Många äldre män får en förstorad prostata, som först gör det svårt för dem att kasta vatten och i ett senare stadium leder till täta trängningar både dag och natt. De här problemen väntas öka med en åldrande befolkning.
Den traditionella prostatabehandlingen är att operera bort förträngningen runt urinröret genom en s k hyvling eller i vissa fall med en större öppen operation. Men nu finns det ett enklare alternativ, en mikrovågsbehandling utvecklad av lundaföretaget ProstaLund. Den tar inte mer än en kvart och utförs polikliniskt: patienten blir bara lokalbedövad, behöver inte läggas in och kan gå hem direkt efter ingreppet. Behandlingen blir därmed ungefär en tredjedel så dyr som den traditionella operationen.
Urologen Sonny Schelin, läkare vid Länssjukhuset i Kalmar, redovisar i sin avhandling en rad studier av de olika behandlingarnas resultat på kort och lång sikt. En av studierna jämför nära 150 patienter som behandlats med antingen operation eller med mikrovågsmetoden. En uppföljning fem år efteråt visade att den senare behandlingen var lika effektiv och hade medfört färre komplikationer.
– Jag har behandlat drygt 900 patienter med mikrovågor i snart tio års tid och även följt många andra patienter. Min slutsats är att denna metod bör vara det första valet i dessa sammanhang, och att det är oetiskt att operera patienter med godartad prostataförstoring utan mycket speciella skäl, menar Sonny Schelin.
Avhandlingen heter Development of feedback microwave thermotherapy in symptomatic benign prostatic hyperplasia och las fram den 10.3.
Kontaktinformation
Sonny Schelin träffas på tel 0480-24790 eller 0706-74 94 14 och hans handledare professor Anders Mattiasson på 046-17 11 79 eller 0708-56 14 49. E-postadresserna är sonny.schelin@telia.com och anders.mattiasson@med.lu.se.
I samband med kursavslutningen, tisdag 14 mars presenterar kursdeltagarna sina exempel på energideklarationer av småhus och flerfamiljshus. Det blir också en frågestund med sakkunniga från bland annat Boverket och Statens energimyndighet.
Den nya lagen bygger på ett EG-direktiv från 2002 om byggnaders energiprestanda. Meningen är att energideklarationerna ska stödja en effektiv energianvändning och ge konsumenter tydlig information om hur mycket energi en byggnad använder och dessutom vissa uppgifter om inomhusmiljön.
Deklarationer kommer att krävas för alla bostäder och åtskilliga byggnader med offentlig verksamhet när lagen slår igenom fullt ut 1 januari 2009. Till en början kommer övergångsregler att gälla just på grund av bristen på certifierade energiexperter som kan upprätta de energideklarationer som krävs.
Antalet energideklarationer som måste tas fram är enormt och innebär stora kostnader, uppskattningsvis handlar det om 3 000-4 000 kronor för ett småhus. Det nya kravet innebär också en stor arbetsmarknad för de energiexperter som ska upprätta deklarationerna.
För att säkra att deklarationerna håller en hög kvalitet kommer de att upprättas av ackrediterade företag där medarbetarna certifierats genom en bedömning av utbildning, yrkeserfarenhet och teknisk kompetens.
– Många av kursdeltagarna arbetar i dag med besiktning av byggnader, och ser stora möjligheter till jobb inom området framöver. Det är viktigt att deras tidigare erfarenheter och utbildning kompletteras med de speciella kunskaper som krävs för att säkerställa att energideklarationerna håller en viss nivå och blir jämförbara oavsett vem som upprättar dem, säger Folke Björk, kursansvarig forskare vid avdelningen för byggnadsteknik vid KTH.
Kursdeltagarna har bland annat studerat hur energianvändningen påverkas av fel i klimatskal och uppvärmningssystem.
Energideklarationerna ska innehålla uppgifter om husets energianvändning per kvadratmeter, area, isolering och typ av värmekälla. Även uppgifter om gjord ventilationskontroll och huruvida bostaden/byggnaden är radonmätt ska ingå. I deklarationerna ska också finnas förslag på lämpliga åtgärder för att effektivisera energianvändningen.
Tid: Tisdag 14 mars, kl. 13.00 – frågestund med sakkunniga, deklarationerna finns tillgängliga
Plats: Brinellvägen 34, KTH, Campus Valhallavägen, Stockholm
Kontaktinformation
Kontakt: Folke Björk, 08-790 8663, 0705-20 51 37, folke.bjork@byv.kth.se
– Mistra är första investerare i denna fond. Det finns idag mycket få, om ens någon, produkt med hållbarhetsprofil inom global emerging markets. Många utvecklingsländer har problem med otillräcklig miljöhänsyn och svag eller dåligt tillämpad lagstiftning. Corporate governance är därför ett särskilt viktigt kriterium i en SRI-fond för emerging markets. BankInvests initiativ är välkommet. Jag hoppas att både BankInvest och Mistra får många efterföljare. Etiska hänsyn måste få större tyngd inom emerging markets. Målet är en bättre värld, säger Måns Lönnroth, VD för Mistra.
– Etiska investeringar är ingen snabbt övergående företeelse. Väl utvecklad etik utgör ytterligare en indikator på ett välskött bolag och genom den etiska dimensionen har vi fått ännu ett verktyg i vår bottom-up analys av bolag. Vi är mycket glada över att nu lansera ”BI Global Emerging Markets Equities SRI” och vi ser fram emot ett gott och långt samarbete med Mistra, säger Sören Bertelsen, Head of Emerging Markets för BankInvest
Detta förvaltningsmandat ligger helt i linje med Mistras placeringspolicy: Mistras kapitalförvaltning ska verka för en bättre miljö och ett hållbart samhälle inom ramen för lågt risktagande. Mistras beslut är ännu ett steg mot målet att 2007 ska hela portföljen vara genomgången med hänsyn till etik och miljöprofil. I dagsläget är ca 80% av Mistras 3,6 miljarder kronor investerade med etik- och miljökriterier.
Nyligen har Mistra startat ett storskaligt forskningsinitiativ om kapitalmarknadens betydelse för hållbar utveckling. Forskningen ska studera vad aktörer på finansiella marknader kan göra för en hållbar utveckling och för att stimulera företag att arbeta för hållbar utveckling.
Kontaktinformation
Måns Lönnroth, VD, Mistra
08-791 10 24
070-592 01 01
Mans.lonnroth@mistra.org
Märtha Josefsson, Ordförande, Mistras kapitalförvaltningskommitée
0708-34 29 46
Eva Thörnelöf, Kanslichef, Mistra
08-791 10 26
0707-32 30 06
Eva.thornelof@mistra.org
Philip Hage, Head of International Sales, BankInvest
+45 77-30 90 22
pha@bankinvest.dk
Anders Bladh, VD, Intervalor AB
Intervalor representerar BankInvest i Sverige, Norge och Finland
08-660 80 40
070-666 80 45
a.bladh@intervalor.com
– Nordita är ett anrikt och viktigt forskningsinstitut. Att Nordiska Rådet konstaterat att AlbaNova erbjuder den bästa miljön för institutets framtida verksamhet visar den kvalitet och dynamik som finns inom AlbaNova, säger utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky (s).
– Att Nordita kommer hit innebär att Stockholm/Uppsala-regionen etableras som en nordisk och internationell knutpunkt för teoretisk fysik. Beslutet att förlägga institutet vid AlbaNova är ett gott betyg för den interdisciplinära verksamhet som bedrivs där av forskare från KTH och Stockholms universitet, säger Kåre Bremer, rektor för Stockholms universitet.
För närvarande har Nordita fem fasta professorer, fyra biträdande professorer och ett antal nordiska biträdande professorer. Från och med att institutet flyttar till Stockholm kommer alla nytillsatta fasta professurer att vara tidsbegränsade, men innehavarna erbjuds garanterad fast tjänst vid KTH, Stockholms universitet eller Uppsala universitet.
– Att Nordita flyttar till Stockholm stärker den vetenskapliga miljön i Stockholm-Uppsala universitets nätverk ytterligare, säger Bo Sundqvist, rektor vid Uppsala universitet.
– Norditas verksamhet omfattar ett brett forskningsfält av den teoretiska fysiken och ambitionen är att institutet ska fortsätta att vara en sammanhållande länk för det nordiska samarbetet inom detta område. Avsikten är att fortsätta att vidareutveckla Norditas omfattande internationella gästprogram och speciella stipendieprogram för nordiska studenter och postdoktorer, säger Anders Flodström, rektor vid KTH.
Fakta om Nordita
Nordita grundades 1957 på initiativ av bland andra fysikerna Niels Bohr och Torsten Gustavsson. Institutet, som sedan starten legat i Köpenhamn, bedriver grundforskning inom teoretisk fysik i vid mening. Under senare år har det även skett en utveckling mot biologisk fysik. För mer information, se www.nordita.dk
Fakta om AlbaNova universitetscentrum
Vid AlbaNova universitetscentrum bedrivs interdisciplinär forskning kring tre ämnen – fysik, astronomi och bioteknik – i samverkan mellan Stockholms universitet och KTH.
För mer information, se www.albanova.se
Kontaktinformation
För ytterligare information:
Kåre Bremer, rektor Stockholms universitet, tfn 08-16 22 71 mobil 0733-669 169 e-post rektor@su.se
Anders Flodström, rektor KTH, tfn 08-790 7001 mobil 070-649 44 88 e-post rektor@kth.se
Ulf Wahlgren, föreståndare AlbaNova Universitetscentrum, tfn 08-5537 84 25 mobil 070-696 01 56
e-post uw@albanova.se
Thomas Johansson, pressekreterare Utbildnings- och kulturdepartementet, tfn 08-405 18 17, mobil 070-364 18 17 e-post thomas.johansson@educult.ministry.se
Hittills har den nya tekniken bara prövats i testuppställningar men i princip kan den öppna vägen för tidigare och säkrare diagnos av till exempel bröstcancer. I ett längre perspektiv kan man tänka sig en rad andra radiologiska tillämpningar där man i dag använder kontrastmedel.
För att växa behöver en cancer bilda egna blodkärl som ofta är av dålig kvalitet och kan läcka. Vid kontraströntgen injiceras ett kontrastmedel, till exempel jod, i blodet och gör att blodkärlen syns på röntgenbilderna. Indirekt syns då även cancern genom läckaget i dess blodkärl. Normalt krävs en serie bilder för att få fram kontrastbilden.
Med Hans Bornefalks nya metod räcker det med en enda röntgenbild för att kunna dra nytta av kontrastinformationen. Dessutom kan bildkvaliteten kraftigt förbättras eller stråldosen sänkas.
Detta är möjligt genom att varje röntgenstråle spåras och registreras var för sig. Eftersom röntgenstrålarna dessutom elektroniskt kan delas i två kategorier där den ena har högre och den andra lägre energi än kontrastmedlets gränsvärde för maximal absorptionsenergi får man helt andra möjligheter.
– Med rätt elektronik kan man knivskarpt separera röntgenstrålar som ligger över och under detta gränsvärde och framhäva skillnaden mellan blodkärl och omgivande vävnad på ett helt annat sätt. Röntgenundersökningen kan göras både snabbare och tillförlitligare och risken för oskärpa på grund av rörelse mellan bilderna faller bort, säger Hans Bornefalk.
För att verifiera den nya tekniken och maximera den kliniska nyttan krävs kliniska tester. Företaget Sectra, som utvecklar och tillverkar utrustning för röntgendiagnostik, har planer på att integrera den nya tekniken i framtida produkter.
– Detta passar bra in i vår mammografiverksamhet och kommer att förstärka den världsledande positionen för svensk industri inom detta område, säger Jesper Söderqvist, vd för Sectra Mamea i Kista.
Hans Bornefalks arbete utsågs för ett par veckor sedan i mycket hård konkurrens till ”Best Student Contribution” vid en stor konferens för medicinsk röntgenteknik i San Diego, USA.
Avhandlingens titel: “Computer-aided Detection and Novel Mammography Imaging Techniques”
Opponent: Prof Robert Nishikawa, University of Chicago
Tid: Fredag 10 mars kl. 10.00
Plats: sal F3, Lindstedtsvägen 26, KTH campus Valhallavägen
Kontaktinformation
Kontakt
Hans Bornefalk, 070-2223132, bornefalk@particle.kth.se
Mats Danielsson, handledare, 070-3710691, matsdan@kth.se
Stråkröjningens biologi, teknik och ekonomi (3,2 miljoner kr
Stråkröjning kallas den nya metod där en röjningsmaskin tar sig fram genom ungskogen i stråk på drygt 2 meters bredd. Däremellan lämnas en 5-8 meters mellanzon där man röjer med vanlig röjsåg. Preliminära resultat visar att metoden är 30-60 procent snabbare och 10-40 procent billigare än traditionell röjning med röjsåg. Att stråkröjningen kan bli dubbelt så snabb och nästan hälften så dyr som vanlig röjning, beror på att maskinen arbetar mycket effektivt i stråken, men också på att arbetet med röjsåg i mellanzonen går mycket snabbare då man har stråken att hålla sig till.
Men stråkröjningen behöver studeras ytterligare innan den tas i bruk i stor skala. Projektet kommer att visa stråkröjningens inverkan på trädens tillväxt och virkeskvalitet samt röjningsprestationen både med röjsåg och med maskin. Arbetet i projektet kommer att ske i samarbete med SLU.
Kontaktperson:
Magnus Thor, programledare Teknik
Tel: 018-18 85 96, 070-598 85 96.
E-post: magnus.thor@skogforsk.se
Inversmarkberedning (3,3 miljoner kr)
Markberedning behövs oftast för att få ett lyckat resultat vid skogsplantering. Inversmarkberedning är den metod som i de flesta fall visat sig gynna plantornas etablering på hygget allra bäst. Projektet ska utvärdera två nya storskaliga maskinkoncept. Det kommer att lägga grunden för praktisk kommersiell inversmarkberedning, som i sin tur kan leda till bättre föryngringsresultat, mindre negativa miljöeffekter och sänkta föryngringskostnader.
Inversmarkberedning innebär att en del av jordprofilen lyfts upp, vänds upp-och-ned och sedan läggs tillbaka i den grop som bildats. Arbetet i projektet kommer att ske i samarbete med Växjö universitet/Södra.
Kontaktperson:
Lars-Göran Sundblad, programledare Skogsskötsel
Tel: 090-203 33 69, 070-661 64 82.
E-post: lars-goran.sundblad@skogforsk.se
Forskningskommunikation (3,5 miljoner kr)
Projektet ska se till att befintlig kunskap och nya rön inom skogsvårdsområdet förs ut i praktisk användning i skogsbruket. Skogforsk kommer bland annat att utbilda nyckelpersoner som har stora möjligheter att påverka resultatet av föryngring och skogsvård. Hit hör till exempel skogsvårdsentreprenörerna som idag sköter 90 procent av skogsbrukets föryngringar och röjningar och personalen på skogsplantskolorna som varje år hanterar ca 320 miljoner plantor.
Resultaten ska också nå andra yrkesgrupper i skogsbruket via exkursioner, handböcker, media och internet. Arbetet i projektet kommer att ske i samarbete med SLU.
Kontaktperson:
Sverker Johansson, informationschef
Tel: 018-18 85 30, 0705-18 85 30.
E-post: sverker.johansson@skogforsk.se
Faktaruta:
Programmet ”Bättre skogsföryngring 2006-2009” är ett samarbete mellan Formas och skogsnäringen med målet att öka produktiviteten och kvaliteten i föryngring och röjning. Formas har tidigare fördelat 12 miljoner kronor, varav 1,5 miljoner kronor till Skogforsk för en studie av kväveutlakning vid slutavverkning och markberedning (www.formas.se). Skogsnäringen beslutade idag om utdelning av de 12 miljoner kronor man valt att satsa på teknikutveckling, forskningskommunikation och implementering av forskningsresultat inom ramen för det fyraåriga programmet.
Kontaktinformation
Malin von Essen, 018-18 85 76, 070-630 68 67, malin.vonessen@skogforsk.se
Transplantat mellan människor attackeras lätt av människans immunsystem och kan därför sluta fungera och avstötas. Men det finns ett tillfälle när sådana vävnadsöverföringar lyckas och avstötningen uteblir – den normala graviditeten. Fostret, som är en annan individ, kan under graviditeten betraktas som ett transplantat som löper risk för avstötning, men accepteras och angrips inte av den gravida kvinnans immunsystem. Detta är ett fenomen som länge gäckat forskarna. Skulle orsakerna till denna uteblivna avstötning under normal graviditet kunna klarläggas skulle det vara av utomordentligt stor betydelse, både för att lösa vissa infertilitetsproblem, men också för att möjliggöra transplantationer och öka förståelsen för hur immunsystemet fungerar.
I ett banbrytande arbete, som i dagarna publicerats i den ledande tidskriften The Journal of Immunology har docent Lucia Mincheva-Nilsson och medarbetare vid avd. för klinisk immunologi vid Umeå universitet för första gången kunnat visa att en helt ny mekanism för denna vävnadsacceptans under graviditet är involverad. Moderkakans ytceller som tillhör fostret uttrycker och utsöndrar äggviteämnen (MICA och MICB) till den gravida kvinnans blod. Dessa äggviteämnen hämmar hennes vita blodkroppar, så kallade NK-celler och cytotoxiska T-lymfocyter, som normalt skulle attackera fostret. Attacken uteblir därför och moderns immunsystem luras, vilket möjliggör att graviditeten kan fortlöpa på vanligt sett. Detta är en upptäckt som har stor betydelse för förståelsen av de immunologiska mekanismerna vid normal graviditet, men kan också bidra till att förstå och finna en lösning på avstötningsproblematiken vid transplantationer. Vissa tumörceller kan ibland också tillverka dessa molekyler och undgå att bli upptäckta av immunsystemet genom att utnyttja samma mekanism.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Lucia Mincheva-Nilsson på e-post Lucia.Mincheva-Nilsson@climi.umu.se eller telefon 090-785 22 37.
I avhandlingen konstaterar röntgenläkaren Lennart Müller att urinblåsans vägg kan bli förändrad vid olika sjukliga tillstånd. Exempel på detta är när patienten har svårt att tömma blåsan på grund av avflödeshinder, i samband med urinvägsinfektion eller vid störd nervfunktion i urinblåsan. Den del av blåsans vägg som är intressantast att studera är muskelskiktet, eftersom det är den som utför själva tömningsarbetet.
– Ultraljudsmetoden har visat sig vara lätt att använda och ha en god mätsäkerhet, säger Lennart Müller.
Metoden kan vara ett komplement eller en ersättning till mer krävande undersökningar där en kateter förs upp via urinröret för att studera blåsans utseende och funktion.
– Dessa undersökningar är inte bara påfrestande för barnet utan upplevs även ibland som obehagliga av föräldrarna och kan vara svåra att genomföra, säger Lennart Müller.
Studierna visade att muskelskiktets tjocklek hos friska barn i åldrarna 0 till 13 år är maximalt en och en halv till två millimeter, beroende på mängden urin i blåsan. Kunskap om muskelskiktets normala tjocklek och förändring beroende på ålder och mängden urin i blåsan gör det möjligt att lättare identifiera patienter med avvikande funktion i blåsan.
Metoden prövades också på en grupp barn och ungdomar med ryggmärgsbråck, en åkomma förenad med störd nervfunktion i blåsan. Denna störning kan leda till stora svårigheter att tömma blåsan med vidgning av övre urinvägarna och försämrad njurfunktion som följd. Det har tidigare ansetts att dessa barn har en förtjockad blåsvägg. Studien visade att den grupp barn med ryggmärgsbråck som nu undersöktes hade ett tunnare muskelskikt än friska barn. Detta kan tala för att den intensiva behandling som dessa barn genomgår, med bland annat självtömning av blåsan med kateter, är mycket effektiv när det gäller att förhindra förtjockning av blåsväggen.
Avhandlingen visar också att ultraljudundersökning av njurar och urinvägar i anslutning till akut urinvägsinfektion hos spädbarn har begränsad förmåga att identifiera patienter som utvecklar njurskada ett år senare. Avflödeshinder från de övre urinvägarna, liksom dilaterande reflux, det vill säga backflöde av urin från blåsan tillbaka till de övre urinvägarna, ger ökad risk för njurskada och kunde påvisas hos hälften av de barn som utvecklade njurskada. Ultraljud kunde endast identifiera hälften av de barn som hade dilaterande reflux. Om en ultraljudundersökning väl visar på vidgning av urinvägarna är detta emellertid ett viktigt tecken på att patienten löper ökad risk att utveckla njurskada.
– Resultaten har stor betydelse för hur barn med urinvägsinfektion bör utredas och följas upp, säger Lennart Müller.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper
Avhandlingens titel: Ultraljudsundersökning av urinvägarna hos barn, med särskild inriktning på urinblåsan
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Leg läk Lennart Müller, telefon: 035-692 48, 070-270 46 30, e-post: lennart.muller@lthalland.se
Handledare:
Professor Mikael Hellström, telefon: 031-342 76 73, 0736-60 15 58, mikael.hellstrom@xray.gu.se
I kroppen finns proteiner som kallas lever X-receptorer. De finns i två undergrupper, alfa och beta, och är involverade i cellernas kolesterolomsättning. Sandra Andersson har i sin forskning försökt ta reda på vilka funktioner betareceptorerna har i kroppen. Den djurmodell som användes vid försöken var möss som modifierades så att de saknade lever X-receptor beta.
– Vi såg då att de hanmöss som saknade den faktorn fick problem med motorik och balans, och att detta förvärrades med åldern. Honmöss drabbades däremot inte. När vi sedan tittade på vävnadssnitt från ryggmärgen från de sjuka mössen såg vi att de hade ansamlingar av kolesterol inne i nervcellerna, säger Sandra Andersson.
Slutsatsen är att möss – och kanske även människor – som saknar lever X-receptor beta, inte tycks kunna omsätta kolesterol på vanligt sätt. I stället för att transporteras ut i blodet, ansamlas kolesterolet i cellerna. Teorin är att när celler får för mycket fett dör de. Nervcellerna i ryggmärgen tycks extra känsliga för denna obalans.
– Kunskapen om lever X-receptor beta är ny. Man vet inte hur många människor som kan tänkas ha mutationer som inaktiverar funktionen av lever X-receptor beta. Vi tror inte heller att det här ger hela svaret på varför ALS uppkommer. Men det kan vara ett bidrag till mer kunskap om en komplex sjukdom, säger Sandra Andersson.
Sandra Andersson har även studerat östrogenreceptorer, som precis som lever X-receptorer finns i undertyperna alfa och beta. För att ta reda på hur de påverkar hjärnan har hon jämfört hjärnutvecklingen hos möss som saknar östergenreceptor beta med vanliga möss.
– Vi upptäckte då att möss som saknar den faktorn får ett minskat antal nervceller i hjärnan, vilket kompenseras av ett större antal stödjeceller. Den effekten ser man ofta hos människor som råkat ut för hjärnskada, till exempel stroke, säger hon.
Nedgången i antal nervceller förvärrades dessutom med tiden och ledde till för tidigt åldrande hos de möss som saknade östrogenreceptor beta. Slutsatsen är att östrogen tycks vara en slags överlevnadsfaktor för nervceller. Den nya kunskapen kan bidra till forskningen kring Alzheimers och Parkinsons sjukdomar.
– Sedan länge pågår en debatt om kvinnor med Alzheimer skulle vara hjälpta av östrogenbehandling efter menopaus. Hittills har olika studier visat på olika effekter av sådan behandling. Vi behöver klarhet i hur det ligger till, säger Sandra Andersson.
Avhandling: ”Nukleära receptor funktioner i centrala nervsystemet: ledtrådar från genmodifierade möss”
Kontaktinformation
För frågor kontakta:
Sandra Andersson, Institutionen för Biovetenskaper och Näringslära, Karolinska Institutet, tfn 08-58583734, mobil 070-605 60 93,
e-post sandra.andersson@mednut.ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd, tfn 08-524 838 95, mobil 070-224 38 95, e-post katarina.sternudd@ki.se.
Mer information om djurförsök: www.djurforsok.info
Nytt nummer av Framtider ute nu!
Beställ ditt exemplar av Kvinnor och vetenskap, Framtider 1/2006 på www.framtidsstudier.se
Kontaktinformation
Tel: +46 8 402 12 00, Fax: +46 8 24 50 14, E-mail: info@framtidsstudier.se
Box 591, SE-101 31 Stockholm, Drottninggatan 33, 4 tr. www.framtidsstudier.se
Organisationsnummer: 802013-3198
En vuxen gråsäl – arten som utgör den största delen av sälstammen i Östersjön – äter 4-7 kg fisk om dagen, mest strömming, skarpsill och vitfisk men också lax och öring. Tidigare beräkningar av de förluster som sälarna orsakar har legat mer än en tredjedel för lågt, visar nu Arne Fjälling, biolog vid Fiskeriverket och doktorand vid LiU knuten till forskningsenheten vid Kolmårdens djurpark. Han har utvecklat och testat metoder som även uppskattar mängden dolda förluster – fisk som sälen tagit utan att lämna några rester i fångstredskapen.
En metod bygger på en fiskedatabas där man jämfört fångster under intilliggande fiskedygn med och utan närvaro av säl. I en annan studie har man satt ut redskap som i förväg betats med märkt fisk, medan en tredje metod bygger på noggrann kontroll av skador i näten.
Avhandlingen tar upp olika vägar att minska konflikten mellan sälarna och fiskerinäringen. En strategi är att utveckla sälsäkra redskap. I projektet testades en laxfälla med dubbelväggigt nät som gör att sälarna inte kan komma åt den fångade fisken. I en del av redskapet har man dessutom valt en maskstorlek som tillåter jagade fiskar att fly genom nätet medan sälen hindras att följa efter. En annan strategi är att skrämma bort säl från områden där fiske pågår. Ett test av sälskrämmor som arbetar med starka ljud under vattnet visade god effekt under hela försöksperioden, tre år, och hade dessutom ekonomisk bärkraft. En del teknisk utveckling återstår dock ännu.
En central princip i det fortsatta arbetet bör vara att nya fiskeredskap och skyddsmetoder baseras på en ingående kunskap om sälars och fiskars naturliga beteende i stället för att använda sig av ”trial and error”.
– Yrkesfiskarnas hjälp har varit ovärderlig i forskningen, inte minst när det gäller att dela med sig av värdefulla observationer och synpunkter, säger Arne Fjälling.
Avhandlingen heter The conflict between grey seals (Halichoerus grypus) and the baltic coastal fisheries – new methods for the assessment and reduction of catch losses and gear damage. Disputationen sker fredag 10 mars kl 13 vid FoU-center, Kolmårdens djurpark. Opponent är professor Anders Fernö, Universitetet i Bergen, Norge.
Kontaktinformation
Arne Fjälling 070-5107738, arne.fjalling@fiskeriverket.se
På konferensen deltar också en lång rad kända svenska opinionsbildare, forskare och beslutsfattare. Det som står på spel är inget mindre än hur Sverige ska positionera sig i framtiden. Vad har vi som kan stå ut och skapa tillväxt i en allt hårdare global konkurrens?
Intresset för konferensen är mycket stort och inte minst den internationella nyhetskanalen CNN kommer att bevaka konferensen. Konferensen äger rum den 9 mars i Stockholms stadshus mellan kl. 13.30-17.30. Välkomna!
Bakgrund:
Richard Florida, professor vid George Mason University har snabbt etablerat sig som en av den globala ekonomins mest citerade, omdiskuterade och anlitade samhälls- och utvecklingsdebattörer. Redan med sin första bok, The Rise of the Creative Class (2003), vände Richard Florida upp och ned på det mesta av hur vi vant oss vid att samhällen, städer, nationer och företag fungerar och organiseras.
Richard Florida har i sin forskning jämfört olika länders kreativa förmåga. Hans resultat är goda nyheter för Sverige som i hans kreativitetsindex utses till världens mest kreativa land och den nation som får högsta betyg för tolerans. Han menar att Sverige har ovanligt goda förutsättningar för att spela en ledande roll i framtidens globala tillväxt. Är den svenska värderingsgrunden nyckeln till framgång och tillväxt?
Kontaktinformation
För fullständig information och program:
www.si.se/florida, www.fargfabriken.se/florida, www.ifl.se/seminar
Angående ackreditering för journalister:
Om du som journalist vill bevaka seminariet och gå in gratis vill vi gärna att du meddelar oss på: florida@fargfabriken.se så att vi kan sända över en ackreditering.
Sofia Wiberg, sofia@fargfabriken.se, 0704-93 07 22
Thomas Carlhed, tc@si.se, 0736-84 20 60
Under samma tidsperiod som torsken minskat i Östersjön har nämligen mängden skarpsill, torskens huvudsakliga byte, ökat. Det har i sin tur lett till att ekosystemet i Östersjön skiftat från att vara ett ekosystem dominerat av fiskätande torsk, till ett system dominerat av djurplanktonätande skarpsill. Ökningen av skarpsill har i sin tur medfört att mängden djurplankton minskat och artsammansättningen förändrats, visar Michele Casini i sin avhandling.
Resultaten tyder också på att mängden växtplankton ökat och den årliga variationen minskat under samma period. Sammanlagt visar det att det i Östersjöns ekosystem finns kaskadeffekter i näringskedjan, det vill säga att det finns en stark koppling mellan toppen och botten av näringskedjan.
Kopplingen mellan toppen och botten av näringskedjan är tydligast de senaste åren, med en liten mängd torsk och en skarpsill som har nått en viss nivå där den kan kontrollera djurplanktonsamhället. Det tyder på att det kan finnas olika typer av ekologiska mönster och en viss tröghet inom ekosystemet i Östersjön. Trögheten i systemet kan innebära att ett minskat fisketryck på torsk inte resulterar i att torsken automatiskt återhämtar sig. Ekosystemet i Östersjön begränsas nämligen som det ser ut nu av skarpsill, som konkurrerar ut de djurplanktonätande torskungarna.
Förändringarna i det marina ekosystemet har indirekt även påverkat andra delar av Östersjöns fauna. Den låga mängden djurplankton under den senaste perioden har lett till dålig kondition (låg fetthalt) hos båda skarpsill och sill, vilket i sin tur har resulterat i att tillväxten hos sillgrissleungar sjunkit eftersom de är beroende av skarpsill under sin uppväxt.
Michele Casinis resultat står delvis i kontrast till den allmänna uppfattningen att Östersjöns ekosystem i stor utsträckning styrs av omgivningsfaktorer som salthalt och näringstillförsel. I en framtida skötsel av Östersjöns fiskekosystem måste förvaltare i större utsträckning ta hänsyn till effekter i hela ekosystemet och inte tillåta att vi når en situation som är oåterkallelig.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Michele Casini
Havsfiskelaboratoriet
Fiskeriverket
Tel: 0523-18728
Mobilnr: 073-0252034
E-post: michele.casini@fiskeriverket.se
Handledare: Fredrik Arrhenius, chef på Havsfiskelaboratoriet i Lysekil, e-post: fredrik.arrhenius@fiskeriverket.se
Examinator: Professor Rutger Rosenberg, Institutionen för marin ekologi, e-post: rutger.rosenberg@kmf.gu.se
Avhandlingen har titeln: Resource utilisation and growth of clupeids in the Baltic Sea: patterns, mechanisms and ecological implications.
Disputationen äger rum: Fredagen den 10 mars kl 10.00 på Kristinebergs marina forskningsstation, Fiskebäckskil
Det svenska näringslivet har sedan 1900-talets början dominerats av storföretagen. Företagens och företagsledarnas ekonomiska och politiska inflytande har varit stort och de har därmed påverkat det svenska samhällets utveckling. Hur påverkades företagsledarna under denna period och på vilka sätt har de hävdat sin legitimitet som ledare? Utvecklades nya moderna företagsledarideal som fick företagsledarna att handla mer professionellt eller fortsatte de att agera enligt gamla ideal?
I sin avhandling skildrar Tomas Matti företagsledarnas professionaliseringsprocess utifrån ett nytt perspektiv, med fokus på företagsledarnas ideal och praktik. Han har konstruerat en modell där de patriarkala och de professionella företagsledaridealen ställs mot varandra. De framväxande professionella idealen kommer till uttryck i företagsledares skrifter och debattinlägg, liksom från den företagsekonomiska forskningen. För att jämföra dessa ideal med ledarnas praktiska handlande har Tomas Matti djupstuderat två svenska storföretagsledare: Sigfrid Edström, verkställande direktör för Asea, och Ernst Jonas Wehtje, ledare för Skånska Cementkoncernen.
Enligt de patriarkala idealen rör företagen en elit och mannen är självskriven som ledare. Det finns ingen gräns mellan det privata och det offentliga och företagsledaren får sin legitimitet genom sin position. Det är hans personliga omdöme som styr och han är överordnad företaget. Enligt det professionella idealet är företagsledaren däremot underordnad företaget och får sin legitimitet från formella meriter. Regler och rutiner styr och ledarskapet är könsneutralt.
Tomas Matti visar att företagsledaridealen under 1900-talets första hälft blev alltmer professionella, medan ledarnas handlande i många avseenden var fortsatt patriarkalt.
– Företagsledarna hade lättare att ändra idealen än sin praktik. De professionella idealen verkade legitimerande när samhället demokratiserades. Företagsledarna handlade olika beroende på situation, säger Tomas Matti.
Kontaktinformation
Tomas Matti kan nås på telefon 018-471 57 57, 073-769 17 23 eller via e-post tomas.matti@ekhist.uu.se
Mängden elektronik i fordon ökar snabbt och så även antalet elektronikfel. Av dessa fel är cirka 30-60 procent relaterade till problem med elektriska kontakter. Antalet kontakter i en modern bil uppgår till 2000-3000 stycken, och årligen tillverkas det 150 miljarder kontakter där var och en förväntas fungera felfritt i två årtionden. Huvudandelen av dessa är tennkontakter, som klarar vanlig korrosion bra, men är känsliga för vibrationer.
– Ett stort problem är att provning och testning av tennkontakter idag inte är anpassade för de förhållanden som styr nedbrytningen av en tennkontakt, säger Tag Hammam.
Designen av en kontakt styrs av ett antal motstridiga krav. En låg instickskraft är önskvärd, vilket idag uppnås genom att göra allt tunnare tennbeläggningar. Detta leder dock i sin tur till ökad risk för vibrationsinducerad korrosion, så kallad fretting. För att få en bra elektrisk kontakt är det vidare nödvändigt att ytoxiden skrapas av när kontakten sticks in, men med allt tunnare tennbeläggningar ökar risken påtagligt att det översta mjuka tennskiktet snabbt nöts bort när kontakten sticks in. Därmed reduceras möjligheterna att få en bra elektrisk kontakt.
Tag Hammam har under sitt avhandlingsarbete karakteriserat och förklarat egenskaperna hos tennbelagda kontakter, samt föreslagit lämpliga provmetoder. Avhandlingen visar att man med konventionella instrument kan detektera mikroglidning i en kontakt, orsakad av vibrationer, genom att analysera bruset i spänningsfallet över kontakten. Mikroglidning leder till fretting och en påtaglig risk för kontakthaveri.
– Detta kan vara ett sätt att testa om en kontakt kommer att drabbas av fretting under drift, säger Tag Hammam.
Han har också undersökt hur nedbrytningen av en kontakt orsakad av vibrationer går till och visar hur denna nedbrytning kan minskas genom att tillsätta mycket små mängder additiv till tennet.
Kontaktinformation
Tag Hammam kan kontaktas på tel: 08-440 48 72 eller via e-post: tag.hammam@kimab.com
Vid krosskador och vid vissa sjukdomar kan de röda blodkropparna gå sönder och hemoglobin komma ut i blodplasman. Detta fria hemoglobin är mycket reaktivt och därför skadligt för omkringliggande vävnad. Det har länge varit känt att däggdjur skyddar sig mot fritt hemoglobin genom att i sin blodplasma ha proteinet haptoglobin, som har förmåga att binda till hemoglobin. Men hur andra djur hanterar fritt hemoglobin har varit oklart. Krzysztof Wicher, som snart ska disputera på en avhandling i ämnet, har undersökt förekomsten av haptoglobin i ett antal olika djurgrupper och funnit att proteinet också finns hos fiskar, men att fåglar saknar det. I stället använder fåglarna ett helt annat protein för att binda hemoglobin.
– Intressant nog fann vi att struts, som kan anses vara en primitiv fågel, har både haptoglobin och det fågelspecifika proteinet, säger professor Erik Fries, som varit Wichers handledare.
– Det här tycks vara det första exemplet på hur ett protein under evolutionen tar över en funktion från ett annat protein. Varför haptoglobin inte tycks duga för fåglar är för närvarande ett mysterium.
Kontaktinformation
För mer information: Erik Fries, tel: 018-471 41 99 eller erik.fries@imbim.uu.se
