Materialet i studien består av intervjuer med svenska kvinnor som berättar om sin konversion. Madeleine Sultán Sjöqvist har ställt frågor om hur de uppfattar sitt religiösa engagemang och sitt liv som muslimer i ett västerländskt samhälle.
Informanterna beskriver sin konversion och sin nya religiösa tillhörighet som en process. Madeleine Sultán Sjöqvist analyserar denna process utifrån tre teman: Mötet med islam och muslimer, jämförelse mellan det gamla och det nya sammanhanget, samt konversionen. Huvuddelen i avhandlingen består i att beskriva och tolka informanternas förståelse av denna process i relation till religionssociologiska frågeställningar.
Föreställningar muslimskt familjeliv var viktiga när informanterna beskrev sitt religiösa engagemang. De poängterade särskilt att islam står för jämlikhet mellan människor i allmänhet och mellan könen i synnerhet. Men de betonade också att islam står för det goda patriarkala familjelivet och att kvinnor skall lyda sin make. En del i avhandlingen ägnas därför åt en analys av informanternas förståelse av muslimskt familjeliv, kvinnors inflytande och antagonism mellan könen.
Studiens teoretiska sammanhang är religionssociologiskt och genusteoretiskt. Madeleine Sultán Sjökvist har tolkat den religiositet som kommer till uttryck i kvinnornas berättelser som en del av och en reaktion mot det senmoderna livets villkor. De gör öppna och reflexiva tolkningar av vad ett muslimskt engagemang innebär, men strävar samtidigt mot de ”rätta” svaren; ett fastnaglande av vad kön, familj, samhälle och religion ”är”.
– Jämlikhet och rättvisa mellan könen betonas av konvertiterna samtidigt som de menar att kvinnor ska lyda sin make om de ska leva ”rätt” enligt islam. Det märks en spänning hos kvinnorna mellan att lyda och ett religiöst engagemang som uttryck för kvinnlig befrielse. De säger sig bli fria som kvinnor eftersom de uppfattar sig som befriade från den utseendefixering de ser runt omkring sig i samhället, samtidigt som frihet för kvinnor endast kan fås inom ramen för en patriarkal familjemodell, säger Madeleine Sultán Sjöqvist.
Avhandlingen: http://publications.uu.se/theses/abstract.xsql?dbid=6790
Kontaktinformation
Mer information: Madeleine Sultán Sjökvist, tel: 018-471 21 93 eller Madeleine.Sjoqvist@teol.uu.se
Detta motsägelsefulla resultat framkommer i en avhandling av Monica Werngren-Elgström, forskare i arbetsterapi vid Lunds universitet. Hon har själv kunskaper i teckenspråk eftersom hon har en döv familjemedlem och, och har på teckenspråk intervjuat 45 döva personer över 65 år i Skåne.
Nästan två tredjedelar av hennes intervjupersoner led av sömnsvårigheter, och en tredjedel av led av depressiva symtom som trötthet, att vara nära till gråt och att vara rädd för att ”något skulle hända”. Ändå angav de samtidigt höga värden när det gällde upplevelsen av hälsa och välbefinnande.
Att de har negativa symtom är inte konstigt, tycker Monica Werngren-Elgström.
– Döva personer upplever ju ofta känslor av frustration och stress i sina möten med den hörande världen, inte minst i kontakten med sjukvården. Äldre döva har också anledning att bekymra sig när de tänker framåt: kommer de att hamna i ett boende där ingen talar teckenspråk och där de blir helt isolerade?
– Upplevelsen av välbefinnande är mer överraskande. Den kan bero på att de äldre döva genom ett helt livs erfarenhet lärt sig hantera sitt handikapp ganska bra, och att de har en stark kulturell gemenskap inom den ”döva” världen. Dövföreningarna kan ses som ett andningshål där man träffas och har trevligt tillsammans. Ur den gemenskapen vinner de mycket styrka.
Lundaforskaren har genom en noggrann undersökning kartlagt alla teckenspråkliga döva i Skåne år 2000. De visade sig vara 795 personer, motsvarande 0,7 promille av befolkningen, med den högsta andelen i Malmö-Lundregionen. Hennes undersökning har utgjort ett underlag i planeringen av det särskilda boendet Dalen i Lindängelund i Malmö, ett vårdboende för äldre döva som flera skånska kommuner gått samman om.
– Dalen är än så länge unikt för Sverige. Men det borde finnas fler sådana projekt som kan ta hand om teckenspråkliga äldre när de inte längre klarar sig hemma. Utan närhet till andra döva eller till teckenspråklig personal blir de ju helt isolerade, menar Monica Werngren-Elgström.
Avhandlingen heter ”Deaf sign language users – prevalence and aspects of quality of life in old age” och läggs fram den 28 april. Monica Werngren-Elgström träffas på tel 046-222 19 61 eller -13 57 95, e-post monica.werngren-elgström@med.lu.se.
Vid vernissagen den 20 april deltar konstnär Carina Nyberg och ekonomie doktor Emma Stenström som bland annat skrivit boken Konstiga företag där hon studerar föreställningar om konst och företag. Även examensuppsatsen Home staging som sanning eller myt? skriven av HHS-studenten Jessica Evert Tilly kommer att finnas tillgänglig under vernissagen.
”Som ett begärligt ideal och i avsaknad av mänsklig aktivitet – så presenteras hemmet i bostadsannonsernas och inredningstidningarnas fotografier. De mest personliga objekten är bortplockade och det som skulle kunna uppfattas som konstigt eller stötande får vi inte se. Här är hemmet inte i första hand till för att användas utan att betraktas ur ett estetiskt perspektiv. Inredningen fungerar som statusbärare för ägaren och syftar till att höja det ekonomiska värdet vid en eventuell bostadsförsäljning. Hemmet reduceras till en vara.” Carina Nyberg, mars 2006
Journalister är välkomna till vernissagen i Handelshögskolans bibliotek den 20 april kl. 15.00. Se ytterligare information på www.hhs.se/Library/News/Installation.htm
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Peter Gavelin, HHS bibliotek
Tel. 08-736 97 12
E-post: peter.gavelin@hhs.se
Neuromuskulära sjukdomar kan drabba både musklerna och de nervsignaler som går till musklerna. Sjukgymnasten Anna-Karin Kroksmark har studerat fyra sådana sjukdomar: amyoplasi, dystrofia myotonika, spinal muskelatrofi och Duchennes muskeldystrofi.
– Att förstå hur svaga muskler påverkar barns förmåga att röra sig är viktigt för att kunna hjälpa på ett sådant sätt att barnen kan behålla sin självständighet och livskvalitet, säger Anna-Karin Kroksmark.
Genom att jämföra muskelstyrkan med vad barnen faktiskt klarar av blir det lättare att ge barnen rätt träning och hjälpmedel. Med hjälp av ett mätinstrument som kallas myometer har Anna-Karin Kroksmark mätt muskelstyrkan hos totalt 128 barn som har de fyra olika sjukdomarna.
Barn med sjukdomen amyoplasi föds med mindre muskelmassa och felställda leder. Barnen får ofta ha gips eller skenor för att lederna ska rättas till, men avhandlingen visar att muskelstyrkan är viktigare för barnens rörelseförmåga än de felställda lederna.
– Vi borde lägga större vikt vid att stimulera barnen att röra sig och vi borde se till att behandlingstiderna med skenor och gips blir så korta som möjligt, säger Anna-Karin Kroksmark.
Spinal muskelatrofi är en ärftlig sjukdom där nervsignalerna från ryggmärgen störs med muskelsvaghet som följd. De svagaste barnen i studien hade mellan tio och femton procent av de friska barnens styrka.
– Men i gengäld har många barn blivit skickliga på att använda den lilla muskelstyrka de har. Tittar man på vad dessa barn klarar i förhållande till sina förutsättningar så klarar de förvånansvärt mycket, säger Anna-Karin Kroksmark.
Det är bara pojkar som drabbas av den ärftliga sjukdomen Duchennes muskeldystrofi. Sjukdomen gör att muskelfibrerna successivt bryts ner och efter nio års ålder kan många av pojkarna inte längre gå. Studien visar att långtidsbehandling med en låg dos kortison ger positiva resultat både för muskelstyrkan och för förmågan att gå. Pojkar som behandlades med kortison kunde gå mer än ett och ett halvt år längre, jämfört med de pojkar som inte fick preparatet.
Barn som har sjukdomen dystrofia myotonika är inte bara muskelsvaga, utan har ibland också inlärningssvårigheter eller utvecklingsstörning. Många av barnen med dystrofia myotonika hade också problem med felställningar i fötter och ryggar som försämrades när barnen blev äldre. Det är en genetisk sjukdom, och avhandlingen visar att det finns ett tydligt samband mellan storleken på den genetiska förändringen och barnens rörelseförmåga.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för pediatrik
Avhandlingens titel: Muscle strength and motor function in neuromuscular disorders
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Anna-Karin Kroksmark, leg. sjukgymnast, telefon: 031 – 50 25 96, e-post:
anna-karin.kroksmark@vgregion.se
Handledare:
Már Tulinius, telefon: 031-343 47 80, e-post: mar.tulinius@vgregion.se
Skålsnäckor är relativt enkla att studera och används därför som modellsystem. I sin avhandling visar Andreas Sundelöf att utbredningen av skålsnäckor är beroende av både lokala populationer och spridningen av larver.
Som många andra ryggradslösa djur släpper skålsnäckan sina ägg och spermier direkt i vattnet. Det befruktade ägget utvecklas till en larv som efter ett antal dagars frisim i havet sätter sig fast på ett hårt underlag, för att förvandlas till en snäcka. Larven är för liten för att kunna simma mot vattenströmmar, men den kan med hjälp av så kallat vertikalt beteende påverka vilket djup den befinner sig på.
Eftersom vatten strömmar långsammare längs bottnen än vid ytan, kan larver genom sitt vertikala beteende påverka sitt spridningsavstånd och sin spridningsriktning. Tillsammans med vattenströmmarna kan det vertikala beteende hjälpa arten att överleva, genom att den kan spridas över stora områden och undgå olika slags katastrofer.
Att studera själva larvstadiet är svårt, vilket gör att väldigt lite är känt om larvspridning och de processer som påverkar larver. Är larvstadiet bara några timmar långt, går det att följa individuella larver för att se var de tar vägen. Men är det längre, måste man använda andra metoder. Andreas Sundelöf har använt sig av modeller som förklarar vattenströmmar, och därmed kunnat visa hur skålsnäckslarver kan sprida sig i norra Adriatiska havet. Med hjälp av sådana modeller går det alltså att förutsätta hur en hotad art ska kunna fortleva, eller hur en främmande art kan sprida sig.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Andreas Sundelöf
Institutionen för marin ekologi
Mobiltelefon: 070-306 8775
E-post: andreas.sundelof@marbot.gu.se
Handledare: Per Åberg, tel: 0706-582070
E-post: per.aberg@marbot.gu.se
Avhandlingen har titeln: ”Modelling limpet dynamics in space and time”. Disputationen har ägt rum.
Han får priset främst för sina rapporter från f d öststaterna i Europa, särskilt Polen där han är bosatt. Hans journalistiska särmärke är att han aldrig glömmer de ”vanliga” människorna, individerna under makterna. På det viset har hans lyssnare ofta kommit att förstå mer om dessa människors livsvillkor i vardagen än de väntat sig när de knäppte på radion. Kjell Albin Abrahamson har på sitt eget vis – med berättarkonst, humor och medkänsla – förmedlat djupa insikter i maktens arrogans och i ”vanligt” folks livskraft trots allt. Kjell Albin Abrahamson är dessutom fri från den ängslan som får åtskilliga journalister att ducka för personliga frågor. Som programledare för Ring P1 stod han upp för sina åsikter med en rakhet som både retade och förtjuste .
Stiftelsen Statens och Rättens journalistpris är på 25 000 kronor.
Stiftelsen Staten och Rätten bildades genom en gåva den 6 april 1952 och förvaltas av Stockholms universitet. Enligt stadgarna skall stiftelsen ha till ändamål att främja vetenskaplig forskning genom att stödja utredningen av rättsförhållandet mellan staten och den enskilde medborgaren, särskilt den enskildes rätt till frihet i andligt, fysiskt och ekonomiskt hänseende.
I stiftelsens styrelse ingår professor Alf Bohlin, tillika ordförande, utsedd av Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, advokat Peter Danowsky, utsedd av Sveriges Advokatsamfund samt redaktören Jan Lindström, utsedd av Publicistklubben. Stiftelsen utdelar årligen ett journalistpris till förtjänt person, som verkat för stiftelsens ändamål.
Priset har tidigare tilldelats:
1986 Jan Guillou
1987- 1988 Inget pris utdelat
1989 Sigge Ågren
1990 Lars Eliazon och Bo Holmström
1991 Inget pris utdelat
1992 Jan Mosander
1993 Gunilla Thorgren och Mikael Olsson
1994 Hans Schöier och Bo Strömstedt
1995 Björn Kumm och Sofie Ribbing
1996 Maciej Zaremba
1997 Tom Alandh
1998 Bosse Lindqvist
1999 Claes Borgström
2000 Åke Pettersson
2001 Stieg Larsson
2002 Dick Sundevall
2003 Evin Rubar
2004 Inget pris utdelat.
Kontaktinformation
Närmare upplysningar lämnas av ordföranden, professor Alf Bohlin, tfn 08-16 26 01, eller stiftelsens sekreterare, kanslichefen Bengt Johansson, tfn 08-16 20 49, e-post Bengt.Johansson@juridicum.su.se.
Genom avhandlingen försöker Blomqvist knyta samman de tidigare publicerade biografiska arbetena kring Nils Flyg och Arthur Engberg med en analys av den svenska arbetarrörelsens ideologiska utveckling. Studien kan även betraktas som ett bidrag till förståelsen av den folkhemsnationalism som växte fram under 1930-talet, och som under de senaste decennierna omprövats.
Håkan Blomqvist försvarar sin avhandling torsdagen den 27 april kl. 10.00 i sal MA 624 på Södertörns högskola, Flemingsberg.
Avhandling: Nation, ras och civilisation i svensk arbetarrörelse före nazismen (Carlssons förlag 2006)
Opponent: Dr phil. Morten Thing, Roskilde Universitetscenter, Danmark.
Håkan Blomqvist (f. 1951) växte upp i stockholmsförorten Blackeberg. Han var under många år ansvarig utgivare för veckotidningen Internationalen. Han är journalist, publicist, författare och föreläsare och har tidigare skrivit biografier om Nils Flyg och Arthur Engberg. Under forskarutbildningen i historia har Blomqvist varit verksam vid Samtidshistoriska institutet på Södertörns högskola.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Mari Gerdin, tel 08-608 42 51, mari.gerdin@sh.se
Håkan Blomqvist, 08-608 43 73, 0709-384617, hakan.blomqvist@sh.se
Intresset för Mistras idéstöd 2005 var rekordstort. Totalt inkom drygt 150 ansökningar. Av dessa valdes 15 ut av en internationell beredningsgrupp till andra steget i ansökningsprocessen. Den 31 mars beslutade styrelsen att bevilja sex av dessa projekt.
– Det var extra glädjande att så många ansökningar har en stark kombination av nytänkande och stort potentiellt värde för miljön, säger Marie Uhrwing, programansvarig på Mistras kansli.
Mistras idéstöd ska bidra till att förverkliga nyskapande forskningsprojekt med stor potential för att verka för en bättre miljö. Ett idéstödsprojekt ska ha starka inslag av djärvhet, originalitet och kreativitet. Forskningen ska vara upptäckande, nytänkande och/eller omprövande. Forskningen kan också uttryckligen utmana eller ifrågasätta etablerade synsätt. Ansökningar från alla vetenskapsområden är välkomna.
– Flera av de beviljade idéstöden rör innovationer där man med hjälp av ny teknik gör lösningar för en bättre miljö mer lättillgängliga och billigare. Det handlar om att verkligen tänka nytt, säger Marie Uhrwing.
DE BEVILJADE PROJEKTEN FÖR IDÉSTÖD:
MINIATYRROBOTAR
Målet med detta projekt är att utveckla, bygga och utvärdera ett fjärrstyrt undervattens miniatyrfordon. Denna ska kunna användas för olika tillämpningar, exempelvis kameror med hög upplösning för bildanalys eller utrustning för elektrokemisk analys av till exempel PH-värden eller gasdetektion. Framtida planer berör även instrument för att samla in prover och analysera dem på plats.
Projektnamn: Deeper access, deeper understanding
Beviljat belopp från Mistra: 4,5 MSEK
Kontaktpersoner: Greger Thornell och Fredrik Bruhn, Uppsala Universitet
Tel: 018-471 71 26
E-post: Greger.Thornell@Angstrom.uu.se
PINGISBOLLAR MED GAS
Projektet syftar till att undersöka system för säker och lätthanterlig förvaring av vätgas under högt tryck. Detta passiva system lagrar mer än andra tillgängliga förvaringssystem och kan bli en nödvändig del i en eventuell framtida vätgasekonomi. Systemet bygger bland annat på utnyttjandet av små sfärer med inbyggd elektronik, stora som pingisbollar.
Projektnamn: Macrospheres – a high-pressure hydrogen storage system
Beviljat belopp från Mistra: 4,5 MSEK
Kontaktpersoner: Lars Stenmark och Johan Köhler, Uppsala universitet
Tel: 018 471 72 35
E-post: Lars.Stenmark@Angstrom.uu.se
eller
Tel: 018 471 10 82
E-post: Johan.Kohler@Angstrom.uu.se
ARSENIKFRITT VATTEN
Denna studie ska utveckla en vetenskaplig bas som gör det möjligt för lokala brunnsborrare i Bangladesh och Argentina att finna arsenikfritt vatten. Bland annat kan ett system utvecklas för att studera sediment, det vill säga jordlagren, för att finna rent grundvatten och på så sätt utveckla arsenikfria grundvattenkällor för hållbar drickvattenförsörjning.
Projektnamn: Targeting safe aquifers in regions with high arsenic groundwater and its worldwide implications
Beviljat belopp från Mistra: 3,65 MSEK
Kontaktpersoner; Prosun Bhattacharya och Roger Thunvik, Kungliga tekniska högskolan, KTH
Tel: 08 790 73 99
E-post: prosun@kth.se
eller
Telefon: 087906080
E-post: roger@kth.se
NYA MIKROTURBINER
Ett nytt material, MAX, har liten friktion, låg resistans, hög värmetålighet och stort nötningsmotstånd. Det gör ämnet väl lämpat för en rad olika tillämpningar. Detta projekt ska undersöka om materialet passar för gasturbiner med hög temperatur. Bland annat finns en möjlighet att minska mängden kylluft och reducera storleken genom lättare rotorblad.
Projektnamn: Fundamental study on the use of MAX phases as material in micro turbines
Beviljat belopp från Mistra: 3 MSEK
Kontaktperson: Christopher Sylwan, Kungliga tekniska högskolan, KTH
Tel: 08 7908258
E-post: sylwan@ket.kth.se
ÅNGMASKINENS ÅTERKOMST
Målsättningen med detta projekt är att utveckla en högpresterande ångdrivet system för fordon. Det ska ske i samarbete med svensk industri. Det förväntade resultaten, vid sidan om exempelvis flexibilitet i val av bränsle, är låg bränsleförbrukning, låg kostnad och hög prestanda. Sidoeffekter är till exempel effektiva värmeväxlare och kompressorer för värmepumpar och kylskåp.
Projektnamn: High performance steam engines
Beviljat belopp från Mistra: 3,916 MSEK
Kontaktperson: Jan-Gunnar Persson, Kungliga tekniska högskolan, KTH
Tel: 08 7907868
E-post: jgp@md.kth.se
FLER DJUR PÅ BETE
Mer betande boskap är nödvändigt för att bevara ett artrikt, öppet landskap. Men förändringar av jordbrukarnas ekonomiska förutsättningar gör det för kostsamt med traditionella inhysningssystem. Målet är att arbeta fram ett fullskaligt hållbart köttproduktonssystem anpassat till det svenska vinterklimatet och som ska vara realiserbart inom en snar framtid. Systemet ska ge bonden full kostnadstäckning och en god arbetsmiljö samt ge djuren en god miljö och inte påverka den yttre miljön negativt.
Projektnamn: Animal-driven sustainable beef production systems
Beviljat belopp från Mistra: 3MSEK
Kontaktperson: Eva Salomon, Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala
Tel: 018 30 33 61
E-post: eva.salomon@jti.slu.se
Kontaktinformation
Marie Uhrwing
Programansvarig
Tel: 08 791 10 25
E-post: marie.uhrwing@mistra.org
Anna-Karin Engvall
Kommunikationsansvarig
Tel: 08 791 10 27 eller 0707-32 3007
E-post: annakarin.engvall@mistra.org
Stroke orsakas oftast av en tilltäppning av ett av hjärnans blodkärl med blodflödesbrist som följd, så kallad ischemisk stroke. Hjärnskadan kommer direkt och breder ut sig under några första kritiska dygn. Därefter påbörjar hjärnskadans läkning, en process som kan pågå under många månader och t.o.m år. Vad som ligger bakom hjärnans förmåga till återhämtning är ej känt. Wei Jiang har i sitt avhandlingsarbete funnit att blodkärlsnybildning, angiogenes, uppstår i hjärnan redan vid 24-48 timmar efter stroke, dvs långt tidigare än man hitintills trott. Dessutom har han funnit nybildning av nervceller i det skadedrabbade området. De nybildade nervcellerna kunde ses vid 7 dygn och fanns fortfarande kvar upp till 60 dagar efter att skadan inträffat. Nybildning av blodkärl och nervceller kan vara viktiga för hjärnskadans läkning efter stroke och utgöra grund för helt nya behandlingsmöjligheter.
Vid försöken användes en djurmodell där injicerade där injicerade antikroppar märktes in i cellernas DNA i skadedrabbat område. På detta vis påvisades nervcellsnybildning och blodkärlstillväxt efter stroke. Dessutom mättes bildningen av proteiner och energimolekyler (ATP) i hjärnan samt blodflöde med hjälp av isotopteknik och laser-Doppler.
Ischemisk stroke är den tredje vanligaste orsaken till dödsfall och den vanligaste orsaken till funktionshinder hos vuxna. Varje år drabbas 30 000 svenskar av stroke. Hur allvarlig en akut ischemisk stroke blir beror framför allt på hur länge och i vilken grad blodflödet till det drabbade området i hjärnan varit stört.
Fredagen den 21 april försvarar Wei Jiang, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, medicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Regeneration in the adult brain after focal cerebral ischemia exploration of neurogenesis and angiogenesis. Disputationen äger rum kl 13.00 i Sal D, 9 tr., Tandläkarhögskolan, by 1D, NUS. Fakultetsopponent är ass. prof. Jukka Jolkkonen, Kuopio universitet, Finland.
Kontaktinformation
Wei Jiang är verksam vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, medicin. Hon nås via e-post wei.jiang@medicin.umu.se eller telefon 090-785 25 89.
För att en livshistoria ska bli intressant måste man berätta någonting som läsaren eller lyssnaren är mottaglig för. Om det inte sker lyssnar eller läser ingen. När man använder orden ”Gypsy” och/eller ”Traveller” och/eller ”Romany” som utgångspunkt måste berättaren ta hänsyn till vad som kan, vad som måste och vad som förväntas berättas för att skapa igenkännande hos en tolkande mottagare. Hon eller han är med andra ord tvungen – medvetet och undermedvetet – att kommunicera med den dominerande gruppens uppfattningar om den grupp eller de grupper som man utger sig för att tillhöra.
Martin Shaws doktorsavhandling ”Narrating Gypsies, Telling Travellers” analyserar de transkriberade levnadshistorierna av Gordon Sylvester Boswell (1970), Nan Joyce (1985) och Jimmy Stockins (2000) samt Jess Smiths (2001, 2002) egenskrivna levnadsberättelse. Dessa texter kommer alla från Storbritannien och republiken Irland och den politiska miljön karakteriseras av koloniala, postkoloniala, internkoloniala och nationella teman. Avhandlingen ger en idéhistorisk beskrivning av de romantiska och fördomsfulla etiketter som både klyver och som formar förhållandet mellan vad en ”Gypsy”-berättare kan eller förväntas berätta.
Studien lägger stor vikt vid hur berättelsens jag konstrueras i relation till samhället och den nationella självbilden. Avhandlingen länkar levnadsberättelserna till Skottlands, Englands och Irlands nationshistoria/historier och följer, via koloniala, postkoloniala och internkoloniala berättelser, de samhälleliga mönster som återuppstår och ekar i berättarnas talade och skrivna ord.
(Detta pressmeddelande har lämnat orden Gypsy och Traveller, liksom avhandlingens titel, oöversatta. Det beror på att orden inte kan översättas utan problem, och att den engelska rubriken innehåller tvetydigheter som inte kan återskapas i översättning.)
På romernas nationaldag, lördagen den 8 april försvarade Martin Shaw, institutionen för moderna språk, Umeå universitet, sin doktorsavhandling i engelska med litteraturvetenskaplig inriktning med titeln Narrating Gypsies, Telling Travellers: A Study of the Relational Self in four Life Stories. Disputationen ägde rum kl. 10.00 i hörsal F, Humanisthuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent var David Mayall, PHD i historia vid Sheffield Hallam University, England.
Martin Shaw kommer ursprungligen från Sheffield i Storbritannien och har bott i Sverige i 11 år.
Kontaktinformation
För mer information eller intervju, kontakta gärna Martin Shaw på:
Tel: 090-786 57 36
E-post: martin.shaw@engelska.umu.se.
Var tredje svensk beräknas få en cancerdiagnos någon gång under sin livstid, och nästan var fjärde svensk avlider till följd av sjukdomen. Behovet av att förbättra möjligheterna att detektera och behandla sjukdomen är stort.
Nuvarande behandlingar inkluderar kirurgi, kemoterapi och strålbehandling. Kirurgi är ytterst effektivt mot stora, väldefinierade tumörer, men vid spridd sjukdom behöver man i allmänhet använda kemoterapi och/eller strålbehandling. Dessa behandlingsformer påverkar alla delande celler, varvid toxiska effekter på frisk vävnad uppstår. Denna toxicitet begränsar hur stor dos som kan ges, och därmed begränsas även sannolikheten för att bota sjukdomen. Genom att målsöka tumörcellerna och selektivt leverera cytostatikan eller den radioaktiva strålningen till tumörcellerna, kan dosen till frisk vävnad minskas samtidigt som dosen till tumören kan höjas. Därmed ökar chanserna att bota sjukdomen.
Ann-Charlott Steffen och hennes kollegor har tagit fram en affibody-molekyl, som binder till proteinet HER-2, som finns framför allt på cancerceller från patienter med aggressiva former av bröstcancer. Forskarna har fäst radioaktivitet vid affibody-molekylerna, så att de kan synliggöra tumörer och metastaser samt behandla tumörerna med den lokala stråldos som radioaktiviteten ger.
Ann-Charlott Steffen visar att de HER-2-bindande affibody-molekylerna binder till cancerceller som har måltavlan HER-2 på sin yta, både i cellodling och i mustumörer. Forskargruppen kommer även fram till att radioaktiviteten i mustumörer kan användas till att synliggöra tumörerna i en gammakamera (se bild). Dessutom visar resultaten att radioaktiviteten som levereras med affibody-molekylerna kan användas för att döda tumörceller i cellodling.
Affibody-molekyler är små, vilket gör att de kan komma in i tumörer och fördelas snabbt i kroppen, till skillnad från antikroppar, som vanligtvis används i målsökande terapi och visualisering. Dessutom är affibody-molekyler relativt enkla att utveckla mot i princip vilken måltavla som helst, och kan därför med stor sannolikhet användas för att synliggöra och behandla många olika former av cancer.
– Jag hoppas att de här resultaten kan leda till nya möjligheter att synliggöra och behandla spridd tumörsjukdom så att fler cancerpatienter kan överleva, säger Ann-Charlott Steffen.
Kontaktinformation
Ann-Charlott Steffen, tel 018-471 38 68, mobil 0739-31 11 03, e-post ann-charlott.steffen@bms.uu.se
Forskargruppen har tidigare visat att QKI-genen är en möjlig delorsak till sjukdomen schizofreni. Nu har forskargruppen kommit fram till att QKI i normala fall reglerar myelingenerna, det vill säga de gener som styr produktionen av myelin, nervtrådarnas isoleringsmaterial.
Dessutom visar forskargruppen att genuttrycket av QKI förändras hos schizofrena patienter, och att förändringen direkt korrelerar med förändringen i myelingenuttrycket.
– Hos schizofrena bildas färre myelinproteiner och mindre myelin, tror vi. Eftersom myelinet fungerar som en isoleringssubstans runt nervtrådarna blir impulsöverföringen sämre hos schizofrena personer, förklarar Elena Jazin.
Forskargruppen har också sett att en variant av QKI som kallas 7kb är den variant som förändras mest hos schizofrena patienter. Även 7kb har stor påverkan på myelingenernas uttryck hos patienterna.
– Hur minskningen av myelinet påverkar symtomen hos schizofrena patienter är något vi måste undersöka vidare, konstaterar Elena Jazin.
Förhoppningen är att de nya resultaten i framtiden ska leda till bättre behandling mot schizofreni.
– Vi hoppas att befintliga läkemedel kan förändras så att fler patienter blir hjälpta och att biverkningarna minskas. Kanske kan resultaten också leda till nya läkemedel. Men det krävs mer forskning och kommer att ta lång tid, säger Elena Jazin.
Schizofreni är en av de vanligaste psykiatriska folksjukdomarna och drabbar i genomsnitt en procent av världens befolkning. Dagens behandlingsmetoder kan delvis ge lindring mot symptomen men många patienter blir inte alls hjälpta. Vanligen insjuknar patienterna vid 15 till 30 års ålder och förblir sen sjuka resten av livet.
I forskargruppen ingår från Uppsala universitet förutom Elena Jazin också Karolina Åberg och Peter Saetre. Från AstraZeneca har Niclas Jareborg deltagit.
Kontaktinformation
Elena Jazin, tel 018-471 64 63, e-post elena.jazin@ebc.uu.se
Det är i båda fallen LUCAS, Centrum för Industriell Programvaruteknik i Lund, som har fått stöd av Vinnova inom ett ramforskningsprogram kallat NetProg. Samarbetspartnern i det ena projektet är Region Skåne och Lunds universitetssjukhus och i det andra Sony Ericsson.
Bakgrunden till vårdprojektet är att antalet tekniska och administrativa system i vården växer. De kommer från olika leverantörer vid olika tidpunkter, bygger på olika plattformar och använder olika teknik för kommunikation. Syftet med projektet är att skapa en smidigare, bättre integrerad arbetsmiljö för de vårdanställda genom att göra det möjligt för de olika systemen att kommunicera med varandra.
Det andra projektet kallas UPPREPA, vilket står för ”UPskalning av Prioriterad Regressionstestning i ProduktlinjeArkitektur”. Där är bakgrunden att programvaran (mjukvaran) som ingår i industriprodukter idag ofta utgör en stor del av kostnaden för dessa. När nya versioner eller produkter tas fram vill man därför återanvända så mycket som möjligt av den gamla programvaran. För att säkerställa att det nya och det gamla fungerar ihop krävs det omfattande tester. Dessa är emellertid också dyra att genomföra och UPPREPA ska hitta ett system att systematiskt välja ut vilka tester som är nödvändiga, så att man balanserar risken för kvarvarande fel mot kostnaderna för att finna dem.
För att klara de två projekten behöver tre nya doktorander anställas. I dagsläget har 18 personer från tio länder sökt dessa tjänster. En har sin bakgrund i LTH.
Kontaktinformation
För mer information och kontaktuppgifter, se: http://www.lucas.lth.se/about/media/060410.shtml
Ozon och dieselavgaser är två vanliga oxidativa luftföroreningar som kan leda till ökad sjuklighet hos individer med lung- eller hjärtkärlsjukdomar. Friska försökspersoner utvecklar luftvägsinflammation efter exponering för dessa luftföroreningar, som kan skada luftvägarna genom att bilda fria radikaler i form av negativt laddade syreatomer, vilka ger så kallad oxidativ skada. Kroppen har mot detta ett inbyggt försvar, de så kallade antioxidanterna, där bland annat C- och E-vitamin ingår. Tidigare befolkningsstudier har också visat att personer, som vid upprepade tillfällen utsätts för höga halter av ozon, har nytta av vitamintillförsel. Mekanismerna bakom de skyddande effekterna är dock ännu inte klarlagda.
I denna avhandling studerades friska försökspersoner. De utsattes under två timmar för kontrollerade koncentrationer av dieselavgaser eller ozon i en exponeringskammare. Därefter genomfördes provtagning från luftvägarna med hjälp av ett smalt böjligt instrument, ett så kallat bronkoskop. I en av studierna föregicks exponeringarna av en veckas extra kosttillskott av vitaminer eller sockerpiller.
Resultaten visar att kosttillskott av C-vitamin redan inom någon timme ökar koncentrationen av denna antioxidant i luftvägarna. Trots detta ses inget skydd mot lungfunktionsnedsättning och luftvägsinflammation efter en akut ozonexponering. Hos friska personer ses även utan extra kosttillskott en ökning av vissa antioxidanter i luftvägarna efter exponering för måttliga koncentrationer av ozon eller dieselavgaser, och detta kan förmodligen minska skadlig påverkan på luftvägarna. Ett regelbundet intag av färsk frukt och grönsaker gör att förråden av antioxidanter är välfyllda och är sannolikt av stor vikt för att upprätthålla ett starkt antioxidantförsvar och en god hälsa.
Fredagen den 21 april försvarar Annelie Behndig, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, lungmedicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Airway Antioxidant Responses to Oxidative Air Pollution and Vitamin Supplementation. Svensk titel: Förändringar i luftvägarnas antioxidanter efter exponering för luftföroreningar och tillförsel av vitaminer. Disputationen äger rum kl 9.00 i Sal B, 9 tr Tandläkarhögskolan. Fakultetsopponent är professor Isabelle Romieu, Instituto Nacional de Salud Publica, Cuernavaca, Mexico.
En högupplöst porträttbild i färg på Annelie Behndig finns för nedladdning på:
http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/index.html
Kontaktinformation
Annelie Behndig är verksam vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, lungmedicin, och nås på e-post annelie.behndig@lung.umu.se, telefon 090-785 18 83 eller mobiltelefon 0730-64 32 21.
– Metoderna bygger på att membranproteinet på genetisk väg kopplas ihop med ett protein som lyser grönt när det blir belyst med UV-ljus. På så sätt blir proteinet synligt på sin väg från cellkulturen där det produceras via olika reningssteg till den slutliga, renade produkten, säger Jan-Willem de Gier.
Metoderna, som möjliggör att ett mycket stort antal membranproteiner kan analyseras parallellt, kan få viktiga tillämpningar inom bland annat storskaliga strukturkemiprojekt där målet är att på kort tid bestämma den tredimensionella strukturen på så många biologiskt och medicinskt viktiga membranproteiner som möjligt.
Fakta om membranproteiner:
Membranproteiner är proteiner som sitter instuckna i cellernas membran. Som transportörer och signalförmedlare är de eftertraktade måltavlor för olika läkemedel. Intresset för menbranproteiner ökar i världen
Kontaktinformation
Jan-Willem de Gier, forskarassistent, Institutionen för biokemi och biofysik, tfn 08-16 24 20 / 16 43 89, e-post jan.willem.deGier@dbb.su.se
Järven är ett av våra mest okända däggdjur eftersom den är sällsynt, lever ett ensamt liv och rör sig över stora områden i otillgängliga trakter. Samtidigt är den ett djur som ställer till stora problem för rennäringen, vilket innebär kostnader för samhället. Eftersom Sverige också har ett särskilt ansvar inom EU för att bevara en livskraftig järvstam finns det ett stort behov av att kunna övervaka stammens storlek. En metod för att identifiera individer utan att behöva fånga eller observera djuren vore därför särskilt lämplig för järven.
Eva Hedmark beskriver i sin avhandling helt nya metoder för individ- och könsbestämning av järvar med hjälp av DNA från insamlad spillning. Metoden, som visat sig framgångsrik, har redan tagits i bruk för nationell övervakning av järvbestånden i Sverige och Norge. Tekniken används till exempel för att beräkna populationsstorlek, detektera föryngringar samt uppskatta graden av genetisk isolering och inavel. Denna information är viktig både för järvens bevarande och i frågor om ekonomisk ersättning till djurägare.
Eva Hedmark har med hjälp av den nya tekniken studerat järv som under 1990-talet etablerades i två skogsområden i Västernorrlands och Gävleborgs län. Järvarna har nu följts under fem års tid. Totalt detekterades 22 individer, men genetiska data visar att populationernas ursprung är ett fåtal individer och att ingen eller endast liten genetisk kontakt skett med järvar i fjällkedjan sedan etableringen. Den höga graden av genetisk likhet mellan individer inom respektive område tyder på att inavel skett. Under studieperioden har den sydligare populationen i Gävleborg vuxit och har för närvarande cirka tio individer. I det nordligare området minskar beståndet och endast två individer detekterades under vintern 2004/2005.
– Invandring av eller genetiskt utbyte med järvpopulationen i fjällkedjan är förmodligen avgörande för deras fortsatta överlevnad och det är inte osannolikt att det sker eftersom förbipasserande fjälljärvar detekterats i båda områdena under studiens gång, säger Eva Hedmark.
Kontaktinformation
Mer information: Eva Hedmark, tel: 018-471 64 62, 070-398 32 24 eller via e-post: Eva.Hedmark@ebc.uu.se
