Tumörsjukdomar kan behandlas med kirurgi, strålning eller cellgifter. En ny typ av behandling som utnyttjar antikroppar med påkopplade radioaktiva substanser har tilldragit sig växande intresse. När antikroppar injiceras har de förmågan att kunna vandra runt i blodcirkulationen och aktivt dra sig till tumörer, de är med andra ord ”målsökande”. Antikropparna kan t.om. finna tumörer som ännu inte hunnit växa sig så stora att de kan påvisas med andra metoder. När antikroppen väl binder sig till tumören kan den radioaktiva substansen leverera lokal strålning under lång tid.
I avhandlingen visas att denna typ av cancerbehandling, ”radioimmunoterapi”, kan ge en påtaglig tillväxthämning av tumörcellerna. Verkningsmekanismen är emellertid inte densamma som vid vanlig strålbehandling. Den lågdosstrålning som här avges under lång tid aktiverar några av cellernas försvarssystem, vilket medför att de tillfälligt slutar dela sig och försöker reparera ev. strålskador. Om det inte lyckas kommer cellerna slutligen att försöka dela sig med skadat genmaterial, vilket resulterar i ”celldelningskatastrofer” och aktivering av ”självmordsprogram” som gör att tumörcellerna går under av egen kraft. Dessa nya behandlingsmetoder bedöms ha stor potential och har redan kommit till användning vid vissa tumörsjukdomar.
David Eriksson är doktorand vid enheten för immunologi och nås på tel. 090-785 26 67, epost: david.eriksson@climi.umu.se
Avhandlingen läggs fram fredagen den 10 februari vid enheterna för immunologi, Inst. för klinisk mikrobiologi, och diagnostisk radiologi, Inst. för strålningsvetenskaper, och har titeln Experimental Radioimmunotherapy and Effector Mechanisms. Svensk titel: Experimentiell radioimmunoterapi och effektormekanismer.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i sal A103, Norrlands universitetssjukhus.
Fakultetsopponent är professor Eva Forsell-Aronsson, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg.
Under 2003 svarade biobränslen för 15 procent av Sveriges totala energianvändning. Villasektorn spelar en viktig roll för en ökad användning av biobränslen. Många vedpannor som idag används för villauppvärmning är gamla. Nya alternativ för biobränsleeldning i villa, såsom träpellets och högeffektiva vedpannor, med betydligt lägre utsläpp av organiska ämnen, har kommit ut på marknaden under de senaste tio åren.
Rök från förbränning av biomassa innehåller en komplex blandning av ämnen som i varierande grad kan påverka miljön och hälsan. Maria Olsson har studerat koncentrationerna av specifika organiska ämnen i rök från träpellets och andra nya alternativ för villauppvärmning.
– I min forskargrupp har vi undersökt skorstensrök från en Svanenmärkt vedpanna, pannor med pelletsbrännare, pelletskaminer och en pelletspanna. Utsläppen var generellt låga och dessa förbränningsutrustningar kan därför rekommenderas som miljövänliga alternativ för villauppvärmning. Men det är stora skillnader i emissioner från olika villautrustningar för pellets, vilket gör att det är viktigt att välja bästa möjliga utrustning och att installera och underhålla den väl, säger Maria Olsson.
Träpelletseldning i kaminer gav upphov till emissioner av bland annat metoxifenoler. Metoxifenoler har antioxidanteffekt medan vissa andra ämnen i röken är cancerogena, till exempel bensen. Förbränningen i pannor med pelletsbrännare och i den Svanenmärkta vedpannan gav endast upphov till mycket låga koncentrationer av bensen och andra cancerogena ämnen.
För närvarande eldas träpellets i mer än 80 000 svenska hem. En gammal ved- eller oljepanna kan bytas ut mot en pelletspanna eller konverteras till pelletseldning genom installation av en pelletsbrännare. En pelletskamin är ett lämpligt komplement till direktverkande el, fjärrvärme eller värmepump. Med den ökande användningen och efterfrågan på träpellets ökar intresset även för andra alternativa bränslen såsom havre, halm och torv.
Vid ofullständig förbränning av träpellets i laboratorieskala bildas bland annat metoxifenoler, särskilt vid antändnings- och flammeldningsstadierna. Låga koncentrationer av bensen och polycykliska aromatiska kolväten (PAH) uppmättes under glödeldningsstadiet. Koncentrationerna av organiska ämnen från förbränning av havre, halmpellets och torvpellets var nästan lika låga som från träpellets. Proportionerna mellan de olika ämnena i röken var dock olika.
Avhandlingen”Residential biomass combustion – emissions of organic compounds to air from wood pellets and other new alternatives” försvaras vid en offentlig disputation på Chalmers den 3 februari kl 10.00 i KA-salen, Kemigården 4, Göteborg.
Maria Olsson kommer från Halmstad.
Kontaktinformation
Mer information
Maria Olsson, Kemisk miljövetenskap, Institutionen för kemi- och bioteknik, Chalmers,
tel: 031-772 30 05, e-post:maria.olsson@chalmers.se
När det inte finns några resurser för att ställa diagnos med hjälp av provtagning har WHO utarbetat ett flödesschema så att vårdpersonal ändå ska kunna diagnostisera och behandla till exempel könssjukdomar. Flödesschemat innebär att en kvinna som har genital flytning behandlas för gonorré, klamydia och trichomonas. Det leder till att en stor andel överbehandlas.
I sin studie av förekomsten av sexuellt överförbara sjukdomar hos 300 sexuellt aktiva tonåringar i ett slumområde i Kampala visar Eva-Britta Råssjö att 20,6 procent av flickorna och 13,2 procent av pojkarna hade minst en behandlingsbar infektion. Dessutom hade nästan 40 procent av de infekterade förblivit obehandlade om de inte hade deltagit i studien.
– Det visar att symtomatisk behandling är helt otillfredsställande, säger Eva-Britta Råssjö.
I sin avhandling presenterar Eva-Britta Råssjö en annan metod för att hitta könssjukdomar. Metoden innebär att personalen ställer frågor om sexuellt riskbeteende för att exkludera lågriskpatienter.
– Det handlar till exempel om patienter med en stadig partner, som använder kondom och tror att partnern är trogen, berättar Eva-Britta Råssjö.
Även med den här metoden blir emellertid ungefär 50 procent av patienterna behandlade med antibiotika trots att de inte har någon infektion.
– Det som behövs i u-länderna är billiga snabbtest som kan användas utan elektricitet, konstaterar Eva-Britta Råssjö.
I avhandlingsarbetet har Eva-Britta Råssjö även intervjuat ungdomar om motiven för att låta HIV-testa sig eller avstå. Många ungdomar ansåg att det var en självklarhet att testa sig och ett sätt att skydda sig. Kostnaden var dock ett hinder för några, liksom rädslan att bli utfryst vid ett positivt svar. En uppfattning var också att själva vetskapen skulle vara så svår att bära att den skulle kunna leda till för tidig död.
Eva-Britta Råssjö är gynekolog och verksam vid Falu lasaretts förlossningsavdelning.
Kontaktinformation
Eva-Britta Råssjö kan nås på 0709-41 76 74 eller eva-britta.rassjo@ltdalarna.se
Hyaluronan (HYA) är en stor molekyl som är vanlig hos alla ryggradsdjur. Den upptäcktes i ögats glaskropp i början av 1930-talet. I navelsträng och ledvätska hos människa och i tuppkammar har man uppmätt höga koncentrationer av substansen. HYA fungerar bl.a. som smörjmedel och ger ökad elasticitet i t.ex. leder. Det finns också belägg för att HYA är kopplad till tumörspridning och sjuklig ökning av mängden bindväv, s.k. fibros. Fibros beror på förekomst av fibersubstansen kollagen. Både HYA och kollagen är kopplade till fibrosutveckling.
Fibros förekommer ibland i benmärgen, kroppens största blodbildande organ. Fibrosutbredning kan där bli mycket tydlig och hämma den normala blodbildningen, vilket kan leda till svår blodbrist och sjuklighet. Det har hittills inte funnits några studier som klart har visat att HYA finns i benmärgen.
Avhandlingen visar att HYA förekommer i benmärgen hos friska personer och att en ökad HYA-förekomst kan vara ett tidigt tecken på fibrosutveckling. Det framkommer också att patienter med den svåra blodsjukdomen akut myeloisk leukemi, samt patienter med andra cancersjukdomar som engagerar benmärgen, har en HYA-inlagring som är mer uttalad än hos friska personer. Även här ses ett samband mellan HYA och kollagen, vilket både kan tala för fibrosutveckling och tumörengagemang.
Gunnel Sundström är doktorand vid enheten för medicin och överläkare vid Norrlands universitetssjukhus. Hon nås på tel. 090-785 16 87 alt 090-785 00 00 växel och sökare, e-post gunnel.sundstrom@vll.se
Avhandlingen läggs fram fredagen den 3 februari vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, och har titeln: Hyaluronan in normal and malignant bone marrow. A clinical and morphological study with emphasis on myelofibrosis. Svensk titel: Hyaluronan i frisk och sjuk benmärg. En klinisk och morfologisk studie med tonvikt på sjuklig bindvävsökning i benmärg.
Disputationen äger rum kl. 13.00 i Sal D, 9 tr., Tandläkarhögskolan.
Fakultetsopponent är prof. Hans Wadenvik, Inst. för invärtesmedicin, Göteborgs universitet.
Systemen kommer att vara en del av det nätverk av sensorer som just nu byggs upp för att övervaka att provstoppsavtalet följs. Avtalet säger att minst 40 av totalt 337 mätstationer i världen ska förses med xenongassystem för upptäckt av kärnvapenprovsprängningar. Hittills har system levererats till drygt tio av dessa. För 2006 har tre utrustningar beställts som ska levereras till Japan, Australien och Panama. Gammadata har fått i uppdrag att leverera två av dessa, ett till Japan och ett till Australien.
-Den här affären är ett bra exempel på hur FOI:s forskning kan bidra till ökad säkerhet i världen och ge vårt land högt anseende i det internationella nedrustningsarbetet. Vår forskning och vårt utvecklingssamarbete med Gammadata har möjliggjort en konkurrenskraftig produkt på en internationell marknad, säger Anders Ringbom, forskare vid FOI. Förutom Sverige är det bara Frankrike, USA och Ryssland som levererar xenongassystem.
Gammadatas ädelgassystem SAUNA är ett av de främsta i sitt slag i världen. Det automatiska systemet hittar radioaktiv xenongas, vilket bildas vid kärnladdningsexplosioner, och läcker ut till och med vid ett underjordiskt prov. Systemet samlar in luft och plockar ut de radioaktiva ädelgaserna i luften och analyserar och rapporterar till en central databas i Wien. Genom att sedan titta på relationerna mellan de radioaktiva isotoperna i luften kan man avgöra om det är en provsprängning eller ett radioaktivt utsläpp från t ex ett kärnkraftverk. Systemet är mycket känsligt och kan upptäcka ungefär 100 radioaktiva xenonatomer i en kubikmeter luft, vilket gör att ett kärnvapenprov kan upptäckas på stora avstånd.
Forskare på FOI har under flera år arbetat med att utveckla ett system för detektion av radioaktiva gaser. Sedan 2003 samarbetar man med Gammadata, ett mätteknikföretag i Uppsala för att kommersialisera forskningen. Genom kommersialiseringen blir det möjligt för Sverige att vara med och konkurrera om de 40 ädelgassystem som planeras i det globala nätverket.
– Kravspecifikationen är hög och det här blir ett kvitto på att vi kan leverera system med unik prestanda och extremt hög kvalité. Sverige får också ett namn på kartan internationellt när det gäller den här teknologin och vi har goda chanser att få ytterligare beställningar, säger Dag Sedin, VD Gammadata Instrument AB.
Tidigare har Gammadata levererat ett system till FOI i Sverige, som driver en av de 40 mätstationerna. Systemet installerades i juli 2005. Under våren kommer Gammadata också att leverera ett system till Svalbard i Norge.
Kontaktinformation
Dag Sedin,
VD Gammadata Instrument AB,
telefon 018-480 58 00, 070-589 34 26,
dag.sedin@gammadata.se
Anders Ringbom,
projektledare FOI,
telefon 08 – 5550 3449,
anders.ringbom@foi.se
Åsa Ivarsson,
Presskontakt FOI,
telefon 073-444 77 55
För att högtidliggöra startskottet anordnas en heldag om aktuell och angelägen energiforskning onsdagen den 15 februari på Kårhuset, Lunds Tekniska Högskola, John Ericssons väg 3 i Lund. Representanter från media är välkomna att bevaka evenemanget kostnadsfritt.
– Aktuell forskning inom etanol, biogas, elkraftnät, gas och fjärrvärme, transporter, förbränning, solvärme, förbränningsmotorer, elhybridfordon och energieffektiva byggnader presenteras.
– Bland andra Energimyndighetens generaldirektör Thomas Korsfeldt, E.ON:s VD Lars Frithiof, VD:n för Svenskt gastekniskt centrum Jörgen Held och Mona Sahlins politiska sakkunniga Maja Fjaestad resonerar kring viktiga energiutmaningar för Sverige och förväntningar på energiforskningen.
Läs mer på http://www.lth.se/index.php?id=1395 där det även finns en länk till hela programmet. Dagen är ett bra tillfälle att skaffa sig en överblick av området och att träffa representanter från forskning och samhälle.
För mer information, kontakta Lars J. Nilsson, ordf. i Energiportalens styrgrupp och prof. Miljö- och Energisystem, 046-222 46 83, 0702-690 607, Lars_J.Nilsson@miljo.lth.se eller Bengt Sundén, (vice ordf.), prof. Värmeöverföring, 046-222 86 05, Bengt.Sunden@vok.lth.se
Anmäl dig till: Elisabeth Kjellsson, Byggnadsfysik, Elisabeth.Kjellsson@byggtek.lth.se
Projektet, döpt till Synface, bygger på tredimensionella datoranimeringar av talande ansikten. Den hörselskadade kan i realtid läsa på läpparna och följa ansiktsuttryck på ett animerat ansikte på en datorskärm, kopplad till telefonen.
Denna möjlighet innebär ett avgörande stöd för att förstå vad personen i den andra änden säger. Hörselskadade som testat lösningen är mycket positiva.
”För framstående insatser att ge rösten ett ansikte som förbättrar kommunikationen mellan människa och dator i till exempel dialogsystem och mellan människor, speciellt vid hörselskada och i bullriga miljöer”, lyder motiveringen. Prissumman är 75 000 kronor.
Jonas Beskow tog sin civilingenjörsexamen på KTH 1995 och doktorerade 2005 vid institutionen för tal, musik och hörsel.
Förutom forskningsgruppen på KTH, där sex personer ingår, är universitet i England och Holland delaktiga i projektet, och lösningen fungerar på svenska, engelska och holländska. Se bilder och en demo av lösningen på hemsidan Synface AB, det bolag forskarlaget startat för att kommersialisera tekniken, http://www.synface.net
Svenskättlingen Chester Carlson tog patent på den första torrkopieringsprocessen – xeroxgrafimetoden – som är grunden för alla moderna kopiatorer. Han är företaget Xerox grundare.
Chester Carlson-fonden delar ut pris till personer, institutioner eller inrättningar för forsknings- eller utvecklingsarbete inom området informationsvetenskap/IT. Priset förvaltas av IVA, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien.
Kontaktinformation
Jonas Beskow
08-790 8965
beskow@speech.kth.se
Nästan all ny forskning inom naturvetenskap och teknik publiceras elektroniskt. Det ger även forskningsbibioteken möjlighet till utveckling. Ett steg på vägen är att den traditionella informationstjänsten nu flyttar ut på nätet och direkt hem till användaren.
I ”Fråga teknikbiblioteken” har bibliotekarien och frågeställaren tillgång till ett gemensamt webbfönster och kan tillsammans söka sig fram till bra informationskällor. Frågeställaren behöver ingen särskild programvara, endast en vanlig webbläsare.
”Fråga teknikbiblioteken” ger pedagogisk vägledning till bibliotekens elektroniska resurser och nättjänster för studenter och forskare vid alla lärosäten med teknikutbildningar under större delen av dagen.
Genom samarbete mellan de tekniska biblioteken, kan den elektroniska informationstjänsten erbjuda bättre sökresultat och högre tillgänglighet.
”Fråga teknikbiblioteken” är öppen måndag – fredag, kl. 9-17. Det går också bra att skicka sin fråga via e-post direkt till något av de fem deltagande biblioteken.
Tjänsten är ett projekt med vårterminen 2006 som en provperiod.
Kontaktinformation
Frågor om tjänsten kan ställas till :
KTH biblioteket, Annika Swedén – 08 790 7082 – annika.sweden@lib.kth.se
Chalmers tekniska högskolas bibliotek, Marie Perning – 031-772 3772 – marie.perning@chalmers.se
Linköpings universitets bibliotek, Britt-Marie Kernell – 013-282917, 281090 brike@bibl.liu.se
Luleå tekniska universitets bibliotek, Ingela Ahlmér -0920 – 49 18 07 -Ingela.Ahlmer@ltu.se
Uppsala universitetsbibliotek, Ulrika Haak 018-471 73 39 Ulrika.Haak@ub.uu.se
Lotta gör ett eget schema som får henne att känna sig både produktiv och ”vanlig”. Veras tid i skolan tar aldrig slut och hon strävar efter att hela tiden fylla på med erfarenheter. Jonna beskriver hur hon ibland försöker stanna upp och inte tänka på allt som hon känner att hon borde göra. Love saknar klasskamrater som gör samma sak som han gör, den egna studietiden får honom att känna sig utanför.
Jutta Balldins avhandling i pedagogik vid Stockholms universitet handlar om skoltidens villkor, som några gymnasieelever tolkar och beskriver dem. Eleverna går på tre olika gymnasieskolor vars gemensamma drag är att de erbjuder självständiga studier, alltifrån enstaka projekt inom ett annars förutbestämt schema till heltidsstudier på distans. Dessa ”erbjudanden” skapar nya möjligheter, men drar också fram och synliggör kulturella ”tidslinjer” som eleverna inte reflekterat över tidigare, och som de plötsligt inser betydelsen av.
Avhandlingen ringar in en mångtydig tid i skolan, en tid som både bejakar temporal självständighet och elevernas anpassning till kulturella tidsnormer. Eleverna ser och är medvetna om dessa olika ”kulturella uppmaningar” och hanterar dem som utmaningar de måste lösa, eller som erbjudanden om att faktiskt kunna skapa nya rytmer, nya sätt att vara, i skolan och i livet.
Doktorsavhandlingens titel: Kulturell tid och individuella rytmer. Gymnasieelever om tidens pedagogiska villkor
Disputationen äger rum fredagen den 10 februari kl. 10.00 i William-Olssonsalen, Geovetenskapens hus, Frescati. Opponent är docent Eva Alerby, Luleå tekniska universitet.
Kontaktinformation
Jutta Balldin kan nås på telefon 08-16 39 71, 0708-63 28 62 alternativt e-post jutta@ped.su.se
I början av 1990-talet kom den svenska ekonomin in i en lågkonjunktur. De efterföljande negativa ekonomiska och sociala konsekvenserna i storstäderna upplevdes som alltmer omfattande och akuta. Boendesegregationen fördes upp på den politiska agendan och den 2 december 1998 tog riksdagen beslut om ett för landet nytt politikområde: den svenska storstadspolitiken. Ett områdesbaserat utvecklingsprogram, det lokala utvecklingsavtalet, initierades som ett instrument för att bryta segregationen i landets storstadsregioner. Åtgärder kom att riktas till utsatta bostadsområden. Syftet med Camilla Palanders avhandling har varit att studera om detta är en fungerande politisk strategi för att minska boendesegregation.
I avhandlingen granskas förhållandet mellan den områdesbaserade politiska ansatsen och det politiska målet att bryta segregationen. Möjligheter och begränsningar med ett områdesbaserat arbetssätt identifieras och utifrån detta diskuteras den områdesbaserade politikens potential att uppnå målet. Dokumentstudier och intervjuer har genomförts för att undersöka synen på segregation, dess orsaker och eventuella lösningar inom den statliga politiken, bland forskare och tjänstemän. Tjänstemäns praktiska erfarenheter av att arbeta områdesbaserat och i samverkan studeras. Genom en kvantitativ analys presenteras situationen i fyra utsatta bostadsområden och den områdesbaserade politikens selektivitet undersöks. Studieområden är Husby och Tensta i Stockholms kommun samt Hjällbo och Norra Biskopsgården i Göteborgs kommun.
Resultaten visar att en områdesbaserad politik har potential att påverka förhållanden i de utsatta bostadsområdena; för att förbättra boendemiljö, individers och hushålls levnadsförhållanden och utveckla arbetsmetoder.
– Det finns alltså skäl att bedriva områdesbaserad politik, och det behövs åtgärder i de utsatta bostadsområdena. Men att en områdesbaserad politik bryter segregationen verkar inte troligt, säger Camilla Palander.
Kontaktinformation
Mer information: Camilla Palander, 073-646 63 09 eller camilla.palander@ibf.uu.se
De solceller som finns på marknaden idag är till största delen gjorda av kisel och för dyra för att konkurrera med annan elproduktion. Vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet, pågår utveckling av tunnfilmssolceller med potential att nå låg tillverkningskostnad. Det aktiva halvledarmaterialet i denna typ av solcell är CIGS (kopparindiumgalliumdiselenid). I standardstrukturen ingår även ett tunt skikt av kadmiumsulfid.
Samtliga tunna filmer i solcellen, förutom kadmiumsulfiden, beläggs med hjälp av olika vakuummetoder. Kadmiumsulfiden, däremot, beläggs med en våtkemisk metod där substraten doppas i ett bad. Charlotte Platzer-Björkman har lyckats byta ut kadmiumsulfiden mot miljövänligare material, nämligen zinkoxysulfid och zinkmagnesiumoxid. Svavel- och magnesiumhalten i materialen har justerats med hjälp av elektronspektroskopi för att nå optimal prestanda.
Genom att använda en vakuummetod kallad ”atomic alyer deposition” för de nya kadmiumfria skikten kan också processtiden kortas eftersom man slipper bryta vakuum.
– Den höga prestanda vi uppnådde med dessa kadmiumfria solceller öppnar för både miljövänligare och bättre solceller, säger Charlotte Platzer-Björkman.
Kontaktinformation
För frågor om avhandlingen: Charlotte Platzer-Björkman, 018-471 31 20, 0702-669 086 eller charlotte.platzer@angstrom.uu.se
Ilan Chabay kommer från USA och startade 1983 the New Curiosity Shop i San Francisco. Där har han bland annat tagit fram pedagogiskt material för lärande i naturvetenskap. Nu blir han professor i Göteborg i ämnet hur vetenskap och allmänhet kan närma sig varandra, med särskild inriktning på naturvetenskap. Det är innebörden i professuren med det engelska namnet ”Public Learning and Understanding of Science”, PLUS.
Tanken med professuren är att starta vetenskapliga studier på området att göra naturvetenskaplig forskning mer synlig och lättillgänglig för en bredare publik och att underlätta kommunikationen mellan allmänhet och vetenskap. En utgångspunkt är att alla människor behöver en grundläggande förståelse för naturvetenskap och dess koppling till samhället för att kunna delta i beslutsprocesserna i ett demokratiskt samhälle.
– Det skall bli oerhört roligt att få arbeta i Göteborg. Här pågår redan mycket spännande inom vetenskapskommunikation och populärvetenskap. Jag hoppas kunna bli en katalysator i det fortsatta arbetet, som till exempel skapandet av ett forskningscentrum, säger Ilan Chabay.
Ett sådant centrum för forskning om vetenskapskommunikation planeras redan av rektorerna för Chalmers och Göteborgs universitet. Professuren har inriktning på naturvetenskap men centret ska fungera som en plattform för alla intresserade forskare, oavsett vetenskapsområde.
Ilan Chabay har bland annat ett förflutet som forskare vid U.S. National Institute of Standards and Technology. Han har varit knuten till Exploratorium, San Franciscos vetenskapscentrum, och är VD för the New Curiosity Shop. Han är en ofta anlitad föredragshållare, kursarrangör och inspiratör på skolor och universitet runt om i världen. Han talar ännu så länge inte svenska men är fast besluten att lära sig. Till sommaren flyttar han hit med familjen.
Installationsföreläsningen hålls i Göteborg, i samband med hundraårsfirandet av Victor Hasselblads födelse onsdagen den 8 mars. Vid detta tillfälle kommer också Dr Buzz Aldrin, professor Ingemar Ernberg och redaktör Sören Gunnarsson att föreläsa och en staty av Victor Hasselblad att avtäckas.
Hasselbladstiftelsen skapades av Victor Hasselblad, som var en framgångsrik fotograf, affärsman och uppfinnare. Han utvecklade de kameror som bär hans namn.
En presskonferens kommer att hållas den 8 mars kl 13.00 i Hasselblad Center, Göteborgs Konstmuseum på Götaplatsen.
Anmälan till presskonferensen: VH100@hasselbladfoundation.org
Mer information om evenemanget samt pressmaterial finns på Hasselbladsstiftelsens sida http://www.hasselbladfoundation.org
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Margareta Wallin, prorektor, Göteborgs universitet, tel: 031-773 1145, 0733-30 95 90,
e-post: M.Wallin@zool.gu.se
Bengt Nordén, professor i fysikalisk kemi, Chalmers tekniska högskola, tel 031-772 3041,
e-post: norden@chalmers.se
Bo Myhrman, verkställande direktör, Hasselbladstiftelsen, tel: 031-743 73 05,
e-post: bo.myhrman@hasselbladfoundation.org
Birgitta Bergenholtz, projektledare, Hasselbladstiftelsen, tel: 031-778 21 52
e-post: bb@hasselbladfoundation.org
Bild på Chabay kan laddas ner från:
http://chalmersnyheter.chalmers.se/bildermedia/index.jsp
Fotograf är Jan-Olof Yxell, Chalmers
Önskar någon komma i kontakt med Ilan Chabay, var god ring Åke Pettersson, 0703-19 44 53
Salamandern är unik bland ryggradsdjuren eftersom det lilla groddjuret kan återskapa stora kroppsdelar, såsom ben, svans och hjärtmuskulatur. Andra ryggradsdjur kommer inte längre än till att kunna reparera vissa vävnader. En viktig fråga inom regenerationsbiologin är varför andra ryggradsdjur saknar den regenerationsförmåga som salamandern uppvisar.
Hos salamandern formas ett så kallat blastem efter en skada. Blastemet är en klump av celler som ger upphov till den nya kroppsdelen. Hittills har man inte vetat vilka celler ger upphov till blastemet. Men nu har en grupp forskare vid Karolinska Institutet lyckats identifiera en stamcellspopulation i skelettmuskulaturen i salamanderns fram- och bakben, och visat att denna stamcellspopulation är viktig för blastembildningen. Förut trodde man att salamandern saknade stamceller i skelettmuskulaturen.
– Det intressanta är att motsvarande stamcellspopulation existerar även hos andra ryggradsdjur. Dessa stamceller aktiveras till exempel hos däggdjur när skadad muskulatur ska repareras, säger András Simon, gruppledare vid Institutionen för cell- och molekylärbiologi.
Det finns alltså stora likheter mellan salamanderns regenerationsprocess och däggdjurens muskelreparation. Men hos salamandern ger muskelstamceller upphov till många olika typer av vävnader medan de bara bygger upp muskelmassa hos däggdjur.
– Forskning på salamanderns muskelstamceller kan i framtiden leda till nya vägar att göra muskelreparationen mer effektiv hos däggdjur, och därmed också hos människan. Vi har nu fått ett verktyg att inleda ett liknande regenerationsmekanism hos däggdjur som man ser hos salamandern, säger Andras Simon.
Fotnot: Forskningen är utförd på den rödprickiga amerikanska vettensalamandern.
Publikation: “Salamander limb regeneration involves the activation of a multipotent skeletal muscle satellite cell population” av J.I. Morrison, S. Lööf, P. He, A. Simon, Journal of Cell Biology, 30 januari 2006.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Doktor András Simon, tel 08-524 870 20, mobil 0739-044040, e-post andras.simon@ki.se.
Pressekreterare Katarina Sternudd, tel 08-524 838 95, mobil 070-224 38 95, e-post katarina.sternudd@ki.se.
Sara Tyskeng vid Avdelningen för Industriell miljöteknik firas vid sin disputation som den tusende doktorn vid Linköpings tekniska högskola sedan starten 1969. Hennes avhandling handlar om vilka miljöfrågor som diskuteras vid beslut om kommunala energi- och avfallssystem. Studierna omfattar 55 biobränsleeldade energianläggningar och fem anläggningar för avfallsförbränning.
Under 1990-talet fördes en politik som bland annat syftade till att konvertera energianläggningar från olja till biobränslen. Det politiska syftet var att minska klimatpåverkan och oljeberoende. Men det som togs upp i tillståndsansökningarna var huvudsakligen kortsiktiga, lokala aspekter.
– Lokala utsläpp var den stora frågan, medan resursproblemet inte alls diskuterades – till exempel hur råvaran skulle räcka till, säger Sara Tyskeng.
Hennes slutsats är att problemen ligger inbyggda i systemet. Kommunernas energi- och avfallsplaner har låg status och har ingen styrande effekt på utvecklingen. De tillståndsgivande myndigheterna – länsstyrelser och miljödomstolar – får enligt lag inte fatta beslut på grunder som rör annat än själva anläggningen. De får inte heller ställa krav på tredje part, till exempel ett skogsbolag som säljer flis eller ett åkeri som står för transporterna.
I den mån några mer övergripande frågor togs upp i processen så kom de från allmänheten vid samrådsmöten. Men när dessa möten hålls har processen kommit ganska långt, och det är ofta glest i bänkraderna.
Idag beaktas de lokala planerna sällan av prövningsmyndigheterna. I avhandlingen föreslås att de ges en högre status som styrinstrument, och knyts till tillståndsgivningen. Myndigheterna bör också vidga perspektivet på miljöfrågorna.
Avhandlingen heter Environmental assessments of projects and local plans in the energy and waste sectors in Sweden – practice and potential for improvement. Den läggs fram fredag 10 februari 2006 kl 13.15 i sal Planck, Fysikhuset, Linköpings universitet Campus Valla. Opponent är Dr. Lone Kørnøv, Ålborg universitet, Danmark.
Kontaktinformation
Sara Tyskeng nås på tel 013-282781, mobil 070-6673239, e-post sarty@ikp.liu.se.
Typ 1-diabetes (T1D), även känt som ungdomsdiabetes, är en vanlig kronisk autoimmun sjukdom som drabbar allt fler människor. Sjukdomen är beroende av många gener och miljöfaktorer, vilket gör den väldigt komplex och svårstuderad. Användandet av djurmodeller är därför ett viktigt redskap vid identifiering och beskrivning av funktionen hos gener som ligger bakom de patologiska processerna. Musmodellen NOD (non-obese diabetic) för T1D utvecklar spontant en autoimmun sjukdom som liknar human T1D. Många gener som visat sig bidra till diabetesutveckling hos NOD-musen utgör också kandidatgener för den humana sjukdomen. Bland dessa finns Cytotoxic T lymphocyte-associated antigen 4 (Ctla-4) som är en väl utforskad molekyl som hämmar T-lymfocyters aktivitet. Den är också kopplad till många andra autoimmuna sjukdomar både hos människan och i djurmodeller. Trots att man har stor kunskap om denna T-cellsreglerande molekyl vet man inte hur den bidrar till sjukdomsutveckling.
I tidsskriften Diabetes visar en forskargrupp ledd av professor Dan Holmberg vid Inst. för medicinsk biovetenskap, medicinsk och klinisk genetik, Umeå universitet att det defekta uttrycket av CTLA-4 i NOD, som tidigare rapporterats av samma grupp, styrs dels av Idd3 (IL-2) genen på kromosom 3 och dels av en tidigare okänd gen, Ctex på kromosom 1. Det defekta uttrycket av CTLA-4 i NOD-musen kan till viss del normaliseras genom att IL-2 injiceras. Dessa fynd ger ökad insikt i de mekanismer som ligger bakom uppkomsten av diabetes i såväl NOD-musen som hos människa.
M. Lundholm, V. Motta, A. Lofgren-Burstrom, N. Duarte, M.-L. Bergman, S. Mayans, and D. Holmberg
”Defective Induction of CTLA-4 in the NOD Mouse Is Controlled by the NOD Allele of Idd3/IL-2 and a Novel Locus (Ctex) Telomeric on Chromosome 1 E” publ 27 jan, 2006-01-27
Kontaktinformation
För mer information, kontakta professor Dan Holmberg vid Inst. för medicinsk biovetenskap, medicinsk och klinisk genetik på telefon 090-785 27 02, mobiltelefon 070-634 16 89 eller e-post dan.holmberg@medbio.umu.se.
EU-projektet har namnet ”Play with Water: Introducing Ecological Engineering to Primary School to Increase Interest and Understanding of Natural Sciences”. Målet är att länderna gemensamt ska utveckla läromedel och demonstrationsmaterial inom naturvetenskap för grundskoleelever.
Från Sverige deltar forskare från Mittuniversitetet, företag, organisationer och skolor i Västernorrland – Regnbågen Fisk, Geresta skolan, Älandsbroskolan, Nordviks Lantbruksgymnasium, samt Technichus.
– För att nå dit vi vill med projektet är det en förutsättning att det sker i samarbete mellan skolor och organisationer. Vi måste arbeta tillsammans för att skapa undervisningshjälpmedel som är intressanta, kostnadseffektiva och varaktiga, konstaterar Nils Ekelund som är professor i växtfysiologi, och projektets svenske koordinator, i vid Mittuniversitetet.
Det handlar alltså om att väcka intresse och förståelse bland barn och ungdomar för hur, det för alla livsnödvändiga, samspelet mellan natur och samhälle ser ut. Kunskaper om sådant såsom människans plats i naturens kretslopp, hur avloppsvatten och föroreningar påverkar den globala vattentillgången, hur organiskt avfall tas om hand av naturen, samt hur man hanterar avfallsåtervinning. Centrala och viktiga kunskaper för framtiden.
– Vid mötet diskuterade vi bland annat hur man skulle kunna designa klassrumsmodeller av ekosystem som är enkla att använda och underhålla och som kan användas tillsammans med uppgiftsorienterade läromedel, samt hur man skulle kunna arbeta aktivt med öppna Internet-plattformar där eleverna kan diskutera och utbyta information med varandra, med forskare, med näringslivsföreträdare och med globala miljöorganisationer, berättar Nils Ekelund.
Man hoppas också på att utvecklad naturvetenskaplig grundskoleundervisning ska locka fler ungdomar till fortsatta studier, och även forskning, på området.
– Det är ett otroligt spännande område och jag är dessutom övertygad om att arbetsmarknadens behov av kompetens inom det naturvetenskapliga området kommer att öka kraftigt i framtiden, avslutar Nils Ekelund.
Under dagen besöktes Geresta skolan i Härnösand, som också är en miljöcertifierad skola, och de utländska delegaterna blev mycket imponerade av vad de fick se.
Kontaktinformation
Professor Nils Ekelund, Mittuniversitetet, 060-148707, 070-2291707.
