Johanna Lundström behandlar merparten av Sundmans författarskap, från debuten med Jägarna (1957) till Sökarna (1963). Den tidigare forskningen har främst uppmärksammat hans behavioristiska, ”objektiva” berättarmetod i relation till en skeptisk verklighetsuppfattning. Här undersöks däremot den i författarskapet så centrala kunskapsproblematiken som en mellanmänsklig angelägenhet knuten till ett specifikt historiskt sammanhang. Avhandlingen frilägger denna mellanmänskliga tematik som en modernitetskritik i intrikat samspel med berättelsernas formella särprägel och belyser därigenom motsättningarna i författarskapet.
Studien utreder å ena sidan den komplexitet som utmärker modernitetstemat i Sundmans verk, å andra sidan klargör den hur modernitetens paradoxer på ett signifikant sätt belyser motsättningarna i författarskapet; den ideologi som kritiseras innefattar även författargärningens egen grundval.
Avhandlingen presenterar en ny bild av en av den svenska 1900-talslitteraturens centrala författargärningar. Johanna Lundströms textanalytiska kartläggning visar hur den sundmanska fiktionen leder rakt in i den samtida verkligheten.
Avhandlingens titel: Terrängbeskrivning. P O Sundman, moderniteten och medmänniskan.
Opponent: Professor Rikard Schönström, Lund
Disputationen äger rum fredagen den 2 juni 2006 kl. 10.15
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Johanna Lundström, tel. 031-773 25 03 (arb.), 031-82 47 44 (hem), 0709-39 00 71 (mobil), e-post johanna.lundstrom@lit.gu.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
Gastrointestinal stromacellstumör (gist) ses ofta i magsäck och tunntarm. Tumören är inte mottaglig för cellgiftsbehandling eller vanlig strålbehandling. Men ökad kunskap om gist har de senaste åren förbättrat prognosen för många patienter, bland annat genom utvecklingen av läkemedlet imatinib.
Läkaren Per Bümming visar i sin avhandling att det både är säkert och effektivt att ge läkemedlet till patienter med gist.
– Vi vet nu mer om vad som driver de elakartade tumörcellernas tillväxt och vilka riskfaktorer som är viktiga. Med det nya målinriktade läkemedlet har prognosen förbättrats dramatiskt, säger Per Bümming.
Imatinib är ett läkemedel som hämmar en mottagare som blivit överaktiv hos tumörcellen. Avhandlingen visar att operation av mycket stora tumörer kan få ett bättre resultat om patienten först behandlas med läkemedlet så att tumören krymper. Vid stor risk för återfall verkar det dessutom lovande att ge imatinib till patienter efter det att deras tumör opererats bort.
I Västra Götalandsregionen har man tidigare räknat med drygt fem nya fall av gist per miljon invånare och år, men Per Bümmings undersökning visar att sjukdomen är tre gånger vanligare. Det är den första studien i sitt slag och den visar att 14,5 nya fall av gist upptäcks per miljon invånare och år.
-Det är viktig information nu när det finns utökade möjligheter att behandla dessa patienter, säger Per Bümming.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för kirurgi
Avhandlingens titel: Gastrointestinal stromal tumours – on diagnosis and treatment
Avhandlingen försvaras fredagen den 5 maj, klockan 13.00, hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Per Bümming, leg. läkare, telefon: 031-342 80 91, e-post:
per.bumming@surgery.gu.se
Handledare:
Bengt Nilsson, telefon: 031- 342 80 93, e-post: bengt.e.nilsson@vgregion.se
Graviditet och födande handlar inte bara fysiologiska processer utan har också sociala och kulturella aspekter. I sin avhandling beskriver Birgitta Hellmark Lindgren den gravida kroppen som en arena där motstridiga perspektiv på medicinsk teknik, kvinnlighet och risker möts. Genom fältarbete på barnmorskemottagning och intervjuer med gravida kvinnor har hon undersökt olika sätt att se på och förhålla sig till graviditet och födande. Diskussionsgrupper på Internet och debatter i massmedia har också utgjort värdefulla källor till information. Hur resonerar och agerar kvinnor som följer mödravårdens snitslade bana? Hur resonerar de som går sina egna vägar genom att exempelvis begära planerat kejsarsnitt eller organisera en hemförlossning?
Birgitta Hellmark Lindgren kommer fram till att olikheterna inte är så stora som hon förväntat sig. Hennes forskning tyder istället på att det på ett allmänmänskligt och existentiellt plan finns viktiga likheter mellan kvinnors strategier, även när de uppenbarligen väljer diametralt motsatta sätt att föda på.
– Det handlar om ett behov av att ha kontroll över situationen, känna trygghet och tillit och få göra på sitt eget sätt.
Hon visar att riskerna står i fokus i kvinnornas resonemang och argumenten för eller emot olika sätt att föda, liksom för eller emot ultraljud och andra medicinska tekniker, kretsar oftast kring uppfattningen om risker. Men risker är inte bara en fråga om objektivitet och mätbarhet, det är också en fråga om personliga och kulturella värderingar, menar Birgitta Hellmark Lindgren.
– Vissa framhåller riskerna med vaginal förlossning, och för dem innebär teknik en trygghet. Andra betonar riskerna med sjukhusförlossningar och uppfattar exempelvis planerat kejsarsnitt som motsatsen till trygghet.
Birgitta Hellmark Lindgren menar att det är viktigt att tänka bortom den ideologiska debatten om medikaliserat födande i motsats till ”naturligt”. Hon fann det omöjligt att dela in kvinnorna enligt en sådan dikotomi. Även hemmafödseln är medikaliserad i den meningen att dessa kvinnor är otroligt pålästa om de medicinska aspekterna av en förlossning.
– Det är också så att tekniken är en integrerad del i vardagslivet idag, vi tänker ”genom” tekniken.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Birgitta Hellmark Lindgren på 073-591 81 89 eller via e-post: Birgitta.H_Lindgren@antro.uu.se
I Sverige diagnostiseras årligen 2 000 nya fall av urinblåsecancer. Behandling med bakterien Bacillus Calmette-Guerin (BCG), så kallad immunterapi, har god initial effekt. Men eftersom man ser återfall hos 65 procent och vissa patienter inte svarar alls på denna behandling, behövs nya bättre terapier i kliniken.
En forskargrupp ledd av professor Tomas Tötterman vid Rudbecklaboratoriet, Uppsala universitet, har utvecklat en musmodell där man använder så kallade CpG oligonukletider för att behandla urinblåsecancer. CpG är korta DNA-strängar som tillverkas syntetiskt och liknar bakteriellt DNA.
– När CpG tillförs tror kroppen att det är en bakterieinfektion, vilket startar en kraftig immunreaktion som slår ut tumören, säger Christina Ninalga.
Hon visar i sin avhandling att denna typ av immunterapi botar även stora aggressiva blåstumörer hos mössen. Hon har jämfört behandlingen med den klassiska BCG-behandlingen, och visar att CpG är betydligt mer effektiv. CpG har även andra fördelar jämfört med BCG eftersom det kan tillverkas i ren syntetisk form. Mössen som blivit botade med CpG har dessutom visat sig få ett långvarigt skydd, det vill säga immunitet, mot tumören.
– Dessa resultat är mycket lovande och vi överväger nu att göra en klinisk studie, säger Christina Ninalga.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Christina Ninalga på 018-611 91 83, 070-733 15 85 eller via e-post: Christina.Ninalga@klinimm.uu.se
Gruppen i Lund innehar faktiskt ett ”världsrekord” i att generera korta laserpulser. I Högeffektlaserlaboratoriet vid Lunds Tekniska Högskola produceras dagligen tåg av pulser, där varje puls är 200 attosekunder lång och åtskild från nästa puls med 1,3 femtosekunder. Det handlar om ofattbart korta tidsrymder. En femtosekund är 10-15 sekunder, alltså en milliondel av en miljardel av en sekund. En attosekund är tusen gånger kortare än en femtosekund, alltså 10-18 sekunder. Dessa svindlande korta ljuspulser kan användas för att ”fotografera” de beståndsdelar som rör sig allra snabbast i atomer och molekyler, elektronerna. I en artikel publicerad i det senaste numret av Nature Physics visar forskarna att attosekundspulser är kraftfulla verktyg för att studera elektronernas vågliknande egenskaper.
I kvantmekaniken beskrivs materia med hjälp av s k vågfunktioner. Dessa beskriver sannolikheten för att t ex en elektron ska befinna sig i ett visst läge och röra sig med en viss hastighet. De beskriver också hur materia ibland kan uppträda som en partikel och ibland som en våg. En vågfunktion representeras matematiskt med en amplitud och en fas. Teoretikerna beräknar dessa vågfunktioner och utnyttjar dem för att, till exempel, förutsäga en viss process. Att mäta hela vågfunktionen är tyvärr mycket svårt och experimentalisterna har huvudsakligen kunna bestämma dess amplitud.
I artikeln rapporterar forskarna om en teknik de har utvecklat för att mäta elektronvågfunktionens fas med hjälp av attosekundspulser. Tekniken baseras på interferens mellan elektroner som skapas av två på varandra följande attosekundspulser. Utöver de ultrakorta ljuspulserna i Lund har projektet utnyttjat en elektronavbildande detektor byggd i Amsterdam och flyttad till Lund för det experimentella arbetet. Argon-atomer besköts med attosekundspulser i det extremt ultravioletta våglängdsområdet och med längre pulser av infrarött laserljus. När dessa pulser fokuseras i argongasen rycks elektroner loss i form av vågpaket. Det infraröda ljuset ändrar vågpaketens hastighet och får dem att interferera med varandra och bilda komplicerade mönster. Analys av interferensmönsterna ger forskarna ny insikt i elektronernas uppförande och speciellt information om vågfunktionens fas.
Rönen presenteras i en artikel med titeln Attosecond electron wave packet interferometry publicerad i Nature Physics. Den finns online på nature.com/naturephysics.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Anne L´Huillier på tel. 046 222 76 61 eller per e-post Anne.LHuillier@fysik.lth.se.
Människans koldioxidutsläpp påverkar inte bara atmosfären, utan även i högsta grad våra vatten. En tredjedel av de årliga utsläppen av koldioxid tas upp i havet, och ny forskning från Göteborgs universitet visar att 1 procent av den totala mängden kol i haven finns i de Nordiska haven, samt att upptaget av koldioxid kan öka vid isbildning.
Mänskliga (antropogena) utsläpp av koldioxid befaras höja jordens medeltemperatur och på så sätt bidra till en klimatförändring. Vilka processer som bidrar till att haven tar upp koldioxid och hur mycket antropogent kol som transporteras till djuphaven är viktiga faktorer vid uppskattningar av framtida koncentrationer av koldioxid, både i haven och i atmosfären.
Nordiska haven, ett samlingsnamn för haven som ligger mellan Grönland, Island och Norge, är tillsammans med Arktiska Oceanen viktiga områden i klimatdiskussioner. Dels är det områden som befaras vara mycket känsliga för klimatförändringar och dels bildas här så kallat djupvatten. Djupvattnet är en del av den globala havscirkulationen och forskare tror att störningar av djupvattensbildningen i sin tur kan störa transporten av varmt Atlantvatten till våra breddgrader. Något som dock är omdebatterat.
I sin avhandling presenterar Sara Jutterström bland annat två nya beräkningsmetoder att uppskatta halten antropogent kol i havsvatten. Resultaten visar att cirka 1 procent av den totala mängden antropogent kol i havet finns i de Nordiska haven och att mindre än 2 procent av det årliga upptaget transporteras via Östgrönlandsströmmen ner i Atlanten.
– Dessa siffror kan verka små, men man måste också beakta att de Nordiska haven utgör en mycket liten del av världshaven, säger Sara Jutterström.
Hon visar även att kolflödet i både Arktiska Oceanen och de Nordiska haven förändras vid en klimatförändring och att vissa processer kan få ökad betydelse för havets upptag av koldioxid. I avhandlingen presenteras resultat som tyder på att isbildning kan öka upptaget av koldioxid i vattnet. Det sker i områden där vindar hjälper till att föra undan den nybildade isen och vattenytan fortfarande har kontakt med atmosfären. Själva processen som ligger bakom upptaget är inte helt identifierad, men tros bero på en rad olika faktorer. Bland annat att koldioxiden löses lättare på grund av den låga vattentemperaturen.
En klimatförändring skulle innebära att vi får mindre is på sommaren i Arktis, vilket i sin tur innebär att ett större område bildar is på vintern. Något som då kan öka havets upptag av koldioxid. Sara Jutterströms resultat är unika, eftersom man tidigare trott att upptaget av koldioxid från atmosfären varit försumbart under vintersäsongen i Arktiska Oceanen.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Sara Jutterström
Institutionen för kemi
Tel: 031-772 27 77
E-post: sara.jutterstrom@chem.gu.se
Handledare: Professor Leif Anderson, tel.031-772 27 74
E-post: leifand@chem.gu.se
Avhandlingen har titeln: ”Dissolved inorganic carbon in the Arctic Ocean and the Nordic Seas”
Disputationen äger rum: Fredagen den 5 maj, kl 14.00 i Sal KB, Kemihuset, Chalmersområdet, Göteborg
Lundaastronomernas forskningsingenjör Torbjörn Wiesel och instrumentmakaren Nels Hansson har nyligen kommit hem från Chile där de bit för bit monterat ner och packat in ett teleskop. Det har tillhört ESO, European Southern Observatory, som har en stor forskningstation på bergsryggen La Silla ute i Atacamaöknen. Huvudspegeln som väger ett ton och har en diameter på 1,5 meter och har redan anlänt med flygfrakt. De övriga delarna är på väg med båt.
– Det är en stor lättnad att teleskopet äntligen är på väg hit. Och det känns också skönt att speglarna kommit fram oskadade, säger Torbjörn Wiesel.
Lundaastronomerna får betala ca en halv miljon kronor, vilket är restvärdet för instrumentet efter avskrivningar. Ett nytt teleskop av motsvarande storlek skulle i dag kosta någonstans mellan 15 och 25 miljoner kronor.
Den gamla vattentornet där teleskopet ska inhysas är en del av den astronomiska institutionen. När astronomerna flyttade in i sina nya lokaler 2002/2003 kröntes vattentornet med en silvrig dom. Domen byggdes just med tanke på att man skulle få överta det nu aktuella teleskopet.
Teleskopet kallas CAT (Coudé Auxiliary Telescope). Dess uppgift har varit specialiserad. Det har varit koppat till en spektrograf, ett instrument med vilket man analyserar stjärnljusets beståndsdelar. Anledningen till att ESO nu lämnat ifrån sig CAT är att man måste lägga ner en del av sin verksamhet vid La Silla. Man äger och driver ju också VLT, världens största spegelteleskop, och det drar stora resurser. Dessutom har utvecklingen av fiberoptiken gett spektoskopisterna nya möjligheter.
Instrumentet ska främst användas i undervisningen. Men varför satsar man på ett stort teleskop i ett regnigt och molnigt Skåne?
– Det är riktigt att vi inte har så många stjärnklara nätter och besväras av ljus och luftföroreningar. Men vi kommer förmodligen att syssla mycket med spektroskopi, och då är det inte lika nödvändigt med perfekt sikt, svarar Torbjörn Wiesel.
En av dem som skapade CAT finns numera faktiskt på Institutionen för astronomi. Det är professor Torben Andersen. På 70-talet, när CAT byggdes, var Andersen anställd på ESO; många av ritningarna till CAT är signerade av honom.
Kontaktinformation
För ytterligare information: Torbjörn Wiesel nås på tel 046 222 72 93 eller per e-post Torbjorn.Wiesel@astro.lu.se
Ett livslångt lärande för alla människor är ett högt prioriterat mål i Sverige. För det ändamålet har flera satsningar gjorts på vuxenutbildning i olika former, från grundandet av KomVux 1967 till 1990-talets kunskapslyft och lärcentra.
– Vi tar för givet att alla kan och ska ha del av ett livslångt lärande, säger Andreas Fejes, som har gjort en avhandling, den första som läggs fram vid forskarskolan Vuxnas lärande. Det är viktigt för att Sverige som nation ska kunna konkurrera. Vi behöver en välutbildad och flexibel befolkning.
Andreas Fejes har analyserat svenska statliga utredningar om vuxenutbildning och högre utbildning från 1920-talet och framåt. Han visar att tanken om ett livslångt lärande är relativt ny. På 1950-talet talade man om en begåvningsreserv, dvs. människor som skulle kunna tillgodogöra sig en utbildning om de fick chansen. Men det gällde långt ifrån alla. 1990-talets tanke om att alla kan utbildas sig är historiskt ny.
Andreas Fejes visar också hur en individualiserad styrningsmodell har ersatt tidigare epokers statliga styrning. Idag detaljstyr inte längre staten utbildningssystemen, utan allt mer överlåts på individens egna val. Vår vilja att ständigt lära ska uppmuntras, men det är vi själva som fattar beslut. Vi har gått från social ingenjörskonst till självreglering, från den sociala styrande staten till den möjliggörande.
– Tidigare under 1900-talet utgick man ifrån att framtiden kunde planeras. Staten fick då en styrande funktion, det gick att fatta gemensamma beslut som påverkade framtiden.
– Idag är utgångspunkten att framtiden inte går att förutsäga. Det enda vi vet är att den är föränderlig, och därför måste individerna också vara ständigt föränderliga. Lärande blir en central politisk strategi för att möta framtiden.
Kontaktinformation
Andreas Fejes disputerar den 5 maj. Avhandlingen heter Constructing the adult learner – a governmentality analysis. Telefon till Andreas Fejes 013-282136 eller 0736-185553, e-post: andfe@ibv.liu.se
Dessa förbättringar kan ha stor betydelse för individen eftersom nedsatt fysisk förmåga har samband med minskad livstillfredsställelse och självständighet i vardagen samt ökad risk för fall och frakturer. Resultat från avhandlingen visar också att skattningsskalan Downton index förefaller användbar för att bedöma fallrisken hos äldre personer vid särskilda boenden. Att identifiera de personer som har en hög risk för att falla är en viktig del i det förebyggande arbetet. Fallolyckor är den vanligaste orsaken till skador som leder till dödsfall bland äldre personer.
I en studie av aktivitet och näringsintag deltog 191 äldre personer vid nio särskilda boenden i Umeå, t.ex. servicehus. Deltagarna lottades till att antingen deltaga i ett högintensivt funktionellt träningsprogram eller i en kontrollaktivitet som inte innehöll fysisk träning – allt vid 29 tillfällen under tre månader. I anslutning till varje tränings- eller aktivitetstillfälle fick deltagarna antingen ett proteinrikt näringstillskott eller en placebodryck. Mätningarna visade att träningsgruppen i jämförelse med kontrollgruppen hade förbättrat sin benstyrka, balans och gångförmåga tre månader efter sista tränings- respektive aktivitetstillfället. Bland de deltagare i träningsgruppen som förbättrade sin balans minskade antalet fallolyckor under sex månader efter träningen. Det proteinrika näringstillskottet gav ingen extra träningseffekt, vilket står i motsats till de positiva effekter av proteintillskott som har rapporterats från en studie bland friska äldre män.
Träningen leddes av sjukgymnaster och kunde bedrivas med en relativt hög intensitet, trots att de flesta deltagare hade flera kroniska sjukdomar. Under träningen förekom det inga biverkningar som ledde till bestående skada eller sjukdom. Deltagare med demenssjukdom kunde genomföra träningen på ett likartat sätt som deltagare utan sådan sjukdomar.
Erik Rosendahl är sjukgymnast och doktorand vid enheten för geriatrik, tel. 090 – 785 88 59, e-post: erik.rosendahl@germed.umu.se
Avhandlingen läggs fram fredagen den 5 maj vid Inst. för samhällsmedicin och rehabilitering, enheterna för geriatrik och sjukgymnastik, och har titeln Fall prediction and a high-intensity functional exercise programme to improve physical functions and to prevent falls among older people living in residential care facilities.
Svensk titel: Fallprediktion och ett högintensivt funktionellt träningsprogram för att förbättra fysiska funktioner och förebygga fall bland äldre personer vid särskilda boenden.
Disputationen äger rum kl 9.00 i aulan, Vårdvetarhuset.
Fakultetsopponent är docent Gun-Britt Jarnlo, Institutionen för hälsa, vård och samhälle, sektionen för sjukgymnastik, Lunds universitet.
Kontaktinformation
Porträtt på Erik Rosendahl kan hämtas via
http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/index.html
Skelleftesjukan orsakas av att proteinet transthyretin veckas fel och börja klumpa ihop sig. Då bildas amyloidfibrer, trådliknande strängar av ihopkopplade proteinmolekyler, som trycker sönder nerverna i sin närhet.
De vanligaste symptomen för Skelleftesjukan är stickningar i ben och fötter och magproblem. Symptomen övergår successivt till förlamning och så småningom angrips kroppens alla organ. Den enda verksamma behandlingen är i dag levertransplantation.
Erik Lundberg har i sin avhandling studerat transthyretin både från människa och från fisk, närmare bestämt havsbrax. Han har också undersökt ett närbesläktat protein, det s.k. transthyretin-relaterade proteinet, från bakterien Escherichia coli (E.coli). Målet har varit att få mer kunskap om vilka egenskaper hos transthyretin som leder till att proteinet veckas fel och bildar amyloid. Dessutom har han undersökt vilka likheter det transthyretin-relaterade proteinet har med transthyretin-proteinerna. För att få information om proteinernas egenskaper har han bl.a. kartlagt deras tredimensionella struktur med hjälp av s.k. röntgenkristallografiska metoder.
Resultaten visar att transthyretin från fisk kan bilda amyloidfibrer i provrör. Detta trots att proteinsekvensen mellan människa och fisk endast är 52 % identisk. Det relaterade proteinet från E.coli, som överensstämmer till 30 % med transthyretin från människa, verkar däremot inte bilda amyloidfibrer även om det tredimensionella utseendet på dessa tre proteiner är mycket lika.
– Vi kommer nu att fortsätta undersöka proteinerna för att se varför amyloidfiber bara verkar bildas hos transthyretin och inte hos det närbesläktade proteinet. Kan vi få reda på var skillnaderna består kan vi också få mer kunskap om vilka delar i proteinet som är viktiga för att proteinet ska förbli stabilt, säger Erik Lundberg.
Det närbesläktade proteinet tillhör en tidigare helt outforskad proteinfamilj. Forskarna har upptäckt att det finns i ett stort antal olika arter av bakterier, växter och djur. De har också lyckats fastställa strukturen på proteinet, det är den första strukturen som fastställts för ett protein från den här proteinfamiljen. Fortfarande är det oklart vilken funktion proteinet har, däremot har forskarna sannolikt lyckats identifiera och karaktärisera proteinets aktiva yta.
– Det närbesläktade proteinet har dessutom visat sig vara mindre stabilt. Det faller sönder vid en lägre temperatur än transthyretin från människa. Eftersom det är mer sannolikt att ett ostabilt protein bildar amyloidfibrer är det här ett väldigt intressant resultat. Vi kommer därför att göra fler jämförelser mellan proteinerna, säger Erik Lundberg.
Erik Lundberg är född och uppvuxen i Olofström i Blekinge.
Fredagen den 28 april försvarar Erik Lundberg, Umeå centrum för molekylär patogenes, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Transthyretin and the transthyretin-related protein: A structural study”. Svensk titel: ”Transthyretin och det transthyretin-relaterade proteinet: En strukturell studie”. Disputationen sker i sal A103, Astrid Fagreus-salen, By 6A, NUS. Fakultetsopponent är professor Lennart Sjölin, oorganisk kemi, institutionen för kemi, Göteborgs universitet.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Erik Lundberg, Umeå centrum för molekylär patogenes, Umeå universitet
Telefon: 090-785 67 95 (arbete)
E-mail: erik.lundberg@ucmp.umu.se
Att trädens löv skiftar färg när det blir höst har nog ingen missat, men vad är det egentligen som händer inuti dessa löv? Färgskiftningarna i bladen beror på att det gröna pigmentet klorofyll bryts ner snabbare än de gula karotenoidpigmenten, och att nya röda pigment bildas hos vissa träd.
I sin avhandling beskriver Johanna Keskitalo den s.k. höstsenescence-processen hos löv från en asp på universitetsområdet. Senescence är ett ord som inte är lätt att översätta till svenska, men som hos växter beskriver en process där delar av en växt bryts ner, t.ex. blad under hösten eller blommor efter pollinering. Genom att studera förändringar hos celler i asplöv under mikroskop samt genom att mäta fotosynteskapacitet, pigment och olika näringsämnen har man kunnat göra en tidtabell för höstsenescence hos asp. På detta sätt kan man se vad som händer i löven vid ett visst datum på hösten och när processen startar. Denna process sker för att träden ska kunna återanvända näringen som finns i löven och lagra den under vintern tills nästa år. Man vet väldigt lite om hur denna process regleras, d.v.s. hur trädet vet att det är höst, och vilka gener som är ansvariga.
Johanna Keskitalo och hennes kollegor har använt sig av s.k. mikromatriser, där det går att studera tusentals gener samtidigt, för att se vilka gener som slås på och av under hösten.
– För att kunna säga vilka gener som är viktiga för lövens senescence under hösten måste vi sålla bort dem som styrs av andra faktorer, såsom insektangrepp och kyla. Vi har studerat genuttryck under fyra säsonger och för tillfället jobbar vi med att plocka fram de gener som följer samma mönster varje år, berättar Johanna Keskitalo.
Information om vilka gener som styr processen är intressant inte bara för grundforskning, utan också för skogsindustrin. Trädens produktivitet påverkas nämligen av när höstsenescence-processen startar. Om processen startar för tidigt blir tillväxtperioden kortare och produktiviteten minskar. Startar processen för sent hinner trädet inte ta tillbaka all näring innan bladen faller. Härdningsprocessen blir då försenad, vilket leder till frostskador.
Fredagen den 5 maj försvarar Johanna Keskitalo, institutionen för fysiologisk botanik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Constructing a timetable of autumn senescence in aspen. Svensk titel: En tidtabell för höstsenescence hos asp. Disputationen äger rum kl 10.00 i Sal KB3B1, KBC-huset. Fakultetsopponent är professor Howard Thomas, Institute of Grassland and Enviromental Research (IGER), Aberystwyth, Storbrittanien.
Johanna Keskitalo är född och uppvuxen i Luleå.
Kontaktinformation
Johanna Keskitalo är doktorand vid institutionen för fysiologisk botanik som tillhör Umeå Plant Science Center (UPSC)
Telefon: 090-786 57 41
E-post: johanna.keskitalo@plantphys.umu.se
Insiderlagen förbjuder handel på basis av icke-offentliggjord information i hopp om att skapa rättvisa handelsförhållanden. Syftet är att upprätthålla allmänhetens förtroende för de finansiella marknaderna. Avhandlingen visar dock att insiderlagen bäst förstås som en amoralisk spelregel med uppgift att stimulera finansiell spekulation, snarare än en traditionell moralisk lag.
– Det huvudsakliga skyddsintresset är finansbranschen och de finansiella marknaderna som sådana, inte de individuella småspararna, säger Ulrika Sjödin.
Ulrika Sjödin har undersökt insiderlagens ursprung via amerikanska och svenska rättsfall, samt hur den idag fungerar i praktiken via intervjuer med Ekobrottsmyndigheten.
– Det är omöjligt att fånga och fälla insiderbrottslingar. Så länge beviskraven inte ändras åker bara ”klantskallarna” dit. Utredarna kan idag i stort sett enbart upptäcka de oegentligheter som sker ”under gatlyktan”, det vill säga det som noteras i insiderregistret. Det som sker i ”mörkret utanför”, till exempel handel på basis av tips, är omöjligt att få tag i. Syftet med lagen är därför främst att eliminera själva misstron, och inte de orättvisa handelsförhållandena. Det betyder att allmänheten luras att tro att marknaden är rättvis i syftet att stimulera finansiell spekulation, säger Ulrika Sjödin.
Konsekvensen av att stimulera finansiell spekulation bland allmänheten är att dagens regeringar försöker göra de finansiella marknaderna till ”hasardspel” snarare än marknader för långsiktiga investeringar.
– Att göra de finansiella marknaderna till likvida och volatila spel för allmänheten innebär att de ekonomiska risker som är involverade i finansiell handel inte är naturligt givna, utan att de är skapade av staten och det finansiella systemet i sig. Frågan är, varför vi gör vår ekonomi till ett spel, säger Ulrika Sjödin.
Avhandlingen visar även att vår ekonomi är begärsdriven snarare än behovsdriven.
Avhandlingens titel är: Insiders outside/Outsiders inside – rethinking the insider regulation
Disputationen är den 5 maj kl 13.00 vid Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Ulrika Sjödin, doktorand Företagsekonomiska institutionen, tfn 08-16 33 09, mobil 070-583 31 89, e-post us@fek.su.se
För bilder kontakta:
Maria Erlandsson, pressekretarare Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 01, e-post maria.erlandsson@eks.su.se
I Sverige är endast var fjärde företagare en kvinna, trots att de formella reglerna för att starta och driva ett företag är desamma för kvinnor som för män. Möjligen beror det på att kvinnor inte allmänt setts som företagare utan att det historiskt varit en manlig företeelse som också avspeglas i dagens samhälle. Maria Axelsson analyserar i sin avhandling synen på kvinnor och män i företagskonkurser genom att studera konkreta konkursfall i Uppsala under mellankrigstiden och för senare delen av 1900-talet.
– Konkurser är ett bra material för att lyfta fram den bild som konkursförvaltare återger av företagare av olika slag, säger hon.
En generell slutsats i avhandlingen är att kvinnor, totalt för perioden, förekommer mer sällan i konkurs än män, även i relation till antalet existerande kvinnliga och manliga företag. Det kan enligt Maria Axelsson bero på att kvinnor oftare driver mindre företag som enskild firma, vilket i en situation av obestånd innebär personlig konkurs. Som mindre företagare undviker man därför helst större risktaganden.
En enkät- och intervjuundersökning som gjordes inom ramen för avhandlingsarbetet visar på tydliga skillnader mellan olika konkursförvaltares syn på kvinnor och män som företagare. Ett flertal ansåg att det inte fanns några skillnader mellan könen, men det fanns också en relativt stor grupp som faktiskt upplevde att kvinnor och män skiljde sig åt. Bilden var dock inte entydig. Vissa menade till exempel att företagsamhet är något som i det närmaste finns i en manlig gen, medan andra ansåg att kvinnor var mer ordningsamma och noggranna och därför var bättre som företagare. Analysen av företagskonkurserna bekräftade inte denna ”privata” syn på skillnader mellan kvinnor och män som företagare. En av de faktiska skillnader som ändå upptäcktes motsade snarare bilden. Kvinnorna stod nämligen för en större andel av dem som misstänkts för bokföringsbrott och andra ekonomiska oegentligheter.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Maria Axelsson, på tel: 018-471 12 14, 070-370 95 83 eller via e-post: maria.axelsson@ekhist.uu.se
Ett stort antal sjukdomar, såsom hjärt- och kärlsjukdomar och vissa cancerformer, är kopplat till ett nedsatt antioxidantförsvar i kroppen. Studier har visat att personer som äter mycket frukt och grönsaker, som är naturligt rika på flera typer av antioxidanter, mer sällan blir sjuka. Antioxidanter kan minska oxidationen i kroppen genom att reagera med så kallade fria radikaler, som är mycket reaktionsbenägna. Om dessa reagerar med fetter, proteiner eller DNA kan oxidationsprocesser starta i kroppen. Fria radikaler i kroppen är inte enbart negativt utan behövs bland annat för att immunförsvarets ska fungera, men om det bildas för mycket i förhållande till antioxidantförsvaret uppkommer skadlig oxidativ stress.
Antioxidanter bildas i kroppen eller kommer via maten såsom vitamin C, vitamin E och < =-karoten (förstadium till vitamin A). I studier där antioxidanter givits i tablettform har inte deras skyddande förmåga kunnat bekräftas.
– För 15 år sedan trodde man detta var mycket enklare än vad det är. I många studier har försökspersonerna fått höga doser i tablettform av en eller bara några få antioxidanter. Kosten, däremot, har naturligt rätt balans, säger Cecilia Nälsén.
Hon har gjort en rad studier under sitt avhandlingsarbete i syfte att öka kunskapen om det komplexa antioxidantförsvaret. En studie bekräftar att personer som äter mycket frukt, bär, grönsaker och rotfrukter, som har mycket antioxidanter, liksom de som får ett högre intag av vitamin C, vitamin E och < =-karoten via kosten, har en högre antioxidativ kapacitet i blodet. I en annan studie visar hon att en dryck gjord på blåbär och te, som är naturligt rik på antioxidanten flavonoider, förbättrade antioxidantförsvaret hos vissa personer - de som hade sämre försvar från början. De totalt 60 försökspersonerna fick drycken i olika doser och kombinationer, där den högsta dosen motsvarade ett intag av 200 g blåbär och 0.5 L te per dag, under fyra månader. Däremot kunde man inte se att oxidationen i kroppen i sin tur påverkades.
– Men vi vet inte hur lång tid det tar innan ett bättre försvar ger mätbar effekt på kroppens oxidation, säger Cecilia Nälsén.
I en studie med 162 försökspersoner från Finland, Danmark, Italien, Australien och Sverige studerade hon effekten av Omega-3 fettsyror, som kan sänka triglyceriderna (ett blodfett), hämma blodproppsbildning och har en antiinflammatorisk effekt. Omega-3 sägs dock samtidigt vara mer benäget att oxidera och därmed leda till ökad förbrukning av antioxidanter.
– Men vi visar tvärtom att oxidationen i kroppen minskade. Vi har några hypoteser som kan förklara mekanismen bakom detta, men det behövs fler studier för att kunna säga säkert.
Ökad kunskap om hur antioxidantförsvaret kan förbättras med hjälp av kosten, kan leda till att sjukdomar förenade med ökad oxidation i kroppen kan förebyggas mer effektivt.
Det är också viktigt att försöka identifiera personer med ökad risk att drabbas av sådana sjukdomar och som därför är i behov att förbättra sitt antioxidativa försvar.
Kontaktinformation
Kontaktperson: Cecilia Nälsén, 018-611 79 68, 070-819 19 07 eller via e-post: Cecilia.Nalsen@pubcare.uu.se
Under våren har utlysningarna gjorts för de fyra nya forskarskolor som Naturvetenskapliga fakulteten inrättat. Forskarskolorna är inom områdena, läkemedelskemi, klimatforskning, genexpression (hur gener påverkas av till exempel cancer eller av strålning) och astrobiologi (om livets uppkomst och livsbetingelser på andra håll i universum). Inom varje forskarskola rör det sig om åtta platser.
− Forskarskolorna innebär en satsning på områden där fakulteten redan har världsledande forskning, men inom olika grupper vid flera institutioner. Förhoppningen är att forskarskolorna ska stimulera till ökat samarbete mellan dessa forskningsverksamheter och att doktoranderna här ska få en unik men också bredare kompetens, säger Stefan Nordlund, dekanus vid Naturvetenskapliga fakulteten.
För två av forskarskolorna, i läkemedelskemi och genexpression, har ansökningstiden gått ut. Till de åtta platserna inom läkemedelskemi var det 150 sökande. Till de åtta platserna i genexpression var det 120 sökande.
Under första halvan av maj går ansökningstiden ut för forskarskolorna i klimat och astrobiologi.
Kontaktinformation
Information:
Forskarskolan i läkemedelskemi
www.organ.su.se (Institutionen för organisk kemi)
Mer information: Jan-Erling Bäckvall, Institutionen för organisk kemi, tfn 08-6747178 eller e-post jeb@organ.su.se
Forskarskolan i genexpression
www.gmt.su.se/forskarskolan
Mer information: Tobias Cassel, Institutionen för genetik, mikrobiologi och toxikologi, tfn 08-164060 eller e-post tobias.cassel@gmt.su.se
Forskarskolan i astrobiologi
www.astrobiology.physto.se
Mer information: Hans Olofsson, Institutionen för astronomi, tfn 08-55378516 eller e-post hans@astro.su.se
Forskarskolan om klimat
www.geo.su.se/klimatforskarskolan
Mer information: Anders Moberg, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi,
tfn 08-674 78 14 eller e-post anders.moberg@natgeo.su.se
Det är strävan mot snabbare och bättre kemisk och biologisk analys som är drivkraften bakom utvecklingen av multifunktionella analysinstrument i mikroskala, s.k. Lab-on-chip. Mats Jönsson har i sitt avhandlingsarbete försökt föra utvecklingen framåt mot förverkligandet av dessa mikrochip.
I avhandlingen ges flera exempel på användbar design och lämpliga metoder för tillverkning av mikrosystem. Mats Jönsson har demonstrerat instrument i mikroskala för hantering och detektion av biologiska prov och förhoppningsvis bidragit till att ta ett steg mot användbara Lab-on-Chip.
Komplexiteten är stor hos mikrosystemen, eftersom flera olika funktioner ska integreras – såväl provtransport och provhantering som detektion. Att tillverka billiga och robusta mikrosystem ställer alltså krav på en genomtänkt design. I avhandlingen visas hur man genom enkel design och val av material som glas och plast gör det möjligt att utföra stora delar av tillverkningen utanför steril renrumsmiljö. Det mest kritiska steget vid tillverkningen är att samanfoga de olika delarna till ett slutet kanalsystem.
Mats Jönsson har också prövat en metod att räkna bakterier eller celler med en mikroprob och det visade sig fungera. Metoden kan tillämpas för snabb övervakning av cellodling, vilket är eftertraktat inom läkemedelsindustrin.
Kontaktinformation
Kontaktperson: Mats Jönsson, tel:018-471 72 57, 0705-84 56 28, e-post:
Mats.Jonsson@Angstrom.uu.se
