Transplantat mellan människor attackeras lätt av människans immunsystem och kan därför sluta fungera och avstötas. Men det finns ett tillfälle när sådana vävnadsöverföringar lyckas och avstötningen uteblir – den normala graviditeten. Fostret, som är en annan individ, kan under graviditeten betraktas som ett transplantat som löper risk för avstötning, men accepteras och angrips inte av den gravida kvinnans immunsystem. Detta är ett fenomen som länge gäckat forskarna. Skulle orsakerna till denna uteblivna avstötning under normal graviditet kunna klarläggas skulle det vara av utomordentligt stor betydelse, både för att lösa vissa infertilitetsproblem, men också för att möjliggöra transplantationer och öka förståelsen för hur immunsystemet fungerar.
I ett banbrytande arbete, som i dagarna publicerats i den ledande tidskriften The Journal of Immunology har docent Lucia Mincheva-Nilsson och medarbetare vid avd. för klinisk immunologi vid Umeå universitet för första gången kunnat visa att en helt ny mekanism för denna vävnadsacceptans under graviditet är involverad. Moderkakans ytceller som tillhör fostret uttrycker och utsöndrar äggviteämnen (MICA och MICB) till den gravida kvinnans blod. Dessa äggviteämnen hämmar hennes vita blodkroppar, så kallade NK-celler och cytotoxiska T-lymfocyter, som normalt skulle attackera fostret. Attacken uteblir därför och moderns immunsystem luras, vilket möjliggör att graviditeten kan fortlöpa på vanligt sett. Detta är en upptäckt som har stor betydelse för förståelsen av de immunologiska mekanismerna vid normal graviditet, men kan också bidra till att förstå och finna en lösning på avstötningsproblematiken vid transplantationer. Vissa tumörceller kan ibland också tillverka dessa molekyler och undgå att bli upptäckta av immunsystemet genom att utnyttja samma mekanism.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Lucia Mincheva-Nilsson på e-post Lucia.Mincheva-Nilsson@climi.umu.se eller telefon 090-785 22 37.
I avhandlingen konstaterar röntgenläkaren Lennart Müller att urinblåsans vägg kan bli förändrad vid olika sjukliga tillstånd. Exempel på detta är när patienten har svårt att tömma blåsan på grund av avflödeshinder, i samband med urinvägsinfektion eller vid störd nervfunktion i urinblåsan. Den del av blåsans vägg som är intressantast att studera är muskelskiktet, eftersom det är den som utför själva tömningsarbetet.
– Ultraljudsmetoden har visat sig vara lätt att använda och ha en god mätsäkerhet, säger Lennart Müller.
Metoden kan vara ett komplement eller en ersättning till mer krävande undersökningar där en kateter förs upp via urinröret för att studera blåsans utseende och funktion.
– Dessa undersökningar är inte bara påfrestande för barnet utan upplevs även ibland som obehagliga av föräldrarna och kan vara svåra att genomföra, säger Lennart Müller.
Studierna visade att muskelskiktets tjocklek hos friska barn i åldrarna 0 till 13 år är maximalt en och en halv till två millimeter, beroende på mängden urin i blåsan. Kunskap om muskelskiktets normala tjocklek och förändring beroende på ålder och mängden urin i blåsan gör det möjligt att lättare identifiera patienter med avvikande funktion i blåsan.
Metoden prövades också på en grupp barn och ungdomar med ryggmärgsbråck, en åkomma förenad med störd nervfunktion i blåsan. Denna störning kan leda till stora svårigheter att tömma blåsan med vidgning av övre urinvägarna och försämrad njurfunktion som följd. Det har tidigare ansetts att dessa barn har en förtjockad blåsvägg. Studien visade att den grupp barn med ryggmärgsbråck som nu undersöktes hade ett tunnare muskelskikt än friska barn. Detta kan tala för att den intensiva behandling som dessa barn genomgår, med bland annat självtömning av blåsan med kateter, är mycket effektiv när det gäller att förhindra förtjockning av blåsväggen.
Avhandlingen visar också att ultraljudundersökning av njurar och urinvägar i anslutning till akut urinvägsinfektion hos spädbarn har begränsad förmåga att identifiera patienter som utvecklar njurskada ett år senare. Avflödeshinder från de övre urinvägarna, liksom dilaterande reflux, det vill säga backflöde av urin från blåsan tillbaka till de övre urinvägarna, ger ökad risk för njurskada och kunde påvisas hos hälften av de barn som utvecklade njurskada. Ultraljud kunde endast identifiera hälften av de barn som hade dilaterande reflux. Om en ultraljudundersökning väl visar på vidgning av urinvägarna är detta emellertid ett viktigt tecken på att patienten löper ökad risk att utveckla njurskada.
– Resultaten har stor betydelse för hur barn med urinvägsinfektion bör utredas och följas upp, säger Lennart Müller.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper
Avhandlingens titel: Ultraljudsundersökning av urinvägarna hos barn, med särskild inriktning på urinblåsan
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Leg läk Lennart Müller, telefon: 035-692 48, 070-270 46 30, e-post: lennart.muller@lthalland.se
Handledare:
Professor Mikael Hellström, telefon: 031-342 76 73, 0736-60 15 58, mikael.hellstrom@xray.gu.se
I kroppen finns proteiner som kallas lever X-receptorer. De finns i två undergrupper, alfa och beta, och är involverade i cellernas kolesterolomsättning. Sandra Andersson har i sin forskning försökt ta reda på vilka funktioner betareceptorerna har i kroppen. Den djurmodell som användes vid försöken var möss som modifierades så att de saknade lever X-receptor beta.
– Vi såg då att de hanmöss som saknade den faktorn fick problem med motorik och balans, och att detta förvärrades med åldern. Honmöss drabbades däremot inte. När vi sedan tittade på vävnadssnitt från ryggmärgen från de sjuka mössen såg vi att de hade ansamlingar av kolesterol inne i nervcellerna, säger Sandra Andersson.
Slutsatsen är att möss – och kanske även människor – som saknar lever X-receptor beta, inte tycks kunna omsätta kolesterol på vanligt sätt. I stället för att transporteras ut i blodet, ansamlas kolesterolet i cellerna. Teorin är att när celler får för mycket fett dör de. Nervcellerna i ryggmärgen tycks extra känsliga för denna obalans.
– Kunskapen om lever X-receptor beta är ny. Man vet inte hur många människor som kan tänkas ha mutationer som inaktiverar funktionen av lever X-receptor beta. Vi tror inte heller att det här ger hela svaret på varför ALS uppkommer. Men det kan vara ett bidrag till mer kunskap om en komplex sjukdom, säger Sandra Andersson.
Sandra Andersson har även studerat östrogenreceptorer, som precis som lever X-receptorer finns i undertyperna alfa och beta. För att ta reda på hur de påverkar hjärnan har hon jämfört hjärnutvecklingen hos möss som saknar östergenreceptor beta med vanliga möss.
– Vi upptäckte då att möss som saknar den faktorn får ett minskat antal nervceller i hjärnan, vilket kompenseras av ett större antal stödjeceller. Den effekten ser man ofta hos människor som råkat ut för hjärnskada, till exempel stroke, säger hon.
Nedgången i antal nervceller förvärrades dessutom med tiden och ledde till för tidigt åldrande hos de möss som saknade östrogenreceptor beta. Slutsatsen är att östrogen tycks vara en slags överlevnadsfaktor för nervceller. Den nya kunskapen kan bidra till forskningen kring Alzheimers och Parkinsons sjukdomar.
– Sedan länge pågår en debatt om kvinnor med Alzheimer skulle vara hjälpta av östrogenbehandling efter menopaus. Hittills har olika studier visat på olika effekter av sådan behandling. Vi behöver klarhet i hur det ligger till, säger Sandra Andersson.
Avhandling: ”Nukleära receptor funktioner i centrala nervsystemet: ledtrådar från genmodifierade möss”
Kontaktinformation
För frågor kontakta:
Sandra Andersson, Institutionen för Biovetenskaper och Näringslära, Karolinska Institutet, tfn 08-58583734, mobil 070-605 60 93,
e-post sandra.andersson@mednut.ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd, tfn 08-524 838 95, mobil 070-224 38 95, e-post katarina.sternudd@ki.se.
Mer information om djurförsök: www.djurforsok.info
Nytt nummer av Framtider ute nu!
Beställ ditt exemplar av Kvinnor och vetenskap, Framtider 1/2006 på www.framtidsstudier.se
Kontaktinformation
Tel: +46 8 402 12 00, Fax: +46 8 24 50 14, E-mail: info@framtidsstudier.se
Box 591, SE-101 31 Stockholm, Drottninggatan 33, 4 tr. www.framtidsstudier.se
Organisationsnummer: 802013-3198
En vuxen gråsäl – arten som utgör den största delen av sälstammen i Östersjön – äter 4-7 kg fisk om dagen, mest strömming, skarpsill och vitfisk men också lax och öring. Tidigare beräkningar av de förluster som sälarna orsakar har legat mer än en tredjedel för lågt, visar nu Arne Fjälling, biolog vid Fiskeriverket och doktorand vid LiU knuten till forskningsenheten vid Kolmårdens djurpark. Han har utvecklat och testat metoder som även uppskattar mängden dolda förluster – fisk som sälen tagit utan att lämna några rester i fångstredskapen.
En metod bygger på en fiskedatabas där man jämfört fångster under intilliggande fiskedygn med och utan närvaro av säl. I en annan studie har man satt ut redskap som i förväg betats med märkt fisk, medan en tredje metod bygger på noggrann kontroll av skador i näten.
Avhandlingen tar upp olika vägar att minska konflikten mellan sälarna och fiskerinäringen. En strategi är att utveckla sälsäkra redskap. I projektet testades en laxfälla med dubbelväggigt nät som gör att sälarna inte kan komma åt den fångade fisken. I en del av redskapet har man dessutom valt en maskstorlek som tillåter jagade fiskar att fly genom nätet medan sälen hindras att följa efter. En annan strategi är att skrämma bort säl från områden där fiske pågår. Ett test av sälskrämmor som arbetar med starka ljud under vattnet visade god effekt under hela försöksperioden, tre år, och hade dessutom ekonomisk bärkraft. En del teknisk utveckling återstår dock ännu.
En central princip i det fortsatta arbetet bör vara att nya fiskeredskap och skyddsmetoder baseras på en ingående kunskap om sälars och fiskars naturliga beteende i stället för att använda sig av ”trial and error”.
– Yrkesfiskarnas hjälp har varit ovärderlig i forskningen, inte minst när det gäller att dela med sig av värdefulla observationer och synpunkter, säger Arne Fjälling.
Avhandlingen heter The conflict between grey seals (Halichoerus grypus) and the baltic coastal fisheries – new methods for the assessment and reduction of catch losses and gear damage. Disputationen sker fredag 10 mars kl 13 vid FoU-center, Kolmårdens djurpark. Opponent är professor Anders Fernö, Universitetet i Bergen, Norge.
Kontaktinformation
Arne Fjälling 070-5107738, arne.fjalling@fiskeriverket.se
På konferensen deltar också en lång rad kända svenska opinionsbildare, forskare och beslutsfattare. Det som står på spel är inget mindre än hur Sverige ska positionera sig i framtiden. Vad har vi som kan stå ut och skapa tillväxt i en allt hårdare global konkurrens?
Intresset för konferensen är mycket stort och inte minst den internationella nyhetskanalen CNN kommer att bevaka konferensen. Konferensen äger rum den 9 mars i Stockholms stadshus mellan kl. 13.30-17.30. Välkomna!
Bakgrund:
Richard Florida, professor vid George Mason University har snabbt etablerat sig som en av den globala ekonomins mest citerade, omdiskuterade och anlitade samhälls- och utvecklingsdebattörer. Redan med sin första bok, The Rise of the Creative Class (2003), vände Richard Florida upp och ned på det mesta av hur vi vant oss vid att samhällen, städer, nationer och företag fungerar och organiseras.
Richard Florida har i sin forskning jämfört olika länders kreativa förmåga. Hans resultat är goda nyheter för Sverige som i hans kreativitetsindex utses till världens mest kreativa land och den nation som får högsta betyg för tolerans. Han menar att Sverige har ovanligt goda förutsättningar för att spela en ledande roll i framtidens globala tillväxt. Är den svenska värderingsgrunden nyckeln till framgång och tillväxt?
Kontaktinformation
För fullständig information och program:
www.si.se/florida, www.fargfabriken.se/florida, www.ifl.se/seminar
Angående ackreditering för journalister:
Om du som journalist vill bevaka seminariet och gå in gratis vill vi gärna att du meddelar oss på: florida@fargfabriken.se så att vi kan sända över en ackreditering.
Sofia Wiberg, sofia@fargfabriken.se, 0704-93 07 22
Thomas Carlhed, tc@si.se, 0736-84 20 60
Under samma tidsperiod som torsken minskat i Östersjön har nämligen mängden skarpsill, torskens huvudsakliga byte, ökat. Det har i sin tur lett till att ekosystemet i Östersjön skiftat från att vara ett ekosystem dominerat av fiskätande torsk, till ett system dominerat av djurplanktonätande skarpsill. Ökningen av skarpsill har i sin tur medfört att mängden djurplankton minskat och artsammansättningen förändrats, visar Michele Casini i sin avhandling.
Resultaten tyder också på att mängden växtplankton ökat och den årliga variationen minskat under samma period. Sammanlagt visar det att det i Östersjöns ekosystem finns kaskadeffekter i näringskedjan, det vill säga att det finns en stark koppling mellan toppen och botten av näringskedjan.
Kopplingen mellan toppen och botten av näringskedjan är tydligast de senaste åren, med en liten mängd torsk och en skarpsill som har nått en viss nivå där den kan kontrollera djurplanktonsamhället. Det tyder på att det kan finnas olika typer av ekologiska mönster och en viss tröghet inom ekosystemet i Östersjön. Trögheten i systemet kan innebära att ett minskat fisketryck på torsk inte resulterar i att torsken automatiskt återhämtar sig. Ekosystemet i Östersjön begränsas nämligen som det ser ut nu av skarpsill, som konkurrerar ut de djurplanktonätande torskungarna.
Förändringarna i det marina ekosystemet har indirekt även påverkat andra delar av Östersjöns fauna. Den låga mängden djurplankton under den senaste perioden har lett till dålig kondition (låg fetthalt) hos båda skarpsill och sill, vilket i sin tur har resulterat i att tillväxten hos sillgrissleungar sjunkit eftersom de är beroende av skarpsill under sin uppväxt.
Michele Casinis resultat står delvis i kontrast till den allmänna uppfattningen att Östersjöns ekosystem i stor utsträckning styrs av omgivningsfaktorer som salthalt och näringstillförsel. I en framtida skötsel av Östersjöns fiskekosystem måste förvaltare i större utsträckning ta hänsyn till effekter i hela ekosystemet och inte tillåta att vi når en situation som är oåterkallelig.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Michele Casini
Havsfiskelaboratoriet
Fiskeriverket
Tel: 0523-18728
Mobilnr: 073-0252034
E-post: michele.casini@fiskeriverket.se
Handledare: Fredrik Arrhenius, chef på Havsfiskelaboratoriet i Lysekil, e-post: fredrik.arrhenius@fiskeriverket.se
Examinator: Professor Rutger Rosenberg, Institutionen för marin ekologi, e-post: rutger.rosenberg@kmf.gu.se
Avhandlingen har titeln: Resource utilisation and growth of clupeids in the Baltic Sea: patterns, mechanisms and ecological implications.
Disputationen äger rum: Fredagen den 10 mars kl 10.00 på Kristinebergs marina forskningsstation, Fiskebäckskil
Det svenska näringslivet har sedan 1900-talets början dominerats av storföretagen. Företagens och företagsledarnas ekonomiska och politiska inflytande har varit stort och de har därmed påverkat det svenska samhällets utveckling. Hur påverkades företagsledarna under denna period och på vilka sätt har de hävdat sin legitimitet som ledare? Utvecklades nya moderna företagsledarideal som fick företagsledarna att handla mer professionellt eller fortsatte de att agera enligt gamla ideal?
I sin avhandling skildrar Tomas Matti företagsledarnas professionaliseringsprocess utifrån ett nytt perspektiv, med fokus på företagsledarnas ideal och praktik. Han har konstruerat en modell där de patriarkala och de professionella företagsledaridealen ställs mot varandra. De framväxande professionella idealen kommer till uttryck i företagsledares skrifter och debattinlägg, liksom från den företagsekonomiska forskningen. För att jämföra dessa ideal med ledarnas praktiska handlande har Tomas Matti djupstuderat två svenska storföretagsledare: Sigfrid Edström, verkställande direktör för Asea, och Ernst Jonas Wehtje, ledare för Skånska Cementkoncernen.
Enligt de patriarkala idealen rör företagen en elit och mannen är självskriven som ledare. Det finns ingen gräns mellan det privata och det offentliga och företagsledaren får sin legitimitet genom sin position. Det är hans personliga omdöme som styr och han är överordnad företaget. Enligt det professionella idealet är företagsledaren däremot underordnad företaget och får sin legitimitet från formella meriter. Regler och rutiner styr och ledarskapet är könsneutralt.
Tomas Matti visar att företagsledaridealen under 1900-talets första hälft blev alltmer professionella, medan ledarnas handlande i många avseenden var fortsatt patriarkalt.
– Företagsledarna hade lättare att ändra idealen än sin praktik. De professionella idealen verkade legitimerande när samhället demokratiserades. Företagsledarna handlade olika beroende på situation, säger Tomas Matti.
Kontaktinformation
Tomas Matti kan nås på telefon 018-471 57 57, 073-769 17 23 eller via e-post tomas.matti@ekhist.uu.se
Mängden elektronik i fordon ökar snabbt och så även antalet elektronikfel. Av dessa fel är cirka 30-60 procent relaterade till problem med elektriska kontakter. Antalet kontakter i en modern bil uppgår till 2000-3000 stycken, och årligen tillverkas det 150 miljarder kontakter där var och en förväntas fungera felfritt i två årtionden. Huvudandelen av dessa är tennkontakter, som klarar vanlig korrosion bra, men är känsliga för vibrationer.
– Ett stort problem är att provning och testning av tennkontakter idag inte är anpassade för de förhållanden som styr nedbrytningen av en tennkontakt, säger Tag Hammam.
Designen av en kontakt styrs av ett antal motstridiga krav. En låg instickskraft är önskvärd, vilket idag uppnås genom att göra allt tunnare tennbeläggningar. Detta leder dock i sin tur till ökad risk för vibrationsinducerad korrosion, så kallad fretting. För att få en bra elektrisk kontakt är det vidare nödvändigt att ytoxiden skrapas av när kontakten sticks in, men med allt tunnare tennbeläggningar ökar risken påtagligt att det översta mjuka tennskiktet snabbt nöts bort när kontakten sticks in. Därmed reduceras möjligheterna att få en bra elektrisk kontakt.
Tag Hammam har under sitt avhandlingsarbete karakteriserat och förklarat egenskaperna hos tennbelagda kontakter, samt föreslagit lämpliga provmetoder. Avhandlingen visar att man med konventionella instrument kan detektera mikroglidning i en kontakt, orsakad av vibrationer, genom att analysera bruset i spänningsfallet över kontakten. Mikroglidning leder till fretting och en påtaglig risk för kontakthaveri.
– Detta kan vara ett sätt att testa om en kontakt kommer att drabbas av fretting under drift, säger Tag Hammam.
Han har också undersökt hur nedbrytningen av en kontakt orsakad av vibrationer går till och visar hur denna nedbrytning kan minskas genom att tillsätta mycket små mängder additiv till tennet.
Kontaktinformation
Tag Hammam kan kontaktas på tel: 08-440 48 72 eller via e-post: tag.hammam@kimab.com
Vid krosskador och vid vissa sjukdomar kan de röda blodkropparna gå sönder och hemoglobin komma ut i blodplasman. Detta fria hemoglobin är mycket reaktivt och därför skadligt för omkringliggande vävnad. Det har länge varit känt att däggdjur skyddar sig mot fritt hemoglobin genom att i sin blodplasma ha proteinet haptoglobin, som har förmåga att binda till hemoglobin. Men hur andra djur hanterar fritt hemoglobin har varit oklart. Krzysztof Wicher, som snart ska disputera på en avhandling i ämnet, har undersökt förekomsten av haptoglobin i ett antal olika djurgrupper och funnit att proteinet också finns hos fiskar, men att fåglar saknar det. I stället använder fåglarna ett helt annat protein för att binda hemoglobin.
– Intressant nog fann vi att struts, som kan anses vara en primitiv fågel, har både haptoglobin och det fågelspecifika proteinet, säger professor Erik Fries, som varit Wichers handledare.
– Det här tycks vara det första exemplet på hur ett protein under evolutionen tar över en funktion från ett annat protein. Varför haptoglobin inte tycks duga för fåglar är för närvarande ett mysterium.
Kontaktinformation
För mer information: Erik Fries, tel: 018-471 41 99 eller erik.fries@imbim.uu.se
Tourette syndrom (TS) är ett neuropsykiatriskt tillstånd som innebär att personen får en kombination av motoriska och vokala tics. Syndromet fick sitt namn efter den franske neurologen, Georges Gilles de la Tourette som 1885 var den förste att publicera ett samlat patientmaterial. TS har en organisk orsak. De flesta fall är ärftligt betingade, men även en hjärnskada kan ge typiska symtom för TS och man tror att även miljöfaktorer som exempelvis infektioner, könshormoner och psykosocial stress har betydelse.
– TS är besvärligt och kan innebära ett funktionshinder för dem som drabbas, säger Najah Khalifa som under sitt avhandlingsarbete kartlagt förekomsten av TS och tics hos grundskolebarn i Sverige.
Hon har också undersökt bakgrundsfaktorer, och beskrivit symptom och tilläggsproblem hos barnen med tics. Studien genomfördes med hjälp av ett frågeformulär till 4 479 barn i grundskolan i Ludvika/Smedjebacken och deras föräldrar under år 2000. Alla barn som svarade att de hade tics kallades till intervju och undersökning, för att bekräfta eller avvisa diagnosen.
Studien visar att tics förekom hos 6,6 procent av barnen, varav 0,6 procent utgjordes av TS som var vanligare hos yngre barn och allra vanligast hos särskolebarn (46 procent). Svårighetsgraden var relaterad till tidig debutålder. Studien visar också att barn med TS ofta lider av andra psykiatriska och neurologiska diagnoser som i sig kan vara svårare än själva ticsen. De har också oftare kognitiva problem och lägre självkänsla än andra.
– Även föräldrar och syskon till barn med TS hade hög frekvens av neuropsykiatriska tillstånd. Detta bör uppmärksammas för att kunna erbjuda dem den hjälp de behöver, säger Najah Khalif.
– Barn med TS ska upptäckas tidigt för att de ska få adekvat pedagogik och rätt hjälp från sjukvården annars finns det stor risk att de får svåra psykiska symtom och misslyckas i skolan.
Kontaktinformation
Mer information: Najah Khalif, 018-471 25 67 eller via e-post: najah.khalif@bupinst.uu.se
Avhandlingen, som visar att Internetrevolutionen förändrar sexualiteten, består av en teoretisk del, en ram, och sex artiklar med empiriska undersökningar, gjorda i USA och Sverige.
– Resultaten visar att vi når människor via Internet som vi inte alls, eller med svårighet, kunnat nå på traditionella sätt, säger Michael W. Ross. Detta gör Internetinterventioner till ett viktigt verktyg i hälsoutbildning. Vi kan också karakterisera vilka människor som använder Internet för sexuella ändamål.
Till exempel visar det sig att bland män som har sex med andra män är de som nåtts via Internetenkät jämfört med dem som nåtts på mer traditionella sätt yngre, mindre välutbildade, i större utsträckning bosatta i mindre städer och på landsbygden och också mer bisexuellt benägna.
I den teoretiska delen granskar Michael W. Ross samhällsvetenskapliga teorier och sexualitet i relation till Internet, bland annat när det gäller cybersex som möjlighet att gå halva vägen mellan fantasi och handling, Internet som marknadsplats och arena för sexuella erfarenheter och sexuellt experimenterande och Internets påverkan vad beträffar skapandet av sexuella kulturer och sexualitet.
– Tanken var att min avhandling skulle handla om sexualitet, säger Michael W. Ross. När jag fick ta del av data som gällde Internet och sexualitet i Sverige förstod jag att det var fråga om en ny plats för sexuell interaktion, en ”erotisk oas”, som inte ser ut som andra platser för sexuella möten. Jag blev fascinerad av vad som pågick på Internet och inriktade avhandlingen på detta fenomen.
I den empiriska delen av avhandlingen görs jämförelser mellan Internetundersökningar och konventionella undersökningar av män som har sex med andra män, mellan en Internetundersökning om sexualitet och en nationell undersökning av den sexuella hälsan i Sverige från 1996 och mellan dem som avslutar och dem som inte avslutar besvarandet av frågor i en Internetundersökning om sexualitet.
– Den svenska undersökningen visar att män avslutar frågebesvarandet tidigare än kvinnor och att den sexuella orienteringen och Internetuppkopplingens snabbhet också påverkar, säger Michael W. Ross.
Avhandlingen tar även upp fenomenet ”misrepresentation”, att man på Internet ger en annan bild av sig själv än den verkliga. Det går att identifiera personer som gör saker sexuellt på Internet som de inte skulle göra i det verkliga livet.
– Data från det svenska underlaget visar att 10 % av de intervjuade var heterosexuella som hade haft cybersex med en annan man, säger Michael W. Ross. Detta är något nytt. Tidigare fanns fantasin bara i personens huvud, nu kan hon eller han praktisera den interaktivt via Internet i anonymitetens skydd. Gränserna mellan koncepten ”vem man är”, ”sant” och ”falskt” är flytande.
Arbetet med avhandlingen har utförts i nära anslutning till Nätsexprojektet som leds av Sven-Axel Månsson, professor i socialt arbete vid Hälsa och samhälle, Malmö högskola och också handledare för Michael W. Ross. Nätsexprojektet ingår i forskningsprogrammet Kön, sexualitet och socialt arbete.
Disputationen äger rum fredagen 10 mars kl 10.15 i aulan på Hälsa och samhälle, ingång 49, Universitetssjukhuset MAS, Malmö.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Michael W. Ross via Michael.W.Ross@uth.tmc.edu eller Sven-Axel Månsson, telefon 040-665 78 19 och 0708-655 264.
Avhandlingen kan beställas av Carina Grujic, Hälsa och samhälle, via mail carina.grujic@hs.mah.se eller telefon 040-665 74 69.
Med vänlig hälsning
Sanna Camitz, informatör, Malmö högskola
040/665 70 43 eller 0708/655270
– Samhällsvetenskapen spelar en mycket viktig roll i miljöforskningen och står inför många utmaningar både för egen del och i relation till annan miljöforskning. Samhällsvetenskapen behöver ytterligare utveckla egna problemformuleringar för att bli en jämbördig partner till naturvetenskap och teknik inför framtida tvärvetenskapliga satsningar, säger Lisa Sennerby Forsse, huvudsekreterare på forskningsrådet Formas.
Målet för strategin är att engagera svensk samhällsvetenskaplig miljöforskning i det gemensamma arbetet med att skapa nya förhållningssätt som bidrar till en hållbar samhällsutveckling. Särskilt viktigt är det att den ämnesövergripande forskningen attraherar forskare från olika vetenskapsområden för att gemensamt belysa de komplexa problemområden som många miljöfrågor utgör.
Formas anser det vara av stor vikt att ge fortsatt stöd till samhällsvetenskaplig miljöforskning. Den svenska samhällsvetenskapliga forskningen förväntas omfatta cirka 250 miljoner kronor per år under de närmaste åren, varav ca 20-25 procent finansieras av Formas.
Att ställa om samhället till hållbar utveckling handlar om att förändra såväl teknik och teknikanvändning som stora delar av samhällets sätt att fungera, men det handlar också om att påverka beteenden hos individer, företag och organisationer. Flera viktiga forskningsfält framhålls i strategin, exempelvis:
§ Maktfrågor och målkonflikter, vem har den reella makten över miljöpolitiken m m?
§ Styrmedel, vilken effekt har de befintliga och vilka är mest effektiva?
§ Produktions- och konsumentmönster, vilka drivkrafter påverkar efterfrågan och hur får man företag
att lägga om sin produktion?
Andra viktiga samhällsvetenskapliga miljöforskningsområden är klimatet, stad och landfrågorna, riskanalyser och riskbedömningar, etiska frågor samt transport- och ekonomisektorernas roll för samhällets utveckling i hållbar riktning.
Formas uppdrag från regeringen har varit att arbeta fram en nationell strategi för samhällsvetenskaplig miljöforskning med särskild inriktning på styrmedel. Strategin har tagits fram i samverkan med Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (Mistra), Naturvårdsverket, Energimyndigheten (STEM) samt VINNOVA.
Läs hela strategin på Formas hemsida www.formas.se
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Planeringschef Sture Blomgren, 08-775 40 60, sture.blomgren@formas.se
Presschef Emilie von Essen 08-775 40 38, 0733 50 31 61 emilie.von.essen@formas.se
Bakgrunden till lagförslaget är bland annat ett nytt EG-direktiv om byggnaders energiprestanda. Are Kjeang har i sin rapport gått tillbaka till energikrisernas 1970-tal och tittat på den moderna energipolitikens start och grunden till dagens energirådgivning, för att se hur vi kan dra lärdom av historien inför de nya kraven.
Rapporten visar att statsmakterna varit dåliga på att stödja effektiv energianvändning. En genomgående trend för statliga energibidrag har varit att de främst har stött byte av uppvärmningslösning och i mindre grad effektivisering.
Dessutom är marknadskrafterna inom effektivisering svagare och mer splittrade än de inom energitillförsel, till exempel energibolag, fjärrvärmeföretag och kraftindustri. Resultatet är att många kloka åtgärder inte genomförts. Are Kjeang menar att det nya EG-direktivet kan tvinga fram bättre energirådgivning, men att det krävs krafttag.
– Staten måste planera för genomförandet och vara vaken för att jobba med effektivisering. Den driver sig inte själv, utan kräver långsiktiga lösningar. säger Are Kjeang.
Statens ekonomiska stöd till kommuner för rådgivningsinsatser och till fastighetsägare som vidtog åtgärder, var relativt stort under perioden 1975-1985. Typiskt för denna tid var en tydlighet i statens olika aktiviteter och att myndigheter samverkade. Idag är situationen mer splittrad.
– Samhället tappade en mängd kunskap och även förändringstempo när energirådgivningen avvecklades under 1980- talet. Om nu staten arbetar aktivt genom att sätta upp tydliga mål och ställa krav på kommunerna kan vi ta igen förlorad mark. Här kan den lokala energirådgivaren göra mycket nytta.
De senaste årens stigande el- och bränslepriser ger också bättre lönsamhet för åtgärder som minskar energianvändningen. EG-direktivet blir ytterligare ett verktyg, som efter en genomförd besiktning ger bra information för förslag till sparåtgärder. Nästa steg är att vidareutveckla förslagen, finansiera, hitta entreprenörer och genomföra åtgärder samt utbilda driftpersonal.
De nya reglerna, som efter övergångsperiod beräknas vara fullt genomförda 2009, innebär att i stort sett alla byggnader ska energideklareras vid nybyggnation, uthyrning eller försäljning samt överlåtelse av nyttjanderätt. Alla offentliga byggnader bör också ha en deklaration.
EG-direktivet 2002/91/EG om byggnaders energiprestanda genomförs i och med den nya lagen. Förslaget är en del i regeringens planerade program för energismart byggande och energieffektivisering av byggnader.
Mer information:
Rapporten heter ”Goda energiråd och effektiv användning” och har utförts av Are Kjeang för Avdelningen för fysisk resursteori vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arbetet är en del i ett större projekt vid avdelningen och har finansierats av Energimyndigheten. Are Kjeang är verksam vid Karlstads universitet. Han har lång erfarenhet av rådgivningsarbete i svenska kommuner.
Kontaktinformation
Kontaktuppgifter:
Are Kjeang, Avdelningen för miljö- och energisystem, Karlstads universitet
Tel 054-700 1110, mobil: 0730-32 52 33
are.kjeang@kau.se
John Holmberg, Avdelningen för fysisk resursteori, Chalmers
Tel: 031- 772 31 45
frtjh@chalmers.se
Kontakt på Informationsavdelningen:
Sofie Hebrand
Tel 031-772 84 64
sofie.hebrand@chalmers.se
Bakgrunden till avhandlingsstudien är senare års utbildningspolitiska satsningar på estetisk och konstnärlig verksamhet i skolan. I dessa sammanhang beskrivs dagens skola som i behov av allt friare skolformer och friare arbetssätt. Estetikens och konstens kreativa och skapande sidor förs här fram som en angelägenhet för hela skolan.
Mot bakgrund av dessa satsningar är utgångspunkten för avhandlingen frågan om hur ansvariga lärare och skolledare i skolan själva beskriver den egna skolans estetiska verksamhet. Vilka gränsdragningar görs i samband med uttalanden kring det estetiska i skolan? Vad talas om och på vilka olika sätt framställs denna verksamhet? Vilken syn på eleverna framkommer och hur ser man på den egna lärarkompetensen i samband med estetisk verksamhet?
I studien visas hur skolans estetiska verksamhet legitimeras utifrån främst sociala och utvecklingspsykologiska aspekter. Skolan beskrivs som alltför kravfylld, vilket anses få negativa konsekvenser för den enskilda elevens personliga utveckling. Lustfyllda estetiskt relaterade aktiviteter framställs som en motvikt till den i övrigt ensidigt teoretiska och mindre lustfyllda skolan. Att forma eleven till en självständig, ödmjuk och fri samhällsmedborgare uttrycks som en väsentlig uppgift för den estetiska pedagogen. I avhandlingen problematiseras och diskuteras dessa resultat utifrån teorier kring kunskap, skola och samhälle.
Monica Lindgren är utbildad tvåämneslärare i musik och svenska. Efter tio års verksamhet som lärare i grundskolan har hon under tio år varit lärarutbildare vid Karlstads universitet innan hon påbörjade sina doktorandstudier vid Musikhögskolan (numera Högskolan för scen och musik) och konstnärliga fakulteten i Göteborg.
Avhandlingen ATT SKAPA ORDNING FÖR DET ESTETISKA I SKOLAN – diskursiva positioneringar i samtal med lärare och skolledare, är den första filosofie doktorsavhandlingen vid Högskolan för scen och musik och Konstnärliga fakulteten, Göteborgs universitet. Vid fakulteten bedrivs forskarutbildning inom ämnena musikpedagogik, fri konst, musikalisk gestaltning, scenisk gestaltning, digital gestaltning, fotografisk gestaltning, filmisk gestaltning samt design.
Disputationen äger rum fredagen den 17 mars klockan 10.00-12.00 i sal A505, Artisten, Fågelsången 1 i Göteborg.
Opponent är professor Lisbeth Lundahl, Umeå universitet.
Betygsnämnden utgörs av professor Staffan Selander, Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, professor Mats Börjesson vid Mälardalens högskola och lektor Cecilia Hultberg, Musikhögskolan i Malmö.
Kontaktinformation
Kerstin Nilsson, Informationsansvarig
Högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet Academy of Music and Drama, Göteborg University P.O. Box 210 SE-405 30 GÖTEBORG
Tel: +46(0)31-773 40 28 Fax: +46(0)31-773 40 30 http://www.hsm.gu.se
Vilka strukturella hinder påverkar kvinnors karriärmöjligheter i universitetsvärlden?
Vad får det för konsekvenser att universitetet inte är jämställt?
Vilka framtida möjligheter till förändring kan vi se?
Kvinnor, vetenskap, karriär
Program
13.30-14.45
Moderator: Karin Johannisson, professor idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet
Kalla fakta om högskolan
Planeringssekreterare Therese Ahlqvist, Högskoleverket
Europa behöver fler kvinnliga forskare!
Pol dr Liisa Huusu, Helsingfors universitets forskarkollegium
Makt att forma samhället och sitt eget liv
Gertrud Åström, Utredare jämställdhetspolitiska utredningen
Kaffepaus 15 min
15.00-16.00 Paneldiskussion: Vad händer efter avhandlingen?
Göran Blomqvist, förbundsdirektör SULF
Gunnel Gustafsson, bitr. GD Vetenskapsrådet
Kerstin Eliasson, statssekreterare Utbildningsdepartementet
Susanne Erland, docent vid Lunds universitet
Samtalsledare: Professor Karin Johannisson
Tid: Onsdagen den 8 mars 2006 kl. 13.30-16.00
Plats: Klara konferens, Vattugatan 6, Stockholm
(nära Sergels torg)
Anmälan: Via e-post: fokus@framtidsstudier.se, fax 08-24 50 14 eller telefon 08-402 12 44 senast söndag 26 februari.
Kontaktinformation
Institutet för Framtidsstudier
Box 591
101 31 Stockholm
Besöksadress:
Drottninggatan 33.
Tel: 08-402 12 00
Fax: 08-24 50 14
E-post: info@framtidsstudier.se
