Forskarnas råd är att satsa på grova dimensioner och hög kvalitet genom att röja och gallra. Då får man lönsamhet och naturvård på köpet! Hemligheten är att röja tidigt och hårt så att lövträden hela tiden har tillräckligt mycket grönkrona. Då växer de också bra.
I Kunskap Direkt finns bland annat nya verktyg som visar när och hur hårt träden behöver röjas och gallras.
– Vi har byggt vidare på den lövsajt vi skapade 1999, säger Martin Werner. Men vi har gjort om en hel del. Innehållet är moderniserat med de senaste forskningsresultaten, och vi har lagt till nya avsnitt om föryngring och virkesutnyttjande.
Kunskap direkt har ca 70 000 besök per år, och på Skogforsk ser man en positiv trend.
– Omvärlden blir allt mer mottaglig för rådgivning via webben. Och efter stormen Gudrun funderar många skogsägare på alternativ till granen. Så vi hoppas att Kunskap direkt om lövskogsskötsel ska bli till nytta för många, säger Martin Werner.
Kunskap Direkt utvecklas av Skogforsk i samarbete med LRF Skogsägarna och Skogsstyrelsen.
Besök sajten på http://www.kunskapdirekt.se/lov
Kontaktinformation
Kontakt:
Martin Werner, Skogforsk, tel: 0418-47 13 01, 070-575 28 66.
Mats Hannerz, projektledare, tel: 018-18 85 54, 070-518 85 54.
Högerextrema krafter och främlingsfientlighet diskuteras och debatteras ofta i Sverige. Men rasism som strukturell företeelse ges fortfarande ett begränsat utrymme, och möjligheterna att tala om rasism på ett odogmatiskt sätt är små. I en ny avhandling vid Umeå universitet har Ulrika Schmauch intervjuat omkring tjugo personer som antingen själva är födda i Afrika, eller har minst en förälder som kommer därifrån. Intervjuerna genomfördes i en storstad, en medelstor stad samt i en mindre tätort i Sverige.
Hon visar att vardagsrasismen som drabbar afrikaner tar sig många, ofta svårfångade, uttryck. Det kan handla om allt från klumpiga rasistiska kommentarer från kompisar och diffusa känslor av utanförskap, till orättvis betygsättning och rädsla för rasistiskt våld. Vardagsrasismen upplevs dessutom i ett samhälle där det råder ojämlikhet mellan ”vanliga svenskar” och ”människor från andra kulturer”, till exempel när det gäller förvärvsarbete, hälsa, medelinkomst och utsatthet för hot och våld.
Enligt Ulrika Schmauch finns en utbredd tystnad kring de erfarenheter av rasism dessa människor gör i sin vardag. Det är svårt att sätta ord på upplevelserna, och de som försvarar sig misstänkliggörs ofta och får till exempel höra att de är överkänsliga eller inte förstår sig på den svenska kulturen. Tystnaden försvårar motståndet, och istället för att tillsammans arbeta mot diskriminering försöker man hantera sina upplevelser på egen hand.
Ulrika Schmauch har funnit tre övergripande strategier som människor använder sig av för att hantera vardagsrasismen. Ett sätt är att osynliggöra och avfärda erfarenheterna, ett annat är att längta bort till ställen fria från rasism, exempelvis fjärran ”hemländer”. Det tredje sättet är att hålla rasismen på avstånd genom att bestämma sig för att inte bry sig, eller att försöka försvara sig.
Fredagen den 7 april försvarar Ulrika Schmauch, sociologiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Den osynliga vardagsrasismens realitet. Disputationen äger rum kl. 10.15 i Hörsal E, Humanisthuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är dr. Mekonnen Tesfahuney, Geografi och turism, Karlstads universitet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Ulrika Schmauch,
sociologiska institutionen,
Umeå universitet,
tel: 090-786 63 09,
e-post: ulrika.schmauch@soc.umu.se
Vid Mittuniversitetet bedrivs just nu ett projekt som innebär att man med mobiltelefoner skall kunna veta om det är lång kö i liften eller inte. Projektet har fått fri tillgång till Åres skidsystem i tre år och det är två företag som tror på idén. Projektledare Åke Malmberg säger:
− Teleca bidrar med arbetstid för utveckling av mjukvara och Skistar ger oss fri access till Åres skidsystem under tre år.
Projektet kommer att bedrivas inom grundutbildningen för IT-system för upplevelseteknologi. Redan har ett antal studenter varit till Åre för att mäta och koordinatbestämma nedfarterna. I första skedet kommer de att simulera åkare och liftsystemen för att senare testa med en handdator på riktigt.
Denna typ av forskning kan i framtiden komma att användas för att minimera trafikstockningar, minska bränsleförbrukning och användas inom cancervården.
Swarm Intelligence är en form av konstgjord intelligens, artificiell intelligens. En dator har möjlighet att rationalisera beslut och lära sig av samlad kunskap. Förutsättningen för datorn att dra slutsatser av den samlade kunskapen är att den som konstruerat systemet byggt in den möjligheten.
Artificiell Intelligens baseras på att en kraftfull dator centralt gör beräkningar för att tillgodogöra sig kunskap om sin omvärld. Swarm Intelligence baseras istället på att mindre kraftfulla datorer, var och en för sig, gör iakttagelser av sin omvärld. Deras omvärld är mycket begränsad. När dessa små enheter sedan kommunicerar med varandra skapas en gemensam större bild av omvärlden, ett så kallat kollektivt medvetande.
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Åke Malmberg, telefon +46 63 16 53 53, mobitelefon +46 70 311 5353 eller ake.malmberg@miun.se
Fetma är ett stort folkhälsoproblem och övervikt bland barn och ungdomar räknas idag som en världsepidemi. Det är sedan tidigare väl känt att övervikt hos vuxna ökar risken för att få så kallade livsstilssjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar och diabetes, däremot har man inte helt kunnat förklara varför.
Julia Wärnberg vid Institutionen för biovetenskaper och näringslära vid Karolinska Institutet i Huddinge har undersökt 500 spanska ungdomar i åldern mellan 13 och 18 år. Spanien är ett av de länder i Europa med högst andel överviktiga barn. Jämfört med de ungdomar som inte var överviktiga hade de överviktiga ungdomarna i studien förhöjda halter av inflammatoriska proteiner i blodet, samma sorts proteiner som hos vuxna förutser högre risk för hjärt- kärlsjukdomar och diabetes.
– Hos människor med förhöjda nivåer av inflammatoriska proteiner kan de här sjukdomarna kanske dyka upp så tidigt som i 40-50 årsåldern istället för när de är 70, säger Julia Wärnberg.
Att kopplingen mellan övervikt i ungdomsåren och kronisk inflammation nu är klarlagd hoppas Julia Wärnberg ska leda till nya insikter om hur man kan motverka den högre risk för livsstilssjukdomar som den kroniska inflammationen kan innebära i vuxen ålder.
– Hos vuxna med kronisk inflammation har det visat sig att tillsammans med viktminskning kan även Omega 3-fettsyror, valnötter och regelbunden motion vara bra sätt att få ner inflammationen och därmed minska risken för hjärt-kärlsjukdomar och diabetes, säger Julia Wärnberg.
Hon planerar nu att fortsätta sin forskning inom ramen för den så kallade HELENA-studien, som finansieras av EU och ska vara klar 2008.
– Där fortsätter vi att undersöka bland annat hur fysisk aktivitet påverkar relationen mellan inflammation och övervikt bland 3000 ungdomar från tio europeiska länder, säger Julia Wärnberg.
Avhandling: ”Inflammatory status in adolescents; The impact of health determinants such as overweight and fitness” av Julia Wärnberg vid Institutionen för biovetenskaper och näringslära, Enheten för preventiv näringslära, Karolinska Institutet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Julia Wärnberg, nutritionist och medicine doktor i medicinsk näringslära, mobil 0704-457094, e-post julia.warnberg@prevnut.ki.se.
Pressekreterare Katarina Sternudd, tfn 08-2248 838 95, mobil 070-224 38 95, e-post katarina.sternudd@ki.se
De senaste decennierna har välfärdssystemen i västvärlden omprövats och förändrats. Den enskildes eget ansvar för sin försörjning betonas och krav ställs på aktivering i någon form som villkor för ekonomiskt bistånd. Ett svenskt exempel på den internationella trenden mot aktiveringskrav är den så kallade Uppsalamodellen.
Uppsalamodellen var ett aktiveringsprogram med starka krav på eget ansvar. Bidragstagaren var tvungen att vara arbetssökande på heltid och ha täta kontakter med socialkontoret som villkor för att få ekonomiskt bistånd.
Pia Milton har gått igenom personakter för 509 individer som ansökte om ekonomiskt bistånd med arbetslöshet som främsta orsak 1990 och 1992. 1990 var arbetsmarknaden relativt positiv medan år 1992 kännetecknades av kraftigt stigande arbetslöshet. Av de studerade individerna deltog cirka hälften i Uppsalamodellen, medan de övriga var inskrivna vid ett socialkontor med ett mer traditionellt arbetssätt. Pia Milton följde bidragstagarna fram till 1996.
Resultaten visar att Uppsalamodellen inte var mer framgångsrik än det traditionella arbetssättet för att påskynda övergången från bidrag till arbete eller utbildning, varken på kort eller lång sikt. Möjligheten att varaktigt lösa bidragsbehovet var till och med någon sämre i Uppsalamodellen och många bidragstagare återkom jämförelsevis tidigt med ny begäran om bidrag, särskilt ungdomar mellan 20 och 24 år.
Det fanns inga signifikanta skillnader mellan de två arbetssätten med avseende på kvinnors, mäns och invandrares chanser att lämna bidragstagandet för arbete eller utbildning. Individuella faktorer som nationalitet, utbildning och arbetserfarenhet hade, oavsett socialtjänstens arbetsmetod, stor betydelse för bidragstagarnas möjligheter att lämna bidragssystemet.
Helt avgörande för bidragstagarnas möjlighet att få långsiktigt arbete, oavsett vilken arbetsmetod som socialkontoret tillämpade, var tillgången på jobb. År 1992 var chansen att lämna bidragssystemet för reguljärt arbete endast en tredjedel så stor som 1990.
Pia Miltons avhandling visar också motstridiga konsekvenser av aktiveringskraven i socialtjänsten för enskilda bidragstagare. Aktivering kan bidra till ökad integrering på arbetsmarknaden för dem som redan står arbetsmarknaden nära, men kan också bidra till ökad marginalisering och utslagning för dem som av sociala och individuella orsaker har svårt att få arbete.
– Risken är att den enskilde känner sig kränkt och upplever en stor hopplöshet om alla ansträngningar att söka jobb inte ger utdelning. Då kan bidragstiderna bli allt längre, kanske med sjukskrivning eller förtidspensionering som följd, säger Pia Milton.
Pia Milton ser både negativa och positiva aspekter med aktiveringskraven i Uppsalamodellen, men hon konstaterar att socialtjänsten behöver utveckla sina arbetsmetoder.
– Man måste anpassa aktiveringskraven efter den enskilde individen och insatserna måste ha tydliga mål så att effekterna för den enskilde kan värderas, säger hon.
Pia Milton arbetar vid Statens Folkhälsoinstitut och disputerar inom sociologi.
Kontaktinformation
Pia Milton, tel 0704-83 35 35 eller e-post pia.milton@fhi.se
Jonas Johansson jämför i sin avhandling protonstrålar och intensitets-modulerade fotonstrålar (IMRT) med de standardtekniker som är i bruk idag. Tre tumörtyper har ingått i jämförelsen: vänstersidig bröstcancer som spridit sig till lymfkörtlarna, hypofarynxcancer (i svalget) och rektalcancer (ändtarmscancer).
Jämförelsen görs med datorsimulerade dosberäkningar på ett antal patientfall. De beräknade dosfördelningarna kan jämföras direkt för att påvisa skillnader mellan behandlingsteknikerna. I en annan jämförelse används dos-responsmodeller för beräkningar av sannolikheten för tumörkontroll och sannolikheten för komplikationer i normalvävnader.
Resultaten visar att protoner och IMRT ger fördelaktigare dosfördelningar än standardteknikerna. Beräkningarna med dos-responsmodeller visar att detta leder till lägre risk för komplikationer i normalvävnader och för hypofarynxcancer även bättre tumörkontroll. Protoner har jämfört med IMRT fördelen att volymer med låga till medelhöga doser minskar markant.
För patienterna med vänstersidig bröstcancer kan sannolikheten för strålningsinducerad lunginflammation minska från 15 procent med den bästa standardtekniken till mindre än tre procent för IMRT och protoner. I patientgruppen med hypofarynxcancer kan IMRT och protoner ge utrymme för en ökning av dosen till tumören samtidigt som sannolikheten för biverkningar i spottkörtlarna kan minska. För rektalcancer kan sannolikheten för både akuta och sena tunntarmskomplikationer minska med cirka 50 procent med IMRT och protoner. Protonerna kan potentiellt ge en ännu kraftigare minskning beroende på antaganden om betydelsen av bestrålad volym.
– Resultaten i min avhandling visar att det finns möjligheter till stora förbättringar i strålbehandling om IMRT och protoner används. Fördelarna är störst för protoner, säger Jonas Johansson.
– Modellstudier av det slag som presenteras här kan tjäna som underlag och motiv för framtida investeringar i kostsamma protonbehandlingsläggningar.
Kontaktinformation
Kontaktperson: Jonas Johansson, tel: 018-611 26 22 , 073-982 24 48 eller e-post: Jonas.Johansson@onkologi.uu.se
Med hjälp av NMR, eller kärnmagnetisk resonans, kan man identifiera atomkärnor i proteiner och därmed se hur proteiner kommunicerar med andra molekyler. Metoden lämpar sig också mycket bra till att studera proteiners struktur. Inom läkemedelsindustrin blandas protein med olika mindre molekyler för att se om någon av dessa fastnar på proteinet, vilket kan betyda att just den molekylen kan användas i ett läkemedel.
Gemensamt för nästan all användning av NMR för mätning på proteiner är att både själva mätningen och den manuella efterbearbetningen av data tar lång tid. Eftersom proteiner består av tusentals atomer blir NMR-spektra mycket komplicerade; NMR-spektra av proteiner är flerdimensionella och består ofta av flera miljoner datapunkter.
De senaste åren har ett par olika varianter presenterats på hur man snabbare kan samla in den information man vill ha från NMR-experiment. Gemensamt för dessa är att mätdata blivit ännu mer komplexa och den tid forskaren tjänar på snabbare mätning riskeras att snabbt förloras då den manuella efterbearbetningen tar ännu längre tid.
Daniel Malmodin presenterar i sin avhandling en metod som utifrån mätdata från en mycket snabb variant av datainsamling, räknar ut den efterfrågade informationen. Den nya metoden gör det möjligt att utföra nya typer av experiment som inte är möjliga med de konventionella metoderna, eftersom de helt enkelt tar för lång tid.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Daniel Malmodin
Institutionen för kemi
Tel: 031-773 3940
Mobiltelefon: 0736-578875
E-post: daniel.malmodin@chem.gu.se
Handledare: Prof. Martin Billeter, tel: 031-773 3925
E-post: martin.billeter@chem.gu.se
Avhandlingen har titeln: ”Efficient recording and processing of protein NMR spectra”.
Disputationen äger rum: Fredagen den 7 april 2006, kl 10.00 i sal Nils Nilsson, Medicinaregatan 3B, Göteborg
Clairy Wiholm har studerat en grupp högutbildade tekniker på ett utvecklingsbolag inom telekommunikationsindustrin i Sverige. Välutbildade kunskapsarbetare är en växande andel av dagens arbetskraft, men trots detta finns bara ett fåtal studier av stress och hälsa inom denna grupp.
Avhandlingen beskriver sambandet mellan psykosociala faktorer och arbetsrelaterad ohälsa som muskel- och hudbesvär samt huvudvärk. Clairy Wiholm har studerat både riskfakorer och skyddande faktorer för dessa besvär. För att utvärdera om stress är en bidragande orsak till besvären har försökspersonerna fått pröva ett stresshanteringsprogram.
Resultaten visar att psykosociala faktorer i en högteknologisk miljö påverkar stresskänsliga hormoner som i sin tur utgör en länk mellan miljön och de undersökta besvären. Förändringar i självskattad arbetsbelastning och förändringar i symptom som koncentrationssvårigheter, mental trötthet, rastlöshet, irritation och nedstämdhet samvarierar. Med en högre mental arbetsbelastning följde ökande kognitiva och beteendemässiga symptom.
Stresshantering hade en kortsiktig positiv effekt på vissa muskelbesvär och hudbesvär under själva den aktiva försöksperioden, däremot fanns ingen kvarvarande effekt vid uppföljningen fem månader efteråt. Stresshanteringsprogrammet hade inga effekter på den psykosociala miljön.
Kompetens och kompetensutnyttjande verkar vara en faktor som har betydelse för vissa typer av muskelbesvär, speciellt i arbetssituationer med lågt beslutsutrymme (självständighet i arbete i förhållande till kraven i arbete) och dåligt kompetensutnyttjande.
– Stress är sannolikt en bidragande orsak till vissa muskel- och hudbesvär samt huvudvärk i en högteknologisk arbetsmiljö. Att följa förändringar i den mentala belastningen i en organisation kan ge viktig information om de stressymptom som långsiktigt bidrar till ohälsa och sannolikt produktionsbortfall, säger Clairy Wiholm.
Stresshantering kan ses som ett tillfälligt verktyg, som kan användas i samband med perioder av hög arbetsbelastning i syfte att sänka stressnivån hos individen och därmed minska risken för vissa kroppsliga symptom. Men det gäller också att se till andra faktorer, t ex möjligheterna till kompetensutveckling.
– I många organisationer är kompetensutveckling individens ansvar, ”se till att man är anställningsbar”. Det är möjligt att rätt kompetensutnyttjande ska ses som en arbetsmiljöfråga som mera tydligt bör utgå från företagets mål och strategier, säger Clairy Wiholm.
Kontaktinformation
Kontaktperson: Clairy Wiholm, tel:018-611 34 23, 0706-57 99 82 eller e-post: Clairy.Wiholm@pubcare.uu.se
Njursjuka hänvisas ofta till ett liv med täta dialysbehandlingar och bara för ett fåtal kan transplantation bli verklighet. Transplantation med njure från levande donator ger bättre resultat på kort och lång sikt, men har nackdelen att man opererar bort en njure från en frisk person. Det är därför viktigt att välja rätt donator och att vara helt säker på att såväl den njure som tas, som den som lämnas kvar, är tillräckligt bra för att både donatorn och mottagaren ska slippa komplikationer. För tio år sedan krävdes, efter inledande laboratorieprover, ett omfattande utredningsprogram med totalt fyra radiologiska undersökningar av den möjlige donatorn. Med angiografi undersöktes njurens kärl. Oftast finns bara en artär till njuren, men cirka 30 procent av befolkningen har fler, vilket är viktigt att känna till i förväg. Dessutom innebär metoden att en kateter för att kunna spruta kontrastmedel i blodkärlen sticks in i ljumskens pulsåder, vilket inte är helt komplikationsfritt. Nästa steg var att med urografi undersöka njurens och urinvägarnas övriga anatomi samt även avslöja eventuellt sjukliga förändringar, som till exempel njursten eller cancer.
– Det är viktigt att säkerställa att både givaren och mottagaren får ett njursystem som fungerar utan problem efter transplantationen, säger Jonas Wadström, transplantationskirurg vid Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet.
Därefter gjordes ultraljudsundersökning för att utesluta tumörer och slutligen ett så kallat renogram då man mäter eventuella skillnader i de båda njurarnas funktion med hjälp av isotoper. De senaste årens utveckling inom datortomografin har dock inneburit kontinuerliga förbättringar, både ur givarens synvinkel och vad gäller medicinsk precision. Uppsalaforskarnas nya studie kan nu leda till att det räcker med en enda datortomografiundersökning framöver.
– Man får då alla svar efter tio minuter, undersökningen är inte så mycket värre än ett blodprov och personen kan gå hem direkt, säger Anders Magnusson, professor i diagnostisk radiologi vid Uppsala universitet.
Vid datortomografin sprutas kontrastmedel in i en ven och inte i ljumskens pulsåder. Kontrasten följs genom njurar, njurbäcken, urinledningar och urinblåsa. Resultatet blir ett stort antal bilder som visar kroppen i genomskärning. Varje snitt är endast 0.75 millimeter och dessa snitt sätts sedan samman till en tredimensionell bild, som kan vändas och vridas fram och tillbaka (se bild) i en dator. Tidigare har man dock inte kunnat mäta eventuell funktionell sidoskillnad mellan de båda njurarna med datortomografi, utan varit beroende av renogram. Men genom att forskarna i den nya studien undersökt personer med konstaterat olika funktion på sina njurar har man kunnat utveckla datortomografin så att den nu fungerar lika bra som renogrammet för denna mätning.
– Det innebär att man slipper det extra steg med radioaktiva substanser som renogrammet innebär. Dessutom är resultaten mer tillförlitliga, renogrammet kunde till exempel inte kompensera för det faktum att njurarna ofta ligger på något olika djup, säger Anders Magnusson.
Vid Akademiska sjukhuset utförs njurtransplantationer på patienter i hela Mellansverige. Totalt görs cirka 90 njurtransplantationer och av dessa hämtas cirka 40 från en levande donator.
Bildtext: Med hjälp av datortomografi kan forskarna få en tredimensionell bild av njuren med alla kärl. Informationen är viktig vid valet av donator, valet av vilken njure som ska opereras ut, samt vid planering av transplantationen.
Bjorkman H, Eklof H, Wadstrom J, Andersson LG, Nyman R, Magnusson A.
Split renal function in patients with suspected renal artery stenosis: a
comparison between gamma camera renography and two methods of measurement
with computed tomography. Acta Radiol. 2006 Feb;47(1):107-13.
Kontaktinformation
För mer information: Anders Magnusson, tel: 018-611 47 77, 073-384 67 46 eller Anders.Magnusson@radiol.uu.se, eller Jonas Wadström, tel: 018-611 46 30, 070-632 34 82 eller Jonas.Wadstrom@akademiska.se
Avhandlingen visar att de logistikservicekrav den nya gör-det-själv-handeln ställer skiljer sig märkbart från de krav som ställs av husindustrin och den traditionella detaljhandeln. Det kan röra sig om allt från krav på streckkodsmärkning av varor till kraftigt förkortade leveranstider. – GDS-handeln driver verkligen på utvecklingen i hela branschen säger Åsa Gustafsson och sågverken måste anpassa sina logistikstrategier för att möta kundernas krav.
Sågverksindustrin utnyttjar redan idag flera verkningsfulla strategier såsom kunddifferentiering, men de behöver arbeta hårdare med att integrera såväl kunder som leverantörer i sin verksamhet t ex genom lagerhållning. Dessutom bör sågverken samarbeta sinsemellan i mycket större utsträckning än idag för att kunna möta speciella sortimentskrav bland annat.
Avhandlingen ”Customers’ logistics service requirements and logistics strategies in the Swedish sawmill industry” försvaras fredagen den 7 mars kl 10.00 i sal M1083 (Södra-salen), Växjö universitet. Opponent är docent Anne Toppinen, The Finnish Forest Research Institute.
Kontaktinformation
Kontakta: Åsa Gustafsson, telefon: 0470-70 89 95, 0705-42 85 87 eller e-post Asa.Gustafsson@vxu.se.
Beställ boken från: Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon: 0470-70 82 67 eller e-post: Kerstin.Broden@vxu.se
Praktiska upplysningar: Karin Knobloch, forskningssekreterare vid Institutionen för teknik och design, telefon: 0470-70 89 39.
Ett intranät kan enkelt beskrivas som ett internt internet, som används för att dela information och kommunicera inom exempelvis ett företag. Christina Amcoff Nyström vid Umeå universitet har i sin avhandling bland annat studerat i vilken omfattning flera olika intranät används, och till vad. Hon visar att dagens intranät ofta är underutnyttjade, trots att de vanligtvis innebär en dyr investering och dessutom kan öka vitaliteten hos ett företag eller en organisation.
I en studie ingick bland annat Dalarnas landsting, Jämtlands läns landsting, Milko, Jämtkraft och WM-data. Fyra av dessa fem intranät hade funktioner som inte utnyttjades eller i flera fall var okända för de anställda. Andra studier bekräftar resultatet att intranät ofta är underanvända.
För att öka användandet menar Christina Amcoff Nyström att man ska skapa fler nyttofunktioner som stöder interaktion och samarbete, samt varnar för oönskade tillstånd och händelser. Det kan vara funktioner som chat, webbkameror, delade dokument och arbetsytor eller tillgång till viss personalinformation som exempelvis CV:s. Användarna ska också ha kunskap om vad de kan och inte kan göra via intranätet.
Christina Amcoff Nyström anser också att huvudprincipen för ett intranät bör vara öppenhet, det vill säga att alla anställda är behöriga att läsa och skriva i intranätet. Medarbetare som är betrodda och välinformerade blir ofta engagerade och aktiva, något som är utmärkande för många livskraftiga företag.
Torsdagen den 20 april försvarar Christina Amcoff Nyström, institutionen för informatik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Designing Intranets for Viability – Approaching Organizational Empowerment and Participation. Disputationen äger rum kl. 13.00 i sal MA121, MIT-huset, Umeå universitet.
Fakultetsopponent är professor Louise Yngström, institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Christina Amcoff Nyström,
institutionen för informatik, Umeå universitet /
institutionen för informationsteknologi och medier, Mittuniversitetet, Östersund,
tel: 063-16 53 88,
e-post: christina.amcoff@miun.se
Experimentet, som är ett av de största och äldsta försöken i Sydostasien med moderna och skonsammare avverkningsmetoder, anlades 1992 tillsammans med det malaysiska skogsbolaget Innoprise Corporation. I experimentet har olika skadereducerande metoder testats för selektiv timmeravverkning, som t ex planerade utkörningsvägar, riktad fällning och lianhuggning.
Sammanlagt har över 12 000 träd och uppåt 100 000 småträd och plantor mäts in. Utifrån det har avverkningens skadefrekvens samt den kvarvarande skogens tillväxt och återhämtningsförmåga studerats. I och med de planerade utkörningsvägarna kunde bland annat markförstörelsen sänkas med ca 30 procent, utan att samtidigt minska timmeruttaget, vilket var 9-12 värdefulla timmerträd per ha. Regnskogens återhämtningsförmåga och tillväxt efter avverkningen var under den studerade tiden väsentligt snabbare om planerade utkörningsvägar samt riktade fällningar använts jämfört med normala avverkningar i området.
Något förvånande gav metoden lianhuggning före avverkning ingen minskad skadefrekvens på kvarvarande skog. Lianhuggning gav däremot en högre avverkningsfrekvens samt en väsentligt högre uppkomst och tillväxt av ljuskrävande pionjärträd, vilka kan tänkas sänka produktionen av de värdefulla timmerträden.
Om de skadereducerande metoderna tillämpas visar Olle Forsheds resultat på att uthålliga uttag av ca 9-12 timmerträd per ha i denna typ av regnskog troligen kan göras ca vart 40:e år, utan att skogen tappar i återhämtningsförmåga och tillväxt.
Fredagen den 7 april 2006 kl 10.00 försvarar jägmästare Olle Forshed, institutionen för skogsskötsel, SLU i Umeå, sin avhandling i skogshushållning med titeln Stand Structure and Development after Selective Logging with Systematically Aligned Skid Trails, Directional Felling and Climber Cutting in a Dipterocarp Rainforest in Sabah, Malaysia.
Opponent är professor Francis ”Jack” Putz, Department of Botany. University of Florida, USA.
Disputationen avser skoglig doktorsexamen.
Lokal: Sal Björken, SLU i Umeå.
Kontaktinformation
Olle Forshed, institutionen för skogsskötsel, SLU i Umeå, tel 090-786 85 59.
Olle.Forshed@ssko.slu.se
I Skandinavien torkar virkesproducenterna vanligtvis virket till 18 procent fuktkvot. Den slutliga fuktkvoten i ett färdigbyggt hus kan vara så låg som 8 procent vilket innebär att virket kommer att torka ytterligare ca 10 procent efter att huset är byggt. Formen hos virke ändras när fuktkvoten ändras. Detta innebär att man till exempel kan få sprickor i tapeter en tid efter att ett hus är klart.
– Det finns flera viktiga saker att ta hänsyn till när man väljer virke och när man bygger ett hus. De viktigaste är kvalitet och dimension hos virket liksom utförandet, där inte minst kontroll av klimatet spelar en viktig roll, säger Magnus Bäckström.
Virke som skall användas i träregelväggar bör vara av bra kvalitet. Det innebär hög styvhet, liten fibervinkel och sågat långt bort från märgen då sådant virke har mindre benägenhet att deformeras när det utsätts för fuktvariationer.
När man bygger en vägg kläs väggstommen normalt med skivor av gips. Ju styvare gipsskivorna är, desto mindre är risken att man skall behöva rikta väggen under byggprocessens gång, eller att man får sprickor i tapeter en tid efter att bygget är klart.
I väntan på installationer kan väggar byggas med gipsskivor på bara ena sidan innan skivorna på den andra sidan monteras. En sådan vägg löper stor risk att kröka sig alltför mycket vilket medför stora problem med att montera väggskivorna på andra sidan. Det beror dels på att gips på endast en sida inte förmår hålla tillbaka vridningen hos regeln speciellt mycket, dels på att regeln vill krympa mycket mer än vad skivan vill. Om man däremot bygger med gipsskivor på båda sidor av väggen direkt kan man räkna med att väggen kommer att vara rak. Gipsskivorna måste fästas ordentligt på träreglarna. Skivtillverkarnas rekommendationer för avstånd mellan skruvarna och montering av skruvarna bör följas.
Magnus Bäckström försvarade sin avhandling ”Moisture-induced distortion in timber structures – examples based on partition walls” (på svenska: ”Fuktberoende formändringar hos träkonstruktioner – exemplifierat på innerväggar”) vid en offentlig disputation på Chalmers i mars 2006
Projektet har delfinansierats av Stiftelsen för Strategisk Forskning genom Trämekanikprogrammet och Södra Skogsägarnas stiftelse för forskning, utveckling och utbildning.
Magnus Bäckström är uppvuxen i Strängnäs.
Kontaktinformation
Mer information
Magnus Bäckström, tel 070-587 4625
eller
handledaren, professor Robert Kliger, Institutionen för bygg och miljöteknik, Konstruktionsteknik, Stål- och träbyggnad Chalmers tekniska högskola, tel 031-772 2016,
e-post robert.kliger@Chalmers.se
Immunförsvaret ser ut att skilja sig mellan dem som snabbt tillfrisknar efter infektionen och dem som trots antibiotikabehandling får fortsatta besvär. Exakt vad som orsakar denna skillnad är inte helt klarlagt. Men en ny avhandling av Sara Jarefors vid Avdelningen för klinisk immunologi pekar nu ut två enskilda faktorer som har betydelse:
* Könet. Kvinnor som genomgått klimakteriet verkar ha ett immunförsvar som är sämre på att slå ut Borrelia-bakterien jämfört med män i samma ålder. Detta kan vara en förklaring till att dessa kvinnor har en högre risk att drabbas av sjukdomen vid flera tillfällen, trots att de inte blir fästingbitna oftare än männen.
* Tidigare infektion av fästingfeber. Detta är en infektion som orsakas av bakterien Anaplasma, även den spridd via fästingbett. Personer som haft en sådan visade ett klenare immunsvar mot Borrelia.
Symtomen vid borrelios är varierande. Det vanligaste är ett rött, runt hudutslag. Besvärligare är ansiktsförlamning, muskelsmärtor och ledvärk. Borrelios behandlas med antibiotika och de allra flesta blir friska, men ett fåtal patienter får fortsatta besvär, så kallad kronisk borrelios. Varför vissa personer får kronisk borrelios medan andra inte får några symtom alls av infektionen är hittills okänt. Teorin att immunförsvaret har betydelse för utläkningen och kanske till och med är orsaken till symtomen, stärks av resultaten i avhandlingen som också ökar vår förståelse för vad som ligger bakom kronisk borrelios. I framtiden kan dessa resultat leda fram till en möjlig behandling av de besvär som uppstår.
Avhandlingen Cytokine responses in human Lyme borreliosis – the role of T helper 1-like immunity and aspects of gender and co-exposure in relation to disease course läggs fram vid disputation fredag 7 april 2006 kl 9.00 i Berzeliussalen, Campus US, Linköping. Opponent är professor Catharina Svanborg, Lunds universitet.
Kontaktinformation
Kontakt: Sara Jarefors 013-221898, sarja@imk.liu.se
Undersökningen bygger på enkäter från 357 kvinnor som har separerat eller genomgått skilsmässa. Kvinnorna i studien fick enkäten för att de skilt sig, eller för att de haft en vårdnadstvist eller för att de sökt skydd på en kvinnojour. 60 procent av kvinnorna hade någon gång utsatts för fysiskt våld av mannen som de nyligen separerat ifrån.
I början av förhållandet är det sexuella våldet vanligare än de andra formerna av våld, medan i slutet av förhållandet är psykiskt våld vanligast. De sista sex månaderna innan separationsprocessen börjar, vilket oftast sker på kvinnans initiativ, präglas av mycket våld från männens sida.
Efter separationen minskar fysiskt och sexuellt våld mycket, medan hot och psykiskt våld är ungefär lika vanligt som de var före separationen.
I avhandlingen utarbetas en modell för bedömning av risken för fysiskt våld efter separationen. Den baseras på mannens användning av våld de sista sex månaderna av förhållandet. Precisionen i förutsägelserna utifrån riskmodellen är relativt hög. Därför bör den här riskmodellen prövas i jämförelse med polisens befintliga riskbedömningsmodell SARA, för att se vilken av dem som har bäst precision när de tillämpas på samma fall.
Separation innebär för många att man behöver komma överens om en lång rad saker som gäller barnen, som t ex vårdnad, umgänge och underhåll. Undersökningen visar att förhandlingarna för många mammor med erfarenheter av våld präglas av rädsla för barnens pappa. Ungefär hälften av de mammor som upplever rädsla under perioden av förhandlingar, uppger att de skulle ställt högre krav i förhandlingarna om de inte vore rädda för barnens pappa. Förhandlingarna mellan föräldrarna sker ofta hos familjerätten, som därför bör förbättra sina förhandlingsprocedurer så att förhandlingarna inte innebär orättvisa fördelar för de pappor som genom våld gjort mammorna rädda.
Avhandlingens titel: Separationer och mäns våld mot kvinnor
Avhandlingsförfattare: Hans Ekbrand, tel. 031-823749(bost.), 031-773 4773(arb.)
e-post: hans.ekbrand@sociology.gu.se
Fakultetsopponentens namn: fil. dr Markku Heiskanen, Helsingfors
Tid och plats för disputation: Fredagen den 21 april 2006, kl. 13.15, Hörsal Sappören, Sprängkullsgatan 25, Göteborg
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
Lärare är i sitt arbete med värdegrund mest upptagna av hur eleverna beter sig i skolan. Värdegrundsarbete handlar mycket om att förmedla en uppsättning regler till eleverna.
Den något överraskande upptäckten gjorde Robert Thornberg, när han inledde sitt forskningsarbete om värdepedagogiken i skolan. Robert Thornberg, själv förskollärare, beteendevetare och doktorand i pedagogik, har genomfört omfattande fältobservationer i två skolor, i förskoleklass, tvåan och femman med sammanlagt 13 lärare och 140 elever. Han lägger fram sin avhandling vid Institutionen för beteendevetenskap, IBV, Linköpings universitet.
– Jag ville se hur lärare arbetar med värdepedagogik, dvs. hur de fostrar och påverkar eleverna när det gäller grundläggande värderingar kring människosyn och moral, och hur eleverna upplever detta.
Han fann att det mesta av detta s.k. värdepedagogiska arbete sker spontant och oreflekterat och oftast i samband med att elever bryter mot regler. Lärarna lägger mycket tid och kraft på att se till att skolans regelverk respekteras.
Vilka är då dessa regler? Robert Thornberg har delat in dem i kategorier: relationella regler, som handlar om hur man ska vara mot varandra (t.ex. inte slå, sparka eller reta andra), strukturerande regler, dvs hur man ska bete sig för att lektioner och annat arbete ska gå att genomföra (vara tyst i klassen osv), skyddande regler, om beteenden relaterade till hälsa och säkerhet (inte kasta snöboll, inte springa i korridorer osv), och slutligen etikettsregler, om hur man ska klä och uppföra sig, t.ex. inte ha mössa eller keps inomhus.
Eleverna tycker att de flesta reglerna är bra. De har inga problem med att förstå poängen med de relationella, strukturerande och skyddande reglerna.
Etikettsreglerna däremot utmärker sig som obegripliga och onödiga för eleverna. De förstår inte varför man inte får ha keps eller fingerlösa vantar på lektionerna, till exempel. Ingen blir störd eller far illa av det, menar de. De motiv som lärarna gett dem uppfattar de inte som legitima. Att keps skulle vara ett ytterplagg, exempelvis, förkastar de med att personalen på McDonald’s har keps. De upplever också denna typ av regler som kränkande.
– Eleverna har ofta välartikulerade argument mot etikettsreglerna, säger Robert Thornberg. Men de framför dem inte till läraren, de tror inte att reglerna går att ändra.
Som helhet finner han att lärarnas arbete med regler är traditionellt med en slagsida åt det auktoritära. Reglerna är sällan förhandlingsbara, de bara finns där och ska följas.
– Reglerna tas för givna, det finns inget utrymme för eleverna att förändra eller förhandla bort dem, konstaterar han. Men eleverna är inga passiva mottagare. De reflekterar mycket kring reglerna och kring inkonsistenser i tillämpningen av dem.
Skolorna borde ge lärare mer utrymme åt att öppet diskutera och kritiskt granska reglerna på skolan, rekommenderar han.
– Och använd den resurs som eleverna är. Eleverna är ju experter på att vara elever på just den skolan. De har erfarenheter och tankar som inte tas tillvara. Bjud in dem till att vara delaktiga i att skapa, utveckla och förändra skolans regler, både de gemensamma och de mer lokala, dvs för enskilda klasser eller grupper.
Kontaktinformation
Robert Thornberg disputerar idag den 31 mars. Han har telefon 013-282118 och e-post: robth@ibv.liu.se.
