Grå starr innebär att synskärpan försämras, och det beror på att linsen blir grumlig. Sjukdomen är den största orsaken till blindhet i världen, och så många som fyra av fem personer över 80 år har grumlig lins. År 2004 gjordes 77 000 operationer av grå starr i Sverige.
– Det finns studier som visat att om man kan fördröja uppkomsten av grå starr så att folk får det tio år senare skulle operationsbehovet minska till hälften, säger Anne Petersen.
I sin avhandling visar Anne Petersen att de antiinflammatoriska medel som bland annat finns i vanliga värktabletter kan skydda mot grå starr. Hur mycket medlen kan skydda är olika från fall till fall, eftersom risken att drabbas av grå starr är olika från person till person.
Antiinflammatoriska medel används redan i form av ögondroppar vid operationer, men när vi får i oss medlen i tablettform är det svårt att veta hur hög koncentrationen blir i ögats lins.
Avhandlingen visar att doseringen måste vara mycket exakt för att medlen ska ha en skyddande effekt. En för hög halt av antiinflammatoriska medel ökar istället risken för celldöd i ögat.
– Man har ett litet intervall där man får skydd, och om man får en för hög dos skadas ögat istället för att skyddas, säger Anne Petersen.
Anne Petersen har undersökt odlade celler från människor och hela linser från möss i mikroskop och med biokemiska analyser. I försöken kunde hon se att de antiinflammatoriska substanserna motverkade de farliga syreradikalerna, och att cellen då inte behövde använda lika mycket av skyddsämnet glutation.
Just nu finns ingen medicinsk behandling som förebygger grå starr, och det kan dröja många år innan patienter kan få antiinflammatoriska medel i förebyggande syfte. Forskarna måste först undersöka vilken effekt medlen har i det mänskliga ögat, och sådana patientstudier är mycket tidskrävande.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för biomedicin, sektionen för medicinsk kemi och cellbiologi
Avhandlingens titel: Oxidative stress and proteolysis in the lens – effects of antiinflammatory drugs
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Anne Petersen, biomedicinsk analytiker, telefon: 031-773 33 94, e-post: anne.petersen@anatcell.gu.se
Handledare:
Professor Jan-Olof Karlsson, telefon: 031-773 33 59, e-post: janolof.karlsson@anatcell.gu.se
En tidigare utredning från Skogforsk visar att de avstängda vägarna under tjällossningen kostar skogsbruket ca en miljard kronor i form av ökade lagerkostnader och kvalitetsförluster på virket. Men på Skogforsk pågår flera projekt med målet att öka virkestransporternas framkomlighet under perioder med dålig bärighet. Beslutsstödet ”VägRust” kan exempelvis användas för att optimera upprustningen av vägnätet. Däcktekniken CTI minskar å andra sidan fordonens lufttryck och ökar på så sätt framkomligheten på mjuka skogsvägar under tjällossningen.
VägRust – bättre bärighet till lägre kostnad
Ett välskött vägnät minskar problemen under tjällossningen. Men det är dyrt att hålla vägarna i trim. VägRust beräknar var resurserna för upprustning gör mest nytta när skogsbruket ska minimera sina kostnader för att förse skogsindustrin med råvara året runt.
VägRust är fortfarande under utveckling, men används redan av skogsbruket för att planera och optimera upprustningar av skogsbilvägnätet. Systemet skulle också kunna användas av Vägverket vid planering av åtgärder i det allmänna vägnätet. Utvecklingsprojektet är ett samarbete mellan Skogforsk, Linköpings universitet, Mitthögskolan, Holmen Skog, SCA Skog, Stora Enso Skog och Sveaskog.
Kontakt:
Mikael Frisk, Skogforsk. Tel: 018-18 85 64, 0706-64 96 00, mikael.frisk@skogforsk.se
CTI – minskat lufttryck ger bättre framkomlighet
CTI – Central Tire Inflation – är ett system för att under färd minska ett fordons däcktryck och därmed öka framkomligheten på mjuka underlag, t.ex. på skogsvägar under tjällossning. CTI minskar slitaget på vägbanan, ökar bilarnas dragkraft och förlänger däckens livslängd. Dessutom minskar påfrestningen på förarens nacke, rygg och axlar tack vare lägre vibrationer när däcktrycket anpassas till underlaget. Den största besparingen för CTI ligger i en halvering av skogsbrukets lagerkostnader under tjällossningen. Ett färdigmonterat CTI-system kostar 150 000-200 000 kronor.
Tekniken utvärderas våren 2006 med hjälp av tolv CTI-utrustade timmerbilar från Blekinge i söder till Västerbotten i norr. Projektet är ett samarbete mellan Skogforsk, Vägverket, Volvo lastvagnar, Scania, däcktillverkare m.fl.
Kontakt:
Paul Granlund, Skogforsk. Tel: 018-18 85 71, 0705-11 78 44, paul.granlund@skogforsk.se
Vid organiska reaktioner bildas normalt både vänster och högerformen av den önskade kirala föreningen som en 50:50 blandning, en spegelbild på samma sätt som vänster och höger hand. Forskargruppen arbetar med metoder där höger och vänsterformerna ska fås så rena från varandra som möjligt. Därför använder forskargruppen ofta naturens egna katalysatorer (enzymerna) som hjälpmedel eller också konstruerar de egna organiska katalysatorer och så kallade kirala handtag. De rena vänster och högerformerna används därefter som byggstenar för att framställa naturidentiska biologiskt aktiva föreningar.
Ett exempel på sådana biologiskt aktiva föreningar är det lockämne (sexualferomon)som vissa arter av insektshonor använder för att locka hanarna till sig för parning. Kunskaper om och förståelse för detta sinnrika samspel öppnar möjligheter för att på ett artspecifikt sätt störa parningen mellan till exempel skadeinsekter, så att skador på bland annat växter och träd kan förhindras.
Läkemedel är ett annat exempel på biologiskt aktiva föreningar där det kan vara viktigt att bara vänster eller högerformen kan framställas helt ren, utan inblandning av den andra formen. Ofta är det bara den ena formen som har önskad biologisk aktivitet och i vissa fall kan den andra formen ge farliga biverkningar.
Erik Hedenström är född i Ljungaverk. Han blev gymnasieingenjör i maskinteknik vid Västermalms gymnasium 1976 och knappt tio år senare tog han en kemistexamen vid dåvarande Högskolan i Sundsvall/Härnösand samt en ämneslärarexamen vid lärarhögskolan i Umeå. Som doktorand vid KTH blev han den förste som disputerade på plats i Sundsvall år 1992 för att åtta år senare bli docent i organisk kemi vid KTH. Erik Hedenström är nu huvudhandledare för sex forskarstuderande och forskargruppens vetenskapliga resultat finns bland annat presenterade i det 70-talet artiklar publicerade i internationella tidskrifter.
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Erik Hedenström, Tel. 060-14 87 29, 070-558 2946, erik.hedenstrom@miun.se
Rapporten är baserad på experiment i Jämtlands, Uppsala och Östergötlands län. Syftet var att testa alternativa metoder för matchning mellan arbetslösa och arbetsgivare. Experimentverksamheten gav olika resultat.
I Jämtland ökade utflödet till jobb innan programstart
I Jämtland riktades insatserna mot en genomsnittlig grupp av arbetslösa. Anvisning till en kombination av jobbsökaraktiviteter och utökad kontroll av sökinsatsen ökade det genomsnittliga utflödet från arbetslöshet med 46 procent. Denna effekt motsvarar en förkortning av arbetslöshetstiden med ungefär två veckor.
I Uppsala och Östergötland fanns inga effekter
I Uppsala och Östergötland riktades insatserna mot olika grupper. I Uppsala var målgruppen eftergymnasialt utbildade samhällsvetare, medan målgruppen i Östergötland utgjordes av ungdomar. Båda dessa grupper hade en särskilt svår situation på arbetsmarknaden i respektive län. I varken Uppsala eller Östergötland fanns några effekter av anvisningar till olika typer av jobbsökaraktiviteter.
Effekten beror på hur målgruppen uppfattar åtgärden
Åtgärdsinsatser kan av olika målgrupper antingen uppfattas som ett ”hot” eller en möjlighet. Om en framtida åtgärd upplevs som en möjlighet borde utflödet ur arbetslöshet minska innan programstart, men om åtgärden upplevs som ett hot borde utflödet öka redan innan programstart. En förutsättning för att observera dessa effekter är att målgruppen har möjlighet att påverka sin situation.
Experimentverksamheten i Jämtland i större utsträckning ett hot?
Projektens olika målgrupper kan alltså vara en tänkbar förklaring till de skilda resultaten. De sökande i Uppsala och Östergötland kan förväntas ha haft svårare att med kort varsel hitta arbete i jämförelse med målgruppen i Jämtland. Åtgärderna kan också ha uppfattats på olika sätt i de tre länen; de sökande i Jämtland kan ha upplevt insatserna som ett hot i större utsträckning.
Författare
IFAU-rapport 2006:3 ”Anvisningseffekter – finns dom? Resultat från tre arbetsmarknadspolitiska experiment” är skriven av Pathric Hägglund vid Institutet för social forskning. Rapporten är en sammanfattning av IFAU:s Working paper 2006:2. Bakgrundsinformation till studien finns i IFAU:s Report 2006:4.
Kontaktinformation
Kontakta Pathric Hägglund på tel: 0730-73 06 07 eller via e-post: pathric.hagglund@sofi.su.se om du vill veta mer.
Den största delen av det teoretiska arbetet har gjorts av Henrik Jönsson i forskargruppen för beräkningsbiologi och biologisk fysik vid Institutionen för teoretisk fysik vid Lunds universitet. Rönen har publicerats i den ansedda vetenskapliga tidskriften PNAS, Proceedings of the National Academy of Sciences.
Auxin är ett sedan länge känt växthormon som styr många faser i en växts utveckling. Man har nyligen konstaterat att det spelar en viktig roll för vilken position blad och blommor får i en växt.
Forskarna har utgått från Arabidopsis thaliana eller backtrav, en i forskarsammanhang välkänd växt som studerats intensivt. En forskargrupp vid Caltech, California Institute of Technology har märkt det protein som som styr transporten av auxin mellan cellerna med fluorescerande molekyler, så att man kan följa cellernas utveckling och skönja ett mönster. Man har valt att studera utvecklingen i den del av skottet där celldelning och tillväxt är som intensivast och där positionen för nya blad och blommor bestäms.
Enskilda celler kan registrera hur hög koncentrationen av auxin är i granncellerna. En cell som har högre koncentration än omgivande celler tendera att dra till sig ytterligare auxin. Vid celldelning tränger de auxinrika cellerna undan auxinfattiga celler. På detta sätt kan auxinet bestämma den storskaliga strukturen och de positioner där blad och blommor kommer att utvecklas.
– Forskare har förundrat sig över de till synes ”talmystiska” förhållandena i en växts struktur. Nu har jag i samarbete med forskarna på Caltech och i Irvine utvecklat en matematisk modell för processen som leder till en sådan struktur. Eftersom auxin är ett allmänt förekommande växthormon tror vi att modellen gäller för alla växter, ja mekanismen finns kanske även i andra biologiska organismer, säger Henrik Jönsson.
Kontaktinformation
Tillsammans med Henrik Jönsson står Eric Mjolsness vid UC Irvine och Marcus G Heisler, Bruce E Shapiro och Elliot Meyerowitz vid Caltec som författare till artikeln An auxin-driven polarized transport model for phyllotaxis (PNAS 31 januari). Henrik Jönsson kan nås på tel 0707 235 175 eller 046 222 06 67.
Nicklas Salomonson disputerade hösten 2005 och det är han, tillsammans med lektor Annika Hallberg och doktoranderna Malin Sundström, Christine Lundberg, Tina Ingdahl och Johan Hagberg som ingår i grupperingen.
EM-gruppens utgångspunkt är att studera marknadsmöten. Men begreppet marknad har på senare år fått en ny innebörd, menar gruppen, och kan inte längre enbart definieras som en fysisk plats. Forskargruppen utgår istället från att marknaden utgörs av möten mellan säljare och köpare. Därav gruppens namn, EM-gruppen, som står för Encounters & Markets Research Group.
– Vi vill titta närmare på vad som händer när köpare och säljare möts. Och genom den nya tekniken kan det idag handla om köpare och säljare i hela världen, säger Malin Sundström.
Erkännande av gruppen
Gruppen fick en flygande start hösten 2005, när Malin Sundström, Christine Lundberg och Nicklas Salomonson, beviljades 100 000 kronor i forskningsanslag från HUR, Handelns Utvecklingsråd. Avsikten med HUR-projektet är att genomföra en pilotstudie om handels- och tjänsteutveckling inom distanshandel, med fokus på kundtjänstpersonal i företagen.
I januari publicerade gruppen sin första uppdragsrapport. Och när man i början av 2006 tilldelades 117 000 kronor ur FoU-nämndens extra pott, kändes det som erkännande för den nya forskargrupperingen, menar Malin Sundström.
– Med hjälp av det här bidraget kan vi arbeta mer målfokuserat och intensifiera vårt arbete med att söka externa medel.
Efterfrågade av företag
Visionen för EM-gruppen är att bedriva praktiknära forskning inom handels- och tjänsteföretag – men även inom organisationer och myndigheter.
– Framför allt handlar det om kundintensiva verksamheter. Det kan även gälla arbetsplatser som till exempel Borås lasarett, som verkligen har frekventa kundkontakter, berättar Malin Sundström.
Forskarna i gruppen har stor erfarenhet av nära samarbete med företag genom tidigare och pågående forskning. De vetenskapliga metoder som gruppen vill använda framöver, bland annat konversationsanalys, fokusgrupper, köpexperiment och dagboksberättelser, har de redan praktiserat i tidigare studier.
– Företag ringer och mejlar oss dagligen. De vet inte alltid vad de vill ha hjälp med från början, men under samtalen hittar vi ofta gemensamma intressen, något som kan ge något till båda parter, berättar Malin Sundström.
Hon har just nu pågående samarbetsprojekt med både NetOnNet och Extrafilm. Företagsledningen på fotoföretaget tog själv kontakt med Malin Sundström och bad om hjälp med vikande försäljningssiffror och i mars månad ska hon presentera förslag om förändringar av både teknik och organisation för företaget.
På liknande sätt kontaktades Nicklas Salomonson av både lokalförsörjningsförvaltningen i Göteborgs stad och Polismyndigheten i Västra Götaland.
– Med utgångspunkt från min tidigare forskning har jag skissat på ett förslag till pilotprojekt för polisen. Och i Göteborg har jag hållit en presentation om min forskning om kundtjänstens roller inför lokalförsörjningsförvaltningen, berättar han. Intresset var stort då ett 50-tal personer deltog och förhoppningsvis kan detta leda till ett forskningsprojekt också.
Han kommer även att hålla en presentation av sin forskning vid CallCenter Institute i Stockholm. Där deltar företagsrepresentanter från såväl callcenterbranschen som företag med egna kundtjänstenheter.
– Det blir ett utmärkt tillfälle att knyta nya kontakter med näringslivet, säger Nicklas.
Företagskontakterna är ett av skälen till att EM-gruppen bildades. Ett annat är professionskonceptet och högskolans strävan att skapa uthålliga forskningsmiljöer, i starka forskargrupper. Målet är att göra forskningen vid Högskolan i Borås mer känd.
Ett sätt att nå utanför högskolan är att skapa en egen webbsajt.
– Då kan företagen bli än mer medvetna om vad vi sysslar med och vad vi kan erbjuda. Vi gör gärna studier på ännu fler företag, berättar Niklas Salomonson och Malin Sundström.
Samverkan med forskare
Men det är inte bara professionen som är tänkbara samverkanspartners. EM-gruppen välkomnar även andra forskare, liksom studenter, till sin verksamhet. Gruppen planerar att knyta kontakter med forskare vid Karlstads universitet och vill gärna samverka med andra forskare både inom högskolan och utanför.
– Gemensam forskning genererar mer. Det är viktigt att ha andra att resonera med och inte låsa in sig på sin kammare, säger Nicklas Salomonson och Malin Sundström fortsätter:
– I en grupp blir forskningen helt enkelt roligare och mer produktiv.
– Alla är välkomna, alla som brinner för möten mellan människor, något som vi ser som ett gemensamt, tvärvetenskapligt fenomen. Inom området finns en stor potential om man verkligen vill något och är beredd att jobba hårt. Det här är ett hett ämne just nu.
* Nicklas Salomonson doktorsavhandling handlar om kundtjänstpersonals betydelse för industriföretag. Annika Hallbergs avhandling från våren 2005 handlar om konsumenters köpbeteende och attityder i samband med resor. Malin Sundström planerar att lägga fram sin avhandling om distanshandel 2006 och Christine Lundberg 2007, med en avhandling som fokuserar på marknadsförares personliga möten med kunder. Johan Hagberg, som planerar att bli klar med sin avhandling 2007, forskar kring framväxten av elektronisk handel inom svensk detaljhandel. Tina Ingdahl forskar om hur redovisning används i praktiken och då specifik hur redovisning används i affärsgörande situationer/möten mellan köpande och säljande part.
Text och foto: Pia Mattzon
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Nicklas Salomonson
Tfn: 033-435 44 79
Mobil: 0730-33 27 54
E-post: nicklas.salomonson@hb.se
Askåterföring är en viktig del i ett modernt, uthålligt skogsbruk, särskilt vid uttag av hyggesrester, d v s grenar och toppar, s k GROT. Näringsämnen som förloras vid skörd återförs med askan till skogen.
I ett nyligen slutfört projekt har effekterna av av askåterföring undersökts i granskog och bokskog i sydvästra Sverige i genomsnitt 7-8 år efter asktillförsel. När forskarna jämförde askbehandlade ytor med obehandlade kontrollytor fann man att
Markens försurning har motverkats
Markens näringsförråd har förstärkts
Trädens näringsstatus har förbättrats
Granens tillväxt har ökat med i genomsnitt 14 %
Mängderna av kol och kväve i biomassan har ökat i granbestånd
Mängderna av kol och kväve i marken har ökat i bokbestånd
Kväveutlakningen har minskat i bokbestånd och varit opåverkad i granbestånd
– Effekterna på träden var större än förväntat. Det är sannolikt trädens förbättrade fosforstatus som ligger bakom tillväxtökningen i askade granbestånd. Det finns så gott om kväve i marken i sydvästra Sverige att tillväxten i många granbestånd numera är mer begränsad av tillgången på fosfor än av tillgången på kväve, konstaterar projektledaren Gunnar Thelin.
I marken var effekterna begränsade. Dosen två ton aska och två ton kalk verkar vara för låg för att på så här kort sikt höja pH i mineraljorden och förbättra den syraneutraliserande förmågan i markvattnet. Det beror på att frisläppning av sulfat, som ackumulerats i marken under årtionden av surt regn, motverkar pH-höjningen. Dosen verkar inte heller räcka för att kompensera för skördeförluster av kalium och fosfor vid GROT-uttag. Det innebär att högre doser kan behövas för att uppnå uthållighet i systemet.
Det är viktigt att askåterföringsystem utvecklas så att den verkligen kompenserar för de näringsförluster som dagens intensiva skogsbruk innebär. Dessutom måste de näringsförluster som försurningen skapar kompenseras. Den naturliga återhämtningen från försurningen räcker inte.
Askåterföringen verkar ha gett de positiva effekter som var åsyftade med åtgärden utan att ge befarade negativa bieffekter som ökad kväveutlakning och ökade kolförluster. Istället har inbindningen av kol och kväve ökat. Tillväxtökningen innebär dessutom att askåterföring sannolikt är mycket lönsamt för den enskilde markägaren. Omvänt är det så att underlåtenhet att kompensera för skördeförluster kommer att leda till sämre tillväxt och sämre ekonomi.
Projektet som heter ”Askåterföring till gran- och bokbestånd – effekter på näring, tillväxt, kvävedynamik och kolbalans” finansierades av Värmeforsk.
Kontaktinformation
För fler uppgifter kontakta:
Gunnar Thelin, projektledare, fil. dr. i växtekologi
Inst. f. Kemiteknik, LTH, Lunds Universitet
046-222 33 36
0709-227473
Grundutbildningen
Grosshandlare John Lovéns stipendier för framstående studieprestationer inom högskolans grundutbildning tilldelas
Andreas Källström och Fredrik Rydén
Per Erikssons resestipendier för framstående studieprestationer inom högskolans grundutbildning tilldelas
Fredrik Jenestrand och Daniel Perez
Hans Stahles Scholarship for excellence in the International Graduate Program (IGP) has been awarded to
Arne Njå Simensen
Till Per Hillers minne stipendium för framstående uppsats inom ämnesområdet finansiell ekonomi tilldelas
David Järnland och Pablo Sanchez
Stock Market Reactions to Meeting or Beating Earnings Expectations: The Swedish case”
Eli F Heckschers stipendium för framstående uppsats inom nationalekonomi tilldelas
Erik Gribbe och Tobias Lundquist
Sizing up Lies – An experimental study of lies and promises in a cheap talk game with hidden information”
Gunnar Hedlunds stipendium för framstående uppsats inom internationellt företagande tilldelas
Mikael Sundström och Marcus Wilert
Global Codes, Local Rules”
Bertil Näslunds stipendium för framstående uppsats inom finansiell ekonomi tilldelas
Arne Njå Simensen och Olof Åkesson
Bidder Returns & Premium. A Study of Public and Private Acquisitions 1986-2003″
Oscar Silléns fond för framstående skriftligt arbete inom redovisning och finansiering tilldelas
Richard Johansson och Fredrik Rydén
A Comparision of Four Methods for Assessing Accounting Quality”
Sven-Erik Johanssons stipendium för framstående uppsats inom företagsekonomi tilldelasPer Agebäck och Niklas Ringby
”Börsintroduktioners effekter på den interna styrningen. – Att kommunicera sin styrning eller styras av sin kommunikation”
Paulsson Frenckners stipendium för framstående uppsats inom företagsekonomi tilldelas
Kaveh Madjlessi och Per Olsson
Interorganizational Control – A case study of administrative outsourcing”
Folke Kristenssons stipendium för framstående uppsats inom företagsekonomi tilldelas
Herman Stål och Jon Tillegård
”Sotiga Bjässar som går lös på sina funderingar med väldiga släggor. En nätverks- och diskursanalys”
Bertil Ohlins stipendium för framstående uppsats inom internationell ekonomi tilldelas
Martin Olofsson
Determinants of Offshoring – An empirical investigation of manufacturing offshoring from three nordic countries”
Gunnar Westerlunds stipendium för framstående uppsats inom företagsekonomi tilldelas
Sofia Nilsson
Translating Corporate HIV/AIDS Activities – A case study of HIV/AIDs strategies, policies and programs in four South African based companies”
Karl-Erik Wärneryds stipendium för framstående uppsats inom företagsekonomi tilldelas
Caroline Lindén och Mari-Linn Stenlund
”I jakten på konsumenterna – våga & vinn? En studie om hur inkongruens påverkar konsumenterna vid varumärkesutvidgningar och varumärkesallianser”
I anslutning till ceremonin tilldelas Jean-Jacques Hus Nordeas utmärkelse ”Årets lärare”, framröstad av civilekonomstudenterna.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Hanna Pettersson, informatör
tel: 08-736 9016
e-post: hanna.pettersson@hhs.se
Ungefär två av hundra gravida i Sverige drabbas under senare delen av graviditeten av klåda. Klådan kan uppkomma över hela kroppen, men är i typiska fall mest intensiv i handflator och fotsulor. Tillståndet kan vara mycket besvärligt. Eftersom klådan är som värst nattetid medför den ofta svåra sömnrubbningar.
– Vi vet inte säkert vad tillståndet beror på, men en orsak kan vara en ärftligt betingad rubbning av leverfunktionen, säger överläkare Anna Glantz som skrivit en avhandling om graviditetsklåda.
Det har tidigare varit en allmänt utbredd uppfattning att sjukdomen är ett irriterande, men ofarligt tillstånd för både mor och barn. Anna Glantz har i sitt avhandlingsarbete undersökt förekomsten av graviditetsklåda och frekvensen av komplikationer hos drabbade kvinnor och deras foster. Hon har också jämfört effekten av två olika läkemedel som kan användas för att lindra besvären.
Anna Glantz visar i sin avhandling att det genom ett enkelt blodprov går att se hur farlig klådan är. Genom att i blodet titta på halten av gallsyror går det nämligen att se vilken risk fostret utsätts för. Ungefär åtta av tio drabbade kvinnor har en mild och ofarlig form av sjukdomen med låga gallsyrenivåer. Men hos resterande drabbade är nivåerna så höga att de kan öka risken för komplikationer under graviditeten. I dessa fall finns en ökad risk för att barnet föds för tidigt, att barnet bajsar i fostervattnet vilket i sin tur kan leda till olika komplikationer och att barnet blir så utmattat under förlossningen att det måste förlösas med akut kejsarsnitt eller sugklocka. Det kan även vara så att det i dessa fall finns en viss ökad risk för fosterdöd innan värkarna kommer igång.
– Den nya tekniken att mäta svårighetsgraden av graviditetsklåda genom ett enkelt blodprov ger möjlighet att hitta de graviditeter där fostret löper en ökad risk, säger Anna Glantz.
Studien visade också att i de fall där den gravida kvinnan har höga halter av gallsyror i blodet är det bästa alternativet att sätta igång förlossningen, förutsatt att graviditetslängden medger detta. Om graviditeten inte har gått så långt att det är möjligt, går det i stället att sänka gallsyrenivåerna och lindra den svåra, sömnstörande klådan med läkemedelsbehandling. Det läkemedel som var effektivast i studien heter ursodeoxycholsyra och kallas för isbjörnsgalla. Ämnet förekommer i gallan hos alla däggdjur, fast i rikligast mängd hos isbjörnar.
– Denna medicinering kan komma att ha stor betydelse för kvinnor med graviditetsklåda eftersom de ofta har svår, sömnstörande klåda i flera månader före förlossningen, säger Anna Glantz.
Trots att studien är den största i världen rörande gravida kvinnor med klåda, totalt ingick 820 personer varav 130 fick testa läkemedel, är den för liten för att kunna visa om behandling med läkemedel även kan sänka komplikationsfrekvenserna. Ytterligare studier behövs därför inom området.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för gynekologi och obstetrik
Avhandlingens titel: Intrahepatic cholestasis of pregnancy
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Specialistläkare Anna Glantz, telefon: 0703-637 685, 031-343 4027, e-post: anna.glantz@vgregion.se
Handledare:
Professor Lars-Åke Mattsson, telefon: 031-343 4100, e-post: lars-ake.mattsson@vgregion.se
− Det är enormt glädjande, säger Johan Ahlberg, vd på McKinsey & Company Sverige. Grunden för vår framgång har alltid varit att kunna knyta de mest talangfulla förmågorna till oss och att erbjuda dem de bästa möjligheterna till professionell och personlig utveckling. Nu när konkurrensen om den bästa kunskapen och kompetensen hårdnar alltmer, så är det givetvis extra glädjande att Handelshögskolans studenter år efter år visar oss detta förtroende. Det är ett förtroende som vi kommer att göra allt för att fortsätta leva upp till.
De tio mest populära arbetsgivarna bland Handelshögskolans civilekonomstudenter är i rangordning: McKinsey & Company, Boston Consulting Group, Goldman Sachs, Statsförvaltningen, FN, H&M, IKEA, Bain & Company, Morgan Stanley och Merrill Lynch.
Nytt för i år i undersökningen är ett antal attitydfrågor om olika anställnings- och arbetsformer. Resultaten visar på fyra olika ”typer” av studenter: Självständiga frihetssträvare (34 procent), anpassare (26 procent), traditionalister (13 procent) och frihetslängtande traditionalister (27 procent). Den vanligaste typen, självständiga frihetssträvare, byter gärna arbetsgivare för varje ny position i karriären, vill ha flexibla arbetstider, vill i mindre utsträckning vara fast anställd och är intresserad av att jobba i eget företag.
Handelshögskolans Imagebarometer är en undersökning som genomförts årligen sedan 1990 på uppdrag av Handelshögskolan Corporate and Alumni Relations. Studien har utförts av Richard Wahlund, gästprofessor vid Handelshögskolan. Rapporten finns tillgänglig för journalister på www.hhs.se under Press.
Vid publicering av information som rör Imagebarometern ska Handelshögskolan Corporate and Alumni Relations anges som källa.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta gärna:
Richard Wahlund, gästprofessor vid Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 08-674 79 33 / 070-653 56 87
E-post: richard.wahlund@gi-ihr.su.se
Tine Frivik, Executive Director Corporate and Alumni Relations
Tel: 08-736 90 70
E-post: tine.frivik@hhs.se
Forskarnas råd är att satsa på grova dimensioner och hög kvalitet genom att röja och gallra. Då får man lönsamhet och naturvård på köpet! Hemligheten är att röja tidigt och hårt så att lövträden hela tiden har tillräckligt mycket grönkrona. Då växer de också bra.
I Kunskap Direkt finns bland annat nya verktyg som visar när och hur hårt träden behöver röjas och gallras.
– Vi har byggt vidare på den lövsajt vi skapade 1999, säger Martin Werner. Men vi har gjort om en hel del. Innehållet är moderniserat med de senaste forskningsresultaten, och vi har lagt till nya avsnitt om föryngring och virkesutnyttjande.
Kunskap direkt har ca 70 000 besök per år, och på Skogforsk ser man en positiv trend.
– Omvärlden blir allt mer mottaglig för rådgivning via webben. Och efter stormen Gudrun funderar många skogsägare på alternativ till granen. Så vi hoppas att Kunskap direkt om lövskogsskötsel ska bli till nytta för många, säger Martin Werner.
Kunskap Direkt utvecklas av Skogforsk i samarbete med LRF Skogsägarna och Skogsstyrelsen.
Besök sajten på http://www.kunskapdirekt.se/lov
Kontaktinformation
Kontakt:
Martin Werner, Skogforsk, tel: 0418-47 13 01, 070-575 28 66.
Mats Hannerz, projektledare, tel: 018-18 85 54, 070-518 85 54.
Högerextrema krafter och främlingsfientlighet diskuteras och debatteras ofta i Sverige. Men rasism som strukturell företeelse ges fortfarande ett begränsat utrymme, och möjligheterna att tala om rasism på ett odogmatiskt sätt är små. I en ny avhandling vid Umeå universitet har Ulrika Schmauch intervjuat omkring tjugo personer som antingen själva är födda i Afrika, eller har minst en förälder som kommer därifrån. Intervjuerna genomfördes i en storstad, en medelstor stad samt i en mindre tätort i Sverige.
Hon visar att vardagsrasismen som drabbar afrikaner tar sig många, ofta svårfångade, uttryck. Det kan handla om allt från klumpiga rasistiska kommentarer från kompisar och diffusa känslor av utanförskap, till orättvis betygsättning och rädsla för rasistiskt våld. Vardagsrasismen upplevs dessutom i ett samhälle där det råder ojämlikhet mellan ”vanliga svenskar” och ”människor från andra kulturer”, till exempel när det gäller förvärvsarbete, hälsa, medelinkomst och utsatthet för hot och våld.
Enligt Ulrika Schmauch finns en utbredd tystnad kring de erfarenheter av rasism dessa människor gör i sin vardag. Det är svårt att sätta ord på upplevelserna, och de som försvarar sig misstänkliggörs ofta och får till exempel höra att de är överkänsliga eller inte förstår sig på den svenska kulturen. Tystnaden försvårar motståndet, och istället för att tillsammans arbeta mot diskriminering försöker man hantera sina upplevelser på egen hand.
Ulrika Schmauch har funnit tre övergripande strategier som människor använder sig av för att hantera vardagsrasismen. Ett sätt är att osynliggöra och avfärda erfarenheterna, ett annat är att längta bort till ställen fria från rasism, exempelvis fjärran ”hemländer”. Det tredje sättet är att hålla rasismen på avstånd genom att bestämma sig för att inte bry sig, eller att försöka försvara sig.
Fredagen den 7 april försvarar Ulrika Schmauch, sociologiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Den osynliga vardagsrasismens realitet. Disputationen äger rum kl. 10.15 i Hörsal E, Humanisthuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är dr. Mekonnen Tesfahuney, Geografi och turism, Karlstads universitet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Ulrika Schmauch,
sociologiska institutionen,
Umeå universitet,
tel: 090-786 63 09,
e-post: ulrika.schmauch@soc.umu.se
Vid Mittuniversitetet bedrivs just nu ett projekt som innebär att man med mobiltelefoner skall kunna veta om det är lång kö i liften eller inte. Projektet har fått fri tillgång till Åres skidsystem i tre år och det är två företag som tror på idén. Projektledare Åke Malmberg säger:
− Teleca bidrar med arbetstid för utveckling av mjukvara och Skistar ger oss fri access till Åres skidsystem under tre år.
Projektet kommer att bedrivas inom grundutbildningen för IT-system för upplevelseteknologi. Redan har ett antal studenter varit till Åre för att mäta och koordinatbestämma nedfarterna. I första skedet kommer de att simulera åkare och liftsystemen för att senare testa med en handdator på riktigt.
Denna typ av forskning kan i framtiden komma att användas för att minimera trafikstockningar, minska bränsleförbrukning och användas inom cancervården.
Swarm Intelligence är en form av konstgjord intelligens, artificiell intelligens. En dator har möjlighet att rationalisera beslut och lära sig av samlad kunskap. Förutsättningen för datorn att dra slutsatser av den samlade kunskapen är att den som konstruerat systemet byggt in den möjligheten.
Artificiell Intelligens baseras på att en kraftfull dator centralt gör beräkningar för att tillgodogöra sig kunskap om sin omvärld. Swarm Intelligence baseras istället på att mindre kraftfulla datorer, var och en för sig, gör iakttagelser av sin omvärld. Deras omvärld är mycket begränsad. När dessa små enheter sedan kommunicerar med varandra skapas en gemensam större bild av omvärlden, ett så kallat kollektivt medvetande.
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Åke Malmberg, telefon +46 63 16 53 53, mobitelefon +46 70 311 5353 eller ake.malmberg@miun.se
Fetma är ett stort folkhälsoproblem och övervikt bland barn och ungdomar räknas idag som en världsepidemi. Det är sedan tidigare väl känt att övervikt hos vuxna ökar risken för att få så kallade livsstilssjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar och diabetes, däremot har man inte helt kunnat förklara varför.
Julia Wärnberg vid Institutionen för biovetenskaper och näringslära vid Karolinska Institutet i Huddinge har undersökt 500 spanska ungdomar i åldern mellan 13 och 18 år. Spanien är ett av de länder i Europa med högst andel överviktiga barn. Jämfört med de ungdomar som inte var överviktiga hade de överviktiga ungdomarna i studien förhöjda halter av inflammatoriska proteiner i blodet, samma sorts proteiner som hos vuxna förutser högre risk för hjärt- kärlsjukdomar och diabetes.
– Hos människor med förhöjda nivåer av inflammatoriska proteiner kan de här sjukdomarna kanske dyka upp så tidigt som i 40-50 årsåldern istället för när de är 70, säger Julia Wärnberg.
Att kopplingen mellan övervikt i ungdomsåren och kronisk inflammation nu är klarlagd hoppas Julia Wärnberg ska leda till nya insikter om hur man kan motverka den högre risk för livsstilssjukdomar som den kroniska inflammationen kan innebära i vuxen ålder.
– Hos vuxna med kronisk inflammation har det visat sig att tillsammans med viktminskning kan även Omega 3-fettsyror, valnötter och regelbunden motion vara bra sätt att få ner inflammationen och därmed minska risken för hjärt-kärlsjukdomar och diabetes, säger Julia Wärnberg.
Hon planerar nu att fortsätta sin forskning inom ramen för den så kallade HELENA-studien, som finansieras av EU och ska vara klar 2008.
– Där fortsätter vi att undersöka bland annat hur fysisk aktivitet påverkar relationen mellan inflammation och övervikt bland 3000 ungdomar från tio europeiska länder, säger Julia Wärnberg.
Avhandling: ”Inflammatory status in adolescents; The impact of health determinants such as overweight and fitness” av Julia Wärnberg vid Institutionen för biovetenskaper och näringslära, Enheten för preventiv näringslära, Karolinska Institutet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Julia Wärnberg, nutritionist och medicine doktor i medicinsk näringslära, mobil 0704-457094, e-post julia.warnberg@prevnut.ki.se.
Pressekreterare Katarina Sternudd, tfn 08-2248 838 95, mobil 070-224 38 95, e-post katarina.sternudd@ki.se
De senaste decennierna har välfärdssystemen i västvärlden omprövats och förändrats. Den enskildes eget ansvar för sin försörjning betonas och krav ställs på aktivering i någon form som villkor för ekonomiskt bistånd. Ett svenskt exempel på den internationella trenden mot aktiveringskrav är den så kallade Uppsalamodellen.
Uppsalamodellen var ett aktiveringsprogram med starka krav på eget ansvar. Bidragstagaren var tvungen att vara arbetssökande på heltid och ha täta kontakter med socialkontoret som villkor för att få ekonomiskt bistånd.
Pia Milton har gått igenom personakter för 509 individer som ansökte om ekonomiskt bistånd med arbetslöshet som främsta orsak 1990 och 1992. 1990 var arbetsmarknaden relativt positiv medan år 1992 kännetecknades av kraftigt stigande arbetslöshet. Av de studerade individerna deltog cirka hälften i Uppsalamodellen, medan de övriga var inskrivna vid ett socialkontor med ett mer traditionellt arbetssätt. Pia Milton följde bidragstagarna fram till 1996.
Resultaten visar att Uppsalamodellen inte var mer framgångsrik än det traditionella arbetssättet för att påskynda övergången från bidrag till arbete eller utbildning, varken på kort eller lång sikt. Möjligheten att varaktigt lösa bidragsbehovet var till och med någon sämre i Uppsalamodellen och många bidragstagare återkom jämförelsevis tidigt med ny begäran om bidrag, särskilt ungdomar mellan 20 och 24 år.
Det fanns inga signifikanta skillnader mellan de två arbetssätten med avseende på kvinnors, mäns och invandrares chanser att lämna bidragstagandet för arbete eller utbildning. Individuella faktorer som nationalitet, utbildning och arbetserfarenhet hade, oavsett socialtjänstens arbetsmetod, stor betydelse för bidragstagarnas möjligheter att lämna bidragssystemet.
Helt avgörande för bidragstagarnas möjlighet att få långsiktigt arbete, oavsett vilken arbetsmetod som socialkontoret tillämpade, var tillgången på jobb. År 1992 var chansen att lämna bidragssystemet för reguljärt arbete endast en tredjedel så stor som 1990.
Pia Miltons avhandling visar också motstridiga konsekvenser av aktiveringskraven i socialtjänsten för enskilda bidragstagare. Aktivering kan bidra till ökad integrering på arbetsmarknaden för dem som redan står arbetsmarknaden nära, men kan också bidra till ökad marginalisering och utslagning för dem som av sociala och individuella orsaker har svårt att få arbete.
– Risken är att den enskilde känner sig kränkt och upplever en stor hopplöshet om alla ansträngningar att söka jobb inte ger utdelning. Då kan bidragstiderna bli allt längre, kanske med sjukskrivning eller förtidspensionering som följd, säger Pia Milton.
Pia Milton ser både negativa och positiva aspekter med aktiveringskraven i Uppsalamodellen, men hon konstaterar att socialtjänsten behöver utveckla sina arbetsmetoder.
– Man måste anpassa aktiveringskraven efter den enskilde individen och insatserna måste ha tydliga mål så att effekterna för den enskilde kan värderas, säger hon.
Pia Milton arbetar vid Statens Folkhälsoinstitut och disputerar inom sociologi.
Kontaktinformation
Pia Milton, tel 0704-83 35 35 eller e-post pia.milton@fhi.se
Jonas Johansson jämför i sin avhandling protonstrålar och intensitets-modulerade fotonstrålar (IMRT) med de standardtekniker som är i bruk idag. Tre tumörtyper har ingått i jämförelsen: vänstersidig bröstcancer som spridit sig till lymfkörtlarna, hypofarynxcancer (i svalget) och rektalcancer (ändtarmscancer).
Jämförelsen görs med datorsimulerade dosberäkningar på ett antal patientfall. De beräknade dosfördelningarna kan jämföras direkt för att påvisa skillnader mellan behandlingsteknikerna. I en annan jämförelse används dos-responsmodeller för beräkningar av sannolikheten för tumörkontroll och sannolikheten för komplikationer i normalvävnader.
Resultaten visar att protoner och IMRT ger fördelaktigare dosfördelningar än standardteknikerna. Beräkningarna med dos-responsmodeller visar att detta leder till lägre risk för komplikationer i normalvävnader och för hypofarynxcancer även bättre tumörkontroll. Protoner har jämfört med IMRT fördelen att volymer med låga till medelhöga doser minskar markant.
För patienterna med vänstersidig bröstcancer kan sannolikheten för strålningsinducerad lunginflammation minska från 15 procent med den bästa standardtekniken till mindre än tre procent för IMRT och protoner. I patientgruppen med hypofarynxcancer kan IMRT och protoner ge utrymme för en ökning av dosen till tumören samtidigt som sannolikheten för biverkningar i spottkörtlarna kan minska. För rektalcancer kan sannolikheten för både akuta och sena tunntarmskomplikationer minska med cirka 50 procent med IMRT och protoner. Protonerna kan potentiellt ge en ännu kraftigare minskning beroende på antaganden om betydelsen av bestrålad volym.
– Resultaten i min avhandling visar att det finns möjligheter till stora förbättringar i strålbehandling om IMRT och protoner används. Fördelarna är störst för protoner, säger Jonas Johansson.
– Modellstudier av det slag som presenteras här kan tjäna som underlag och motiv för framtida investeringar i kostsamma protonbehandlingsläggningar.
Kontaktinformation
Kontaktperson: Jonas Johansson, tel: 018-611 26 22 , 073-982 24 48 eller e-post: Jonas.Johansson@onkologi.uu.se
