Inom rymdindustrin räknar man med att kunna göra stora besparingar i uppskjutningskostnader med hjälp av mikroteknik. Kirk Williams forskning syftar till att minska mängden bränsle som behövs för att rikta en satellit i rymden. Ju mindre bränsle som behövs för att driva motorerna som vrider satelliten när den väl är på plats, desto lättare satellit kan man skjuta upp och desto billigare blir det.
Kirk Williams forskning handlar om att bygga mikrospolar med hjälp av laserassisterad, kemisk deponering ur ångfas (på engelska laser-assisted chemical vapor deposition, LCVD). Mikrospolarna byggs i formen av en spiral som är upp till en millimeter lång och omkring en kvarts millimeter tjock. Tråden i spiralen är tunnare än ett hårstrå.
Mikrospolarna kan hettas upp med hjälp av elektrisk ström och därigenom värma upp den gas som utgör bränsle för den mikroraketmotor som ska vrida satelliten. När gasen värms upp ökar dess utsläppshastighet, vilket gör att det krävs mindre gas för att styra satelliten.
– Man får mera mil per liter, om man liknar det vid en bil, säger Johan Köhler, en av Kirk Williams handledare.
Kirk Williams har förfinat LCVD-tekniken för tillverkning av mikrospolar av kol så långt att han har nått god prestanda och reproducerbarhet för spolarna.
– Kirk har tagit steget från en trevlig lab-kuriositet till en faktisk tillämpning; att värma gas i mikroraketmotorer, säger Johan Köhler.
En del utveckling återstår dock innan tekniken kan börja användas av rymdindustrin. Monteringen av spolarna i mikroraketmotorn måste förbättras och hållbarhetsstudier måste göras för att se om spolarna klarar att vistas i rymden i flera år.
Systemet att styra satelliter med hjälp av uppvärmd gas i mikroraketmotorer ska testas av NanoSpace AB på en satellit som planeras att skjutas upp 2008.
Kontaktinformation
Kirk Williams (pratar engelska men inte svenska), tel 018-471 57 17, e-post kirk.williams@angstrom.uu.se
Johan Köhler, handledare, tel 018-471 10 82, mobil 0702-80 95 76, e-post johan.kohler@angstrom.uu.se
Mats Boman, handledare, tel: 018-471 37 30, mobil 0704-25 03 32, e-post mats.boman@mkem.uu.se
För att fatta rätt beslut krävs stor kunskap och erfarenhet, möjligheter att bedriva undervisning och forskning. Vid SLU är forskningen kring genteknik mycket omfattande och sträcker sig från husdjursgenetik och växtförädling till kartläggning av de molekyler som bestämmer växters blomning.
Exempel på SLU:s forskning har nyligen presenterats i en annonskampanj i de stora dagstidningarna. Nu vill vi passa på att ge möjlighet för journalister att närmare penetrera genteknikens utmaningar och risker med våra forskare vid ett presseminarium på World Trade Centre i Stockholm den 23 mars.
Då finns några av SLU:s mest framgångsrika genteknikforskare på plats: Ove Nilsson, professor vid institutionen för skoglig genteknik och växtfysiologi, SLU Umeå, medverkar. Hans forskning om vad som styr växters blomning utsågs till den tredje mest banbrytande forskningen i världen 2005 av vetenskapstidskriften Science.
På plats finns också Sten Stymne, professor vid institutionen för växtvetenskap, SLU Alnarp, som bl a berättar om sin forskning om hur förädlingen av ett oljekål gör den oljan mycket lämplig som smörjolja.
Vid seminariet medverkar även Anne Lundén, institutionen för husdjursgenetik, SLU Uppsala. Hennes forskning handlar bland annat om kartläggning av en gen hos kor som ger upphov till smakfel i mjölken. Anne Lundén är sedan 10 år ledamot i gentekniknämnden.
Carl-Gustaf Thornström, gästprofessor vid CBM i Uppsala, har i många år studerat den globala problematiken kring rättigheterna när det gäller användningen av gener framförallt i utvecklingsländerna.
Moderator är SLU:s prorektor Torbjörn Fagerström.
Seminariet äger rum på World Trade Centre, Klarabergsviadukten 70, Stockholm, sektion D, Lokal Sidney, kl 10.00 – 13.00. Kaffe serveras från 09.30 och vi avslutar med lunch.
Seminariet är kostnadsfritt. Anmälan senast den 22 mars till SLU:s presschef Carin.Wrange@adm.slu.se Ange om du vill äta lunch.
En optisk pincett arbetar med hjälp av laserljus som riktas ner genom objektivet i ett mikroskop för att fixera olika objekt som ska skärskådas. Det fina är att man kan hålla fast mycket små enheter, som en enstaka cell, utan beröring och utan att cellens form påverkas. Ursprungligen togs pincetten fram för atomfysik, men har under senare år blivit allt viktigare för biologiska tillämpningar.
Kerstin Ramser har använt en optisk pincett för att studera enstaka celler och dess syretransporter. Hon har tittat på så kallade heme-proteiner, som bland annat transporterar syre till cellen och oönskade ämnen bort från den. Deras funktion är oerhört viktig för kroppens celler när syrebrist uppstår.
Med hjälp av pincetten hålls cellen på plats. Sedan görs en så kallad Raman-spektroskopi som fastställer olika ämnen i cellen. Denna metod ger detaljerad information om molekylära tillstånd och visar till exempel förekomsten av syre mycket specifikt.
Den tredje viktiga delen i processen är att kunna arbeta i så kallade mikrofluidala system, som är ett labb på miniatyrnivå, ”labb på ett chip”.
– På så sätt kan man rensa miljön kring cellen och få en extremt bra kontroll, till exempel se till att det inte finns syre alls och se vad som händer, säger Kerstin Ramser.
Kerstin Ramser började sitt arbete med att titta på blodceller där det syrebärande proteinet är hemoglobin. Tillsammans med kollegorna i forskargruppen blev hon först i världen med att studera hemoglobinets syretransport i enskilda röda blodceller.
Samarbete satte fokus på nyupptäckt protein
Genom samarbete med Universitetet i Antwerpen, Belgien, fick Kerstin Ramser möjlighet att studera neuroglobiner, en grupp proteiner som upptäcktes först år 2000. Det är inte helt klart vilken deras uppgift är, men de fungerar som syretransportörer och finns bland annat i hjärnans neuroner. Forskargruppen i Belgien hade tidigare studerat ”renade” neuroglobiner. Med Kerstin Ramsers experimentuppställning blev det möjligt att studera dem i levande celler. Neuroglobin är ett stabilare protein än hemoglobin, bland annat mindre ljuskänsligt. Det finns också i ögat.
– Mitt arbete bekräftade till stor del den belgiska gruppens tidigare studier av hur neuroglobiner beter sig. Det viktigaste är att vi utvecklat en framkomlig väg för att gå vidare och klarlägga deras roll ännu närmare.
En teori är att det fungerar som ett extra syrelager till hjärnas celler när något händer som orsakar syrebrist. Att undersöka mekanismerna är viktigt för att förstå hur skador i celler kan förebyggas eller repareras.
Över gränserna
En förutsättning för Kerstin Ramsers arbete har varit att det kunnat utföras över disciplingränserna. Hennes handledare Dag Hanstorp är professor vid Göteborgs universitet och forskargruppsledare för gruppen Optical Manipulation and Bioimaging. Gruppen ingår i Chalmers biocentrum, en satsning som inbegriper forskare vid Chalmers som Göteborgs universitet från olika ämnesområden.
Dag Hanstorp var med och startade området Optical Manipulation and Bioimaging.
– Vår specialitet är att arbeta med optiska pincetter. De har funnits ett tag, men först i kombination med den nya optiken kom metoder för att få fram information. Då blev det riktigt intressant för biologiska tillämpningar. Från att titta på tusentals celler i ett provrör kan man nu studera dem en och en.
I fokus för forskargruppen är just nu forskning på jästceller och att utveckla systemet med mikrofluidik.
Vid den aktuella konferensen ” Samtal om bioteknik: Livets spektrum”, 22-23 mars, är temat bioimaging och flera deltagare i gruppen håller föredrag. Konferensen är tänkt som mötesplats för forskare från skilda ämnesområden som arbetar med bioteknik och mikroskopi.
Läs mer om konferensen:
http://chalmersnyheter.chalmers.se/Article.jsp?article=6653
Kerstin Ramsers avhandling heter ”Optical manipulation and spectroscopy of single functional globin-containing cells in microfluidic systems” och försvaras vid en offentlig disputation den 24 mars kl 10.00 i sal Kollektorn, Kemivägen 9, Chalmers tekniska högskola, Göteborg.
Läs avhandlingens abstract i Chalmers publikationsdatabas, CPL:
http://publications.lib.chalmers.se/records/full_record/fetchall.xsql?pubid=17759&back=yes
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Kerstin Ramser, Optical Manipulation and Bioimaging, Chalmers.
Tel: 031-772 3385
E-post: k.ramser@fy.chalmers.se
Handledare: Professor Dag Hanstorp, Optical Manipulation and Bioimaging, Avdelningen för atomfysik, gemensam för Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet. Dag Hanstorp är anställd vid Göteborgs universitet.
Tel: 031-772 32 74
E-post: dag.hanstorp@physics.gu.se
– Vi hade inte förväntat oss att en så stor andel inte förmådde utföra dagliga aktiviteter på egen hand, eller att gångsvårigheter var ett så stort hinder för att klara av vardagen och delta i sociala sammanhang. Bara en av tio gick med normal hastighet, säger sjukgymnasten och forskaren Ulrika Einarsson.
I Sverige lever en av 800 personer med diagnosen MS, multipel skleros. Trots att det rör sig om en så stor patientgrupp har det tidigare inte gjorts någon detaljerad befolkningsbaserad kartläggning av deras livssituation.
I sin studie samlade Ulrika Einarsson in data från 166 slumpvis valda personer med MS i Stockholms län, genom intervjuer och tester i deras hemmiljö. Hembesöken gjorde det möjligt att få fram andra resultat än via de postenkäter som vanligtvis använts. Studierna visar att hälften av personerna hade normal kognitiv förmåga. En tredjedel hade normal handfunktion och lika många kunde själva laga mat, handla, städa, åka kommunalt och delta i sociala aktiviteter i samma omfattning som friska.
Enligt Ulrika Einarsson är kunskap om den stora andelen personer med MS som lever med funktionshinder viktig bland annat för att kunna göra kliniska prioriteringar och att organisera sjukgymnastik och annan rehabilitering.
MS drabbar centrala nervsystemet. Till symtomen hör balansstörningar, känselnedsättning, förlamning, nedsatt kognitiv förmåga och trötthet. De flesta som insjuknar är i åldrarna 20-40 år. MS är en så kallad autoimmun sjukdom, det egna immunsystemet angriper det skyddande höljet, myelinet, runt nervtrådarna, vilket påverkar deras nervledningsförmåga. Sjukdomen går ännu inte att bota.
Avhandling: “People with Multiple Sclerosis in Stockholm – aspects of motor and cognitive function, activities of daily living and social/lifestyle activities”, Ulrika Einarsson, Institutionen Neurotec, Sektionen för sjukgymnastik, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Sektionen för neurologi, Karolinska Institutet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Ulrika Einarsson, tfn 085-8580548, mobil 0736-822983,
e-post ulrika.einarsson@karolinska.se
Pressekreterare Katarina Sternudd, tfn 08-524 838 95,
mobil 070-224 38 95, e-post katarina.sternudd@ki.se
De särskilda krav på informations- och dokumentförvaltning i företag där Internet används som teknik för distribution i relation till ökad konkurrenskraft, kundtillfredsställelse, affärsnytta och tillväxt är inte ett känt forskningsområde. Det är högst troligt att legala krav på företagens bevarande av Internetpublicerad information kommer att öka. Avsändaren/utgivaren måste för egen och andras del kunna visa vad som en gång publicerats, för att därmed styrka vilka uppgifter som har lämnats. I dag saknas i stort sett rutiner och metoder för att bevara sådan information. En vanlig metod är att rensa på webbplatsen när informationen inte längre är aktuell, eller att ersätta informationen med en ny version.
För att skapa ändrade förutsättningar som bättre tillgodoser ett mer långsiktig och värdeskapande sätt att hantera företagets information avser projektet SMEDoc – Access av tillförlitlig elektronisk information via Internet inom små och medelstora företag att:
– Skapa en kunskapsplattform för dokument- och informationsförvaltning inom små och medelstora företag genom vetenskapliga studier.
– Testa, utvärdera och praktiskt tillämpa modeller och standarder för tillgängliggörande och återsökning av dokument och information där Internet är teknikplattform,
– Bidra till utveckling och konstruktion av nya sökhjälpmedel anpassade för Internettjänster i små och medelstora företag,
– Utforma och utveckla en testmiljö för tillgängliggörande av information och dokument via Internet, grundad på vetenskapliga och empiriska studier.
Access, bevarande, tillgängliggörande och förvaltning av information och dokument är kärnkomponenter i den forskning som bedrivs vid Mittuniversitetet inom arkiv- och informationsvetenskap, en forskning som visat att bevarande av elektroniskt skapad information är allt annat än trivial. Teknik förnyas med 3-5 års mellanrum, filformat ändras vilket gör att bevarande längre än 5-10 år kräver en väl genomtänkt strategi.
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Göran Samuelsson, 0611-862 92, 070-569 04 55, goran.samuelsson@miun.se
– Varianten gör att cellmotorn hackar och muterar så att en cancer kan uppstå, säger docent Thomas Helleday, som leder forskargruppen vid Institutionen för genetik, mikrobiologi och toxikologi, Stockholms universitet.
Även om det är lätt att identifiera de cirka 15 procent i befolkningen som är bärare av den skadliga varianten, som kallas XRCC3 T241M, så är det inaktuellt att undersöka dessa eftersom vi inte känner till de andra faktorerna som påverkar om genen ökar cancerrisken.
– Däremot kanske vi kan utnyttja den felaktiga varianten för att skräddarsy nya behandlingar i framtiden. Och även om det inte blir verklighet är det ändå viktigt att förstå de mekanismer som gör att vissa individer lättare utvecklar cancer än andra, menar Helleday.
Liten ändring får fatala konsekvenser
Normalt måste vår arvsmassa delas upp i två exakt lika kopior då en cell delas. Den olyckliga varianten orsakar ett fel vid delningen av det genetiska materialet (mitosen), vilket gör att en dottercell kan få för lite eller för mycket arvsmassa. Om en dottercell inte får med ett anlag som förhindrar cancer, en så kallad tumör suppressorgen, så kan cancern växa ut. En försvarsmekanism mot cancer är att en cell som fått felaktig arvsmassa begår självmord (apoptos). Felet då den olyckliga varianten delar arvsmassan är så litet att självmordsmekanismen inte upptäcker att ett fel begåtts, vilket gör att cellen kan växa vidare till en cancer.
– Varianten gör bara ett litet fel som inte kan upptäckas av skyddsmekanismerna mot cancer, säger Helleday. Precis som i verkliga livet kan också även små felaktigheter leda till fatala händelser om de inte upptäcks.
Huvudfinansiärer för forskningen är Svenska Smärtafonden och Cancerfonden och fynden publiceras i April numret av tidskriften Human Molecular Genetics.
Docent Thomas Helleday kan nås på tfn 08-16 29 14, mobil 0735-122 971 eller e-post helleday@gmt.su.se
För bilder på Thomas Helleday och/eller på en cell som är under delning, kontakta Maria Sandqvist, tfn 08-16 13 77, e-post maria.sandqvist@eks.su.se.
I sin avhandling om Stockholms kommuns information och reklam till invånare, företag och turister från 1930 till 1980 berättar Anna Kåring Wagman att de politiska partierna inte alltid var överens om vilken bild som skulle visas och budskapet anklagades ibland för att vara förenklat och partipolitiskt färgat. Det var inte heller alltid helt klart vad informationen och reklamen skulle användas till och vilka mottagarna egentligen var. Reklam kunde exempelvis användas till att öka förståelsen ute i landet för huvudstadens situation och i turistbroschyrer argumenterades det för rivningarna i Klara under 1960-talet. Ett annat exempel var den tidning som delades ut till alla kommuninvånare och som till en början var ett sätt att öka skatteinbetalningen, men den användes också för att skapa sammanhållning och samtycke. På 1960-talet förändrades tidningen och kommunen blev mer ödmjuk i relationen till invånarna och på 1980-talet liknade tidningen istället en underhållande veckotidning.
– Information och reklam var alltså töjbara verktyg utan uttalade instruktioner, menar Anna Kåring Wagman.
Ibland kunde det vara bättre att avstå från reklam. Reklam till företag diskuterades länge och väl kring andra världskriget, men blev inte av förrän på 1970-talet. Anna Kåring Wagman menar att det kan förklaras med att det under långa perioder inte var motiverat eftersom företagen strömmade till Stockholm, men att det också kan tolkas som att det fanns ett ”kontrakt” mellan Stockholm och centralmakten: om huvudstaden inte hävdade sig på andras bekostnad, avstod staten från att reglera Stockholms tillväxt. Överenskommelsen bröts i och med den mer aktiva regionalpolitiken i slutet av 1960-talet. Stockholm svarade med att börja sälja sig mer offensivt.
Informationen och reklamen kom för att stanna.
– De var hjälpmedel som det för den enskilda kommunen kunde vara onödigt, och till och med omöjligt, att avstå ifrån. Samtidigt var de komplicerade verktyg, eftersom valet av budskap eller utpekandet av konkurrenter kunde verka provocerande och då det trots allt var skattemedel som bekostade verksamheterna, säger Anna Kåring Wagman.
Avhandlingens titel: Stadens melodi. Information och reklam i Stockholms kommun 1930-1980.
Disputationen äger rum den 29 mars kl 10.00 i sal 8 hus D i Södra huset, Frescati. Opponent är Thord Strömberg, Örebro universitet.
För ytterligare information kontakta:
Anna Kåring Wagman, Historiska institutionen, tfn 08-16 31 30, 0708-60 66 10, e-post wagman@historia.su.se
Pressbilder på Anna Kåring Wagman och från avhandlingen finns på Stockholmia förlags hemsida, www.stockholmia.stockholm.se/pressbilder.php, lösenord: bilder. Bilderna kan även fås genom att kontakta Maria Sandqvist, Enheten för kommunikation och samverkan, Stockholms universitet, tfn 08-16 13 77, e-post maria.sandqvist@eks.su.se.
Resultaten presenteras i nätupplagan av den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature Medicine, och bygger på ett samarbete med forskare vid Leiden University Medical Center i Holland.
I studien analyseras en immunologisk cell, en T-cell, som känner igen celler med defekter som är vanliga i metastaserande celler. Dessa defekter (vilka är defekter i MHC class I molekyler) gör att tumörcellerna undgår det ”konventionella” T-cells medierade immunförsvaret.
Forskarna identifierar en molekyl, en kort peptid, som T-cellen i studien känner igen. Med denna peptid kan forskarna vaccinera och erhålla skydd mot växt av tumörceller från olika vävnader, däribland melanom, tjocktarmscancer, lymfom och fibrosarkom.
– Det här är än så länge forskning som gjorts på möss så man ska inte hoppas för mycket. Men studien pekar på nya möjliga vägar när det gäller att utveckla behandling mot spridd tumörsjukdom, säger Elisabeth Wolpert forskare vid Mikrobiologiskt- och Tumörbiologiskt Centrum.
Det nu publicerade arbetet är en fortsättning av ett orginalfynd, där den så kallade TEIPP-T-cellen först identifierades, i Elisabeth Wolperts doktorsavhandling framlagd vid Karolinska Institutet 1998.
Spridning av cancertumörer, så kallade metastaser, är det vanligaste skälet till att människor som drabbas av cancer avlider.
Publikation: “Selective cytotoxic T-lymphocyte targeting of tumor
immune escape variants”, Nature Medicine, AOP (nätupplagan), Thorbald van Hall, Elisabeth Wolpert, Peter van Veelen, Klas Kärre, Hans-Gustaf Ljunggren, Cornelis JM Melief, Rienk Offringa, mfl.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Elisabeth Wolpert, mobil 070-765 83 08, e-post elisabeth.wolpert@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd, tfn 08-524 838 95, mobil 070-224 38 95, e-post katarina.sternudd@ki.se
Eftersom kvicksilver är ett grundämne kan det aldrig brytas ned eller förstöras genom kemiska reaktioner. Mikroorganismer i mark och vatten kan dessutom omvandla den giftiga metallen till en ännu giftigare förening, metylkvicksilver. För att kunna bedöma riskerna med kvicksilverförorenad mark, sediment och slam är det därför viktigt att veta vilka föreningar de innehåller.
Forskare vid analytisk kemi vid Umeå universitet har med framgång utvecklat nya metoder för att bestämma olika former av kvicksilver, t.ex. metylkvicksilver och metalliskt kvicksilver. Några av de utvecklade metoderna har redan etablerats som rutiner och erbjuds av kommersiella laboratorier som exempelvis Analytica i Luleå. Andra metoder är i slutfasen av sin utveckling och på väg mot kommersiell tillämpning.
Genom ett samarbete med EU-projektet EVISA möts användare och olika expertgrupper för att lyfta fram och diskutera hur de nya analysresultaten bäst bör användas. Arrangör är analytisk kemi vid Umeå universitet.
Plats: Plaza hotel i Umeå
Tid: 27-28 mars
Mer information finns på http://www.speciation.net/Public/Events/2005/12/06/1775.html
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Thomas Liljedahl, forskningsinformatör, Marksaneringscentrum Norr, miljökemi, Umeå universitet
Telefon: 090-786 54 64, 070- 877 05 05
E-post: Thomas.liljedahl@chem.umu.se
– Beröm kan man leverera rakt upp och ner, säger han. Men när man ska ta upp ett problem, så sker det mera varsamt. Det kommer tvekljud, långa pauser, omformuleringar…det blir väldigt varsamt. Barnen identifierar det direkt, ”aha, nu kommer det något jobbigt”.
Relationen mellan förälder, elev och lärare är skör, och den hänger ”som en dallrande hinna” över möjligheterna att föra ett rakt och ärligt samtal kring problematiska ämnen. De allra flesta föräldrar vill haka på och reda ut ett problem som läraren tar upp. Samtidigt kan det vara svårt för dem själva att kritisera eftersom de är rädda att detta ska slå tillbaka mot barnet, menar Johan Hofvendahl. För att ta sig förbi dessa hinder använder lärare, förälder och elev förmildrande uttryckssätt.
– Visst finns det en poäng med att vara varsam för att markera att samtalet är på väg in i en diskussion om eventuella problem. Men ibland kan försiktighetsstrategin misslyckas på så sätt att de verkliga problemen inte diskuteras.
Johan Hofvendahl konstaterar att lärarna i slutet på ett utvecklingssamtal sällan bjuder in till att ta upp flera frågor på ett öppet sätt. ”Jaha, då var jag klar, har ni några frågor eller kan vi avsluta”, är en vanlig fras. Den är inte neutral, påpekar han:
– Att förlänga samtalet ställs emot ett konkurrerande projekt, att avsluta det. Läraren överlåter ansvaret att förlänga samtalet på föräldrarna. Det är inte så konstigt, med den taktiken, att de allra flesta föräldrar inte tar upp några egna frågor.
Kontaktinformation
Johan Hofvendahl disputerar den 24 mars. Han nås på 0736 – 332406, eller e-post johan@hofvendahl.se. Avhandlingen heter Riskabla samtal – en analys av potentiella faror i skolans kvarts- och utvecklingssamtal.
Växter kan inte fly när fiender hotar, men har utvecklat många olika försvarsmekanismer mot växtätare. Kända exempel är giftiga eller aptitreducerande ämnen och fysiska hinder som tornar, taggar och hår.
På exponerande stränder i Höga kusten förekommer strandtraven, Arabidopsis lyrata. Den tillhör familjen kålväxter och är utsatt för angrepp från insekter som har specialiserat sig på denna familj. Den förekommer i en hårig och en kal form.
Geir Løe upptäckte att håren fungerar som skydd mot betande insektslarver, men att effektiviteten i skyddet varierar mellan populationer och mellan år.
– Är det mycket skador ett år, blir de håriga växterna mindre skadade än de kala, medan skillnaden är liten vid låga skadenivåer, berättar Geir Løe.
Växlingen i angreppsnivåerna kan förklara varför hårig och kal strandtrav förekommer tillsammans.
Geir Løes resultat visar att mönstret för den håriga strandtravens utbredning har uppkommit genom naturlig selektion. Den håriga strandtraven gynnas sannolikt på ställen där det finns många växtätande insekter.
Kalhet orsakas av flera olika mutationer. Det finns med andra ord flera sätt att bli av med hårväxt, och olika mutationer i samma gen orsakar kalhet i olika populationer av strandtrav. Detta visar att enkla mutationer kan ha stora effekter på växternas morfologi, och följaktligen att det naturliga urvalet kan ske snabbt om förutsättningarna är de rätta.
I en population där kala och håriga individer växte tillsammans klarade sig kala växter lika bra som håriga när växtätande insekter uteslöts, medan det gick bättre för håriga än kala växter vid naturliga nivåer av insektsskador. Skillnaderna i framgång berodde mestadels på skillnader i sannolikheten att förbli blommande år efter år.
– Den här forskningen kan i förlängningen få betydelse för jordbruksindustrin. Om vi lär oss hur vilda växter skyddar sig mot insektsangrepp kan vi förädla växter med ett eget skydd så att vi slipper använda bekämpningsmedel som ger miljöproblem, konstaterar Geir Løe.
Kontaktinformation
Geir Løe kan nås på tel 018-471 28 69, mobil 0703-00 11 55 eller e-post geir.loe@ebc.uu.se
Vardagslivet innehåller arbete, hem- och familjeaktiviteter, fritidsaktiviteter och tid för återhämtning. Leg arbetsterapeut Carita Håkanssons har i sin avhandling studerat hur kvinnor i arbetsför ålder upplever sin totala vardag och vilket samband upplevelsen har med hur de uppfattar sin hälsa och stressnivå. Hon har också studerat kvinnornas känsla av sammanhang, som kan sägas vara ett mått på förmågan att hantera stressiga situationer. I studien ingår knappt 1 200 kvinnor i åldern 38 till 61 som svarat på en enkät om hur de upplever sin vardag.
Resultaten visar att de viktigaste aktivitetsrelaterade hälsoindikatorerna var upplevelsen av att ha tillräckligt med tid och ork för att klara av vardagslivets aktiviteter, att aktiviteterna upplevdes som meningsfulla, att det fanns en balans mellan olika aktiviteter samt att man mådde bra på arbetet. Att uppleva en hög känsla av sammanhang var en annan hälsoindikator.
– Att inte kunna hantera vardagslivets aktiviteter inom ramen för sin ork och tid var den viktigaste aktivitetsrelaterade stressindikatorn bland kvinnorna, men också att inte uppleva sina vardagsaktiviteter som meningsfulla eller att inte ha balans mellan olika aktiviteter hade betydelse för upplevelsen av stress, säger Carita Håkansson.
En annan del av studien är baserad på fokusgrupper bestående av kvinnor som höll på att återhämta sig från stressrelaterade besvär. I grupperna diskuterades hur de upplevde sin vardag när de hade balans i livet.
– Dessa kvinnor upplevde att de mådde bra och hade balans i livet när de var medvetna om vilka vardagliga aktiviteter som var meningsfulla för dem själva samt om att deras tid och energi var begränsad, säger Carita Håkansson.
Kvinnorna hade olika strategier, som att till exempel skaffa sig en överblick över vad de lade sin energi på för att på så vis kunna hantera och kontrollera sin vardag för att inte engagera sig i mer än de hade tid och ork till. Dessa strategier hjälpte dem att möta krav från sig själva och från dem runt omkring och att prioritera. Kvinnorna upplevde då att de hade tid och energi för både pliktfyllda och lustfyllda aktiviteter samt återhämtning.
De indikatorer på hälsa och stress som framkom i studien hoppas Carita Håkansson ska kunna användas för att vidareutveckla strategier för att främja kvinnors hälsa samt förebygga stressrelaterad långtidssjukskrivning som till exempel utmattningsdepression, extrem trötthet och sömnsvårigheter.
Avhandling för filosofie doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi
Avhandlingens titel: Engagement in occupations among women of working age. Indicators of health and stress
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
leg arbetsterapeut Carita Håkansson, telefon: 0702-108 153, e-post: carita.hakansson@fhs.gu.se
Handledare:
Docent Ulla Sonn, telefon: 031-773 5733, e-post: ulla.sonn@fhs.gu.se
Datum: Tisdag den 28/3 2006
Tid: 8.30 – 10.30
Plats: Bergsmannen, Aula Magna, Stockholms universitet
Medverkande:
Jenny Eklund, fil dr, Centre for health equity studies, Stockholms universitet/Karolinska Institutet.
Biologi bakom antisocialt beteende?
Barn och ungdomar med uppmärksamhetssvårigheter har en större risk än andra att utveckla antisocialt beteende, det vill säga normbrott, kriminalitet och våld. Finns det en bakomliggande biologisk sårbarhet till dessa svårigheter och vilken betydelse har de för barnens fortsatta utveckling?
Hans Forssberg, professor Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet och barnläkare vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus.
Kan koncentrationssvårigheter förklaras av obalans i hjärnans kognitiva nätverk, och kan vi göra något åt det?
Med moderna metoder kan vi nu titta in i den arbetande hjärnan och identifiera vilka neurala nätverk som är störda vid ADHD. Genom träning kan de kognitiva funktionerna förbättras och symptomen lindras.
Mats Myrberg, professor i specialpedagogik, Lärarhögskolan i Stockholm.
Dyslexi – ett språkbiologiskt handikapp.
Trots att de senaste tjugo årens forskning om dyslexi inom psykologi, specialpedagogik, språkvetenskap och neurovetenskap visat på den språkbiologiska grunden för handikappet finns fortfarande många alternativa förklaringsmodeller som presenteras för lärare och föräldrar. Varför är det så svårt att anpassa barnens undervisning efter dessa forskningsresultat?
Lättare frukost serveras!
Kontaktinformation
Linda Carlsson, Lärarhögskolan i Stockholm, tfn 08-737 5530, mobil 070-329 76 63 e-post linda.carlsson@lhs.se
Maria Erlandsson, Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53 mobil 070-230 88 91 e-post maria.erlandsson@eks.su.se
Katarina Sternudd, Karolinska Institutet, tfn 08-524 838 95, mobil 070-224 38 95, e-post katarina.sternudd@ki.se
– Det här är ett mycket bra exempel på samarbete mellan Umeå universitet och näringslivet, säger Umeå universitets rektor Göran Sandberg.
Umeå universitet Volvo Lastvagnar och Umeå Energi har tecknat ett samarbetsavtal om att genomföra en förstudie med syfte att ersätta gasol med lokalt producerad miljövänlig biosyntesgas.
Samarbetsavtalet innebär en förstudie med målet att utveckla en ny förgasningsprocess som utvecklas av Umeå universitet. En förgasningsanläggning planeras vid Volvo Lastvagnars hyttfabrik för produktion av miljövänlig biosyntesgas. Teknologin som innebär att skogsindustrins restprodukter mals ned och förgasas i en flödesreaktor är utvecklad av Umeå universitet.
Biomassa är skogens restprodukter, trädtoppar, grenar stubbar, småträd och vissa lövträd som blir över vid skogsavverkningarna.?
– Biomassa är kostsamt att hantera i en förgasningsanläggning. Vi rostar den så den ser ut som pulverkaffe. Då kan produktionen ske enklare och billigare. Målsättningen är att hamna på 80 procent av kostnaden för nuvarande bränslen, förklarar Anders Nordin, professor i energiteknik och teknisk processkemi vid Umeå universitet.
En förstudie ska bli klar i år.
– Tekniken kan bli en stor exportfaktor. Förnyelsebar energi är ett begrepp när man talar om att minska koloxidutsläppen och växthuseffekten, menar professor Anders Nordin.?? ??
Evolutionsbiologer har länge försökt förklara varför olika individer av en art ser så olika ut och varför partnerval verkar påverkas av beteenden och delar av utseendet som rimligtvis inte kan vara till någon nytta. Man har därför börjat forska allt mer kring genetiken bakom det som kallas sekundära sexuella karaktärer, såsom påfågelns stjärt, tångsnällehonans ränder, och halsbandsflugsnapparhanens vita pannfläck. Hos många arter föredrar både hanar och honor att para sig med dem som har de största eller färggrannaste av dessa ornament eller som t.ex. sjunger mest komplicerat.
En teori säger att ornamenten är tydligast hos individer som är i bra kondition och att både ornamentstorlek och kondition är ärftligt. Frågan har då blivit varför evolutionen inte selekterat fram samma utseende och goda kondition hos alla? Finns det något i miljön som befinner sig i ständig förändring och som kan styra utseendets och hälsans genetik och som gör att i stället mångfald evolveras fram?
– Allt mer pekar på att den föränderligaste delen av miljön består av parasiter, bakterier och virus. Alla dessa, i synnerhet virus, evolveras snabbare än de värdar vars resurser de lever av. Värden kommer därför alltid att befinna sig i en viktig evolutionär tävling mot sina sjukdomar, förklarar Måns Andersson som leder forskargruppen.
I tidigare studie har Andersson och professor Lars Gustafsson visat att gotländska halsbandsflugsnapparhanar med få farliga blodparasiter har större pannfläckar. Den nya studien visar att hanar som vaccineras mot Newcastlevirus producerar mer antikroppar om de har stora pannfläckar.
– Det verkar alltså som om honan använder pannfläcken som hälsoindikator. När hon väljer hanar med stor pannfläck tar hon inte bara de friskaste hanarna utan även de med bäst immunförsvar mot virus.
Studien visar även att flugsnapparhanarna kan ändra pannfläckens storlek under parningstiden och att den hane som fäller ut pannfläcken mest även är den hane som producerar mest antikroppar. Resultaten ger inte bara ökad förståelse för varför djur beter sig och ser ut som de gör utan bidrar även till att förklara varför djur som får välja partner själva får friskare ungar än djur som paras samman av människor.
Författarna:
Måns Andersson är filosofie doktor i zooekologi och forskare vid Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet. Hans forskning fokuserar på evolutionen av partnerpreferenser, utseende och sjukdomsresistens samt genusaspekter på hur män och kvinnor studerar och representerar djur inom forskning och media.
Olle Håstad och Anders Ödeen är båda filosofie doktor i zooekologi vid avdelningen för zooekologi, Uppsala universitet. Deras forskning är främst inriktad på fåglars syn. De studerar skillnader i synsystem och hur dessa påverkar utseende och beteende.
Kontaktinformation
Mer information: Måns Andersson, tel: 018-471 57 99, mobil: 0704-67 25 71 eller via e-post: Mans.Andersson@gender.uu.se
– När kvinnorna började respektera sig själva och upptäckte att de kunde påverka hur de mådde försvann känslorna av skam, säger Monika Löfgren vid Avdelningen för Rehabiliteringsmedicin.
Fibromyalgi syndrom (FM) är en kronisk smärtsjukdom som drabbar cirka 175 000 av Sveriges vuxna kvinnor. Antalet män med FM är betydligt lägre, mellan 20 000 och 30 000 personer. Huvudsymptomet vid FM är utbredd värk i muskler och leder i hela kroppen. Den drabbade lider också vanligtvis av svår trötthet, dålig sömn, låg uthållighet, dåligt minne och koncentrationssvårigheter. Forskningen har ännu inte fullt ut kunnat förklara vad som orsakar sjukdomen, men troligen handlar det om en störning i det komplicerade samspelet mellan det perifera nervsystemets och det centrala nervsystemets smärtsinne, i hormonsystemet och i muskulaturen.
Det finns ingen behandling som kan bota FM idag. Rehabilitering och enstaka behandlingsinsatser inriktas på symptomlindring och att stötta den drabbade i att hitta strategier för att kunna leva aktivt och fortsätta arbeta trots smärtan och tröttheten. I sin avhandling har Monika Löfgren granskat två olika rehabiliteringsprogram i syfte att förbättra rehabiliteringen för de kvinnor som lider av fibromyalgi.
– Sjukdomen påverkar den drabbades hela livssituation. Det blir svårt att utföra både vardagliga sysslor och att jobba. Sjukskrivning och långvarigsjukersättning är vanligt bland dem som drabbats och de som fortsätter att arbeta gör det ofta på deltid, säger Monica Löfgren
Studien är gjord i flera delar och bygger i första hand på intervjuer, enkäter och rörelsetest. För att undersöka hur rehabiliteringen kan förbättras ur kvinnornas eget perspektiv användes även dagböcker, gruppdiskussioner. Resultaten visade att kvinnorna som deltagit i rehabiliteringen mådde mycket bättre. Genom rehabiliteringsprogrammen lärde de sig att använda sin kropp på ett mer skonsamt sätt, till exempel att inte aktivera musklerna mer än nödvändigt och att respektera sina gränser, såväl fysiskt som psykiskt. Något som i sin tur ledde till att symptomen upplevdes mer hanterliga.
I intervjuerna beskrev kvinnorna att rehabiliteringen bidragit till en ny självrespekt.De som fortsatte att arbeta poängterade att de utan rehabiliteringsprogrammet sannolikt hade arbetat mindre eller inte alls. Studien analyserar också hur kvinnorna hanterar sin livssituation och vilka strategier de använder för att mot smärtan och omgivningens fördomar.
– En strategi kunde vara att njuta av små positiva detaljer i vardagen. En annan att sträva efter kroppslig och mental balans genom att träna och vila i lagom mängd och undvika stress och press, säger Monika Löfgren.
Vid intervjuerna framgick hur viktigt det var att kvinnorna fick sörja förlusten av det sätt de levde livet före sjukdomen. Detta för att kunna hitta nya strategier anpassade till den nya livssituationen med FM.
– En av de viktigaste förutsättningarna för en lyckad rehabilitering är att rehabiliteringsteamets personal är kunnig och har ett respektfullt, holistiskt förhållningssätt till deltagarna i rehabiliteringen, säger Monika Löfgren.
Avhandling: ”Multiprofessionell rehabilitering för kvinnor med fibromyalgi – kvantitativa och kvalitativa studier”.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Monika Löfgren, Institutionen för folkhälsovetenskap, Avdelningen för rehabiliteringsmedicin, mobil 070-5601632, e-post monika.lofgren@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd, tfn 08-524 838 95, mobil 070-224 38 95, e-post katarina.sternudd@ki.se
