NMCT arbetar med läkemedelsstudier med särskild fokus på patientrekrytering. Det är ett privatägt företag med ursprung från Göteborgs universitet. Uppdragsgivare är läkemedelsföretag från hela världen. Verksamheten startade 1999 och har idag dotterbolag etablerade i USA och Polen.

Som informationschef på NMCT ansvarar Petra Ljung för bolagets PR- och kommunikationsverksamhet. Hon deltar också i planering och genomförande av läkemedelsstudier. Petra har genom företagets internationella uppdragsgivare skapat många internationella kontakter. Hon ingår även i ledningen.

– Jag ser verkligen fram emot att arbeta på Chalmers, som har ett positivt och välkänt varumärke, säger den nya informationsdirektören. Särskilt spännande är det med bredden med allt från grundutbildning till högklassig forskning. Jag ser det också som positivt med den tydliga förankringen i näringslivet och övriga samhället.

– Informationsarbetet spelar en allt viktigare roll för universitet och högskolor och jag är mycket glad att vi nu kan knyta ännu en mycket kompetent medarbetare till oss inom detta område. Petra Ljung har en bred och samtidigt djup kunskap i området med erfarenhet både från akademin och näringslivet och jag och övriga i rektorsgruppen ser fram emot ett givande samarbete, säger rektor Jan-Eric Sundgren.

Tidigare anställningar
Petra Ljung var anställd som informationschef vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet under åren 1995-2002. Där ingick hon i fakultetskansliets ledning och jobbade mycket med att göra akademins forskning och verksamhet känd bland annat genom olika arrangemang och med tidskriften Corpus som hon startade och också var chefredaktör för.

Hon har också haft ett förflutet som informatör inom GFS Studentservice under åren 1989 – 1995. Där ansvarade hon bland annat för ett antal projekt och arrangemang som t ex ”Göteborg som studentstad” och Valborgsfirandet i Trädgårdsföreningen.

Petra Ljung är 42 år, gift och har en 5-årig son.

Ladda hem bilder på Petra Ljung:
http://chalmersnyheter.chalmers.se/bildermedia/bildspel.jsp?version=30057&category=212
Fotograf: Jan-Olof Yxell, Chalmers

Kontaktinformation
Ytterligare information: Petra Ljung, informationschef NMCT tel 031 – 761 65 09, 0708 291 009.
Björn O Eriksson, adm. direktör, Chalmers, 031 – 772 48 49

Växtplankton spelar en fundamental roll i det akvatiska ekosystemet eftersom de är de mest betydelsefulla primärproducenterna och därmed utgör grunden för ett fungerande ekosystem i världshaven. Men de kan orsaka problem med bottendöd fram för allt under och efter en blomning då de bryts ned och några även producerar gifter. Gifterna kan ackumuleras i till exempel skaldjur, vilket påverkar människan vid konsumtion eller vid transport upp i näringskedjan. Andra växtplanktonarter kan orsaka fiskdöd. Det har uppskattats att den totala kostnaden för till exempel sjukvård, förlorad turism och försäljning på grund av algblomningar i europeiska vatten är cirka 7,9 – 11,5 miljarder SEK per år.

Johannes Hagström har i sin forskning valt att studera fyra växtplanktonarterna, som alla årligen blommar i svenska eller europeiska vatten. Dessa är 1) diatomen, även känd som kiselalg, som producerar ”domoic” syra (DA) vilket bland annat orsakar minnesförlust och är dödligt. 2) Dinoflagellaten Dinophysis sp. som producerar okadasyra (OA) vilket bland annat orsakar diarré och kräkning i 3 – 4 dagar samt är tumörbildande. 3) Cyano-bakterien, även känd som blågrön alg eller katthårs alg, Nodularia spumigena som producerar nodularin vilket orsakar klåda och är tumörbildande. Personer har dött av ett mycket liknande gift. Slutligen, 4) den fiskdödande prymnesiophyten Prymnesium parvum där gifterna som kallas prymnesiner dödar 100-tals ton odlad fisk årligen. Johannes Hagström har undersökt vad som händer med de ovan nämnda gifterna under en algblomning. Han visar att alla gifter som ingick i studien snabbt kom ut i vattnet när algerna började falla sönder mot slutet av en blomning och att nedbrytningen av gifterna gick betydligt fortare om mängden naturligt förkommande bakterier i havsvattnet ökades samt när musselfekalier eller bottensediment tillsattes. Detta bör beaktas när man försöker reducera effekterna av skadliga algblomningar.

Johannes Hagström provade också flera olika typer av lera för att bekämpa algblomningar och fann en svensk bentonit som visade sig vara effektiv mot den fiskdödande algen P. parvum. Mer än 90 % av antalet P. parvum celler i vattenmassan sjönk till bottnen inom tre timmar efter att ytan sprayades med leran. Lerans effektivitet visade sig bero på många faktorer som till exempel vattnets salthalt, förhållandet mellan kväve och fosfor i algen och antalet alger per volymenhet under blomningen. Detta måste beaktas då man bestämmer mängden lera som krävs för ett lyckat resultat i svenska vatten. Experimenten verkar lovande vad gäller att få bort det fiskdödande växtplanktonet från vattenmassan under en blomning. Men nu måste storskaliga försök göras för att försäkra oss om att det inte uppstår skador på ekosystemet, framför allt på de bottenlevande djuren, innan metoden kan användas i fält.

Avhandlingen heter ”Fate of marine algal toxins in presence of bacteria and mussel or copepod faecal matter”. Disputationen äger rum fredagen den 3 februari kl 09.15. Hörsalen Teknikum,Te 143, Norra vägen 47, Kalmar. Opponent är Professor JoAnn M. Burkholder, North Carolina State University Department of Botany, Center for Applied Aquatic Ecology, USA.

Kontaktinformation
Johannes Hagström
tel: 0480-44 73 33
mobil: 070-2789087
e-post: johannes.hagstrom@hik.se

Försvarsförvaltningsutedningens uppdrag var att hitta kostnadsbesparingar om 2 miljarder i försvarets förvaltning. FOI pekar i remissvaret på att utredningens avgränsning får långtgående och olyckliga konsekvenser för hur FOI:s roll och verksamhet betraktas i betänkandet och dess förslag. Förslagen tar inte hänsyn till värdet av det strukturkapital som byggts upp inom FOI för att bidra till samhällets säkerhet i bred mening, i det närings- och forskningspolitiska sammanhanget eller för internationell samverkan inom försvar och säkerhet.

– Försvarsforskningen fortsätter ändra inriktning, säger Madelene Sandström. Det är självklart att den forskning som bedrevs och planerades för ett tidigare hot från öst måste förändras och detta har redan skett. Resurser omfördelas och förändrade prioriteringar är och har i flera år varit självklara. Det nya insatsförsvaret ska ha den FoU som behövs här och nu och i framtiden. Men FOI har en roll i det bredare perspektivet om samhällets säkerhet, inte enbart för försvaret. Vi är också en viktig aktör för Sverige i internationella sammanhang och inte minst för innovation och den industriella utvecklingen i Sverige.

Nedskärningarna som utredningen föreslagit är omfattande. Utredaren Peter Lagerblad föreslår nedskärningar om 425 miljoner kronor som rör FOI. Idag omsätter institutet cirka 1,3 miljarder.

– Jag är orolig för hur det ska vara möjligt att genomföra en så omfattande och snabb reduktion under kontrollerade former utan att äventyra FOI:s hela verksamhet, säger Madelene Sandström. Särskilda åtgärder från regeringen kommer att vara nödvändiga. Det känns också märkligt att se på framtiden i ett reduktionsperspektiv när behovet av vårt stöd till olika myndigheter snarare verkar öka.

Läs FOI:s remissvar i sin helhet på FOI:s webbplats.

Kontaktinformation
Åsa Ivarsson
presskontakt
tel: 073-444 77 55

Damaskus var huvudstaden i kungariket Aram-Damaskus. Kungariket omnämns i några få källor, bland andra Gamla Testamentet, men endast få arkeologiska lämningar har hittats efter riket. Med detta sparsamma material som grund har en del forskare konstruerat en bild av ett stort kungarike, några talar till och med om ett imperium, mitt emellan de forna storväldena i Mesopotamien och Egypten.

Sigurdur Hafthorsson har granskat de källor som finns om kungariket Aram-Damaskus. Han fokuserar på den period där mängden källor är störst, 800-talet före Kristus, och undersöker vilket omfång och vilket politiskt inflytande riket hade.

Slutsatserna är att en del forskare i hög grad har konstruerat avancerade teorier som inte har stöd från källorna. Teorierna är baserade på svaga indikationer och en övertro på källorna, i synnerhet de bibliska texterna. Aram-Damaskus stod på sin höjdpunkt under senare hälften av 800-talet, under kung Hazael, men det finns få konkreta bevis för hur stort riket var. Likaså är det oklart hur stor makt kungariket hade över sina grannar, om de kontrollerade grannarna eller bara ansågs vara en starkare makt.

– Indikationerna är att riket, när det var som störst, sträckte sig från Golanhöjderna i söder till cirka tio mil nordost om Damaskus. Sannolikt var det en stark makt, men endast lokalt. Det var inte ens i närheten av att vara ett storvälde i klass med Mesopotamien och Egypten, säger Sigurdur Hafthorsson.

Av de texter som Sigurdur Hafthorsson behandlar är endast några från araméerna själva. Fler texter kommer från deras grannar, assyrierna (nuvarande norra Irak) och från Gamla Testamentet. De assyriska texterna, liksom de arameiska (från det område som i dag är Syrien), är bevarade på stentavlor, lertavlor, elfenben och liknande, och är skrivna kort efter de händelser de beskriver.

Texterna i Gamla Testamentet kan ha haft sitt ursprung nära dess händelser, men några sådana ursprungliga texter finns inte kvar. Redaktionsprocessen för texter i Gamla Testamentet är lång och komplicerad, dessutom är texterna fyllda av legendariskt material, ofta invävt i berättelser av mer historisk karaktär. Även de arameiska och assyriska texterna är tydligt präglade av ideologi och propaganda.

– Det är därför nödvändigt att vi forskare läser texterna med stor skepsis och inte bygger för stora teorier på ett fåtal källor som dessutom är historiskt tveksamma, säger Sigurdur Hafthorsson.

Kontaktinformation
Sigurdur Hafthorsson nås på tel 026-19 18 11, mobil 073-84 98 360 eller e-post sigurdur.hafthorsson@teol.uu.se

– Barn har idag precis samma behov av att röra sig fritt som de haft i alla tider. Att kunna orientera sig på egen hand i utemiljön, att hitta och skapa platser stärker självförtroendet. Det bidrar till att skapa självständiga individer, säger vetenskapsjournalisten Titti Olsson på Movium, centrum för
stadens utemiljö vid Sveriges lantbruksuniversitet. Hon har tillsammans med landskapsarkitekten Anna Lenninger intervjuat både forskare och praktiker som har fokus på barns och ungdomars utemiljöer.

Det finns gott om plats inomhus, barn har ofta eget rum och deltar oftast i aktiviteter i organiserad form i lokaler inomhus. Men att själv kunna bestämma och sätta gränser för sitt fysiska rum är viktigt för barns utveckling och utemiljön är ofta inte anpassad till detta. Att vistas utomhus är
dessutom en hälsofråga – aktuell forskning visar tydliga samband mellan utevistelse, hälsa och välbefinnande. Det ställer krav på utformningen av närmiljön och staden.

Boken vänder sig till planerare, byggföretag, arkitekter, pedagoger och andra som vill tränga djupare in i frågor om platser för lek och bryta ett traditionellt tänkande och tillvägagångssätt i planering och anläggning av miljöer för barn och ungdomar i staden.

Boken kostar 396 kronor inkl moms och kan beställas via Formas nätbokhandel www.formas.se eller från Kundtjänst Formas, tel 08-690 9522, fax 08-690 9550, e-post formas.ldi@liber.se. Recensionsexemplar kan beställas från Formas, maria.guminski@formas.se, tel 08-775 4008.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Titti Olsson 040-41 52 13 eller 070 874 47 84
Anna Lenninger 08- 54 90 21 20 eller 070-486 96 69

Ulla Save-Öfverholm, ulla.save@formas.se, 08-775 40 01, 073-656 20 21
Emilie von Essen, emilie.von.essen@formas.se, 08-775 40 08, 073-350 31 61

Norske Hans Christian Høyer har främst studerat mindre organisationsförändringar på regional nivå i Norge. Tidigare studier har mest fokuserat på stora och genomgripande förändringar, ofta på riksplanet. Men det är de små, vardagliga stegen som visar sig mest effektiva. Organisationens människor kopplar inte på försvarsmekanismer mot förändringar i samma utsträckning. Studien visar också att ledningen för de regionala förvaltningarna i Norge ofta har god kontroll över organisationsförändringar som också får den effekt som ledningen avser. Det är resultat som går på tvärs mot den allmänna bilden av offentlig förvaltning som trög och svår att förändra.

– Studien viser at reformene er drevet fram av et endringsvillig lederskap preget av holdningen ”jeg forandrer ergo er jeg leder”, säger Hans Christian Høyer. Lederskapet har samtidig god kontroll over reformprosessene som også får den effekt som ledelsen ønsker. Spesielt gjelder dette når virksomhetenes egne erfaringer med tilsvarende reformprosesser er gode, og når det har skjedd et nylig skifte i lederskapet.

Hans Christian Høyer är den förste doktoranden som disputerat vid Karlstads universitet inom ramen för det så kallade Uniska-programmet (Universitetsalliansen Indre Skandinavia). Han har tidigare varit lärare på ett magisterprogram i offentlig förvaltning inom Uniska, med deltagare från både Sverige och Norge. Han är anställd vid Högskolan i Hedmark, Norge, vid ekonomi, informatik och samhällsinstitutionen.

Opponent vid disputationen var docent Anders Lidström vid Umeå universitet. Handledare har varit Tom Christensen vid Oslo universitet och P O Norell vid Karlstads universitet.

Kontaktinformation
Kontaktpersoner:
Hans Christian Høyer,førstelektor, Høgskolen i Hedmark, 00 47 62533723 eller 00 47 90 962611, hans.hoyer@hihm.no
Curt Räftegård,docent i Statsvetenskap, Karlstads universitet054 – 700 13 53,curt.raftegard@kau.se

Barns lek med eld utgör ungefär en procent av alla bränder. Det kanske inte förefaller som särskilt mycket men under perioden 1993-2004 innebar det kostnader för samhället på sammanlagt 9,5 miljarder kronor.
Vid ungefär 30 procent av alla bränder i Sverige är brandorsaken okänd. Renée Perrin-Wallqvist, som har undersökt hur vanligt det är med ungdomars och unga vuxnas lek med eld, tror att denna lek kan vara en av orsakerna bakom siffran.

Renée Perrin Wallqvist visar i sin avhandling att det finns tydliga könsskillnader i ungdomars lek med eld. Medan pojkar i övre tonåren och unga vuxna män avfärdar leken som barnslig så uppger hela 44 procent av tjejerna i samma ålder att de ofta leker med eld för att de har tråkigt.
– Det behövs fler studier för att klarlägga varför flickor leker med eld längre upp i åldrarna, säger Renée Perrin-Wallqvist, som tror att flickornas sätt att umgås och deras rökvanor kan ha med saken att göra.

I sin forskning har hon gjort ett antal experimentella studier för att ta reda på vad som driver unga människor att leka med eld. Hon visar att känslor som frustration och leda spelar en viktig roll.
I en parallell studie med deltidsbrandmän har Renée Perrin- Wallqvist undersökt vad det är som driver deras intresse att släcka eld och arbeta med bränder. Hos deltidsbrandmännen var makt och kontroll över elden viktiga drivkrafter.

Kontaktinformation
Renée Perrin-Wallqvists avhandling har rubriken The Prometheus Complex – Striving for competence. Disputationen äger rum kl 10.00 den 3 februari i Nya festsalen på AF-borgen,
Sandgatan 2 i Lund. För mer information ring 070- 76 72 776 eller skriv till Renee.Perrin-Wallqvist@kau.se

Bakom studien, som publiceras i det senaste numret av tidskriften Nature, står en grupp forskare från Sverige, Japan och USA. Arbetet utfördes delvis med Karolinska Institutets anläggning för kryoelektronmikroskopi på Institutionen för Biovetenskaper och Näringslära vid Novum.

I influensaviruset bär sina gener i åtta segment av RNA och proteiner. Innan det lämnar en värdcell, måste viruset sätta samman rätt bitar och packa dem till ett komplett virus. Man tror att nya infektiösa stammar skapas genom att dessa segment flyttas om så att viruset förändras från år till år.

De nya bilderna har tagits med en teknik som kallas kryoelektronmikroskopi. De visar tydligt att de åtta genetiska segmenten organiseras i ett exakt mönster, med sju segment runt ett mittsegment, innan viruspartikeln omger sig med ett yttre hölje och membran och knoppar ut från cellen. Tidigare trodde man att virusets packning av RNA var mer slumpmässig och ofta misslyckades, men det stämmer alltså inte. Kunskapen om hur virus fungerar är viktig för att man ska kunna bekämpa dem.

– Vid kryoelektronmikroskopi fixeras proverna genom att de snabbt fryses till extremt låga temperaturer med flytande kväve eller helium. Forskarna tar sedan bilder från olika vinklar och skapar med hjälp av datorteknik en tredimensionell bild. Med kryoelektronmikroskopi kan man fånga information som inte går att få fram med konventionell elektronmikroskopi, säger R. Holland Cheng, professor vid University of California och knuten till Karolinska Institutet.

Publikation: ”Architecture of ribonucleoprotein complexes in influenza A virus particles”, Takeshi Noda, Hiroshi Sagara, Albert Yen , Ayato Takada, Hiroshi Kida, R Holland Cheng och Yoshihiro Kawaoka, Nature 26 januari 2006.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:

Professor R. Holland Cheng, tel +1 530 752 5659, mobil +1 530 219 9288, e-post rhch@ucdavis.edu.

Pressekreterare Karolinska Institutet Katarina Sternudd, tel 08-524 838 95, mobil 070-224 38 95, e-post katarina.sternudd@ki.se.

Den 30-31 januari 2006 arrangeras en internationell konferens på Karolinska Institutet i Stockholm – för att rikta uppmärksamheten mot Malaria och de tropiska sjukdomar som går under samlingsnamnet NTD (Neglected Tropical Diseases). Arrangör för konferensen är UN Millennium Project, där Jeffrey Sacks är chef, i samarbete med Karolinska Institutet. Deltagare är forskare, politiska representanter för en lång rad länder, privat näringsliv samt organisationer som WHO och Unicef.

– Malaria är Afrikas största sjukdom som dödar flest barn och kvinnor. Vi behöver komma samman för att mer resurser ska fokuseras på det här området, säger malariaexperten Mats Wahlgren, professor vid Karolinska Institutet och en av konferensens talare.

Gemensamt för malaria och NTD är att sjukdomarna är relativt lätta att förebygga och behandla. Det svåra är att samordna insatserna, så att de blir effektiva.

– När det gäller malaria är det nu viktigt att få alla i kedjan, från läkemedelstillverkare till politiker och donatorer att höja aktivitetsgraden. Pengar har börjat strömma in på senare år, men fortfarande dör barn varje dag, säger Joanna Rubinstein, chef för avdelningen Health and Science Initiatives på UN Millennium Project i New York.

Ett effektivt sätt att bekämpa och kontrollera malarian är att låta barn sova under speciella myggnät som impregnerats med bekämpningsmedel, och att behandla barnen med effektiva läkemedel mot malaria. Men läkemedelsbolagen och myggnätsproducenterna kräver garantier att det finns köpare innan de ökar produktionen. Det är enligt Joanna Rubinstein ett typiskt exempel där bra samordning kan vara viktigare än pengar.

Välkommen till presskonferens:
Måndag 30 januari klockan 18.15. Plats: Karolinska Institutet, Nobel Forum, Nobels väg 1, Stockholm. Ett fåtal platser finns också kvar för journalister som önskar delta under hela konferensen.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:

Luis Montero, Communications Associate UN Millennium Project,
tel +1-212-906 5754, mobil +1-917-443 5342,
e-post luis.montero@unmillenniumproject.org.

Clare Oh, Public Information Officer The Earth Institute of Columbia University, tel +1-212-854 5479, mobil +1-646-236 1132,
e-post coh@ei.colombia.edu.

Katarina Sternudd, pressekreterare Karolinska Institutet,
tel +46-(0)8-524 838 95, mobil +46(0)70-224 38 95,
e-post katarina.sternudd@ki.se.

Mikael Hoffmann, doktorand vid avdelningen för klinisk farmakologi, Linköpings universitet, har jämfört två enkätundersökningar gjorda 1999 och 2003 på samtliga Linköpingskvinnor som under åren fyllde 53 och 54 år. Det visade sig att attityden till hormonbehandling hade svängt kraftigt. 1999 ansåg fyra av fem att hormonbehandling hade god effekt, medan en av åtta bedömde riskerna för allvarliga biverkningar som höga eller mycket höga. Fyra år senare var det bara två av tre som trodde att metoden gav god effekt, och var fjärde som bedömde riskerna som höga eller mycket höga.

Den förändrade attityden avspeglades också i förskrivningen av hormontabletter. Från första kvartalet 2000 till tredje kvartalet 2003 halverades apotekens försäljning av hormontabletter till Linköpingskvinnor i åldern 53-54 år (mätt i antalet definierade dygnsdoser). Motsvarande minskning i hela landet var 44 procent. Räknat på antalet behandlade kvinnor var nedgången något mindre.

Mikael Hoffmanns doktorsavhandling bygger också på intervjuer med 20 kvinnor som sökt för klimakteriebesvär under 1999-2000 och de fem gynekologer som stod för rådgivningen/behandlingen. Resultaten visar att kvinnorna var mer inriktade på att få lindring för sina akuta symtom, medan läkarna fokuserade på att beskriva långsiktiga effekter.

Kvinnorna var också mer benägna att diskutera riskerna för biverkningar som blodproppar, hjärt-kärlsjukdomar och bröstcancer. Information om detta hade de fått huvudsakligen från massmedierna. Läkarna undvek helst att tala om ”risker” och föredrog ordet ”nackdelar”. Forskarna kunde identifiera ett antal olika retoriska strategier hos läkarna, från en enkel kalkyl av antalet fördelar och risker till en ”säljarstrategi” för att försöka överbrygga den skillnad i uppfattningen om hormonbehandling som finns mellan läkare och allmänhet. Denna skillnad beror till stor del på de svenska riktlinjer som säger att kvinnor som har klimakteriebesvär bör erbjudas tidig behandling under kortare tid, medan de studier som väckt uppmärksamhet i medierna i huvudsak studerat effekter vid lång tids behandling hos betydligt äldre kvinnor.

Avhandlingen illustrerar betydelsen av en djupare förståelse av begreppet risk för att åstadkomma en god dialog kring olika behandlingsalternativ.

Titeln är Risk talk – on communicating benefits and harms in health care och den läggs fram fredag 27 januari 2006 kl 13.00 i Berzeliussalen, Hälsouniversitetet, Linköping. Opponent är professor Bengt Mattsson, Göteborgs universitet.

Kontaktinformation
Mikael Hoffmann kan nås på tel 013-227385, mobil 070-6082028, e-post mikael.hoffmann@lio.se.

FOI har tillsammans med Lunds universitet undersökt hur beteendet hos hushållens medlemmar förändras som ett resultat av olika energisparkampanjer och projekt. Studien visar att det sker en faktisk beteendeförändring. Exempel på förändrat beteende som blivit vanligare är att:

– sänka inomhustemperaturen
– avstå från att torka kläder med tillskottsenergi
– undvika bad, släcka lampor och skaffa energisparlampor
– laga mat och diska vid tidpunkter under dygnet då eltaxan är låg
-bygga om huset för bättre energieffektivitet.

– Det intressanta med vår studie är att förändrat beteende har en tydlig koppling till mäns och kvinnors roller i hushållet, säger Annika Carlsson-Kanyama, forskningsledare vid FOI. Den visar att ett ändrat beteende i hushållen ofta förutsätter att kvinnor tar på sig arbetsuppgifter inom områden som de av tradition har ansvar för t ex tvätt och matlagning. I vissa fall leder energisparandet till ökad arbetsbörda eller anpassning. Kvinnor lider exempelvis mer av lägre inomhustemperatur än vad män gör.

Män tar på samma sätt ofta ansvar för beteendeförändringar inom traditionellt manliga sfärer i hemmet, dvs ombyggnad, reparationer och vedanskaffning. Det är arbetsuppgifter som är tunga och arbetsintensiva, men som förekommer mera sällan, och som mest är aktuella för boende i småhus.

– I studien ser vi också betydelsen av mer användarvänlig reglerteknik för hemmabruk, säger Anna-Lisa Lindén, professor vid Lunds universitet. Vissa hushåll i lägenheter som t ex fått utrustning för att reglera värmen förstår sig inte på hur den fungerar och missar därmed möjligheten att spara energi och därmed minska sina hyreskostnader.

Studien bygger på intervjuer med 30 hushåll på fyra olika orter i Sverige och har genomförts på uppdrag av Energimyndigheten. Utgångspunkten är att en fjärdedel av energianvändningen sker i bostäder. Genom att energihushålla där kan mycket energi sparas.

Studien presenteras i rapporten ”Energieffektivisering i bostaden – förändringar i hushållsarbete för kvinnor och män”. Rapporten i sin helhet kan laddas hem på referenslänken nedan eller på www.foi.se

Kontaktinformation
Annika Carlsson-Kanyama
forskningsledare Försvarsanalys, FOI
tel 08-555 038 92, 0709-58 88 92
e-post: annika.carlsson-kanyama@foi.se

Anna-Lisa Lindén
professor, Sociologiska institutionen vid Lunds universitet
tel: 046-222 88 34
e-post: anna-lisa.linden@soc.lu.se

Johan Axell
kommunikationsdirektör, FOI
tel: 08-555 030 18, 070-277 03 62
e-post: johan.axell@foi.se

– Biståndsarbete äger ofta rum i miljöer där korruption är vanligt och i intervjuerna berättar biståndsarbetarna att de ofta kommer i kontakt med tjänstemän som förväntar sig en muta, säger Joakim Thelander.

Den vardagliga korruptionen kan se ut på många olika sätt. Ett typexempel är en biståndsarbetare som skall ta sig igenom tullen med en hjälpsändning. Då får den enskilda tullaren en maktposition som han eller hon kan utnyttja för egen vinning. Dessutom finns det gränsdragningsproblem. Oftast sägs det inte rakt ut att det handlar om en muta. Det kan exempelvis vara en hälsovårdsansvarig som vill ha en tvivelaktig avgift. I det läget är det svårt för en biståndsarbetare att veta om det är en muta eller en legitim kostnad.

– Biståndsarbetarna jag intervjuat godtar inte korruption men de försöker göra det bästa av situationen, säger Joakim Thelander. Även om en miljö är utsatt kan man klara sig genom erfarenhet. Ibland går det att undvika mutor om man ”bryter isen” i relationen med motparten och får denna att inte begära mutor. Och ibland menar man att mutor kan undvikas genom att vara väl förberedd och veta vilka regler som gäller.

Trots att ämnet är känsligt så hade Joakim Thelander inga större problem med att få tag i folk som ville ställa upp på intervjuer. De hjälparbetare som han har pratat med berättar om händelser då de anser att det har varit nödvändigt att använda mutor. I avhandlingen tar han upp begreppet ”redovisande förklaringar” – hur man väljer att berätta om den egna inblandningen i en muta. Det finns flera olika sätt att få det egna beteendet att framstå som acceptabelt.

– Det kan vara förklaringar som att man är i en tvingande situation, har bråttom eller inte ser något annat val, säger Joakim Thelander. Det kan beskrivas som en kulturell anpassning. Är det vanligt med korruption så anses det svårt att hålla sig utanför. Det kan också handla om andras inflytande. Kanske har man en tolk som säger att ”här måste vi nog betala”.

Kontaktinformation
Joakim Thelander nås via telefon 046-222 95 72, 0733-93 08 28 eller e-post på Joakim.Thelander@soc.lu.se. Han disputerar den 1 februari kl. 13.15 i Kulturens auditorium. Hans doktorsavhandling har titeln ”Mutor i det godas tjänst? Biståndsarbetare i samtal om vardaglig korruption”.

De senaste åren har forskning kring trakeerna, bananflugans andningsorgan, gett generella kunskaper i frågan. Nya resultat från Christos Samakovlis forkargrupp vid Wennergrens institut, Stockholms universitet, avslöjar nu en tidigare okänd signaleringsfunktion när det gäller regleringen av storleken på de förgrenade tubulära organen. I dagarna publicerar den välkända vetenskapliga tidskriften ”Current biology” en artikel om upptäckten.

– Flera allvarliga patologiska tillstånd som polycystisk njursjukdom och ischemi hänger samman med avvikande storlek på dessa biologiska transport rör. Men i nuläget har vi ännu inte kartlagt hur de underliggande cell-och molekylmekanismerna för rörens storlek regleras och det saknas därför mediciner mot dessa sjukdomar, säger Christos Samakovlis.

Kontaktinformation
Christos Ssamakovlis, professor i zoologisk utvecklingsbiologi, tfn 08-16 15 64, mobil 070-345 33 52 eller e-post christos@ devbio.su.se

Vidare gav resultaten vid hand att endast delar av aktuella forskningsspecialiteter identifieras men att dessa representerar grupper med hög samstämmighet med avseende på ämnesinnehåll. Av den anledningen konkluderades att metoden var mindre tillämplig för ändamål där strävan är att uttömmande kartlägga hela discipliners kognitiva strukturer, men väl lämpad för informationssökning inom forskningsfronten.

Bibliometriska metoder för utvärdering av forskningsprestationer, kartläggning av vetenskapliga kognitiva strukturer och informationssökning/informationsåtervinning har sedan 70-talet använts med framgång. Den föreslagna metoden baseras på ett mått avsett att mäta likheten mellan dokument på basis av gemensamma referenser – bibliografisk koppling. Detta mått på dokumentlikhet presenterades för forskningssamfundet redan på 60-talet och har använts för informationssökning och informationsåtervinning. I den föreslagna metoden används bibliografisk koppling för att identifiera dokument som är lika med avseende på kunskapsbasen (d.v.s. tidigare publicerad forskning som citeras). För att kunna identifiera koherenta forskningsteman behövs också en metod för att partitionera dokumentpopulationer representerande ett visst forskningsområde. Inom bibliometrisk forskning har klusteranalytiska metoder använts för detta ändamål. Den metod som använts här är ’complete link’. Denna metod karaktäriseras av sin förmåga att generera kompakta kluster vilket i detta sammanhang kan ses som en fördel i det att ämneslikheten mellan konstituerande dokument i ett kluster lättare kan säkerställas i jämförelse med den i detta sammanhang dominerande klusteranalytiska metoden (single link).

Den empiriska undersökningen omfattade fyra dokumentpopulationer där tre representerade specifika forskningsområden. Den fjärde populationen hade en multidisciplinär sammansättning. Evalueringen av ämneskoherensen i genererade kluster gjordes av ämnesexperter samt utifrån statistiska resultat.
Avhandlingens titel: The combined application of bibliographic coupling and the complete link cluster method in bibliometric science mapping
Fakultetsopponentens namn: Professor Wolfgang Glänzel, Leuven, Belgien
Tid och plats för disputation: Fredagen den 10 februari 2006, kl. 13.15, Stora Hörsalen,
Högskolan i Borås, Allégatan 1

Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Bo Jarneving, tel. 0325-40323(bost.), 033-435 4035(arb.)
e-post:.bo.jarneving @hb.se
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022

Vår känsla av kontakt med omgivningen och med vår egen kropp sker genom sensoriska neuron (”känselnervceller”), som skickar nervutskott till huden och andra vävnader. Vi kan uppleva t ex kyla och värme, vibration och beröring, smärta eller känna av våra armar och ben även då vi blundar. Olika typer av sensoriska upplevelser förmedlas av olika sensoriska neuron, en typ av neuron för varje typ av känsel.

Forskare vid Karolinska Institutet har nu, i samarbete med utländska kollegor, beskrivit det genetiska program som styr bildandet av de nervceller som förmedlar känslan av smärta. Man visar att transkriptionsfaktorn Runx1 är avgörande för att omogna nervstamceller ska utvecklas till nociceptiva neuroner – smärtnervceller.

Den nya kunskapen om hur smärtceller bildas ger en bättre förståelse för hur smärttillstånd uppkommer och kan behandlas. Det öppnar också för möjligheten att från stamceller producera stora mängder smärtceller i laboratoriemiljö, som kan användas för att hitta nya läkemedel mot svåra smärttillstånd.

Publikation:
The Runx1/AML1 transcription factor selectively regulates development and survival of TrkA nociceptive sensory neurons. Marmigère F, Montelius A, Wegner M, Groner Y, Reichardt LF, Ernfors P. Nature Neuroscience, February 2006, Online 22 januari 2006, DOI 10.1038/Nn1631.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:

Professor Patrik Ernfors, institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet, telefon 08-524 876 59, mobil 070 329 7659, e-post patrik.ernfors@ki.se.

Pressekreterare Katarina Sternudd, telefon 08-52483895, mobil 070-2243895, e-post katarina.sternudd@ki.se.

Genom att följa nedärvningen av olika arvsanlag (gener) och egenskaper i flera generationer, kan man identifiera områden i DNA:t som påverkar immunförsvaret, blodbilden och färgteckningen. Gris och andra husdjur är väl lämpade för sådana studier då man på en relativt kort tid och på ett
enkelt sätt kan få fram ett stort familjematerial genom avel. Grisen är dessutom lik människan i flera medicinska avseenden, samt är ett av de viktigaste köttproducerande djuren i världen. Genom att identifiera gener som påverkar till exempel sjukdomsresistens och köttkvalité kan egenskaper som dessa förbättras via avel samtidigt som man får mer kunskap om den genetiska regleringen.

Den första delen i avhandlingen bygger på tidigare studier där två områden i DNA:t som påverkar antalet vita blodkroppar och dess funktion identifierats på grisens kromosom 1 och 8. Sambandet mellan dessa regioner och olika immunförsvar bekräftas hos två olika grupper av
grisar i ett av arbetena i avhandlingen. För några av kromosom 8 generna har deras positioner i förhållande till varandra och till andra genetiska markörer tydliggjorts. Fler studier krävs dock för att klargöra om och hur någon av dessa gener bidrar till den variation som studerats i immunförsvaret.

En av generna på kromosom 8 är KIT-genen vilken är nödvändig för utvecklingen av pigmentceller, blodceller och könsceller. Flera varianter av denna gen finns hos gris och Amelie Johansson har studerat vilken inverkan några av dessa har på blodbilden samt på färgteckningen hos grisar av olika raser. Resultaten visar att blodbilden hos vita grisar skiljer sig något från grisar med en annorlunda KIT-variant och att de dessutom har ett större behov av järntillskott de första veckorna efter födelsen. Färgteckningen hos de studerade grisarna varierade från helt vit till vit med mindre svarta prickar eller större svarta områden främst på bakdelen av kroppen och i pannan. En av KIT-varianterna, som ger Hampshirerasen dess färgteckning svart med ett vitt bälte runt bålen och skuldrorna, beror förmodligen på en mutation framför KIT-genen. I ett försök att hitta denna mutation har ca 380 000 baspar framför KIT-genen analyserats. Ett mindre område har studerats mer ingående och två regioner som är mycket lika mellan olika arter och kan påverka uttrycket av KIT-genen har identifierats. Ytterligare studier krävs dock för att hitta mutationen som resulterar i det vita bältet hos Hampshiregrisar.

Avhandlingen heter ”Genetic polymorphism in pigs with focus on chromosome 8 genes”. Disputationen äger rum fredagen den 27 januari kl 09.15 i hörsalen, Falken, Nygatan 18 B, Kalmar. Opponent är Professor Michel Georges, University of Liège, Belgien.

Kontaktinformation
Amelie Johansson
tel: 0480-44 61 30
e-post: amelie.johansson@hik.se