När fibrerna limmas vill man att limmet fördelas jämnt över fibrerna. Om limmet är ojämnt fördelat på grund av koncentrationsvariationer i fiberflödet måste limmängden överdoseras, vilket leder till ökad last på miljön i form av utsläpp till luft och vatten.
När fibrerna torkas vill man utnyttja torken och torkluften maximalt, dels för att reducera energiåtgången, dels för att minska anläggningskostnaden för torken.
När fibern formas till en matta för att sedan pressas till skivor krävs god kontroll på fiberflödet för att undvika ytviktsvariationer i längd- och tvärled på skivorna. Allt detta kräver kunskap om hur fibern samverkar med flödet av luft eller ånga och om hur man kan utnyttja detta för att åstadkomma optimala processbetingelser.
Forskningen har syftat till att öka förståelsen för hur gas och fiber samverkar; vilka krafter som påverkar fibern när den rör sig i gasflödet samt hur man kan modellera detta.
Fibrer har en tendens att haka i varandra och bilda flockar när de kolliderar, vilket påverkar hur gasen och fibrerna samverkar. En viktig del i forskningsarbetet har därför varit att undersöka vid vilka betingelser flödet kan betraktas som ett flöde av gas och enskilda fiberpartiklar samt vid vilka betingelser det skall betraktas som ett flöde av gas och fiberflockar.
– Ett antal modeller för flödena har tagits fram. För att kunna verifiera att de modeller som använts ger resultat som överensstämmer med verkligheten har vi också utarbetat laserbaserade metoder för att mäta hastighet och koncentration, säger Olof Melander.
Ett viktigt resultat från detta arbete är den kartering av flöden, flock eller enskild fiber, som har genomförts för två olika fibertyper som används vid fiberskivetillverkning. Ett annat viktigt resultat är att lyftkrafter, som uppkommer till följd av fiberns långsmala form, har påvisats ha betydelse för spridningen av fibrer i gasflödet. Ett förslag till hur man kan inkludera effekten av dessa i en matematisk modell ges också.
Olof Melanders avhandling har titeln ”Fluid dynamics and flow structures of wood fibres suspended in gas flows”.
Olof Melander har varit industridoktorand på Institution för kemi- och bioteknik, Avdelningen för kemisk apparat- och anläggningsteknik på Chalmers.
Kontaktinformation
Mer information:
Olof Melander, Metso Paper Sundsvall AB, tel:060-165837,
070-328 7021, e-post: olof.melander@metso.com
Handledare:
Professor Anders Rasmuson, Avdelningen för kemisk apparat- och anläggningsteknik vid Institutionen för kemi- och bioteknik på Chalmers, tel 031-772 2940, e-post: rasmuson@chalmers.se
Ekorrarnas framfart i de svenska granarna bekräftar Skogforsks kott- och fröprognos som säger att 2006 ska bli ett bra kottår.
– Mängden avgnagda skott tyder på att det finns gott om blomknoppar – annars skulle ekorrarna söka annan föda, säger Johan Sonesson, forskare på Skogforsk.
För skogsbruket är detta som ljuv musik. En rik fröskörd skulle ge skogsplantskolorna chansen att fylla på sina frölager efter flera magra kottår. Inte minst stormen Gudrun har bidragit till att granfrö av hög kvalitet har blivit en bristvara.
Men även forskarna gläds över granens förestående blomning. Den innebär bland annat att det svenska programmet för skogsträdsförädling som drivs av Skogforsk kan ta ett kliv i framåt.
På Skogforsk ligger man också i startgroparna för vidareutveckling av en teknik som medger produktion av ett stort antal granplantor från ett enda frö. Projektet skulle ha startat redan 2005, men fick skjutas upp på grund av bristen på färska granfrön.
Kontaktinformation
Johan Sonesson, Skogforsk. Tel: 018-18 85 89, 070-518 85 89.
Malin von Essen, pressansvarig. Tel: 018-18 85 76, 070-630 68 67.
Studien som FOI ska genomföra har titeln ”Detection of IED with CBRN payload”. Begreppet CBRN står för kemiska, biologiska, radiologiska, eller nukleära ämnen. Budgeten är på 75 000 Euro och studien ska vara klar i början av juli i år.
I studien ingår flera delar. En hotbedömning ska göras av vilka explosivämnen som kan användas av terrorister. Forskarna ska även kartlägga de detektionsmetoder som finns idag och peka på lovande detektionsmetoder, baserat på dagens forskning. I uppdraget ingår också att föreslå en åtgärdsplan för hur försvarsbyrån kan gå vidare inom området.
Det är första gången som EDA finansierar ett forskningsuppdrag där huvudutföraren är en svensk organisation. FOI är huvudleverantör och har fått forskningsuppdraget i konkurrens med forskningsutförare i andra europeiska länder inom EU.
– Det är väldigt roligt att vi har fått förtroendet att genomföra den här studien tillsammans med våra partners, säger Henrik Östmark, forskningschef vid FOI. Det är ett erkännande av vår internationellt framstående position inom detektion och skydd som rör farliga ämnen.
Den franska forskningsorganisationen CEB (Centre d’études du Bouchet) liksom det svenska företaget Combitech deltar som underleverantörer.
Kontaktinformation
Henric Östmark, forskningschef, tel 08-555 041 91, mobil 070-927 72 21 henric.ostmark@foi.se
Det är kombinationen av arv och miljö som avgör om en person ska drabbas av astma och allergi. De miljöfaktorer som orsakar allergiska luftvägsproblem har alltså olika stark effekt beroende på barnets ärftliga förutsättningar.
– Nu förstår vi bättre hur kombinationen arv och miljö påverkar barnen. I framtiden ger det oss möjlighet att ge riktade råd till vissa patienter. Vi kan tala om vilka som löper extra stor risk när de exponeras för exempelvis bilavgaser, tobaksrökning eller pälsdjur, säger läkaren och forskaren Erik Melén.
GSTP1-genen (glutathione S-transferase P1) är involverad i kroppens antioxidativa system, det vill säga kroppens förmåga att ta hand om giftiga och skadliga ämnen. Den aktuella genvarianten finns hos en relativt stor del av befolkningen, som därmed har en ökad risk att utveckla allergi kopplat till exponering för luftföroreningar.
I en annan delstudie i Erik Meléns doktorsavhandling kartläggs det faktum att pojkar drabbas av astma betydligt oftare än flickor. Före puberteten löper pojkar 50 procent högre risk att drabbas, en skillnad som dock jämnas ut efter puberteten. Denna förhöjda risk kan man se är kopplad till ännu en ”astmagen”.
– Varianter i genen som kodar för interleukin-9 receptorn på X- och Y-kromosomerna påverkar pojkar i större utsträckning än flickor. Det innebär att betydelsen av ärftlighet kan vara större hos pojkar, säger Erik Melén.
Avhandlingen är också första gången som den nyupptäckta ”astmagenen” GPRA (G-protein coupled receptor for asthma), studeras på barn. Tidigare forskningsrön från Karolinska Institutet och universitetet i Helsingfors har varit baserade på vuxna.
– Denna gen har en funktion som tidigare varit helt okänd. Upptäckten som publicerades 2004 ger värdefull kunskap om varför astma och allergi uppstår. I förlängningen kan det leda till att vi hittar helt nya behandlingsmöjligheter för astma, säger Erik Melén.
Avhandling: “Genetic studies on childhood asthma and allergy – Role of interactions”, Erik Melén, Institutionen för Miljömedicin, Centrum för Allergiforskning vid Karolinska Institutet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Erik Melén, leg. läkare. tfn: 08-7373664, mobil 070-1300205,
e-post erik.melen@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd, tfn 08-524 838 95, mobil 070-224 38 95, e-post katarina.sternudd@ki.se
Målet för Mistras forskningsprogram Climate Policy Research Programme, CLIPORE, är att stimulera samhällsvetenskaplig forskning som kan bidra med vetenskapligt underlag för att föra det internationella samarbetet för att bekämpa klimatförändringarna framåt.
CLIPOREs primära målgrupp är den svenska regeringen och andra internationella beslutsfattare som aktivt och konstruktivt förhandlar i avsikt att möta de utmaningar som klimatproblematiken innebär. Programmet spelar en unik roll eftersom det är ett av få forskningsprogram som innehåller omfattande internationellt forskningssamarbete – forskare från Sverige, Norge, USA och Indien deltar i programmet.
Nu har Mistras styrelse beslutat att programmet ska få en fortsättning efter en första uppbyggnadsfas. Programmet kommer att omfatta forskning om handel med utsläppsrätter och andra styrmedel relaterade till klimatförändringar . Sex forskartjänster har inrättats som fokuserar på ramverk för internationellt samarbete och avtal samt verktyg för implementering av klimatpolitik. Ett Policy Forum finns också där forskare och praktiker möts för dialog om hur klimatarbetet kan föras framåt.
– De internationella utvärderingarna av CLIPORE har visat att programmet är på rätt väg under uppbyggnadsfasen och att man verkligen bidrar med verktyg till det internationella förhandlingsarbetet. Dessutom är programmet på väg att bygga upp en ny svensk forskningskompetens kring dessa frågor, säger Marie Uhrwing, programansvarig på Mistras kansli.
Mistras styrelse beslutade att bevilja drygt 62 miljoner kronor till en andra fas av CLIPORE under perioden 2007-07-01 – 2010-12-31. Styrelsen konstaterade vidare att en långsiktig satsning på programmet eftersträvas för att åstadkomma en svensk forskningskompetensuppbyggnad.
Hos många arter konkurrerar hanarna intensivt om att få befrukta honornas ägg. För att lyckas i denna tävlan utvecklar hanar successivt nya egenskaper. Uppenbarligen lyder dessa egenskaper under devisen målet helgar medlen, då de inte sällan har en negativ effekt på honorna.
– Hos bananflugan manipuleras honorna att para sig mot sin vilja, medan hanarna överför giftiga ämnen i sin sädesvätska för att utmanövrera andra hanars spermier. Då detta inte ligger i honornas intresse utvecklar honorna egenskaper för att reducera eller neutralisera hanarnas skadliga egenskaper. Det stimulerar i sin tur hanarna att utveckla nya egenskaper och på så sätt fortsätter kampen, förklarar Urban Friberg.
Denna bild kontrasterar starkt till den syn präglad av harmoni och samarbete som biologer länge haft på hur hanar och honor interagerar.
I sin avhandling om sexuella konflikter visar Urban Friberg att det finns ärftlig genetisk variation i hur sexuellt framgångsrika hanar är och att detta delvis beror på hur pass skadliga de är för honor. Han visar också att det finns genetisk variation i hur kapabla honorna är att neutralisera de skadliga egenskaperna. Tillsammans utgör detta bevis för att ett krig mellan könen präglar hur hanar och honors samspel utvecklas.
När egenskaper som styr reproduktion förändras försvåras möjligheten för hanar och honor att kunna fortplanta sig, om de kommer från grupper som varit åtskilda under en längre tid. I och med att sexuella konflikter leder till snabba förändringar i just reproduktiva egenskaper ligger det nära till hands att tro att dessa processer skulle vara särskilt aktiva i att skapa nya arter.
– Denna teori har också stöd i ett arbete i min avhandling som visar att antalet arter är fyra gånger fler i insektsgrupper som kännetecknas av mycket sexuella konflikter, jämfört med andra grupper, säger Urban Friberg.
Urban Friberg är född och uppvuxen i Vällingby utanför Stockholm.
Torsdagen den 20 april försvarar Urban Friberg, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Sexual conflict and male female coevolution in the fruit fly. Svensk titel: Sexuell konflikt och könens samevolution hos bananflugan. Disputationen äger rum kl 10.00 i KBC-huset, sal KB3 A9, Fakultetsopponent är professor Daniel Promislow, Department of Genetics, University of Georgia, USA.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Telefon: 018-4712930
E-post: Urban.friberg@emg.umu.se
Sedan flera år tillbaka har Ingenjörshögskolan nischat både utbildningar och forskning mot området energi och avfall under begreppet ”Waste Refinery”. Flera professorer och doktorander är engagerade inom områdena biogas, etanol, biopolymerer, el, värme, kyla och logistik.
Världsledande centrum Ingenjörshögskolan, som ingår i nätverket Centrum för energi- och materialåtervinning (CEM), tillsammans med bland annat Sveriges Provnings- och forskningsinstitut (SP), Borås Energi AB, gatukontoret och näringslivet, vill att Borås ska bli ett världsledande centrum för forskning och utveckling av metoder för återvinning av avfall, Waste Refinery. Ett första steg mot en storskalig produktion av etanol och biogas i Borås är det projekt som Ingenjörshögskolan, SP och Borås Energi genomför i form av en testanläggning vid Ryaverket. Här ska man arbeta fram en metod för att finfördela material som inte låter sig brytas ner så lätt, för att sedan kunna utvinna etanol. Den anläggning för el och fjärrvärme som används på Ryaverket idag börjar bli till åren och Borås Energi planerar att byta ut den. – Målet är att ha en ny förbränningsanläggning för fjärrvärme och el i drift 2012. Samtidigt som detta är aktuellt är det allra bästa – om det bli en etanolfabrik – att den ligger nära en anläggning som kan leverera värme i form av ånga och den bör också ligga nära en anläggning som kan ta emot restprodukter från etanoltillverkningen för att kunna förbränna dessa, säger Gunnar Peters, vd på Borås Energi AB.
Nya arbetstillfällen
Ingenjörshögskolans vision är att de två anläggningarna byggs i Borås. – Vi har räknat på en etanolanläggning med en omvandlingskapacitet för 200 000 ton etanol per år och ett el- och värmekraftverk skulle kunna hantera 400 000 ton biomassa per år, förklarar Mohammad Taherzadeh, professor i bioprocessteknik. Han räknar med att det finns kapacitet för två miljoner ton biomassa och tiotusentals ton avfall, som kan vara lämpligt för dessa processer, i närområdet. En tänkt marknad för etanolen är hela västra Sverige, men även plastindustrin är en framtida marknad där alltfler går över till produktion av bioplast. Ingenjörshögskolan har också gjort en förstudie tillsammans med Tranemo kommun där man tittat på möjligheterna att bygga en anläggning för produktion av biogas ur kogödsel. Denna skulle kunna vara i drift inom några år och kunna ta hand om 16 000 kubikmeter gödsel per år. Denna anläggning skulle enligt förstudien kunna hamna i Månstad. Om anläggningarna blir av kan de generera i hundratals arbetstillfällen.
Text: Solveig Klug
Kontaktinformation
Professor Mohammad Taherzadeh
Tfn: 033- 435 59 08
eller 070-7171032
e-post: mohammad.taherzadeh@hb.se
De flesta bedömare delar synen att den höga och varaktiga arbetslösheten är ett av Europas allvarligaste sociala problem. Det råder dock betydligt mindre enighet i frågan om hur arbetslösheten bäst ska bekämpas. Två huvudlinjer kan urskiljas i debatten. Enligt den ena linjen är huvudproblemet i många europeiska länder en alltför långtgående reglering av arbetsmarknaden. Det bästa sättet att få ned arbetslösheten, enligt detta sätt att se det, är att sänka ersättningsnivåerna i arbetslöshetsförsäkringen samt att med olika medel försöka öka konkurrensen på arbetsmarknaden. Enligt den andra linjen åstadkoms lägre arbetslöshet istället bäst genom en ökad samordning av löneförhandlingarna då detta antas leda till större återhållsamhet i löneuppgörelserna vilket i sin tur gynnar sysselsättningen.
Karl-Oskar Lindgren har använt data från 20 OECD-länders utveckling 1970-1998 för att studera statistiska samband mellan arbetslöshet och en rad andra faktorer, bland annat lönebildning och ersättningsnivåer i a-kassa. Han har sedan använt den statistiska modellen för att testa olika åtgärdsstrategiers effekt på arbetslösheten. Det viktigaste resultatet är att arbetslösheten inte kan bekämpas med samma medel i alla länder. Exempelvis visar studien att ytterligare avreglering av arbetsmarknaden är förenat med störst sysselsättningsvinster i länder som USA, där det redan råder en relativt hög grad av konkurrens, medan ytterligare samordning av lönebildningen är ett mer effektivt sätt att minska arbetslösheten i länder där arbetsmarknaden i dag är relativt reglerad. Danmark och Finland är två exempel på länder av den senare typen.
– Sverige är ett särskilt intressant fall. Min studie visar att arbetslösheten kan minska med ungefär lika mycket med båda strategierna. Däremot kan de ha mycket olika fördelningspolitiska effekter. Ökad samordning av lönebildningen leder till en mer sammanpressad lönestruktur medan ytterligare avreglering leder till ökade inkomstskillnader mellan olika grupper på den svenska arbetsmarknaden, säger Karl-Oskar Lindgren.
– Det är ett vägval och ju längre man gått i den ena riktningen, desto svårare är det att vända om.
Kontaktinformation
För mer information: Karl-Oskar Lindgren, tel: 018-471 37 51, 073-420 42 37 eller Karl-Oskar.Lindgren@statsvet.uu.se
Samtidigt som svensk idrott ska erbjuda en nyttig fritidssysselsättning för barn och ungdomar, förväntas den även producera elitidrottare som kan konkurrera på internationell toppnivå. Idrottsföreningars traditionella amatörideal, som till exempel rent spel och kamratskap, brottas idag med vinstintressen och krav på framgång från sponsorer och publik. Josef Fahlén vid Umeå universitet har i sitt doktorsarbete studerat professionaliseringen av ishockeyföreningarna i den svenska elitserien.
Han visar att hockeyklubbarnas organisationsstrukturer och arbetsformer har förändrats mycket under de senaste årtiondena. Idag har vissa föreningar bolagiserats, och det finns både dotterbolag och farmarklubbar. En del av föreningsarbetet har överlåtits till företag, och nya samarbetspartners har tillkommit, såsom sponsorer, mediabolag och olika sorters branschsammanslutningar.
Vissa föreningar har hängt med mer i förändringen än andra, och trycket från sponsorer och publik har hanterats olika på grund av skilda intressen och värderingar. Att flera föreningar fortfarande väljer traditionella organisationsformer och arbetsmetoder pekar enligt Josef Fahlén på att amatöridealen fortfarande hålls högt.
Många personer som arbetar inom de mer professionaliserade föreningarna är positiva till utvecklingen. De känner ett större förtroende för den egna kompetensen, och kan fokusera på färre arbetsuppgifter och därmed göra ett bättre jobb. Möjligheterna till vidareutbildning och att få delta i beslutsprocesser är också större.
Professionaliseringen upplevs dock olika beroende på var i föreningen individen är verksam. Arbetsuppgifter och befogenheter varierar mellan personer som är verksamma på ”golvet” och individer högre upp i organisationen, liksom mellan avlönade och frivilliga medarbetare. De skilda upplevelserna resulterar i spänningar, som i vissa fall leder till interna konflikter och kontraproduktiva beteenden.
Fredagen den 21 april försvarar Josef Fahlén, pedagogiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Structures beyond the frameworks of the rink – On organization in Swedish ice hockey. Disputationen äger rum kl. 10.00 i hörsal E, Humanisthuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Ingemar Wedman, Idrottshögskolan, Stockholm och Högskolan i Gävle.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Josef Fahlén,
pedagogiska institutionen,
Umeå universitet,
e-post: josef.fahlen@pedag.umu.se,
tel: 090-786 55 38
De senaste två decennierna har Vietnam genomgått en kraftig ekonomisk utveckling följd av försiktiga politiska reformer. Många anser att Vietnam håller på att lyckas med att bekämpa fattigdomen via hög ekonomisk tillväxt. Samtidigt har gapet mellan fattiga och rika ökat. I avhandlingen lyfter Bent Jörgensen fram betydelsen av icke-ekonomiska aspekter som hjälper oss att förstå fattigdomen och fattigdomsbekämpningen i utvecklingspraktik och tänkande.
Studien visar hur lokalsamhällets icke-fattiga konsekvent gynnas av delvis nya flöden av resurser såsom land och subsidier, information om t.ex. odlingsteknik samt ökad makt och inflytande. Orättvisorna skapas och legitimeras av lokalt konstruerade sociala gränser mellan fattiga och rika.
Dessa sociala gränser finns redan i det dominerande utvecklingstänkandet och kan definieras som skiljelinjen mellan individuell framgång och misslyckande. De fattiga får den otacksamma rollen att illustrera misslyckandet eller helt enkelt negationen av utveckling. Andra kan berika sig och utöva inflytande med hänvisning till de fattigas oförmåga eller ovilja att hantera resurser och inflytande. ”Lathet” och ”dumhet” görs till en del av de fattigas identitet. Utvecklingstänkandet skapar alltså inte bara en grupp av människor som kallas fattiga, utan den gruppen görs också ”ohjälplig.”
Även den lokala viljan att hjälpa folk i nöd minskar när de fattiga själva får bära skulden för fattigdomen. En minskad vilja att hjälpa klingar illa med att man nu, i enlighet med gängse utvecklingsdiskurs, låter lokala elitdominerade institutioner ta ökat ansvar för fattigdomsbekämpningen. Dessa institutioner ”lär sig” att placera ansvaret för fattigdomen hos de fattiga själva.
Med dessa slutsatser blir avhandlingen en kritik – inte bara av den gängse fattigdomsbekämpningen i Vietnam – utan också av det globala utvecklingstänkandet i stort.
Avhandlingens titel: Development and ’The other within’. The Culturalisation of the Political Economy of Poverty in the Northern Uplands of Viet Nam
Fakultetsopponentens namn: Professor Oscar Salemink, Amsterdam
Tid och plats för disputation: Fredagen den 28 april 2006, kl. 14.15, Aulan, Annedalsseminariet,
Övre Husargatan 34/ Seminariegatan 1, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Bent D Jörgensen, tel. 031-221888(bost.), 031-773 1984
e-post:.b.jorgensen@padrigu.gu.se
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
Luftfartsverkets flygtrafiktjänst (ANS) finansierar en doktorand inom projektet, motsvarande 2,4 miljoner kronor under fyra år. Avtalet har träffats inom ramen för fundraisingkampanjen Forskning & Framtid, som syftar till att stärka forskningen vid LiU Norrköping.
Nyckeln till en smidigare flygplatslogistik är att information delas mellan alla parter som medverkar i processen: flygbolag, handlingbolag, avisningsbolag, luftfartsmyndigheter med flera. Projektet kommer att analysera varje del i processen, från inflygning och landning till uttaxning och start, konstruera en modell för datorsimulering och utveckla verktyg för beslutsstöd.
– Det gäller att hitta samband, knutar och flaskhalsar som påverkar flödet på flygplatsen, säger Anna Lindh, som nu flyttar över från Luftfartsverket (LFV) till universitetet.
Hon utexaminerades 2001 som civilingenjör nummer 2 från LiU Norrköping, där hon läst programmet Kommunikations- och transportsystem. Vid LFV har hon arbetat med att förbättra effektiviteten i terminalerna. Nu tar hon ett större helhetsgrepp på hela flygplatsen med Arlanda som utgångspunkt. En fråga gäller den eventuella fjärde start- och landningsbana som utreds.
Forskningsledare är professor Peter Värbrand vid Institutionen för teknik och naturvetenskap:
– Jag är oerhört glad över att vi fått till det här samarbetet med LFV. Det är ett spännande forskningsområde som passar vår kompetens mycket väl.
Niclas Gustavsson, affärsutvecklare vid Flygtrafiktjänsten, ser projektet som en startpunkt för ett mer långsiktigt samarbete med LiU.
– En intressant forskningsuppgift vore att studera hur flygverksamheter inom Norden kan integreras, säger han.
Kontaktinformation
Peter Värbrand, LiU/ITN 011-363131, petva@itn.liu.se
Niclas Gustavsson, LFV/Flygtrafiktjänsten 011-192273, 0708-693259, niclas.gustavsson@lfv.se
Program
13.00 – 14.30
• Inledning: Den utmanade samhällsorganisationen
Erik Westholm, forskningsledare, Institutet för Framtidsstudier
• Det politiska systemets handlingskraft
Mats Svegfors, landshövding och Ansvarskommitténs ordförande
• Forskning om samhällsstyrning: en kommentar till kommittéarbetets kunskapsförsörjning
Kerstin Sahlin-Andersson, prof, Uppsala Universitet
• En demokrati värd namnet? Beslutsfattande i det åldrande samhällets skugga
Urban Lundberg, fil dr, Institutet för Framtidsstudier
Kaffepaus 14.30-14.50
14.50 – 16.00
Samtal mellan:
Anna Hedborg, generaldirektör, särskild utredare, Socialförsäkringsutredningen
Kerstin Sahlin-Andersson, prof i företagsekomomi, Uppsala Universitet
Mats Svegfors, landshövding, ordförande i Ansvarskommittén
Bengt Westerberg, ordf i Vetenskapsrådet
Tid: Måndagen den 10 april 2006 kl. 13.00 – 16.00.
Plats: Klara Konferens, Vattugatan 6 i Stockholm (nära Sergels Torg)
Anmälan: Via e-post: fokus@framtidsstudier.se, fax 08-24 50 14 eller telefon 08-402 12 44
senast onsdag 5 april.
Seminariet är kostnadsfritt, men förhandsanmälan krävs då deltagarantalet är begränsat.
Kontaktinformation
Tel: +46 8 402 12 00
Fax: +46 8 24 50 14
E-mail: info@framtidsstudier.se
Box 591, SE-101 31 Stockholm
Drottninggatan 33, 4 tr.
www.framtidsstudier.se
Organisationsnummer: 802013-3198
Tandlossning, parodontit, har ett kroniskt inflammatoriskt ursprung och mellan 15 och 30 procent av Sveriges befolkning är drabbade av sjukdomen. Orsaken till att man drabbas av tandlossning är inte klarlagd, men olika riskfaktorer kan vara rökning, speciella bakterier, ärftlighet, hjärt-kärlsjukdomar och diabetes. Under de senaste tio åren har även stressens påverkan på munhälsan studerats av ett flertal forskare.
Annsofi Johannsen vid Odontologiska Institutionen vid Karolinska Institutet har undersökt om personer som känner sig ängsliga i vardagslivet och patienter som har en diagnostiserad utmattningsdepression har mer inflammation i tandköttet och en ökad risk för uppkomst av tandlossning än i normala fall. Det här är första gången i Sverige som patienter med utmattningsdepression studerats med avseende på munhälsan.
Annsofi Johannsen genomförde sammanlagt fyra studier. De två första visade att de personer med tandlossning som svarat ”ja” på frågan ”Känner du dig ängslig i vardagslivet?” hade mer inflammation i tandköttet än de som inte kände sig ängsliga. I studie tre och fyra undersöktes om stressrelaterad utmattningsdepression hos kvinnor har någon påverkan på utvecklingen av tandlossning, vilket den visade sig ha.
– Vissa människor har plack och inflammation i tandköttet utan att tandlossningssjukdomen träder in, medan andra får tandlossning. Det kan vara så att depressionen medför en rubbning av immunförsvaret som ger en försämrad munhälsa med ökad inflammation i tandköttet och tandlossning, förklarar Annsofi Johannsen sina resultat.
Den nya kunskapen kan leda till bättre behandling av patienter om deras psykiska hälsa är känd av tandhygienisten eller tandläkaren.
– Men tyvärr är den psykiska hälsan ingenting man pratar om hos tandläkaren eller tandhygienisten idag. Vi borde uppmärksamma den sidan mer, säger Annsofi Johannsen.
Avhandling: ”Anxiety, Exhaustion and Depression in Relation to Periodontal Diseases” av Annsofi Johannsen vid Odontologiska institutionen, Karolinska Institutet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Annsofi Johannsen, medicine doktor och legitimerad tandhygienist,
tfn 08-524 882 65, mobil 073-980 73 69, e-post annsofi.johannsen@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd, tfn 08-524 838 95 mobil 070-224 38 95, e-post katarina.sternudd@ki.se
Grå starr innebär att synskärpan försämras, och det beror på att linsen blir grumlig. Sjukdomen är den största orsaken till blindhet i världen, och så många som fyra av fem personer över 80 år har grumlig lins. År 2004 gjordes 77 000 operationer av grå starr i Sverige.
– Det finns studier som visat att om man kan fördröja uppkomsten av grå starr så att folk får det tio år senare skulle operationsbehovet minska till hälften, säger Anne Petersen.
I sin avhandling visar Anne Petersen att de antiinflammatoriska medel som bland annat finns i vanliga värktabletter kan skydda mot grå starr. Hur mycket medlen kan skydda är olika från fall till fall, eftersom risken att drabbas av grå starr är olika från person till person.
Antiinflammatoriska medel används redan i form av ögondroppar vid operationer, men när vi får i oss medlen i tablettform är det svårt att veta hur hög koncentrationen blir i ögats lins.
Avhandlingen visar att doseringen måste vara mycket exakt för att medlen ska ha en skyddande effekt. En för hög halt av antiinflammatoriska medel ökar istället risken för celldöd i ögat.
– Man har ett litet intervall där man får skydd, och om man får en för hög dos skadas ögat istället för att skyddas, säger Anne Petersen.
Anne Petersen har undersökt odlade celler från människor och hela linser från möss i mikroskop och med biokemiska analyser. I försöken kunde hon se att de antiinflammatoriska substanserna motverkade de farliga syreradikalerna, och att cellen då inte behövde använda lika mycket av skyddsämnet glutation.
Just nu finns ingen medicinsk behandling som förebygger grå starr, och det kan dröja många år innan patienter kan få antiinflammatoriska medel i förebyggande syfte. Forskarna måste först undersöka vilken effekt medlen har i det mänskliga ögat, och sådana patientstudier är mycket tidskrävande.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för biomedicin, sektionen för medicinsk kemi och cellbiologi
Avhandlingens titel: Oxidative stress and proteolysis in the lens – effects of antiinflammatory drugs
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Anne Petersen, biomedicinsk analytiker, telefon: 031-773 33 94, e-post: anne.petersen@anatcell.gu.se
Handledare:
Professor Jan-Olof Karlsson, telefon: 031-773 33 59, e-post: janolof.karlsson@anatcell.gu.se
En tidigare utredning från Skogforsk visar att de avstängda vägarna under tjällossningen kostar skogsbruket ca en miljard kronor i form av ökade lagerkostnader och kvalitetsförluster på virket. Men på Skogforsk pågår flera projekt med målet att öka virkestransporternas framkomlighet under perioder med dålig bärighet. Beslutsstödet ”VägRust” kan exempelvis användas för att optimera upprustningen av vägnätet. Däcktekniken CTI minskar å andra sidan fordonens lufttryck och ökar på så sätt framkomligheten på mjuka skogsvägar under tjällossningen.
VägRust – bättre bärighet till lägre kostnad
Ett välskött vägnät minskar problemen under tjällossningen. Men det är dyrt att hålla vägarna i trim. VägRust beräknar var resurserna för upprustning gör mest nytta när skogsbruket ska minimera sina kostnader för att förse skogsindustrin med råvara året runt.
VägRust är fortfarande under utveckling, men används redan av skogsbruket för att planera och optimera upprustningar av skogsbilvägnätet. Systemet skulle också kunna användas av Vägverket vid planering av åtgärder i det allmänna vägnätet. Utvecklingsprojektet är ett samarbete mellan Skogforsk, Linköpings universitet, Mitthögskolan, Holmen Skog, SCA Skog, Stora Enso Skog och Sveaskog.
Kontakt:
Mikael Frisk, Skogforsk. Tel: 018-18 85 64, 0706-64 96 00, mikael.frisk@skogforsk.se
CTI – minskat lufttryck ger bättre framkomlighet
CTI – Central Tire Inflation – är ett system för att under färd minska ett fordons däcktryck och därmed öka framkomligheten på mjuka underlag, t.ex. på skogsvägar under tjällossning. CTI minskar slitaget på vägbanan, ökar bilarnas dragkraft och förlänger däckens livslängd. Dessutom minskar påfrestningen på förarens nacke, rygg och axlar tack vare lägre vibrationer när däcktrycket anpassas till underlaget. Den största besparingen för CTI ligger i en halvering av skogsbrukets lagerkostnader under tjällossningen. Ett färdigmonterat CTI-system kostar 150 000-200 000 kronor.
Tekniken utvärderas våren 2006 med hjälp av tolv CTI-utrustade timmerbilar från Blekinge i söder till Västerbotten i norr. Projektet är ett samarbete mellan Skogforsk, Vägverket, Volvo lastvagnar, Scania, däcktillverkare m.fl.
Kontakt:
Paul Granlund, Skogforsk. Tel: 018-18 85 71, 0705-11 78 44, paul.granlund@skogforsk.se
Vid organiska reaktioner bildas normalt både vänster och högerformen av den önskade kirala föreningen som en 50:50 blandning, en spegelbild på samma sätt som vänster och höger hand. Forskargruppen arbetar med metoder där höger och vänsterformerna ska fås så rena från varandra som möjligt. Därför använder forskargruppen ofta naturens egna katalysatorer (enzymerna) som hjälpmedel eller också konstruerar de egna organiska katalysatorer och så kallade kirala handtag. De rena vänster och högerformerna används därefter som byggstenar för att framställa naturidentiska biologiskt aktiva föreningar.
Ett exempel på sådana biologiskt aktiva föreningar är det lockämne (sexualferomon)som vissa arter av insektshonor använder för att locka hanarna till sig för parning. Kunskaper om och förståelse för detta sinnrika samspel öppnar möjligheter för att på ett artspecifikt sätt störa parningen mellan till exempel skadeinsekter, så att skador på bland annat växter och träd kan förhindras.
Läkemedel är ett annat exempel på biologiskt aktiva föreningar där det kan vara viktigt att bara vänster eller högerformen kan framställas helt ren, utan inblandning av den andra formen. Ofta är det bara den ena formen som har önskad biologisk aktivitet och i vissa fall kan den andra formen ge farliga biverkningar.
Erik Hedenström är född i Ljungaverk. Han blev gymnasieingenjör i maskinteknik vid Västermalms gymnasium 1976 och knappt tio år senare tog han en kemistexamen vid dåvarande Högskolan i Sundsvall/Härnösand samt en ämneslärarexamen vid lärarhögskolan i Umeå. Som doktorand vid KTH blev han den förste som disputerade på plats i Sundsvall år 1992 för att åtta år senare bli docent i organisk kemi vid KTH. Erik Hedenström är nu huvudhandledare för sex forskarstuderande och forskargruppens vetenskapliga resultat finns bland annat presenterade i det 70-talet artiklar publicerade i internationella tidskrifter.
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Erik Hedenström, Tel. 060-14 87 29, 070-558 2946, erik.hedenstrom@miun.se
