Därför borde Socialstyrelsen eller Livsmedelsverket försöka förmå livsmedelsindustrin att dels minska mängden salt, dels deklarera saltinnehållet i olika livsmedelsprodukter, tycker läkaren Fredrik von Wowern. Han disputerar inom kort på en avhandling om salt, gener och blodtryck.
– Både i Finland och i USA står saltmängden med i innehållsdeklarationen för ett livsmedel. USA har också en nationell rekommendation om högsta lämpliga saltintag. Det vore bra om Sverige kunde göra detsamma, säger Fredrik von Wowern.
Lunds universitet har en forskargrupp vid Universitetssjukhuset MAS i Malmö som länge studerat kopplingen mellan salt och högt blodtryck. I en av dess studier fick en grupp friska försökspersoner färdiglagad specialmat som innehöll bara 3 gram salt om dagen, mot normalt 9 gram. Efter fyra veckor hade försökspersonernas blodtryck sjunkit med hela 7-8 millimeter kvicksilver (den enhet blodtrycket mäts i).
– Och då finns det studier som visat att bara 2-3 millimeters sänkning hos blodtryckspatienter sänker risken för stroke med uppåt 15 procent. Här skulle man alltså kunna rädda många människoliv och samtidigt spara pengar åt samhället! säger Fredrik von Wowern.
Nu är det inte alla blodtryckspatienter som är känsliga för salt, utan bara ungefär hälften. För att inte de salt-okänsliga ska behöva lägga om dieten i onöden hoppas Fredrik von Wowern kunna utveckla sätt att genom ett enkelt blodprov kunna skilja mellan de olika grupperna. Det finns flera biologiska markörer som kan användas för att sålla fram de saltkänsliga patienterna.
Att hitta dessa är viktigt även av ett annat skäl. De löper nämligen en tre gånger så stor risk för hjärt-kärlsjukdomar jämfört med icke saltkänsliga patienter med samma blodtryck. För den saltkänsliga gruppen är det alltså extra viktigt att få ner blodtrycket genom mindre salt i maten och/eller genom medicinering.
När det gäller medicinering, så kan denna i framtiden komma att bli mer skräddarsydd för varje patient. Malmöforskarna visar nämligen också att det finns en viss genetisk bakgrund till högt blodtryck, t ex vissa gener som påverkar saltupptagningen i njuren. Ökad kunskap om dessa samband skulle kunna ge läkemedel inriktade på de olika delprocesser som ökar blodtrycket hos olika grupper av patienter.
Kontaktinformation
Avhandlingen heter Genetic factors and dietary salt intake as determinants of blood pressure and risk of primary hypertension. Disputationen äger rum den 17 februari. Fredrik von Wowern träffas på tel 040-98 00 01 eller 0735-27 22 06, e-post fredrik.wowern@med.lu.se
Debatten om fettets betydelse i kosten har pågått i decennier. Nyligen publicerades den hittills största vetenskapliga studien inom området i den amerikanska tidskriften JAMA. Studien, som blev mycket uppmärksammad världen över, ifrågasätter om fettsnål mat verkligen går att koppla till minskad risk för hjärt- kärlsjukdomar och vissa former av cancer.
Walter Willett, kostepidemiolog och professor vid Harvard, lanserade för några år sedan en alternativ matpyramid, där fettet intar den plats där vi är vana att se kolhydratrik mat som pasta, ris och bröd. Han är också ansvarig för flera stora och mycket uppmärksammade studier på amerikanska sjuksköterskor.
Efter föreläsningen finns tid att ställa frågor till professor Willett.
Tid: tisdag 14 februari, klockan 16.00
Plats: Karolinska Institutet, Nobel Forum, Nobels väg 1.
Välkomna!
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Professor Alicja Wolk, tel 08-524 861 70, e-post alicja.wolk@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd, 08-524 838 95, 070-224 38 94, e-post katarina.sternud@ki.se
Program
Moderator:
Joakim Palme, VD Institutet för Framtidsstudier
13.00-14.10 Det amerikanska imperiet
Globala obalanser omfördelar ekonomisk makt
Robert Bergqvist, chefsanalytiker, SEB
USAs inrikes utrikespolitik
Britt-Marie Mattsson, utrikesreporter, Göteborgs-Posten
F&U – Hur mycket av Amerikas position bygger på immigranter och innebär detta en risk?
Arne Jernelöv, professor i miljöbiokemi, Institutet för Framtidsstudier
14.10-15.30 Utmanarna: Kina, Indien & den muslimska världen
Kina i vår framtid
Torbjörn Lodén, professor i Kinas språk och kultur, Stockholms universitet
Kaffepaus 20 min
Indien – stackare eller stormakt?
Anna Kinberg Batra, civilekonom och författare
Den muslimska världen & reaktionen på ”kriget mot terrorn”
Jan Hjärpe, professor i islamologi, Lunds universitet
15.30-16.30 Paneldiskussion:
Hur länge varar Pax Americana? Sekler eller decennier?
Stein Tönnesson, Direktör, Institutt for fredsforskning (PRIO), Oslo
Gunilla Carlsson, vice ordförande utrikesutskottet (m)
Urban Ahlin, ordförande utrikesutskottet (s)
Tid: Tisdagen den 14 februari 2006 kl. 13.00-16.30.
Plats: Klara Konferens, Vattugatan 6, Stockholm
(i närheten av Sergels Torg, tvärgata till Drottninggatan)
Anmälan: Seminariet är fullbokat!
Seminariet är kostnadsfritt, men förhandsanmälan krävs då deltagarantalet är begränsat. Anmälan är bindande.
Kontaktinformation
Institutet för Framtidsstudier
Adress: Box 591, 101 31 Stockholm,
Besöksadress: Drottninggatan 33, 4 tr
Tel: 08-402 12 00. Fax: 08-24 50 14,
E-post: info@framtidsstudier.se
Lagens krav och frivilliga insatser har gjort att stora mängder äldre skog avsatts för fri utveckling under de senaste 15 åren. Men ungskogen är bortglömd i naturvårdssammanhangen, trots att det är där den nya skogens naturvärden skapas.
– Många arter är beroende av störningar för sin överlevnad. I ungskogen kan skogsbruket lägga grunden för sådana livsmiljöer som brand och storm annars ger, till exempel luckor och skogsbryn, solexponerade döda träd och lövträd i olika utvecklingsstadier, säger professor Jan Weslien vid Skogforsk.
Fåglar som stjärtmes och mindre hackspett vill ha ganska stora inslag av lövträd i landskapet för att kunna häcka. Och eftersom dagens ungskog blir morgondagens gammelskog så måste lövinslaget grundläggas redan här. Jan Weslien anser att naturvården skulle kunna bli mer effektiv om ungskogarnas potential togs tillvara.
– Att avsätta lövrika ungskogar för fri utveckling skulle i många skogslandskap vara värdefullare än att spara ”halvtriviala” äldre barrskogar för att uppnå certifieringskravet som säger att 5 % av skogen ska sparas för fri utveckling.
Igenväxning hot mot mångfald
Inte bara fåglarna är beroende av hur ungskogarna förvaltas. Många insektsarter behöver exempelvis döda, solbelysta trädstammar och ett stort antal blommande växter och fjärilar behöver bryn och gläntor. Men i dag saknas ofta luckor och gläntor i den uppväxande skogen.
– Igenväxningen är på sikt ett av de större hoten mot flora och fauna. Men med små insatser vid åtgärder som föryngring och röjning kan skogsbruket öka den biologiska mångfalden över skogens hela omloppstid, säger Jan Weslien.
Utvecklingskonferenserna äger rum i:
Umeå, Umeå Folkets Hus: 15-16 februari,
Sundsvall, Södra Berget: 22-23 februari,
Jönköping, Elmia: 1-2 mars,
Västerås, Aros Congress Center: 8-9 mars.
Kontaktinformation
Jan Weslien, Skogforsk. Tel: 018-18 85 05, 070-698 59 29.
Malin von Essen, pressansvarig. Tel: 018-18 85 76, 0706-30 68 67.
Ett sätt att öka skogsbrukets produktivitet är att förenkla delar av skogsmaskinförarens arbete. På så sätt kan man ta tillvara maskinens kapacitet, som ibland är större än föraren kan utnyttja. Med så kallad kranspetsstyrning kan föraren manövrera kranen med en enda spak, till skillnad från dagens system som kräver två. Det innebär i praktiken att föraren slipper ange vilka hydraulventiler som ska öppnas och stängas, vilket avlastar föraren.
– Användningen av joystick förkortar inlärningstiden, ökar prestationen och gör det lättare för föraren att undvika belastningsskador, säger Björn Löfgren, forskare på Skogforsk.
Svenskt skogsbruk är utsatt för stark internationell konkurrens och måste därför hitta ny teknik som gör avverkningen billigare. Björn Löfgren tror att automation kommer att bli en stor fråga på några års sikt, och då är kranspetsstyrning ett första steg.
– Automation är ett stort tekniksprång som tar hänsyn till förarens arbetsmiljö och är precis vad skogsbruket behöver för att öka sin produktivitet. Med kranspetsstyrningen lägger vi till exempel grunden för att i framtiden sköta lastning och lossning av virke automatiskt, säger Björn Löfgren.
Skogforsk har använt en skogsmaskinsimulator för att testa kranspetsstyrning. Simulatorn gör det möjligt att testa utvecklingsidéer utan att först behöva utveckla dyra prototyper, vilket ökar utvecklingstakten.
Utvecklingskonferenserna äger rum i:
Umeå, Umeå Folkets Hus: 15-16 februari,
Sundsvall, Södra Berget: 22-23 februari,
Jönköping, Elmia: 1-2 mars,
Västerås, Aros Congress Center: 8-9 mars.
Kontaktinformation
Björn Löfgren, Skogforsk. Tel: 018-18 85 81, 070-589 85 76.
Malin von Essen, pressansvarig. Tel: 018-18 85 76, 0706-30 68 67.
Inventeringar visar att älgen inom många områden skadar mer än fem procent av tallungskogen varje år. Men stora delar av skogsbruket har som mål att högst två procent av tallarna får skadas varje år. De nya resultaten visar att förutsättningen för att nå målet är en betydligt lägre älgstam än dagens. En fortsatt tuff debatt väntar därmed skogsbruket.
– Det här är en brännande fråga som diskuteras livligt av markägare och jägare – vad som är en lämplig nivå för älgstammen beror förstås på vem man frågar. Men om skogsbruket ska nå sitt tvåprocentsmål bör älgstammen vara 3-4 älgar per 1000 hektar. I stora delar av Sverige är älgstammen idag betydligt tätare, säger Roger Bergström, viltforskare på Skogforsk.
Roger Bergströms resultat bygger på modellberäkningar, men överensstämmer väl med verkligheten. Modellen bygger på forskarnas kunskaper om älgens foderbehov, dess betesbeteende och hur mycket foder skogen producerar. I verkligheten spelar andra faktorer också in, t.ex. de växande rovdjursstammarna.
– Älgtätheten, älgstammens sammansättning, andelen ungskog och rovdjurens bytesval – allt påverkar skadebilden. Med nya kunskaper om de här faktorerna kan vi successivt förbättra modellen, beräkningarna och möjligheten att samförvalta skog och älg, säger Roger Bergström.
Utvecklingskonferenserna äger rum i:
Umeå, Umeå Folkets Hus: 15-16 februari,
Sundsvall, Södra Berget: 22-23 februari,
Jönköping, Elmia: 1-2 mars,
Västerås, Aros Congress Center: 8-9 mars.
Kontaktinformation
Roger Bergström, Skogforsk. Tel: 018-18 85 59, 070-518 85 06.
Malin von Essen, pressansvarig. Tel: 018-18 85 76, 0706-30 68 67.
Skogforsk har testat tekniken i en skogsmaskinsimulator. Resultaten presenteras vid Utvecklingskonferensen 2006.
– Enligt testföraren var det betydligt lättare att arbeta med den här tekniken än med dagens befintliga dataskärm som befinner sig nedanför vindrutan, säger Björn Löfgren, forskare på Skogforsk.
Skogsmaskinförare har en mycket hög mental belastning – de tar in och bearbetar en ansenlig mängd visuell information från omgivningen och från olika skärmar i hytten. Head-up-displayen projicerar viktig information direkt på skogsmaskinens vindruta, precis som i ett jaktplan eller formula 1-bil.
Tekniken gör det möjligt för föraren att få information om det träd som just avverkas, utan att behöva byta fokus från kranspetsen till dataskärmen.
– Testet av head-up-displayen pekar också på att mängden information skulle kunna reduceras till förmån för förarens arbetsmiljö.
Skogforsk kommer att studera det framöver, säger Björn Löfgren. Head-up är en av många spännande idéer som testats i Skogforsks skogsmaskinsimulator. Simulatorn gör det möjligt att testa nya idéer inomhus utan att behöva lägga stora pengar på att utveckla dyra prototyper.
Utvecklingskonferenserna äger rum i:
Umeå, Umeå Folkets Hus: 15-16 februari,
Sundsvall, Södra Berget: 22-23 februari,
Jönköping, Elmia: 1-2 mars,
Västerås, Aros Congress Center: 8-9 mars.
Kontaktinformation
Björn Löfgren, Skogforsk. Tel: 018-18 85 81, 070-589 85 76.
Malin von Essen, pressansvarig. Tel: 018-18 85 76, 0706-30 68 67.
– Det här kan ge skogsbruket nya affärsformer som förenklar för både skogsägare och virkesköpare, säger Johan J Möller, forskare på Skogforsk.
En ny affärsform – stamprissättning – har under senare tid diskuterats i skogsbruket. Den kan underlätta skogsbrukets virkesaffärer, eftersom betalningen räknas ut redan i skogen med hjälp av information som skogsmaskinen samlar in under avverkningen.
Idag räknas ersättningen för virket i regel ut först efter att virket mätts in vid industrin. Ett av hindren för den nya affärsformen har varit att skogsmaskinerna inte kunnat avgöra trädens kvalitet. Virkeskvaliteten har stor betydelse för priset, eftersom raka, kvistfria träd ger skogsägaren mer betalt än korta, krokiga och kvistiga stammar.
De nya resultaten visar att det är möjligt att med data från skogsmaskinen beräkna kvaliteten på träden redan i skogen med gott resultat.
– Automatisk kvalitetsklassning i skogen ger nästan samma resultat som virkesmätning vid industrin. Värdet på ett virkesparti blir i genomsnitt detsamma, med en spridning på ett par procent vid stamprissättning jämfört med traditionell virkesmätning, säger Johan J Möller.
För att klara av kvalitetsklassningen och räkna ut värdet på virket krävs att skogsmaskinen samlar in information om varje träds diameter, höjd och avsmalning. Dessutom måste växtplatsens breddgrad och höjd över havet anges och ålder för skogen bestämmas. Förutsättningen för att börja använda den nya metoden i praktisk skala är att man kan kvalitetssäkra skogsmaskinens mätningar.
Fakta om stamprissättning:
– Handeln förenklas eftersom skogsägare och virkesköpare snabbare kommer till avslut då virket kan värderas i direkt anslutning till avverkningen.
– Köparen kan utnyttja virket på det för ögonblicket enklaste sättet utan att behöva ta hänsyn till en detaljstyrande prislista.
– Prislistorna blir enklare än dagens. Det blir också lättare för säljaren att jämföra olika köpares bud.
Utvecklingskonferenserna äger rum i:
Umeå, Umeå Folkets Hus: 15-16 februari,
Sundsvall, Södra Berget: 22-23 februari,
Jönköping, Elmia: 1-2 mars,
Västerås, Aros Congress Center: 8-9 mars.
Kontaktinformation
Johan J Möller, Skogforsk. Tel: 018-18 85 66, 070-318 85 66
Malin von Essen, pressansvarig. Tel: 018-18 85 76, 070-630 68 67
CTI – Central Tire Inflation – är ett system för att under färd minska ett fordons däcktryck och därmed öka framkomligheten på mjuka underlag, t.ex. på skogsvägar under tjällossning.
– CTI minskar slitaget på vägbanan, ökar bilarnas dragkraft och förlänger däckens livslängd. Dessutom minskar påfrestningen på förarens nacke, rygg och axlar tack vare lägre vibrationer när däcktrycket anpassas till underlaget, säger Paul Granlund, forskare på Skogforsk.
Den största besparingen för CTI ligger dock i en halvering av skogsbrukets lagerkostnader under tjällossningen. Besparingen beräknas till ca 450 miljoner kronor per år. Ett färdigmonterat CTI-system kostar 150000-200000 kronor.
Utvecklingskonferenserna äger rum i:
Umeå, Umeå Folkets Hus: 15-16 februari,
Sundsvall, Södra Berget: 22-23 februari,
Jönköping, Elmia: 1-2 mars,
Västerås, Aros Congress Center: 8-9 mars.
Kontaktinformation
Paul Granlund, Skogforsk. Tel: 018-18 85 71, 070-511 78 44.
Malin von Essen, pressansvarig. Tel: 018-18 85 76, 0706-30 68 67.
I perspektivet av att skolan löper risk att misslyckas med sitt demokratiska uppdrag och demokratin därmed får ett svagare fotfäste bland kommande generationer, blir frågan om vilka demokratiska erfarenheter dagens ungdomar får i skolan särskilt viktigt. Från samhällets sida har det gjorts olika satsningar för att stimulera just frågan om elevinflytande och Mats Danell visade i sin licuppsats att omständigheterna i pedagogernas/lärarnas arbete snarare än intentionerna i läroplanen är det som styr när det gäller att forma elevernas inflytande.
I den nu aktuella doktorsavhandlingen På tal om elevinflytande – Hur skolans praktik formas i pedagogers samtal, med vilken Mats Danell disputerar den 24 februari, har han beskrivit och utvecklat frågan om hur ett arbetslag formar och upprätthåller elevinflytandet vid en skola.
Vad händer med elevers inflytande i skolan inom ramen för pedagogernas samtal? I ett vidare perspektiv kan som sagt frågan definitivt anses hänga samman med demokratins framtid.
– Resultaten visar att samtalen används som en frizon där läroplanens intentioner eller gemensamma överenskommelser i frågan om elevinflytande neutraliseras. I samtalen använder pedagogerna/lärarna en repertoar av strategier för att bevaka zonens neutralitet på arbetslagsnivån, säger Mats Danell.
Hur elevinflytandet utformas rent praktiskt är alltså beroende av vad de enskilda pedagogerna uppfattar som möjligt att realisera. Å ena sidan tilldelas eleverna inflytande – men å den andra regleras och kontrolleras det inflytandet genom olika ”regler” som handlar om arbetsformer, objekt och specifika områden. Det innebär att för vissa elever integreras elevinflytandet i skolarbetet, men för andra marginaliseras det.
Resultaten visar att samtalen om elevinflytande på samma gång var framåtsträvande och tillbakabildande för själva elevinflytandet.
– Samtidigt som arbetslaget har prioriterat frågan om elevinflytande så upphävs de goda intentionerna av samtalet i kollegiet. Mål i läroplanen och lokalt uppsatta mål om elevinflytande neutraliseras eller ställs åt sidan. Utvecklingen av elevinflytandet styrs av pedagogernas motiv att få verksamheten att fungera och frågan om elevinflytande hamnar på undantag, trots att den prioriteras, säger Mats Danell.
Mats Danell är född i Haparanda, uppvuxen i Luleå och bosatt i Hortlax. Han har både mellanstadie-, ämnes- och speciallärarutbildning och har arbetat i grundskolan, på Skolverket, som utredare i Piteå kommun och som lärare på lärarutbildningen vid Luleå tekniska universitet.
Kontaktinformation
Upplysningar: Mats Danell, tel. 0920-49 16 51, mats.danell@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Varje år dör fem miljoner människor för att de saknar rent vatten. Det beror inte på att vi saknar kunskap om vattenhantering eller ens på vattenbrist, utan på hur vi styr och organiserar vattenresurser. Därför har internationella experter utvecklat en samlad policy för vattenhantering, som kombinerar ekologiska, marknadsekonomiska och demokratiska principer. Allt fler länder och internationella organisationer ställer sig bakom denna så kallade integrerade vattenresurshanteringspolicyn (IWRM, Integrated Water Resources Management).
Är då IWRM lösningen på det omfattande missbruket av vatten? Patrik Stålgrens avhandling undersöker vad som hände med IWRM när policyn skulle implementeras i Zimbabwe. Han pekar på hur olika lokala vattenanvändare har olika föreställningar om vatten – de lever i olika vattenvärldar.
– Om olika aktörer har olika tolkningar av IWRM försvåras deras samarbete. För att internationella policyinstrument som IWRM ska kunna stödja nationella beslut, så måste vi förstå hur de tolkas av nationella och lokala vattenanvändare, säger Patrik Stålgren.
När IWRM implementeras omtolkas den av vattenanvändare utifrån deras respektive vattenvärld. IWRM kommer därför att betyda olika saker för olika aktörer. Stålgren utvecklar en analysmodell för att förstå hur dessa omtolkningar går till och hur det påverkar resultatet av IWRM. Modellen utgår från internationell politisk teori och byggs vidare med hjälp av en mängd intervjuer från Zimbabwe, ett av de första länderna i världen som reformerade sin vattenpolitik enligt IWRM. Policyn förespråkas idag av FN, och alla internationella biståndsgivare använder IWRM som bas för att stödja vattenresurshantering i utvecklingsländer.
Stålgrens analys visar att det finns fyra olika vattenvärldar i Zimbabwe. I var och en tolkas IWRM på olika sätt. ”Vatten som Zimbabwe” omfattas av regeringen och baseras på en strävan att bygga en enhetlig nationalstat, men innehåller samtidigt starka raskategoriseringar som driver tolkningen av IWRM. ”Vatten som guld” präglar de kommersiella farmarnas omtolkning utifrån en historisk föresällning om hur den vite mannen erbjudit civilisationens frukter till de svarta afrikanerna.
Den tredje världsbilden ”vatten som vetenskap” präglar de ingenjörer som administrerar vatten i Zimbabwe. Stålgren visar hur IWRM orsakade en rad konflikter mellan olika ingenjörsgrupper, vilket ledde till omtolkningen.
Stålgren har intervjuat flera så kallade regnmakare och andliga medier om deras syn på IWRM. Deras världsbild – ”vatten som en gåva från gudarna” – bygger på föreställningen att förfädernas andar styr fördelningen av vatten. De omtolkar IWRM så att policyn inte ska hota deras världsbild och sociala positioner.
– Om regnmakare, regeringstjänstemän och internationella biståndsarbetare bättre förstod varandras världsbilder skulle vattenhanteringen fungera bättre. Det måste vi ta fasta på i svensk och internationell biståndspolitik om vi ska kunna hjälpa till att rädda de som idag dör av vattenbrist, avslutar Patrik Stålgren.
Avhandlingens titel: Worlds of water: Worlds apart
Fakultetsopponentens namn: Professor Jeffrey T. Checkel, Oslo
Tid och plats för disputation: Fredagen den 17 februari 2006, kl. 13.15, Sal 10, universitetsbyggnaden,
Vasaparken
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Patrik Stålgren, tel. 0708-785654(mobil.), 031-773 5129(arb.)
e-post:.patrik.stalgren @pol.gu.se
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
Lena Granhag har undersökt hur vattenrörelser påverkar marina algers förmåga att fästa och hålla sig kvar på olika ytor. Resultatet visar att små algsporer har svårt att sätta sig fast när strömhastigheten är 10 cm/s, vilket är vanligt vid klippstränder. Har sporerna redan limmat fast sig på en yta krävs dock hastigheter på 10 m/s, eller 20 knop, för att få bort dem.
En förklaring till varför algerna sitter fast så hårt på båtar är att de strömhastigheter och krafter som algsporerna upplever nära en yta är svaga, den fria vattenströmmen bromsas upp och blir mycket lägre intill fasta ytor. En annan anledning är algernas förmåga att med hjälp av sin flexibla form kunna följa med och göra så litet motstånd mot strömmen som möjligt.
Ett sätt att minska algpåväxten på båtskrov kan vara att förhindra själva mekanismen som gör att algsporen häftar sig fast vid skrovet, exempelvis genom att hindra algsporernas lim från att härda. Lena Granhag har i sitt arbete testat en ytanalytisk metod, där hon med hjälp av en kvartskristallmikrovåg studerat vad som händer i algsporen och med limmet de första timmarna efter att den satt sig fast. Metoden tror hon kan bli användbar i det fortsatta arbetet med att studera de processer som sker i algen när den fastnar på skrovet.
Hon har också testat metoder som är vanliga för att hindra andra typer av marina organismer, som till exempel havstulpaner, att fästa vid båtskrov. När det gäller att använda sig av speciella ytstrukturer på båtskroven, visar resultaten att en ytstruktur av ungefär samma storlek som algsporerna bör undvikas, eftersom det ger algerna en möjlighet att gömma sig för vattenströmmar. Lena Granhag har även testat en självrengörande och giftfri båtbottenfärg, där påväxten ska lossna av den kraft som uppstår då båten förs fram genom vattnet. Men den självrengörande båtfärgen visades ha liten effekt både på nylimmade, det vill säga ett dygn gamla algsporer, liksom på tre veckor gamla groddplantor.
Försöken gjordes med hjälp av en nybyggd testbåt, som gav möjligheter att utföra testerna under verkliga förhållanden.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Lena Granhag
Institutionen för marin ekologi
Göteborgs universitet
Tel arb: 031-773 27 08
Mobiltfn: 0708-971941
E-post: lena.granhag@tmbl.gu.se
Handledare: Professor Per Jonsson, tel. 0526-68627 och e-post: per.jonsson@tmbl.gu.se
Avhandlingen har titeln: Effects of water flow on settlement and persistence of marine macroalgae. Disputationen har ägt rum.
I studien intervjuades 124 svenska industriföretagsledare som fick ange vilka likheter som kännetecknar kärnverksamheterna i företagen. Genom att analysera denna subjektiva information visade det sig att samhörighet är mer komplicerat än man vanligtvis föreställt sig. Dessutom är det inte bara relevant att diskutera i vilken utsträckning samhörighet förekommer, utan också vilken typ av samhörighet det rör sig om.
Samhörighet som bygger på produkttekniska likheter mellan verksamheter har en positiv inverkan på företagens lönsamhet, medan mer omfattande likheter avseende såväl produkter, resurser samt värdekedjor påverkar lönsamheten negativt.
En väldefinierad teknisk kärna som ger tillgång till många marknader och som är svår för konkurrenter att imitera skapar sålunda i allmänhet en möjlighet för ett företag att utnyttja synergier. Detta förutsätter att kompetens kan överföras mellan verksamheter. Kompetensen behöver dessutom ständigt förnyas för att undvika att kärnan kopieras av konkurrenter och att företagets bas därmed riskerar att förlora sin konkurrensförmåga.
Artikeln i sin helhet finns tillgänglig on-line: www.interscience.wiley.com (Pehrsson, A. 2006. Business relatedness and performance: a study of managerial perceptions, Strategic Management Journal, Volym 27, sid. 265-282.)
Kontaktinformation
För mer information kontakta gärna Anders Pehrsson, telefon 0470-708294, e-post: Anders.Pehrsson@vxu.se
Ingrid Henning Loebs avhandling från Institutionen för pedagogik och didaktik handlar om utveckling och förändring i kommunal vuxenutbildning över tre decennier. Ansatsen är
yrkeslivshistorisk och avhandlingens kärna är fyra berättelser om lärarbanor; högst påtagligt levande, spännande och dramatiska intriger om utveckling och förändring i denna del av den offentliga sektorn.
Sedan det inrättades 1968 har kommunal vuxenutbildning haft olika funktioner och politiska mål – under årens lopp har många vuxna av olika skäl ”gått på komvux”. Och ända från
början har det reformerats med olika argument som grund. Precis som övriga svenska skolväsendet har den kommunala vuxenutbildningen omstrukturerats. Den senaste
tioårsperioden har förändringsvindar blåst intensivt. I en mening handlar berättelserna om hur specifika reformer, förändrade mål och riktade satsningar genomförs i praktiken och hanteras av yrkesverksamma. Men lika mycket handlar
berättelserna om en verksamhet som är ”stadd i utveckling” genom människors dagliga återskapande aktiviteter. De visar också hur verksamhet kan bli instabil och haverera genom
reformer och omstrukturering.
Denna avhandling är lyhörd för vad människor berättar om sitt yrkesliv och sin yrkesverksamhet på ett annat sätt än vad som är brukligt. Här kan man därför skönja att dynamisk utveckling och förändring inte nödvändigt är kopplad till någon specifik reform. Ett organisationsfält kan exempelvis utvecklas genom nyfikenhet, efterbildning och ”härmning”.
Detta ger ett underlag för kritik av mer traditionell implementeringsforskning.
Ett annat tema är hur en statligt formulerad styrningsidé om professionella och professionellas uppdrag krockar med ett annat statligt incitament för styrning och förändring: den så kallade kvasimarknadsstyrningen. På en kvasimarknad organiseras utbildning genom upphandling och beställning. Därav uppstår kraftiga incitamentskrockar och i avhandlingen belyses och problematiseras konsekvenser som detta får.
Författare: Ingrid Henning Loeb, Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet
Titel: Utveckling och förändring i kommunal vuxenutbildning. En yrkeslivshistorisk ingång med berättelser om lärarbanor.
Handledare: Rita Foss Fridlizius: rita.foss@ped.gu.se, Dennis Beach: dennis.beach@hb.se, Sverker Lindblad: sverker.lindblad@ped.gu.se
Disputation: Fredagen den 3 mars 2006, klockan 10.00 i Stora hörsalen, Pedagogen
Institutionen för pedagogik och didaktik, Frölundagatan 118, Mölndal.
Opponent: Lena Abrahamsson, Institutionen för arbetsvetenskap, Luleå tekniska
universitet
Kontaktinformation
Kontakt: ingrid.henning-loeb@ped.gu.se 031-773 24 94, 070-8326117
Program:
Malaria – de fattigas sjukdom
Professor Mats Wahlgren, MTC, Karolinska Institutet
Sömnsjuka och elefantiasis – vad är det?
Docent Hannah Akuffo, MTC, KI och Sida
Jordnötter mot tuberkulos?
Professor Sven Britton, KI och Karolinska universitetssjukhuset
Resor – risker och råd
Professor Lars Rombo, KI och Karolinska Universitetssjukhuset
Frågestund med föreläsarna
Moderator: Professor Mats Wahlgren, MTC, KI
Fri entré – Välkomna!
Plats: MTCs föreläsningssal, Karolinska Institutet, Campus Solna,Theorells väg 1. Antalet platser är begränsat.
Vägbeskrivning: Buss 3 från Sankt Eriksplan till hållplats ”Prostvägen”. Korsa Solnavägen och ta första avtagsvägen till vänster på Tomtebodavägen (Nobels väg), sedan första avtagsvägen till vänster (Theorells väg 1). För bilburna finns fri parkering i hörnet Solnavägen – Tomtebodavägen.
Kontaktinformation
För mer information: ring 08-524 86734 eller kontakta pressekreterare Katarina Sternudd, telefon 08-524 838 95, mobil 070-224 38 95, e-post katarina.sternudd@ki.se
I avhandlingen On building competitiveness in strategic SME Networks – Empirical analysis of 54 forms in two networks – med vilken Joakim Wincent disputerar den 24 februari, publiceras också empiriska bevis för att entreprenöriella företag kan skapa positiva ringar på vattnet och vara viktiga för sina grannföretag genom de resurser de sprider runt omkring sig.
Avhandlingen förser oss också med insikter i forskningsdebatten om huruvida vi ”föds eller fostras” till entreprenörskap – en fråga som är minst sagt aktuell för många regioner i landet, inte minst Norrbotten och Västerbotten som ju länge präglats av den så kallade ”bruks-andan” och där nu en ny typ av företagsamhet växer fram.
– Ett problem har varit att förklara personlighetens roll i entreprenöriella aktiviteter. Mitt bidrag till den debatten är att personlighet sannolikt kan ha indirekt betydelse för entreprenörsskap, men då genom hur en enskild person agerar i det speciella sammanhang han eller hon finns och verkar i, säger Joakim Wincent.
Joakim Wincent är född och bosatt i Skellefteå. Sedan 2002 har han ägnat sig åt doktorandstudier och undervisning på Avdelningen för ekonomistyrning vid Luleå tekniska universitet.
Kontaktinformation
Upplysningar: Joakim Wincent, tel. 0920-49 21 61, joakim.wincent@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
