Om blodtrycket sjunker för patienten efter operation kan läkarna ge medicin så att blodkärlen drar sig samman och blodtrycket stiger. Läkemedlen liknar stresshormon som finns naturligt i kroppen. För att skydda tarmarnas känsliga slemhinna undviker intensivvårdsläkarna att ge medicinen efter kritiska operationer, men risken för syrebrist har nu visat sig vara mindre än forskare tidigare trott.
Specialistläkaren Andreas Nygren har studerat hur tarmens blodkärl reagerar på stresshormonet noradrenalin. Studierna visar att blodförsörjningen inte blir sämre av stresshormonet.
– Min slutsats är att tarmslemhinnans blodflöde är autoreglerat. Blodkärlen i området kan alltså skydda sig själv genom att lokalt reglera sitt eget blodflöde, säger Andreas Nygren.
Totalt ingår 48 patienter i de olika studierna. Andreas Nygren har studerat blodflödet med hjälp av så kallad laser Doppler teknik. En tunn slang med optisk fiber i patientens tarm gav en bild av hur många blodkroppar som rörde sig i vävnaden och hur snabbt blodkropparna rörde sig.
Det är första gången autoregleringen av tarmslemhinnans blodflöde studerats på patienter i hjärt-lungmaskin. Tidigare har forskarna bara genomfört studier på djur och enligt de studierna skulle tarmslemhinnans blodkärl vara extra känsliga för blodtrycksförändringar. Men denna studie ger nu ett helt annat resultat.
– Mina resultat kan leda till att läkarna nu vågar använda noradrenalin lite mer frimodigt, framförallt på patienter där vi redan säkerställt blodvolymen tillräckligt, säger Andreas Nygren.
Avhandlingen visar också att ett annat stresshormon, dopamin, ökar blodflödet till tarmens slemhinna när patienten samtidigt fått stresshormonet noradrenalin.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för anestesiologi och intensivvård
Avhandlingens titel: Vasopressors and intestinal muscosal perfusion – studies in cardiac surgical and critically ill patients
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Andreas Nygren, specialistläkare, telefon: 031-342 74 44, 070-943 85 46, e-post: andreas.nygren@aniv.gu.se
Handledare:
Adj. professor Sven-Erik Ricksten, telefon: 031- 342 74 33, e-post: sven-erik.ricksten@aniv.gu.se
I dokument som rör skolans utveckling syns alltmer begrepp som entreprenörskap och företagsamhet. I den svenska grundskolan startade under 1990-talet projekt kring entreprenörskap och företagsamhet med syfte att göra elever mer företagsamma. Projekten initierades av aktörer utanför skolan och det är Närings- och handelsdepartementet som kommit med rekommendationer och riktlinjer för hur entreprenörskapet kan genomföras även i grundskolans lägre åldrar.
Två olika utbildningsinriktningar har vuxit fram inom området, en företagande och en företagsam inriktning. Den företagsamma handlar om att utveckla elevers kreativitet, ansvar, initiativförmåga och samarbete och förespråkas framför allt för grundskolans lägre åldrar.
I sin avhandling studerar och problematiserar Eva Leffler entreprenörskap och företagsamhet i skolan. Den första avhandlingsdelen är en analys av vetenskapliga publikationer och offentliga dokument. I de olika dokumenten finns en genomgående tendens att tänka i dikotomier, i det här fallet vad som kan betraktas som rätt eller fel undervisning. Entreprenörskap och företagsamhet i skolan beskrivs med positiva förtecken medan skolan generellt framställs som det motsatta. Skolan betraktas allmänt som en bromskloss för allt utvecklingsarbete och entreprenörskapets roll är att utveckla skolverksamheten.
Avhandlingens andra del innehåller observationer och intervjuer av elever i årskurserna 4-6 samt intervjuer av lärare och rektorer. De skolor som studerades ingick samtliga i projektet PRIO 1, Prioritet Företagsamhet i Västerbottens län. Tanken har varit att både utveckla skolans arbetssätt och arbetsformer samt samarbetet med närsamhället men även att projektet skulle bidra till att öka jämställdheten mellan flickor och pojkar. En tydlig strategi för att utveckla entreprenörskap och företagsamhet saknades dock överlag vid de studerade skolorna. Forskning kring entreprenörskap och kön har visat att entreprenörskapet vilar på manliga villkor. Det är den manliga entreprenören som är normen medan den kvinnliga entreprenören framställs som något annat. I sina projektansökningar framhöll skolorna att projekten skulle medföra till att stärka och uppmärksamma flickorna. Det var således flickorna som skulle förändras. Skolorna uppvisade för övrigt inga tydliga strategier för hur de skulle verka för jämställdhet mellan flickor och pojkar i den vanliga undervisningen.
Projektet bedrevs vid sidan om den ordinarie undervisningen och den företagande delen var mest synlig. Den företagsamma inriktningen blev mer osynlig, mindre konkret och svårare för skolorna att utvärdera och mäta.
PRIO 1 är ett länsövergripande projekt som pågick i länets samtliga kommuner under perioden 2000-2005. Målet var att stärka företagsamheten, kreativiteten och entreprenörsandan i länet. Det fanns således en regionalpolitisk strävan i projektet. Om elever i länet blir mer företagsamma kan de medverka till att utveckla länet. De skolprojekt som bedrivits inom ramen för PRIO 1 har utgått från lokala behov och intressen och variationen har därmed varit stor.
Fredagen den 19 maj försvarar Eva Leffler, institutionen för svenska och samhällsvetenskapliga ämnen, Umeå universitet, avhandlingen med titeln Företagsamma elever: Diskurser kring entreprenörskap och företagsamhet i skolan. Disputationen äger rum kl. 13.15 i hörsal E, Humanisthuset. Fakultetsopponent är professor Bengt-Göran Martinsson, institutionen för utbildningsvetenskap, Linköpings universitet.
Kontaktinformation
Eva Leffler nås på:
Tel: 090-786 64 41
Mobil: 070-6555905
E-post: eva.leffler@educ.umu.se
IFL vid Handelshögskolan vill med detta prestigefyllda pris premiera framträdande ledare som vågar ta plats, tydligt kommunicerar och, framför allt, ger den svenska ledaren ett ansikte på den kommersiella och politiska arenan. Tidigare pristagare har varit Hans Blix och Margot Wallström.
Carl-Henric Svanberg kommer att hålla ett anförande under rubriken ”Närgånget med Carl-Henric Svanberg – om kompetens, karriären och sitt karismatiska ledarskap”. Samtalet kommer att ledas av Henrik Frenkel, publisher på tidningen Chef. Frukostseminariet äger rum den 19 maj.
– Det är relevant för oss att stödja skickliga företagsledare. I Sverige står vi inför en stor ledarbrist inom de kommande tio åren, och vi behöver lyfta fram förebilder som inte bara står för bra ledarskap utan även flyttar fram Sveriges position på den internationella marknaden, säger Peter Hägglund som i juni tillträder som VD på IFL vid Handelshögskolan i Stockholm.
Priset delas ut av IFL vid Handelshögskolans tillförordnade VD Anders Rydin tillsammans med tillträdande VD Peter Hägglund.
Kontaktinformation
För mer information, vänligen kontakta:
Elisabeth Kamoun, Affärsområdeschef Corporate Development IFL vid Handelshögskolan i Stockholm, Projektledare Kompetensgalan.
Tel: 070-232 81 02 / 08-586 175 71, e-mail: elisabeth.kamoun@ifl.se
Anders Rydin, tfVD och styrelseledamot IFL vid Handelshögskolan i Stockholm.
Tel: 070-833 62 90, e-mail: anders.rydin@hhs.se
Peter Rovér, Marknads- & Informationschef IFL vid Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 070-249 42 24 / 08-586 175 33, e-mail: peter.rover@ifl.se
Om IFL vid Handelshögskolan i Stockholm
IFL vid Handelshögskolan i Stockholm är ett av Europas främsta institut för avancerad ledar- och affärsutveckling. Det bildades 2005 då verksamheterna i Handelshögskolan i Stockholm Executive Education och IFL – Institutet för Företagsledning fördes samman. Företaget tillhör Nordeuropas största producenter av ledarutbildning och erbjuder, i tillägg till sina skräddarsydda program, mer än 30 öppna utvecklingsprogram inom olika delområden av företagsledning. IFL vid Handelshögskolan finns representerat i Sverige, Norge, Finland, Ryssland, Belgien och genom systerbolag även i Lettland.
IFL vid Handelshögskolan ägs av Stiftelsen IFL och Handelshögskolan i Stockholm.
www.ifl.se
Idag antas svenskt arbetsliv vara präglat av andra arbetsvillkor än under industrisamhället. Elin Kvist vid Umeå universitet har i sin avhandling undersökt hur förändringar i arbetssätt påverkar anställda på en stormarknad. På den studerade stormarknaden har arbetet under senare år blivit mer teknikintensivt, och arbetstiderna varierar mer på grund av utökade öppettider. Trots att omsättningen har ökat är antalet tillsvidareanställda oförändrat, och istället används extrapersonal. De anställda har också fått mer varierade arbetsuppgifter genom att man infört arbetsrotation, och vissa beslut har förlagts till arbetslag som har fått ett ökat inflytande över arbetet.
För att undersöka vad dessa förändringar har fått för konsekvenser, har Elin Kvist intervjuat anställda och chefer på stormarknaden. Hon konstaterar att de anställdas erfarenheter av omorganiseringen varierar. Många upplever att tekniken underlättar deras arbete och har gjort jobbet enklare. Samtidigt uttrycker de en viss osäkerhet eftersom de inte anser sig ha fått tillräckligt med kunskap och tid att förkovra sig inom tekniken. Vissa med mer kvalificerade tjänster uttrycker en del oro för att delar av arbetet ska försvinna in i datorsystem eller centraliseras i organisationen. Informationstekniken ökar även ledningens insyn i organisationen, och ger dem möjlighet att överblicka verksamheten. Att jobba i arbetslag ökar de anställdas möjligheter att påverka och planera den egna arbetsvardagen. Samtidigt har de inte kontroll över personal- eller ekonomiska resurser, något som innebär att deras möjligheter att påverka är begränsade.
Elin Kvist visar även att maktordningar från den gamla organisationen bevaras i den nya organisationen. Det förekommer fortfarande klass- och könsskillnader när det gäller möjligheterna att påverka arbetet och dess innehåll. De arbetsvillkor som beskrivs som flexibla och den organisation som framställs som decentraliserad och demokratisk präglas i viss mån av samma hierarkiska ordningar som den tidigare organisationen.
Fredagen den 12 maj försvarar Elin Kvist, sociologiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Stormarknadens nya maktordningar – Från kassörskor och butikschefer till (o)demokratiska arbetslag. Disputationen äger rum kl. 10.15 i hörsal G, Humanisthuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Lena Abrahamsson, institutionen för arbetsvetenskap, Luleå Tekniska Universitet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Elin Kvist,
sociologiska institutionen,
Umeå universitet,
tel: 090-786 95 18, 070-210 8618,
e-post: elin.kvist@soc.umu.se
Måndag 8 maj lämnades en uppdaterad version av universitetsansökan från Södertörns högskola till regeringen.
– Det är en styrka att styrelsen enat står bakom överlämnandet av den uppdaterade ansökan som nu måste granskas på sina vetenskapliga meriter, säger Karin Pilsäter, t.f. ordförande för Södertörns högskolas styrelse.
För att regeringen ska kunna ha ett adekvat underlag för sin bedömning av universitetsansökan har högskolan under våren arbetat fram en uppdaterad version med beskrivningar av förändringar som genomförts sedan 2002.
– Det gäller till exempel ett ökat antal professorer och magisterämnen, en ny organisation och en ökad forskningsvolym som idag ligger på 250 miljoner kronor, hälften av högskolans omsättning, säger rektor Ingela Josefson. Jag är av den uppfattningen att de kriterier som sattes upp av regeringen vid högskolans bildande för att i framtiden bli universitet är uppfyllda, fortsätter hon.
– Landskapet i fjällvärlden har inte alltid varit så stabilt som vi kanske tror. Jordskred och slamströmmar har förekommit på olika platser utan tydliga kopplingar till hittills kända klimatvariationer. Orsaken kan istället ha varit den typ av extremväder som framtida klimatscenarier varnar för, säger Lena Rubensdotter vid Institutionen för Naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet.
Extrema nederbördsmängder eller snabb snösmältning kan utlösa kraftiga erosionshändelser (så kallade debris flows) i annars stabila sluttningar och göra stor åverkan på mark och vegetation. Ett nutida exempel är den så kallade Fulufjällskatastrofen i juli 1997 då ett kraftigt åskväder en natt orsakade flodvågor och slamströmmar som radikalt förändrade naturmiljön där vattnet drog fram.
Spåren av tidigare erosionshändelser finns ibland inte kvar tydligt i landskapet, men kan hittas i nedströms sjöar där sand, lera och grus bevaras som lager på sjöbottnen
Lena Rubensdotter har i sin avhandling undersökt 10 000 år gamla avsättningar i fem små fjällsjöar nära Abisko, Norra Lappland. I fyra av de fem sjöarna ser man spår av en eller flera större erosionshändelser i närheten av sjön, av typen som beskrivits ovan,. Dessa händelser har flyttat avsevärda mängder jord och sten i landskapet på kort tid, det handlar enligt nutida observationer om minuter och dagar. Erosionshändelserna har skett flera olika tidpunkter sedan sista istiden, till exempel för ca 4800 år sen i en sjö, och för 600, 1000, 5700 och 6300 år sedan i en annan.
– Om någon människa varit närvarande vid dessa händelser skulle den personen säkerligen ha betraktat dem som skrämmande oförklarliga naturkatastrofer, och liknande händelser tar idag många människoliv i främst u-länder, där man bygger bostäder i sluttningsmiljö, säger Lena Rubensdotter.
Den aktuella doktorsavhandlingen handlar om sambandet mellan landskapsformerna och de sediment som avsätts i sjöarna, vilka kan användas som klimatarkiv bakåt i tiden om man lär sig tolka dem korrekt.
Disputationen äger rum den 12 maj kl 13.15 i Nordenskiöldsalen, Geovetenskapens hus, Svante Arrhenius väg 8 C.
Avhandlingens titel: Alpine lake sediment archives and catchment geomorphology; causal relationships and implications for paleoenvironmental reconstructions.
För ytterligare information:
Lena Rubensdotter bor i Norge och nås på tfn +47 4761 5487 (mobil), eller via Malin Stenberg de Serves, Naturvetenskapliga fakulteten, tfn 08-16 35 92 eller 070-618 25 35 under veckan runt disputationen.
När massiva stjärnor har uttömt sitt bränsle så kollapsar deras kärnor vilket leder till de spektakulärt ljusstarka explosioner som vi kallar supernovor. Vid vissa tillfällen ger dessa kollapser även upphov till än mer energetiska explosioner, benämnda långa gammablixtar. Efter upptäckten av de första gammablixtarna i slutet av 1960-talet var deras ursprung länge en gåta för forskarna. Inte förrän i slutet på 1990-talet började man att inse att gammablixtarna, speciellt de långa blixtar som varar över två sekunder, är förknippade med supernovor och de svarta hål man tror bildas av de tyngsta kärnorna vid kollapsen.
Eftersom dessa processer är relaterade så förväntar man sig att de är fördelade över ungefär samma galaxtyper och förekommer i liknande omgivningar inom galaxerna. Nya resultat publicerade i den vetenskapliga tidskriften Nature visar att så verkar inte fallet vara.
– Genom att använda bilder tagna med Hubble Space Telescope så kan vi visa att gammablixtarna är mycket mer koncentrerade till de ljusstarkaste områdena inom sina värdgalaxer än vad supernovorna är. De galaxer som gammablixtarna förekommer i är också i genomsnitt ljussvagare och har mer oregelbunden form än supernovornas värdgalaxer, säger Tomas Dahlén vid Fysikum, Stockholms universitet, en av forskarna bakom artikeln.
Orsaken till dessa skillnader tros vara att endast de mest massiva stjärnorna som exploderar som supernovor också kan producera gammablixtar.
– Eftersom de mest massiva stjärnorna även är de mest ljusstarka förklarar detta varför gammablixtarna förekommer i de ljusstarkaste områdena i sina värdgalaxer, berättar Tomas Dahlén.
Att gammablixtar är ovanligare i större och mer regelbundna galaxer antas bero på att stjärnorna i dessa galaxer innehåller en högre andel tyngre grundämnen än stjärnorna i mindre och mer oregelbundna galaxer. En hög andel tyngre grundämnen antas leda till att stjärnorna förlorar massa i slutskedet av sina liv. Det gör att de inte är tillräckligt tunga för att i samband med supernovaexplosionen bilda ett svart hål och därmed de med dessa förknippade gammablixtarna.
Artikeln Long g-ray bursts and core-collapse supernovae have different environments” publicerades på www.nature.com den 10 maj. Ett abstract finns att läsa på http://www.nature.com/nature/journal/vaop/ncurrent/abs/nature04787.html .
Huvudförfattare är Dr Andrew Fruchter från Space Telescope Science Institute i Baltimore, USA.
Ytterligare information
Tomas Dahlén, tfn 0708-254849, e-post dahlen@physto.se. Tomas är för närvarande i USA.
Årets bil är på flera sätt bättre än de två bilar som tagits fram tidigare. De 60 studenter från olika program på KTH som tagit fram bilen har jobbat mycket med aerodynamiken. Resultatet är en karossform som helt eliminerat det lyft från vägbanan som normalt skapas genom skillnaden i luftens hastighet på bilens under- och ovansida. Det ger ett extremt bra väggrepp som sedan kan finjusteras för olika situationer med hjälp av vingar.
Bränsleekonomin i den fyrcylindriga turboladdade motorn på 600 kubikcentimeter har förbättrats med hjälp av s.k. variabel turbogeometri. Principen för denna är att en liten elmotor reglerar trycket på den luft som pressas in i turboaggregatet för att ge rätt syremängd för optimal förbränning i varje ögonblick.
Ett tredje område man har jobbat extra med är förarergonomin som har anpassats för att ge föraren det stöd och utrymme som krävs i en racingbil.
En finess från förra årets bil som har vässats ytterligare är elektronisk växling – två knappar på ratten styr en dator som i sin tur sköter växlingarna via pneumatik, vilket ger snabbare och exaktare växlingar. Ett mycket avancerat antispinnsystem och en så kallad Launch Control, ett system där datorn sköter hela starten med växlingar och antispinn så att föraren bara behöver trycka på gasen och styra, finns också med från fjolåret.
KTHR3, som den nya bilen heter började konstrueras i oktober förra året för att vara klar till Formula Student-tävlingarna i England i juli. Vid förra årets tävlingar, med ett femtiotal deltagande lag, slutade KTH Racing på tredje plats – den bästa placeringen någonsin för ett svenskt team. Målsättningen är att hamna på prispallen även vid årets tävlingar. I år kommer KTH Racing även att delta vid en nystartad Formula Student-tävling i Tyskland i augusti.
KTH Racing engagerar ett sextiotal studenter vid KTH. Alla med spetskompetens inom olika områden, vilket gör att den absolut främsta tekniken i alla avseenden kan användas i bilen. De senaste motorsimuleringskunskaperna, avancerade elektroniska system och de allra bästa chassikomponenterna används. Det gör KTH Racing till ett racingstall med stora kunskaper inom alla områden som behövs för att bygga en riktigt bra bil i alla avseenden.
Tävlingen Formula Student
Formula Student är en praktisk ingenjörstävling som går ut på att från grunden konstruera och tillverka en ensitsig racerbil enligt ett internationellt reglemente. Själva tävlingen avgörs genom ett poängsystem där man maximalt kan få 1 000 poäng. Poäng ges för bland annat design och konstruktion, ekonomi, väggrepp, bränsleekonomi, acceleration samt för ett uthållighetslopp.
Tid: Fredag 12 maj, kl.9.00 – 13.00
Plats: KTH Campus Valhallavägen, Brinellvägen 64
Kontaktinformation
Kontaktperson
Håkan Schildt, 0736-508755 schildt@kthracing.se
Med hjälp av gånganalys har ortopeden Jonas Weidow studerat hur de bredare höfterna påverkar kvinnornas rörelser. Femton kvinnor med förslitningar på utsidan av sina knäleder jämfördes med lika många friska kvinnor, och kvinnorna med knäskadan visade sig gå annorlunda.
– Kvinnorna försökte omedvetet kompensera för sitt breda bäcken genom att vrida sina lårben utåt och samtidigt rotera underbenen inåt, säger Jonas Weidow.
Analysen visar att kvinnornas lårben pressas samman med en kraft som också trycker mot både knäleder och höftleder. Hälften av kvinnorna i gruppen hade varit tvungna att byta sina höftleder innan de bytte sina knäleder.
Förslitning på utsidan av knäleden kallas också lateral atros och det är en förhållandevis ovanlig form av ledsvikt. Eftersom förslitningen sitter långt bak i leden är den svår att upptäcka med vanlig röntgenunderökning. Studien visar att skadan inte syns på röntgen förrän leden böjts 50 grader.
– Ortopeder måste vara lyhörda på patientens symtom och tro på deras besvär även om konventionell röntgen inte visar förslitning. Då behövs en ny röntgenundersökning med böjd led eller undersökning med magnetkamera, säger Jonas Weidow.
Slitage på knäets insida är vanligare och orsakas ofta av hård yrkesbelastning. Jonas Weidows genomgång av ett stort patientunderlag visar att jordbrukare är särskilt utsatta. Yrkesgruppen löper hela 70 % ökad risk för att drabbas av ledsvikt, men det gäller bara jordbrukare som äger sin egen gård.
– Vi tolkar det som att det krävs en ansenlig mängd upprepat våld mot knäleden för att man längre fram i livet ska utveckla ledsvikt och bli opererad med knäledsprotes, säger Jonas Weidow.
Även byggnadsarbetare är en utsatt yrkesgrupp. För dem visar studien på en 40 % högre risk för knäledsförslitning.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för ortopedi
Avhandlingens titel: Lateral osteoarthritis of the knee
Avhandlingen försvaras fredagen den 12 maj, klockan 09.00, Aulan, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Medicinaregatan 3, Göteborg.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Jonas Weidow, leg. läkare, telefon: 035 – 21 45 29, 070-744 51 47, e-post:
jonas@weidow.se
Handledare:
Professor Johan Kärrholm, telefon: 031- 342 82 47, e-post: johan.karrholm@vgregion.se
Vietnam är i epidemiologisk bemärkelse ett s.k. transitionellt land, vilket betyder att sjukdomsmönstret håller på att ändras till att mer likna det i industriländerna. Avhandlingen ger preliminära insikter i hjärt-kärlsjukdomarnas epidemiologi på den vietnamesiska landsbygden och bidrar till utvecklingen av metoder för att övervaka den. Det yttersta målet är att underlätta evidensbaserade åtgärder för att minska bördan av dessa sjukdomar.
Studierna har utförts i Bavi-distriktet, ett jordbruksdominerat område i norra delen av landet, och omfattar framför allt dödlighet och riskfaktorer under perioden 1999-2003. Resultaten visar att distriktet redan har hög dödlighet i hjärt-kärlsjukdom och höga värden på dess riskfaktorer. Dessa sjukdomar var den vanligaste dödsorsaken i området under perioden med 32 % av dödsfallen, vilket är mer än för infektioner. Dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar ser också ut att öka mest i eftersatta grupper, t.ex. kvinnor, lågutbildade och fattiga.
Högt blodtryck visade sig vara ett betydande problem både i omfattning (14 % av befolkningen) och genom det faktum att en så hög andel av de drabbade (82 %) var omedvetna om det. Andelen rökare var hög, 58 % i materialet rökte dagligen, och det kan väntas orsaka ett avsevärt antal förtida dödsfall om inte omedelbara åtgärder sätts in. Också i övrigt talar resultaten i avhandlingen för att förebyggande insatser mot hjärt-kärlsjukdomar är mycket angelägna i Bavi-distriktet och liknande områden.
Hoang Van Minh är doktorand vid enheten för folkhälsa och klinisk medicin, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, och kan nås på tel. 090-785 12 19 (engelskspråkig) eller via epostadressen minh.hoang.van@epiph.umu.se
Avhandlingen läggs fram fredagen den 19 maj kl. 13.00 vid Inst. för folkhälsa ocgh klinisk medicin och har titeln ”Epidemiology of cardiovascular disease in rural Vietnam”.
Lokal: Sal 135, Allmänmedicin, by. 9A, NUS.
Opponent: Prof. Cairns Smith, University of Aberdeen, UK.
Smärta fungerar som kroppens varningssystem för att skydda oss från farliga skador. Oförmåga att känna smärta är förödande och förekommer i de sällsynta fallen av ärftlig smärtokänslighet. Men det finns också sjukdomar, t.ex. migrän, där smärta uppkommer utan synbar anledning och orsakar problem för miljontals människor. Kunskap om vilka gener som är inblandade i dessa sammanhang kan bidra till att öka förståelsen för vilka sjukdomsmekanismer som leder till smärta.
I norra Sverige är befolkningen i vissa regioner genetiskt sett relativt homogen, vilket förenklar undersökningar av ärftliga sjukdomar. I avhandlingen har två stora släkter studerats; en migränsläkt från Västerbotten samt en släkt med ärftlig smärtokänslighet från Norrbotten. Dessutom undersöktes ett stort migränmaterial (totalt 759 personer) som samlats in via vårdcentraler i Umeå och Skellefteå kommuner.
Migrän är en av de vanligaste folksjukdomarna. Den drabbar ungefär var femte kvinna och var tionde man – dvs. fler än en miljon människor enbart i Sverige. Risken för att drabbas beror på ett samspel mellan faktorer i miljön, vissa riskfaktorer (stress, oro, hormonella variationer, särskilda födoämnen m.m.) samt genetiska orsaker. Ärftlighet uppskattas bidra till ungefär hälften av sjukdomen. Ärftlig smärtokänslighet är en mycket ovanlig sjukdom där förmågan att känna smärta saknas. Detta leder till upprepade skador och benbrott, särskilt hos barn, eftersom de felbelastar lederna och skadar sig utan att känna när det gör ont.
Undersökningarna av släkterna visar en ärftlig faktor för migrän på kromosom nr 6 och en för smärtokänslighet på kromosom nr 1. Smärtokänsligheten orsakas av en nyupptäckt mutation i genen för en tillväxtfaktor, som gör att nervsystemet inte utvecklas normalt. Mutationen förstör den biologiska aktiviteten hos detta protein, troligen genom att det inte längre kan utsöndras normalt ur cellen. Hittills har man identifierat tre personer i familjen som har mutationen på båda kopiorna av genen. Denna upptäckt kan ha stor betydelse för att öka förståelsen för hur smärta uppkommer och därmed också hur smärta kan förhindras.
För migrän identifierades mutationer i två gener; dels i en som påverkar transport av joner i blodet, dels i en som är viktig för metabolism av flera neuropeptider och hormoner. Studierna visar att kombinationen av dessa två mutationer inte förekommer hos någon av över 200 friska kontrollpersoner som testades, vilket tyder på att de kan ha betydelse för att öka risken för migrän.
Anna Norberg är uppväxt i Valne, Jämtland och har studerat molekylärbiologi i Umeå. Hennes forskning har valts ut att ingå i ett nationellt nätverk i genomik och bioinformatik. Hon har även uppmärksammats genom ett stipendium på 50 000 kr från JC Kempes Minnes Stipendiefond. Anna Norberg kan nås på telefon 090-785 4403, 070-366 3809 eller e-post anna.norberg@medbio.umu.se.
Avhandlingen läggs fram fredagen den 19 maj vid Inst. för medicinsk biovetenskap, Umeå universitet, och har titeln Genetics of pain – studies of migraine and pain insensitivity.
Disputationen äger rum kl 13.00 i sal Major Groove, Institutionen för Molekylärbiologi, byggnad 6L, Umeå universitet.
Fakultetsopponent är Associate Professor Arn van den Maagdenberg, Institutionen för human genetik, Leiden University Medical Centre, Nederländerna.
Kontaktinformation
Porträttbild på Anna Norberg kan hämtas via
http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/index.html
Ungefär nio av tio människor är högerhänta, och de flesta av oss använder också helst höger fot, öga och öra. Hur det kommer sig att vi föredrar vår högra sida, och hur dessa rörelsemönster utvecklas, är fortfarande oklart. Det är dock känt att barn som föds för tidigt oftare är mindre sidospecifika i sina rörelser när de blir äldre än befolkningen i stort. Ett avvikande rörelsemönster hos nyfödda och små barn kan tyda på olika utvecklingsavvikelser. För att så fort som möjligt kunna börja med stödinsatser för dessa barn, är det viktigt att i ett tidigt skede kunna upptäcka dessa avvikelser.
Erik Domellöf vid Umeå universitet har sin avhandling studerat sidoskillnader i benrörelser hos nyfödda barn. Han har också följt utvecklingen av sidoskillnader i målinriktade armrörelser hos fullgångna och för tidigt födda barn från sex månaders ålder till fyllda tre år. Med hjälp av avancerad teknik för att registrera och analysera rörelsemönster, har Erik Domellöf kunnat observera tidiga tecken på sidoskillnader.
Höger och vänster sida skiljer sig bland annat genom att rörelserna är uppdelade i olika antal segment. Nyföddas benrörelser, och armrörelser hos 6-36 månader gamla barn, har generellt färre segment i högersidiga rörelser jämfört med vänstra. Enligt Erik Domellöf kan det tyda på en bättre kontroll av höger sida redan från nyföddhetsperioden och framåt. Olikheter i armrörelserna verkar också finnas kvar upp till tre års ålder.
I armrörelserna hos för tidigt födda barn hittades däremot inte samma sidoskillnad. Resultaten tyder på att utvecklingen av sidorelaterad dominans hos människan är biologiskt grundad, men att den är påverkbar av miljöfaktorer i form av till exempel besvär till följd av en för tidig eller en problematisk födsel.
Fredagen den 12 maj försvarar Erik Domellöf, institutionen för psykologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Development of functional asymmetries in young infants: A sensory-motor approach. Disputationen äger rum kl. 13.15 i hörsal E, Humanisthuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är Dr Jacqueline Fagard, Laboratoire Psychologie de la Perception CNRS, Université René Descartes, Frankrike.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Erik Domellöf,
institutionen för psykologi,
Umeå universitet,
tel: 090-786 64 24, 0739-93 53 93,
e-post: erik.domellof@psy.umu.se
Hur kan konstruktören på bästa sätt lära videokameran att förstå och reagera på vad den ser? Hur används minnet i denna kamera? Dessa frågor ger Benny Thörnberg svar på i sin doktorsavhandling om maskinseende system.
Benny Thörnberg har i fem års tid arbetat med att utveckla effektiva konstruktionsmetoder för smarta kameror. Användningen av minnet i den smarta videokameran är den absolut största utmaningen för konstruktören. Dessutom har elektronikingenjörens verktygslåda långt ifrån förbättrats i samma takt som elektronikprodukter blivit mindre och smartare.
– Min avhandling beskriver ett verktyg som hjälper konstruktörer av maskinseende system. Verktyget underlättar programmeringen och optimerar minnesanvändningen i den smarta kameran, säger Benny Thörnberg.
Tillämpningsområdena för tekniken är många. Övervakning av trafik och hem, automatisk styrning av industriell tillverkning, bildförbättring och mörkerseende system för bilar är bara några exempel.
Projektets syfte är att utveckla en smart kamera som kan mäta storleken på träflis. En flishugg måste nämligen producera små träbitar av någorlunda jämn storlek för att pappersmassa och papper av god kvalitet skall kunna tillverkas.
En stor del av arbetet har utförts inom ett forskningsprojekt tillsammans med några lokala företag och KK-stiftelsen.
– Ett nära samarbete med det lokala näringslivet är en förutsättning för att vi skall kunna forska på relevanta frågeställningar. Inom industrin finns nämligen många intressanta bildanalysproblem som lämpar sig väl för automation säger Benny Thörnberg.
Benny Thörnberg, 39 år, är uppväxt i byn Harv utanför Sundsvall och är nu verksam som lärare och forskare vid Institutionen för informationsteknologi och medier. Avhandlingens titel är Memory Modeling and Synthesis for Real-Time Video Processing Systems” och disputationen sker på Mittuniversitetet, Campus Sundsvall, den 18 maj kl. 13:15 i sal O102.
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Benny Thörnberg, 060-14 89 17, 070-177 0554, benny.thornberg@miun.se
– I en tid då HIV/AIDS breder ut sig i Sydafrika och då en tystnadens konvention fortfarande håller ett grepp om delar av nationen är det angeläget att utforska tabut kring sex och sexuellt våld och belysa hur Tlali bryter mot det, säger Christina Cullhed om sitt val av ämne.
Tlalis Muriel at Metropolitan (1975) är den första romanen av en svart kvinnlig författare som någonsin publicerats i Sydafrika. Hon har också skrivit Amandla! (1981), samt novellsamlingarna Mihloti (1984) och Footprints in the Quag (1989). Att dessa texter kritiserar den då rådande apartheidpolitiken har flera inflytelserika litteraturkritiker tidigare visat, men Christina Cullhed har valt att läsa hennes texter mot bakgrund av svart manligt skrivande i Sydafrika och hävdar att de även gör motstånd mot de rådande patriarkala strukturerna.
I sin analys beskriver hon de olika berättarstrategier Miriam Tlali använt sig av. Hon gör bland annat ett annorlunda val av genre och skapar en dialog mellan olika genrer och synsätt. Muriel at Metropolitan är en nutidsroman som skiljer sig markant från de historiska romaner i en episk tradition som skrivits av svarta manliga skribenter. Den har egenskaper som hör den moderna romanen till och som samtidigt underminerar vissa patriarkala värderingar, hävdar Christina Cullhed. I Amandla! ställer Tlali kvinnors utgångspunkt i vardagen mot den manliga som inbegriper politisk retorik, en heroisk tradition och den populära ”action-thriller”-genren. Det sker i en fragmenterad litterär form, i form av en dialog som skapar en undertext av motstånd mot patriarkala värderingar.
Christina Cullhed visar också hur Tlali, framför allt i sina noveller, med hjälp av ”viskande” och ”avståndstagande” berättarstrategier tar upp det i de afrikanska kulturerna tabubelagda ämnet om genusrelaterat våld – misshandel i hemmet och våldtäkt – och hur hon försöker synliggöra att kvinnors välbefinnande offras för att både stärka apartheid och de sydafrikanska patriarkala strukturerna.
– Tlali insisterar även på att det är män vars subjektivitet hotas av inre eller yttre faktorer som utövar det genusrelaterade våldet eftersom detta fungerar stärkande på den jagsvages identitet, säger hon.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Christina Cullhed på tel: 018-188 33 07, 073-383 43 39 eller Christina.Culllhed@engelska.uu.se
Trots att batterier har varit funnits i över 200 år och elmotorer nästan lika länge, finns fortfarande ingen billig, helt miljövänlig elbil med acceptabel prestanda. Anledningen är främst att vi tidigare saknat batterimaterial med tillfredställande egenskaper (hög jonledningsförmåga, hög jonlagringskapacitet, elektrokemisk och mekanisk stabilitet, låg kostnad, etc). Det batteri som kan erbjuda den bästa lösningen på dessa problem är litiumjonbatteriet. Jämfört med andra batterikoncept, som till exempel nickel metallhydrid och nickel-kadmiumbatterier, är litiumjonbatteriet ett miljövänligare alternativ, med lägre vikt, högre energitäthet, förhållandevis låga råmaterialkostnader och lättare att formge.
Uppladdningsbara litiumjonbatterier används idag i ett flertal små apparater som mobiltelefoner, bärbara datorer och elverktyg. När det gäller batterier för större maskiner spelar priset för råmaterialen till katoden en avgörande roll. I ett mobiltelefonbatteri behövs endast ett par gram av det aktiva katodmaterialet och därför kan ett förhållandevis dyrt material som innehåller kobolt användas. I ett batteri till en elhybridbil behövs däremot flera kilo katodmaterial och den dyra kobolten skulle behövas ersättas med en mycket billigare metall, helst den allra billigaste – järn.
Anton Nytén har i sin avhandling fokuserat på att studera och utveckla järnbaserade katodmaterial som lämpar sig för litiumjonbatterier i framförallt storskaliga applikationer. I avhandlingen beskrivs för första gången ett helt nytt katodmaterial – litiumjärnsilikat (Li2FeSiO4) baserat på de två billiga grundämnena järn och kisel.
– Det här materialet har potential att kunna bli tillräckligt billigt för att äntligen kunna konstruera litiumjonbatterier för elhybridbilar, säger Anton Nytén, som har utvärderat materialets kapacitet samt dess upp- och urladdningsegenskaper med olika elektrokemiska mätmetoder. Resultaten visade endast små förluster (mindre än tre procent) i kapacitet för batterier som upp- och urladdats mer än 100 gånger. En hög elektrokemiskt stabilitet kunde också konstateras.
Kontaktinformation
För mer information ring Anton Nytén 018-471 37 26 eller 0706-35 81 86 eller e-post anton.nyten@mkem.uu.se
Varför vissa personer får autoimmuna sjukdomar men inte andra har ännu inte kunnat förklaras. Ärftligheten är en betydande faktor, liksom miljö och vissa mediciner. Behandlingen syftar till att minska inflammationen och begränsa vävnadsskadan.
Snaevar Sigurdsson har i sitt avhandlingsarbete utvecklat en teknik för snabb och enkel analys av variationer i arvsmassan. Denna teknik har tillämpats för att påvisa variationer som är kopplade till autoimmuna sjukdomar. Tillsammans med experter inom immunologi och sjukdomarna SLE och RA har han identifierat variationer i gener som är starkt associerade till både SLE och RA. Den ena av de identifierade generna kodar för en transkriptionsfaktor IRF5 (Interferon regulatory factor 5), som har en viktig roll vid regleringen av interferonproduktionen och därigenom immunförsvaret.
– Det var särskilt intressant. Det är första gången någon visar en koppling mellan interferongener och uppkomsten av SLE och RA. Denna kunskap är viktig för att förstå den molekylära mekanismen bakom autoimmuna sjukdomar bättre och för vidare utveckling av diagnostik och behandling, säger Snaevar Sigurdsson.
SLE (systemisk lupus erythematosus) är en reumatisk sjukdom som anses vara en prototyp för autoimmuna sjukdomar. Autoimmunitet kan beskrivas som felprogrammering av immunsystemet så att det börjar förstöra sina egna celler och vävnader, som om de var främmande. SLE förekommer nio gånger oftare hos kvinnor än hos män och drabbar i genomsnitt en av 1 500 invånare i Europa. Sjukdomen kan skada nästan alla organ och vävnader, men vanligast är att leder, hud, njurar, slemhinnor och nervsystem drabbas.
RA (reumatoid artrit) eller ledgångsreumatism, är en mycket vanlig reumatisk sjukdom som karakteriseras av en kronisk inflammation i framförallt händernas och fötternas leder . Detta tillstånd orsakar ledvärk och smärta och kan i allvarliga fall resultera i invaliditet på grund av förändringarna i lederna. Sjukdomen drabbar i genomsnitt en av 200 invånare i Europa och är tre gånger vanligare bland kvinnor än bland män.
Kontaktinformation
Kontaktperson: Snaevar Sigurdsson, tel: 018-611 4951, 073-698 3312, e-post snaevar.sigurdsson@medsci.uu.se
