– Konkurrensen om anslag från forskningsprogrammet NORDITE är mycket stor. Vi ar både stolta och glada att få denna bekräftelse på att vi har etablerat oss som en av de främsta aktörerna inom RFID-området, säger professor Hans-Erik Nilsson, som är den som koordinerar projektet vid avdelningen för elektronik vid Mittuniversitetet i Sundsvall.
Projektet, med namnet Printed RFID sensor solutions, ska utveckla mycket små kommunicerande RFID-sensorer. Till skillnad från streckkoderna utnyttjar RFID radio. Något som gör det möjligt att identifiera många föremål samtidigt, exempelvis i ett lager. Identifieringen sker också utan optisk kontakt med förpackningarna. RFID utgör redan idag stommen i ett världsomspännande identifieringssystem kallat Electronic Product Code Network (EPC Network). Fullt utbyggt liknar systemet en sökmotor som Google, men då inte avsedd för sökning av hemsidor, utan produkter och föremål som märkts med RFID.
Redan idag kan produkten på egen hand alltså tala om vem den är, sin identitet. Men med hjälp av ny teknik, så som de tryckta sensorer som ska utvecklas i projektet, kan förpackningen ge betydligt mer information. Till exempel hur förpackningen har hanterats under transporten, om förpackningen har öppnats, samt när eller om varan har utsatts för skadlig temperatur eller fukt.
– Vårt nya sensorprojekt blir ett viktigt bidrag i utvecklingen av billig och robust teknik som kan följa, spåra och övervaka enskilda produkter – från produktion till försäljning och slutligen återvinning, lovar Hans-Erik Nilsson.
Hur går det då till rent tekniskt att trycka sensorer?
– Tryckt elektronik baseras på bläck och tryckfärger med elektroniska egenskaper. Utveck-lingen inom nanoteknologin ger nya möjligheter till snabb utveckling av effektivare tryck-färger. Vid Mittuniversitetet startade denna forskning inom ramen för det skogsindustriella forskningsprogrammet vid FSCN redan 1999 och har under åren utvecklats i samverkan med KK-stiftelsen och nationella och internationella företag, avslutar Hans-Erik Nilsson.
Forskningsprojektet har initierats av forskargruppen inom RFID-teknik vid Mittuniversitetet och bedrivs i samverkan med KTH och VTT. VTT är Finlands största forskningsinstitut med lång erfarenhet av industriell RFID-teknik. Projektet stöds av sju svenska och finska företag, vilka är TagMaster, ShortLink, Sensible Solutions Sweden, SCA Packaging Research, Avantone OY, UPM New Ventures, Perlos Corporation.
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Hans-Erik Nilsson, 060-148739, 070-2323808, hans-erik.nilsson@miun.se
När patienter som tar mediciner mot högt blodtryck träffar sina läkare på återbesök, handlar det till stor del om att se hur bra medicinen fungerar och om den ger några biverkningar. I vissa fall är det enkelt: blodtrycket ligger bra och patienten har inga biverkningar. I andra fall är det mer komplicerat; blodtrycket ligger ”på gränsen” eller patienten har något symtom som kan vara en biverkan, men som lika gärna kan bero på något annat. I sådana lägen är det inte uppenbart vad läkaren ska göra – ska dosen höjas, sänkas, medicinen ändras eller ska medicineringen fortgå oförändrat?
Leg läkare Staffan Svensson har i sin avhandling studerat hur patienter med blodtrycksmedicin och deras läkare fattade beslut om detta genom att analysera 51 bandinspelade återbesök.
– Det vi fann var att läkarna och patienterna strävade efter att sätta ”oklara” blodtryck och biverkningar i ett sammanhang som gjorde dem mer klara. Till exempel var det vanligt att lätt till måttligt förhöjda blodtrycksnivåer betraktades i ljuset av att patienten var stressad inför besöket eller hade det stressigt i allmänhet, och att trycken därför inte var oroande. När det fanns misstänkta biverkningar kunde det handla om att föreslå alternativa förklaringar till symtomen, till exempel att de berodde på patienternas livsstil, säger Staffan Svensson.
De beslut som fattas vid återbesöken bygger därför på en tolkning av verkligheten: det handlar inte om att bara mäta ett värde, utan också i stor utsträckning om att förklara värdet. Detta är av intresse eftersom de behandlingar som finns mot högt blodtryck används på ett högst otillfredsställande sätt. Av alla människor som har högt blodtryck är det bara en minoritet – även bland dem som behandlas med läkemedel – som lyckas få ned trycket till önskvärda nivåer. Följden blir att ett stort antal människor drabbas av blodtryckskomplikationer som hjärtinfarkt, slaganfall, kärlkramp och död, som hade gått att förebygga.
– Jag misstänker att en del av problemet ligger i att både läkare och patient, som vi beskrivit, förklarar ”ned” höga värden och sedan väljer att inte behandla dem, säger Staffan Svensson.
Ett annat tänkbart skäl till den dåliga blodtryckskontrollen är att de beslut som fattas i samtalen inte återspeglas i patienternas vardag. Patienterna och läkarna var mestadels överens om tolkningen av blodtrycken, genom att bägge parter tenderade att betrakta förhöjda värden som undantag. Vad gäller biverkningar var patienter och läkare inte lika överens: här trodde patienterna oftare att symtom berodde på läkemedlen, medan läkarna gjorde andra tolkningar.
– Läkarna var i stort mer aktiva än patienterna både vad gällde att tolka blodtrycksvärden och biverkningar. De talade mer, var mer drivande i förklaringarna och låg bakom de flesta besluten. Läkarna fick alltså sista ordet, medan patienternas roll överlag var mer passiv. Men i praktiken är det förstås patienterna som får sista ordet, eftersom det är de som bestämmer om de tar blodtrycksmedicinerna som de ordinerats, säger Staffan Svensson.
I en intervjustudie med 33 av patienterna undersökte Staffan Svensson vilka skäl de hade att ta sina läkemedel. Han fann att patienterna ofta angav ”förtroende för läkarna” som ett skäl att ta dem. Ett annat skäl var att de ville undvika komplikationer eller helt enkelt ”få ned blodtrycket”. Skäl emot att ta medicinen var biverkningar eller en ovilja mot läkemedel i allmänhet. Dessa resultat understryker ytterligare vikten av att läkare måste förstå både sina egna och patientens bevekelsegrunder för att fatta beslut om medicinerna.
– Det går ju, till att börja med, inte att hjälpa patienter övervinna olika hinder mot att ta medicinerna om man inte vet vilka hindren är, säger Staffan Svensson.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin
Avhandlingens titel: Medication adherence, side effects and patient-physician interaction in hypertension
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Leg läkare Staffan Svensson, telefon: 031-342 3057, e-post: staffan.svensson@pharm.gu.se
Handledare:
Docent Karin Kjellgren, telefon: 031-773 6048, e-post: karin.kjellgren@sahlgrenska.gu.se
Teorin presenteras i nätupplagan av den vetenskapliga tidskriften The Lancet. Författarna konstaterar att kemoterapi mot fågelinfluensa visserligen innebär ett betydande tankehopp, men menar ändå att sådan behandling bör kunna övervägas. Detta med tanke på att denna kemoterapi visat sig vara mycket verksam när det gäller att minska dödligheten i HLH-sjukdom förknippad med livshotande infektion av Epstein-Barr-viruset.
Dödligheten vid infektion med fågelinfluensa A-virus, subtyp H5N1, är omkring 50 procent uppgifter från Världshälsoorganisationen, WHO. Behovet att hitta innovativa behandlingar är därför stort. I sin hypotes visar professor Jan-Inge Henter vid Karolinska Institutet tillsammans med kollegor i Hongkong att personer med H5N1-infektion har vissa liknande symptom som patienter med HLH. Det finns även likheter vid obduktion.
Patienter med HLH har ett överskott av infektionsbekämpande vita blodkroppar, vilka kan ansamlas i frisk vävnad och orsaka skador på många olika organ. En av de viktigaste behandlingarna mot HLH är läkemedlet Etoposid, ett cellgift som bidrar till att döda överskottet av immunceller. Forskarna betonar dock att deras förslag till behandling för närvarande är en hypotes, och att den ännu inte har testats på patienter som drabbats av fågelinfluensa.
– Det skulle vara välkommet om WHO medverkade till att skapa förutsättningar för kliniska studier baserade på ett modifierat HLH-protokoll, utöver antivirusbehandling och annan stödjande behandling, för patienter som infekterats med H5N1, säger professor Jan-Inge Henter.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Jan-Inge Henter, professor vid Institutionen för kvinnor och barns hälsa, enheten för barnonkologi, överläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus, telefon 08 – 5177 2536, mobil 0706 – 333 557, e-post Jan-Inge.Henter@ki.se.
Pressekreterare Katarina Sternudd, tel 08-524 838 95, mobil 070-224 38 95, e-post katarina.sternudd@ki.se
Arbetskraftsdeltagandet bland kvinnor i hushåll vars barnomsorgsavgift minskade med minst 500 kronor i månaden genom maxtaxan ökade med tre procentenheter. Resultatet är i linje med tidigare studier, som också visat att fler mödrar arbetar när barnomsorgsavgifterna sänks.
Fäder och antalet arbetade timmar opåverkade
De sänkta avgifterna påverkar däremot inte i vilken mån fäder väljer att arbeta. Studien finner inte heller några effekter på hur mycket föräldrar, såväl kvinnor som män, arbetar givet att de är sysselsatta.
Vad är maxtaxa inom barnomsorgen?
Maxtaxan innebär att barnomsorgsavgiften inte får överstiga en viss fastställd procent av ett hushålls bruttoinkomst. Det finns dessutom ett tak för hur mycket en kommun får ta ut i avgift från ett hushåll. När reformen genomfördes första januari 2002 fick det maximalt kosta 1 140 kronor per månad att ha ett barn i förskola. Motsvarande belopp 2006 är 1 260 kronor per månad.
Skillnader mellan hur föräldrar påverkas gör att vi kan undersöka effekterna
I studien räknar vi ut vad det skulle kosta för ett hushåll att ha samtliga barn i åldern 1-9 i kommunal barnomsorg på heltid åren 2001 (året innan avgiftsreformen) och 2002 (det första året med maxtaxa). Vi jämför sedan föräldrar vars barnomsorgsavgift ändrades mycket med föräldrar vars avgifter inte ändrades i någon större utsträckning. Studien är en första delstudie och slutrapporten kommer att redovisas våren 2007.
Kontaktinformation
IFAU-rapport 2006:2 ”Påverkar maxtaxan inom barnomsorgen hur mycket föräldrar arbetar?” är skriven av Eva Mörk, Linus Lindqvist och Daniela Lundin, alla IFAU.
Om du vill veta mer kontakta Eva tel: 018-471 70 72,
e-post: eva.mork@ifau.uu.se eller Daniela tel: 018-471 70 84, e-post: daniela.lundin@ifau.uu.se.
Ett problem för dessa patientgrupper med svåra kroniska sjukdomar är att den fotvård, som så många av dem är beroende av, kräver läkarordination. Något som i praktiken ofta innebär att vården blir eftersatt, med risk för att sår och sjukliga hudförändringar snabbt förvärras.
– Utbildningen till podiater ger kompetens att självständigt diagnostisera och behandla många förändringar i exempelvis diabetesfoten, vilket ger en högre vårdkvalitet närmare patienten, säger Torsten Wredmark, professor och utbildningsansvarig.
Utbildningen till podiater ger 120 högskolepoäng och omfattar undersökning och allsidig behandling av sjukdomar och skador i foten. Första kullen på 30 studenter börjar nu till hösten. Under hela utbildningstiden varvas teori och klinisk verksamhet. Möjligheter till påbyggnadsutbildning med egen forskning kommer att erbjudas.
– Podiatrierna kommer i första hand att jobba i den offentliga sjukvården, men också som egenföretagare. Med sin specialkompetens kan de mycket väl fungera som koordinatorer mellan den befintliga fotvården och läkarna inom primärvården, säger Torsten Wredmark.
Sista ansökningsdag till den nya utbildningen är 15 april. För att komma in på programmet krävs allmän behörighet till högskolestudier med samhällskunskap A, matematik B och naturkunskap B. Dessutom finns möjlighet till särskild prövning av behörighet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Utbildningsansvarig Torsten Wredmark, telefon 08- 585 875 89,
mobil 070-484 86 83, e-post torsten.wredmark@ki.se.
Pressekreterare Katarina Sternudd, telefon 08-524 838 95,
mobil 070-224 38 95, e-post katarina.sternudd@ki.se
Många företeelser och tjänster har tagit steget över till Internet och bland dessa finns även journalistik. I dagarna läggs en avhandling fram som närmare undersöker förändringsprocesser för journalistikens villkor, ideal och normer när nyhetsjournalistiken bedrivs på Internet. Den undersökning som ligger till grund för avhandlingen omfattar fyra sajter, aftonbladet.se, expressen.se, dn.se samt svd.se
I avhandlingen konstaterar Michael Karlsson, doktorand vid Mittuniversitetet, att nätjournalistik gör det möjligt med ett ständigt och utbytbart flöde av information.
– Det är mycket uppseendeväckande att det kan finnas motstridiga beskrivningar av händelser beroende på när man går in på sajterna och att nyheter helt kan försvinna från sajterna. Detta är en klar varningssignal till läsare att inte lita på nyhetsinnehållet på webbsajter, säger Michael Karlsson.
Journalistiken på Internet är inte en färdig produkt som i många andra medier utan en ständigt pågående process. Nyhetssajterna påminner mer om direktsända TV-nyheter än sina modermedier papperstidningarna. Sajterna uppdateras kontinuerligt och beskrivningar av händelser förändras under dagens lopp och försvinner ibland helt från sajterna.
– En annan sak som förvånar mig är att innehållet fortfarande är så textbaserat och att det är överföring av information, precis som i papperstidningar, som dominerar i stället för att utnyttja de möjligheter till interaktivitet som Internet ger, säger Michael vidare.
När det gäller interaktiviteten förekommer den nästan uteslutande i form av hyperlänkar och möjligheter att e-posta författaren. Endast en av de sajter som undersökts har en funktion för kommentarer, som är den enda systematiskt återkommande möjlighet som publiken har för att säga sin mening i anslutning till ett nyhetsmaterial. Men när möjligheten att kommentera används av publiken får det oförtjänt litet gensvar från sändaren.
Michael Karlsson, 35, är uppväxt i Falun och nu verksam som lärare och forskare vid Mittuniversitetet, Campus Sundsvall och Lunds Universitet.
Kontaktinformation
Michael Karlsson, kontorstelefon 060-14 86 04, eller e-post michael.karlsson@miun.se
När det blir varmare ökar halten av koldioxid, och när det blir kallare sjunker den. Kvartärgeologen Catherine A Jessen har jämfört dessa svängningar med de snabba klimatförändringarna under den period som kallas holocen, dvs den mellanistid som började för 11 500 år sedan och som vi nu lever i. De metoder man tidigare använt för sådana studier har varit säkrare när det gäller storskaliga förändringar över längre tidrymder. Man har studerat borrkärnor av antarktisk inlandsis och analyserat luft som varit innesluten i bubblor i isen. Koldioxidhalten varierar som förväntat med temperaturförändringarna men med en intressant avvikelse.
– Under de senaste 650 000 åren stiger koldioxidhalten när en istid tar slut – med en fördröjning. Halten börjar inte stiga förrän i genomsnitt ca 1 200 år efter temperaturförhöjningen, säger Catherine Jessen.
Tack vare en relativt ny metod kan man nu undersöka koldioxidhalten vid de hastiga klimatförändringarna under holocen, och detta med den större tidsupplösning som då krävs. På växternas blad finns mikropiska klyvöppningar genom vilka växten tar upp koldioxid. Ju mer koldioxid det finns i luften desto färre klyvöppningar bildas det. I sjösediment hittar forskarna bladrester som kan dateras.
– Koldioxidhalten varierar i takt med klimatförändringarna men också i de här fallen tyder mycket på en fördröjning av koldioxidökningen. Denna förefaller att vara i storleksordningen 80 år, summerar Catherine Jessen.
Betyder det att vi har felbedömt den samtida växthuseffektens konsekvenser?
– Nej, svarar Catherine Jessen. Ökad koldioxidhalt ger fortfarande växthuseffekt och driver alltså på en temperaturförhöjning. Men de förändringar jag studerat beror på naturens egna processer, medan dagens koldioxidhalter är förhöjda på grund av mänskliga aktiviteter. Det har inte funnits så mycket koldioxid i atmosfären på flera hundra tusen år som i dag. Det är en extrem situation, som inte liknar situationen under de senaste mellanistiderna. Men det är ändå värdefullt att kartlägga förändringarna efter den senaste istiden. Om vi har större kunskaper om hur det naturliga systemet fungerar förstår vi också bättre vad som sker idag och vad som kan ske i morgon.
Catherine Jessen har också funnit att variationerna i koldioxidhalt tycks sammanfalla med förändringar i solaktiviteten. Vad mekanismen bakom detta kan vara är okänt.
Kontaktinformation
Catherine Jessen nås på tel +45 3927 1236 eller via e-post Catherine.Jessen@geol.lu.se. Hon disputerar den 3 mars kl 13.15 i sal Pangea, Geologiska institutionen, Sölvegatan 12, Lund. Hennes doktorsavhandling heter The ups and downs of the Holocene: exploring relationships between global CO2 and climate variability in the North Atlantic region.
– Jag har använt mig av analytiska affinitets-separationer för att studera hur olika proteiner och socker binder till varandra, berättar Maria Bergström. Vissa ämnen (till exempel socker) binder nästan aldrig till andra molekyler med särskilt hög affinitet. Därför är det nödvändigt att använda metoder som bygger på låg affinitet (svaga bindningar) för att studera växelverkan mellan proteiner och socker.
Dessa metoder skiljer sig från de affinitetsmetoder som vanligen används, där hög affinitet (starka bindningar) är en förutsättning. På senare år har det visat sig att socker är viktiga igenkänningsmolekyler i flercelliga organismer (till exempel hos människor). Dessa socker är mycket mer komplicerade än de socker som används i energiomsättningen. Oftast sitter de fast på proteiner eller fetter. Dessa socker är intressanta ur medicinsk synvinkel eftersom det är klarlagt att de ändrar sig vid utveckling av cancer och andra sjukdomar. Det är också känt att bakterier och virus använder sig av sockerstrukturer på värdcellens yta för att infektera dessa. Ett exempel är influensavirus som binder till ett socker som kallas sialinsyra. Det enda läkemedel som finns att tillgå idag bygger på en molekyl som liknar sialinsyra.
Maria Bergström visar i sin avhandling att det går att utföra separationer baserade på svag växelverkan. Proteiner som antikroppar och lektiner kan separera olika sockermolekyler, som är nästan identiska, med stor precision. I avhandlingen finns exempel som visar hur separationen ska vara utformad för att fungera bra. Nya metoder baserade på svag växelverkan är viktiga för att förstå vad som händer i kroppen och kan också användas för att ta fram nya läkemedel.
Avhandlingen heter ”Analytical affinity separations based on weak protein-carbohydrate interactions”. Disputationen äger rum fredagen den 3 mars kl 09.30 i sal TE 143, Teknikum, Norra vägen 47, Kalmar. Opponent är Professor Per-Olof Larsson, Lunds universitet.
Kontaktinformation
Maria Bergström
tel: 0480-44 67 41
e-post: maria.bergstrom@hik.se
MCN har sedan 2001 haft stöd från EU:s strukturfonder Mål 1. Arbetet är inriktat på nya metoder och modeller för att bedöma risker och åtgärda problem med föroreningar. Under 2006 kommer forskarna och de medverkande företagen gemensamt att utprova, dokumentera och publicera nya och mer kostnadseffektiva miljömetoder.
– Det finns en stor efterfrågan från myndigheter efter metoderna, eftersom de gör det lättare att prioritera rätt områden. Hittills har det varit mycket stora kostnader förknippade med sanering av förorenad mark, de här metoderna ger lägre åtgärdskostnader, säger Thomas Liljedahl, forskningsinformatör på MCN.
I norra Sveriges finns ett stort antal problemområden som förorenats av kvicksilver, arsenik eller dioxiner. Det gäller t.ex. dioxinerföroreningarna vid Öbacka i Umeå, Mariebergsågen i Kramfors och Scharins i Skellefteå, kvicksilverförorenade sediment i Umeälvens delta, samt arsenikföroreningar vid Robertsfors bruk.
I MCN ingår forskare från Umeå universitet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Försvarets forskningsinstitut (FOI) samt Luleå tekniska universitet. Övriga partners är kommuner, länsstyrelser, Naturvårdsverket, liksom 13 branschföretag med verksamhet såväl i norra Sverige som nationellt och internationellt.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Thomas Liljedahl, forskningsinformatör, Marksaneringscentrum Norr, miljökemi, Umeå universitet
Telefon: 090-786 54 64
E-post: Thomas.liljedahl@chem.umu.se
Center for Molekylær Plantefysiologi (PlaCe) är en del av den Konglige Veterinær- of Landbohøjskole (KVL) i Frederiksberg, Köpenhamn, Danmarks motsvarighet till Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Samarbetsavtalet har som mål att stärka den nordiska forskningen inom växtbiokemi, växtmolekylärbiologi och växtbioteknik. Båda parter har för avsikt att avsätta medel för samarbetet. Gemensamma forskningsprojekt har funnits sedan tidigare men diskussionerna om ett fördjupat samarbete startade hösten 2005. UPSC och institutionen på KVL kompletterar varandra vad gäller tekniker och forskningsprofiler, framförallt inom områdena fotosyntes, stress och cellväggens biologi. UPSC har ett starkt fokus mot skogsforskning, medan KVL är inriktat mot jordbruket. Även inom undervisning och forskningsinformation kommer förhoppningsvis samarbetet att stärka bägge parter.
Det finns långt gående tankar på att utvidga samarbetet till andra länder i Norden för att på sikt skapa ett nordiskt ”Centre of Excellence” inom experimentell växtbiologi.
– För att vara med i forskningens elitdivision krävs inte bara att man själv är ledande, utan att man också har byggt upp ett nätverk av andra starka forskningsinstitutioner som kan bidra med världsunik kompetens inom olika områden, säger Göran Samuelsson, föreståndare för UPSC.
UPSC är en centrumbildning som består av institutionen för fysiologisk botanik vid Umeå universitet och institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Umeå. UPSC bildades 1999 och har sedan dess utvecklats till norra Europas ledande forskningsmiljö inom experimentell växtforskning. Förra året utsågs UPSC till den bästa arbetsplatsen utanför USA för postdoktorer av tidskriften The Scientist.
Läs mer om Center for Molekylær Plantefysiologi (PlaCe) och institutionen för växtbiologi vid KVL på http://www.plbio.kvl.dk.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Göran Samuelsson, Umeå Plant Science Centre, institutionen för fysiologisk botanik, Umeå Universitet.
Telefon: 090-786 5694
E-post: goran.samuelsson@plantphys.umu.se
Ove Nilsson, Umeå Plant Science Centre, institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi, Sveriges Lantbruksuniversitet.
Telefon: 090-786 8487
E-post: Ove.Nilsson@genfys.slu.se
Denna antropologiska studie behandlar två sådana sällskap bland Sénoufo-folket i norra Elfenbenskusten och södra Mali. Det ena sällskapet, Poro, initierar i utdragna, kollektiva ritualer lokalsamhällets ungdomar i denna kunskap; det andra, ”jägarsällskapet”, kan snarare jämföras med ett skrå, där olika ”mästare” individuellt förmedlar sina kunskaper till lärlingar och gesäller. De utbildade jägarna, som har djupgående kunskaper om naturen, är specialister på naturmedicin och har traditionellt fungerat som botare av sjukdom.
Forskare som tidigt såg att sällskapen sysslade med förmedling av esoterisk kunskap, som i princip var oåtkomlig för den oinvigde, talade om dem som ”bush-skolor” eller ”hemliga sällskap”. Sällskapen har alltid influerats av religiösa och sekulära impulser i det omgivande samhället och har därmed fortsatt att spela en viktig roll både i traditionella sammanhang och i mötet med samtida, moderna samhällsproblem. I dagens Västafrika kan såväl högutbildade ministrar och akademiker som lokala bönder bli medlemmar i dessa sällskap. I Mali har kulturministeriet de senaste åren ordnat stora internationella konferenser om jägarnas kunskaper, med tusentals jägare och många forskare som deltagare. Poro fortsätter på många håll att spela en viktig roll i lokalpolitiken och i frågor som rör landsbygdsutveckling och jordbruk, medan jägarna i Elfenbenskusten, sedan 1990-talet, har kommit att spela en betydande, och omstridd, roll som bekämpare av den våldsamt ökande brottsligheten. Klädda i sina traditionella dräkter och beväpnade med pilbågar och mynnings-laddare, har jägarna ryckt in som vaktbolag och säkerhetstjänst som skyddar liv och egendom, både för individer och på uppdrag av hela byar och stadsdelar. Avhandlingen visar att befolkningen i allmänhet, och ligorna i synnerhet, både beundrar och fruktar jägarna. Denna respekt och fruktan beror inte så mycket på effektiviteten hos deras vapen, utan snarare på att man tillskriver dem ockulta och andliga kunskaper, som ingen annan kan kontrollera. Genom sin jakt på brottslingar, i stället för på villebråd, har jägarna också kommit att utmana statens monopol på våld och i ökande grad blivit indragna i konflikterna mellan olika fraktioner inom den politiska klassen i Elfenbenskusten och regeringen begränsade deras verksamhet till norra delen av landet. Därmed kom, i efterdyningarna till försöket till statskupp i september 2002 och det följande inbördeskriget, en del av de ivoirianska jägarna att omvandla kampen mot ligorna till en kamp mot regerings-armén. Jägarna och deras kunskaper befinner sig i dag, på olika sätt och i olika roller, i centrum av det offentliga rummet i både Elfenbenskusten och Mali.
Avhandlingens titel: Deux sociétés sécrètes dans l´espace public: lassociation des Dozobele (chasseurs) et des Tcholobele (Poro) en milieu Sénoufo en Côte d´Ivoire et au Mali
Fakultetsopponent: Dr. Nadia Lovell-Niemi, CNRS / Université de Tours, Frankrike
Tid och plats för disputation: Lördagen den 11 mars 2006, kl. 10.15, Aulan, plan 5, Annedalsseminariet, Övre Husargatan 34 / Seminariegatan 1
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Syna Ouattara, tel. 031-711 5632(bost.)
e-post: syna.ouattara@sant.gu.se
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
fax 031-773 1940
Nya tekniker har gjort det möjligt för läkemedelsindustrin att producera och testa allt fler kemiska föreningar varje år. För att utvecklingen av läkemedel ska bli mer effektiv är det viktigt att man på ett tidigt stadium är säker på att rätt föreningar testas. Dessutom måste det finnas pålitliga system för att utvärdera föreningarna. På så sätt kan antalet försök minimeras, samtidigt som det går att få reda på så mycket som möjligt om föreningarna. Det här arbetssättet kallas för experimentell försöksplanering och är ett erkänt effektivt verktyg. Ing-Marie Olsson presenterar i sin avhandling två metoder för experimentell försöksplanering som är speciellt anpassade till läkemedelsforskning på ett tidigt stadium.
Den ena metoden ger bättre möjligheter för att förbättra de biologiska utvärderingssystemen som används för att testa kemiska föreningars biologiska aktivitet så att processen både blir snabbare och mindre arbetskrävande. Med den andra metoden går det att välja föreningar från stora databaser bl.a. utifrån användarens speciella behov. Metoderna kan användas separat eller i kombination i olika steg av läkemedelsutvecklingen för att optimera informationsvinsten.
Fredagen den 4 mars försvarar Ing-Marie Olsson, kemiska institutionen, avdelningen för organisk kemi, forskargruppen för kemometri, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Experimental Designs at the Crossroads of Drug Discovery. Svensk Titel: Experimentell försöksplanering vid läkemedelsutvecklingens vetenskapliga vägkorsningar. Disputationen äger rum klockan 10:00 i sal KB3B1 i KBC-huset. Fakultetsopponent är docent Bo Nordén, AstraZeneca R&D, Lund, Sverige.
Ing-Marie Olsson är född och uppvuxen i Arvika.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Ing-Marie Olsson, kemiska institutionen
Telefon: 090-786 71 02
E-post: Ing-Marie.Olsson@chem.umu.se
I norra Sverige finns ett stort antal problemområden som förorenats av kvicksilver, arsenik eller dioxiner. Det gäller till exempel dioxinföroreningar vid Öbacka i Umeå och Hanssons såg i Luleå, kvicksilverförorenade sediment i Luleå älv och arsenik vid Robertsfors bruk. Samarbetsprojektet mellan universiteten i Luleå och Umeå har under åren byggt upp en internationellt uppmärksammad och framgångsrik samverkan mellan forskare från Umeå universitet, SLU, FOI och Luleå tekniska universitet, liksom med 13 branschföretag i norra Sverige och med ett antal myndigheter.
MCN har tagit fram nya metoder och modeller för att bedöma riskerna med föroreningar och åtgärda problemen. Under 2006 kommer forskarna och de medverkande företagen gemensamt att dokumentera och publicera dessa metoder. Som en följd av samarbetet har medlemsföretagen redan stor kännedom om metoderna och kan därmed bli först med att offerera dem i upphandlingar och uppdrag.
Upplysningar: Forskningssamordnare Christian Maurice, tel. 0920-49 12 08, christian.maurice@ltu.se, forskningsinformatör Thomas Liljedahl, tel. 090-786 54 64, thomas.liljedahl@chem.umu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Stefan Lund studerar hur den omstrukturerade gymnasieutbildningen kan tydliggöras i relation till ett alltmer individualiserat samhälle, vilket också förändrat villkoren för elevers utbildningsval. Stefan Lund har undersökt hur en grupp elever med godkända grundskolebetyg men med varierande sociala bakgrunder och kön, hanterar olika situationer och sammanhang som de möter på sin väg in i gymnasieutbildningen. Resultaten pekar bland annat på att de så kallade kärnämnena upprätthåller en dubbel differentieringsprocess som i sig försvårar ambitionerna om programmens likvärdighet. Elevernas personliga intressen och studieaspirationer sammanfaller med en institutionaliserad logik för vad elever på olika program är i behov av för kunskaper. Andra delar av resultaten visar att kursgymnasiet möjliggör ett överskridande av traditionella utbildningsval. Målinriktade elever kan välja till kurser som gör deras utbildning mer konkurrenskraftig i förhållande till den högre utbildningen. Andra elever klarar inte alls av att hantera den ökade valfriheten. Ofta saknar dessa elever en nära och reell kommunikationspartner att diskutera möjliga alternativ med.
Stefan Lund är lärare och allmändidaktiker med intresse för utbildningssystems och skolors förändring. Sedan 1999 har han varit doktorand vid Institutionen för pedagogik vid Växjö universitet, där han också undervisar och bedriver forskning.
Avhandlingen ”Marknad och medborgare – elevers valhandlingar i gymnasieutbildningens integrations- och differentieringsprocesser” försvaras fredagen 3 mars, 2006, kl. 13:15. Disputationen äger rum i sal Homeros, Pelarplatsen 1, Växjö universitet. Opponent är professor emeritus Erik Wallin, Uppsala universitet.
Kontaktinformation
Kontakta: Stefan Lund, telefon: 0470-70 82 53, 0706-320069 eller e-post Stefan.Lund@vxu.se
Beställ boken från: Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon: 0470-70 82 67 eller e-post: Kerstin.Broden@adm.vxu.se
Praktiska upplysningar: Marianne Thureson, forskningssekreterare vid Institutionen för pedagogik, telefon: 0470-70 89 18
ISO 9000 introducerades 1987 som kvalitetsledningsstandard och har sedan dess spritts över stora delar av världen. I Sverige finns över 5 000 certifikat och sju ackrediterade certifieringsorgan.
Nu visar Bozena Poksinska vid Avdelningen för kvalitetsteknik i sin doktorsavhandling att certifieringen ofta inte motsvaras av någon verklig förändring i företagens arbetssätt.
-Papperet har blivit det viktiga. Kunderna kräver ett dokument av sina underleverantörer trots att alla borde inse att det inte är någon garanti för hög kvalitet, säger Bozena Poksinska.
Forskningsprojektet omfattade tre steg: först en enkätundersökning med frågor om motivation, faktorer viktiga för införande och fördelar med ISO 9000. Därefter gjordes fallstudier av tre mindre företag som var nykomlingar i systemet. Det tredje och avslutande steget var en enkätundersökning om betydelsen av certifieringsrevisioner.
Resultaten visar att det främsta motivet för införande var kundernas krav. De tre företagen i fallstudien angav kundtrycket som den viktigaste orsaken medan kvalitetsförbättring inte spelade någon avgörande roll. De ”standardiserade praktiken” i stället för att praktisera standarden. Företagens inställning var att nå upp till minimikrav som de påstod att de redan hade uppfyllt. På grund av bristande intern motivation var de inte villiga till förändringar.
-Standarden är mycket generell. Den säger bara vilka krav som ska uppfyllas, inte på vilket sätt. Organisationer har stor frihet till egen tolkning. En annan svaghet är att certifieringsorganen å ena sidan ska vara objektiva granskare, å andra sidan försäljare av sina tjänster, säger Bozena Poksinska.
Revisionerna har dock en nyckelroll för framgången i ett kvalitetsledningssystem. En utvecklingsinriktad revisor kan ge viktiga bidrag till förbättringsarbetet.
Avhandlingen ISO 9000: business as usual or radical change? läggs fram fredag 3 mars kl 13.15 i sal C3, Hus C, Linköpings universitet Campus Valla. Opponent är professor Bøje Larsen, Köpenhamns handelshögskola.
Kontaktinformation
Bozena Poksinska 013-282724, bozpo@ikp.liu.se
Hemsida: http://www.ikp.liu.se/q/Staff/bozpo
– Umeå universitet har en stor kompetens och kunnande inom många områden som efterfrågas. Tillsammans med Luleå Tekniska Universitet kommer vi att ha tillräcklig kompetens för att klara utbildnings- och utvecklingsbehoven i det föreslagna centret, säger Ulf Edlund, prorektor för samverkan vid Umeå universitet.
CTÖ-utredningen, Civil test- och övningsverksamhet, har överlämnat en delrapport till infrastrukturminister Ulrica Messing med förslag på verksamhetsområden och verksamheter för att utveckla och samordna den civila och militära testverksamheten i övre Norrlands inland. Utredningen föreslår att verksamhet ska utvecklas utifrån de unika förutsättningar som finns i regionen med tillgång på till exempel: snö, mörker, midnattssol, torr kyla, fritt luftrum, stora arealer med gles befolkning och IT-infrastruktur.
Centret föreslås få tre verksamhetsområden:
Fullskaliga försök, experiment, provningar, demonstrationer och tester på provplatser i subarktiskt klimat där tillgång till stora och glest utnyttjade land- och luftområden och andra unika förutsättningar ska tillvaratas
Övningsverksamhet och utbildning i denna miljö med tonvikt på ”människan”- ledarskap, överlevnad eller andra förmågor – och hantering av teknisk eller annan utrustning – relationen ”människa?maskin”
Infrastrukturella förutsättningar i vid bemärkelse för utveckling av dessa verksamheter
Centret ska fungera som kompetenscenter. Det ska marknadsföra regionen som plats för de tre ovanstående verksamhetsområdena i subarktiskt klimat i internationella sammanhang.
Redan idag finns många provplatser, bland annat där världens bilindustri vintertestar sina bilar. Det finns även järnvägssträckningar för testning av spårbunden materiel, försöksgruvor, Esrange rymdverksamhet och ett flertal militära övningsområden och skjutfält.
Generaldirektören Björn Mårtensson som ansvarar för delrapporten anser att samarbetet med de högre lärosätena i regionen bör fördjupas. Enligt rapporten är det främst tre IT-forskningsområden vid Umeå universitet som har betydelse för ett civilt och militärt testcentrum i Arvidsjaur. Dessa är: 1) simulering/visualisering, 2) interaktion 3) intelligenta system.
Inom simulering/visualisering finns stark kompetens framför allt vid institutionen för datavetenskap, forskargruppen VR-lab, superdatorcentrumet High Performance Computing Center North (HPC2N), Umeå Center for Interaction Technology (UCIT), HUMlab och Skill Aquisition Lab.
Inom området interaktion finns kompetens inom bl.a. mobila positionsrelaterade tjänster; interaktions-, transport- och produkt- design; och IT-stöd för avancerade grupprocesser.
Intelligenta system omfattar områden som kommunikation över trådlösa nät; taktil video och robotik.
Men det är inte bara inom IT-området som det finns behov. Mårtensson gör bedömningen att nedanstående utbildningar och ämnesområden bör prioriteras:
° språkutbildningar, företrädesvis i engelska och tyska
° yrkesutbildningar inom handel och service som kan stärka Arvidsjaur som handelsplats
° yrkesutbildningar inom restaurang- och hotellnäringen
° utbildningar relaterade till upplevelseindustri
° utbildningar inom elektronisk kommunikation och relaterade tjänster, t.ex. nätverksteknik och webbdesign
Umeå universitet har god kompetens inom samtliga områden.
Mårtensson konstaterar att Umeå universitet inom ramen för tekniska högskolan har en bred
verksamhet som är relevant för test- och övningsverksamhet samt relaterade kringverksamheter. Bland dem kan nämnas IFOR (forsknings- och kompetenscenter inom området intelligentafordon för bruk i obanad terräng) och UCIT (behovsmotiverad
forskning inom IT-området, bl.a. mot upplevelseindustrin). Samt att det finns ett brett utbud av ingenjörsutbildningar och att man också ansvarat för Rymdingenjörsutbildningen i Kiruna.
Universitetet har två stora IT-institutioner, Datavetenskap och Informatik, I anslutning till dessa institutioner finns särskilda forskningsprojekt eller tillämpningsområden med klar koppling till framtida fordon, t.ex. VR-lab, HUM-lab, IFOR, UCIT och ProcessIT Innovation.
Inom matematisk statistik finns kunskaper om testmetodik och försöksplanering som torde vara relevanta för testverksamheten.
Umeå universitet har dessutom utbildningar inom såväl restaurang- som turistnäringen.
Universitetet har en bred medicinsk kompetens avseende kyla och dess effekter och samarbetar med bland annat Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och ett brett nätverk av andra universitet.
Universitetet har en bred erfarenhet av att ge tekniska decentraliserade utbildningsprojekt i regionen och har varit ett av de ledande universiteten när det gällt att utveckla distansmetodik. Det finns dessutom ett långvarigt samarbetat med ”biltestkommunerna” när det gällt distanskurser av olika slag.
I Kiruna har Umeå och Luleå tekniska universitet en gemensam institution, Institutionen för rymdvetenskap, som samverkar med Institutet för rymdfysik och Rymdbolaget (Esrange). Hos dessa finns kompetenser som kan vara intressanta för att utveckla testverksamheter. Umeå universitet har också, tillsammans med Luleå, ett särskilt uppdrag av regeringen att bygga upp nya verksamheter i Kiruna inom rymd och miljö. En del i detta arbete är att bygga upp Kiruna Test Area. Det handlar om både testteknik och aktiviteter inom området snö, is och kyla. Det inbegriper också området människan i extrema miljöer och katastrofmedicin.
Kontaktperson:
Ulf Edlund, prorektor för samverkan Umeå universitet
Tel: 0703-20 46 46
E-post: ulf.edlund@cehm.umu.se
Rapporten finns i sin helhet på: http://www.regeringen.se/sb/d/6320/a/57607