Tobak är orsak till den största enskilda utgiftsposten inom Svensk sjukvård idag. Totalt förbrukar tobakens skadeverkningar cirka 8 procent av alla sjukvårdsresurser. Vart fjärde nyinsjuknande och vart tredje dödsfall i cancer bland män beror på tobaken. Det finns alltså både humanitära och ekonomiska skäl till att minska antalet rökare i landet.
Samtidigt gäller det att finna en balans när det gäller individens frihet och samhällets intresse av tobakskontroll. Professionell rådgivning per telefon är ett sätt att ge rökare möjlighet att själva diskutera hur de bäst hanterar sitt tobaksbruk.
I maj 1998 öppnade Centrum för folkhälsa i Stockholm en telefonlinje bemannad av professionella rökavvänjare, som kan nås från hela landet utan kostnad för den hjälpsökande. I sin avhandling visar nu Tanja Tomson att SRL är en kostnadseffektiv metod som ökar chansen till tolv månaders rökfrihet signifikant. Viktiga faktorer som ytterligare kan förbättra rökfriheten är stöd från vårdpersonal, användning av nikotinläkemedel och frånvaro av nedstämdhet eller stress.
Kostnaden per vunnet levnadsår för SRL är uppskattad till 3000-4000 kronor. Motsvarande kostnad för antirökkampanjer är 9 700 kronor och för allmänläkares rådgivning 9 000 kronor. Den genomsnittliga kostnaden för en medicinsk behandling ligger på 195 000 kronor per vunnet levnadsår.
Avhandling: ”Telephone support for smoking cessation – The Swedish example”, Tanja Tomson, Institutionen för folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Med dr. Tanja Tomson, tel 08-737 35 78, mobil 070-734 77 98
e-post tanja.tomson@sll.se
Pressekreterare Katarina Sternudd, tel 08-524 838 95, mobil 070-224 38 95, e-post katarina.sternudd@ki.se
Tid: 8 mars 2006, kl 14:30-16:00
Plats: Klara Konferens, Vattugatan 6, nära Sergels Torg
Kontaktinformation
Anmälan via e-post: fokus@framtidsstudier.se,
tel: 08- 402 12 44 eller fax 08-24 50 14.
Institutet för Framtidsstudier
Box 591
Drottninggatan 33, 4 tr
101 31 Stockholm
Tel: 08- 402 12 00
Nils Rosén (1706-1773), som senare antog namnet von Rosenstein, var på många sätt en föregångare inom medicinen. Han lade grunden för en ny, modern läkarutbildning som i princip har bestått ända in på 2000-talet. Dessutom förespråkade han att sjukdom skulle förebyggas och behandlas tidigt. För den skull kom han på kant med prästerskapet, som menade att sjukdomsförloppet var ett uttryck för Guds vilja och därför inte fick ändras.
Nils Rosén såg till att smittkoppsympningen, en föregångare till vaccinationen, infördes i Sverige. Dessutom var han först i landet med att använda kinabarkspreparat som behandling mot malaria, som på den tiden kallades frossan. Han var även sin tids mest framstående läkare och fungerade som husläkare vid hovet.
När Nils Rosén kom till Uppsala som medicine doktor och tog itu med sina arbetsuppgifter som vikarierande professor fanns bland hans studenter den ett år yngre Carl Linné, som hade fungerat som botanisk exkursionsledare i brist på kvalificerad lärarkraft. Linné kände sig antagligen kränkt när Rosén tog över arbetsuppgifterna och utmanade honom på duell. Duellen avstyrdes emellertid och hela incidenten tystades ned.
Senare fick Rosén och Linné var sin professur i medicin vid Uppsala universitet och samarbetet dem emellan förefaller ha fungerat väl. Båda två adlades 1762, varvid Rosén tog namnet Nils Rosén von Rosenstein, som drottning Lovisa Ulrika hade hittat på åt honom.
Nils Rosén von Rosenstein dog 1773 och begravdes i Uppsala domkyrka.
Den 10-11 februari firar Uppsala universitet 300-årsdagen av Nils Roséns födelse. Båda dagarna arrangeras korta, populärvetenskapliga föredrag i universitetshuset om bland annat 1700-talets samhälle, Nils Roséns medicinska gärning, läkarrollens utveckling och Roséns förhållande till Linné.
Anmälan krävs. Ring eller mejla till Linda Nohrstedt, tel 018-471 22 60, e-post linda.nohrstedt@uadm.uu.se
Fullständigt program finns på www.akademikonferens.uu.se/rosen300
I samband med Rosénjubileet ger Iréne Sjögren, pensionerad barnläkare vid Akademiska sjukhuset, ut boken ”Nils Rosén von Rosenstein – mannen som förlängde människolivet” vid Carlsson bokförlag.
Kontaktinformation
Professor Torsten Tuvemo, tel 018-611 59 26, mobil 070-149 00 70, e-post torsten.tuvemo@kbh.uu.se
Vi söker svaren från tre utgångspunkter.
Hur väljer ”headhunters” framtidens ledare?
Är ledarskapstalang medfödd?
Hur kan vi försäkra oss om att de bästa accepterar att bli ledare i framtiden?
Följande personer hjälper oss på vägen: Zanyar Adami, chefredaktör, Gringo, Lena Ahlström, VD, Letslearnit, Göran Barsby, Sverigechef, Capman, Hans De Geer, ordförande i ESK:s etikråd, Ann-Christin Hammarling, ordförande i ESK, Ingalill Holmberg, chef för CASL, Handelshögskolan i Stockholm (HHS), Martin Ingvar, professor, Karolinska Institutet, Karin af Klintberg, projektledare på Kobra, Nina Ljung, konsult, Know IT HRM, Jan Nygren, VVD, Saab, Birgitta Södergren, docent, HHS, Hans Tson Söderström, adjungerad professor, HHS och styrelseordförande för IFL vid Handelshögskolan i Stockholm, Michael Treschow, styrelseordförande i Ericsson och i Svenskt Näringsliv.
Konferensen leds av Mia Odabas, civilekonom och frilansjournalist .
Datum och tid: den 8 februari 2006 13.30-17.30
Plats: Aulan på Handelshögskolan i Stockholm, Sveavägen 65
Avgift: 3 650 kr exkl moms (inbjudna journalister betalar inte. Anmälan krävs dock – skicka till judit.weibull@ifl.se).
Konferensen produceras i samarbete med ESK – landets yrkesförening för den professionella utvecklingen av Executive Search.
Kontaktinformation
Om IFL vid Handelshögskolan i Stockholm
IFL vid Handelshögskolan i Stockholm är ett av Europas främsta institut för avancerad ledar- och affärsutveckling. Det bildades 2005 då verksamheterna i Handelshögskolan i Stockholm Executive Education och IFL – Institutet för Företagsledning fördes samman. Företaget tillhör Nordeuropas största producenter av ledarutbildning och erbjuder, i tillägg till sina skräddarsydda program, mer än 30 öppna utvecklingsprogram inom olika delområden av företagsledning. IFL vid Handelshögskolan finns representerat i Sverige, Norge, Finland, Ryssland, Belgien och genom systerbolag även i Lettland.
Peter Rovér
Tel. 08-586 175 33 (175 00)
Mob. 070-249 42 24
En av de viktigaste frågorna för den framväxande fackföreningsrörelsen var kampen för medbestämmande vid anställningar och uppsägningar, det vill säga kampen mot Svenska Arbetsgivareföreningens paragraf 23. Denna fråga har Berit Bengtsson koncentrerat sig på i sin studie av fackföreningsrörelsen 1890-1939.
Redan vid 1900-talets början kunde arbetare, genom sina fackliga organisationer, vara med och bestämma vid såväl anställningar som uppsägningar. Fackliga organisationer uppnådde i kollektivavtal och genom fackligt drivna arbetsförmedlingar betydande begränsningar av arbetsgivarnas frihet att anställa och avskeda efter eget tycke.
Konjunkturerna och arbetslösheten påverkade emellertid möjligheten till facklig makt. I samband med arbetarnas nederlag i storstrejken 1909 skedde en stor maktförlust för den samlade fackföreningsrörelsen. Först efter den stora arbetslöshetskrisen i början av 1920-talet uppnådde fackföreningsrörelsen åter större makt. Många begränsningar av arbetsgivarnas möjlighet att fritt anställa och avskeda infördes i kollektivavtal under 1920- och 1930-talen och de flesta fackförbund försökte uppnå möjlighet att fördela de befintliga arbetstillfällena rättvist. Det gjordes genom att fackföreningarna lät den som hade varit arbetslös längst söka det jobb som dök upp. De andra fick vänta på sin tur, och om många var fackanslutna kom därför bara en sökande till arbetstillfället.
Berit Bengtssons har djupstuderat fem fackförbund och deras förutsättningar för facklig makt. De fem fackförbunden är Beklädnads, Bleck- och Plåt, Handels, Metall och Typograferna. Resultaten visar att tillgången till maktresurser såg olika ut i olika arbetsgrupper. Typograferna hade de bästa förutsättningarna att uppnå medbestämmande och lyckades begränsa arbetsgivarens möjlighet att anställa och avskeda efter eget tycke genom kollektivavtal och sin fackliga arbetsförmedling. Handels hade sämst förutsättningar men uppnådde ändå betydande begränsningar i arbetsgivarens möjligheter att anställa och avskeda i många kollektivavtal men lyckades inte upprätta en effektiv arbetsförmedling.
– Handels hade sämre förutsättningar bland annat på grund av att medlemmarna var lätta att byta ut för arbetsgivaren. De hade sällan yrkesutbildning, organisationsgraden var låg och förbundet var fattigt, berättar Berit Bengtsson.
Hon menar att det viktigaste resultatet i avhandlingen är att hon visar att de flesta fackliga organisationer försökte driva egna arbetsförmedlingar för att hindra inbördes konkurrens om arbetstillfällena samt att turordningsregler och andra begränsningar av arbetsgivarnas möjlighet att fritt anställa och avskeda inte är något nytt.
– Det finns en vanlig föreställning att arbetarna har nått ökad makt steg för steg. Men i vissa fall hade arbetarna mer makt vid förra sekelskiftet, säger hon.
Kontaktinformation
Berit Bengtsson kan nås på tel 018-471 63 17, mobil 0706-78 58 63, e-post berit.bengtsson@ekhist.uu.se
Nordic Centre of Excellence in Disease Genetics etablerades 2004 med stöd av Nordiska ministerrådet. Centret omfattar forskargrupper i Uppsala, Helsingfors, Stockholm, Lund och Århus och leds av professor Leena Peltonen vid Helsingfors universitet. Forskningen vid detta nordiska centrum fokuseras på genetiken bakom olika sjukdomssyndrom som medför stora hälsoproblem i samhället. Exempel på sådana sjukdomar är diabetes, astma och olika former av cancer. Alla dessa sjukdomar har en komplex genetisk bakgrund vilken innebär att både genetiska faktorer och miljöfaktorer påverkar risken att drabbas av sjukdom.
– Syftet med vårt center är att göra en nordisk kraftsamling kring dessa viktiga sjukdomar, säger Leif Andersson, professor på institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi vid Uppsala universitet, som är koordinator för Uppsala-noden inom centret.
– Styrkan i denna satsning är att den inkluderar världsledande forskare inom området och vi har tillgång till unika patientmaterial och unika djurmodeller för dessa sjukdomar, säger Leena Peltonen, vid Helsingfors universitet som är koordinator för centret.
För att fullt utnyttja alla tänkbara synergi-effekter mellan forskargrupperna så behöver de bygga upp en databas som innehåller information om alla de patientmaterial och djurmaterial som finns tillgängliga för genforskning inom centret. Databasen kommer att innehålla information om vilka sjukdomsdata som har samlats in, vilka genetiska studier som genomförts och vilka statistiska samband som påvisats. Detta kommer att väsentligt underlätta möjligheterna att göra jämförande studier mellan människa och djurmodeller. Alla patientdata kommer att vara kodade och anonymiserade i databasen.
– Stödet från denna Wallenbergstiftelse kommer nu att användas för att etablera denna nyckelresurs för projektet, säger Leena Peltonen.
Mer information om Nordic centre of excellence in disease genetics finns på http://www.ncoedg.org/
Kontaktinformation
Närmare upplysningar:
Leif Andersson, anslagsmottagare, Uppsala, tel: 018-471 49 04, 070-514 49 04
Leena Peltonen, anslagsmottagare, Helsingfors, tel: +358-9-4744-8393
Det finns nästan ingenting vi vet mera om än väteatomen. Den har bara en atomkärna och en elektron och energin för olika rörelsemönster hos elektronen kan förutsägas med en precision som är nästan ofattbar. Teorierna har tvingats till denna precision av mätningar som är lika ofattbart precisa, sådana mätningar som gav Theodor Hänsch förra årets Nobelpris i fysik.
– När det gäller heliumatomen, däremot, är vi inte i närheten. Den har två elektroner och då är det inte bara kärnans dragningskraft som bestämmer, utan de båda elektronerna påverkar också varandra. Detta leder till komplexa rörelsemönster som inte upphör att förvåna, säger Jan-Erik Rubensson.
För några år sedan fann forskargruppen att heliumatomer sänder ut ljus efter att båda elektronerna först absorberat energi så att de befinner sig långt från sina vanliga tillstånd. Dittills hade man trott att atomen snabbt måste göra sig av med extraenergin genom att sända ut en av elektronerna.
– Vad vi såg var att energin istället ofta sänds ut i form av ljus så att båda elektronerna kan stanna kvar i atomen, säger Jan-Erik Rubensson.
Den nya studien visar att det är en fin balans som får atomen att bestämma sig för om den ska sända ut en ljuspartikel (foton) eller en elektron. Om man sätter atomen mellan två metallskivor och varierar den elektriska spänningen kan man påverka balansen och därmed få atomen att bestämma sig. Genom att ändra spänningen kan ljusstyrkan regleras som man önskar.
– Och spänningarna som behövs är små – mycket mindre än de man får ur vägguttaget. Elektronerna är mer än hundra gånger känsligare för elektriska fält än man hittills har trott, säger Jan-Erik Rubensson.
Vad dessa rön betyder för framtiden är för tidigt att säga, men detaljerad kunskap om hur två elektroner påverkar är viktigt för grundläggande atomfysik. I förlängningen kan det också bli tekniskt intressant eftersom många materialegenskaper bestäms av subtila interaktioner mellan elektronerna.
Kontaktinformation
Mer information: Jan-Erik Rubensson, tel, +49-30-63925010 eller jan-erik.rubensson@fysik.uu.se
De analytiska teknikerna baseras på induktivt kopplad plasma (ICP). Teknikerna kan t.ex. användas för haltbestämmning av giftiga grundämnen som arsenik, kvicksilver och bly i vår miljö eller essentiella grundämnen, t ex järn, jod , kalcium, kobolt och kalium, i våra livsmedel. Ett annat användningsområde handlar om haltbestämmning av föroreningar i material som används vid tillverkning av halvledare.
I samband med att proverna injiceras i analysutrustningen kan störningar uppstå vilket kan leda till försämrad tillförlitlighet i de uppmätta halterna. Daniel Goitom har i sin avhandling identifierat felkällor och ger även exempel på åtgärder för att förbättra teknikerna. Optimering av aerosolbildningsprocessen (förstoftning av vätskeprover) som styr provtillförseln till analysinstrumenten är huvudtemat i avhandlingen.
Fredagen den 3 februari försvarar Daniel Goitom, kemiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln “Fundamental Studies on Direct Injection Nebulisers for Sample Introduction in ICP Spectrometry: Aerosol Properties, ICP Characteristics and Analytical Performance”, svensk titel “Fundamentala studier på olika vätskeförstoftningssystem som används för provtillförsel till induktivt kopplat plasma spektrometri: Aerosol egenskaper, ICP karakteristik och analytisk prestanda.
Disputationen äger rum kl 10.00 i sal N350, Naturvetarhuset. Fakultetsopponent är Dr. Ralph Sturgeon, Principal Research Officer, Institute for National Standards, National Research Council, Kanada.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Daniel Goitom, kemiska institutionen
Telefon: 090-786 54 81
E-post: daniel.goitom@chem.umu.se
Tumörsjukdomar kan behandlas med kirurgi, strålning eller cellgifter. En ny typ av behandling som utnyttjar antikroppar med påkopplade radioaktiva substanser har tilldragit sig växande intresse. När antikroppar injiceras har de förmågan att kunna vandra runt i blodcirkulationen och aktivt dra sig till tumörer, de är med andra ord ”målsökande”. Antikropparna kan t.om. finna tumörer som ännu inte hunnit växa sig så stora att de kan påvisas med andra metoder. När antikroppen väl binder sig till tumören kan den radioaktiva substansen leverera lokal strålning under lång tid.
I avhandlingen visas att denna typ av cancerbehandling, ”radioimmunoterapi”, kan ge en påtaglig tillväxthämning av tumörcellerna. Verkningsmekanismen är emellertid inte densamma som vid vanlig strålbehandling. Den lågdosstrålning som här avges under lång tid aktiverar några av cellernas försvarssystem, vilket medför att de tillfälligt slutar dela sig och försöker reparera ev. strålskador. Om det inte lyckas kommer cellerna slutligen att försöka dela sig med skadat genmaterial, vilket resulterar i ”celldelningskatastrofer” och aktivering av ”självmordsprogram” som gör att tumörcellerna går under av egen kraft. Dessa nya behandlingsmetoder bedöms ha stor potential och har redan kommit till användning vid vissa tumörsjukdomar.
David Eriksson är doktorand vid enheten för immunologi och nås på tel. 090-785 26 67, epost: david.eriksson@climi.umu.se
Avhandlingen läggs fram fredagen den 10 februari vid enheterna för immunologi, Inst. för klinisk mikrobiologi, och diagnostisk radiologi, Inst. för strålningsvetenskaper, och har titeln Experimental Radioimmunotherapy and Effector Mechanisms. Svensk titel: Experimentiell radioimmunoterapi och effektormekanismer.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i sal A103, Norrlands universitetssjukhus.
Fakultetsopponent är professor Eva Forsell-Aronsson, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg.
Under 2003 svarade biobränslen för 15 procent av Sveriges totala energianvändning. Villasektorn spelar en viktig roll för en ökad användning av biobränslen. Många vedpannor som idag används för villauppvärmning är gamla. Nya alternativ för biobränsleeldning i villa, såsom träpellets och högeffektiva vedpannor, med betydligt lägre utsläpp av organiska ämnen, har kommit ut på marknaden under de senaste tio åren.
Rök från förbränning av biomassa innehåller en komplex blandning av ämnen som i varierande grad kan påverka miljön och hälsan. Maria Olsson har studerat koncentrationerna av specifika organiska ämnen i rök från träpellets och andra nya alternativ för villauppvärmning.
– I min forskargrupp har vi undersökt skorstensrök från en Svanenmärkt vedpanna, pannor med pelletsbrännare, pelletskaminer och en pelletspanna. Utsläppen var generellt låga och dessa förbränningsutrustningar kan därför rekommenderas som miljövänliga alternativ för villauppvärmning. Men det är stora skillnader i emissioner från olika villautrustningar för pellets, vilket gör att det är viktigt att välja bästa möjliga utrustning och att installera och underhålla den väl, säger Maria Olsson.
Träpelletseldning i kaminer gav upphov till emissioner av bland annat metoxifenoler. Metoxifenoler har antioxidanteffekt medan vissa andra ämnen i röken är cancerogena, till exempel bensen. Förbränningen i pannor med pelletsbrännare och i den Svanenmärkta vedpannan gav endast upphov till mycket låga koncentrationer av bensen och andra cancerogena ämnen.
För närvarande eldas träpellets i mer än 80 000 svenska hem. En gammal ved- eller oljepanna kan bytas ut mot en pelletspanna eller konverteras till pelletseldning genom installation av en pelletsbrännare. En pelletskamin är ett lämpligt komplement till direktverkande el, fjärrvärme eller värmepump. Med den ökande användningen och efterfrågan på träpellets ökar intresset även för andra alternativa bränslen såsom havre, halm och torv.
Vid ofullständig förbränning av träpellets i laboratorieskala bildas bland annat metoxifenoler, särskilt vid antändnings- och flammeldningsstadierna. Låga koncentrationer av bensen och polycykliska aromatiska kolväten (PAH) uppmättes under glödeldningsstadiet. Koncentrationerna av organiska ämnen från förbränning av havre, halmpellets och torvpellets var nästan lika låga som från träpellets. Proportionerna mellan de olika ämnena i röken var dock olika.
Avhandlingen”Residential biomass combustion – emissions of organic compounds to air from wood pellets and other new alternatives” försvaras vid en offentlig disputation på Chalmers den 3 februari kl 10.00 i KA-salen, Kemigården 4, Göteborg.
Maria Olsson kommer från Halmstad.
Kontaktinformation
Mer information
Maria Olsson, Kemisk miljövetenskap, Institutionen för kemi- och bioteknik, Chalmers,
tel: 031-772 30 05, e-post:maria.olsson@chalmers.se
När det inte finns några resurser för att ställa diagnos med hjälp av provtagning har WHO utarbetat ett flödesschema så att vårdpersonal ändå ska kunna diagnostisera och behandla till exempel könssjukdomar. Flödesschemat innebär att en kvinna som har genital flytning behandlas för gonorré, klamydia och trichomonas. Det leder till att en stor andel överbehandlas.
I sin studie av förekomsten av sexuellt överförbara sjukdomar hos 300 sexuellt aktiva tonåringar i ett slumområde i Kampala visar Eva-Britta Råssjö att 20,6 procent av flickorna och 13,2 procent av pojkarna hade minst en behandlingsbar infektion. Dessutom hade nästan 40 procent av de infekterade förblivit obehandlade om de inte hade deltagit i studien.
– Det visar att symtomatisk behandling är helt otillfredsställande, säger Eva-Britta Råssjö.
I sin avhandling presenterar Eva-Britta Råssjö en annan metod för att hitta könssjukdomar. Metoden innebär att personalen ställer frågor om sexuellt riskbeteende för att exkludera lågriskpatienter.
– Det handlar till exempel om patienter med en stadig partner, som använder kondom och tror att partnern är trogen, berättar Eva-Britta Råssjö.
Även med den här metoden blir emellertid ungefär 50 procent av patienterna behandlade med antibiotika trots att de inte har någon infektion.
– Det som behövs i u-länderna är billiga snabbtest som kan användas utan elektricitet, konstaterar Eva-Britta Råssjö.
I avhandlingsarbetet har Eva-Britta Råssjö även intervjuat ungdomar om motiven för att låta HIV-testa sig eller avstå. Många ungdomar ansåg att det var en självklarhet att testa sig och ett sätt att skydda sig. Kostnaden var dock ett hinder för några, liksom rädslan att bli utfryst vid ett positivt svar. En uppfattning var också att själva vetskapen skulle vara så svår att bära att den skulle kunna leda till för tidig död.
Eva-Britta Råssjö är gynekolog och verksam vid Falu lasaretts förlossningsavdelning.
Kontaktinformation
Eva-Britta Råssjö kan nås på 0709-41 76 74 eller eva-britta.rassjo@ltdalarna.se
Hyaluronan (HYA) är en stor molekyl som är vanlig hos alla ryggradsdjur. Den upptäcktes i ögats glaskropp i början av 1930-talet. I navelsträng och ledvätska hos människa och i tuppkammar har man uppmätt höga koncentrationer av substansen. HYA fungerar bl.a. som smörjmedel och ger ökad elasticitet i t.ex. leder. Det finns också belägg för att HYA är kopplad till tumörspridning och sjuklig ökning av mängden bindväv, s.k. fibros. Fibros beror på förekomst av fibersubstansen kollagen. Både HYA och kollagen är kopplade till fibrosutveckling.
Fibros förekommer ibland i benmärgen, kroppens största blodbildande organ. Fibrosutbredning kan där bli mycket tydlig och hämma den normala blodbildningen, vilket kan leda till svår blodbrist och sjuklighet. Det har hittills inte funnits några studier som klart har visat att HYA finns i benmärgen.
Avhandlingen visar att HYA förekommer i benmärgen hos friska personer och att en ökad HYA-förekomst kan vara ett tidigt tecken på fibrosutveckling. Det framkommer också att patienter med den svåra blodsjukdomen akut myeloisk leukemi, samt patienter med andra cancersjukdomar som engagerar benmärgen, har en HYA-inlagring som är mer uttalad än hos friska personer. Även här ses ett samband mellan HYA och kollagen, vilket både kan tala för fibrosutveckling och tumörengagemang.
Gunnel Sundström är doktorand vid enheten för medicin och överläkare vid Norrlands universitetssjukhus. Hon nås på tel. 090-785 16 87 alt 090-785 00 00 växel och sökare, e-post gunnel.sundstrom@vll.se
Avhandlingen läggs fram fredagen den 3 februari vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, och har titeln: Hyaluronan in normal and malignant bone marrow. A clinical and morphological study with emphasis on myelofibrosis. Svensk titel: Hyaluronan i frisk och sjuk benmärg. En klinisk och morfologisk studie med tonvikt på sjuklig bindvävsökning i benmärg.
Disputationen äger rum kl. 13.00 i Sal D, 9 tr., Tandläkarhögskolan.
Fakultetsopponent är prof. Hans Wadenvik, Inst. för invärtesmedicin, Göteborgs universitet.
Systemen kommer att vara en del av det nätverk av sensorer som just nu byggs upp för att övervaka att provstoppsavtalet följs. Avtalet säger att minst 40 av totalt 337 mätstationer i världen ska förses med xenongassystem för upptäckt av kärnvapenprovsprängningar. Hittills har system levererats till drygt tio av dessa. För 2006 har tre utrustningar beställts som ska levereras till Japan, Australien och Panama. Gammadata har fått i uppdrag att leverera två av dessa, ett till Japan och ett till Australien.
-Den här affären är ett bra exempel på hur FOI:s forskning kan bidra till ökad säkerhet i världen och ge vårt land högt anseende i det internationella nedrustningsarbetet. Vår forskning och vårt utvecklingssamarbete med Gammadata har möjliggjort en konkurrenskraftig produkt på en internationell marknad, säger Anders Ringbom, forskare vid FOI. Förutom Sverige är det bara Frankrike, USA och Ryssland som levererar xenongassystem.
Gammadatas ädelgassystem SAUNA är ett av de främsta i sitt slag i världen. Det automatiska systemet hittar radioaktiv xenongas, vilket bildas vid kärnladdningsexplosioner, och läcker ut till och med vid ett underjordiskt prov. Systemet samlar in luft och plockar ut de radioaktiva ädelgaserna i luften och analyserar och rapporterar till en central databas i Wien. Genom att sedan titta på relationerna mellan de radioaktiva isotoperna i luften kan man avgöra om det är en provsprängning eller ett radioaktivt utsläpp från t ex ett kärnkraftverk. Systemet är mycket känsligt och kan upptäcka ungefär 100 radioaktiva xenonatomer i en kubikmeter luft, vilket gör att ett kärnvapenprov kan upptäckas på stora avstånd.
Forskare på FOI har under flera år arbetat med att utveckla ett system för detektion av radioaktiva gaser. Sedan 2003 samarbetar man med Gammadata, ett mätteknikföretag i Uppsala för att kommersialisera forskningen. Genom kommersialiseringen blir det möjligt för Sverige att vara med och konkurrera om de 40 ädelgassystem som planeras i det globala nätverket.
– Kravspecifikationen är hög och det här blir ett kvitto på att vi kan leverera system med unik prestanda och extremt hög kvalité. Sverige får också ett namn på kartan internationellt när det gäller den här teknologin och vi har goda chanser att få ytterligare beställningar, säger Dag Sedin, VD Gammadata Instrument AB.
Tidigare har Gammadata levererat ett system till FOI i Sverige, som driver en av de 40 mätstationerna. Systemet installerades i juli 2005. Under våren kommer Gammadata också att leverera ett system till Svalbard i Norge.
Kontaktinformation
Dag Sedin,
VD Gammadata Instrument AB,
telefon 018-480 58 00, 070-589 34 26,
dag.sedin@gammadata.se
Anders Ringbom,
projektledare FOI,
telefon 08 – 5550 3449,
anders.ringbom@foi.se
Åsa Ivarsson,
Presskontakt FOI,
telefon 073-444 77 55
För att högtidliggöra startskottet anordnas en heldag om aktuell och angelägen energiforskning onsdagen den 15 februari på Kårhuset, Lunds Tekniska Högskola, John Ericssons väg 3 i Lund. Representanter från media är välkomna att bevaka evenemanget kostnadsfritt.
– Aktuell forskning inom etanol, biogas, elkraftnät, gas och fjärrvärme, transporter, förbränning, solvärme, förbränningsmotorer, elhybridfordon och energieffektiva byggnader presenteras.
– Bland andra Energimyndighetens generaldirektör Thomas Korsfeldt, E.ON:s VD Lars Frithiof, VD:n för Svenskt gastekniskt centrum Jörgen Held och Mona Sahlins politiska sakkunniga Maja Fjaestad resonerar kring viktiga energiutmaningar för Sverige och förväntningar på energiforskningen.
Läs mer på http://www.lth.se/index.php?id=1395 där det även finns en länk till hela programmet. Dagen är ett bra tillfälle att skaffa sig en överblick av området och att träffa representanter från forskning och samhälle.
För mer information, kontakta Lars J. Nilsson, ordf. i Energiportalens styrgrupp och prof. Miljö- och Energisystem, 046-222 46 83, 0702-690 607, Lars_J.Nilsson@miljo.lth.se eller Bengt Sundén, (vice ordf.), prof. Värmeöverföring, 046-222 86 05, Bengt.Sunden@vok.lth.se
Anmäl dig till: Elisabeth Kjellsson, Byggnadsfysik, Elisabeth.Kjellsson@byggtek.lth.se
Projektet, döpt till Synface, bygger på tredimensionella datoranimeringar av talande ansikten. Den hörselskadade kan i realtid läsa på läpparna och följa ansiktsuttryck på ett animerat ansikte på en datorskärm, kopplad till telefonen.
Denna möjlighet innebär ett avgörande stöd för att förstå vad personen i den andra änden säger. Hörselskadade som testat lösningen är mycket positiva.
”För framstående insatser att ge rösten ett ansikte som förbättrar kommunikationen mellan människa och dator i till exempel dialogsystem och mellan människor, speciellt vid hörselskada och i bullriga miljöer”, lyder motiveringen. Prissumman är 75 000 kronor.
Jonas Beskow tog sin civilingenjörsexamen på KTH 1995 och doktorerade 2005 vid institutionen för tal, musik och hörsel.
Förutom forskningsgruppen på KTH, där sex personer ingår, är universitet i England och Holland delaktiga i projektet, och lösningen fungerar på svenska, engelska och holländska. Se bilder och en demo av lösningen på hemsidan Synface AB, det bolag forskarlaget startat för att kommersialisera tekniken, http://www.synface.net
Svenskättlingen Chester Carlson tog patent på den första torrkopieringsprocessen – xeroxgrafimetoden – som är grunden för alla moderna kopiatorer. Han är företaget Xerox grundare.
Chester Carlson-fonden delar ut pris till personer, institutioner eller inrättningar för forsknings- eller utvecklingsarbete inom området informationsvetenskap/IT. Priset förvaltas av IVA, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien.
Kontaktinformation
Jonas Beskow
08-790 8965
beskow@speech.kth.se
Nästan all ny forskning inom naturvetenskap och teknik publiceras elektroniskt. Det ger även forskningsbibioteken möjlighet till utveckling. Ett steg på vägen är att den traditionella informationstjänsten nu flyttar ut på nätet och direkt hem till användaren.
I ”Fråga teknikbiblioteken” har bibliotekarien och frågeställaren tillgång till ett gemensamt webbfönster och kan tillsammans söka sig fram till bra informationskällor. Frågeställaren behöver ingen särskild programvara, endast en vanlig webbläsare.
”Fråga teknikbiblioteken” ger pedagogisk vägledning till bibliotekens elektroniska resurser och nättjänster för studenter och forskare vid alla lärosäten med teknikutbildningar under större delen av dagen.
Genom samarbete mellan de tekniska biblioteken, kan den elektroniska informationstjänsten erbjuda bättre sökresultat och högre tillgänglighet.
”Fråga teknikbiblioteken” är öppen måndag – fredag, kl. 9-17. Det går också bra att skicka sin fråga via e-post direkt till något av de fem deltagande biblioteken.
Tjänsten är ett projekt med vårterminen 2006 som en provperiod.
Kontaktinformation
Frågor om tjänsten kan ställas till :
KTH biblioteket, Annika Swedén – 08 790 7082 – annika.sweden@lib.kth.se
Chalmers tekniska högskolas bibliotek, Marie Perning – 031-772 3772 – marie.perning@chalmers.se
Linköpings universitets bibliotek, Britt-Marie Kernell – 013-282917, 281090 brike@bibl.liu.se
Luleå tekniska universitets bibliotek, Ingela Ahlmér -0920 – 49 18 07 -Ingela.Ahlmer@ltu.se
Uppsala universitetsbibliotek, Ulrika Haak 018-471 73 39 Ulrika.Haak@ub.uu.se
