckandet eller helt enkelt negationen av utveckling. Andra kan berika sig och utöva inflytande med hänvisning till de fattigas oförmåga eller ovilja att hantera resurser och inflytande. ”Lathet” och ”dumhet” görs till en del av de fattigas identitet. Utvecklingstänkandet skapar alltså inte bara en grupp av människor som kallas fattiga, utan den gruppen görs också ”ohjälplig.”
Även den lokala viljan att hjälpa folk i nöd minskar när de fattiga själva får bära skulden för fattigdomen. En minskad vilja att hjälpa klingar illa med att man nu, i enlighet med gängse utvecklingsdiskurs, låter lokala elitdominerade institutioner ta ökat ansvar för fattigdomsbekämpningen. Dessa institutioner ”lär sig” att placera ansvaret för fattigdomen hos de fattiga själva.
Med dessa slutsatser blir avhandlingen en kritik – inte bara av den gängse fattigdomsbekämpningen i Vietnam – utan också av det globala utvecklingstänkandet i stort.
Avhandlingens titel: Development and ’The other within’. The Culturalisation of the Political Economy of Poverty in the Northern Uplands of Viet Nam
Fakultetsopponentens namn: Professor Oscar Salemink, Amsterdam
Tid och plats för disputation: Fredagen den 28 april 2006, kl. 14.15, Aulan, Annedalsseminariet,
Övre Husargatan 34/ Seminariegatan 1, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Bent D Jörgensen, tel. 031-221888(bost.), 031-773 1984
e-post:.b.jorgensen@padrigu.gu.se
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
Luftfartsverkets flygtrafiktjänst (ANS) finansierar en doktorand inom projektet, motsvarande 2,4 miljoner kronor under fyra år. Avtalet har träffats inom ramen för fundraisingkampanjen Forskning & Framtid, som syftar till att stärka forskningen vid LiU Norrköping.
Nyckeln till en smidigare flygplatslogistik är att information delas mellan alla parter som medverkar i processen: flygbolag, handlingbolag, avisningsbolag, luftfartsmyndigheter med flera. Projektet kommer att analysera varje del i processen, från inflygning och landning till uttaxning och start, konstruera en modell för datorsimulering och utveckla verktyg för beslutsstöd.
– Det gäller att hitta samband, knutar och flaskhalsar som påverkar flödet på flygplatsen, säger Anna Lindh, som nu flyttar över från Luftfartsverket (LFV) till universitetet.
Hon utexaminerades 2001 som civilingenjör nummer 2 från LiU Norrköping, där hon läst programmet Kommunikations- och transportsystem. Vid LFV har hon arbetat med att förbättra effektiviteten i terminalerna. Nu tar hon ett större helhetsgrepp på hela flygplatsen med Arlanda som utgångspunkt. En fråga gäller den eventuella fjärde start- och landningsbana som utreds.
Forskningsledare är professor Peter Värbrand vid Institutionen för teknik och naturvetenskap:
– Jag är oerhört glad över att vi fått till det här samarbetet med LFV. Det är ett spännande forskningsområde som passar vår kompetens mycket väl.
Niclas Gustavsson, affärsutvecklare vid Flygtrafiktjänsten, ser projektet som en startpunkt för ett mer långsiktigt samarbete med LiU.
– En intressant forskningsuppgift vore att studera hur flygverksamheter inom Norden kan integreras, säger han.
Kontaktinformation
Peter Värbrand, LiU/ITN 011-363131, petva@itn.liu.se
Niclas Gustavsson, LFV/Flygtrafiktjänsten 011-192273, 0708-693259, niclas.gustavsson@lfv.se
Program
13.00 – 14.30
• Inledning: Den utmanade samhällsorganisationen
Erik Westholm, forskningsledare, Institutet för Framtidsstudier
• Det politiska systemets handlingskraft
Mats Svegfors, landshövding och Ansvarskommitténs ordförande
• Forskning om samhällsstyrning: en kommentar till kommittéarbetets kunskapsförsörjning
Kerstin Sahlin-Andersson, prof, Uppsala Universitet
• En demokrati värd namnet? Beslutsfattande i det åldrande samhällets skugga
Urban Lundberg, fil dr, Institutet för Framtidsstudier
Kaffepaus 14.30-14.50
14.50 – 16.00
Samtal mellan:
Anna Hedborg, generaldirektör, särskild utredare, Socialförsäkringsutredningen
Kerstin Sahlin-Andersson, prof i företagsekomomi, Uppsala Universitet
Mats Svegfors, landshövding, ordförande i Ansvarskommittén
Bengt Westerberg, ordf i Vetenskapsrådet
Tid: Måndagen den 10 april 2006 kl. 13.00 – 16.00.
Plats: Klara Konferens, Vattugatan 6 i Stockholm (nära Sergels Torg)
Anmälan: Via e-post: fokus@framtidsstudier.se, fax 08-24 50 14 eller telefon 08-402 12 44
senast onsdag 5 april.
Seminariet är kostnadsfritt, men förhandsanmälan krävs då deltagarantalet är begränsat.
Kontaktinformation
Tel: +46 8 402 12 00
Fax: +46 8 24 50 14
E-mail: info@framtidsstudier.se
Box 591, SE-101 31 Stockholm
Drottninggatan 33, 4 tr.
www.framtidsstudier.se
Organisationsnummer: 802013-3198
Tandlossning, parodontit, har ett kroniskt inflammatoriskt ursprung och mellan 15 och 30 procent av Sveriges befolkning är drabbade av sjukdomen. Orsaken till att man drabbas av tandlossning är inte klarlagd, men olika riskfaktorer kan vara rökning, speciella bakterier, ärftlighet, hjärt-kärlsjukdomar och diabetes. Under de senaste tio åren har även stressens påverkan på munhälsan studerats av ett flertal forskare.
Annsofi Johannsen vid Odontologiska Institutionen vid Karolinska Institutet har undersökt om personer som känner sig ängsliga i vardagslivet och patienter som har en diagnostiserad utmattningsdepression har mer inflammation i tandköttet och en ökad risk för uppkomst av tandlossning än i normala fall. Det här är första gången i Sverige som patienter med utmattningsdepression studerats med avseende på munhälsan.
Annsofi Johannsen genomförde sammanlagt fyra studier. De två första visade att de personer med tandlossning som svarat ”ja” på frågan ”Känner du dig ängslig i vardagslivet?” hade mer inflammation i tandköttet än de som inte kände sig ängsliga. I studie tre och fyra undersöktes om stressrelaterad utmattningsdepression hos kvinnor har någon påverkan på utvecklingen av tandlossning, vilket den visade sig ha.
– Vissa människor har plack och inflammation i tandköttet utan att tandlossningssjukdomen träder in, medan andra får tandlossning. Det kan vara så att depressionen medför en rubbning av immunförsvaret som ger en försämrad munhälsa med ökad inflammation i tandköttet och tandlossning, förklarar Annsofi Johannsen sina resultat.
Den nya kunskapen kan leda till bättre behandling av patienter om deras psykiska hälsa är känd av tandhygienisten eller tandläkaren.
– Men tyvärr är den psykiska hälsan ingenting man pratar om hos tandläkaren eller tandhygienisten idag. Vi borde uppmärksamma den sidan mer, säger Annsofi Johannsen.
Avhandling: ”Anxiety, Exhaustion and Depression in Relation to Periodontal Diseases” av Annsofi Johannsen vid Odontologiska institutionen, Karolinska Institutet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Annsofi Johannsen, medicine doktor och legitimerad tandhygienist,
tfn 08-524 882 65, mobil 073-980 73 69, e-post annsofi.johannsen@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd, tfn 08-524 838 95 mobil 070-224 38 95, e-post katarina.sternudd@ki.se
Grå starr innebär att synskärpan försämras, och det beror på att linsen blir grumlig. Sjukdomen är den största orsaken till blindhet i världen, och så många som fyra av fem personer över 80 år har grumlig lins. År 2004 gjordes 77 000 operationer av grå starr i Sverige.
– Det finns studier som visat att om man kan fördröja uppkomsten av grå starr så att folk får det tio år senare skulle operationsbehovet minska till hälften, säger Anne Petersen.
I sin avhandling visar Anne Petersen att de antiinflammatoriska medel som bland annat finns i vanliga värktabletter kan skydda mot grå starr. Hur mycket medlen kan skydda är olika från fall till fall, eftersom risken att drabbas av grå starr är olika från person till person.
Antiinflammatoriska medel används redan i form av ögondroppar vid operationer, men när vi får i oss medlen i tablettform är det svårt att veta hur hög koncentrationen blir i ögats lins.
Avhandlingen visar att doseringen måste vara mycket exakt för att medlen ska ha en skyddande effekt. En för hög halt av antiinflammatoriska medel ökar istället risken för celldöd i ögat.
– Man har ett litet intervall där man får skydd, och om man får en för hög dos skadas ögat istället för att skyddas, säger Anne Petersen.
Anne Petersen har undersökt odlade celler från människor och hela linser från möss i mikroskop och med biokemiska analyser. I försöken kunde hon se att de antiinflammatoriska substanserna motverkade de farliga syreradikalerna, och att cellen då inte behövde använda lika mycket av skyddsämnet glutation.
Just nu finns ingen medicinsk behandling som förebygger grå starr, och det kan dröja många år innan patienter kan få antiinflammatoriska medel i förebyggande syfte. Forskarna måste först undersöka vilken effekt medlen har i det mänskliga ögat, och sådana patientstudier är mycket tidskrävande.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för biomedicin, sektionen för medicinsk kemi och cellbiologi
Avhandlingens titel: Oxidative stress and proteolysis in the lens – effects of antiinflammatory drugs
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Anne Petersen, biomedicinsk analytiker, telefon: 031-773 33 94, e-post: anne.petersen@anatcell.gu.se
Handledare:
Professor Jan-Olof Karlsson, telefon: 031-773 33 59, e-post: janolof.karlsson@anatcell.gu.se
En tidigare utredning från Skogforsk visar att de avstängda vägarna under tjällossningen kostar skogsbruket ca en miljard kronor i form av ökade lagerkostnader och kvalitetsförluster på virket. Men på Skogforsk pågår flera projekt med målet att öka virkestransporternas framkomlighet under perioder med dålig bärighet. Beslutsstödet ”VägRust” kan exempelvis användas för att optimera upprustningen av vägnätet. Däcktekniken CTI minskar å andra sidan fordonens lufttryck och ökar på så sätt framkomligheten på mjuka skogsvägar under tjällossningen.
VägRust – bättre bärighet till lägre kostnad
Ett välskött vägnät minskar problemen under tjällossningen. Men det är dyrt att hålla vägarna i trim. VägRust beräknar var resurserna för upprustning gör mest nytta när skogsbruket ska minimera sina kostnader för att förse skogsindustrin med råvara året runt.
VägRust är fortfarande under utveckling, men används redan av skogsbruket för att planera och optimera upprustningar av skogsbilvägnätet. Systemet skulle också kunna användas av Vägverket vid planering av åtgärder i det allmänna vägnätet. Utvecklingsprojektet är ett samarbete mellan Skogforsk, Linköpings universitet, Mitthögskolan, Holmen Skog, SCA Skog, Stora Enso Skog och Sveaskog.
Kontakt:
Mikael Frisk, Skogforsk. Tel: 018-18 85 64, 0706-64 96 00, mikael.frisk@skogforsk.se
CTI – minskat lufttryck ger bättre framkomlighet
CTI – Central Tire Inflation – är ett system för att under färd minska ett fordons däcktryck och därmed öka framkomligheten på mjuka underlag, t.ex. på skogsvägar under tjällossning. CTI minskar slitaget på vägbanan, ökar bilarnas dragkraft och förlänger däckens livslängd. Dessutom minskar påfrestningen på förarens nacke, rygg och axlar tack vare lägre vibrationer när däcktrycket anpassas till underlaget. Den största besparingen för CTI ligger i en halvering av skogsbrukets lagerkostnader under tjällossningen. Ett färdigmonterat CTI-system kostar 150 000-200 000 kronor.
Tekniken utvärderas våren 2006 med hjälp av tolv CTI-utrustade timmerbilar från Blekinge i söder till Västerbotten i norr. Projektet är ett samarbete mellan Skogforsk, Vägverket, Volvo lastvagnar, Scania, däcktillverkare m.fl.
Kontakt:
Paul Granlund, Skogforsk. Tel: 018-18 85 71, 0705-11 78 44, paul.granlund@skogforsk.se
Vid organiska reaktioner bildas normalt både vänster och högerformen av den önskade kirala föreningen som en 50:50 blandning, en spegelbild på samma sätt som vänster och höger hand. Forskargruppen arbetar med metoder där höger och vänsterformerna ska fås så rena från varandra som möjligt. Därför använder forskargruppen ofta naturens egna katalysatorer (enzymerna) som hjälpmedel eller också konstruerar de egna organiska katalysatorer och så kallade kirala handtag. De rena vänster och högerformerna används därefter som byggstenar för att framställa naturidentiska biologiskt aktiva föreningar.
Ett exempel på sådana biologiskt aktiva föreningar är det lockämne (sexualferomon)som vissa arter av insektshonor använder för att locka hanarna till sig för parning. Kunskaper om och förståelse för detta sinnrika samspel öppnar möjligheter för att på ett artspecifikt sätt störa parningen mellan till exempel skadeinsekter, så att skador på bland annat växter och träd kan förhindras.
Läkemedel är ett annat exempel på biologiskt aktiva föreningar där det kan vara viktigt att bara vänster eller högerformen kan framställas helt ren, utan inblandning av den andra formen. Ofta är det bara den ena formen som har önskad biologisk aktivitet och i vissa fall kan den andra formen ge farliga biverkningar.
Erik Hedenström är född i Ljungaverk. Han blev gymnasieingenjör i maskinteknik vid Västermalms gymnasium 1976 och knappt tio år senare tog han en kemistexamen vid dåvarande Högskolan i Sundsvall/Härnösand samt en ämneslärarexamen vid lärarhögskolan i Umeå. Som doktorand vid KTH blev han den förste som disputerade på plats i Sundsvall år 1992 för att åtta år senare bli docent i organisk kemi vid KTH. Erik Hedenström är nu huvudhandledare för sex forskarstuderande och forskargruppens vetenskapliga resultat finns bland annat presenterade i det 70-talet artiklar publicerade i internationella tidskrifter.
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Erik Hedenström, Tel. 060-14 87 29, 070-558 2946, erik.hedenstrom@miun.se
Rapporten är baserad på experiment i Jämtlands, Uppsala och Östergötlands län. Syftet var att testa alternativa metoder för matchning mellan arbetslösa och arbetsgivare. Experimentverksamheten gav olika resultat.
I Jämtland ökade utflödet till jobb innan programstart
I Jämtland riktades insatserna mot en genomsnittlig grupp av arbetslösa. Anvisning till en kombination av jobbsökaraktiviteter och utökad kontroll av sökinsatsen ökade det genomsnittliga utflödet från arbetslöshet med 46 procent. Denna effekt motsvarar en förkortning av arbetslöshetstiden med ungefär två veckor.
I Uppsala och Östergötland fanns inga effekter
I Uppsala och Östergötland riktades insatserna mot olika grupper. I Uppsala var målgruppen eftergymnasialt utbildade samhällsvetare, medan målgruppen i Östergötland utgjordes av ungdomar. Båda dessa grupper hade en särskilt svår situation på arbetsmarknaden i respektive län. I varken Uppsala eller Östergötland fanns några effekter av anvisningar till olika typer av jobbsökaraktiviteter.
Effekten beror på hur målgruppen uppfattar åtgärden
Åtgärdsinsatser kan av olika målgrupper antingen uppfattas som ett ”hot” eller en möjlighet. Om en framtida åtgärd upplevs som en möjlighet borde utflödet ur arbetslöshet minska innan programstart, men om åtgärden upplevs som ett hot borde utflödet öka redan innan programstart. En förutsättning för att observera dessa effekter är att målgruppen har möjlighet att påverka sin situation.
Experimentverksamheten i Jämtland i större utsträckning ett hot?
Projektens olika målgrupper kan alltså vara en tänkbar förklaring till de skilda resultaten. De sökande i Uppsala och Östergötland kan förväntas ha haft svårare att med kort varsel hitta arbete i jämförelse med målgruppen i Jämtland. Åtgärderna kan också ha uppfattats på olika sätt i de tre länen; de sökande i Jämtland kan ha upplevt insatserna som ett hot i större utsträckning.
Författare
IFAU-rapport 2006:3 ”Anvisningseffekter – finns dom? Resultat från tre arbetsmarknadspolitiska experiment” är skriven av Pathric Hägglund vid Institutet för social forskning. Rapporten är en sammanfattning av IFAU:s Working paper 2006:2. Bakgrundsinformation till studien finns i IFAU:s Report 2006:4.
Kontaktinformation
Kontakta Pathric Hägglund på tel: 0730-73 06 07 eller via e-post: pathric.hagglund@sofi.su.se om du vill veta mer.
Den största delen av det teoretiska arbetet har gjorts av Henrik Jönsson i forskargruppen för beräkningsbiologi och biologisk fysik vid Institutionen för teoretisk fysik vid Lunds universitet. Rönen har publicerats i den ansedda vetenskapliga tidskriften PNAS, Proceedings of the National Academy of Sciences.
Auxin är ett sedan länge känt växthormon som styr många faser i en växts utveckling. Man har nyligen konstaterat att det spelar en viktig roll för vilken position blad och blommor får i en växt.
Forskarna har utgått från Arabidopsis thaliana eller backtrav, en i forskarsammanhang välkänd växt som studerats intensivt. En forskargrupp vid Caltech, California Institute of Technology har märkt det protein som som styr transporten av auxin mellan cellerna med fluorescerande molekyler, så att man kan följa cellernas utveckling och skönja ett mönster. Man har valt att studera utvecklingen i den del av skottet där celldelning och tillväxt är som intensivast och där positionen för nya blad och blommor bestäms.
Enskilda celler kan registrera hur hög koncentrationen av auxin är i granncellerna. En cell som har högre koncentration än omgivande celler tendera att dra till sig ytterligare auxin. Vid celldelning tränger de auxinrika cellerna undan auxinfattiga celler. På detta sätt kan auxinet bestämma den storskaliga strukturen och de positioner där blad och blommor kommer att utvecklas.
– Forskare har förundrat sig över de till synes ”talmystiska” förhållandena i en växts struktur. Nu har jag i samarbete med forskarna på Caltech och i Irvine utvecklat en matematisk modell för processen som leder till en sådan struktur. Eftersom auxin är ett allmänt förekommande växthormon tror vi att modellen gäller för alla växter, ja mekanismen finns kanske även i andra biologiska organismer, säger Henrik Jönsson.
Kontaktinformation
Tillsammans med Henrik Jönsson står Eric Mjolsness vid UC Irvine och Marcus G Heisler, Bruce E Shapiro och Elliot Meyerowitz vid Caltec som författare till artikeln An auxin-driven polarized transport model for phyllotaxis (PNAS 31 januari). Henrik Jönsson kan nås på tel 0707 235 175 eller 046 222 06 67.
Nicklas Salomonson disputerade hösten 2005 och det är han, tillsammans med lektor Annika Hallberg och doktoranderna Malin Sundström, Christine Lundberg, Tina Ingdahl och Johan Hagberg som ingår i grupperingen.
EM-gruppens utgångspunkt är att studera marknadsmöten. Men begreppet marknad har på senare år fått en ny innebörd, menar gruppen, och kan inte längre enbart definieras som en fysisk plats. Forskargruppen utgår istället från att marknaden utgörs av möten mellan säljare och köpare. Därav gruppens namn, EM-gruppen, som står för Encounters & Markets Research Group.
– Vi vill titta närmare på vad som händer när köpare och säljare möts. Och genom den nya tekniken kan det idag handla om köpare och säljare i hela världen, säger Malin Sundström.
Erkännande av gruppen
Gruppen fick en flygande start hösten 2005, när Malin Sundström, Christine Lundberg och Nicklas Salomonson, beviljades 100 000 kronor i forskningsanslag från HUR, Handelns Utvecklingsråd. Avsikten med HUR-projektet är att genomföra en pilotstudie om handels- och tjänsteutveckling inom distanshandel, med fokus på kundtjänstpersonal i företagen.
I januari publicerade gruppen sin första uppdragsrapport. Och när man i början av 2006 tilldelades 117 000 kronor ur FoU-nämndens extra pott, kändes det som erkännande för den nya forskargrupperingen, menar Malin Sundström.
– Med hjälp av det här bidraget kan vi arbeta mer målfokuserat och intensifiera vårt arbete med att söka externa medel.
Efterfrågade av företag
Visionen för EM-gruppen är att bedriva praktiknära forskning inom handels- och tjänsteföretag – men även inom organisationer och myndigheter.
– Framför allt handlar det om kundintensiva verksamheter. Det kan även gälla arbetsplatser som till exempel Borås lasarett, som verkligen har frekventa kundkontakter, berättar Malin Sundström.
Forskarna i gruppen har stor erfarenhet av nära samarbete med företag genom tidigare och pågående forskning. De vetenskapliga metoder som gruppen vill använda framöver, bland annat konversationsanalys, fokusgrupper, köpexperiment och dagboksberättelser, har de redan praktiserat i tidigare studier.
– Företag ringer och mejlar oss dagligen. De vet inte alltid vad de vill ha hjälp med från början, men under samtalen hittar vi ofta gemensamma intressen, något som kan ge något till båda parter, berättar Malin Sundström.
Hon har just nu pågående samarbetsprojekt med både NetOnNet och Extrafilm. Företagsledningen på fotoföretaget tog själv kontakt med Malin Sundström och bad om hjälp med vikande försäljningssiffror och i mars månad ska hon presentera förslag om förändringar av både teknik och organisation för företaget.
På liknande sätt kontaktades Nicklas Salomonson av både lokalförsörjningsförvaltningen i Göteborgs stad och Polismyndigheten i Västra Götaland.
– Med utgångspunkt från min tidigare forskning har jag skissat på ett förslag till pilotprojekt för polisen. Och i Göteborg har jag hållit en presentation om min forskning om kundtjänstens roller inför lokalförsörjningsförvaltningen, berättar han. Intresset var stort då ett 50-tal personer deltog och förhoppningsvis kan detta leda till ett forskningsprojekt också.
Han kommer även att hålla en presentation av sin forskning vid CallCenter Institute i Stockholm. Där deltar företagsrepresentanter från såväl callcenterbranschen som företag med egna kundtjänstenheter.
– Det blir ett utmärkt tillfälle att knyta nya kontakter med näringslivet, säger Nicklas.
Företagskontakterna är ett av skälen till att EM-gruppen bildades. Ett annat är professionskonceptet och högskolans strävan att skapa uthålliga forskningsmiljöer, i starka forskargrupper. Målet är att göra forskningen vid Högskolan i Borås mer känd.
Ett sätt att nå utanför högskolan är att skapa en egen webbsajt.
– Då kan företagen bli än mer medvetna om vad vi sysslar med och vad vi kan erbjuda. Vi gör gärna studier på ännu fler företag, berättar Niklas Salomonson och Malin Sundström.
Samverkan med forskare
Men det är inte bara professionen som är tänkbara samverkanspartners. EM-gruppen välkomnar även andra forskare, liksom studenter, till sin verksamhet. Gruppen planerar att knyta kontakter med forskare vid Karlstads universitet och vill gärna samverka med andra forskare både inom högskolan och utanför.
– Gemensam forskning genererar mer. Det är viktigt att ha andra att resonera med och inte låsa in sig på sin kammare, säger Nicklas Salomonson och Malin Sundström fortsätter:
– I en grupp blir forskningen helt enkelt roligare och mer produktiv.
– Alla är välkomna, alla som brinner för möten mellan människor, något som vi ser som ett gemensamt, tvärvetenskapligt fenomen. Inom området finns en stor potential om man verkligen vill något och är beredd att jobba hårt. Det här är ett hett ämne just nu.
* Nicklas Salomonson doktorsavhandling handlar om kundtjänstpersonals betydelse för industriföretag. Annika Hallbergs avhandling från våren 2005 handlar om konsumenters köpbeteende och attityder i samband med resor. Malin Sundström planerar att lägga fram sin avhandling om distanshandel 2006 och Christine Lundberg 2007, med en avhandling som fokuserar på marknadsförares personliga möten med kunder. Johan Hagberg, som planerar att bli klar med sin avhandling 2007, forskar kring framväxten av elektronisk handel inom svensk detaljhandel. Tina Ingdahl forskar om hur redovisning används i praktiken och då specifik hur redovisning används i affärsgörande situationer/möten mellan köpande och säljande part.
Text och foto: Pia Mattzon
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Nicklas Salomonson
Tfn: 033-435 44 79
Mobil: 0730-33 27 54
E-post: nicklas.salomonson@hb.se
Askåterföring är en viktig del i ett modernt, uthålligt skogsbruk, särskilt vid uttag av hyggesrester, d v s grenar och toppar, s k GROT. Näringsämnen som förloras vid skörd återförs med askan till skogen.
I ett nyligen slutfört projekt har effekterna av av askåterföring undersökts i granskog och bokskog i sydvästra Sverige i genomsnitt 7-8 år efter asktillförsel. När forskarna jämförde askbehandlade ytor med obehandlade kontrollytor fann man att
Markens försurning har motverkats
Markens näringsförråd har förstärkts
Trädens näringsstatus har förbättrats
Granens tillväxt har ökat med i genomsnitt 14 %
Mängderna av kol och kväve i biomassan har ökat i granbestånd
Mängderna av kol och kväve i marken har ökat i bokbestånd
Kväveutlakningen har minskat i bokbestånd och varit opåverkad i granbestånd
– Effekterna på träden var större än förväntat. Det är sannolikt trädens förbättrade fosforstatus som ligger bakom tillväxtökningen i askade granbestånd. Det finns så gott om kväve i marken i sydvästra Sverige att tillväxten i många granbestånd numera är mer begränsad av tillgången på fosfor än av tillgången på kväve, konstaterar projektledaren Gunnar Thelin.
I marken var effekterna begränsade. Dosen två ton aska och två ton kalk verkar vara för låg för att på så här kort sikt höja pH i mineraljorden och förbättra den syraneutraliserande förmågan i markvattnet. Det beror på att frisläppning av sulfat, som ackumulerats i marken under årtionden av surt regn, motverkar pH-höjningen. Dosen verkar inte heller räcka för att kompensera för skördeförluster av kalium och fosfor vid GROT-uttag. Det innebär att högre doser kan behövas för att uppnå uthållighet i systemet.
Det är viktigt att askåterföringsystem utvecklas så att den verkligen kompenserar för de näringsförluster som dagens intensiva skogsbruk innebär. Dessutom måste de näringsförluster som försurningen skapar kompenseras. Den naturliga återhämtningen från försurningen räcker inte.
Askåterföringen verkar ha gett de positiva effekter som var åsyftade med åtgärden utan att ge befarade negativa bieffekter som ökad kväveutlakning och ökade kolförluster. Istället har inbindningen av kol och kväve ökat. Tillväxtökningen innebär dessutom att askåterföring sannolikt är mycket lönsamt för den enskilde markägaren. Omvänt är det så att underlåtenhet att kompensera för skördeförluster kommer att leda till sämre tillväxt och sämre ekonomi.
Projektet som heter ”Askåterföring till gran- och bokbestånd – effekter på näring, tillväxt, kvävedynamik och kolbalans” finansierades av Värmeforsk.
Kontaktinformation
För fler uppgifter kontakta:
Gunnar Thelin, projektledare, fil. dr. i växtekologi
Inst. f. Kemiteknik, LTH, Lunds Universitet
046-222 33 36
0709-227473
Grundutbildningen
Grosshandlare John Lovéns stipendier för framstående studieprestationer inom högskolans grundutbildning tilldelas
Andreas Källström och Fredrik Rydén
Per Erikssons resestipendier för framstående studieprestationer inom högskolans grundutbildning tilldelas
Fredrik Jenestrand och Daniel Perez
Hans Stahles Scholarship for excellence in the International Graduate Program (IGP) has been awarded to
Arne Njå Simensen
Till Per Hillers minne stipendium för framstående uppsats inom ämnesområdet finansiell ekonomi tilldelas
David Järnland och Pablo Sanchez
Stock Market Reactions to Meeting or Beating Earnings Expectations: The Swedish case”
Eli F Heckschers stipendium för framstående uppsats inom nationalekonomi tilldelas
Erik Gribbe och Tobias Lundquist
Sizing up Lies – An experimental study of lies and promises in a cheap talk game with hidden information”
Gunnar Hedlunds stipendium för framstående uppsats inom internationellt företagande tilldelas
Mikael Sundström och Marcus Wilert
Global Codes, Local Rules”
Bertil Näslunds stipendium för framstående uppsats inom finansiell ekonomi tilldelas
Arne Njå Simensen och Olof Åkesson
Bidder Returns & Premium. A Study of Public and Private Acquisitions 1986-2003″
Oscar Silléns fond för framstående skriftligt arbete inom redovisning och finansiering tilldelas
Richard Johansson och Fredrik Rydén
A Comparision of Four Methods for Assessing Accounting Quality”
Sven-Erik Johanssons stipendium för framstående uppsats inom företagsekonomi tilldelasPer Agebäck och Niklas Ringby
”Börsintroduktioners effekter på den interna styrningen. – Att kommunicera sin styrning eller styras av sin kommunikation”
Paulsson Frenckners stipendium för framstående uppsats inom företagsekonomi tilldelas
Kaveh Madjlessi och Per Olsson
Interorganizational Control – A case study of administrative outsourcing”
Folke Kristenssons stipendium för framstående uppsats inom företagsekonomi tilldelas
Herman Stål och Jon Tillegård
”Sotiga Bjässar som går lös på sina funderingar med väldiga släggor. En nätverks- och diskursanalys”
Bertil Ohlins stipendium för framstående uppsats inom internationell ekonomi tilldelas
Martin Olofsson
Determinants of Offshoring – An empirical investigation of manufacturing offshoring from three nordic countries”
Gunnar Westerlunds stipendium för framstående uppsats inom företagsekonomi tilldelas
Sofia Nilsson
Translating Corporate HIV/AIDS Activities – A case study of HIV/AIDs strategies, policies and programs in four South African based companies”
Karl-Erik Wärneryds stipendium för framstående uppsats inom företagsekonomi tilldelas
Caroline Lindén och Mari-Linn Stenlund
”I jakten på konsumenterna – våga & vinn? En studie om hur inkongruens påverkar konsumenterna vid varumärkesutvidgningar och varumärkesallianser”
I anslutning till ceremonin tilldelas Jean-Jacques Hus Nordeas utmärkelse ”Årets lärare”, framröstad av civilekonomstudenterna.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Hanna Pettersson, informatör
tel: 08-736 9016
e-post: hanna.pettersson@hhs.se
Ungefär två av hundra gravida i Sverige drabbas under senare delen av graviditeten av klåda. Klådan kan uppkomma över hela kroppen, men är i typiska fall mest intensiv i handflator och fotsulor. Tillståndet kan vara mycket besvärligt. Eftersom klådan är som värst nattetid medför den ofta svåra sömnrubbningar.
– Vi vet inte säkert vad tillståndet beror på, men en orsak kan vara en ärftligt betingad rubbning av leverfunktionen, säger överläkare Anna Glantz som skrivit en avhandling om graviditetsklåda.
Det har tidigare varit en allmänt utbredd uppfattning att sjukdomen är ett irriterande, men ofarligt tillstånd för både mor och barn. Anna Glantz har i sitt avhandlingsarbete undersökt förekomsten av graviditetsklåda och frekvensen av komplikationer hos drabbade kvinnor och deras foster. Hon har också jämfört effekten av två olika läkemedel som kan användas för att lindra besvären.
Anna Glantz visar i sin avhandling att det genom ett enkelt blodprov går att se hur farlig klådan är. Genom att i blodet titta på halten av gallsyror går det nämligen att se vilken risk fostret utsätts för. Ungefär åtta av tio drabbade kvinnor har en mild och ofarlig form av sjukdomen med låga gallsyrenivåer. Men hos resterande drabbade är nivåerna så höga att de kan öka risken för komplikationer under graviditeten. I dessa fall finns en ökad risk för att barnet föds för tidigt, att barnet bajsar i fostervattnet vilket i sin tur kan leda till olika komplikationer och att barnet blir så utmattat under förlossningen att det måste förlösas med akut kejsarsnitt eller sugklocka. Det kan även vara så att det i dessa fall finns en viss ökad risk för fosterdöd innan värkarna kommer igång.
– Den nya tekniken att mäta svårighetsgraden av graviditetsklåda genom ett enkelt blodprov ger möjlighet att hitta de graviditeter där fostret löper en ökad risk, säger Anna Glantz.
Studien visade också att i de fall där den gravida kvinnan har höga halter av gallsyror i blodet är det bästa alternativet att sätta igång förlossningen, förutsatt att graviditetslängden medger detta. Om graviditeten inte har gått så långt att det är möjligt, går det i stället att sänka gallsyrenivåerna och lindra den svåra, sömnstörande klådan med läkemedelsbehandling. Det läkemedel som var effektivast i studien heter ursodeoxycholsyra och kallas för isbjörnsgalla. Ämnet förekommer i gallan hos alla däggdjur, fast i rikligast mängd hos isbjörnar.
– Denna medicinering kan komma att ha stor betydelse för kvinnor med graviditetsklåda eftersom de ofta har svår, sömnstörande klåda i flera månader före förlossningen, säger Anna Glantz.
Trots att studien är den största i världen rörande gravida kvinnor med klåda, totalt ingick 820 personer varav 130 fick testa läkemedel, är den för liten för att kunna visa om behandling med läkemedel även kan sänka komplikationsfrekvenserna. Ytterligare studier behövs därför inom området.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för gynekologi och obstetrik
Avhandlingens titel: Intrahepatic cholestasis of pregnancy
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Specialistläkare Anna Glantz, telefon: 0703-637 685, 031-343 4027, e-post: anna.glantz@vgregion.se
Handledare:
Professor Lars-Åke Mattsson, telefon: 031-343 4100, e-post: lars-ake.mattsson@vgregion.se
− Det är enormt glädjande, säger Johan Ahlberg, vd på McKinsey & Company Sverige. Grunden för vår framgång har alltid varit att kunna knyta de mest talangfulla förmågorna till oss och att erbjuda dem de bästa möjligheterna till professionell och personlig utveckling. Nu när konkurrensen om den bästa kunskapen och kompetensen hårdnar alltmer, så är det givetvis extra glädjande att Handelshögskolans studenter år efter år visar oss detta förtroende. Det är ett förtroende som vi kommer att göra allt för att fortsätta leva upp till.
De tio mest populära arbetsgivarna bland Handelshögskolans civilekonomstudenter är i rangordning: McKinsey & Company, Boston Consulting Group, Goldman Sachs, Statsförvaltningen, FN, H&M, IKEA, Bain & Company, Morgan Stanley och Merrill Lynch.
Nytt för i år i undersökningen är ett antal attitydfrågor om olika anställnings- och arbetsformer. Resultaten visar på fyra olika ”typer” av studenter: Självständiga frihetssträvare (34 procent), anpassare (26 procent), traditionalister (13 procent) och frihetslängtande traditionalister (27 procent). Den vanligaste typen, självständiga frihetssträvare, byter gärna arbetsgivare för varje ny position i karriären, vill ha flexibla arbetstider, vill i mindre utsträckning vara fast anställd och är intresserad av att jobba i eget företag.
Handelshögskolans Imagebarometer är en undersökning som genomförts årligen sedan 1990 på uppdrag av Handelshögskolan Corporate and Alumni Relations. Studien har utförts av Richard Wahlund, gästprofessor vid Handelshögskolan. Rapporten finns tillgänglig för journalister på www.hhs.se under Press.
Vid publicering av information som rör Imagebarometern ska Handelshögskolan Corporate and Alumni Relations anges som källa.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta gärna:
Richard Wahlund, gästprofessor vid Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 08-674 79 33 / 070-653 56 87
E-post: richard.wahlund@gi-ihr.su.se
Tine Frivik, Executive Director Corporate and Alumni Relations
Tel: 08-736 90 70
E-post: tine.frivik@hhs.se
