När det blir varmare ökar halten av koldioxid, och när det blir kallare sjunker den. Kvartärgeologen Catherine A Jessen har jämfört dessa svängningar med de snabba klimatförändringarna under den period som kallas holocen, dvs den mellanistid som började för 11 500 år sedan och som vi nu lever i. De metoder man tidigare använt för sådana studier har varit säkrare när det gäller storskaliga förändringar över längre tidrymder. Man har studerat borrkärnor av antarktisk inlandsis och analyserat luft som varit innesluten i bubblor i isen. Koldioxidhalten varierar som förväntat med temperaturförändringarna men med en intressant avvikelse.
– Under de senaste 650 000 åren stiger koldioxidhalten när en istid tar slut – med en fördröjning. Halten börjar inte stiga förrän i genomsnitt ca 1 200 år efter temperaturförhöjningen, säger Catherine Jessen.
Tack vare en relativt ny metod kan man nu undersöka koldioxidhalten vid de hastiga klimatförändringarna under holocen, och detta med den större tidsupplösning som då krävs. På växternas blad finns mikropiska klyvöppningar genom vilka växten tar upp koldioxid. Ju mer koldioxid det finns i luften desto färre klyvöppningar bildas det. I sjösediment hittar forskarna bladrester som kan dateras.
– Koldioxidhalten varierar i takt med klimatförändringarna men också i de här fallen tyder mycket på en fördröjning av koldioxidökningen. Denna förefaller att vara i storleksordningen 80 år, summerar Catherine Jessen.
Betyder det att vi har felbedömt den samtida växthuseffektens konsekvenser?
– Nej, svarar Catherine Jessen. Ökad koldioxidhalt ger fortfarande växthuseffekt och driver alltså på en temperaturförhöjning. Men de förändringar jag studerat beror på naturens egna processer, medan dagens koldioxidhalter är förhöjda på grund av mänskliga aktiviteter. Det har inte funnits så mycket koldioxid i atmosfären på flera hundra tusen år som i dag. Det är en extrem situation, som inte liknar situationen under de senaste mellanistiderna. Men det är ändå värdefullt att kartlägga förändringarna efter den senaste istiden. Om vi har större kunskaper om hur det naturliga systemet fungerar förstår vi också bättre vad som sker idag och vad som kan ske i morgon.
Catherine Jessen har också funnit att variationerna i koldioxidhalt tycks sammanfalla med förändringar i solaktiviteten. Vad mekanismen bakom detta kan vara är okänt.
Kontaktinformation
Catherine Jessen nås på tel +45 3927 1236 eller via e-post Catherine.Jessen@geol.lu.se. Hon disputerar den 3 mars kl 13.15 i sal Pangea, Geologiska institutionen, Sölvegatan 12, Lund. Hennes doktorsavhandling heter The ups and downs of the Holocene: exploring relationships between global CO2 and climate variability in the North Atlantic region.
– Jag har använt mig av analytiska affinitets-separationer för att studera hur olika proteiner och socker binder till varandra, berättar Maria Bergström. Vissa ämnen (till exempel socker) binder nästan aldrig till andra molekyler med särskilt hög affinitet. Därför är det nödvändigt att använda metoder som bygger på låg affinitet (svaga bindningar) för att studera växelverkan mellan proteiner och socker.
Dessa metoder skiljer sig från de affinitetsmetoder som vanligen används, där hög affinitet (starka bindningar) är en förutsättning. På senare år har det visat sig att socker är viktiga igenkänningsmolekyler i flercelliga organismer (till exempel hos människor). Dessa socker är mycket mer komplicerade än de socker som används i energiomsättningen. Oftast sitter de fast på proteiner eller fetter. Dessa socker är intressanta ur medicinsk synvinkel eftersom det är klarlagt att de ändrar sig vid utveckling av cancer och andra sjukdomar. Det är också känt att bakterier och virus använder sig av sockerstrukturer på värdcellens yta för att infektera dessa. Ett exempel är influensavirus som binder till ett socker som kallas sialinsyra. Det enda läkemedel som finns att tillgå idag bygger på en molekyl som liknar sialinsyra.
Maria Bergström visar i sin avhandling att det går att utföra separationer baserade på svag växelverkan. Proteiner som antikroppar och lektiner kan separera olika sockermolekyler, som är nästan identiska, med stor precision. I avhandlingen finns exempel som visar hur separationen ska vara utformad för att fungera bra. Nya metoder baserade på svag växelverkan är viktiga för att förstå vad som händer i kroppen och kan också användas för att ta fram nya läkemedel.
Avhandlingen heter ”Analytical affinity separations based on weak protein-carbohydrate interactions”. Disputationen äger rum fredagen den 3 mars kl 09.30 i sal TE 143, Teknikum, Norra vägen 47, Kalmar. Opponent är Professor Per-Olof Larsson, Lunds universitet.
Kontaktinformation
Maria Bergström
tel: 0480-44 67 41
e-post: maria.bergstrom@hik.se
MCN har sedan 2001 haft stöd från EU:s strukturfonder Mål 1. Arbetet är inriktat på nya metoder och modeller för att bedöma risker och åtgärda problem med föroreningar. Under 2006 kommer forskarna och de medverkande företagen gemensamt att utprova, dokumentera och publicera nya och mer kostnadseffektiva miljömetoder.
– Det finns en stor efterfrågan från myndigheter efter metoderna, eftersom de gör det lättare att prioritera rätt områden. Hittills har det varit mycket stora kostnader förknippade med sanering av förorenad mark, de här metoderna ger lägre åtgärdskostnader, säger Thomas Liljedahl, forskningsinformatör på MCN.
I norra Sveriges finns ett stort antal problemområden som förorenats av kvicksilver, arsenik eller dioxiner. Det gäller t.ex. dioxinerföroreningarna vid Öbacka i Umeå, Mariebergsågen i Kramfors och Scharins i Skellefteå, kvicksilverförorenade sediment i Umeälvens delta, samt arsenikföroreningar vid Robertsfors bruk.
I MCN ingår forskare från Umeå universitet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Försvarets forskningsinstitut (FOI) samt Luleå tekniska universitet. Övriga partners är kommuner, länsstyrelser, Naturvårdsverket, liksom 13 branschföretag med verksamhet såväl i norra Sverige som nationellt och internationellt.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Thomas Liljedahl, forskningsinformatör, Marksaneringscentrum Norr, miljökemi, Umeå universitet
Telefon: 090-786 54 64
E-post: Thomas.liljedahl@chem.umu.se
Center for Molekylær Plantefysiologi (PlaCe) är en del av den Konglige Veterinær- of Landbohøjskole (KVL) i Frederiksberg, Köpenhamn, Danmarks motsvarighet till Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Samarbetsavtalet har som mål att stärka den nordiska forskningen inom växtbiokemi, växtmolekylärbiologi och växtbioteknik. Båda parter har för avsikt att avsätta medel för samarbetet. Gemensamma forskningsprojekt har funnits sedan tidigare men diskussionerna om ett fördjupat samarbete startade hösten 2005. UPSC och institutionen på KVL kompletterar varandra vad gäller tekniker och forskningsprofiler, framförallt inom områdena fotosyntes, stress och cellväggens biologi. UPSC har ett starkt fokus mot skogsforskning, medan KVL är inriktat mot jordbruket. Även inom undervisning och forskningsinformation kommer förhoppningsvis samarbetet att stärka bägge parter.
Det finns långt gående tankar på att utvidga samarbetet till andra länder i Norden för att på sikt skapa ett nordiskt ”Centre of Excellence” inom experimentell växtbiologi.
– För att vara med i forskningens elitdivision krävs inte bara att man själv är ledande, utan att man också har byggt upp ett nätverk av andra starka forskningsinstitutioner som kan bidra med världsunik kompetens inom olika områden, säger Göran Samuelsson, föreståndare för UPSC.
UPSC är en centrumbildning som består av institutionen för fysiologisk botanik vid Umeå universitet och institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Umeå. UPSC bildades 1999 och har sedan dess utvecklats till norra Europas ledande forskningsmiljö inom experimentell växtforskning. Förra året utsågs UPSC till den bästa arbetsplatsen utanför USA för postdoktorer av tidskriften The Scientist.
Läs mer om Center for Molekylær Plantefysiologi (PlaCe) och institutionen för växtbiologi vid KVL på http://www.plbio.kvl.dk.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Göran Samuelsson, Umeå Plant Science Centre, institutionen för fysiologisk botanik, Umeå Universitet.
Telefon: 090-786 5694
E-post: goran.samuelsson@plantphys.umu.se
Ove Nilsson, Umeå Plant Science Centre, institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi, Sveriges Lantbruksuniversitet.
Telefon: 090-786 8487
E-post: Ove.Nilsson@genfys.slu.se
Denna antropologiska studie behandlar två sådana sällskap bland Sénoufo-folket i norra Elfenbenskusten och södra Mali. Det ena sällskapet, Poro, initierar i utdragna, kollektiva ritualer lokalsamhällets ungdomar i denna kunskap; det andra, ”jägarsällskapet”, kan snarare jämföras med ett skrå, där olika ”mästare” individuellt förmedlar sina kunskaper till lärlingar och gesäller. De utbildade jägarna, som har djupgående kunskaper om naturen, är specialister på naturmedicin och har traditionellt fungerat som botare av sjukdom.
Forskare som tidigt såg att sällskapen sysslade med förmedling av esoterisk kunskap, som i princip var oåtkomlig för den oinvigde, talade om dem som ”bush-skolor” eller ”hemliga sällskap”. Sällskapen har alltid influerats av religiösa och sekulära impulser i det omgivande samhället och har därmed fortsatt att spela en viktig roll både i traditionella sammanhang och i mötet med samtida, moderna samhällsproblem. I dagens Västafrika kan såväl högutbildade ministrar och akademiker som lokala bönder bli medlemmar i dessa sällskap. I Mali har kulturministeriet de senaste åren ordnat stora internationella konferenser om jägarnas kunskaper, med tusentals jägare och många forskare som deltagare. Poro fortsätter på många håll att spela en viktig roll i lokalpolitiken och i frågor som rör landsbygdsutveckling och jordbruk, medan jägarna i Elfenbenskusten, sedan 1990-talet, har kommit att spela en betydande, och omstridd, roll som bekämpare av den våldsamt ökande brottsligheten. Klädda i sina traditionella dräkter och beväpnade med pilbågar och mynnings-laddare, har jägarna ryckt in som vaktbolag och säkerhetstjänst som skyddar liv och egendom, både för individer och på uppdrag av hela byar och stadsdelar. Avhandlingen visar att befolkningen i allmänhet, och ligorna i synnerhet, både beundrar och fruktar jägarna. Denna respekt och fruktan beror inte så mycket på effektiviteten hos deras vapen, utan snarare på att man tillskriver dem ockulta och andliga kunskaper, som ingen annan kan kontrollera. Genom sin jakt på brottslingar, i stället för på villebråd, har jägarna också kommit att utmana statens monopol på våld och i ökande grad blivit indragna i konflikterna mellan olika fraktioner inom den politiska klassen i Elfenbenskusten och regeringen begränsade deras verksamhet till norra delen av landet. Därmed kom, i efterdyningarna till försöket till statskupp i september 2002 och det följande inbördeskriget, en del av de ivoirianska jägarna att omvandla kampen mot ligorna till en kamp mot regerings-armén. Jägarna och deras kunskaper befinner sig i dag, på olika sätt och i olika roller, i centrum av det offentliga rummet i både Elfenbenskusten och Mali.
Avhandlingens titel: Deux sociétés sécrètes dans l´espace public: l’association des Dozobele (chasseurs) et des Tcholobele (Poro) en milieu Sénoufo en Côte d´Ivoire et au Mali
Fakultetsopponent: Dr. Nadia Lovell-Niemi, CNRS / Université de Tours, Frankrike
Tid och plats för disputation: Lördagen den 11 mars 2006, kl. 10.15, Aulan, plan 5, Annedalsseminariet, Övre Husargatan 34 / Seminariegatan 1
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Syna Ouattara, tel. 031-711 5632(bost.)
e-post: syna.ouattara@sant.gu.se
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
fax 031-773 1940
Nya tekniker har gjort det möjligt för läkemedelsindustrin att producera och testa allt fler kemiska föreningar varje år. För att utvecklingen av läkemedel ska bli mer effektiv är det viktigt att man på ett tidigt stadium är säker på att rätt föreningar testas. Dessutom måste det finnas pålitliga system för att utvärdera föreningarna. På så sätt kan antalet försök minimeras, samtidigt som det går att få reda på så mycket som möjligt om föreningarna. Det här arbetssättet kallas för experimentell försöksplanering och är ett erkänt effektivt verktyg. Ing-Marie Olsson presenterar i sin avhandling två metoder för experimentell försöksplanering som är speciellt anpassade till läkemedelsforskning på ett tidigt stadium.
Den ena metoden ger bättre möjligheter för att förbättra de biologiska utvärderingssystemen som används för att testa kemiska föreningars biologiska aktivitet så att processen både blir snabbare och mindre arbetskrävande. Med den andra metoden går det att välja föreningar från stora databaser bl.a. utifrån användarens speciella behov. Metoderna kan användas separat eller i kombination i olika steg av läkemedelsutvecklingen för att optimera informationsvinsten.
Fredagen den 4 mars försvarar Ing-Marie Olsson, kemiska institutionen, avdelningen för organisk kemi, forskargruppen för kemometri, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Experimental Designs at the Crossroads of Drug Discovery. Svensk Titel: Experimentell försöksplanering vid läkemedelsutvecklingens vetenskapliga vägkorsningar. Disputationen äger rum klockan 10:00 i sal KB3B1 i KBC-huset. Fakultetsopponent är docent Bo Nordén, AstraZeneca R&D, Lund, Sverige.
Ing-Marie Olsson är född och uppvuxen i Arvika.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Ing-Marie Olsson, kemiska institutionen
Telefon: 090-786 71 02
E-post: Ing-Marie.Olsson@chem.umu.se
I norra Sverige finns ett stort antal problemområden som förorenats av kvicksilver, arsenik eller dioxiner. Det gäller till exempel dioxinföroreningar vid Öbacka i Umeå och Hanssons såg i Luleå, kvicksilverförorenade sediment i Luleå älv och arsenik vid Robertsfors bruk. Samarbetsprojektet mellan universiteten i Luleå och Umeå har under åren byggt upp en internationellt uppmärksammad och framgångsrik samverkan mellan forskare från Umeå universitet, SLU, FOI och Luleå tekniska universitet, liksom med 13 branschföretag i norra Sverige och med ett antal myndigheter.
MCN har tagit fram nya metoder och modeller för att bedöma riskerna med föroreningar och åtgärda problemen. Under 2006 kommer forskarna och de medverkande företagen gemensamt att dokumentera och publicera dessa metoder. Som en följd av samarbetet har medlemsföretagen redan stor kännedom om metoderna och kan därmed bli först med att offerera dem i upphandlingar och uppdrag.
Upplysningar: Forskningssamordnare Christian Maurice, tel. 0920-49 12 08, christian.maurice@ltu.se, forskningsinformatör Thomas Liljedahl, tel. 090-786 54 64, thomas.liljedahl@chem.umu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Stefan Lund studerar hur den omstrukturerade gymnasieutbildningen kan tydliggöras i relation till ett alltmer individualiserat samhälle, vilket också förändrat villkoren för elevers utbildningsval. Stefan Lund har undersökt hur en grupp elever med godkända grundskolebetyg men med varierande sociala bakgrunder och kön, hanterar olika situationer och sammanhang som de möter på sin väg in i gymnasieutbildningen. Resultaten pekar bland annat på att de så kallade kärnämnena upprätthåller en dubbel differentieringsprocess som i sig försvårar ambitionerna om programmens likvärdighet. Elevernas personliga intressen och studieaspirationer sammanfaller med en institutionaliserad logik för vad elever på olika program är i behov av för kunskaper. Andra delar av resultaten visar att kursgymnasiet möjliggör ett överskridande av traditionella utbildningsval. Målinriktade elever kan välja till kurser som gör deras utbildning mer konkurrenskraftig i förhållande till den högre utbildningen. Andra elever klarar inte alls av att hantera den ökade valfriheten. Ofta saknar dessa elever en nära och reell kommunikationspartner att diskutera möjliga alternativ med.
Stefan Lund är lärare och allmändidaktiker med intresse för utbildningssystems och skolors förändring. Sedan 1999 har han varit doktorand vid Institutionen för pedagogik vid Växjö universitet, där han också undervisar och bedriver forskning.
Avhandlingen ”Marknad och medborgare – elevers valhandlingar i gymnasieutbildningens integrations- och differentieringsprocesser” försvaras fredagen 3 mars, 2006, kl. 13:15. Disputationen äger rum i sal Homeros, Pelarplatsen 1, Växjö universitet. Opponent är professor emeritus Erik Wallin, Uppsala universitet.
Kontaktinformation
Kontakta: Stefan Lund, telefon: 0470-70 82 53, 0706-320069 eller e-post Stefan.Lund@vxu.se
Beställ boken från: Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon: 0470-70 82 67 eller e-post: Kerstin.Broden@adm.vxu.se
Praktiska upplysningar: Marianne Thureson, forskningssekreterare vid Institutionen för pedagogik, telefon: 0470-70 89 18
ISO 9000 introducerades 1987 som kvalitetsledningsstandard och har sedan dess spritts över stora delar av världen. I Sverige finns över 5 000 certifikat och sju ackrediterade certifieringsorgan.
Nu visar Bozena Poksinska vid Avdelningen för kvalitetsteknik i sin doktorsavhandling att certifieringen ofta inte motsvaras av någon verklig förändring i företagens arbetssätt.
-Papperet har blivit det viktiga. Kunderna kräver ett dokument av sina underleverantörer trots att alla borde inse att det inte är någon garanti för hög kvalitet, säger Bozena Poksinska.
Forskningsprojektet omfattade tre steg: först en enkätundersökning med frågor om motivation, faktorer viktiga för införande och fördelar med ISO 9000. Därefter gjordes fallstudier av tre mindre företag som var nykomlingar i systemet. Det tredje och avslutande steget var en enkätundersökning om betydelsen av certifieringsrevisioner.
Resultaten visar att det främsta motivet för införande var kundernas krav. De tre företagen i fallstudien angav kundtrycket som den viktigaste orsaken medan kvalitetsförbättring inte spelade någon avgörande roll. De ”standardiserade praktiken” i stället för att praktisera standarden. Företagens inställning var att nå upp till minimikrav som de påstod att de redan hade uppfyllt. På grund av bristande intern motivation var de inte villiga till förändringar.
-Standarden är mycket generell. Den säger bara vilka krav som ska uppfyllas, inte på vilket sätt. Organisationer har stor frihet till egen tolkning. En annan svaghet är att certifieringsorganen å ena sidan ska vara objektiva granskare, å andra sidan försäljare av sina tjänster, säger Bozena Poksinska.
Revisionerna har dock en nyckelroll för framgången i ett kvalitetsledningssystem. En utvecklingsinriktad revisor kan ge viktiga bidrag till förbättringsarbetet.
Avhandlingen ISO 9000: business as usual or radical change? läggs fram fredag 3 mars kl 13.15 i sal C3, Hus C, Linköpings universitet Campus Valla. Opponent är professor Bøje Larsen, Köpenhamns handelshögskola.
Kontaktinformation
Bozena Poksinska 013-282724, bozpo@ikp.liu.se
Hemsida: http://www.ikp.liu.se/q/Staff/bozpo
– Umeå universitet har en stor kompetens och kunnande inom många områden som efterfrågas. Tillsammans med Luleå Tekniska Universitet kommer vi att ha tillräcklig kompetens för att klara utbildnings- och utvecklingsbehoven i det föreslagna centret, säger Ulf Edlund, prorektor för samverkan vid Umeå universitet.
CTÖ-utredningen, Civil test- och övningsverksamhet, har överlämnat en delrapport till infrastrukturminister Ulrica Messing med förslag på verksamhetsområden och verksamheter för att utveckla och samordna den civila och militära testverksamheten i övre Norrlands inland. Utredningen föreslår att verksamhet ska utvecklas utifrån de unika förutsättningar som finns i regionen med tillgång på till exempel: snö, mörker, midnattssol, torr kyla, fritt luftrum, stora arealer med gles befolkning och IT-infrastruktur.
Centret föreslås få tre verksamhetsområden:
• Fullskaliga försök, experiment, provningar, demonstrationer och tester på provplatser i subarktiskt klimat där tillgång till stora och glest utnyttjade land- och luftområden och andra unika förutsättningar ska tillvaratas
• Övningsverksamhet och utbildning i denna miljö med tonvikt på ”människan”- ledarskap, överlevnad eller andra förmågor – och hantering av teknisk eller annan utrustning – relationen ”människa?maskin”
• Infrastrukturella förutsättningar i vid bemärkelse för utveckling av dessa verksamheter
Centret ska fungera som kompetenscenter. Det ska marknadsföra regionen som plats för de tre ovanstående verksamhetsområdena i subarktiskt klimat i internationella sammanhang.
Redan idag finns många provplatser, bland annat där världens bilindustri vintertestar sina bilar. Det finns även järnvägssträckningar för testning av spårbunden materiel, försöksgruvor, Esrange rymdverksamhet och ett flertal militära övningsområden och skjutfält.
Generaldirektören Björn Mårtensson som ansvarar för delrapporten anser att samarbetet med de högre lärosätena i regionen bör fördjupas. Enligt rapporten är det främst tre IT-forskningsområden vid Umeå universitet som har betydelse för ett civilt och militärt testcentrum i Arvidsjaur. Dessa är: 1) simulering/visualisering, 2) interaktion 3) intelligenta system.
Inom simulering/visualisering finns stark kompetens framför allt vid institutionen för datavetenskap, forskargruppen VR-lab, superdatorcentrumet High Performance Computing Center North (HPC2N), Umeå Center for Interaction Technology (UCIT), HUMlab och Skill Aquisition Lab.
Inom området interaktion finns kompetens inom bl.a. mobila positionsrelaterade tjänster; interaktions-, transport- och produkt- design; och IT-stöd för avancerade grupprocesser.
Intelligenta system omfattar områden som kommunikation över trådlösa nät; taktil video och robotik.
Men det är inte bara inom IT-området som det finns behov. Mårtensson gör bedömningen att nedanstående utbildningar och ämnesområden bör prioriteras:
° språkutbildningar, företrädesvis i engelska och tyska
° yrkesutbildningar inom handel och service som kan stärka Arvidsjaur som handelsplats
° yrkesutbildningar inom restaurang- och hotellnäringen
° utbildningar relaterade till upplevelseindustri
° utbildningar inom elektronisk kommunikation och relaterade tjänster, t.ex. nätverksteknik och webbdesign
Umeå universitet har god kompetens inom samtliga områden.
Mårtensson konstaterar att Umeå universitet inom ramen för tekniska högskolan har en bred
verksamhet som är relevant för test- och övningsverksamhet samt relaterade kringverksamheter. Bland dem kan nämnas IFOR (forsknings- och kompetenscenter inom området intelligentafordon för bruk i obanad terräng) och UCIT (behovsmotiverad
forskning inom IT-området, bl.a. mot upplevelseindustrin). Samt att det finns ett brett utbud av ingenjörsutbildningar och att man också ansvarat för Rymdingenjörsutbildningen i Kiruna.
Universitetet har två stora IT-institutioner, Datavetenskap och Informatik, I anslutning till dessa institutioner finns särskilda forskningsprojekt eller tillämpningsområden med klar koppling till framtida fordon, t.ex. VR-lab, HUM-lab, IFOR, UCIT och ProcessIT Innovation.
Inom matematisk statistik finns kunskaper om testmetodik och försöksplanering som torde vara relevanta för testverksamheten.
Umeå universitet har dessutom utbildningar inom såväl restaurang- som turistnäringen.
Universitetet har en bred medicinsk kompetens avseende kyla och dess effekter och samarbetar med bland annat Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och ett brett nätverk av andra universitet.
Universitetet har en bred erfarenhet av att ge tekniska decentraliserade utbildningsprojekt i regionen och har varit ett av de ledande universiteten när det gällt att utveckla distansmetodik. Det finns dessutom ett långvarigt samarbetat med ”biltestkommunerna” när det gällt distanskurser av olika slag.
I Kiruna har Umeå och Luleå tekniska universitet en gemensam institution, Institutionen för rymdvetenskap, som samverkar med Institutet för rymdfysik och Rymdbolaget (Esrange). Hos dessa finns kompetenser som kan vara intressanta för att utveckla testverksamheter. Umeå universitet har också, tillsammans med Luleå, ett särskilt uppdrag av regeringen att bygga upp nya verksamheter i Kiruna inom rymd och miljö. En del i detta arbete är att bygga upp Kiruna Test Area. Det handlar om både testteknik och aktiviteter inom området snö, is och kyla. Det inbegriper också området människan i extrema miljöer och katastrofmedicin.
Kontaktperson:
Ulf Edlund, prorektor för samverkan Umeå universitet
Tel: 0703-20 46 46
E-post: ulf.edlund@cehm.umu.se
Rapporten finns i sin helhet på: http://www.regeringen.se/sb/d/6320/a/57607
Tillsammans med svensk fordonsindustri ska forskare vid KTH forma designverktyg för att ta fram lättare fordon som ger mindre luftmotstånd, och samtidigt är tystare och har bättre köregenskaper, än dagens.
Förutom KTH är Scania, Volvo, Saab Automobile, Bombardier Transportation, A2 Acoustics, Polytec Composites, VTI samt Vägverket och Banverket parter i centret. Totalt får det nya centret 210 miljoner kronor från Vinnova och de medverkande parterna under en tioårsperiod.
Startskottet för denna mångmiljonsatsning på fordonsutveckling vid KTH sker i dag, torsdag 23 februari, när Vinnovas generaldirektör Per Eriksson och Anders Flodström, KTHs rektor, skriver under avtalet för KTHs Vinn Excellence Centre for ECO2 Vehicle Design.
– Vi kommer inte att nöja oss med att bara lösa de multidisciplinära problemen. Vi ska dessutom använda oss av kompetenser inom olika fordonsslag för att lösa likartade problem för olika typer av fordon, säger centrets föreståndare Annika Stensson Trigell, professor vid KTH Farkost och Flyg.
Centre for ECO2 Vehicle Design vid KTH är ett av de fyra första av Vinnovas s.k. Vinn Excellence Center i Karlstad, Linköping, Lund och Stockholm där Vinnova och medverkande parter totalt satsar 840 miljoner kronor på fyra. Satsningen ska skapa ny, internationellt konkurrenskraftig forskning som leder till ny kunskap och teknik och därmed också nya produkter, processer och tjänster.
– Centre for ECO2 Vehicle Design kan nu bygga upp en mycket stark forskningsmiljö inom fordonsutveckling. Koncentrationen av kompetens ger flera fördelar, bland annat en långsiktighet som ger deltagarna möjlighet att utveckla sin verksamhet över tio år, säger Carl Naumburg på Vinnova.
Varje centrum är organisatoriskt kopplat till ett universitet eller högskola och bygger på en intensiv samverkan med näringsliv, forskningsinstitut, andra forskningsorganisationer och offentliga verksamheter. I juni tar Vinnova beslut om ytterligare 15 Vinn Excellence Center.
Signering av avtalet sker torsdagen den 23 februari 2006 kl. 11.00 på Vinnova, Mäster Samuelsgatan 56 i Stockholm
Kontaktinformation
Kontaktpersoner på KTH:
Professor Annika Stensson Trigell, föreståndare Centre for ECO2 Vehicle Design,
KTH Farkost och Flyg, 08-790 76 57
Kontaktpersoner på Vinnova:
Mattias Lundberg, ansvarig för hela Vinn Excellence Center-satsningen, 08-473 31 78,
Carl Naumburg, handläggare för ECO2-satsningen, 08-473 31 72.
Att vara mamma och pappa till ett barn med en ovanlig sjukdom kan vara svårt och stressade. Barnen har ofta speciella behov, och även om de får hjälp av sjuk- och hälsovården är det föräldrarna som i vardagen har huvudansvaret för barnet mår bra. Den här föräldragruppen kan behöva extra hjälp för att klara av sitt föräldraskap. Därför kan familjestödsprogram som siktar på att hjälpa föräldrarna att hantera vardagsproblem mer effektivt vara betydelsefulla.
Forskare från Sahlgrenska akademin har mätt effekterna av en serie av femdagars familjestödsprogram, vart och ett inriktad på en specifik sjukdom som till exempel Fragile X, Prader Willi, Anonymus och Ehlers Danlos syndrom. Vid varje tillfälle deltog ungefär tio familjer från hela landet. En ovanlig sjukdom definieras som en sjukdom som färre än hundra personer per en miljon är drabbad av. I studien ingick 244 föräldrar som tog hand om 142 barn med ovanliga sjukdomar. Deltagarna svarade på en enkät före programmet och sex och tolv månader efter. Det är dessa svar som ligger till grund för studien.
De familjeprogram som studerats har flera delar. Medicinska, sociala och pedagogiska aspekter liksom omvårdnadsaspekter av barnets sjukdom tas upp i specialistledda diskussioner och föreläsningar. Föräldrarna får information om socialförsäkringssystemet och vilka förmåner de har rätt till. Programmet vänder sig också till de sjuka barnen och deras syskon.
Resultaten visar att många föräldrar upplevde fysisk och psykisk utmattning och att de på grund av barnets sjukdom blev socialt isolerade.
– Det är mammorna i större utsträckning än papporna som upplever att de har höga stressnivåer och att de är fysiskt och psykiskt utmattade. Allra värst är det för de ensamstående mammorna, de är allra mest stressade, säger artikelns huvudförfattare Lotta Dellve, legitimerad sjuksköterska och forskare.
Studien visar att den här typen av stödprogram ger resultat. De faktorer som påverkade föräldrarnas livskvalitet förändrades efter att de hade deltagit i kursen. Före familjestödsprogrammet hade okunskap om sjukdomen och föräldrarollen stor negativ betydelse för pappornas livskvalitet.
– Pappornas stress berodde på känslor av inkompetens, men dessa känslor minskade efter kursen, säger Lotta Dellve.
Resultaten visar vidare att både mammor och pappor kände att programmet ökade deras kunskap och deras handlingskompetens. Mammorna kände att de efter att familjen deltagit i stödprogrammet fick mer stöd av sina partners. De enskilda grupper som hade mest nytta av det intensiva familjestödsprogrammet var papporna, de föräldrar som arbetade heltid och föräldrar med småbarn.
Lotta Dellve säger att resultatet tydligt visar på vikten av att föräldrar får möjlighet att förbättra sina kunskaper och färdigheter när det kommer till att ta hand om sitt barns sjukdom.
– Det verkar ha stor betydelse att sådan här verksamhet kommer tidigt när barn med ovanliga sjukdomar får sin diagnos och att den vänder sig till båda föräldrarna.
Resultaten publiceras i februarinumret av ansedda brittiska Journal of Advanced Nursing.
Tidskrift: Journal of Advanced Nursing, Vol. 53.4. Sid. 392-402
Artikelns titel: Stress and well-being among parents of children with rare diseases: a prospective intervention study
Författare: Lotta Dellve tillsammans med Lena Samuelsson, Andreas Tallborn, Anders Fasth och Lillemor Hallberg
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
forskare Lotta Dellve, institutionen för medicin, avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa, telefon: 031-773 31 58, e-post: lotta.dellve@amm.gu.se
När Guds vilja tappade sin politiska strålglans kom den svenska statens legitimering allt mera att utgå från den allmänna opinionen. Från tidigt 1800-tal var den en viktig faktor i svensk politik. Det dröjde emellertid till 1940-talet innan gallupmetoden etablerades i Sverige för att beräkna opinionen statistiskt. Avsaknaden av en enhetlig metod för att bedöma opinionen ledde, visar en ny doktorsavhandling, till svåra strider om den allmänna opinionens egentliga ställning. I riksdagen förekom ofta kvalitativa krav på opinionen; för att få kallas allmän skulle den vara resultatet av en fri offentlig debatt.
– Trots att de ofta förekom i polemiskt syfte är sådana kvalitativa krav en spännande kontrast till dagens offentliga debatt. Nu anlitar makthavarna mediabyråer för att få opinionens stöd, och bryr sig inte särskilt mycket om debattens kvalitet, säger historikern Jonas Harvard.
Tidigare forskning har studerat begreppet ”allmänna opinionen” huvudsakligen utifrån pressen. Jonas Harvards avhandling analyserar istället de svenska riksdagsmännens uppfattningar, mellan 1848 och 1919. Tidigare forskning har förknippat den allmänna opinionens historiska framväxt med uppkomsten av liberala och reformvänliga tankegångar. Harvard visar att detta bara gällde i vissa frågor, som frågan om representationens utformning. I religionsfrågan användes begreppet däremot för att beteckna befolkningens konservativa religiösa ståndpunkter. Avhandlingen visar också att det redan under mitten av 1800-talet resonerades om möjligheterna att bedöma opinionens ställning kvantitativt. Vid 1900-talets början debatterades under en lång rad riksdagar den allmänna opinionens egentliga ställning.
Synsätten på den allmänna opinionen relateras i avhandlingen till den offentliga debattens omvandling under den aktuella perioden. Fram emot sekelskiftet 1900 övergick pressen till stordrift. De största tidningarna nådde upplagor på över 100 000 exemplar. Det ledde till att kritiken mot pressens rätt att föra den allmänna opinionens talan allt mera riktades mot beroendet av de ekonomiska villkoren. Kritiken i sig var däremot inte ny. Redan vid mitten av 1800-talet kritiserades hur pressen missledde den allmänna opinionen. Trots den ihärdiga kritiken mot det offentliga samtalets brist på kvalitet, låg idealet med en enhetlig och upplyst allmän opinion i många fall till grund för lagstiftningens utformning.
Lördagen den 25 februari försvarar Jonas Harvard, institutionen för historiska studier, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln En helig allmännelig opinion; Föreställningar om offentlighet och legitimitet i svensk riksdagsdebatt. Disputationen äger rum kl. 10.15 i hörsal E, Humanisthuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är docent Ragnar Björk, institutionen för genus, historia, litteratur och religion vid Södertörns högskola.
Jonas Harvard är uppvuxen i Jämtland och bor i Östersund. Hans doktorandtjänst har varit förlagd till Mittuniversitet.
Kontaktinformation
För mer information eller intervju, kontakta Jonas Harvard på tel 063-165617, mobil 070-2636782 eller via e-post jonas.harvard@miun.se.
Det är främst inom kultur och fritid samt i den sociala omsorgen som expansionen skett. I och med att Svenska kyrkan sedan millennieskiftet inte längre är en statskyrka ökar även verksamhetsfältet religion i sektorn. Det enda område där en tydlig tillbakagång märks är bland organisationerna på arbetsmarknaden, till exempel fackföreningar och arbetsgivarorganisationer.
− Traditionellt organiseras ideell verksamhet i Sverige av medlemmar i ideella föreningar och då ofta inom de etablerade folkrörelserna. Studien visar dock att en stor del av den ideella sektorns tillväxt under 10-årsperioden 1992-2002 har skett i helägda dotterbolag och i ett expanderande stiftelseväsende, säger Filip Wijkström, som är en av författarna till rapporten.
− Anställd, avlönad personal men också en växande grupp volontärer ökar i betydelse som arbetskraft i sektorns organisationer. Situationen i Sverige närmar sig i och med detta den som redan sedan tidigare existerar i många andra länder i Europa. Det gäller såväl de områden organisationerna är verksamma inom som de organisatoriska formerna och sättet för människor att engagera sig i ideell verksamhet, säger Filip Wijkström.
Fortfarande dominerar de svenska folkrörelserna och deras organisationer den ideella sektorn. Kraven på en ökad professionalisering och mer avlönad personal i kombination med tydligare krav på ekonomisk redovisning och olika former av extern kontroll växer dock. I och med dessa förväntningar tycks också likriktningen av det traditionella föreningslivet öka. Många idéburna organisationer tenderar att anpassa sig till kommersiella krav och kostnadsnivåer.
Kontaktinformation
Studien presenteras i rapporten ”Från nationalstat till näringsliv? Det civila samhällets organisationsliv i förändring” (2006) av Filip Wijkström och Torbjörn Einarsson. Rapporten ges ut av EFI, Ekonomiska Forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm (www.hhs.se/efi) och kan beställas på efi@hhs.se eller telefon 08-736 9075 (pris 210 kr).
Författarna är verksamma på EFI vid Handelshögskolan i Stockholm där Filip Wijkström är docent i företagsekonomi och tidigare innehavare av Cancerfondens och Svenska Röda Korsets forskartjänst. Torbjörn Einarsson är forskningsassistent på sektionen för Företagslednings- & Arbetslivsfrågor.
Man vet sedan tidigare att antalet fall av MRSA-smitta ökat i Sverige de senaste åren. Studien som inom kort publiceras i den internetbaserade tidskriften BMC Infectious Diseases visar att antalet personer i Sverige som smittats med MRSA ökade gradvis under perioden 2000-2003, från 325 till 544 rapporterade fall per år.
Sammanlagt rapporterades under perioden 1733 fall MRSA-smitta. Av dessa hade 433 personer – var fjärde fall – fått MRSA utomlands.
– Detta understryker betydelsen av internationell överföring av MRSA för länder som Sverige, där förekomsten av MRSA fortfarande är relativt låg, säger Mikael Stenhem, forskare vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik.
De gula stafylokockerna är den vanligaste orsaken till variga sårinfektioner. De har gjort sig kända i många länder för att sprida sig inom vården, där de kan orsaka sårinfektioner efter exempelvis en operation. Meticillinresistenta gula stafylokocker (MRSA) har utvecklat resistens mot de penicilliner och penicillinliknande antibiotika som vanligen används mot stafylokockinfektioner. Svåra stafylokockinfektioner kan då enbart behandlas med ett mindre antal antibiotika.
Sedan år 2000 tillhör MRSA-infektion de anmälningspliktiga sjukdomarna. Den nu publicerade studien bygger på data insamlade från hela landet med början år 2000 fram till 2003.
Publication:
”Epidemiology of methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA) in Sweden 2000-2003, increasing incidence and regional differences”
Mikael Stenhem, Åke Ortqvist, Håkan Ringberg, Leif Larsson, Barbro Olsson-Liljequist, Sara Häggman, Karl Ekdahl, Annica Andersson, Inger A von Rosen, Bodil Ardung, Ingvar Eliasson, Gun Fridh, Göran Hedin, Raija Helisoja, Barbro Isaksson, Kia Karlman, Lena Kransberg, Anne Lennell, Anders Lindblom, Gudrun Lindh, Rolf Lundholm, Ingela Nilsson, Lena Nilsson, Per Nilsson, Peter Nilsson, Ulla-Britt Thollstrom and Per-Erik Abom
BMC Infectious Diseases, 21 februari 2006.
Kontaktinformation
För mer frågor, kontakta:
Mikael Stenhem, telefon 08-457 23 59, e-post mikael.stenhem@smi.ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd, telefon 08-524 838 95,
mobil 070-224 38 95, e-post katarina.sternudd@ki.se
Bolognamodellen innebär i korthet att den högre utbildningens struktur harmoniseras i Europa. Utbildningen delas in i tre skeden med tre olika examina: Kandidat (3 års studier), master (kandidatexamen plus 2 års studier) och doktor (masterexamen plus 3 års studier). Efter kandidatexamen kan en student söka sig till en masterutbildning vid en annan skola, eventuellt i ett annat land. Han eller hon kan också gå ut på arbetsmarknaden och kanske återkomma för masterutbildning efter några års arbetslivserfarenhet.
Syftet med denna reform är att göra examina i olika europeiska länder jämförbara vilket underlättar internationell rörlighet och stimulerar till ökad kvalitet i utbildningen. Ekonomer arbetar på en internationell arbetsmarknad där rörlighet och jämförbarhet är viktigt. Bolognamodellen är därför särskilt värdefull just inom ekonomutbildningen. Att då införa en nationell civilekonomexamen, som inte kommer att vara känd och accepterad utanför Sveriges gränser, är därför ett stort misstag.
Civilekonomexamen kan i dag bara tas vid Handelshögskolan i Stockholm, men studenter vid många andra universitet och högskolor som har ett visst innehåll i sin examen kan få titeln civilekonom. Det förslag om en nationell civilekonomexamen som Riksdagen i dag skall ta ställning till utgår från tanken att ”civilekonom” är ett yrke. Inget kan vara mer felaktigt. En civilekonomutbildning leder inte till ett visst yrke utan är en plattform för en mängd olika karriärer. Civilekonomer finns följaktligen inom de flesta yrkesområden och arbetar med allt från riksbankens penningpolitik till marknadsföring av snabbrörliga konsumentvaror, revision, bokföring o.s.v. Det finns också civilekonomer i regeringen.
Förslaget att inrätta en nationell fyraårig civilekonomexamen är olyckligt och böra avvisas av Riksdagen. Handelshögskolan i Stockholm och Handelshögskolan vid Göteborgs universitet kommer under alla omständigheter att satsa på Bolognamodellen och ge sina studenter en internationellt känd och accepterad examen.
Kontaktinformation
Lars Bergman
Rektor Handelshögskolan i Stockholm
Tel. 08-736 9000
Rolf Wolff
Rektor Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Tel. 031-773 5521
Gunilla Bornmalm-Jardelöw
Prorektor Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Tel. 031-773 1333
Günther Mårder
Kårordförande Handelshögskolans i Stockholm Studentkår
Tel. 08-506 92 901
Staffan Sandblad
Kårordförande Handelshögskolans i Göteborg Studentkår
Tel. 0739-011 100
